VERKSAMHETSBERÄTTELSE. med årsredovisningar

Transkript

1 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsredovisningar

2 INNEHÅLL Riksidrottsförbundets ordförande 4 Riksidrottsförbundets generalsekreterare 5 Styrelsens berättelse Idrott 9 Resurser 19 Stöd och service 27 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 34 Årsredovisning Bosön 44 Årsredovisning DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 52 Riksidrottsstyrelsen Idrotten i siffror 59 Riksidrottsförbundets medlemsförbund 68 Stipendier och utmärkelser 70 Svenska seniorvärldsmästare OS och Paralympics

3

4 ORDFÖRANDE KARIN MATTSSON WEIJBER ETT FRAMTIDA FÖRENINGSLIV VÄRT ATT KÄMPA FÖR Vår svenska idrottsrörelse bygger på att alla ska kunna få en plats och vara med på lika villkor. året 2012 bjöd på en mängd oförglömliga ögonblick. Jag fick bland annat vara med när hundratals barn och ungdomar provade på olika idrotter under idrottens dag i Almedalen och uppleva den rafflande semifinalen i herrhandbollen under London-OS. Alla är de en del av vår unika svenska idrottsrörelse där bredd och elit hänger ihop. Aldrig förr har det varit så viktigt att påminna om varför. De senaste åren har spelplanen för svensk idrott på ett oroväckande sätt börjat ritas om. EU-kommissionens krav på att ideella föreningar ska redovisa moms är fortfarande en fråga som inte fått sitt svar. Samtidigt har svenska myndigheter under 2012 fattat beslut som hotar att på sikt förändra förutsättningarna för hela idrottsrörelsen. När Marknadsdomstolen den 20 december meddelade sitt beslut i ärendet mellan Svenska Bilsportförbundet och Konkurrensverket var det ett bakslag för hela den svenska idrotten. Även andra myndigheter har haft synpunkter på idrottsrörelsen som visar att de likställer ideell föreningsverksamhet med privat företagande. Vår svenska idrottsrörelse bygger på att alla ska kunna få plats och vara med på sina villkor. Den bygger på delaktighet och demokrati när föreningar och förbund beslutar om sina gemensamma regler och bestämmelser. Den bygger på ideell verksamhet där eventuella överskott går tillbaka till verksamheten. Den bygger på en kedja där barn-, ungdoms- och breddverksamheten hänger ihop med elitidrotten som 2012 bland annat gav 31 VM-guld, 8 OS- och 12 Paralympicsmedaljer. När en myndighet ifrågasätter och kräver ändring av demokratiskt fattade beslut hos ett förbund eller en förening blir det ett ingrepp i föreningsrätten som på sikt riskerar att sätta hela kedjan ur spel. Idrottsrörelsen måste också naturligtvis förstå och anpassa sig efter det samhälle som är i ständig utveckling. Många har en bild av ett utdöende föreningsliv och brist på engagemang och vilja. Den bilden är inte sann. Mer än hälften av svenska folket är delaktig i någon organisation i det civila samhället. De flesta känner störst engagemang i idrottsföreningar, visade en undersökning som tankesmedjan Sektor3 gjorde 2012 i samarbete med bland annat Riksidrottsförbundet. Den visar att alla åldersgrupper säger sig ha positiva bilder och erfarenheter av det civila samhället ungdomar år allra mest. Den ideella sektorns, och inte minst idrottsrörelsens, betydelse är stor och den unga generationen vill engagera sig i den. För att det är roligt, för att hjälpa andra och för att bidra till och utveckla samhället. Det ligger helt i linje med det uttalade målet från våra politiker som på alla nivåer menar att föreningsidrotten i sig har ett stort värde och även bidrar med mervärden för både individen och samhället. Och att de vill verka för att den ska fortsätta vara tillgänglig för alla. Idrottsrörelsen måste betraktas ur och behandlas utifrån ett helhetsperspektiv. Utifrån den speciella företeelse den är. År 2013 vill jag se att såväl vi själva inom idrotten som våra politiker och andra instanser i samhället i handling visar vilket föreningsliv våra barn ska mötas av i framtiden. 4

5 GENERALSEKRETERARE ERIK STRAND under 2011 antog RF-stämman en verksamhetsinriktning med tydliga mål fram till Vi har nu nått halvtid på resan och jag tycker att vi har kommit en bra bit på väg. Detta trots att verkligheten inte alltid följer skrivna planer, nya frågor dyker upp och måste hanteras. På gott och ont har svensk idrott i allmänhet och även RF specifikt fått alltmer uppmärksamhet i media, vi ställs till svars för missförhållanden och förväntas ha synpunkter på det mesta. För att klara både det planmässigt proaktiva och det nödvändigt reaktiva arbetet krävs en fungerande arbetsstruktur. Det gäller det gemensamma kansliet för RF och SISU Idrottsutbildarna, där vi under år 2012 har satt en ny och rakare organisation, men också i landet som helhet. På stämman 2011 fick riksidrottsstyrelsen i uppdrag att närma distrikten till RF och se till att medlemsförbunden kan få motsvarande stöd och service i hela landet. Efter en process där samtliga distriktsförbund deltagit finns det nu en beskrivning av den basverksamhet som finns VI HAR KOMMIT EN BRA BIT PÅ VÄGEN Att distriktscheferna är anställda centralt är ytterligare ett sätt att säkerställa det gemensamma uppdraget. överallt, och som sedan kan kompletteras med egen verksamhet baserad på regionala förhållanden. Att distriktscheferna är anställda centralt är ytterligare ett sätt att säkerställa det gemensamma uppdraget. Ett annat stämmouppdrag till RF var att stärka kompetensen inom elitidrottsområdet. Arbetet påbörjades direkt 2011 genom inrättandet av en särskild elitidrottsavdelning. Under 2012 har verksamheten satt sig och blivit ett allt mer uppskattat stöd till specialförbundens egna elitsatsningar. Den samlade elitsatsning som inleddes 2009 finansierades i första hand genom pengar som kunde överföras från ett ovanligt stort överskott från Svenska Spel. Sammanlagt 212 miljoner kronor kompletterades med medel från den ordinarie budgeten för att täcka en drygt treårig satsning på 100 miljoner per år. De pengarna tog slut vid utgången av RF äskade medel från staten för en fortsättning, men fick nej med motiveringen att det från början stod klart att det rörde sig om en tidsbegränsad satsning. Men elitidrotten är inte tillfällig. Därför kan en elitsatsning aldrig vara tillfällig, även om den kanske kan förstärkas tillfälligt inför ett större mästerskap. Ändå kan vi glädja oss åt att svensk elitidrott står stark. Jag hade förmånen att få se delar av både OS och Paralympics på plats i London. Ett av mina starkaste minnen var Anna- Carin Ahlqvists bragdartade bordtennisguld och hennes oförställda glädje när det var bärgat. Men också den fantastiska stämningen runt arenorna, på minst samma nivå som under OS några veckor tidigare. Paralympics blev verkligen ytterligare ett stor steg framåt för handikappidrotten, som under hösten befästes med nomineringar till såväl Jerringpriset som Årets idrottskvinna. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6

