KONSTRUKTION AV ÅTTA VATTENTANKAR I KARAGWE I TANZANIA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONSTRUKTION AV ÅTTA VATTENTANKAR I KARAGWE I TANZANIA"

Transkript

1 KONSTRUKTION AV ÅTTA VATTENTANKAR I KARAGWE I TANZANIA Ett samarbete mellan MAVUNO Project i Tanzania, Ingenjörer utan gränser och Sveriges Ingenjörer

2 FÖRORD Inom ramen för ett samarbete mellan svenska Ingenjörer utan gränser och den tanzaniska organisationen MAVUNO Project konstruerades under augusti 2012 samt under januari och februari 2013 åtta vattentankar i landsortsdistriktet Karagwe i Tanzania. Arbetet har samordnats av Ingenjörer utan gränsers representant samt personal anställd vid MAVUNO. Uppförandet av vattentankarna var möjligt tack vare ekonomiskt stöd från Sveriges Ingenjörers medlemmar. Dessa har som deltagare i en kampanj hos Sveriges Ingenjörer valt att gå över till elektroniska betalningsalternativ av sin medlemsavgift, och därmed bidragit ekonomiskt till Ingenjörer utan gränser och det vattentanksprojekt som beskrivs i denna rapport. Å mottagarfamiljernas vägnar riktar vi vårt varmaste tack till samtliga involverade som genom ekonomiska bidrag, handgripligt arbete och engagemang att sprida information om projektet stöttat arbetet att förbättra vattensituationen för människorna i Karagwe. Föreliggande rapport ämnar beskriva vattentanksprojektet generellt samt konstruktionen av de vattentankar som sponsrats av Sveriges Ingenjörer och dess medlemmar specifikt. Konstruktionen av dessa vattentankar är fortsättningen på ett etablerat och förhoppningsvis långvarigt samarbete mellan MAVUNO och Ingenjörer utan gränser. MAVUNO arbetar på flera plan för att förbättra levnadsvillkoren för människor i Karagwe, vilket är ett ovärderligt arbete och en förutsättning för att detta projekt skall vara framgångsrikt. Grunden till kontakten med MAVUNO uppstod då undertecknad under bodde i byn Ihanda och arbetade med termisk solenergi samt vattenfrågor på MAVUNO. Fram till slutet av 2011 hade sammanlagt 19 vattentankar byggts, vilka nu försörjer över 500 personer med delar av sitt vattenbehov. I januari 2012 övergick vattentanksprojektet från att vara ett privat initiativ till att genomföras i Ingenjörer utan gränsers regi. Tack vare denna förändring har projektet kunnat växa ytterligare. Under 2012 byggdes sju vattentankar, och hittills under 2013 har fyra vattentankar konstruerats. Lovande diskussioner med våra projektpartners runt om i Sverige tyder på att siffran inom snar framtid skall komma att öka ytterligare. Sedan 2008 har årliga återbesök kunnat göras i Karagwe, vid vilka samtliga nybyggda och flertalet av de tidigare byggda vattentankarna besökts. Då så är möjligt konstrueras nya vattentankar i samband med besöken, för att underlätta dokumentationen av arbetet. Vid besöken har vattentankarna till vår stora glädje funnits flitigt använda och i gott skick. Det goda samarbetet i vattentanksprojektet har även resulterat i att projekt inom andra områden såsom elförsörjning, matlagningstekniker för skolkök samt fiskodling diskuteras mellan MAVUNO och Ingenjörer utan gränser, och i skrivande stund håller en kort dokumentärfilm om vattentanksprojektet på att produceras. Håll utkik efter dokumentärfilmen och våra andra projekt i samarbete med Mavuno på Ingenjörer utan gränsers hemsida. Ingenjörer utan gränser är övertygade om att detta projekt förbättrar vattensituationen och förhoppningsvis även livssituationen för de familjer som får stöd för att konstruera vattentankar. Det är mycket glädjande att se att intresset för projektet ökar, vilket till stor del är tack vare att engagerade sponsorer sprider informationen om projektet bland familj, vänner, organisationer och företag i sin närhet. Vi hoppas att intresset för projektet skall fortsätta växa och att vi skall kunna stödja ännu fler familjer i deras arbete att uppnå säker och hygienisk vattenförsörjning. Än en gång, ett stort tack till alla inblandade för ert stöd och ert engagemang! Caroline Bastholm Ingenjörer utan gränser

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 4 INGENJÖRER UTAN GRÄNSER... 5 MAVUNO PROJECT... 5 TANZANIA OCH KARAGWE... 6 VATTEN... 7 VATTENTANKSPROJEKTET... 8 SÅ BYGGS EN VATTENTANK... 9 UNDERHÅLL MOTTAGARFAMILJERNA BILDER FRÅN KONSTRUKTIONEN AV VATTENTANKARNA EKONOMISKT UTFALL RESULTAT REFERENSER

