Uppföljning av genomförandeplan för UmeBRÅ 2012.
|
|
- Birgit Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av genomförandeplan för UmeBRÅ Område Vad Hur När Ansvarig Budget Opinionsbildning Utveckla en långsiktig mediestrategi med syfte att stärka det opinionsbildande arbetet inom ANDT samt brottsförebyggande arbete Bilda arbetsgrupp med informatörer från olika myndigheter/verksamhetsområden Debattartiklar om allt ANDT samt brottsförebyggande. Fokus under året på nätdroger Lennart Andersson, Beredningsgruppen samverkan med informatörer kronor Frukostseminarier Bjuda in till seminarier i aktuella ämnen 3 tillfällen under 2012 Seth Åberg Opinionsbildning har en hel del aktiviteter genomförts under området opinionsbildning. Innan Valborg hade vi en artikel i VK och VF med rubriken Visa att du bryr dig undertecknad Lennart Holmlund samt Anders Ågren. Under vecka hade vi en Stoppa Lagningen kampanj som visades på TV 4 samt Sjuan. Filmen visades 177 gånger under dessa två veckor och vid kampanjuppföljning så hade personer uppmärksammat kampanjen. Under juni månad hade vi ett pressmeddelande med namnet Samverkan mot kriminalitet som handlade om polisens kontaktpolis verksamhet. Under året har vi också haft fokus på cannabis och nätdroger. Under våren var vi i kontakt med PLAKAT som fick i uppdrag att bygga upp en kampanjstrategi med två inriktningar. Den ena handlar om att långsiktigt arbeta med UmeBrå som varumärke och det andra att fokusera på cannabis och nätdroger i Umeå. Konkret har det resulterat i en ny hemsida med namnet På den sidan finns information till föräldrar, unga samt yrkesverksamma kring alkohol- drog och brottsförebyggande kunskap och aktiviteter. Tidigt etablerades ett samarbete med föräldrar inom FMN. Samarbetet resulterade i en film med namnet Snälla säg att det blir bra snart. Filmen är en stark berättelse om hur det är att vara förälder till bars som missbrukar droger. Filmen ligger ute på YouTube och har fram till idag visningar. Målsättningen med filmen är att den ska visas på föräldramöten samt andra sammanhang där föräldrar möts.
2 Frukostseminarier Under året har vi arrangerat ett frukostseminarie. Seminariet hade namnet Nej, nej inte mitt barn och syftade till att ge information om UmeBrås satsning kring cannabis och nätdroger. Inbjudan gick ut till politiker, yrkesverksamma inom socialtjänsten, för och grundskolan gymnasiet, polisen, kriminalvården samt landstinget. Seminariet blev mycket lyckat med 120 anmälda. Tyvärr så var det få politiker anmälda till seminariet. Målet var 3 seminarier under året så där nådde vi inte riktigt ända fram. Utbildning För och Grundskolan Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet Fortsätt utbildningsinsats i programmet; Planering vt lärare ht Lennart Jonsson/Lennart Andersson kronor Föräldramötesmetoder Utveckla ett arbetssätt kring föräldramöten och föräldrakommunikation som bättre möter föräldrars behov. Kartläggning av vad som görs idag samt behov under vårtermin. Seth Åberg Göra en analys utifrån UNGA enkäten kring vilka skolor/områden som är i behov av att bedriva föräldrastödsmetod Testa metoden på 4 pilotskolor under höstterminen Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet (Lofik) Elevenkäter visar att arbetsron radikalt har förbättrats sedan Utvärderingar av utbildningarna visar att lärarna som gått utbildningarna är mycket nöjda och anser att de har stor användning av utbildningen i sitt arbete. För- och grundskolan ville därför erbjuda sina lärare en ny utbildningsomgång. Ett uppdrag gavs under våren att utforma utbildningen på ett sådant sätt att rektorerna kan bli delaktiga i utbildningen utan att delta i hela utbildningen. Under våren träffades de lärare som utbildat i Lofik för att skräddarsy en utbildning med rektors delaktighet. Erbjudande till rektorer att anmäla lärare till utbildningen gick ut under maj-juni månad. Tyvärr så var det alltför få anmälningar till höstutbildningen så den ställdes in.
3 Föräldramötesmetoder har UmeBrå arbetat med metodutveckling kring föräldramöten. Den metod som tagits fram bygger på två delar. Dels en långsiktig planering med ett bredare samarbete mellan skola och övriga samhällsaktörer. Dels bygger den på att utveckla formen på själva föräldramötet genom utbildning för pedagoger. Kommunikationen mellan föräldrar, skola och övriga delar av samhället är mycket viktiga ur ett drog- och brottsförebyggande perspektiv. Fokus ligger vid att förbättra samspelet mellan föräldrar skola och övriga samhällsaktörer snarare än droger och brottslighet. Vi har inte hunnit testa metoden på någon skola under Vissa skolor har genomfört Effekt (ÖPP) föräldramöten, en metod som använts flitigt tidigare, men någon utbildning för pedagoger i denna metod har inte genomförts under 2012 Gymnasieskolan ska vi undersöka hur drogsituationen i de olika gymnasieskolorna i kommunen ser ut samt kartlägga vilka förebyggande insatser som genomförs. Utifrån de frågor som på gymnasieskolorna identifiera som mest viktiga kommer vi att stödja skolorna i utformningen av insatser. Boka möten med företrädare för kommunala och fristående gymnasieskolor för kartläggning av aktuell situation samt för konsultativt stöd i alkohol-, drog- och brottsförebyggande frågor. Samtliga gymnasieskolor erbjuds stöd i sitt arbete. Arbetet sker i samverkan med skolledning, pedagoger samt elevhälsans personal. Seth Åberg/Andreas Moberg kronor Föreläsning Tilda, ecstasy och det förlorade livet Genomföra temadag på Dragonskolan 2012 Seth Åberg/Mikael Åström
4 Gymnasieskolan har vi påbörjat att undersöka drogsituationen på gymnasieskolor samt undersöka vilka förebyggande insatser som genomförs. I första hand har vi vänt oss till elevhälsan och samverkat med projektet insikt både för att få en bild av situationen. En enkät för rektorer och elevhälsopersonal har tagits fram för att få en övergripande bild från som skickas ut i slutet av december. Vi har inte träffat företrädare för varje enskild skola i kartläggningsarbetet, däremot har vi under året haft ett närmre samarbete med Fridhemsgymnasiet. UmeBrå har genomfört två utbildningar tillsammans med elevhälsan om cannabis. Umeå kommuns gymnasieskolor har under året antagit en ny alkohol- och drogplan. Föreläsning Tilda, ecstasy och det förlorade livet I 2012 års planering ingick en temadag med titeln Tilda, ecstasy och det förlorade livet. Denna temadag har inte genomförts och anledningen till detta är att det mer omfattande projektet Insikt ligger nära innehållsmässigt. Insikt har genomfört stora delar av projektets första del med ett inledand skolbesök, där man alla elever i årskurs 2 klassvis. UFFE-enheten har hand om utvärderingen av projektet som kommer att ske löpande under projektets gång. Förebygga doping Starta och genomföra fas 1 av projektet Ställ upp mot doping och våld. Aktualisera det dopingförebyggande samarbetet mellan gymmen i Umeå kommun. Utbilda nyckelaktörer i metoder för att förebygga och behandla doping. Bilda nätverk i Umeå kommun. Återskapa ett nätverk med gymmen i kommunen för gemensamma krafttag mot doping. Lokal utvärdering av arbetet (fas 1 av projektet, utbildning och nätverk) Det långsiktiga målet i projektet är att 2015 ha etablerat en behandlingskedja och en fungerande preventionskedja. Seth Åberg/ Västerbottens dopingkommitté. Doping har UmeBrå i samverkan med Svenska narkotikapolisföreningen i Västerbottens dopingkommitté startat ett dopingförebyggande arbete under namnet Ställ upp mot doping och våld. Syftet är att på lång sikt upprätta en heltäckande kedja kring doping, såväl för prevention som för vård och behandling års arbete har fokuserat på utbildning av nyckelaktörer och att bygga nätverk. 3 Utbildningar kring doping har genomförts under