7 //inledning// STYRELSENS BERÄTTELSE 2012 Svensk idrott består av självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Det har varit utgångspunkten för den ideella idrottsrörelsen i över hundra år, och dess styrka. En samlad idrottsrörelse där alla idrotter, från issegling till fotboll, alla åldrar och alla nivåer samlas kring visionen att i ett ömsesidigt samspel göra svensk idrott till världens bästa var också ett år som visade att svensk idrott fortsatt står stark. 31 VM-guld, 8 OS-medaljer och 12 medaljer i Paralympics talar sitt tydliga språk. Samtidigt fortsätter våra mer än idrottsföreningar att aktivera en majoritet av landets barn och ungdomar och ge dem ett intresse för livet. Svenskarna är ett av världens mest fysiskt aktiva folk. Men världen förändras, och idrotten, som en integrerad del av samhället, påverkas av dessa förändringar. RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen (RS) ett antal uppdrag vars gemensamma nämnare var att inleda en diskussion om hur svensk idrott, med utgångspunkt i sin själ och sina traditioner, ska våga och kunna utvecklas för att vara lika attraktiv i framtiden. Den diskussionen, som dessutom fick extra bränsle av flera händelser och myndighetsbeslut, präglade Riksidrottsforum i november och har även i övrigt varit en viktig del av verksamheten under RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8

9 // idrott// Svensk idrott organiserar mer än en tredjedel av landets befolkning och engagerar betydligt fler. Idrottsrörelsen är genom de drygt föreningarna öppen för alla. Målet är att vara bäst i världen på alla nivåer, att ständigt utvecklas och förbättras, till både form och innehåll. IDROTT HELA LIVET Svensk idrott är öppen för alla. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Den är också, rätt bedriven, bra för alla genom att den ger fysisk aktivitet, gemenskap, lust och glädje något vi alla behöver oavsett var i livet vi befinner oss. Även om barn- och ungdomsidrotten i de flesta föreningar kan sägas utgöra kärnverksamheten är målet att skapa ett intresse för idrott och fysisk aktivitet som varar hela livet. Och att sammantaget kunna erbjuda en verksamhet för alla. För att markera denna inriktning slogs 2012 Barn- och ungdomsforum och Breddidrottsforum ihop till en gemensam konferens, Forum Idrott hela livet. Den hölls i Göteborg i oktober och samlade nästan 200 deltagare som fick lyssna på föreläsningar om bland annat hur träning påverkar hjärnans kapacitet i alla åldrar, hur specialförbund anpassar sina tävlingsformer till barnens behov och hur idrottsrörelsen kan möta en ökad kommersialisering. BARN OCH UNGDOM Mer än hälften av alla barn och ungdomar tränar och tävlar i en idrottsförening. Nästan alla är någon gång under sin uppväxt med i en förening. Det visar vilken dragningskraft idrotten har, men ger också svensk idrott ett stort ansvar för att bedriva verksamheten på ett sätt som utgår från barnens behov och förutsättningar och bidrar positivt till deras såväl fysiska som psykiska och sociala utveckling. Återkommande rapporter visar dock att det inte alltid är så. Ibland prioriteras kortsiktiga framgångar utifrån ett vuxenperspektiv. Här måste varje led inom idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Från och med budgetåret 2011 övergick regeringens särskilda satsning för att stödja svensk idrotts utveckling av barn- och ungdomsidrotten, finansierad via pengar från Svenska Spel, till att bli en del av det ordinarie statsanslaget. Förändringen skapade en möjlighet att göra ett omtag och planera mer långsiktigt. För att ge tid till analys och diskussioner, och dra nytta av de forskningsbaserade utvärderingar som blev klara i slutet av 2011 beslutade riksidrottsstyrelsen om en 18 månaders övergångsperiod, med en inriktning som i stort byggde vidare på de fyra tidigare årens. Det övergripande syftet med Idrottslyftet har varit att rekrytera och behålla fler medlemmar i idrottsföreningarna. Riktlinjerna i Idrotten vill ska vara vägledande för verksamheten, som också ska genomsyras av ett inkluderande perspektiv för olika grupper i samhället och utformas så att villkoren blir lika för både flickor och pojkar. Till skillnad från tidigare år öppnades möjligheter för samverkan med aktörer utanför idrottsrörelsen, exempelvis friluftsorganisationer. För att ytterligare stimulera sådana projekt kunde SF, DF och SISU-distrikt ansöka om särskilda projektmedel där ett villkor var att projekten skulle innefatta samverkan med minst en organisation utanför RF. De skulle också ge avtryck på lokal nivå och gärna ha en bred samverkan inom idrottsrörelsen. Castingförbundet, Gymnastikförbundet, Orienteringsförbundet, Norrbottens Idrottsförbund, Stockholms Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Örebro län fick vardera mellan och en miljon kronor för projekt som bestod av samarbete med Sportfiskarna, Air Wipp Parkourförening, Friluftsfrämjandet och kyrkor. Parallellt med den praktiska verksamheten har mycket av arbetet under 2012 handlat om planering av Idrottslyftet för perioden Processen inleddes med träffar för samtliga SF och DF i januari. Utifrån förbundens synpunkter och resultatet av utvärderingarna av de RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 fyra första åren utformades ett remissförslag som skickades ut i början av maj. I augusti fastställde RS inriktningen för Idrottslyftet de kommande tre åren. De innebär, i jämförelse med år fem, bland annat en höjning av den övre åldersgränsen till 25 år, en viss förändrad ansvarsfördelning mellan SF och DF och tydligare fokus på att behålla äldre ungdomar. Utifrån dessa nya riktlinjer har samtliga förbund under hösten tagit fram utvecklingsplaner för sitt kommande arbete. Planerna ska under våren 2013 kompletteras med en analys av verksamheten. LOK-stödet en grund Det statliga lokala aktivitetsstödet är sedan flera decennier tillbaka det viktigaste ekonomiska stödet till idrottsföreningarnas barn- och ungdomsverksamhet. Det ges till ledarledd idrottsverksamhet som omfattar fler än tre deltagare mellan 7 och 20 år. År 2012 var stödet 24 kronor per sammankomst och 8 kronor per deltagartillfälle. Under 2011, det senast färdigredovisade året, var antalet deltagartillfällen fördelade på sammankomster i föreningar. Det innebär att i genomsnitt mer än barn och ungdomar deltog i sammanlagt drygt idrottsaktiviteter varje dag året runt. RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag att göra en total översyn av stödet. Utredningen blev klar i december 2012 och skickades då ut på remiss. Beslut tas på RF-stämman i maj ELITIDROTTEN INSPIRERAR Elitidrotten är en liten men viktig del av svensk idrott. Den stimulerar och inspirerar barn och ungdomar, den skapar en gemenskap och stolthet kring laget eller nationen. Och internationella idrottsframgångar stärker bilden av Sverige i världen. Därför är en stark elitidrott sedan 2009 ett mål inte bara för idrottsrörelsen utan också för samhällets stöd till idrotten. Sedan 2009 pågår också en samlad elitsatsning för svensk idrott. RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att fortsätta utveckla denna satsning genom att bland annat bygga upp en förstärkt elitorganisation inom RF:s ram. En ny elitidrottschef tillträdde sin tjänst i oktober 2011 och under 2012 har arbetet utökats såväl budgetmässigt som personalmässigt. En elitkommitté, med representan-