4 INTRODUKTION Rent vatten är ett av människans mest grundläggande behov. Trots omfattande arbete världen över saknar många människor denna tillgång (1). I det kuperade distriktet Karagwe i Tanzania hämtar man sitt vatten i naturliga vattenkällor nere i dalarna (Figur 1). Inte sällan innebär det flera timmars vandring för kvinnor och barn, vilka är de som enligt tradition ansvarar för familjens vattenförsörjning (2). Det vatten man har tillgång till är ofta förorenat på grund av att vattnet är stillastående, att djur använder sig av samma vattenhål, och att människor använder sig av smutsiga kärl för att hämta vatten. Varje år dör två miljoner människor världen över, av vilka de flesta är barn, på grund av vattenrelaterade sjukdomar (dricksvatten, sanitet och hygien) (3). Brist på rent vatten är ett av världens största hälsoproblem. Ingenjörer utan gränser implementerar detta projekt tillsammans med den tanzaniska organisationen MAVUNO Project. MAVUNO är en gräsrotsorganisation som arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för människor i landsortsdistriktet Karagwe i nordvästra Tanzania (2). Ett av MAVUNOs många fokusområden är vattentillgång och sanitet. Under många år har organisationen varit involverad i konstruktionen av regnvattentankar, vilket har visat sig vara en framgångsrik lösning på områdets vattenproblem. Lika viktigt som det är för människor att få tillgång till vatten snarast möjligt är att projekt som genomförs på lång sikt är till godo för befolkningen som beträffas. Ett väl genomfört projekt kan uppnå multipla positiva effekter som hjälper befolkningen i området att inspireras till att förbättra sin egen livssituation utan att bero av externt stöd. Med utgångspunkten att direkt engagemang och känsla av ägande har betydelse för projektets långsiktiga framgång genomförs vattentanksprojektet enligt en modell som lägger stor vikt vid mottagarfamiljernas personliga initiativ och engagemang (4). Det ekonomiska stöd som i detta fall Sveriges Ingenjörers medlemmar bidragit med genom övergång från pappersfakturor till elektroniska betalningsalternativ har täckt kostnader för konstruktion av de åtta vattentankarna i denna rapport. I dessa kostnader ingår arvode till de hantverkare man anlitar samt det dyrare byggnadsmaterial man behöver såsom plåtbleck och cement. Mottagarfamiljerna är ansvariga för att samla det byggnadsmaterial som kan hittas lokalt, såsom sand, sten och träbalkar, samt för att tillhandahålla det vatten som krävs i samband med konstruktionen av tanken. De utför även det fysiska arbete som inte kräver utbildade hantverkare, till exempelvis att gräva gropen som skall komma att utgöra vattentanken. MAVUNO bidrar med sin expertkunskap och erfarenhet inom området, samt samordnar projektet. De pengar som skänkts har gått oavkortat till konstruktionen av vattentankar, då dokumentation och Ingenjörer utan gränsers arbete görs ideellt. Figur 1: Barn på väg hem med vatten från Nyakagera vattenkälla 4

5 INGENJÖRER UTAN GRÄNSER Ingenjörer utan gränser är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation (5). Med ingenjörskonst och naturvetenskap, entreprenörskap och projektkompetens bedriver vi bland annat fältprojekt som bidrar till bättre teknik och miljö för skolbarn i Tanzania och Kenya, organiserar seminarier i Sverige under rubriken "Den reflekterande ingenjören", samt verksamhet för att ge ungdom och media en bättre förståelse av ingenjörsyrket, dess kreativitet och sociala gemenskap. Ingenjörer utan gränsers verksamhet är reflekterande, kreativ, professionell och 'utan gränser'. Reflekterande för en genomtänkt, ansvarsfull hållning som svarar mot dagens och morgondagens behov. Kreativ med projekt som baseras på kvalificerad ingenjörskonst och konstruktiv fantasi i skapande gemenskap. Professionell med teknik, projektledning och entreprenörskap som vilar på ingenjörsvetenskaplig grund och etablerad ingenjörsetik. 'Utan gränser' arbetar vi tillsammans i gemenskap, respekt och sympati för alla berörda i vår 'global village'. Fältarbete bedrivs i lokalt partnerskap med respekt för kompetens, kultur och värderingar. Vi samarbetar även med tekniska högskolor och universitet, med organisationer, näringsliv och myndigheter, och ingår i det internationella nätverket Engineers Without Borders i samarbete med svenska INUG-föreningar. Ingenjörer utan gränsers medlemskap och nätverk inkluderar 'utan gränser': Studerande, yrkesverksamma, seniorer och andra intresserade, ingenjörer och andra naturvetare, arkitekter, pedagoger, hantverkare, vårdpersonal och många andra, aktiva eller passiva, är välkomna. MAVUNO PROJECT Ordet mavuno är swahili och betyder skörd, vinst, förtjänst, utfall och resultat. MAVUNO är en politiskt oberoende tanzanisk organisation som sedan 1993 är registrerad under the Ministry of Home Affairs of the United Republic of Tanzania (2). Organisationen startades av en grupp lantbrukare och bestod initialt av 34 familjer, från byarna Ihanda och Bugene i distriktet Karagwe. Sedermera har organisationen utökats till att även omfatta byarna Chonyonyo, Rukole och Mabira. Antalet medlemsfamiljer uppgår nu till 218. Alla övriga familjer som bor i byarna är välkomna och uppmuntras att deltaga i projekt och program samt ansöka om stöd hos organisationen. Samtliga fem byar ligger längs vägen som går nordvästerut från Omurushaka genom Karagwe på kartan i Figur 2, i ordningen Bugene, Ihanda, Rukole, Chonyonyo, Mabira. Som gräsrotsorganisation utgörs och drivs MAVUNO av lokalbefolkningen, och man arbetar tätt tillsammans med invånarna i byarna för att uppnå långsiktig och hållbar positiv utveckling (2). Förutom det vattentanksprojekt som denna rapport beskriver arbetar MAVUNO med flertalet projekt inom förnyelsebar energi och långsiktigt hållbart jordbruk. Vidare erbjuder man mikrolån och stöttar särskilt utsatta grupper såsom föräldralösa barn och personer med HIV/AIDS. Just nu arbetar MAVUNO hårt med sitt genom tiderna största projekt; uppförandet av en teknik- och jordbruksorienterad skola riktad till såväl lokala jordbrukare som studenter på högre nivå (6). Målet är att genom ökad kunskap inom dessa områden öka de lokala böndernas ekonomiska utdelning samt säkerställa långsiktigt hållbart användande av lokala resurser. 5