5 året varav två riktat sig till gym och sportanläggningar och en har haft fokus på behandlingsfrågor. Representanter från Umeå kommun har deltagit på en behandlingsutbildning kring doping i Örebro under två dagar. Dopingarbetet har genomfört planenligt och vi har mött positiv respons i form av kursutvärderingar och antal deltagare. Förutom UmeBrås planerade verksamhet har Umeå kommun har under året utvecklat tillsynsarbetet kring kosttillskott, något som har stor betydelse i arbetet med att förebygga doping. Tobaksprevention Kartlägga vilka tobaksförebyggande insatser, riktade till barn och ungdomar, som genomförs i Umeå kommun. För att nå mål kring effektivt tobaksförebyggande arbete finns det några centrala beståndsdelar. Vi kommer att undersöka förekomsten av dessa beståndsdelar inom olika områden, främst skolor för att få en bild av vika typer av insatser som är lämpligast att satsa på kommunen i arbetet för tobaksfri skoltid. Våren 2012 Ywonne Wiklund, Lennart Jonsson, Kjell Thelberg, Andreas Moberg, Seth Åberg, Tillståndsenheten kronor Erbjuda alla 6-9 skolor tobaksfri duo. I samarbete med Västerbottens läns landsting erbjuda skolor att använda metoden Tobaksfri Duo i kommunens 6-9 skolor Genom kampanjarbete och information bidra till minskat tobaksbruk på gymnasiet. Skapa ett nätverk för aktörer inom tobaksförebyggande arbete i Umeå kommun. Genomföra regelbundna träffar för de viktigaste aktörerna inom det tobaksförebyggande området inom Umeå kommun. Maj 2012 Erbjuda stöd till skolor som vill komma igång Vi kommer att involvera Hösten 2012
6 med tobaksförebyggande arbetet i Umeå kommun, samt göra riktade insatser utifrån de största behoven som framkommer i kartläggningsarbetet. Samverka med Umeå fritid. Samarbetet gäller tobak på arenor, tobaksförebyggande insatser i föreningslivet samt fritidsgårdar. skolorna i kommunen i vårt kartläggningsarbete och i samband med detta kommer vi att erbjuda konsultativt stöd för att hjälpa skolorna att utveckla det tobaksförebyggande arbetet lokalt. skolor om at Arbeta med handlingsplan för att förbättra Umeå fritids tobaksarbete Tobaksprevention Studier visar på ett starkt samband mellan tobaksbruk, alkohol, narkotika och andra negativa levnadsfaktorer. Det finns också ett tydligt samband mellan tobaksbruk och sämre möjligheter att nå skolans måluppfyllelse. Därför är det viktigt med tidiga insatser för att minimera tobaksbruk och tidiga tobaksdebuter och stärka normen tobaksfrihet bland våra unga. Som första steg i den tobaksförebyggande satsningen fick kommunens skolledare och kontaktpersoner för Tobaksfri Duo en inbjudan till en gratis lunchföreläsning på Äpplet. Föreläsare var Maria Nilsson, disputerad forskare inom området och regeringens tobaksexpert i ANTD-rådet, för att utifrån vetenskap ge stöd för policy och tobaksförebyggande insatser inom skolan. En av alla inbjudna skolledare på år 7 9 skolorna hörde av sig och meddelade förhinder. Aktiviteten blev inställd. Som alternativ till den inställda föreläsningen erbjöds personliga besök till skolorna på en tidpunkt som skolledarna själva fick välja, 30 till 60 minuter. Ett erbjudande om detta skickades ut. Målsättning med mötet var att inventera läget på skolorna, se var insatser behövde göras för att stärka arbetet. Som stöd till skolorna togs en skolbox med material fram. Utskicket med erbjudandet innehöll ett stöd för genomförandet från ledningen på skolkontoret. Ingen skolledare hörde av sig. Tobaksfri Duo coach/inspiratör, vi har anställt en ung person varje år som får specialutbildning för att stärka skolans arbete med gratis klassbesök framförallt i år 7 9. Det är också en uppföljning av Tandvårdens introducerande klassbesök i år 5 eller 6 då eleverna får information och erbjuds skriva det tobaksfria avtalet. Vår coach kan också vara en resurs på temadagar och andra aktiviteter för att stärka tobaksfrihet.
7 Läsåret 2011/2012 skolor som bokat in vår inspiratör: Carlshöjdsskolan, Centralskolan Hörnefors, Haga Grundsär, Grubbeskolans skol IF, Tegs Centralskola, Västangårds skola Hösten 2012 har följande skolor bokat in vår coach: Haga grundsärskola, Hörnefors Centralskola, Bräntbergsskolan (dec), Tegs Centralskola har bokat in temadag i januari Umeå kommun är dålig att nyttja denna resurs i jämförelse med övriga länet.. Konferens om Rökfria skolgårdar och tobaksfri skoltid genomfördes i Umeå. Deltagare från närliggande kommuner och Skellefteå fanns på plats och några fritidsledare från Tegs Centralskola, inga fler och inga politiker eller skolledare från Umeå skolorna hade hörsammat inbjudan. Konferensdagen har under året fått mycket medial uppmärksamhet både i tidningar och riks TV, men i Umeå prioriterades inte denna viktiga dag. En kartläggning av försäljningsställen av tobak i skolornas närområde som stöd för diskussioner, policy- och tillsynsarbete har genomförts. Sammanfattning tobaksprevention Det har varit svårt att få igång något tobaksförebyggande arbete på Umeås skolor. Landstinget och Tobaksfri Du bistår med material, aktiviteter och utbildningar i olika sammanhang. Att arbeta för en god hälsa är en viktig preventionsinsats och att förhindra tobaksbruk är bland de viktigaste insatser som kan göras. På de flesta skolor finns kontaktpersoner som vill och försöker arbeta tobaksförebyggande och med Tobaksfri Duo, men alltför få har aktivt stöd av ledning och övriga på skolan. Information om skolans policy och arbetet med Tobaksfri Duo behöver inte ta mycket tid om man tar gemensamt och delat ansvar. Mandat behövs för arbetet. Enkätsvar från Unga bör följas upp och redovisas till berörda med direkta handlingsplaner och tobaksbruk bland unga tas på högsta allvar. Där bör vi som är aktiva och drivande i det tobaksförebyggande arbetet snabbt kopplas in för att planera riktade insatser. Metodarbetet med Tobaksfri Duo ger en tidig fingervisning om unga som kan vara i riskzon, när de väljer att inte vara med. En kunskap som bör användas för uppföljning och stöd för eventuella tidiga förebyggande insatser.
8 Tillstånd vid arrangemang Stärka samverkan kring ungdomsarrangemang Genomföra träffar samt utforma ett regelverk kring tillstånd för större arrangemang för ungdomar Mars 2012 samt inför större arrangemang Cathrin Westergren, Umeå Fritid/ Seth Åberg Tillstånd vid arrangemang I början av 2012 hölls ett samverkansmöte kring större ungdomsarrangemang. Samarbetet kring arrangemangen har under året fungerat bra och arrangemangen i Umeå kommun i sin helhet rapporteras som lugna. Det som uppmärksammats under 2012 är att den rutin som används idag är från 2006 och är i behov av en revidering. Vi har påbörjat detta arbete och kommer att bjuda in fler viktiga aktörer till samverkan kring arrangemangen. Föreningsliv Fortsätta arbetet med Nattvandrarna i Umeå. Utvärdera tidigare års vandringar innan planering för 2012 Från Valborg fram tills i mitten av september Lennart Andersson kronor Nattvandrarna Intresset från föreningslivet i Umeå till att nattvandra är fortfarande stort. Inför årets nattvandringar var det ett tjugotal föreningar som stod i kö för att nattvandra. Samtliga föreningar som nattvandrade under 2011 ville fortsätta att vandra under Intresset är stort därför att man som förening/lag erhållet ett bidrag för varje vandrad helg samt att man tycker att man gör en positiv samhällsinsats för Umeås ungdomar. Arbetet sker i samverkan med Umeå C, Länsförsäkringar Västerbotten, polisen samt socialtjänstens fältgrupp hade vi färre nattvandrare ute under maj samt september månad. Samma trend visar sig på årets utvärderingar att det är färre ungdomar som finns i centrummiljön än tidigare. De flesta föreningar har i utvärderingen upplevt att det varit lugnt och tryggt i centrum. Att nattvandrarna ar funnits i centrummiljön har av polis och socialtjänstens fältgrupp ansetts vara värdefullt. Då kan de mer fokusera på kände ytterområden där det ofta samlas många ungdomar. Inför 2013 års vandringar ska berörda parter träffas för att diskutera/planera hur vi kan utveckla och förbättra verksamheten.
