Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Uppsala Enskilda Skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Uppsala Enskilda Skola Läsåret

2 Vision Vi strävar efter en skola där alla känner sig trygga och accepterade. Vi värnar mångfald, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi tolererar inga former av kränkande behandling. Alla ska känna sig lika mycket värda. Alla ska få möjlighet till nya kunskaper och erfarenheter. Inledning På Uppsala Enskilda Skola arbetar vi målmedvetet för att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (ur Lgr 11) Vi strävar efter att vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument och att innehållet i planen ska genomsyra all verksamhet på skolan och fritidshemmet. En förutsättning för det är att planen följs upp och utvärderas varje år. Därefter reviderar vi planen och sätter upp nya mål för läsåret. Vårt arbete under läsåret för att uppnå de mål vi sätter upp i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling bygger på tre delar: Främjande arbete ett arbete som riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, och ska vara en naturlig del av det vardagliga arbetet i hela verksamheten. Det är ett arbete som syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, och omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete ett arbete som syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Detta arbete omfattar endast de områden som vi i en kartläggning av verksamheten har sett som riskfaktorer. Åtgärdande arbete ett arbete som genast påbörjas om det framkommer signaler om att någon elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Här har vi rutiner för hur vårt trygghetsteam tillsammans med klasslärare och fritidspersonal upptäcker, utreder, dokumenterar och utvärderar för att få stopp på kränkningarna och att förhindra att det upprepas.

3 Tidigare fanns barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen 14 a kap i skollagen Begrepp Diskriminering är när skolan på osaklig grund behandlar en elev illa och sämre än andra elever. För att det ska gälla som diskriminering måste missgynnandet ha samband med: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Man skiljer mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna (se ovan). Indirekt diskriminering handlar om att skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling har det gemensamt att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan vara slag och knuffar, hot, svordomar och öknamn, utfrysning eller grimaser, eller texter, bilder, lappar, sms, msn osv. Trakasserier måste ha ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en annan elevs värdighet, men som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.

4 Kartläggning Vi genomför en trivselenkät bland eleverna en gång per läsår (i början av vårterminen) och resultaten presenteras sedan för eleverna. I trivselenkäten ingår en del som handlar om trygga och otrygga platser i och runt omkring skolan. Om detta blir det en särskild diskussion i elevrådet. Uppsala kommun genomför varje år (på vårterminen) en trivselenkät för elever i åk 5 och för barn i åk 2-3 som går på fritids. Den del som gäller för fritids gäller som kartläggning av vår fritidsverksamhet. Vi genomför också en trivselenkät bland föräldrar i början av vårterminen i samband med utvecklingssamtalen. Genom dessa enkäter får vi en samlad bild av hur eleverna och deras föräldrar upplever bemötandet från såväl personalen som från klass- och skolkamrater. Vi får via den enkäten signaler om hur informationen mellan skola/fritids hem fungerar och i vilken utsträckning man som förälder känner sig delaktig och har möjlighet att påverka och säga sin mening kring olika frågor som rör verksamheten på Uppsala Enskilda Skola. De medarbetarsamtalen som rektor har, ger en bild stämningen i personalgruppen. Detta får också ett förtydligande genom den årliga arbetsmiljöundersökningen, som genomförs på vårterminen. Nulägesanalys Vi har under läsåret 13/ elever på UES varav 108 elever som är inskrivna i fritidsverksamheten. På fritids är eleverna indelade i två grupper, gul och röd. Dessa grupper varvar ute- och innevistelse, för att det inte ska vara alltför många elever på samma utrymme. När eleverna går hem från fritids, antingen på egen hand eller hämtade av någon, måste de innan de lämnar skolan säga till personal. Det är viktigt för oss att hålla en hög personaltäthet vid de tillfällen eleverna vistas utanför klassrummen. Det finns alltid vuxna ute på gården när eleverna har rast. Hur många beror på hur många elever som finns ute just då. I några klasser finns det elevassistenter vilka följer en elev under större delen av skoldagen. Under vt-13 utarbetades en ny uppdaterad version av värdegrunden fram genom ett gemensamt arbete mellan elever och personal. Det är nu viktigt att arbeta för att implementera denna hos både elever och personal.