6 TANZANIA OCH KARAGWE I Östafrika, just söder om ekvatorn, ligger Tanzania. Landet upptar knappt km2 och det uppskattade invånarantalet är knappt 47 miljoner (7). Inom landets gränser finner man regnskogar och savanner, paradisstränder och bergslandskap, Kilimanjaro (Afrikas högsta berg), Victoriasjön (Afrikas största sjö), och några av världens mest kända nationalparker såsom Serengeti, Ngorongoro och Gombe Stream National Park (8). De flesta invånarna är bantufolk och tillhör någon av landets cirka 130 stammar. Man talar förutom sitt stamspråk även swahili, och utbildningsspråk vid högre studier är engelska (7). Medellivslängden i landet är 53 år och medianåldern knappt 19 år. 75 % av befolkningen bor på landsbygden, och försörjer sig genom småskaligt jordbruk. Över två tredjedelar av landets befolkning uppskattas leva i extrem fattigdom (under 1,25 USD om dagen i 2005 års penningvärde vilket motsvarar cirka 1,5 USD i dagens penningvärde) (9). Sjuårig primär skolgång är obligatorisk i Tanzania, vilket kan följas av fyra plus två år i secondary school (10). Det förekommer dock att barn inte får möjligheten att slutföra ens primär skolgång på grund av att deras hjälp behövs i hushållet och jordbruket. I Tanzanias nordvästra hörn ligger Karagwe, utritat på kartan i Figur 2. Det är ett av åtta distrikt i Kageraregionen (11), vilken ligger mellan Victoriasjön, Rwanda, Burundi och Uganda (12). Karagwe upptar 7716 km 2 och har uppskattningsvis invånare (11). Utav dessa bor endast några procent i de två större samhällena Kayanga och Omurushaka, medan övriga är bosatta på landsbygden och i byar (13). Ett medelstort hushåll i Karagwe utgörs av 5 personer, och kring hälften av befolkningen är yngre än 15 år. Figur 2: Tanzanias nordvästra hörn med distriktet Karagwe. Figur 3: En typisk vy över Karagwe. Karagwe är kuperat med bergskammar på till meter, och fuktiga dalar på drygt meter över havet (14). Distriktet har tropiskt klimat med en årsmedeltemperatur på 26 C. Det förekommer två regnperioder per år, under september till december, och från mars till maj. Klimatet och den fruktbara jorden gör Karagwe gynnsamt för jordbruk. Man livnär sig i mycket stor utsträckning på jordbruk för självhushållning och vanliga grödor är bönor, matbananer, majs, kassava, sötpotatis, jordnötter, sockerrör och olika tropiska frukter. Det är sällan distriktet upplever brist på mat. Kaffe är den viktigaste inkomstbringande grödan, då viss kaffeodling, -bearbetning och försäljning finns (15). Jordbrukare som lyckas sälja en del av sin skörd av andra grödor än kaffe får ofta låg förtjänst på produkterna då alla i området odlar det de själva behöver, och de flesta har mycket låg köpkraft (6). Det är svårt för människor att finna arbete som ett alternativ till jordbruk. I området finns mycket få industrier. Ett stort problem är att de få ungdomar som lyckas utbilda sig lämnar distriktet för att söka arbete på annan ort då antalet arbetsplatser i Karagwe som kräver högutbildad personal är lågt. 6

7 Karagwe är isolerat och med bristande infrastruktur. Där finns endast 10 km asfalterad väg, och endast ett fåtal människor utanför de två huvudorterna Kayanga och Omurushaka har tillgång till elektricitet (6). I tätorten Kayanga finns ett vattensystem med ca 350 inkopplade kunder (16). Dock levererar detta system endast drygt 10 % av det uppskattade vattenbehovet. Vattnet ransoneras därför och varje kund har i genomsnitt tillgång till vatten under 1,5 timmar per dag. Rening och kontroll av vattnet saknas och i Karagwe finns inga centrala avloppssystem. VATTEN Brist på färskt vatten och möjlighet till adekvat rengöring är världens största hälsoproblem. Enligt World Health Organization (WHO) dör varje år 2,4 miljoner människor, av vilka över 90 % är barn under 14 år, av vatten, hygien och sanitetsrelaterade sjukdomar såsom diarrésjukdomar, dysentri, trakom, filariasis mm (17). Ytterligare en halv miljon människor dör i sjukdomar kopplade till vattenhantering, såsom malaria och dengue feber. WHO menar att en tiondel av alla världens sjukdomsfall skulle kunna undvikas genom förbättrad vattenhantering. I Tanzania är 13 % av alla dödsfall vattenrelaterade. Millenniummål 7C lyder: Halvera antalet människor utan tillgång till rent dricksvatten och grundläggande sanitet (1). Glädjande nog uppfylldes målet för dricksvatten redan 2010! Dock ligger länderna i Afrika söder om Sahara efter i utvecklingen. Tanzania är tyvärr inte ens på god väg att uppnå Millenniummålet, då den takt som vattentillgången ökar knappt håller jämna steg med befolkningsökningen i landet (17). Olika undersökningar visar på att % av den Tanzaniska landsbygdsbefolkningen saknar tillgång till rent och säkert vatten (9) (17) (18). I Karagwe får de flesta människor och djur sitt vatten från naturliga vattenkällor nere i de fuktiga dalarna (6). För att undvika att smittas av malaria bosätter sig befolkningen uppe i höglandet, vilket gör att avståndet till vattenkällorna blir mycket långt för många familjer, ofta flera timmar enkel väg. I bilderna i Figur 4, Figur 5 och Figur 6 ses typiska vattenkällor i Karagwe. Vissa källor torkar ofta upp under torrperioderna (19). Figur 4: Omukitale vattenkälla Figur 5: Vatten från Kangarubingo Figur 6: Cheitobokeire vattenkälla I Tanzania är det traditionellt sätt kvinnans ansvar att se till att familjen har tillgång till det vatten familjen behöver (6). Ofta blir det barnens uppgift att utföra det tunga och tidskrävande arbetet att anskaffa vatten. Förutom dricksvatten behöver en familj vatten till matlagning, städ, tvätt, hygien, boskapshållning och odling (2). Dessa aktiviteter utförs till allra största del av kvinnor, vilket gör att 7