9 Drop in - Idrott Huvudsyfte är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar. Fortsätta driva projektet enligt beskriven projektplanering. Projektledare arbetar kommunövergripande och har från och med 2012 sin tillhörighet och arbetsplats på Umeå Fritid Daniel Nilsson Styrgrupp bildad för projektet Medel från sociala investeringsfonden Drop in Under året har projektet utvecklats från att ha varit ett enområdesprojekt till att jobba mer stadsövergripande. De metoder och erfarenheter som samlats in under två års arbete på Ersbodaområdet har omformulerats och anpassats till att kunna stötta upp fler föreningar i Umeå. Projektet har i samband med detta även bytt namn till Drop in, där ordet idrott försvunnit för att även kunna öppna upp för andra typer av föreningar och aktiviteter Projektet har även fått ett ytterligare syfte utöver de två tidigare; brottsförebyggande och folkhälsofrämjande, som är att öka antalet deltagande flickor i Drop in-verksamhet. Här har vi jobbat så väl strategiskt med att öka på jämställdheten i styrgruppen samt utvecklingsmässigt med att utbilda styrgrupp och projektledare i jämställdhetsfrågor. Utöver detta måste varje förening som söker bidrag från Drop in påvisa en enskild strategi för hur de ska kunna nå fler flickor till sin respektive aktivitet. I arbetet med att få mer jämställda aktiviteter har vi även etablerat ett samarbete med Umeå IK FF och Bostaden, där Bostaden stått för ekonomin, medan UIK stått för personella resurser i form av a-lagsspelare som fungerat som inspiratörer för tjejer på Ersboda. Drop in arbetar nu med att inspirera till och ge så väl kunskapsmässigt som ekonomiskt stöd till föreningar som tar sig an uppgiften att jobba med att organisera Drop in-verksamheter. Vi har under året stöttat föreningar som Ersboda SK, GUIF, Ersboda Slöjdförening, Umeå Legend, KFUM klättring och Tegs SK som bedrivit aktiviteter under helgkvällar i områden som Ersboda, Ålidhem, Teg och centrala Umeå.
10 Föräldrastöd i samverkan inom Umeå Regionen Erbjuda alla föräldrar i Umeåregionen verksamhet som syftar till att ge deras barn trygga och goda uppväxtvillkor. Utveckla långsiktiga hållbara kommunala strategier för föräldrastöd med bred samverkan inom Umeåregionen Kerstin Grundberg/Anna- Lena Püschel/Sari Vihtari Externa medel från Folkhälsoinstitutet Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen 2012 har Familjepeppen utvecklats till en mer stabil verksamhet med tydliga styrmodeller och decentraliserad styrning. Arbetsgruppen har klivit fram och blivit mer självgående i verksamhetens genomförande. Stor vikt har lagt vid att informera förskolor om Familjepeppens verksamhet, vilket också har gett goda resultat. Styrgruppens huvudsakliga uppgift har varit att hitta modeller för integrering av föräldrastödet i ordinarie verksamhet, och att tajma detta med omorganisering och kommunernas års hjul för budget och verksamhetsplanering. Ett förslag har lagts fram av styrgruppen för en kommunal föräldrastödsmodell. Beslut i frågan är ännu inte tagit. Viktigt i projektet är att tidigt under 2013 fatta beslut om projektets framtid inom Umeå kommun samt lösa praktiska frågor kring detta. Våga Vilja Vitta (VVV) Fortsätta vittnesstödsprojektet till fler skolor som vill delta. Driva projektet på Sävarskolan under vårterminen. Erbjuda två nya skolor att delta till höstterminen KFUM Umeå kommun Kontaktperson, Marie Johansson kronor Våga Vilja Vittna VVV De skolor som anmält intresse för VVV under 2012 var Hagaskolan samt Sävarskolan. Projektet inleddes med en enkätundersökning till de klasser som skulle delta. När enkätundersökningen var klar och skulle sammanställas meddelade Hagaskolan att de inte kunde delta på grund av tidsbrist och andra prioriteringar. Projektet genomfördes som planerat till tre klasser årskurs 7, på Sävarskolan. Projektet består av en enkätundersökning vid starttillfället, en utvärdering sista tillfället samt 4 träffar däremellan med olika teman. Under temadag 2 ska eleverna få träffa representanter från Polis, Åklagare och Socialtjänstens medlingsverksamhet. Syftet är att eleverna ska få kunskap om hur rättskedjan fungerar samt att eleverna ska få diskutera konkreta händelser och få tillfälle att ställa frågor till respektive berörd myndighet. Den enda samverkanspart med möjlighet att delta i workshopen under våren var polisen, övriga lät meddela att de inte hade tid att
11 vara delaktiga och erbjöd inga alternativa lösningar. Eftersom målet var att erbjuda Sävarskolan det som projektet initialt utlovat söktes alternativa lösningar för att kunna erbjuda eleverna möjlighet att träffa personer med kompetens inom medling och om åklagarens uppdrag. Tyvärr gick det inte att ordna. Resultatet blev att eleverna varken fick träffa åklagarmyndigheten eller medlingsverksamheten, däremot genomförde projektledaren en workshop där en film om medling visades samt med efterföljande diskussioner om medlingens betydelse. Eleverna delades in i två grupper eftersom eleverna skulle delta i två workshop, grupperna blev dock något för stora för att kunna genomföra för ändamålet givande diskussioner. Workshopen brukar vara ett uppskattat inslag i projektet eftersom elever och lärare får möjlighet att träffa representanter för olika myndigheter och därigenom öka förutsättningarna för eleverna att få en positiv uppfattning om de olika instanserna, varför samverkansparternas frånfälle är att anse som en stor förlust i projektet och för eleverna. Projektet har under våren mött hinder att utföras i enlighet med projektplanen, framför allt på grund av samverkansparternas frånvaro. Projektets genomförande blir mycket sårbart när samverkansparterna inte har möjlighet att delta. I den avslutande utvärderingen visade det sig att projektet ändå bidragit till att elevernas kunskap och förtroende för det svenska rättssystemet ökat i relation till innan projektet startade. Vår bedömning är att intresset från Umeås skolor att arbeta med dessa frågeställningar är synnerligen svalt. Det är dessutom svårt att få med och synkronisera samverkansparter från socialtjänsten samt åklagarmyndigheten. Polisen är den enda samarbetspartner som visat intresse att delta i projektet. Det är mycket arbete som läggs ned till enkätarbetet samt övrig planering till en mycket liten målgrupp vilket innebär att projektet Våga Vilja Vittna avslutas. Insatser mot nyrekrytering Starta Lugna gatan samt mentorskap. Syftet är att motverka nyrekrytering till kriminella nätverk på bostadsområden i Umeå Detaljerad projektplan finns för arbetet Om projektet erhåller projektmedel Stefan Hildingsson kronor Insatser mot nyrekrytering Under 2011 arbetades en projektansökan arbetats fram av UmeBrå i samverkan med KFUM Umeå. Lugna Umeå var det övergripande namnet för två delprojekt som syftade till samma målsättning, att inkludera ungdomar som var eller riskerade att hamna i utanförskap delaktiga genom
12 engagemang och utbildning. En målsättning i projektet var att göra problembärare till problemlösare. Ansökan var förankrad i UmeBrå och lämnades in till beredningsgruppen för sociala investeringar Ansökan diskuterades på UmeBrå sammanträdet Där meddelades det att beredningsgruppen för sociala investeringsfonden är positiv till den del som berör Drop in idrott. De andra två delprojekten som handlar om Lugna Gatan samt Mentorskap skulle fördjupas utifrån beredningsgruppens beskrivna kriterier. Under våren fördjupades projektansökan enligt önskemål från beredningsgruppen. Efter detta arbete skulle ansökan fördjupas ytterligare kring en del frågor som vi sedan tidigare svarat på. Efter en lång hantering av vår projektansökan fick vi till slut ett avslag på ansökan. Krogar mot knark samt Ansvarsfull alkoholservering Ansvarsfull alkoholservering Fortsätta Utbildningsinsatser riktat till krogar/restauranger i Umeå kommun Två utbildningar under 2012 Seth Åberg Samuel Svensson Länsstyrelsen kronor Krogar mot knark. Fortsätt arbetet med att certifiera Krogar mot Knark enligt projektplanering Lennart Andersson, Fredrik Hultman Allstar, Tomas Nyberg polisen, Ansvarsfull alkoholservering Två utbildningar med metoden Ansvarsfull alkoholservering har genomförts under året. Utbildningarna hade 82 deltagare. Insatsen har genomförts enligt planering. Insatsen har skett i samverkan med tillsynsenheten, Polisen och Länsstyrelsen Västerbotten. Vi har även samarbetat med studenthälsan för att bättre kunna anpassa kurserna för studentorganisationernas restaurangverksamhet. Satsningen på studentorganisationerna har varit lyckad och 43 % av kursernas deltagare kommer från olika studentorganisationers serveringar. Krogar Mot Knark Umeå kommun är med i riksnätverket Krogar Mot Knark. Arbetet drivs av en tydlig projektbeskrivning där målsättningen är att certifiera deltagande krogar till att vara en Krog Mot Knark. Under våren 2012 gjorde polisen krogmiljöronder där man tittar över vilka fysiska förändringar man kan göra i lokalerna för att försvåra användande och hantering av narkotika. Under maj månad var Umeås krogar med i en nationell kampanj med namnet Ge knarket fingret.