11 // idrott// ter för såväl SF som Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) och som referensgrupp till riksidrottsstyrelsen har jobbat med att utveckla kriterier för fördelningen av det ekonomiska stödet till specialidrottsförbunden, fördelat på dels ett landslagsstöd, dels ett riktat stöd. Landslagsstödet utgör en förstärkning av vad förbunden själva gör, medan riktat stöd, som går till individer och lag som redan befinner sig på hög internationell nivå, har som syfte att möjliggöra framgångar på EM, VM och OS för de allra bästa. Sammantaget har det ekonomiska stödet för 2012 uppgått till 75 miljoner kr. Förutom ekonomiskt stöd erbjuds ett så kallat centralt elitstöd i syfte att avlasta och centralt organisera stödinsatser som kan nyttjas av flera förbund. I kontinuerliga dialoger mellan SF-företrädare och RF:s elitutvecklare utformas ett skräddarsytt elitstöd till varje idrott. Det kan till exempel röra sig om kompetensstöd för tester, träning, behandling, utbildning och rådgivning inom främst idrottsfysiologi, idrottsmedicin, idrottsnutrition och idrottspsykologi. Mycket av detta stöd utgår från RF:s utvecklingscentrum Bosön där ett avancerat fysiologiskt laboratorium och en välutvecklad idrottsmedicinsk rehabiliteringsavdelning finns. En förstärkt elitorganisation har också gett möjlighet till en utvecklad och mer anpassad elitinriktad forskning samt omvärldsbevakning och spridning av kunskaper. Det har skett via ett stort antal gränsöverskridande nätverksträffar och utbildningar för landslagens aktiva och ledare/tränare. Ett särskilt stöd för utvecklingsinsatser för SF:s elitverksamhet har varit möjligt genom det sponsorsamarbete RF och Svenska Spel har haft under perioden Ett särskilt stöd till förberedelse och deltagande i olympiska spel/paralympiska spel utgår till SOK och Svenska Handikappidrottsförbundet/SPK. Inte bara idrott Riksidrottsgymnasierna (RIG), för närvarande 51 gymnasier inom 32 idrotter på 44 orter, har sedan 1970-talet varit en viktig del av elitidrottsstödet. Här får talangfulla elitsatsande ungdomar möjlighet att kombinera gymnasiestudier med bra träning i en positiv och stimulerande idrottsmiljö som förbereder dem inför en framtida elitkarriär. Riksidrottsförbundet har under året besökt samtliga riksidrottsgymnasier och genomfört 33 SF-dialoger för att bedöma om respektive RIG uppnår RF:s syfte med verksamheten samt förbereda och ge underlag för ett nytt dimensioneringsförslag för perioden En stor satsning har gjorts på utbildningen Urval och utveckling av talang vilken samtliga SF/RIG kommer att genomgå. I april genomfördes den traditionsenliga konferensen Vinnare i långa loppet inför ett fullsatt Bosön. I samband med den nya gymnasiereformen startade en helt ny variant av idrottsgymnasier, de nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU). RF har startat en referensgrupp bestående av SF, kommuner/skolor och Skolverket med syftet att gemensamt utveckla NIUsystemet. Rapporten Nationellt godkända idrottsutbildningar certifiering och talangidentifikation, skriven av forskarna Stefan Lund och Maria Liljeholm, kunde konstatera att ett sådant utvecklingsarbete behövs. I dag är utbildningen på NIU inte nationellt likvärdig. Utvecklingen av så kallade Riksidrottsuniversitet har satt fart. Under verksamhetsåret tillsattes en referensgrupp bestående av SF, DF och aktuella högskolor/ universitet. Gruppen har utvecklat ett förslag till en nationell modell för Riksidrottsuniversitet. Riksidrottsförbundets och Svenska Spels Elitidrottsstipendium 2012/2013 fördelades på 59 stipendiater i 37 förbund. I år sökte 213 aktiva stipendiet, vilket är fler än någonsin. Stipendiaterna läser dessutom i större utsträckning hela program på högskola och universitet. Av dem tillhör 46 individuella idrottare och 13 är lagidrottare. STIMULERA BREDDIDROTT För att stimulera utveckling av bredd- och motionsidrott för vuxna på föreningsnivå ger RF projektstöd till SF och DF. Under 2012 beviljades åtta förbund, fyra SF och lika många DF, sammanlagt kronor. Projekten syftade till att utveckla bland annat idrott för äldre och invandrare, tävlingsfri motionsidrott och studentidrott. Ett annat sätt att stödja förbunden i arbetet för att utveckla bredd- och motionsidrotten är de nätverk för DF respektive SF som funnits i några år och som under 2012 genomförde två träffar. Där diskuterades bland annat fysisk aktivitet på recept, rekryteringsfrågor och samverkan mellan SF och DF. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 I samband med Lidingöloppet var RF med om att arrangera ett folkhälsosymposium, FOLKiRÖRELSE, på Bosön kring hur såväl individen som arbetsgivaren och samhället vinner på att personal håller sig i form. VÄRDEGRUNDEN FÖRANKRAS På RF-stämman i Visby 2009 antog svensk idrott en gemensam vision och värdegrund. Värdegrunden bygger på fyra grundpelare: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel. Sedan dess har arbetet pågått för att förankra värdegrunden inom idrottsrörelsen. Det främsta verktyget har varit SISU Idrottsutbildarnas utbildningssatsning Värdefullt, riktad till aktiva, föräldrar, tränare och ledare samt förtroendevalda. Många föreningar har tagit hjälp av materialet för att arbeta med värderingsfrågor. Erfarenheterna från framgångsrika distrikt har spritts över landet, till exempel arbetet med värdefulltpiloter i Västergötland där ett antal ungdomar fått en speciell utbildning inom området värdegrund. Dessa ungdomar erbjuder i sin tur andra ungdomar inom idrotten att under en kväll i den lokala föreningen kunna arbeta aktivt med frågorna. Tio SF har också fått stöd att ta fram egna värdegrundsmaterial och göra utbildningssatsningar kring dessa. Jämställdhetsintegrering i fokus Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. För att uppnå målet krävs att kvinnors och mäns idrott prioriteras lika, att träning och tävling anpassas till olika behov och förutsättningar, och att kvinnor och män har lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Utvecklingen mot en jämställd idrott går framåt, men vi har ännu inte nått målet. RF-stämman 2011 antog därför en ny jämställdhetsplan där integrering sattes i fokus. Det innebär att jämställdhet ska beaktas i den dagliga verksamheten och genomsyra underlag och beslut av ordinarie instanser.

