KONTROLLKORT - ARBETSMOMENT

Transkript

1 Namn... KONTROLLKORT - ARBETSMOMENT Pulpaamputation (II) Kavum prep. "Sårytan" Sårförband Rotfyllning HG metoden plastklots (III) Kanal prep. Rotf. godkänd Indikatorröntgen Rotfyllning av tand i klots (IV) Kavum prep. Fil Guttaperkaspets Rotf. godkänd Rotfyllning av tand i fantomställ (V) Indikatorröntgen Kofferdam Kavum prep. Fil Guttaperkaspets Rotf. godkänd Rymning av kanal för stiftförankring (VI) 1

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för odontologi Tandläkarprogrammet E N D O D O N T I Termin 6 Anvisningar för preklinisk kurs, praktisk del HT

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kontrollkort - arbetsmoment... 1 Försättsblad... 2 Innehållsförteckning... 3 Schema.4-7 LABORATORIEKURS I. Kavumpreparation... 8 II. Vital pulpaamputation... 9 III. Behandling och rotfyllning av kanal som filats upp i plastklots... IV. Behandling och rotfyllning av tand inbäddad i puttymassa V. Rotfyllning av tand monterad i fantomställ VI. Rymning av rotfylld kanal för stiftförankring... (Avlägsnande av rotskruv ur rotkanal på amalgamkroneförsedd tand...8) 3

4 UMEÅ UNIVERSITET Enheten för endodonti SCHEMA PREKLINISK KURS ENDODONTI T6 HT 2012 Må kl Inläsning To kl Registrering och introduktion till lab.kurs. Grupp,, Sal B (Brundin) To kl Kavumprep + pulpaamputation RJ, FJ Fr kl Kavumprep + pulpaamputation HI, FJ Må kl Kavumprep + pulpaamputation ME, JL To kl Rensning och rotfyllning av kanal i plastblock RJ, FJ Fr kl Rensning och rotfyllning av kanal i plastblock HI, FJ Må kl Rensning och rotfyllning av kanal i plastblock ME, JL To kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots RJ, FJ Fr kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots HI, FJ Må kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots ME, JL To kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots RJ, FJ Fr kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots HI, FJ 4

5 Må kl Rensning och rotfyllning av premolar som inbäddats i gipsklots ME, JL To kl Rotfyllning av incisiv i fantomställ RJ, FJ Fr kl Rotfyllning av incisiv i fantomställ HI, FJ Må kl Rotfyllning av incisiv i fantomställ ME, JL To kl Rotrymning av rotkanal för stiftförankring RJ, FJ Fr kl Rotrymning av rotkanal för stiftförankring HI, FJ Må kl Rotrymning av rotkanal för stiftförankring ME, JL To kl Reservtid RJ, FJ Må kl Seminarium ME, JL 544 To kl Seminarium RJ, FJ 544 Fr kl Seminarium HI, FJ 544 Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ 5

6 On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Inläsning Må kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ 6

7 Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ Må kl Rotfyllningav tand i fantomställ klinik ME, RJ On kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik HI, FJ Fr kl Rotfyllning av tand i fantomställ klinik JL, FJ 7

8 ANVISNINGAR FÖR PREKLINISK KURS I ENDODONTI Laboratoriekurs Den prekliniska kursens laboratoriearbeten har till uppgift att ge kunskap om pulparummets anatomi och tekniken vid endodontisk behandling samt kännedom om de material, som kliniskt kommer till användning. Under laboratoriearbetet skall den kliniska verkligheten med en biologisk bakgrund beaktas, trots arbete på extraherade och plasttänder. Följande arbeten utförs: I Kavumpreparation (ingår i II, IV och V). II Vital pulpaamputation på molar. III Behandling och rotfyllning av kanaler i genomskinlig plastklots. IV Behandling och rotfyllning av premolar som inbäddats iputtymassa. V Rotbehandling av tand monterad i fantomställ. VI Rymning av kanal för stiftförankring. väsentlig grad underlättas genom en sådan slipning, bör den göras innan kanalrensningen påbörjas. 3. Rotkanalsinstrument skall, utan att böjas, kunna införas i samtliga kanaler. 4. Borrning i kavums botten bör undvikas med tanke på risk för perforation i furkationen. För vidgning av kanalmynningarna liksom vid all övrig borrning inom pulparummet användes, som tidigare nämnts, rundborr, ev. förlängda (Fig 2). 5. Incisiver och kaniner öppnas lingualt ifrån, premolarer och molarer ocklusalt ifrån. Hos molarer som skall förses med omfattande fyllnadsterapi nedslipas även mesiobuckala kuspen för att öka insynen. Preparationerna blir dock vanligen mera omfattande då man måste ta hänsyn till de kariesskador och gamla fyllningar som finns. För dessa arbeten användes extraherade permanenta tänder och plasttänder. I. Kavumpreparation (ingår i II, IV och V) Vid endodontisk behandling är en riktigt utförd kavumpreparation av fundamental betydelse för att ett fullgott resultat skall uppnås vid efterföljande arbetsmoment fram till den slutgiltiga amputationen eller rotfyllningen. En viktig regel är, att sparande av tandsubstans på bekostnad av god insyn och säker rensning av pulparummet ej får ske. På en riktigt utförd kavumpreparation ställs följande krav: 1. Kariöst dentin, gamla fyllningar och skymmande tandpartier skall avlägsnas och pulpakammaren öppnas ordentligt. Överhäng från kavums tak får således ej finnas (Fig 1). Kavum öppnas därför lämpligen kraterformat. 2. Premolarer och molarer med mesiala och distala kaviteter bör som regel nedslipas för att undvika kuspfrakturer. Då insynen i kavum i 8 Fig 1. Trepanation 1 och 2 är felaktiga, trepanation 3 är riktig. Fig 2.