8 kvinnors framgång med sina arbetsuppgifter är starkt kopplat till vattentillgång. Kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta styrs i hög grad av hur mycket tid som behöver läggas på hemarbete, och likaså barns möjlighet att fullfölja sin skolgång. Tillgång till rent vatten är en av de viktigaste faktorerna i bekämpningen av fattigdom och ohälsa (17). Vattnet från de naturliga källorna i Karagwe är ofta smutsigt på grund av att djur använder samma vattenhål, att människor använder smutsiga kärl för att hämta vatten, samt av ohälsosam växtlighet i de ofta stillastående dammarna (19). Vissa familjer kokar sitt vatten innan de dricker det för att förbättra dess kvalitet, andra gör det inte (17) (19). VATTENTANKSPROJEKTET I början av 90-talet övergick många familjer i Karagwe från de traditionella bananbladstaken till plåttak (19). Detta öppnade för möjligheten att kunna samla in vatten via hängrännor under taken under regnperioden för att sedan använda det under torrperioderna. Olika tekniker har genom åren provats för att bevara vattnet, och ett effektivt och framgångsrikt sätt har visat sig vara att konstruera regnvattentankar. MAVUNO har ända sedan dess varit aktiva i konstruktionen av regnvattentankar för familjer, skolor och andra institutioner, och har mycket god kunskap och stor vana av att driva den typ av projekt. Grunden till Ingenjörer utan gränsers engagemang i projektet etablerades 2008 (4). Projektet var initialt ett privat initiativ, vilket under sina tre år bidrog till att nitton vattentankar byggdes vilka försörjer över 500 personer med stor del av deras vattenbehov. Sedan årsskiftet 2012 genomförs vattentanksprojektet inom ramarna för Ingenjörer utan gränsers arbete. Familjer i MAVUNOs upptagningsområde kan anmäla sitt intresse att bygga en vattentank. Vanligtvis går ungefär fyra till fem familjer samman och väljer det hus som har ett plåttak stort nog att samla vatten på, och en nog stor plats att bygga vattentanken på. Med målsättningen att familjerna själva skall visa engagemang och uppnå en känsla av ägande av den färdiga vattentanken finns krav på att alla nödvändiga förberedelse skall vara färdiga innan något ekonomiskt stöd blir aktuellt. Dessa förberedelser innefattar att gräva den cirka två meter djupa och tre meter i diameter cylinderformade grop som skall komma att utgöra vattentanken. Detta görs uteslutande med enkla handverktyg såsom hackor och spadar. Vidare behöver familjerna skaffa den sand och de stenar som behövs för att mura upp väggarna på vattentanken, de träbalkar som skall hålla upp vattentankens tak, samt det vatten som behövs för konstruktionen. Det finansiella stöd som ges genom Ingenjörer utan gränser täcker kostnader för dyrare material såsom plåtbleck och cement, samt täcker de utbildade hantverkarnas löner. Det arbete som kan utföras av icke utbildad arbetskraft utförs av mottagarfamiljerna. Vi tror att mottagarfamiljernas personliga engagemang förbättrar förutsättningarna för att deras vattentank skall tas om hand och utnyttjas på bästa sätt. Vidare tror vi att projektet hjälper befolkningen i området att inspireras till att förbättra sin egen livssituation utan att vara helt beroende av externt stöd. De pengar som skänks till projektet går oavkortat till konstruktionen av vattentankar, då Ingenjörer utan gränsers arbete sker ideellt. Då ett av Karagwes hinder för ekonomisk utveckling är brist på arbetstillfällen och svårighet att finna inkomstbringande aktiviteter är en del av vattentanksprojektets strategi att utbilda och anlita lokala hantverkare för konstruktionen av vattentankar. Därigenom får lokala ungdomar en utbildning som gör det möjligt för dem att försörja sig. Då fler lokala arbetsillfällen har skapats ökar även de potentiella kunderna till andra bybors jordbruksprodukter. Hantverkare som arbetar med byggnationen av tankarna har utbildats i samarbete med andra organisationer, bland andra tyska Ingenjörer utan gränser. Hantverkarteamen anställs inte bara vid konstruktionen av de vattentankar som kommer till tack vare Ingenjörer utan gränsers stöd, utan även av andra organisationer, privatpersoner och företag som vill bygga vattentankar. 8

9 I samarbete med de olika partnerorganisationerna har MAVUNO utvecklat olika typer av vattentankar som tillgodoser olika behov. Ingenjörer utan gränsers strategi, framtagen i samarbete med MAVUNO, är att initialt konstruera en billigare typ av vattentank, för att täcka de mest grundläggande vattenbehoven för så många människor som möjligt. Det innebär vatten att dricka och till matlagning, medan vatten till tvätt, disk, och städ under torrperioderna får hämtas i naturliga vattenkällor. Kvalitén på vattnet i tankarna kan inte jämföras med den vattenkvalitet vi är vana vid här i Sverige, utan bör bedömas utifrån de alternativ som finns tillgängliga i Karagwe, vilka oftast är sämre. SÅ BYGGS EN VATTENTANK Då mottagarfamiljerna grävt den cirka två meter djupa och tre meter i diameter stora cylinderformade grop som skall komma att utgöra vattentanken (Figur 7), samt samlat de stenar, den sand (Figur 8) och de träbalkar som behövs för konstruktionen är det dags för Ingenjörer utan gränser och vattentanksprojektet att involveras. Man skriver ett kontrakt som klargör vem som är ansvarig för vad i samband med konstruktionen samt klargör underhållsansvaret för vattentanken efter den är konstruerad (Figur 9). MAVUNO och Ingenjörer utan gränser ser till att det byggmaterial som familjerna får hjälp med, såsom cement och plåtbleck finns för avhämtning hos MAVUNO. Då mottagarfamiljerna transporterat byggmaterialet till byggplatsen sätter de utbildade hantverkarteamen igång med sitt arbete. De åtskilliga liter vatten som går åt till att gjuta cementen i tanken hämtar familjerna vanligtvis efter hand som byggnationen fortgår. Ironiskt nog är just tillgången på vatten ofta ett problem vid uppförandet av vattentankarna. Figur 7: Gropen grävs Figur 8: Stenar och sand Figur 9: Kontraktskrivning Precis som familjerna använder hantverkarna enkla handverktyg så som spadar, hackor, spatlar, hinkar och tråg. De börjar med att täcka botten på den grävda gropen med cement. Cementen läggs på ett lager byggplast, för att undvika att vattnet från den våta cementen sugs ner i jorden och försämrar tankgolvets hållfasthet (Figur 10). Därefter bygger de upp väggar invändigt med hjälp av stora stenar, mindre sten, och cement (Figur 11). Man bygger väggarna ungefär cm högre än marknivån. Ovanpå väggarna murar man fast träbalkar som skall hålla taket på vattentanken på plats (Figur 12). I väggens överkant monteras även ett plaströr, vilket fungerar som bräddavlopp och förhindrar översvämning i tanken. Detta rör monteras alltid en bit under maxhöjden på tanken så att vatten skall rinna undan innan det når träbalkarna, vilka skulle ruttna fortare om de låg i vatten under de perioder som tanken står full. 9