13 // idrott// Under det gångna året har alla nyanställda på RFkansliet fått genomgå en introduktionsutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering inom idrotten. Genom den så kallade 4R-metoden har delar av verksamheten, bland annat elitstödet, antidopingarbetet, ITsupporten och anläggningsstödet analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Fyra SF och två DF har med stöd från RF startat pilotprojekt i jämställdhetsintegrering. Förhoppningen är att kunna sprida goda exempel och inspirera fler förbund. På europeisk nivå deltar RF i nätverket European Women and Sport (EWS) vars främsta syfte är att verka som pådrivare i jämställdhetsarbetet inom idrotten och dess organisationer i Europa. Nätverket omfattar för närvarande 40 länder och leds av en styrgrupp med ett roterande ordförandeskap. Hösten 2012 tog RF över ordförandeskapet, vilket innebär att nästa gemensamma konferens kommer att hållas i Sverige lyfts dock med jämna mellanrum fram exempel på att det inte alltid är fallet. För att få en klarare bild av verkligheten genomförde RF i samarbete med RFSL och RFSL Ungdom en kvalitativ studie av HBTQ-personers upplevelse av idrotten. Studien presenterades under våren Riksidrottsmuseet har också speglat HBTQ-personers situation inom svensk idrott i utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Utställningen ingår i Artikel 1, ett projekt som drivs av den ideella föreningen The Unstraight Museum. Tillsammans med fem andra svenska museer producerar föreningen utställningar med olika vinklingar på HBTQ-frågor och syftet har varit att ställa ut på olika platser i Europa där situationen för HBTQ-människor är allvarsam. De platser utställningen bevistat under året är Skopje i Makedonien och Sankt Petersburg i Ryssland. Idrotten öppen för alla Svensk idrott vill vara öppen för alla, oavsett nationalitet eller etnisk bakgrund. Enligt tillgänglig statistik finns också många barn och ungdomar med utländsk bakgrund i våra idrottsföreningar. Men det gäller i första hand pojkar, som i vissa åldrar till och med är mer idrottsaktiva än sina jämnåriga med svensk bakgrund. Samtidigt visar dock de undersökningar RF låtit göra de senaste åren att flickor födda utanför Europa i mycket låg utsträckning finns med inom den organiserade idrotten, att invandrare är underrepresenterade som tränare och förtroendevalda samt att det i en del idrotter fortfarande verkar finnas ett glastak som förhindrar ungdomar med utländsk bakgrund att nå ända fram till seniorlandslagen. Mot den bakgrunden tillsatte riksidrottsstyrelsen under året en referensgrupp för etnisk mångfald inom idrotten. Gruppen, som består av representanter för såväl SF som DF samt experter inom området, har genomfört två seminarier där framtida prioriteringar diskuterats. Diskussionerna resulterade i fem utpekade områden: tränare och ledare, förtroendevalda och anställda, tävlingsregler, flickor födda utanför Europa samt ensamkommande flyktingbarn. En självklar utgångspunkt är också att svensk idrott ska vara öppen för alla oavsett sexuell läggning. I media RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 Dopingfri idrott målet Svensk idrotts arbete för en dopingfri idrott vilar på tre ben: kontrollverksamhet, information och utbildning. Kontrollprogrammet är utvecklat för att upptäcka den doping som förekommer men samtidigt också ha en förebyggande effekt. Även om huvuddelen av kontrollerna görs på elitidrottare berör programmet alla nivåer, från elit till lägre tävlingsnivåer och från seniorer till juniorer och ungdomar. Det har under året också omfattat en jourtelefon som möjliggör kontroller inom 24 timmar i samband med svenska och internationella rekord för idrotter som så önskar. Målet för 2012 var kontroller. Det blev till slut 3 668, varav 60 procent utanför och 40 procent i samband med tävling. Nästan samtliga genomfördes utan förvarning. Till detta ska läggas de 313 prov som togs på uppdrag av internationella organisationer, främst i samband med internationella tävlingar i Sverige. Kontrollerna har utförts av sammanlagt 68 ansvariga och 78 biträdande dopingfunktionärer runt om i landet. Ett antal elitidrottare har fått sina blod- respektive hormonprofiler fastställda för att få så kallade biologiska pass, en metod som radikalt minskar de aktivas möjligheter att dopa sig utan att bli upptäckta. Under 2012 omfattades drygt 250 individuella idrottare och 128 lag på elitnivå av reglerna för vistelserapportering, vilket innebär att de regelbundet förser RF med uppgifter om var och när de tävlar och tränar så att de kan lokaliseras vid dopingkontroller. Efter en lång period av minskande antal dopingfall sett i relation till antal tagna prov verkar trenden ha vänt. Från en andel på över 4 procent positiva fall i mitten av 1980-talet till runt 0,5 procent under huvuddelen av talet är vi nu tillbaka till cirka 1 procent. Sammantaget ledde 20 ärenden under 2012 till bestraffning (14 ärenden var inte avslutade vid årets slut) varav 40 procent gällde elitidrottare och 60 procent idrottare på lägre nivåer. Ett av flera skäl till den negativa utvecklingen kan vara det ökande bruket av kosttillskott som ibland innehåller dopingklassade och hälsovådliga substanser. RF har aktivt verkat för en mer effektiv tillsyn av dessa preparat. Bland annat handlar det om att i likhet med andra EU-länder införa en anmälningsplikt för kosttillskott och att göra det möjligt för Livsmedelverket att centralt förbjuda kosttillskott som säljs i strid med gällande lagstiftning.