5 Kartläggningen från vt-13 visade att eleverna inte har så stor kännedom om skolans likabehandlingsplan. Därigenom är inte eleverna delaktiga i arbetet med att utforma likabehandlingsplanen. Det är därför viktigt att vi ger eleverna redskapen att förstå vilken mening och betydelse likabehandlingsplanen har för vår verksamhet på UES. Med detta som bakgrund har vi beslutat att arbeta specifikt med detta under läsåret Kartläggningen pekade också ut några platser som eleverna upplever som otrygga. Det är viktigt att vi uppmärksammar dessa och ser till att ha personal där det finns uppenbar risk för oro och stök. Det är också viktigt att se till att alla elever är väl förtrogna med trivselreglerna, och att skola och fritids regelbundet initierar till samtal kring dessa.

6 Mål och riktade åtgärder för läsåret Mål: Öka elevernas delaktighet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärder: Skola: Använda värdegrundstavlorna i det dagliga arbetet. Använda filmer som underlag i diskussioner. Göra eleverna medvetna om vad vi gör och varför vi gör det när det handlar om arbetet Ge eleverna/elevrådet möjlighet att ge förslag och planera aktiviteter för sina kamrater. Fritidshem: Förklara för eleverna vad orden innebär och låta eleverna ge förslag på hur vi kan arbeta med detta. Föra regelbundna samtal med eleverna utifrån händelser vid lek och andra uppkomna situationer. Mål: Förankra värdegrunden bland elever och personal på UES. Åtgärder: Främjande arbete: Skola: Lärarna ansvarar för att lyfta fram värdegrunden i arbetet med klassen ska synas i LPP. Elevrådet genomför aktivitetsdag för hela skolan. Tydlig koppling mellan värdegrunden och aktivitetsdagen. Använda media som underlag i diskussioner om värdegrunden. Fritidshem: Planerade aktiviteter som tar upp och främjar allas lika värde. Personal ansvarar för att lyfta fram värdegrunden i arbetet med eleverna. Ska synas i FHPP.

7 Förebyggande arbete: Skola: Över läsåret regelbundet inplanerade tjej- och killgrupper (åk 3-5), där man kan få samtala om värdegrundsfrågor och annat som är aktuellt för eleverna. Fritidshem: Personal reder ut konflikter direkt med inblandade elever och hänvisar till värdegrunden så att det blir tydligt för alla inblandade. Mål: Öka trivseln och tryggheten på skolan och i fritidshemmet. Åtgärder: Främjande arbete: Skola: Arbeta med ansvarsgrupper vad gäller städning och utsmyckning av gemensamma utrymmen (främst på övervåningen). Byta lås på toaletterna på övervåningen. Trivselenkäten följs upp. Fritidshem: Sätta upp tydliga riktlinjer för hur elever ska gå tillväga i otrygga situationer. Skapa förutsättningar för både fri och organiserad lek. Alla elever ska genom fritidsrådet kunna vara med och påverka hur skolan ska bli en tryggare plats. Trivselenkäten följs upp.

8 Uppföljning, utvärdering och revidering Vi följer upp målen i likabehandlingsplanen på personalmöte i december, och genomför sedan en större utvärdering i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen och kartläggningarna skrivs in i kvalitetsredovisningen. Detta blir sedan underlag för revidering av likabehandlingsplanen för nästkommande läsår. Referenser Skolverket; Lgr 11 Skolverket (2009); Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. DO, BEO, Skolinspektionen (2009); Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling. SFS (2010:699); Skollagen kap 14 a SFS (2008:567); Diskrimineringslagen I enlighet med beslut vid ledningsgruppsmöte Anna-Lena Lundström rektor Uppsala Enskilda Skola