10 Figur 10: Botten täcks med cement Figur 11: Väggar muras Figur 12: Träbalkar håller tankens tak När grunden står klar lägger man på ett lager cement in- och utvändigt längs hela väggarna (Figur 13), och därefter kläs vattentanken invändigt med vattentålig cement. Sedan spikas plåtbleck fast i träbalkarna ovanpå tanken, vilket fungerar som ett lock och hindrar smuts från att komma ner i tanken (Figur 14). Man murar därefter ett lager tegelsten runt kanten på vattentankens tak för att hålla locket på plats, och skär upp en lucka i locket genom vilken man skall kunna hämta vatten då vattentanken står klar. Slutligen kläs tanken utvändigt med vattentålig cement (Figur 15). Figur 13: Insidan kläs med cement Figur 14: Plåtbleck spikas fast Figur 15: Tanken görs vattentålig Man bygger även hängrännor, också de av plåtbleck, som fästs längs kanten på hustaket. Då cementen fått torka förlänger man hängrännorna med stuprör som leder vatten ner i tanken. När man vill hämta upp vatten sänker man ner en hink eller dunk i ett snöre genom luckan i plåtlocket, vilken vanligtvis förstärks med en träkonstruktion och förses med ett lås. 10

11 UNDERHÅLL Det enda kontinuerliga underhållet av vattentanken som mottagarfamiljerna rådgörs till är att rengöra vattentanken invändigt två gånger per år. Detta görs i slutet av de båda torrperioderna, då vattentanken nästan är tom och regnperioden ändå är på väg. Rengöringen är nödvändig eftersom det då har samlats en hel del damm i vattentanken från torkan. MAVUNO och Ingenjörer utan gränser följer upp projektet genom att utföra vattenkontroller och utvärderingar, samt ge råd till familjerna angående vattentankarna. De vanligaste reparationerna som behöver göras av vattentankarna är att byta ut de träbalkar som bär upp vattentankens tak, eftersom dessa oftast har ruttnat efter cirka 5 år. Det kan även uppstå sprickor i vattentankens väggar, som måste åtgärdas eftersom vattnet annars läcker ut. Att åtgärda dessa brister är relativt enkelt men är ändå en betydande engångsutgift för familjerna som äger vattentankarna. För att kunna klara av den höga engångskostnaden för reparationer av sina vattentankar har många mottagarfamiljer, på eget initiativ, slutit sig samman i en så kallad "Water Club". Varje vattentanksägare betalar kontinuerligt en liten summa pengar till sammanslutningen. Pengarna används när det behövs göras reparationer/underhåll av någon av familjernas vattentankar. MAVUNO stöttar vattentanksägarnas initiativ genom att administrera deras ekonomi och ge råd då reparationer krävs. MOTTAGARFAMILJERNA Tack vare det bidrag som Sveriges Ingenjörers medlemmar, som genom att övergå från pappersfakturor till elektroniska betalningsalternativ, skänkt till Ingenjörer utan gränsers vattentanksprojekt har åtta vattentankar kunnat byggas. Dessa förser inte bara de åtta familjer som formellt är mottagare av vattentankarna och vid vilkas hus vattentankarna byggts, utan även tre till fem grannfamiljer till varje formell mottagarfamilj har fått bättre tillgång till vatten tack vare överenskommelser familjerna emellan. Beati och Jasson Beati och Jasson och deras fyra barn bor i byn Rukole. Rukole är en by längs vägen nord västerut från Omurushaka, som syns i Figur 2. Enligt 2002 års folkräkning bor det cirka 4200 människor i Rukole och medelåldern är knappt 15 år gjordes en ny folkräkning som kommer att ge en mer uppdaterad och troligen högre siffra. I Tanzania är sjuårig grundskola obligatorisk, och i Rukole finns det två grundskolor; Rukole Primary School byggd på åttiotalet, och Karalo Primary School byggd år Byn har ingen Secondary School, men de elever som lyckas ta sig vidare kan gå i Ruicho Secondary School i grannbyn Chonyonyo. Beati och Jassons barn är 9, 6, 4 och 3 år gamla. De två äldsta går i skolan respektive i förskoleklass i Rukole Primary School. Det är tre kilometer från familjens hus till skolan. Sommaren 2008 byggdes elnätet ut söderifrån längs vägen mot Rukole, men bara fram till Ihanda, vilket ligger ungefär en timmas gångväg från Rukole. Även om de delar av Rukole som ligger nära huvudgatan skulle få el, dröjer det med största sannolikhet mycket lång tid innan de delar av byn som inte ligger i direkt anslutning till vägen utrustas med denna facilitet. Vidare är anslutningsavgiften långt över vad de allra flesta familjer kan betala. Det gör att andelen människor på landsbygden som är anslutna till elnätet är låg även där ledningen passerar förbi. Det finns heller inget vattenledningssystem eller något avloppssystem i byn, eller några asfalterade vägar. 11

12 Figur 16: Beati, Jasson och deras fyra barns bostad Beati och Jasson är jordbrukare, De odlar främst mat- och fruktbananer, majs, bönor och kaffe. Det mesta av sin skörd använder de inom familjen, men de kan sälja en del av sina bönor och kaffet, och har på så vis viss inkomst. Kaffe är områdets största inkomstbringande gröda, och områdets enda industriella verksamhet är en kaffebearbetningsfabrik. Den naturliga vattenkälla som ligger närmast Beati och Jassons hem heter Chakahuta. Det tar en timma att gå från deras hus till källan, enkel väg. Det är där familjen hämtat allt sitt vatten fram till dess att de nu får tillgång till en vattentank. I fortsättningen kommer de bara behöva gå dit för att tvätta kläder och för att hämta vatten till städ och dusch. Beati och Jassons vattentank kommer förutom deras eget hushåll även användas av tre grannfamiljer. Dessa fyra familjer utgörs av 27 personer, av vilka 19 är barn. Figur 17: En bananodling i Rukole. Figur 18: Chakahuta vattenkälla 12