15 // idrott// Missbruket av dopingpreparat är i dag i hög grad ett samhällsproblem, inte bara ett isolerat idrottsproblem. Arbetet mot doping, såväl inom som utanför idrottsrörelsen, kräver därför en nära samverkan mellan olika berörda organisationer och myndigheter. Under 2012 har RF, med projektstöd från Folkhälsoinstitutet, kunnat ha en anställd på kansliet som arbetat med att koppla ihop samhällets insatser med idrottsrörelsens antidopingarbete bland föreningar med gymverksamhet. Idrottsmiljön ska vara trygg Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn en kamratlig och trygg social miljö. Det är svensk idrotts självklara utgångspunkt, formulerad i idéprogrammet Idrotten vill. I de flesta fall är det också så, men inte alltid. En under året framtagen undersökning visar att cirka 5 procent av de aktiva har varit utsatta för någon form av sexuellt övergrepp. Studien gjord av GIH-doktoranden Susanne Johansson på RF:s uppdrag innehåller också en internationell kunskapsöversikt. Den avslutas med ett antal rekommendationer på förebyggande åtgärder, exempelvis utbildning, informationsspridning och att stärka idrottsaktivas självkänsla och självförtroende, men också om möjligheten till begränsade utdrag ur brottsregistret. RF har sedan 2008 begärt att ideella barn- och ungdomsledare ska ges möjlighet att få ut begränsade registerutdrag ur belastningsregistret. I februari 2012 tillsattes en utredning för att se över bland annat den frågan och i november kom förslag om en lagändring som skulle göra det möjligt. Förslaget är för närvarande ute på remiss. Viktigare än denna möjlighet är dock i längden att skapa en medvetenhet och öppenhet i föreningarna för att diskutera frågor kring barnrätt och trygghet. Som stöd för det arbetet har SISU Idrottsutbildarna på RF:s uppdrag tagit fram Trygga idrottsmiljöer, ett material som hjälper föreningarna att agera både förebyggande och om det oacceptabla sker. Ett ytterligare stöd är den föräldratelefon som RF samverkar med Rädda Barnen kring sedan hösten omfattande polisinsatser i samband med så kallade riskmatcher. Våren 2011 tillsatte regeringen en särskild utredare, tillika nationell samordnare, för att ta fram förslag kring nationell samordning mot brottslighet i samband med idrottsevenemang. Utredningen presenterade ett första delbetänkande i april 2012, med titeln Mindre våld för pengarna. RF har stått i kontinuerlig kontakt med utredningen och var i sitt remissvar huvudsakligen positiv, bland annat till förslaget om ett utökat tillträdesförbud. I de allra flesta fall är dock supporterkulturen en positiv kraft. För att lyfta fram denna, ofta bortglömda, presenterade RF skriften Andra sidan är ni klara. Den tar upp olika exempel, som att tusentals unga tjejer vallfärdar till ryttartävlingarna, att en hel bygd går man ur huse för att stödja ortens speedwaylag, kompisarna som tar semester för att följa landslagets öde under EM eller familjerna som helg efter helg samlas i alla landets bollhallar för att heja på sina barn. Riksidrottsförbundet deltog också i planeringen och genomförandet av Kulturdepartementets seminarium om den positiva supporterkulturen, som hölls på Riksidrottsmuseet i oktober. Supporterkulturen utreds Idrott skapar glädje och gemenskap, inte minst kring stödet till det egna laget eller föreningen. Men ibland går gemenskapen över styr i form av en negativ och stundtals direkt kriminell supporterkultur, vilket har lett till RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 Jag vill se dem ta OS-medaljer! Sedan hennes egen boxningskarriär lades på hyllan har Katrin Enochsson engagerat sig för nästa generation kvinnliga boxare. Under 2009 blev hon landslagskapten för junior- och ungdomsboxarna på damsidan och har sedan dess skördat stora framgångar. Men vägen har inte varit spikrak utan framgångssagan har varit ett pussel att få ihop. I ett snöigt och svinkallt Göteborg går junior- och ungdoms-sm av stapeln på en liten fritidsgård i en förort nära en halvtimme bort med spårvagn. Det är inte mycket varmare inomhus där det ska göras upp om medaljer om vilka juniorer och ungdomar som är bäst. I folkvimlet av närmast sörjande står en kortklippt kvinna och hälsar till höger och vänster. Kvinnan heter Katrin Enochsson och har själv för inte så länge sen varit aktiv och framgångsrik damboxare. En av pionjärerna men som aldrig fick möjligheten att drömma om OS-medaljer, eftersom damboxning inte togs in i OS-programmet förrän under Men hon drömmer ändå om OS-medaljer där hon står för de tjejer hon tränar i dag i junioroch ungdomslandslaget. De här tjejerna som är födda -94 är ett riktigt bra material, och vi har somliga födda -95 och -96 som är bra, sedan är det tunt, säger hon. Hon är bosatt i centrala Göteborg men klubbtränare i Angered och är på fritidsgården hela helgen för att se om de namn som är nya på damsidan kanske är något nytt material som hon vill plocka upp i landslagssammanhang. Alla födda -94 lämnar henne efter årsskiftet 16