9 II. Vital pulpaamputation Detta arbete utförs på extraherad molar. Tänkt diagnos: pulpa carie laesa. Kavumpreparationen utförs omsorgsfullt i enlighet med föregående kapitel och uppvisas för lärare innan arbetet fortsättes. "Kronpulpan avlägsnas" med en excavator. När samtliga kanalmynningar påvisats genom inspektion eller försiktig sondering, framprepareras de i sin helhet varefter "sårytan" försänks ca 1 mm med hjälp av lämpligt ev förlängt rundborr. Vid tänder med vida kanaler är det lämpligt att förlägga sårytan längre upp i kanalen (djup amputation). Över "sårytan" dvs i de urborrade groparna läggs sedan som sårförband kalciumhydroxid-pasta (Calasept). Pastan bereds genom att kalciumhydroxid blandas med steril fysiologisk NaCl-lösning. Pastan, som ska ha konsistens av tjock vispgrädde, anbringas lämpligen med en liten excavator eller en knappsond och kondenseras med en pellet. Lärare kontrollerar sårförbandet. Över pastan appliceras ett lager Ultrablend, som ljushärdas, och därefter fylls med kavum med Coltosol(täckförband). III. Behandling och rotfyllning av kanal som filats upp i plastklots Tänkt diagnos: Necrosis pulpae/kronisk apikal parodontit. Behandl.form: Konserverande rotbehandling Rotfyllningsmetod:HG-metoden/SG-metoden Den raka kanalen skall rotfyllas enligt HGmetoden medan den böjda skall rotfyllas enligt SG-metoden. Kanalen rensas till foramen apikale! I övrigt gäller att kanalen skall vidgas med så grova filar som möjligt, vilket underlättar den kommande rotfyllningen. Sålunda bör H 30 nå en punkt 1 mm och H 40 1,5 mm innanför foramen. För att undvika rotperforation vid böjda kanaler kan man ge filen jämn och lätt böjning vid spetsen så att den styrs rätt i kanalen vid rensning. Vidare får man ej utsätta filen för våld vid rensning då en filfraktur lätt kan uppstå. Man får inte skruva in filen i kanalen utan endast långsamt arbeta sig in. Vid trång kanal vrids filen försiktigt in varefter dentinet lossas från kanalväggen genom dragning och små vridande rörelser tills filen lossnar. Ett filfragment i en rotkanal är mycket svårt att avlägsna och kan äventyra läkningen. När kanalpreprationen är slutförd skall kanalväggarna vara glatta och jämna, kanalens genomskärning skall vara rundad och kanalen skall konvergera i apikal riktning. Ett flertal rotfyllningsmetoder finns redovisade i litteraturen. Här redogörs för hartskloroformguttaperkametoden (HG) och sealer-guttaperka metoden (SG). Vid dessa metoder arbetar man med en fast och en adhererande komponent. Den fasta komponenten utgörs av guttaperkapoints (guttaperka 18-22%, zink-oxid 59-76%, metallsulfater 1-18% samt vaxer, plaster 1-4%) och den adhererande av hartskloroform (kolofonium 8%, kloroform 92%) respektive sealer AH plus. För att åskådliggöra filens skärande rörelser mot kanalväggen ska vi fila upp och rotfylla kanaler i genomskinlig plast. Upprensning av kanalerna sker med hjälp av rotkanalsfilar. Vi har 2 kanaler. Den ena rak, den andra något böjd. Båda dessa ska behandlas. De tunna smidiga Kerrfilarna används för sondering och första upprensningen av framförallt trånga och krokiga kanaler, medan Hedström-filarna används till vidgning av kanalerna. De senare filarna används kliniskt vanligen också vid pulpectomi om rotkanalsanatomin tillåter, dvs vid inte alltför trånga och krokiga kanaler. 9