9 Bilaga 1 Handlingsplan för Trygghetsteamet. Teamet består av: Janet Svedberg klasslärare, Joakim Heneskär-Bucht klasslärare, Paula Anttila Pettersson speciallärare, Malin Olsson bitr rektor I händelse av att ett mobbningsfall uppstår, behöver teamet snabbt få möjlighet att ha ett möte för att bestämma vem/vilka i teamet som ansvarar för samtalen med eleverna. Eftersom vikten av att lösa problemet är av vikt för hela skolan, är det mycket viktigt att alla kan ställa upp att hoppa in som vikarie för samtalsledaren/na på kort varsel. Klassläraren och/eller fritidspersonalen är de som sannolikt först får reda på om någon misstänkt mobbning förekommer. De ansvarar för att meddela Trygghetsteamet, så att handlingsplanen så snabbt som möjligt kan sättas igång. Utgångspunkten i samtalen med mobbare och offer är att vi har ett gemensamt problem som vi måste lösa (se Anatol Pikas Gemensamt-bekymmer-metoden ). 1. Får kännedom om mobbning t ex genom samtal med den mobbade, klasskamrater, observationer från skolgården, föräldrar osv. 2. Samtal med den sannolika initiativtagaren. Exempel på öppningsreplik: Jag har hört att ni har varit lite tuffa mot Samtalet ska vara förtroendeingivande och inte anklagande. Vi har ett gemensamt problem och det måste vi lösa tillsammans. Samtalet avslutas inte förrän vi har kommit fram till förslag på lösning på detta problem. 3. Fortsatta enskilda samtal med medlöpare, där de får komma med förslag på hur de kan bidra till att lösa problemet. 4. Samtal med den mobbade, där eleven får berätta hur han/hon upplever situationen. Samtalsledaren lyssnar och känner in om eleven är oskyldig eller om det har funnits med en provokation. Beroende på situationen kan en handlingsplan upprättas, om det finns något som den mobbade kan göra för att förändra situationen. Samtalsledaren bedömer om det är möjligt att föra samman den mobbade med mobbarna, och förbereder den mobbade för ett gruppsamtal. 5. Information till berörda föräldrar om det fortsatta arbetet. 6. Gruppsamtal med mobbarna. Detta samtal blir lösningsfokuserat, där vi kommer fram till ett förslag till ett kontrakt. Kontraktet ska syfta till att eleverna ska kunna hantera situationen och hitta förhållningssätt till varandra som fungerar för alla parter. 7. Toppmöte ett möte där fd mobbare och den fd mobbade träffas. Vid detta möte upprättas kontraktet som skrivs under av alla parter. Därmed förbinder sig eleverna att följa kontraktet. Vi bestämmer också vad som händer om kontraktet inte följs. 8. Uppföljning och kontroll. Korta, regelbundna samtal med gruppen om hur kontraktet efterföljs. Hur känns det?

10 Bilaga 2 Trivselregler för Uppsala Enskilda Skola Vi är bra kamrater, hjälper varandra och låter alla vara med. Vi säger snälla saker till och om varandra. Vi tillåter inte att någon mobbar, slår eller retar andra. Vi är försiktiga med skolans saker. Vi tar det lugnt, både på lektionerna och i matsalen. Ordningsregler för Uppsala Enskilda Skola Uppförande Under skoltid ska alla följa skolans trivselregler. Som skoltid räknas även promenader/resor till och från andra skollokaler, studiebesök, lägerskolor och andra utflykter. Elev som stör ordningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och som inte ändrar sitt uppförande efter tillsägelse, kommer att få lämna klassrummet. De uppgifter som eleven därmed inte kan utföra, kommer att skickas hem som läxa till påföljande dag och vårdnadshavare kommer att underrättas. Tider Sen ankomst i samband med skoldagens början, eller efter raster, antecknas av klassläraren och vid upprepade sena ankomster meddelas vårdnadshavaren. Klädsel Under skoltid förväntas man ha en vårdad klädsel. Inomhus ska alla ha inneskor. Det är inte tillåtet att gå barfota eller i strumpor. Alla ytterplagg, även skor/stövlar och mössor, ska under lektionstid förvaras på avsedd plats i kapprummen. På idrottslektioner ska man vara omklädd i lämpliga kläder. (Idrottsläraren kommer att meddela vilket slags skor som är tillåtna i de lokaler där vi har idrott.) Efter lektioner inomhus ska alla duscha, varför man också måste ha handduk med sig. I de lokaler som vi hyr av Campus 1477 är det särskilt viktigt med ordningen i omklädningsrummen. Elev som inte följer de regler som gäller där, riskerar att få ha sin idrottsundervisning på annan plats.