13 Under våren certifierades 10 krogar. Dessa var Allstar, Droskan, Lottas, O Learys, Rex Bar & Grill, Scandic Plaza- Syd, Schlagerklubben & Cover club, The Bischop Arms samt Umeå Folkets hus. Detta gjordes 19 juni högtidligt på ryttmästaren med smörgåstårta certifieringsutdelning. Under hösterminen har vi hållit en två dagars grundutbildning till ny personal på redan certifierade korgar samt till nya krogar i nätverket. Nya krogar är Lokal, Corona, Victoria samt Scharinska villan. En målsättning var också att hålla en särskild grundutbildning till krogar på Universitetsområdet. Detta hann vi inte med under våren utan ska genomföras hösten 20 Verksamhetsmedel Används som möjliggörare samt bidrag till vissa projekt, resor, konferenskostnader, lokalkostnader, omvärldsbevakning, annonsering o.s.v. Vid behov Lennart Andersson kronor
14 Samverkan Polismyndigheten och Umeå kommun Genomförandeplan Område Vem När Samverkan Ansvarig Insats Polis Trygghet på allmän plats Påverka de faktorer som skapar otrygghet på allmän plats Underrättelseledd synlighet SHBK, Umeå fritid, andra viktiga aktörer Anna Jonsson Utveckla samarbetet mellan aktörer som arbetar med trygghetsskapande arbete Delta på planerade trygghetsvandringar Insats Kommun Gata park Anna Jonsson Genomföra aktiviteter samt föreslagna åtgärder inom Ren och trygg kommun Umeå C, Näringslivet, Universitetet, Bostaden Polisen, UPAB, Kommunmedborgarna Karin Isaksson Genom Fältgruppens arbete Polis, Nattvandrare, Umeå Unga Fritid Inger Sjölund Genom Uppsökande verksamhet Umeå fritid unga kommer verksamheten handla om insatser i prioriterade ungdomsmiljöer och i anslutning till fritidsgårdarnas verksamhet och ungdomens hus. Polis, Fältgrupp, Nattvandrare Cathrin Westergren, Umeå Fritid Nattvandrare Polis, Fältgrupp Lennart Andersson
15 Trygghet på allmän plats Polisens ansvar Trygghet Polisen har under året arbetat med underrättelseledd synlighet som en del av vardagen. En stor del av fotpatrulleringen har skett i centrum och kring de stora köpcentrumen där det rör sig många människor. Fotpatrullering har under året också prioriterats till områden och platser där signaler har kommit från allmänheten att det råder otrygghet. Det kan t ex vara på en plats där det nyligen har skett brott. I början av året drabbades en del bostadsområden av villainbrott och i samband med det prioriterades dessa områden för trygghetsskapande åtgärder. Poliserna fotpatrullerade och tog kontakt med boende i området, svarade på eventuella frågor och lämnade information. Ett annat exempel är att Polisen via ett grannsamverkansområde fick signaler om att medborgarna i det aktuella bostadsområdet kände sig otrygga pga äggkastning, busringningar, skadegörelse etc. Parallellt med det brottsutredande arbetet ökade polisen sin närvaro inom området. Via grannsamverkan fick Polisen också ut information om vilka åtgärder polisen vidtog med anledning av de brott/ofog som inträffat. Responsen från de som bodde i området blev positiv. Under året har också samverkan mellan olika aktörer utvecklats. Ett bra exempel på det är situationen kringa Vasaplan. Det är en plats som många medborgare upplever som en otrygg plats. Under året har polis och kommun träffats, diskuterat igenom situationen och förslag på lösningar både på kort och lång sikt. Det arbetet kommer att fortsätta under Polisen har inte fått några förfrågningar om trygghetsvarndringar förutom det arbete som har skett kring Vasaplan. Trygghet på allmän plats Kommunens ansvar Ren och trygg kommun Arbetet fortsätter med kommunens åtgärdsprogram för Ren och trygg kommun. Vi har under året fortsatt satsningen på högre finish i centrum i syfte att skapa attraktivare miljöer, som bidrar till ett tryggare centrum - fyllt med människor som bidrar till tryggheten. Renhållningen är fortsatt prioriterad och vi når goda resultat i Håll Sverige Rents mätningar. Vi sanerar numera klotter i centrum inom 24 timmar från det upptäcks eller anmäls. Arbetet för att stödja graffiti som konstform men motverka klotter fortsätter - i samverkan med fritid, kultur och polis.
16 Ett särskilt fokus under året har lagts på Vasaplan, där en översyn skett av platsen. Parallellt har inletts en dialog med polisen, socialtjänsten och övriga aktörer kring platsen kring den sociala problematik som finns.två möten har hållits och arbetet fortsätter En riktad satsning har skett för belysning på gång och cykelvägar, där saknade länkar har identifierats och belysningen kompletterats på ett antal sträckor. Arbetet sker med hjälp av belysningskartan kommunen har på hemsidan där medborgarna kan gå in och lämna synpunkter och önskemål genom att klicka på aktuell plats på kartan och skriva in önskemålen. Vi arbetar vidare med att skapa attraktivare mötesplatser, bl a pågår projektering av äventyrslek på Ersboda och en dialogfas har inletts kring en äventyrslek på Umedalen. I SCBs medborgarenkät kan vi följa frågan Hur trygg kan du vistas utomhus på kvällar och nätter, där visar Umeå en positiv trend, Men arbetet måste fortsätta så att kvinnornas trygghet utomhus fortsätter förbättras. Se bifogad bild. (Alla medborgare=umeå)
17 Socialtjänstens fältgrupp Fältgruppen arbetar uppsökande, relationsskapande och förebyggande i alla de miljöer som ungdomarna befinner sig i för att i tidigt skede upptäcka och hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i riskzon vad gäller droger, alkohol, kriminalitet och dåligt mående. Fältgruppen och Ingången alkohol- och drogrådgivning har under 2012 blivit två skilda verksamheter. Fältgruppen stannade kvar i den gamla lokalen (socialtjänstens hus) och Ingången flyttade till Ungdomshälsan. Detta gjordes för att kunna återuppta fältandet på heltid, något som uppskattas bland våra ungdomar och deras familjer samt samverkanspartners. Ju mer fältgruppen finns ute i de olika ungdomsmiljöerna, desto mer efterfrågas verksamheten. Ungdomarna som fältgruppen träffar på har ett enormt behov av vuxenkontakt. Detta märks av på Facebook och i de dagliga mötena på skolorna, där fältarna ständigt blir uppsökta av ungdomar som många gånger är i akut behov av stöd och hjälp eller som bara vill prata. Under året som gått har fältgruppen sett en ökad liberal inställning till alkohol och andra droger. Detta märks främst bland våra unga. Så kallade nätdroger, främst rökmixer typ Spice har ökat katastrofalt och de har stött på en hel del som gör detta själv och säljer vidare. Det är en stor marknad som genererar mycket pengar och ungdomarna lockas av det. Flera ungdomar som påträffats har fått uppsöka sjukvård pga. psykosliknande symptom efter att ha rökt olika preparat. Det dåliga måendet har i vissa fall kunnat bestå under en längre tid. Andra vanligt förekommande droger bland ungdomarna i Umeå är Cannabis (främst hasch), Amfetamin, tabletter såsom Tradolan, Subutex och olika Bensodiazepiner. Enligt drogvaneundersökningar har alkoholdrickandet bland unga minskat vad gäller antal ungdomar som provar, men att de som redan dricker, dricker desto mer. Detta kan fältgruppen bekräfta utifrån sin vardag. Under skolloven dricks det rejäla mängder alkohol under i princip alla lovets dagar. Under de föräldramöten fältgruppen deltagit på under året har de sett ett högre antal föräldrar än tidigare år, dock inte i så stor utsträckning som vore önskvärt. Fältgruppen upplever att det finns en stor okunskap bland många vuxna när det gäller alkohol och andra droger, vad ungdomarna gör när de är ute, hur man som vuxen ska agera och vad man ska vara uppmärksam på. Därför är det viktigt att information och kunskap sprids till föräldrar och andra vuxna som befinner sig i de olika ungdomsmiljöerna så att de kan och vågar agera i tidigt skede. Den optimala lösningen för fältgruppen vore en resursförstärkning med en person då det blir svårt att täcka helger samt då de blir begränsade i sitt vardagliga arbete med att vara tre personer.
18 Genom Uppsökande verksamhet Umeå fritid unga har verksamheten handlat om insatser i prioriterade ungdomsmiljöer och i anslutning till fritidsgårdarnas verksamhet och ungdomens hus. Under året har man arbetat ram rutin och handlingsplaner för områdesarbete inom Fritid unga, policy och handlingsplan för alkohol och droger samt även policy och handlingsplan för tobaksfria arbetsplatser inom Fritid unga. Umeå Fritid unga genomförde under maj månad en kartläggning på ungdomar som röker utanför gården, som var till grund för rutinen tobaksfria mötesplatser. Vi mäter upplevd trygghet på våra fritidsgårdar i NKI, vid två tillfällen/år Kommunens Unga enkät visar också på indikationer för trygghet. Där medverkar Fritid unga i kommunens arbetsgrupper, uppföljning och handlingsplan utifrån ett områdesperspektiv. Nattvandrare Se tidigare text Område Vem När Samverkan Ansvarig Minska antalet våldsbrott på offentliga miljöer I området ingår ett alkoholförebyggande arbete då våldsbrott är starkt förknippat med alkoholkonsumtion. Insats Polis Genomföra regelbunden tillsyn av restauranger Medverka i STAD utbildningar Enligt planering under Ett utbildningstillfälle våren Ett utbildningstillfälle hösten Tillståndsenheten, Miljö och Hälsoskydd Länsstyrelsen, Tillståndsenheten Miljö och Hälsoskydd Anna Jonsson, Kommissarie Anna Jonsson, Kommissarie Närvaro på krogar, kvällstid samt helger Krogar i Umeå, ordningsvakter Anna Jonsson, Kommissarie Genomföra insatser mot langning. Utveckla insatser mot langning i vardagen. Särskild insats inför riskhelger Systembolaget, socialtjänsten Socialtjänstens fältgrupp Anna Jonsson, Kommissarie
19 Genomförande av Kronobergsmodellen Socialtjänstens fältgrupp, Nattvandrarna Anna Jonsson, Kommissarie Upprätthålla Lokala ordningsstadgan Anna Jonsson, Kommissarie Insats Kommun Tillsyn på restauranger Utbildningar i STAD Under 2011 Enligt planering under Ett utbildningstillfälle våren Ett utbildningstillfälle hösten Polisen Länsstyrelsen, Polisen Margareta Green-Palo Seth Åberg Seth Åberg Tillsyn samt aktivitet mot folköl- och tobaksförsäljning till minderåriga IOGT-NTO, Umeå Fritid, polisen, Fältgruppen Margareta Green-Palo Seth Åberg Insats mot langning Inför riskhelger Umeå C, Länsförsäkringar, polisen, Fältgrupp, Uppsökande Unga Fritid Seth Åberg Nattvandrare Mellan vecka18-37, 2012, förstärkning under riskhelger Polis, Nattvandrare, Uppsökande Unga Fritid, Röda korset. Lennart Andersson Fältverksamhet Kulturförvaltning Umeå Fritid Inger Sjölund Drogfria mötesplatser Under 2009 samt som alternativ på riskhelger Cathrin Westergren Umeå Fritid
20 Minska antalet våldsbrott i offentliga miljöer Polisens ansvar Genomföra regelbunden tillsyn av restauranger Det har skett tillsyn enligt alkohollagen under året och de har haft karaktären av mer riktade än generella tillsyner. Samarbetet och dialogen med kommunens tillståndsenhet har fungerat bra även detta år. Några gemensamma tillsyner har skett under året. Sista helgen i november genomfördes dessutom en krogtillsyn där även skatteverket och räddningstjänsten deltog. Den insatsen föll väl ut och det samarbetet kommer att fortsätta under Samverkan med krögare, ordningsvakter, Umeå kommun, länsstyrelsen och polisen har skett i hög grad under året. Det har skett både i vardagen och på formella möten, exempelvis referensgruppsmöten. Trenden att krögare på eget initiativ tar kontakt med polisen inför olika evenemang och helger och diskuterar upplägg har fortsatt under Även nya krögare har hört talas om det samarbete som finns i Umeå och själva tagit kontakt med Polisen inför uppstart. Inför terminsstart (både vår och höst) tog Polisen i år kontakt med de större krogarna (med särskild inriktning på krogar som har åldersgräns 18 år) för att tillsammans minska den ökning av antalet misshandelsfall som historiskt sett brukar inträffa vid dessa tidpunkter. Polisen hade en högre bemanning dessa helger och krogarna uppmanades att ha gott om ordningsvakter aktuella helger. Färre misshandelsfall inträffade och exempelvis lönehelgen i januari blev lugnare än en vanlig helg. Prognosen ser dock bra ut när det gäller misshandelsfall. Mellan januari-november 2011anmäldes 157 misshandelsfall i offentlig miljö inom centrumfyrkanten, samma tid 2012 anmäldes 97 misshandelsfall. Det är en minskning med 60 fall under denna tidsperiod. Under hösten har Polisen gjort 9 tobakstillsyner. Medverka i STAD utbildningar Polisen har medverkat i de utbildningar i ansvarsfull alkoholservering som har genomförts under året. Polisen har bidragit med kunskaper kring krogrelaterat våld och narkotika.