17 Adrenalinet sprutar och man är helt inne i matchen, det är då man lever fullt ut. Katrin Enochsson för inträdet på seniorsidan, en sida som i skrivande stund inte har en lösning på vem som ska bli landslagskapten. Katrin sticker inte under stol med att hon skulle vilja axla manteln. Under helgen sätter hon sig med landslagsaktiva och planerar deras Läger, tävlingar, träningsmängd i olika perioder. Det vankas mästerskap under både vår och höst, och de flesta av tjejerna i landslaget har tagit medaljer av olika valörer. På senaste JEM blev det fyra medaljer, dock bara ett guld. Resurserna för att åka på läger och tävlingar är små och alla bidrag är välkomna, stora som små. Oftast får tjejernas egna klubbar eller föräldrar stå för resor till tävlingar och läger. Ska vi utvecklas mer är det en ekonomisk fråga, där förbundet behöver utökas med tjänster för att hjälpa våra damer och herrar att ta medaljer på internationella mästerskap, fastslår Katrin. Hon hoppas på att Riksidrottsförbundet eller Sveriges Olympiska Kommitté förstår vilka talanger hon har och att om det ska bli elitidrott krävs det fler anställda, inte riktat stöd som skapar en obalans i en grupp där alla behöver varandra för att lyckas. Just gruppen är något som Katrin ofta återkommer till. Hon och assisterande landslagstränaren Mattias Hedlund har skapat ett klimat där tjejerna är tuffa men rättvisa mot varandra. Efter sparringträningar sitter de och utvärderar hur det gick och vad de behöver förbättra. Även tränarna, Katrin och Mattias, får feedback och kritik, något som Katrin uppskattar eftersom hon aldrig ser sig som en färdig tränare. Genom diskussioner om sin boxning får de aktiva också lära sig att ta ansvar för sin boxning, och på mästerskap är det de som bestämmer taktiken, en taktik som nästan alltid stämmer överens med vad Katrin och Mattias tror funkar. All vilja om ansvar ska komma från dem själva, och ingen får en träningsplanering innan de har den egna viljan att utvecklas och följa en. Alla måste fatta vad som krävs för att genomföra en elitsatsning, samtidigt har vi inte råd att förlora talanger i damboxningen för att de är så få, säger Katrin. Hon hoppas på att det ska trilla ner talanger från himlen i helgen men är tveksam. Det är relativt få dammatcher, och många går direkt match om guld. Bredvid henne får man redogörelser för tjejerna i ringen; hur de boxas när de boxas bra, vad de måste förbättra och vad hon tror om framtiden. Det glimrar till i ögonen på Katrin när hon nämner en liten ettrig tjej vid namn som är riktigt lovande. Hon är född 1998 och man kan ana klorna på Katrin som vill sättas i den unga talangen. Adrenalinet sprutar och man är helt inne i matchen, det är då man lever fullt ut när man står och coachar någon i en VM-final, säger hon leende. Efter OS-intåget för damboxning har kvaliteten höjts betydligt internationellt, såväl på junior- som seniornivå. Många länder som tidigare inte satsat på damboxning kommer starkt. Sverige står sig fortfarande starkt men behöver hoppa på samma tåg och satsa mer, från såväl klubbnivå för att hitta talanger, till förbundsnivå för att stötta landslagen. Att Katrin brinner för framtida medaljer går inte att ta miste på. Jag har jobbat med de här tjejerna som blir seniorer nu i tre år, jag vill se dem ta OS-medaljer. Oftast får tjejernas egna klubbar eller föräldrar stå för resor till tävlingar och läger. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18

19 // resurser// Riksidrottsförbundets uppgift är att stödja, företräda och leda svensk idrott för att utveckla idrottsverksamheten, skapa bästa möjliga förutsättningar för idrottsverksamheten och ge god service till medlemsorganisationerna. RF FÖRETRÄDER SVENSK IDROTT En av Riksidrottsförbundets viktigaste uppgifter är att företräda svensk idrott i relation till politiker, myndigheter och andra organisationer. Detta idrottspolitiska arbete, för att ge idrottens organisationer på alla nivåer bästa möjliga förutsättningar, har blivit allt viktigare då såväl EU-kommissionen som olika svenska myndigheter börjat ifrågasätta den särställning den ideella sektorn i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet haft på olika områden. Det är en särställning som bygger på den positiva betydelse det ideella engagemanget i föreningslivet har för det demokratiska samhället. Några exempel på detta under 2012 var Marknadsdomstolens beslut att i konkurrensrättslig mening jämställa ideella föreningar med privata näringsidkare, EUkommissionens krav på ändring av den svenska momslagstiftningen, Socialstyrelsens synpunkter på läkare och annan sjukvårdspersonal som engagerar sig ideellt i samband med idrottsevenemang och Fortifikationsverkets ökande ovilja att låna eller hyra ut mark till i första hand motorsporttävlingar. Sammantaget finns det en risk att spelplanen för hela den ideella sektorn håller på att ritas om i en riktning som inte har något stöd i politiska beslut. Under det gångna året har RF:s idrottspolitiska arbete i allt större utsträckning inriktats mot att peka på denna samlade utveckling. Politikerveckan i Almedalen har utvecklats till en årlig träffpunkt för politiker och opinionsbildare från alla samhällssektorer. Riksidrottsförbundet har under elva år deltagit aktivt under veckan genom egna seminarier och under de senaste fyra åren tillsammans med intresserade SF i form av en särskild Idrottens dag. Under 2012 inföll dagen 4 juli och tolv förbund deltog med välbesökta och uppskattade uppvisnings- och prova på-aktiviteter. RF arrangerade, tillsammans med Svensk Turism, ett seminarium om betydelsen av internationella idrottsevenemang med deltagande av bland andra idrottsministern och handelsministern. Även SISU Idrottsutbildarna arrangerade ett seminarium om idrotten som ledarskola. DOMSTOLSBESLUT OROAR Den 20 december kungjorde Marknadsdomstolen beslut i ärendet mellan Konkurrensverket och Svenska Bilsportförbundet, ett ärende som pågått i fyra och ett halvt år. Ärendet handlade om Bilsportförbundets rätt att i sina tävlingsregler ha en så kallad solidaritetsklausul, som kräver att förare och funktionärer måste ha tillstånd från förbundet för att delta i icke sanktionerade tävlingar utanför förbundets ramar. Det är en regel som återfinns i RF:s och därmed även i så gott som samtliga samtliga SF:s stadgar. Konkurrensverket beslutade i juni 2011 att Bilsportförbundet måste ändra sina tävlingsregler avseende solidaritetskravet, ett beslut som förbundet överklagade till Marknadsdomstolen. RF stödde överklagandet eftersom frågan har stor idrottsövergripande principiell betydelse. Inte bara för regeln i sig utan också, och framför allt, eftersom Konkurrensverket med sitt beslut inkräktar på ideella föreningars rätt att själva demokratiskt bestämma sina egna interna regler. Beslutet bygger också på att ideella föreningar i konkurrensrättslig mening jämställs med privata näringsidkare, något som kan få allvarliga konsekvenser i en rad andra frågor. Marknadsdomstolens beslut innebar konkret att Bilsportförbundet inte får ha ett totalförbud för sina medlemmar att delta i icke sanktionerade tävlingar, något förbundet heller aldrig haft. Allvarligare var dock att domstolen anslöt sig till Konkurrensverkets bedömning att ideella föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet konkurrensrättsligt ska betraktas som företag och att konkurrensrätten därmed ska ha företräde i förhållande till den grundlagsskyddade föreningsfriheten. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Eftersom Marknadsdomstolen är högsta instans i konkurrensärenden går dess beslut inte att överklaga, trots att det uppenbart strider mot den av riksdag och regering fastslagna politiken för den civila sektorn, som bygger på just skillnaden mellan ideell och privat vinstdriven verksamhet. Det torde även stå i strid med såväl den grundlagsfästa föreningsfriheten som EU-fördragets artikel 165, vilken säger att idrottens särart ska respekteras bland annat i konkurrensfrågor, frågor som domstolen avfärdar utan egentlig analys. Idrottsrörelsen kommer därför att gentemot de politiska partierna driva frågan politiskt. FORTSATT ARBETE MOT MOMSKRAV Det främsta exemplet på EU:s ökande inverkan på svensk idrotts förutsättningar är det krav kommissionen ställt på regeringen om en EU-anpassning av de svenska momsreglerna när det gäller allmännyttiga ideella föreningars befrielse från skyldighet att redovisa moms. Trots ett motstånd från hela den ideella sektorn tillsammans med regering och en enig riksdag har kommissionen hållit fast vid sin ståndpunkt. I maj 2012 uttalade finansminister Anders Borg att han var beredd att blockera överenskommelser om ett framtida momsdirektiv om inte frågan om de ideella föreningarnas undantag från skyldighet att redovisa moms löstes. Uttalandet var en stark och välkommen signal för idrottsrörelsen och hela den ideella sektorn. Det är Ministerrådet, i det här fallet medlemsstaternas finansministrar, som tar det slutliga beslutet om ett nytt momsdirektiv. Därför fortsätter arbetet för att förhindra att ideella föreningar ska drabbas av den ökade administration och de ökade kostnader en skyldighet att redovisa moms skulle innebära. STATSANSLAGET URHOLKAS Det statliga idrottsstödet spelar en allt viktigare roll för idrottsrörelsen på alla nivåer. Efter en markant ökning under större delen av förra decenniet, tack vare kopplingen till nivån på Svenska Spels vinst, minskade stödet när det 2009 helt överfördes till den ordinarie statsbudgeten och har legat still sedan dess. I det budgetunderlag RF lämnade in till regeringen våren 2012 påpekade RS behovet av en så kallad PLO-