13 Makulatha och Beneth Liksom Beati och Jasson bor Makulatha och Beneth i Rukole. De har också fyra barn; en sjuåring, en femåring, en treåring och en ettåring. Sjuåringen går i Rukole Primary School, dit det är två timmars gångväg. I likhet med de flesta andra familjer har varken Makulatha eller Beneth något formellt arbete. De är småskaliga jordbrukare, vilka som så många andra huvudsakligen odlar frukt- och matbananer, majs och bönor för egen konsumtion, och kaffe för försäljning. Familjen har sex hönor och kycklingar, vilka förutom att bidra till att familjen får en mer mångsidig kost, även är en ytterligare en inkomstkälla då ägg och ibland kött och djur kan säljas. Figur 19: Makulatha och Beneths hus Makulatha och Beneth bor en och en halv timmas gångväg från närmaste vattenkälla; Chakatudu. Lyckligtvis torkar denna vattenkälla aldrig ut, utan kan användas året runt under såväl torr- som regnperioder. Tidigare har familjen hämtat allt sitt vatten i denna källa. Efter att få tillgång till vattentank behöver de bara gå till källan för att tvätta, och hämta vatten till städ och dusch, främst under torrperioderna. Makulatha och Beneths vattentank kommer även att användas av tre grannfamiljer. Det innebär att 15 barn och 8 vuxna kommer att dela på vattnet i vattentanken. Cemilembe och Daniel Cemilembe och Daniel och deras barn bor i ett lerhus med plåttak, också de i Rukole. Att huset har plåttak, och inte ett tak av halm eller bananblad, är en förutsättning för att det skall gå att samla upp vatten från taket (vilket leds ner i vattentanken). De har även en separat liten kökshydda, också den byggd i lera. 13

14 Figur 20: Cemilembe, Daniel och deras barns bostad. Familjens tre barn är sju, fyra och ett och ett halvt år gamla. Jacqueline, som är äldst, går i Rukole Primary School. Det tar henne en timma att gå dit från familjens hem. Varken Cemilembe eller Daniel har något formellt arbete utan arbetar, i likhet med de flesta andra familjerna i området, med att bruka sin egen åkerplätt. Där odlar de kok- och fruktbananer, bönor, kaffe, kassava, jordnötter och soyabönor. Det mesta av skörden använder de inom familjen, men en del kaffe och bönor säljer de och får på så vis en viss inkomst. Familjen har även tre getter och några höns. Innan Cemilembe och Daniel får byggt sin vattentank hämtar de sitt vatten i källan Kibale, som det enkel väg tar två timmar att gå till. Även Daniels släktingar som bor i närheten kommer att använda vattentanken, varför även de kommer att behöva lägga mindre tid och energi på att hämta vatten! Figur 21: Cemilembe, Daniel och deras barn Figur 22: Kibale vattenkälla 14

15 Pascasia och Anagrete Även Pascasia och Anagrete bor i Rukole, i ett murat hus. De har nio barn i åldrarna 25 till 3 år. De tre äldsta, 25, 25 och 20 år, har alla gift sig och flyttat hemifrån. De bor med sina fruar i hus nära Pascasia och Anagretes hem. Liksom sina äldre bröder har nästa son i ordningen, 18 år, avslutat sina sju år i primary school, men inte fortsatt i secondary school. Han bor fortfarande hemma. Familjens tre skolbarn, 13 och 12 åriga killar och en 9 årig tjej går i Rukole Primary School. Det tar barnen en timma att gå till skolan. En femårig dotter skall snart börja i förskoleklass på samma skola som sina äldre syskon, och familjens minsting, en treårig kille, är hemma med sina föräldrar på dagarna i ett par år till. Figur 23: Anagrete och Pascasia med sju av sina nio barn, samt en liten grannflicka, framför familjens bostad. Pascasia och Anagrete odlar kaffe som de säljer till områdets kaffebearbetningsfabrik. För husbehov odlar de bananer, majs, bönor, kassava, sötpotatis och andra lokala grödor. De har 15 getter, ett par får och några kycklingar, vilka ger dem välkomna tillägg i kosten, och ibland en extra inkomst vid försäljning av djur, kött eller ägg. Förutom Pascasia och Anagrete med hemmaboende barn kommer deras tre utflugna söner med växande familjer att använda vattnet i vattentanken. I nuläget har dessa tre söner med fruar sammanlagt fyra barn, vilket innebär att 18 personer kommer att använda vattentanken. Innan vattentanken byggdes har familjerna hämtat allt sitt vatten i samma källa som Cemilembe och Daniel, Kibale (Figur 22). Josephina och Philimon Byn Ihanda ligger mellan Rukole och Omurushaka, längs vägen som går nord västerut från Omurushaka i Figur 2. I Ihanda bor Josephina och Philimon med sina två barn, Editha som är elva år och Lewina som är nio år. De båda barnen går i Nyakasana Primary School, tre kilometer från familjens bostad. Ingen av föräldrarna har något formellt arbete, utan arbetar båda i sitt jordbruk. De odlar frukt- och matbananer, majs, bönor, jordnötter, kassava och kaffe. Det mesta av grödorna de skördar används inom familjen, men en del kan de sälja och på så vis få viss inkomst. Familjen har några få höns vilka ger dem ägg. 15

16 Figur 24: Josephina lagar mat i familjens kök Figur 25: Josephina och döttrarna hämtar vatten Enligt 2002 års folkräkning har Ihanda cirka 4700 invånare och medelåldern är drygt 17 år. Det innebär att medelåldern är högre än i närliggande Rukole, där den ligger på strax under 15 år, men lägre än i området som innefattar den större orten Omurushaka, i vilken medelåldern är 20 år. Hur invånarantalet och åldersfördelningen ser ut nu, drygt 10 år senare, får vi se då resultaten av 2012 års folkräkning presenteras. Sommaren 2008 byggdes en elledning från Omurushaka längs med vägen som Ihanda och Rukole ligger utmed. Den når ungefär halvvägs in i Ihanda. Josephina och Philimon bor längre bort, mot Rukole till, och de har således inte tillgång till el nära sitt hem. Även där elnätet går förbi är det få familjer som har el i sina bostäder, då kostnaden för att ansluta sig till det är för hög för de allra flesta. I Ihanda finns områdets enda vattenledningssystem. Där pumpas vatten från vattenkällan Nyakagera, belägen nere i en dal, upp till en cistern i byn med hjälp av pumpar drivna av el från solceller. Josephina och Philimon har möjlighet att köpa vatten därifrån, men det skulle vara en betungande kostnad för dem. Istället har de innan de fick tillgång till en vattentank hämtat allt sitt vatten i den naturliga vattenkällan Chakatundu, där även Makulatha och Beneth från Rukole får sitt vatten. Från Josephina och Philimons hem tar det en timma att gå dit, och det är de båda döttrarnas uppgift att hämta vatten. Josephina och Philimon delar sin vattentank med fyra grannfamiljer. De fyra familjerna utgörs av åtta vuxna och 15 barn, vilket innebär att vattentanken skall förse 27 personer, av vilka 17 är barn men dricksvatten och vatten till matlagning. De nyblivna vattentanksägarna har redan anslutit sig till den vattenklubb som bildats av vattentanksägare i området. Medlemskap i denna klubb kommer att underlätta för Josephina och Philimon att täcka kostnader för framtida eventuella reparationer av vattentanken. 16