21 Under våren träffade Polisen flera studentkårer vid Umeå universitet och föreläste om alkohol och våld. Totalt deltog ca 150 kontaktpersoner för studentkårerna som bl. a ansvarar för insparkar och nollningar. Polisen tog även tillfället i akt och informerade om platser med förtäringsförbud enligt den lokala ordningsstadgan. Närvaro på krogar, kvällstid samt helger Det planerade brottsförebyggande arbetet på fredag och lördag kväll har nästan uteslutande varit inriktad på att förebygga brott i kroglivet. Polisen har haft en hög närvaro kring krogarna under året. har poliser åkt förbi krogarna tidigare på kvällen och haft samtal med ordningsvakter och krogpersonal. Syftet har varit att få personalen på krogarna samt ordningsvakterna att arbeta aktivt och förebyggande under hela kvällen. Polisen har prioriterat dessa tidiga krogbesök utifrån krogarnas problembild. Arbetet har fallit väl ut. Arbetet har bedrivits med hög synlighet och med fotpatrull. Det kommunikativa förhållningssättet har också legat i fokus. Den spatiala brottplatsanalysen och helgrapporterna har legat till grund för prioritering av hotspots Kronobergsmodellen och upprätthålla de lokala ordningsföreskrifterna Information om platser med förtäringsförbud lämnades vid studentstart till studentkårerna. Detta för att öka medvetenheten och ta bort ursäkter. Poliserna har i sin vardag arbetat med Kronobergsmodellen och med att upprätthålla de lokala ordningsföreskrifterna. Sedan polisen har fått möjlighet att rapportera nedskräpning försöker man även att se till att beivra det. Det blir dock inte så många rapporter utfärdade. Blir en allmänhet tillsagd av en polisman att plocka upp skräp efter sig så gör man oftast det Langning Arbetet med langning har framför allt skett inför riskhelger, men det har även skett vid andra tidpunkter men inte i någon större omfattning. Systembolagen har hört av sig inför riskhelger för att höra om/hur Polisen har tänkt jobba mot eventuell langning.
22 Minska antalet våldsbrott i offentliga miljöer Kommunens ansvar Tillsyn av alkoholservering samt aktivitet mot folköl- och tobaksförsäljning till minderåriga. Har försökt få in uppgifter från Margareta Green-Palo, som är ansvarig för detta område, kring vilka aktiviteter samt omfattning som genomförts men får tyvärr ingen rapport därifrån. Langning har Västerbottens idrottsförbund och Systembolaget anslutit sig till nätverket mot langning. Det har haft stor betydelse i det praktiska arbetet eftersom systembolaget är en så viktig aktör att samverka med för att minska langningen i anslutning till deras butiker, samt att Systembolaget har ett omfattande kampanjarbete. Västerbottens idrottsförbund är också aktiva mot langning och har en särskild roll genom att de når både föräldrar och ungdomar på ett positivt sätt. Vi har arbetat med langning på tre olika sätt, genom debatt i media, genom annonsering och genom praktiskt samarbete mellan främst polis, socialtjänst och Nattvandrare Se tidigare beskrivning Drogfria mötesplatser All verksamhet som Umeå fritid unga stödjer eller utför är drogfri, det gäller såväl fritidsgårdarna, Hamnmagasinet/ungdomens hus, andra öppna mötesplatser i samverkan med ex föreningslivet som prova - på aktiviteter och arrangemang. Under maj månad kollade vi nykterheten på samtliga mötesplatser under samma veckoslut, Ca 300 ungdomar deltog, ingen visade på onykterhet. Handlingsplan när misstanke om bruk av droger och alkohol har upprättats inom Fritid unga. Liksom rutin för anmälningsskyldighet till socialtjänstlagen har upprättas när vi misstänker att barn far illa. Under november genomfördes en utbildningsinsats till samtliga heltidsanställda kring droger i samverkan med Umebrå.
23 Insatser mot narkotika Tillgången på narkotika ska minska Färre människor ska börja missbruka. Insats Polis Riktad information och kunskap till skolledare och skolpersonal inom för- och grundskolan samt gymnasieskolan. Fältgrupp, Alkohol och drogmottagningen, FoG, Gymnasiet Anders Sandlund, gruppchef ungdomsgrupp Fler personer med missbruksproblem ska få hjälp att sluta. Uppsökande arbete riktat mot ungdomar i riskzon. Hembesök enligt Umeå modellen Ingången, socialtjänstens fältgrupp. Anders Sandlund, gruppchef ungdomsgrupp I området ingår opinionsbildning, ett fokusområde är kring nätdroger Insats Kommun Kartläggning av drogsituationen i Umeå Genomföra två enkätundersökningar till expertgrupp om drogläget Landstinget, polisen, socialtjänsten, kriminalvården Lennart Andersson/Seth Åberg Nätdroger Medieaktivitet, föreläsningar, Socialtjänstens fältgrupp, polisen Lennart Andersson/Seth Åberg Fältgruppens arbete Polis, Umeå Fritid Unga, FoG, Gymnasiet Inger Sjölund Ingången, alkohol-, och drogrådgivningen Polis, Umeå Fritid Unga, FoG, Gymnasiet Inger Sjölund Alkohol och drogmottagningen Polis, Landstinget, Socialtjänst Britta Eriksson Krogar mot Knark Aktörer inom referensgruppen Lennart Andersson
24 Minska nyttjandet av narkotika Polisens ansvar Riktad information och kunskap till skolledare och skolpersonal inom för-och grundskolan samt gymnasieskolan har kontakt tagits med rektorer och skolvärdar inom alla Umeå kommuns gymnasieskolor, högstadieskolor och vissa fritidsgårdar. Kontaktuppgifter till ungdomsenheten och har delats ut för spridning på samtliga ställen. Förutom detta har ungdomsenheten deltagit i föräldramöten som olika skolor arrangerat samt bjudit in till egna infomöten via Facebook. Uppsökande arbete riktat mot ungdomar i riskzon. Hembesök enligt Umeåmodellen Under hösten 2012 har ett relativt stort antal hembesök kunnat göras. Metoden bygger på att informera den unges vårdnadshavare om vad polisen har för kännedom så att de inom familjen får möjlighet att ta tag i problemet. I snitt har ca två hembesök genomfört per vecka. Under våren gjordes det färre pga. personalläget och då nådde inte ungdomsgruppen upp till ett hembesök per vecka. På årsbasis ligger dock hembesöken på ungefär samma nivå som 2011 och träffprocenten på framför allt syntetiska cannabinoider ( spice ) har ökat pga. ändrade analysrutiner. Minska nyttjandet av narkotika Kommunens ansvar Kartläggning av narkotikasituationen För att få ett samlat grepp kring narkotikaproblematiken samt tillflödet av nya droger i Umeå kommun har UmeBrå ett sammankallande ansvar för en expertgrupp i narkotikafrågor. Gruppen har som uppgift att beskriva den aktuella drogsituationen och att samverka för ett effektivt förebyggande arbete. I början av året skickades ut en enkät till samtliga i gruppen där de svarade på en mängd olika frågor om narkotikasituationen i Umeå. Gruppen samlades i slutet av april för en analys och genomgång av enkätsvaren. Sammanfattningsvis kan man säga: Att man inom socialtjänsten ser en stadig ökning av narkotikarelaterade ärenden. Vissa socialtjänstverksamheter har långa köer för behandling, andra inte. De verksamheter som arbetar med behandling försöker hitta former för att avlasta varandra vid långa köer. En tendens som väckte uppmärksamhet i gruppen är att det blir allt vanligare med missbruk bland äldre. Detta är något som innebär att man behöver se över hur man jobbar med frågan och ett förslag om att ha hemtjänstteam som jobbar med missbruk väcktes. Nya rutiner för kommunikation mellan socialtjänst och polis beträffande rutinmässiga rapporter togs upp och även att polisen under en period bytt datasystem, något som medfört en del problem under en tid.