10 HG metoden 1. Längden från foramen apikale (eller den punkt inom kanalen till vilken man rensat) till en besämd mätpunkt (incisalkant, rotkanalsmynning etc) erhålls genom att mäta med rotkanalsfil och jämföra med millimeterskala. 2. Klipp till en guttaperkaspets med en grovlek så att den kan föras upp till omkring 2 mm från foramen (eller den punkt inom kanalen till vilken man rensat), men ej längre. Av den koronala delen av guttaperkaspetsen klipps ett stycke bort så, att hela den trimmade spetsen är lika lång som den preparerade kanalen. 3. Rotkanalen dehydreras genom spolning eller tvätt med sprit. Därefter spolning med kloroform som sugs upp med cellulosaspetsar. 4. Fyll kanalen med hartskloroform. Sug upp överskottet, så att endast kanalväggarna är fuktade. 5. Fukta den tillklippta guttaperkaspetsen med hartskloroform ca sek och för upp den i kanalen med pumpande rörelser. Genom att guttaperkaspetsens ytlager uppmjukats något av hartskloroformen går det att föra upp densamma de ca 2 mm som saknades vid tillprovningen. Om spetsen däremot hade tillklippts så att den från början nått det avsedda djupet, skulle resultatet blivit en otät rotfyllning. 6. Tomrummet omkring denna centrala spets fylls med andra guttaperkaspetsar, som mjukas upp genom att de doppas i kloroform. 7. Skär av spetsarna vid rotkanalsmynningen med en varm excavator. 8. Kondensera och lateralpressa fyllningen med rotkanalsspreader 9. Det utrymme som uppstår centralt i guttaperkan vid lateral kondenderingen utfylls med guttaperkaspetsar som doppas i kloroform. 10. Slutligen sänks nivån på den lateralkondenserade rotfyllningen ca 1 mm ner i rotkanalen och kontrolleras röntgenologiskt. SG metoden Liksom i HG metoden används guttaperka som rotfyllningsmaterial. Som sealer används AH Plus. 1. Kanalputs och dehydrering utförs med koncentrerad alkohol i kanalen på samma sätt som vid HG metoden. 2. Tillpassning av guttaperkaspets. Vid denna teknik tillpassas guttaperkaspetsen så att den med visst motstånd går att föra ned ända till rensdjupet. Guttaperkaspetsen passas till i sin koronala del så att den därvid slutar vid mätpunkten. Tillpassningen av guttaperkaspetsen kontrolleras alltid genom indikatorröntgen med guttaperkapoint på plats. 3. Sealer rörs till i lämplig medikamentkopp till pastakonsistens. Med pastaspiral (lentulonål) förs sealern upp i rot-kanalen så att hela rotkanalen fylls (OBS! Ej pulpacavum). Det tillpassade centralpointet doppas i sealer och förs upp i rotkanalen. Pointet förs upp i nivå med mätpunkten. Nybörjare bör här med röntgen kontrollera centralpointets läge i kanalen innan lateralkondensering äger rum. Vid lateralkondenseringen fylls utrymmet omkring centralpointet med andra guttaperkaspetsar. Så mycket sealer som möjligt skall ersättas med guttaperkapoints. Endast de allra minsta ojämnheterna i kanalväggen som icke går att fylla med guttaperka skall vara fyllda med sealer. Skär av spetsarna vid rotkanalsmynningen med en varm excavator. Slutresultatet av rotfyllningen kontrolleras alltid röntgenologiskt. 10

11 IV. Behandling och rotfyllning av tand inbäddad i puttymassa För att närma sig det kliniska förfarandet vid rotbehandling skall under kursen utföras en rotfyllning på en premolar, som inbäddats i en gipsklots (Fig 3). Tänkt diagnos: necrosis pulpae/kronisk apikal parodontit. Behandlingsform: konserverande rotbehandling Rotfyllningsmetod: SG-metoden Fig 3 Rotbehandlingen tillgår som beskrivits under punkt III, men med den skillnaden att fortlöpande rtg-kontroller görs under arbetets gång. Först tas en sk primärröntgen, vilken ger upplysningar om tandens anatomi. Då trepanationen är utförd tas en indikatorröntgen med fil, som visar om man nått det önskvärda rensdjupet. Vidare tas en indikatorröntgen med guttaperkaspets, som visar den tillpassade guttaperkaspetsens läge i kanalen före rotfyllning.. Slutligen tas en slutröntgen som visar rotfyllningsresultatet (Fig 4). De olika momenten skall efter hand som arbetet framskrider uppvisas för lärare. Fig 4 11