21 // resurser// uppräkning (pris- och löneomräkning) för att inte stödet skulle urholkas. Dessutom skulle de medel som styrelsen 2009 kunde avsätta för den samlade elitsatsningen ta slut vid årsskiftet, vilket innebär att elitsatsningen antingen måste avbrytas eller pengar tas från någon annan verksamhet. När budgetpropositionen kom i september låg statsstödet för 2013 fortfarande kvar på samma nivå, drygt 1,7 miljarder kronor. Det betyder att stödet sedan 2009 tappat 160 miljoner i realt värde. Om denna frysning av nivån på stödet fortsätter kommer det att drabba verksamheten på alla nivåer inom idrottsrörelsen. FRAMTIDENS IDROTTSFÖRENING På RF-stämman 2011 fick styrelsen i uppdrag att utreda frågan om en ny svensk idrottsmodell som har möjlighet att konkurrera på både landslags- och klubbsidan och i både små och stora idrotter. En del av detta var frågan om idrottsaktiebolag och kravet på att den ideella föreningen ska ha röstmajoritet i dessa. Den frågan utreddes under året med deltagande av representanter för såväl medialt stora som små idrotter. Utredningen presenterade sina slutsatser på Riksidrottsforum i november och beslut kommer att tas på stämman våren Parallellt med utredningen kring idrottsab-frågan tillsatte RS också en arbetsgrupp med uppgift att analysera samhällstrender och ta fram ett batteri av konkreta verktyg för att hjälpa föreningarna att möta den förutspådda utvecklingen. Verktygen ska bidra till en vitalisering av föreningarnas verksamhet och till en förenkling av administrationen. Det huvudsakliga arbetet under 2012 handlade om analyser av samhällstrender. Under den senare delen av året påbörjades arbetet med att ta fram verktyg, ett arbete som fortsätter under svensk idrotts styrkor. Men främst i storstäderna utgör bristen på anläggningar i dag en flaskhals som hindrar föreningar från att utveckla sin verksamhet. Det finns också tecken som tyder på att de icke anläggningsbundna idrotternas möjligheter tenderar att minska. Från och med 2011 har det anläggningsstöd som ingår i Idrottslyftet och RF:s gamla stöd till idrottsföreningar med egna anläggningar slagits samman till ett gemensamt anläggningsstöd. Stödet ska i första hand gå till projekt som skapar nya aktivitetsytor för barn- och ungdomsverksamhet men även till insatser som förbättrar idrottsanläggningar från miljö- och klimatsynpunkt. Under 2012 har nästan 300 objekt, fördelade på 45 idrotter och 136 kommuner fått stöd. Av dessa har 70 varit miljöobjekt, främst energibesparande åtgärder i olika former. Anläggningsstödet har visat sig vara ett starkt idrottspolitiskt argument vid diskussioner med främst kommunerna. Det totala bidraget på cirka 61 miljoner kronor ÖPPEN IDROTT KRÄVER PLATS För att kunna bedriva en verksamhet öppen för alla krävs att föreningarna har förutsättningar att genomföra den verksamheten någonstans. I många idrotter betyder det anläggningar av olika slag, i en del handlar det i stället främst om tillgång till mark, luft eller vatten. Historiskt sett har just tillgången till öppna anläggningar, ofta kommunalt ägda och drivna, varit en av RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 har genom kommunerna och andra medfinansiärer växlats upp till 425 miljoner, det vill säga nästan sju gånger. Under året avsattes 6,5 miljoner kronor till lokala projekt som bedömdes som särskilt innovativa. Då många parter är involverade i projekten har fördelningen dragit ut på tiden, men fem projekt har bedömts som särskilt angelägna och kommer att få stöd. RF-stämman 2011 gav RS i uppdrag att göra en genomlysning av SF:s behov av och efterfrågan på lokaler/anläggningar. Utredningsgruppen, som under ledning av en RS-ledamot i övrigt bestod av representanter för såväl special- som distriktsidrottsförbunden, har under året genomfört enkätundersökningar riktade till SF och idrottsföreningar. Den har studerat anläggningssatsningar i de nordiska grannländerna och särskilt tittat på behovet av nationellt anläggningsregister. Utredningens resultat kommer att presenteras på RF-stämman Mark, luft och vatten Flera SF är i första hand i behov av tillgång till allmän mark, vatten eller luft för sin verksamhet. Under lång tid har möjligheten att låna eller hyra försvarets mark varit viktig för att bedriva framför allt tävlingsverksamheten. Under senare år har dock Fortifikationsverket, som förvaltar marken, blivit alltmer restriktiv när det gäller att ge tillstånd till främst motorsporttävlingar. Flera har fått rena avslag medan andra fått orimliga ersättningskrav. Fortifikationsverkets hårdare attityd har ingen förankring i politiska direktiv, utan är ett resultat av myndighetens egna överväganden. RF har därför, tillsammans med berörda SF, agerat idrottspolitiskt för en ändring. Cirka 10 till 15 av RF:s medlemsförbund är mer eller mindre beroende av allemansrätten för sin idrottsliga verksamhet. Förbundens verksamhet bidrar till att öka kunskapen om allemansrätten och att vårda naturen, också med hänsyn till markägarna. Förbunden har i de flesta fall upparbetade rutiner för hur de organiserar och genomför tävlingar på allemansrättslig mark. Idrottens relation med markägare är därför i allmänhet mycket god. Under senare tid har markägare börjat kräva preciseringar av allemansrätten, något som i praktiken innebär inskränkningar. RF följer aktivt diskussionen som bland annat skett i dialogmöten mellan markägare och olika aktörer (ideella och kommersiella) arrangerade av Naturvårdsverket.