11 Mobiltelefoner Under skoltid, dvs även under raster, ska mobiler antingen förvaras (med ljudet avstängt) i skolväskan, eller lämnas till läraren. Om någon bryter mot denna regel, kommer mobilen att tas omhand och lämnas in till rektor. Mobilen återlämnas efter skoldagens slut. Om någon upprepade gånger bryter mot reglerna som gäller mobiler, kommer mobilen att beslagtas och återlämnas till vårdnadshavaren. Leksaker och godis De leksaker som är tillåtna att ta med till skolan är hopprep, twistband och spelkulor. Så kallade Pokémon-kort får också tas med, men det är bara tillåtet att spela/byta kort med jämnåriga kamrater. Ibland ordnas i klassen en visningsstund, då man kan ta med leksaker och berätta om dem. Godis och tuggummi är inte tillåtet under skoltid. Åtgärder Skulle vi hamna i det läget att någon elev upprepade gånger, eller på allvarligt sätt, bryter mot skolans trivsel och ordningsregler kommer skolan, i enlighet med Skollagen 5 kap, 7 16, att vidta följande åtgärder: -samtal mellan elev, vårdnadshavare, inblandad personal och företrädare för skolledningen. Om eleven skulle fortsätta att bryta mot skolans regler, finns följande alternativa åtgärder för skolan att vidta: -eleven tilldelas en skriftlig varning, -eleven placeras tillfälligt i annan undervisningsgrupp på skolan, -eleven placeras tillfälligt vid annan skolenhet, -eleven stängs av från skolan under den tid som behövs för att vidta lämpliga fortsatta åtgärder. Denna talong lämnas efter underskrift till klassläraren för vidarebef till rektor. Jag har tillsammans med mina föräldrar gått igenom skolans trivsel- och ordningsregler och vad de innebär. Uppsala den elevens underskrift vårdnadshavares underskrift

12 Bilaga 3 Värdegrund för Uppsala Enskilda Skola Unika Alla är olika för ingen är som du, men alla är lika mycket värda. Engagerade Vi bryr oss om varandra och hjälps åt på olika sätt. Vi är engagerade i vårt arbete och tar ansvar. Självständiga Man ska göra det bästa man kan. Man ska stå för vad man tycker och tro på sig själv.

13 Bilaga 4 Likabehandlingsarbetet på UES 2013/14 Trygghetsteamet består av Janet Svedberg klasslärare, Joakim Heneskär-Bucht klasslärare, Paula Anttila Pettersson speciallärare, Malin Olsson bitr rektor. TT har fastlagda möten en gång/månad och oftare vid behov. Tidsplan för likabehandlingsarbetet på UES: Aug Sep Likabehandlingsplanen fastställs med nya mål för läsåret. TT träffas och lägger upp årets tidsplan. Implementering av Likabehandlingsplanen för eleverna och föräldrar. Elevrådet uppdaterar trivselreglerna. Nov Dec Jan Feb Feb/Mars TT utvärderar höstterminens arbete. Elevrådet/åk 5 deltar i planeringen av Vänskapsveckan (v7) Föräldraenkäter genomförs i samband med utvecklingssamtal. Vänskapsveckan genomförs och utvärderas. Föräldraenkäter genomförs i samband med utvecklingssamtal. Trivselenkät genomförs i alla klasser. Klassläraren ansvarig och lämnar enkäterna till Malin som ansvarar för sammanställningen. Mars/April Sammanställning av enkäterna presenteras för personal och elever. Juni Mål för kommande läsårs likabehandlingsplan upprättas utifrån enkäternas resultat.