12 V. Rotfyllning av tand monterad i fantomställ Som avslutning på kursen tas ytterligare ett steg i klinisk riktning genom att behandla en extraherad ök-incisiv monterad i fantomställ. Tänkt diagnos: necrosis pulpae. Käkben: kronisk apikal parodontit. Rotfyllningsmetod: HG-metoden Den tand som skall behandlas endodontiskt isoleras alltid med kofferdamduk. Detta göres för att hindra saliv att kontaminera operationsfältet och för att eliminera risken att man tappar ner föremål (t ex rotkanalsfilar) i patientens luftvägar. Det senare kan leda till livshotande komplikationer. För att lära känna tekniken vid applicerande av kofferdamduk och att pröva de speciella förhållanden som råder vid arbete med kofferdam skall tanden i fantomstället isoleras. Arbetet i övrigt skall utföras som beskrivits under punkt IV, med undantag för röntgenkontrollerna som nu endast kan tas i en projektionsriktning. Normalt brukar patienten hålla filmen själv. Ett problem vid rtgfotografering såväl på fantomställ som på patient är att tand- och fillängd på rtg-filmen inte alltid överensstämmer med de verkliga längderna. Om man har en indikatorfilm som Fig 7 visar och vill rensa den återstående biten till foramen mätes avståndet på röntgenfilmen, varvid man får uppskatta de distorsioner som kan finnas. De olika arbetsmomenten skall uppvisas och godkännas av lärare. Röntgenfilmerna monteras i den ordning de tagits. VI. Rymning av rotfylld kanal för stiftförankring Vid kron- och broarbeten på tänder där större delen av kronan är borta (karies, fyllningar, trauma) brukar man använda rotkanalen som förankring. En förutsättning för detta är att kanalen är rotfylld. Med Gates rotrymmare eller förlängd rundborr avlägsnas den koronalt belägna delen av rotfyllningen. Detta arbetsmoment skall alltid utföras med sterila instrument under aseptiska former. Vi ska således använda kofferdam, steriltvätta operationsfältet med väteperoxid (30%) och jodsprit. När vi rymt rotkanalen appliceras zinkenol eller Coltosol som en propp i botten på den rymda kanalen. Detta utförs lämpligen med en grov rotkanalstoppare eller den tjocka änden av ett cellulosapoint. Med en zinkenoleller Coltosolpropp på ca 2 mm tjocklek kan man känna sig säker på att ej få ner bakterier apikalt om denna nivå vid fortsatt arbete med avtryckstagning, provning och cementering. Avlägsnande av rotskruv ur rotkanal på amalgamkroneförsedd tand Grundprincipen vid detta arbete är att fripreparera rotskruven utan att skada den. Oförsiktig borrning, som skadat rotskruven leder till att den går av då man försöker skruva upp den ur kanalen. Första momentet är att ocklusalt ifrån slipa ned kronan och vara uppmärksam på rotskruvens huvud. Som andra moment borrar man med ett rundborr försiktigt runt skruvhuvudet så att allt amalgam, ända ned till kanalmynningen avlägsnas. Med hjälp av ultraljud vibreras därefter skruven så att cementlåset lossnar och skruven kan avlägsnas. Ett annat sätt att ta bort skruven är att använda den hylsformade skruvnyckeln och motsols skruva ur skruven. Om skruvhuvudet skadats och roterar i skruvnyckeln kan man fylla nyckeln med kallakrylat och därefter sätta den på skruvhuvudet och låta akrylen hårdna på plats. Plasten fyller ut avvikelserna mellan skruvens huvudform och hylsnyckelns innerform. Lyckas inte detta beror det troligen på att skruven inte fripreparerats tillräckligt långt ner. Om skruven vrids av har en brottanvisning gjorts vid borrningen. Ibland kan en smal spetsig flacktång ge ett grepp på ett skadat skruvhuvud. Rotskruv som gått av borras bort med rundborr. Detta är ett tidsödande moment och bör undvikas genom att omsorgsfullt följa givna riktlinjer. 12

13 REGLER Kassation Alla vassa föremål för kassation (filar och kanyler) läggs i avfallsburk. Sprutan skall ligga kvar på brickan. Kloss Klossen och anvisningarna skall vara märkta med samma nummer. Efter varje pass Förvara brickan i Ditt eget skåp. Vinkelstycket lämnas på bordet framme vid tavlan. Fotreglaget ställs upp på bänken. Städa och plocka upp efter Dig! När Du är klar med labkursens alla moment 1. LÄMNA IN till din lärare! Kontrollkortet - arbetsmoment (med lärarnas signaturer). 2. Sätt in i ditt skåp: Bricka - väl rengjord. 3. Nyckel. 13