23 // resurser// IDROTTSEVENEMANG BRA FÖR SAMHÄLLET Att arrangera stora internationella idrottsevenemang i Sverige är viktigt inte bara för idrottsrörelsen utan för hela samhället. De skapar ett ökat intresse och lockar inte minst barn och ungdomar att börja idrotta. För den enskilda utövaren ger de något att se fram emot, samtidigt som ett mästerskap på hemmaplan ger fördelar. Stora mästerskap i Sverige stärker också den nationella stoltheten och sammanhållningen. De ger också samhällsekonomiska vinster genom att de attraherar stora mängder åskådare, varav många är utländska besökare. Hotellövernattningar och restaurangbesök ökar, affärernas omsättning stiger och den aktuella platsen och landet får uppmärksamhet. RF-stämman 2011 gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag att i dialog med regeringen ta fram en övergripande nationell strategi för att få stora internationella idrottsevenemang till Sverige, som bygger på en aktiv samverkan mellan staten, berörda kommuner, näringslivet och idrottsrörelsen samt inkluderar statlig medfinansiering. Ett första steg i det arbetet var att tillsammans med SF utarbeta en samlad strategi för idrottsrörelsen, vilken RS antog i mars Utifrån idrottens strategi gick arbetet sedan vidare med att tillsammans med besöksnäringen skapa en gemensam strategi som även involverar andra aktörer såväl lokalt som regionalt och nationellt. Arbetet leddes av en gemensam styrgrupp med representanter från RF, Svensk Turism, Visita och Visit Sweden. Referensgrupper med representanter från olika SF samt fyra destinationer (Stockholm, Göteborg, Malmö och Jämtland/Härjedalen) har också involverats i processen. Tanken är att den gemensamma strategin ska förankras politiskt för att få en långsiktig legitimitet och styrning för hur Sverige som nation på ett lokalt, regionalt och nationellt plan ska förhålla sig till internationella idrottsevenemang. Målet är att samla kraft bakom de ansökningar som görs och därmed också öka möjligheterna att få arrangera evenemangen. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram en handlingsplan tillsammans med besöksnäringens organisationer. Centrum stärker SF Centrum för idrottsevenemang (CIE) skapades 2011 för att dels stärka specialidrottsförbunden i deras strävan att få arrangera fler internationella evenemang, dels fungera som ett samlat kompetenscentrum för idrotten inom området. Verksamheten i CIE har intensifierats under året med ett bredare verksamhetsutbud som kommit specialidrottsförbunden till del genom bland annat utbildningar genomförda av SISU Idrottsutbildarna samt temastyrda nätverksträffar med SF och evenemangsdestinationer. För andra året medverkade CIE tillsammans med ett antal destinationer genom konstellationen Sweet Spot Sweden på Sport Accord Convention i Quebec. CIE är också officiell partner till Branschforum, som är den ledande mötesplatsen i Sverige inom evenemangsfrågor runt idrotten. En viktig del av arbetet är att följa och stödja olika SF som ansöker om eller som ska genomföra evenemang samt att utifrån deras behov utveckla idrottsövergripande verktyg. Detta har till exempel resulterat i ett verktyg för volontärsrekrytering som skapats i samarbete med damfotbolls-em 2013 och skid-vm i Falun 2015 samt en evenemangsguide som kommer att publiceras på nätet under våren Sju SF har också fått ekonomiskt stöd för att ansöka om kommande mästerskap. INTERNATIONELLT ARBETE Idrotten är internationell och styrs ytterst i de flesta fall av internationella förbund. Därför är det viktigt att svensk idrott har en stark internationell representation och närvaro i beslutande organ. För att ta tillvara den kunskap som finns inom idrottsrörelsen har RS tillsatt en internationell referensgrupp, i första hand bestående av SF-representanter med stor erfarenhet från internationellt arbete. Referensgruppens arbete har under 2012 framför allt fokuserats på att ta fram en strategi med mål, riktlinjer och handlingsplaner för att stärka svensk idrotts internationella arbete och att i samarbete med idrottsförbunden i de nordiska grannländerna utforma en gemensam utbildning för internationella representanter. I båda fallen kommer arbetet att slutföras under För att stödja förbunden i deras strävan att i första hand stärka sin internationella representation finns sedan många år ett särskilt internationellt stimulansbidrag. Under 2012 fördelades drygt 1,4 miljoner kronor till 24 specialförbund. RF VERKSAMHETSBERÄTTELSE