17 Paulina och Ludovick Paret Paulina och Ludovick har sex barn, fjorton, tretton, nio, sex, fyra och två år gamla. Familjens bostad består av två lerhus i byn Rulalo. Alla barnen går i Rulalo Primary School, som ligger bara två kilometer från familjens bostad. I familjens hem bor även en släkting till familjen. Paulina och Ludovick får sitt vatten från samma källa som Pascasia och Anagrete och Cemilembe och Daniel; Kibale (Figur 22). Det tar en timma att gå från familjens hem till Kibale. Kibale torkar tyvärr ibland upp under årets torraste månader. Då hämtar Paulina och Ludovick sitt vatten i en källa i byn Ihanda. Förutom Paulina och Ludovick och deras sex barn kommer ytterligare fem familjer att använda vattnet i deras vattentank. Dessa familjer utgörs alla av två vuxna och nio, ett, fyra, fem respektive tre barn. Det innebär att sammanlagt 13 vuxna och 28 barn kommer att använda vattnet i vattentanken. Paulina och Ludovick har anslutit sig till den vattenklubb som finns att läsa om underhåll tidigare i rapporten. Figur 26: Paulina och Ludovicks bostad Paulina och Ludovick odlar mat- och fruktbananer, majs, bönor, jordnötter, kassava och kaffe på sin jordlott. Som så många andra säjer de lite bönor och kaffe, men använder det mesta av sin skörd inom det egna hushållet. Familjen äger 10 getter, ett får och 10 hönor, vilka ger deras jordbruk ytterligare avkastning och ger dem en mer varierad och balanserad kost. Georgina Georgina bor tillsammans med två vuxna släktingar samt sina tre barn i ett hus av tegel. De bor i Rukole, i samma sub-by som Makulatha och Beneth. Georginas äldsta barn är nio år, och går i skolan. Nästa barn i ordningen är en pojke på sex år som går i förskoleklass, och minstingen som fortfarande är hemma på dagarna är fyra år. Barnen går i Nyakasana Primary School då den ligger närmare familjens bostad än Rukole Primary School där Makulatha och Beneths barn går. Det är tre kilometer mellan familjens hem och Nyakasana Primary School. Geroginas hushåll äger fyra getter, en gris och fem hönor. De odlar de för området vanliga grödorna mat- och fruktbananer, majs, bönor, jordnötter, kassava och kaffe, framför allt för självhushållning. Kaffet går till största del till försäljning till områdets kaffebearbetningsindustri, och en del andra grödor säljs då skörden get en större avkastning än vad familjen förbrukar. Varken Georgina eller de två släktingarna hon bor tillsammans med har något formellt arbete, men de hjälps åt att sköta Georginas jordbruk. 17

18 Figur 27: Georgina, de två släktingar hon bor med samt barn och grannbarn. Figur 28: Familjens bostad Innan man fått tillgång till en vattentank hämtar Georgina och hennes familj vatten i källan Chetobokeire (Figur 6). Det tar en timma att gå dit, och vattnet är stillastående och av dålig kvalitet. Chetobokeire torkar ofta upp under de torra månaderna på året. Då går Georgina och hennes familj istället till Chakatundu, där även Makulata och Beneths familj, och Josephina och Philimons familj hämtat sitt vatten. Georgina kommer att dela sin vattentank med fem grannfamiljer. Dessa fem familjer utgörs av 27 personer av vila 17 är barn. Georgina har gått med i vattenklubben, samt planerar att i framtiden bygga ut sitt tak, så att hon kan samla mer vatten till sin vattentank. Generoza Generosa är en ensamstående kvinna med fyra barn; sjutton, fjorton, tolv och nio år gamla. I familjens tegelhus, beläget i byn Ihanda, bor även Generosas föräldrar. De yngre barnen går i Ihanda Primary School, och den äldsta har den för området ganska ovanliga förmånen att få fortsätta med sina studier efter att ha slutfört sju år i primary school, och går nu i Bugene Secondary School. Från familjens bostad är det två kilometer till Ihanda Primary School, och tre kilometer till Bugene Secondary School. Figur 29: Generosas hus, vattentank, och det nya taket som uppförts för att samla in så mycket regnvatten som möjligt. 18

19 Generosas vattentank kommer att delas med fem andra familjer. Dessa utgörs alla av två vuxna samt två, tre, fyra, fem respektive nio barn. Sammanlagt kommer således 40 personer att använda vattnet i vattentanken. Innan de fick tillgång till en vattentank gick de varje dag till vattenkällan Munyama som ligger två timmars gångväg från familjernas bostäder. Munyama torkar inte ut ens under de längre torrperioderna. Då Generosas tak var ganska litet har hon, för att säkerställa att vattentanken har tillräcklig tillförsel av regnvatten från taken, byggt ett fristående tak i anslutning till vattentanken. Hon har även blivit medlem i vattenklubben. Generosa har i likhet med de andra människorna som står omskrivna i denna rapport inte något formellt arbete, utan arbetar på sin åkerplått. Hon odlar bananer, bönor, majs, jordnötter, kassava och andra grödor för familjens husbehov, och kaffe som hon säljer. Generosa äger sju getter och tio hönor som ger familjen välkommet tillskott i så väl kassans om i kosten. BILDER FRÅN KONSTRUKTIONEN AV VATTENTANKARNA Figur 30: Familjemedlemmar och grannar bär sten till Pascasia och Anagretes vattentank. Figur 31: Gropen som skall utgöra Beati och Jassons vattentank är färdiggrävd. Figur 32: Sand och cement mixas till Georginas tank. Figur 33: Botten på Makuatha och Beneths tank gjuts. 19