25 Ett gemensamt tema är oron för nätdroger och de problem dessa ger, dels i form av att man fastnar snabbt och dels i form av att det är svårare att göra prover och att lagstiftningen inte hänger med när nya droger kommer in Inom beroendepsykiatrin ser man inte sett samma ökade problematik med Spice som andra rapporterar om. Störst del har Amfetamin, Cannabis, alkohol och opiater. Något som de uppmärksammat på senaste tiden är ett flertal ungdomar med ADHD som utmärker sig. Den regelbundna kontakt som LAR haft med polisen varit mycket givande men den har tyvärr varit haltande den senaste tiden. Nätdroger och cannabis har en riktad medie- och informationsaktivitet genomföras i syfte att öka medvetenheten för riskerna med nätdroger och cannabis. Aktiviteter som genomförts är: Frukostseminarie på Rex med temat Nej, nej inte mitt barn. Deltagare 120 personer från socialtjänsten, för- och grundskolan, gymnasiet, polisen, kriminalvården, politiker, landstinget, Umeå fritid unga samt olika föreningar. I samarbete med FMN (föräldraföreningen mot narkotika) gjort en informationsfilm med namnet Snälla, säg att det blir bra snart. Filmen har visats på olika föräldramöten i Umeå. Ligger ute på YouTube med ca visningar Startat ett nätverk för att förbättra samverkan kring cannabis- samt nätdroger i Umeå Haft riktad föreläsningsserie under 4 dagar om 8 myter om cannabis till yrkesverksamma inom Umeå kommun som arbetar nära ungdomar. Deltagare på föreläsningarna har varit, föräldrar, elevhälsan, socialtjänsten, gymnasieskolorna, Umeå fritid unga, kriminalvården samt polisen. Föreläsningen har varit uppskattad och totalt har ca 400 personer deltagit på de olika föreläsningstillfällena. Upprättat ny hemsida som har målsättning att vare en samlande sida för ANDT samt brottsförebyggande arbete inom Umeå kommun. Socialtjänstens fältgrupp Fältgruppen arbetar uppsökande, relationsskapande och förebyggande i alla de miljöer som ungdomarna befinner sig i för att i tidigt skede upptäcka och hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i riskzon vad gäller droger, alkohol, kriminalitet och dåligt mående. Fältgruppen och Ingången alkohol- och drogrådgivning har under 2012 blivit två skilda verksamheter. Fältgruppen stannade kvar i den gamla lokalen (socialtjänstens hus) och Ingången flyttade till Ungdomshälsan. Detta gjordes för att kunna återuppta fältandet på heltid, något som uppskattas bland våra ungdomar och deras familjer samt samverkanspartners. Ju mer fältgruppen finns ute i de olika ungdomsmiljöerna, desto mer efterfrågas verksamheten. Ungdomarna som fältgruppen träffar på har ett enormt behov av vuxenkontakt. Detta märks av på Facebook och i
26 de dagliga mötena på skolorna, där fältarna ständigt blir uppsökta av ungdomar som många gånger är i akut behov av stöd och hjälp eller som bara vill prata. Under året som gått har fältgruppen sett en ökad liberal inställning till alkohol och andra droger. Detta märks främst bland våra unga. Så kallade nätdroger, främst rökmixer typ Spice har ökat katastrofalt och de har stött på en hel del som gör detta själv och säljer vidare. Det är en stor marknad som genererar mycket pengar och ungdomarna lockas av det. Flera ungdomar som påträffats har fått uppsöka sjukvård pga. psykosliknande symptom efter att ha rökt olika preparat. Det dåliga måendet har i vissa fall kunnat bestå under en längre tid. Andra vanligt förekommande droger bland ungdomarna i Umeå är Cannabis (främst hasch), Amfetamin, tabletter såsom Tradolan, Subutex och olika Bensodiazepiner. Enligt drogvaneundersökningar har alkoholdrickandet bland unga minskat vad gäller antal ungdomar som provar, men att de som redan dricker, dricker desto mer. Detta kan fältgruppen bekräfta utifrån sin vardag. Under skolloven dricks det rejäla mängder alkohol under i princip alla lovets dagar. Under de föräldramöten fältgruppen deltagit på under året har de sett ett högre antal föräldrar än tidigare år, dock inte i så stor utsträckning som vore önskvärt. Fältgruppen upplever att det finns en stor okunskap bland många vuxna när det gäller alkohol och andra droger, vad ungdomarna gör när de är ute, hur man som vuxen ska agera och vad man ska vara uppmärksam på. Därför är det viktigt att information och kunskap sprids till föräldrar och andra vuxna som befinner sig i de olika ungdomsmiljöerna så att de kan och vågar agera i tidigt skede. Den optimala lösningen för fältgruppen vore en resursförstärkning med en person då det blir svårt att täcka helger samt då de blir begränsade i sitt vardagliga arbete med att vara tre personer. Ingången 2012 Ingången har under våren flyttat in och blivit en del av Ungdomshälsan. Uppdraget alkohol- och drogrådgivning för ungdomar och föräldrar kvarstår. Som en del av Ungdomshälsan har andra socialtjänst-uppdrag tillkommit. Det förebyggande, preventiva arbetet har därför fått mindre utrymme och Ingången prioriterar individkontakter. har Ingången inte haft full bemanning. Två heltidstjänster ska Ingången ha, men på grund av det förändrade uppdraget och sedan på grund av långtidssjukskrivning har verksamheten bara haft en personal under långa perioder. Trots detta har Ingången både deltagit informationsmöten och utbildning om alkohol- och droger. Fältgruppen har också varit ute och informerat om verksamheten och efterfrågan på stödsamtal med ungdomer har varit stor under året.
Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016
Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 20 UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. Styrgruppen består av representanter från kommunen, polisen och landstinget som verkar för att följa
Läs merNorsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete
Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2017 2018 UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merÖverenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merLokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete
Lokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete Torsby kommun 2017 Lokala Förebyggande Rådet (LFR) 1 Medborgarlöften 2017 Polisen och Torsby kommun fortsätter sitt gemensamma arbete med att
Läs merGenomförandeplan ANDT och BRÅ
Genomförandeplan ANDT och BRÅ 2013-2014 Alkohol-narkotika-doping-tobak, Brottsförebyggande arbete Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Plan Verksamhet Beslutsinstans xxxx-xx-xx Upprättad
Läs merLänsrapport 2012 Västerbottens län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Västerbottens län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommun: Åsele Bjurholm Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vännäs
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga
Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merEtt tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun
Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat
Läs merSamverka för att motverka
En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merEnkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet
Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet Frågorna i denna enkät avser stadsdelarnas ANDT-förebyggande arbete under 2014. Syftet med enkäten är att fånga upp stadsdelarnas arbete på det ANDT-förebyggande
Läs merHANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER
HANDLINGSPLAN MOT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER Umeå kommuns för- och grundskola Område unga Dokumentnamn: Handlingsplan mot tobak, alkohol och droger Umeå kommuns för-och grundskola Dokumentansvarig: Dokumentdatum:
Läs merLänsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Gotlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namns Kommunens namn: Region Gotland Alkohol 100% 1 Tobak 100% 1 Narkotika 100% 1 Dopning 0% 0 Ingen person var
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merHANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER
HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH DROGER 2016-2017 EBERSTEINSKA GYMNASIET MÅL Ebersteinska gymnasiet är en drogfri skola där varken innehav eller påverkan av droger accepteras. Vi accepterar ingen användning
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Läs merPROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA
S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE
Läs merLänsrapport 2012 Södermanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Södermanlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Eskilstuna Flen Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Alkohol 85,7% 6 Tobak 85,7%
Läs merLänsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Blekinge län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn: Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborgs Alkohol 75% 3 Tobak 75% 3 Narkotika 50% 2 Dopning
Läs merHandlingsplan. för drogfritt gymnasium. Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium. Information till vårdnadshavare och elever
Handlingsplan för drogfritt gymnasium Handbok för personal och elever på Ystad Gymnasium Information till vårdnadshavare och elever Upprättad av Gymnasienämnden 16-10-28 DROGFRITT GYMNASIUM Kultur o Utbildningsförvaltningen
Läs merHandlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte
Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen
Läs merSamverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta
Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta Överenskommelse som gäller från 2018-03-03 är löpande och kan sägas upp av båda parter. Överenskommelsen syftar till att tillsammans
Läs merETT TryggaRE halmstad. samarbete mellan halmstads kommun och polismyndigheten i hallands län
ETT TryggaRE halmstad samarbete mellan halmstads kommun och polismyndigheten i hallands län Foto: Lars Hedelin/RIKSPOLISSTYRELSEN. Halmstad ska vara en trygg kommun att bo och leva i. Därför samarbetar
Läs merStadsdelar 2. övriga ANDT 2012
Stadsdelar 2. övriga ANDT 2012 Enkät till stadsdelen om det ANDT-förebyggande arbetet under 2012 Här är den enkät som avser stadsdelens ANDT-förebyggande arbete under 2012 inom ramen för den så kallade
Läs merKalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT
Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp
Läs merSamverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun
Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten 2013. Södermanlands län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Södermanlands län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (146) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn
Läs merSamverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun Policy och handlingsplan
Samverkan och förebyggande ANDT*-arbete i Åre kommun 2018-2022 Policy och handlingsplan * Alkohol Narkotika Dopning Tobak INNEHÅLL Policy...3 Inledning...3 Vision...3 Syfte...3 Åtaganden...3 Uppföljning
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008
Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande
Läs merLokalt och regionalt arbete
Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade
Läs merHandlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013.
Polisområde Syd Datum Diarienummer 2012-12-19 Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande samverkan i Nyköpings kommun 2013. Handlingsplan kopplad till samverkansavtal 2011-2014. Fokusområden
Läs merDrogpolitiskt program Örkelljunga kommun
Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering
Läs merLänsrapport 2012 Uppsala län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Uppsala län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommun: Älvkarleby Enköping Håbo Heby Knivsta Östhammar Tierp Uppsala Alkohol 100% 8 Tobak 100% 8 Narkotika
Läs merLokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun
Lokala medborgarlöften i Jönköpings kommun 2018 Uppföljning av medborgarlöften för Jönköpings kommun Polisens och kommuns arbete med medborgarlöften följs upp tertialsvis. Medborgarlöften Jönköpings kommun
Läs merDrogpolitisk handlingsplan 2018
Drogpolitisk handlingsplan 2018 Inledning Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås Stad samordnar arbetet med att ta fram en kommungemensam drogpolitisk handlingsplan. I planen specificeras insatser
Läs merGrundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1
Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen
Läs merLänsrapport 2012 Kronobergs län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete
Länsrapport 2012 Kronobergs län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommunens namn Älmhult Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Alkohol 75% 6 Tobak 75%
Läs merGenomförandeplan ANDT och BRÅ
Genomförandeplan ANDT och BRÅ Alkohol-narkotika-doping-tobak, Brottsförebyggande arbete Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Genomförandeplan Förebyggargruppen Aktörer i 2016-12-31 Förebyggargruppen
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merPlan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun
Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun 2019-2020 1 Innehållsförteckning Inledning...2 En nationell strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2020...2 En plan för ANDT-arbetet
Läs merFrågorna i denna enkät avser stadsdelens eller stadsområdets ANDT-förebyggande arbete under 2015.
Frågorna i denna enkät avser stadsdelens eller stadsområdets ANDT-förebyggande arbete under 2015. Syftet med enkäten är att fånga upp stadsdelens eller stadsområdets arbete på det ANDTförebyggande området.
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merSamverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.
Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf
Läs merDrogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning
Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning Reviderad juni 2016 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns Gymnasium och vuxenutbildning ska
Läs merHandlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010
Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande
Läs merHANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.
Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso
Läs merFastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0
STORFORS KOMMUN Dokumentnamn: Dokumenttyp: Dokumentansvarig: Drogpolitiskt program för Storfors kommun 2017-2020 Handlingsplan Folkhälsosamordnare Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-15 Version:
Läs merEn samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI SKOLA DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA OCH VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR EN DROGFRI GYMNASIESKOLA, GYMNASIESÄR- SKOLA OCH VUXENUTBILDNING Oscars verksamhetsområde
Läs merLänsrapport 2012 Malmös stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet
Länsrapport 2012 Malmös stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Centrum Fosie Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård SDF Södra innerstaden
Läs merAnsvarig för genomförande och uppföljning är säkerhetssamordnaren.
Handlingsplan 2019 1. Trygghetsvandringar följa brottsutvecklingen i syfte att identifiera särskilt brottsutsatta platser. Dessa platser prioriteras vid arbetet med trygghetsvandringar i BRå s regi. utifrån
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden
Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Boden 2010-2011 Denna överenskommelse är Boden kommuns och Områdespolisen i Bodens gemensamma
Läs merVI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid
VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid Så här ser det ut i Ängelholm Idag är det många ungdomar som dricker sig berusade i Ängelholm. Faktiskt fler än i övriga Sverige. Det
Läs merLänsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT
Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets samtliga 21 länsstyrelser
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
Läs merAktivitet Mål Ansvarig Uppföljning 2012-03-14 Våld i offentlig miljö
Aktivitet Mål Ansvarig Uppföljning 2012-03-14 Våld i offentlig miljö Gemensamma kontroller av krogar med serveringstillstånd. Upprätthålla ansvarsfull servering genom minst 1 årlig kontroll av samtliga
Läs merVisioner för nattvandrare
Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan
Läs merTobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga
Tobaksfri duo - En metod för skolor som vill förebygga tobaksbruk bland unga Nätverksträffar 2014/15 Emma Hjälte Hur går det till? Tydlighet Kamratskap Vuxenstöd Vad kan vi uppnå? Förhindra tobaksbruk
Läs merDRoGFöReByGGAnDe handlingsplan
Drogförebyggande Handlingsplan Sölvesborgs kommun innehåll Del 1 Tillsyn 5 Del 2 Förebyggande insatser 9 Del 3 Informations- och utbildningsinsatser 15 Del 4 Behandlande insatser 24 Kontakta oss 26 Denna
Läs merÅterrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget
Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare
Läs merLÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN
PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom
Läs merCannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se
Cannabisförebyggande insats Projektplan januari 2014 stockholm.se 2 (9) Projekt: {Projektnamn} Författare: Lotta Ströman Version: 1 Dnr: 18-14-1.2.6. Förvaltning/avdelning: Socialtjänst och fritid Fastställd
Läs merLänsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet
Länsrapport 2012 Göteborgs stadsdelar Det ANDT-förebyggande arbetet 1. 1. Stadsdelens namn Stadsdelens namn: Angered SDF Askim-Frölunda-Högsbo Lundby SDF Majorna-Linné SDF Norra Hisingen Västra Göteborg
Läs merHandlingsplan. För drogfri skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun.
Handlingsplan För drogfri skola och kommunalt driven fritidsverksamhet. Handbok för personal som arbetar med barn och ungdom i Ystads kommun. Information till vårdnadshavare och barn/elever. Upprättad
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs mertre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn
tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten
Läs merUtbildningar och aktiviteter 2013
Utbildningar och aktiviteter 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer inom förskolan, pelle.matton@gavle.se
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merDrogpolicy. Älvsbyns Gymnasium
Drogpolicy Älvsbyns Gymnasium Reviderad januari 2014 Förebyggande arbete samt handlingsplan vid misstänkt eller bekräftad användning av droger Älvsbyns gymnasium ska vara drogfritt! 2 Vår skola ska erbjuda
Läs merHandlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan
Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merUppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014
Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4
Läs merANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merTobaksförebyggande arbete i VB. * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt
Tobaksförebyggande arbete i VB * Tobaksfri Duo och Smart Ungdom * Salut * Tobaksfri gymnasieskola * Handslag tobaksfri uppväxt Styrdokument och lagstiftning Tobakslagen (1993:581) = en skyddslag Nationella
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse
Läs merEn drogfri miljö. för barn och unga
En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merAktuellt inom ANDT-området. Aktualitetskonferens 14 sep
Aktuellt inom ANDT-området Aktualitetskonferens 14 sep Ungdomars drogvanor i Värmland 2015 Uppdaterad nationell ANDT-strategi Revidering regionala ANDT-strategi Pågående projekt Aktuella utbildningsinsatser
Läs merFritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson
Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merSammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012
1 (6) Enheten för sociala frågor Kaisa Snidare 08-7854078 Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012 Förebyggande arbete
Läs merUndrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg
Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Läs merDROGFÖREBYGGANDE POLICY
DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015
1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och
Läs merKartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten
S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting
Läs merPolis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete
Polis och kommun i samverkan! Brottsförebyggande och Trygghetsskapande arbete Samverkan Polis och kommun Trygghetsarbetet ryms inom ramen för kommunens strategiska inriktning kring social uthållighet och
Läs merFörebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling
Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar
Läs mer