20 Figur 34: Stora stenar placeras och väggarna på Generosas tank muras. Figur 35: Väggarna på Paulina och Ludovicks tank har nästan nått fullhöjd. Figur 36: Cemilembe och Daniels tank har nått sin fulla höjd. Figur 37: Insidan av Generosas tank täcks med vattentålig cement. Figur 38: Taket på Beati och Jassons tank spikas fast i träbalkarna. Figur 39: Josephina och Philimons tank täcks utvändigt med vattentålig cement. 20

KONSTRUKTION AV EN VATTENTANK I KARAGWE I TANZANIA

KONSTRUKTION AV EN VATTENTANK I KARAGWE I TANZANIA KONSTRUKTION AV EN VATTENTANK I KARAGWE I TANZANIA ETT PROJEKT I SAMARBETE MELLAN BISTÅNDSORGANISATIONEN MAVUNO PROJECT I TANZANIA OCH FÖRETAGET SQON AB I SVERIGE Samordnat av: Joseph Baraka Mavuno Project,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya -

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - - The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - BaseCamp Foundation Masai Mara Masai Mara i Kenya är en mycket speciell plats, med en vild och vacker natur, ett oerhört rikt djurliv och lokalbor som strålar

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Jämlikhet och utveckling genom vatten och sanitet i Konso, Etiopien

Jämlikhet och utveckling genom vatten och sanitet i Konso, Etiopien Jämlikhet och utveckling genom vatten och sanitet i Konso, Etiopien Var: Gelabo och Doha Kebeles i distriktet Konso, Etiopien När: juli 2013 juni 2015 Introduktion Under två års tid har WaterAid med stöd

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP

KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP KENYA HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP Vatten Området lider av extrem svår torka periodvis. Brist på vatten förorsakar stort lidande. Regnvatten lagras för användning under torrperioderna. Därför byggs många vattentankar.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden

Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden Tillsammans blir man starkare Utbyte av erfarenheter och knytande av kontakter på den nicaraguanska landsbygden Detta är en rapport från det erfarenhetsutbyte som ordnades mellan fem byorganisationer i

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Bokföring 2007-2008 NDUGU.xls - Räkenskapsredogörelse

Bokföring 2007-2008 NDUGU.xls - Räkenskapsredogörelse Räkenskapsredogörelse för perioden 2007-10-01 -- 2008-12-31 Resultaträkning 2007-10-01 -- 2008-12-31 Avvikelse mot Utfall relaterat Not Utfall Budget budget till budget helår Inkomster Medel för bistånd

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt

Läs mer

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter:

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter: THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013 Konsulter: Mats Elzén Per Fernström 0720 700329 0739 403919 mats.elzen@novus.se per.fernstrom@novus.se OM THE IGNORANCE SURVEY Novus genomför och utvecklar en

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER SKÖTSEL OCH STÄDNING Bostadens material och ytskikt är i regel tåliga och lätta att hålla rena. De flesta materialleverantörer har omfattande dokumentation om materialens egenskaper i olika avseenden,

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING AV PROJEKTET

KORT SAMMANFATTNING AV PROJEKTET KORT SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Förebyggande insatser och behandling av trakom bland barn i Oromiya, Etiopien September 2010 Stiftelsen AMREF Sweden Östermalmsgatan 84 114 50 Stockholm www.amref INNEHÅLL

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju sidan 1 Mål ur Lgr 11: Eleven ska kunna dokumentera i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala bilder. (Teknik 4-6) Eleven ska känna till

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400.

Efter två år, det vill säga 24 månader, kunde Sara äntligen köpa en begagnad moped för 5 400 kronor. 225 kronor i 24 månader blir ju 5400. Detta är det första häftet i delmomentet pengar Det kommer att bli prov på pengar sedan (se planering) Betygsmatrisens relevanta rader: 1-4 Våra pengar 1 Vad är pengar? Gör pengar oss lyckliga? Gör pengar

Läs mer

Lions Rent Vatten... hjälper 30 000 bybor i Tanzania att få rent och gott dricksvatten

Lions Rent Vatten... hjälper 30 000 bybor i Tanzania att få rent och gott dricksvatten L Lions Rent Vatten... hjälper 30 000 bybor i Tanzania att få rent och gott dricksvatten Rent vatten.. förebygger plågsamma sjukdomar förbättrar sjuk- och mödravården minskar barndödligheten ökar bybornas

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet.

Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Kosterboendes erfarenheter av tillgången till och kvalitén på vattnet. Under april och maj besvarade 253 fastighetsägare / boende en enkät om vattentillgång och om upplevd kvalitet på sitt vatten. Enkäten

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet

EN BÄTTRE VÄRLD. Skolmaterial FN-DAGEN 2015. Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet EN BÄTTRE VÄRLD Skolmaterial FN-DAGEN 2015 Fira FN-dagen och FN 70 år med Svenska FN-förbundet FN 70 ÅR Fira med Svenska FN-förbundet År 2015 fyller FN 70 år! Det är också året då FN:s nya utvecklingsmål

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN

KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN KENSWED ACADEMY GLOBAL RELATIONS KENSWED ACADEMY SKOLAN EVENT FRAMTIDEN Läs om hur skolan startades och vad vi tillsammans har lyckats Senaste nytt från skolan Information om anordnade och kommande event

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Fadderskapets resa 1

Fadderskapets resa 1 Fadderskapets resa 1 2 Välkommen på fadderskapets resa med oss Vår uppgift är att med din hjälp åstadkomma bestående och positiva förändringar i såväl ditt fadderbarns som i andra barns liv. Anne Pönni

Läs mer

Rundresa Tanzania. Dag 1 Avfärd Vi stiger ombord på planet som tar oss till Kilimanjaro Airport utanför Arusha i Tanzania.

Rundresa Tanzania. Dag 1 Avfärd Vi stiger ombord på planet som tar oss till Kilimanjaro Airport utanför Arusha i Tanzania. Rundresa Tanzania Njut av safari i några av världens bästa nationalparker, bl.a. Ngorongorokratern, Serengeti, (där du har mycket god chans att få se The Big Five ) och elefantparken Tarangire. Fortsätt

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 Plats: Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37. Vi har tidigare lovat att hålla ett informationsmöte om kommande renoveringar av tak, fasader

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer