Etablering Södertörn. Verksamhetsberättelse Catarina Helling Strateg

Transkript

1 Etablering Södertörn Verksamhetsberättelse Catarina Helling Strateg

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Verksamhetsår Ensamkommande barn Familjeåterförening Återsökning av statsbidrag Samverkan med bland annat sfi, Arbetsförmedlingen 6 och Centrum för samhällsorientering 2.5. Kommunal organisering Ersättning till kommunerna (köpa/sälja insatser) Insatser efter 24 månader Arbete med lokala överenskommelser Boendefrågor Samarbetet i länet Nationella nätverket för introduktionsfrågor NISKI Pågående projekt EU-strategi Barns mottagande/introduktion Verksamhetsår Ensamkommande barn och deras anhöriga Samordna återsök i kommunerna Boendefrågor Samarbete kommun och Arbetsförmedlingen Samarbete i länet Arbetsförmedlingens regionala samråd NISKI Bevaka projekt inom området på Södertörn Pågående projekt Verksamhetsår Ensamkommande barn Familjeåterföreningar Återsökning av statsbidrag Samarbete kommun och Arbetsförmedlingen Samarbetet i länet Arbetsförmedlingens regionala samråd NISKI Pågående projekt Referenslista 21 2 (23)

3 1. Inledning Etablering Södertörn har varit en kommunövergripande verksamhet för de åtta Södertörnskommunerna samt Nacka och Värmdö sedan Funktionen initierades av nätverket för flyktingmottagning som ett svar på ett behov av att kunna samordna arbetet i regionen och gemensamt skapa ökad handlingskraft avseende boende, introduktion och snabb arbetsmarknadsetablering för nyanlända. Under denna period bildade verksamhetschefer för arbete och försörjning ledningsgruppen och det fanns en arbetsgrupp med flyktingsamordnare. För perioden finns ingen sammanställd verksamhetsberättelse. Under 2012 påbörjade länet ett mer strukturerat samarbete kopplat till den länsgemensamma Överenskommelse om samverkan kring introduktion som också funnits sedan 2009, men som reviderades under På initiativ från KSL startade två beredningsgrupper till styrgruppen för arbetet med överenskommelsen. Beredningsgruppen NYIN ansvarar för frågor som rör vuxna nyanlända, där strategen representerar Södertörnskommunerna. Beredningsgruppen uppdrag är att stödja KSL med kunskap och samordning i arbetet med nyanlända/invandrade och integration. Under 2013 startade också beredningsgruppen Ekbarn vars uppdrag är att hanterar frågor som rör ensamkommande barn, där strategen och en enhetschef från Haninge kommun representerar Södertörn startade också ett regionalt samråd för etablerings- och flyktingfrågor där Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Stockholm läns landsting, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms län och kommunerna deltog. Representanter från kommunerna var förvaltningschefer från Södertälje och Sundbyberg, Stockholms stad, samt strategerna från Södertörn och Norrort. Regionala samrådet har till uppgift att identifiera olika fokusområdet där förbättringar behövs. Samrådet ger sedan en arbetsgrupp i uppgift att utreda frågan och föreslå konkreta förändringar i arbetet. 2. Verksamhetsår 2012 Under de två första månaderna 2012 var tjänsten vakant och ny strateg började i mitten av mars. Ett antal uppdrag var framtagna för verksamhetsåret 2012 där bland annat två helt nya verksamhetsgrenar skulle startas upp. Under 2012 deltog inte Nykvarn och Södertälje i samarbetet. Under hade fokus för arbetet varit kommunernas ansvar för de vuxna flyktingarnas mottagande och insatser. För 2012 utökades uppdraget med bland annat ensamkommande barn och återsökning av den statliga ersättningen för mottagandet. Under de tidigare verksamhetsåren hade ett behov av en förändring i styrningen av verksamheten uppkommit, främst för att sprida frågan om flyktingmottagandet till fler delar inom den kommunala strukturen. På grund av detta överfördes, hösten 2011, ledningsuppdraget till socialcheferna alternativt arbetsmarknadscheferna (beroende på hur kommunen var organiserad). Första mötet i den nya ledningsgruppen var hösten 2011 då uppdragen för strategen 2012 beslutades. 3

4 Ledningsstrukturen för Etablering Södertörn 2012: Ledningsgrupp Social- alt arbetsmarkandschefer Beredningsgrupp Verksamhetschefer arbete och försörjning alt arbetsmarknad, m fl Arbetsgrupp Flyktingsamordnare, gruppchefer, m fl Strategen är sammankallande, ordförande och sekreterare i de olika grupperna. Ledningsgruppen hade tre möten. Beredningsgruppen hade fyra möten, projektledaren för KUB deltog på ett möte och presenterade projektet. Arbetsgruppen hade möten varannan månad under 2012, vid dessa möten bjöds bland annat representanter från Centrum för samhällsorienteringen och Individuell Människohjälp in. Strategen har också haft möten i varje enskild kommun utifrån olika frågor, samt även presentation av den nya strategen. Strategen inledde också möte med Södertälje och Nykvarn för att efterhöra deras intresse att delta i och delfinansiera funktionens fortsatta arbete. Ett samarbete inleddes också med utvecklingsledaren på Södertörn som har uppdrag kring mångfaldsperspektivet. Nyhetsbrev börjar publiceras varje månad, utom sommarmånaderna, av strategen. Strategen har deltagit i konferenser och seminarier både nationellt anordnade och i länet. Litteraturstudier se referenslista 2.1 Ensamkommande barn Uppdraget kring ensamkommande barn var nytt för Inledningsvis togs kontakt med KSL för att få information om ett projekt som pågick under perioden då man arbetade med att förbättra mottagandet av de ensamkommande barnen, men också att öka antalet avtalade platser för mottagande av barnen. Länet hade ökat antalet under projektets genomförande, men då antalet nyanlända barn hela tiden ökade fanns ett behov av fortsatt utökning av antalet asylplatser. På Södertörn hade handläggarna skapat ett nätverk för socialsekreterare som arbetade med de ensamkommande barnen. I december deltog strategen i ett första möte i den gruppen. Frågor man lyfte var bland annat: Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare Barn som får avslag hur arbetar man tillsammans med god man, barnet och Migrationsverket? Barnen blev kvar på sin placering under lång tid då man inte kunde avvisa till hemlandet. Endast en kommun hade erfarenhet av att ett barn återvänt till hemlandet. 4 (23)

5 Barnens/ungdomarnas dåliga mående psykiskt och behov av stöd. Kommunernas erfarenhet vid SIS-placering var att stödet individen hade behov av uteblev, ungdomen uppmärksammas utifrån att vara flyktingbarn istället. Migrationsverkets ersättningar till ungdomen. Familjeåterförening utifrån den unges perspektiv. Ungdomen vill oftas inte flytta hem till familjen när den kommer. Får roll som tolk för alla delar i det nya samhället. Den unge tappar mycket av det stöd och den struktur som funnits när de var ett ensamkommande barn. Nätverket hade också ett möte tillsammans med representanter från Migrationsverket. Verket inledde med att berätta om en asylsökandes hela process från ansökan till beslut om uppehåll. Frågor som togs upp var vad som händer när den unge fyllt 18 år - när kommer verket och hämtar ungdomen från boendet? Vidare diskuterades till exempel vem ansvarar för återvändandet, om barnet begått brott, åldersuppskrivning, vinterkläder m.m. I och med dettas möte tog strategen över ansvaret för att sammankalla nätverket framöver. Det beslutades också att ha återkommande möten med verket, 1 gång per termin, strategen är sammankallade, ordförande och sekreterare. Strategen deltog också i ett möte i Värmdö tillsammans med KSL då kommunen såg ett behov av en mer samlad bild av konsekvenserna av mottagandet över tid. Värmdö har tagit emot barn sedan 2007 och ser att gruppen bara blir större och större. Fler barn har behov av mer stöd. Vad händer när barnen fyller 21 år? Hur ska de komma vidare till ett eget liv med bostad och arbete när bostadsmarknaden ser ut som den gör i länet? Vilka långsiktiga kostnader innebär detta mottagande för en kommun? Vid mötet beslutades att Värmdö skulle försöka göra en kostnadsbedömning utifrån tre olika perspektiv kostnader för ungdomen, kostnader för genomförandet (personal, lokaler m.m.) samt kostnader vid familjeåterförening. 2.2 Familjeåterförening Fler kommuner på Södertörn uppmärksammade svårigheterna för kommunerna när en familj anlände till ett ensamkommande barn. Kommunerna hade ofta ingen vetskap om att familjen fått uppehållstillstånd och var på väg till landet. En förfråga från ungdomen dagen innan familjen kom om var de skulle bo, kunde vara den första information kommunen fick. Varken gode man eller den unge hade informerat socialtjänsten. Migrationsverket informerar inte heller ansvarig kommun om att förälder och syskon har fått uppehållstillstånd. Strategen har fört en dialog med representant från Länsstyrelsen om svårigheterna kommunerna erfar vid familjeåterförening till ensamkommande barn. I projektet Tema nyanlända fanns planer på att göra en tematisering kring dessa frågor via Länsstyrelsen. Denna tematisering genomfördes dock aldrig. Strategerna i länet (Södertörn, Norrort och Stockholms stad) har också fört dialog med SKL för att efterhöra hur de arbetar med frågan och om det finns liknande erfarenheter i hela landet. Från SKLs sida har man sett svårigheterna som kommunerna hamnar i, men ser ingen lösning, eftersom familjerna har uppehållstillstånd när de kommer. Strategerna föreslår att man ska jobba för ett kvarvarande ansvar från verkets sida då den anhöriga i landet är ett barn som är placerat i ett boende av socialtjänsten i kommunen. 2.3 Återsökning av statsbidrag Uppdraget för 2012 var att utreda möjligheten för en gemensam återsökningsenhet på Södertörn. Ett studiebesök till Göteborgs återsökningsverksamhet genomfördes tillsammans med Botkyrkas nyanställde administrativa flyktingsamordnare med gedigen kunskap om återsökning. 5

6 En förutsättning för att skapa en gemensam enhet är att man har samma verksamhetssystem enligt erfarenheterna från Göteborg. Då detta inte fanns på Södertörn föreslogs istället ledningsgruppen att ge ett uppdrag till strategen att starta nätverk för de som arbetar med återsökning i kommunerna, i syfte att delge varandra kunskap och erfarenheter. Ledningsgruppen gav strategen det nya uppdraget. Botkyrkas förvaltningschef godkände också att den administrativa flyktingsamordnaren deltog i uppbyggande av nätverksstrukturen i och med dennes sakkunskap i frågan. Telefonintervju med Strömstads kommun genomfördes också där har man gemensam återsökning av kostnader för ensamkommande flyktingbarn. Studiebesök till Motala planerades för att se hur de byggt nätverk med kranskommunerna där. Planeringsmöten hölls med Botkyrkas administrativa flyktingsamordnare för att starta upp nätverksmöten på nyåret Samverkan med bland annat sfi, Arbetsförmedlingen och Centrum för samhällsorientering Under åren hade ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen funnits i och med att det hos Arbetsförmedlingen fanns en person anställd som hade ett särskilt ansvar att arbeta kring det nya etableringsuppdraget, dels inom förmedlingen och dels i nära samarbete med kommunerna ändrades den strukturen och en motsvarande tjänst på förmedlingen tillsattes inte. Ansvaret för samarbetet med kommunen delades upp på två olika personer istället. Dessa personer deltog i arbetsgruppen och beredningsgruppens möten. Under året genomfördes också samverkansmöten mellan sfi-rektorer och förmedlingens representanter. Här togs bland annat frågor om samplanering av etableringsplanen upp. Arbetsförmedlingen önskade större flexibilitet i sfi, vilket sfi-rektorerna hade svårt att förstå då man kan läsa sfi i på förmiddagar, eftermiddagar, kvällar, helger och på distans på Södertörn. Kvalitén på insatserna från förmedlingens externa aktörer ifrågasattes från rektorernas sida då man tagit del av material från dessa insatser, som bland annat ibland var alldeles för komplicerat för de personer som deltog i verksamheten. Vid mötena diskuterades en bättre samplanering av etableringsplanerna för att skapa bättre förutsättningar för individen, men också för kunskapsöverföring mellan lärare och handläggare om progression och att identifiera eventuella hinder hos individen som försvårar språkutvecklingen. Centrum för samhällsorientering (CSO) bjöds in till arbetsgruppen då det fanns ett missnöje med insatsen och utifrån att få individer deltog från en del kommuner. Representant från CSO berättade om uppdraget, hur de arbetade med kvalitetssäkring, deltagarantalet och betalningsmodellen. Centret delade kommunens bild av att det var betydligt färre personer som anmälts till verksamheten av Arbetsförmedlingen än vad som var inskriva i etableringsinsatsen. Detta påtalades av strategen till representanter från Arbetsförmedlingen, vilka också kunde se att vissa kontor var sämre på att anmäla deltagare till samhällsorienteringen. Förmedlingen gjorde ett förtydligande ut i sin organisation om att samhällsorienteringen är en av tre lagstiftade delar, som ska ingå i varje individs etableringsplan. 2.5 Kommunal organisering En kartläggning av hur kommunerna organiserat sin verksamhet efter att Arbetsförmedlingen tagit över ansvaret för etableringen genomfördes. Den visade att de flesta kommuner hade lagt ned flyktingmottagningarna och inkorporerat ärenden i försörjningsstödsenheterna. Det vara bara två kommuner, Huddinge och Tyresö, som hade behållit tidigare struktur. 6 (23)

7 2.6 Ersättning till kommunerna (köpa/sälja insatser) Ett uppdrag strategen hade under året handlade om att undersöka möjligheterna för kommunerna att köpa olika insatsplatser för deltagarna hos varandra. Tidigare strateg påbörjade detta arbete och fick svar från kommunjurist att det inte är möjligt att ha ett köp och säljsystem över kommungränserna. När frågan lyfts i beredningsgruppen fanns inget intresse av att fortsätta utreda frågan, varför uppdraget avslutades. 2.7 Insatser efter 24 månader Då etableringens insatser bara varade under två år hade strategen en uppgift att bevaka frågor kring vad som hände deltagarna efter dessa två år. Reformen startade i december 2010 och det var först som de första deltagarna hade fullföljt två år i den nya verksamheten. För Södertörns del var det dessutom mycket få nya deltagare som skrevs in 2012, varför effekterna först kunde ses våren Fortsatt bevakning av frågan under 2013 planerades. Nya regler infördes på Arbetsförmedlingen som innebar att de som inte kommit ut i arbete skrevs in i jobb-och utvecklingsgarantin alternativt ungdomsgarantin. Då deltagare i dessa garantier tidigare inte har fått studera, påtalade strategen vikten av att utöka möjligheten för fortsatta sfi-studier i garantierna, både för förmedlingens representanter och i det regionala samrådet. En sådan förändring skedde också där möjligheten till 6 mån sfi-studier skapades i garantierna. I det regionala samrådet hade ett av de framtagna fokusområdena varit Insatser efter 24 månader. I november beslutar samrådet att låta fokusområdet vara vilande i och med att det pågick så mycket arbete på förmedlingen kring insatser när etableringstiden tar slut. 2.8 Arbetet med lokala överenskommelser De lokala överenskommelserna mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, fanns i stort sett i alla kommuner, varför strategen diskuterade uppdraget i arbetsgruppen för att efterfråga vad kommunerna ville att strategen skulle göra kring överenskommelserna. Två kommuner skulle få klart revideringarna för 2012, några kommuner hade inga revideringar på gång överhuvud taget. Man ansåg dock att strategen i detta skede inte behövde agera i frågan, utan frågan skulle lyftas igen om problem uppstod. 2.9 Boendefrågor Boendefrågan är en ständigt återkommande och mycket svårlöst fråga på Södertörn. Då de flesta kommuner har lång erfarenhet av att ta emot flyktingar som väljer eget boende, brottas man dagligen med den. Flyktingar är dock inte den enda gruppen som har svårt att få bostäder, varför kommunerna vill se boendefrågan i ett större perspektiv än bara en fråga som rör flyktingar. KUB-projektet startade på nyåret 2012 för att bevaka kommunernas del i processen kring flyktingarna flyttningar, via det nya uppdrag som Arbetsförmedlingen har fått i etableringen. Regeringens uppdrag till samverkansdelegationen var att arbeta med boendeprocessen, men där saknas ett tydligt kommunalt perspektiv på frågan. Kub's projektidé var att komplettera delegationens arbete med kommunernas syn på processen (se mer om projektet under rubriken Pågående projekt). Dialog med kommunerna kring webbplatsen informationsverige.se. En önskan finns från Länsstyrelserna att alla kommunerna ska lägga upp informationsmaterial om sin kommun där. Södertörnskommunerna anser inte att det finns något behov av detta, man hänvisar till kommunens egen hemsida. Dessutom finns det frågor kring skötseln av sidan som t ex vem som uppdaterar sidan. Kommunerna var således inte intresserade av denna funktion vilket meddelades Länsstyrelsen. 7

8 2.10 Samarbete i länet Samarbetet på KSL Frågor som NYIN hanterar under 2012 var: 37-medel ansökningsförfarande Styrgruppen på KSL för överenskommelsen kring samarbete i Stockholms Län för nyanlända var rådgivande till Länsstyrelsen vid beslut om nya projekt i länet. NYIN beredde ansökningarna inför styrgruppens beslut. För 2012 startade förstudien till pilotprojektet Bas, som skulle ta fram en heldagsinsats för analfabeter och kortutbildade. Pilotprojektet var ett samarbete mellan sex kommuner på Södertörn (Värmdö, Haninge, Nynäshamn, Huddinge, Botkyrka och Södertälje). Även projektet Koordination Norrort startades, där de 15 norrortskommunerna byggde upp en liknande verksamhet som Etablering Södertörn. Revideras överenskommelse - Beredningsgruppen arbetade fram en revidering av överenskommelsen för mottagande av nyanlända, där också frågor kring ensamkommande barn fördes in. Ett förslag på handlingsplan för 2013 togs också fram till styrgruppen. Avtalsarbete angående anvisningsbara platser Arbete kring kommunernas avtal om anvisningsbara platser för flyktingar i etableringen. Nynäshamn efterfrågar rådgivande möte samt Huddinge, Värmdö och Tyresö rådgivande telefonsamtal inför avtalsskrivandet. Samtliga kommuner ifrågasatte länsstyrelsens sätt att arbeta med de nya avtalsskrivande med söndra som härskarteknik trots att det finns ett väl utarbetat samarbete i länet via KSL. Arbetsförmedlingens regionala samråd Samrådet samlas två gånger per termin för att identifiera olika fokusområden som behöver genomlysas för ett bättre mottagande av nyanlända. De första fokusområdena som identifierades var deltagarnas insatser och strukturen kring dessa. Under hösten startas också ett fokusområde kring hälsa. Insatser efter 24 mån och bosättning var ytterligare två områden som identifierades, men som inte startade under Samrådsgrupp för Centrum för samhällsorientering Fungerar som en rådgivande grupp för centret. Representanter i gruppen är länets strateger, KSL, Länsstyrelsen, samt kommunrepresentanter från ett par kommuner. Genomgång av tertialrapporterna, redovisning av kvalitetskontroller, överenskommelsearbete med flera frågor hanterades Nationella nätverket för introduktionsfrågor NISKI (Nationellt nätverk för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända) Ett nätverk som skapades 2011 då man såg behov av att föra en nationell dialog kring introduktionen av nyanlända i kommunerna. Nätverket träffas 2 gånger om året för att utbyta kunskap och erfarenheter. Totalt representerar nätverket cirka 135 kommuner från Umeå-regionen i norr till Kalmar- och Malmöregionerna i söder. Vid varje träff berättar värdregionen om det egna arbetet under dag 1, då även SKL informerar om sina åtaganden. Dag 2 ägnas mer åt dialog och diskussion kring gemensamma frågor och erfarenhetsutbyte års möte var i Malmö och Göteborg, strategen deltog i mötet i Malmö. Under året utgjorde också nätverket styrgrupp för KUB-projektet Pågående projekt Strategen deltog i flera Södertörnsprojekt för att säkerställa spridning av kunskap och erfarenheter från projekten till övriga delar av regionen, men även utifrån ett länsperspektiv. BAS Startar hösten 2012 med en förstudie för att se hur en sammanhållen heldagsutbildning för kortutbildade och analfabeter skulle kunna utformas. Strategen 8 (23)

9 deltog i styrgruppen tillsammans med biträdande rektorer för sfi från 6 Södertörnskommuner (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Södertälje och Värmdö) samt KSL och Länsstyrelsen. Directa och Diversa Strategen deltog i referensgruppen till projektet som var ett ESFprojekt med Arbetsförmedlingen som huvudägare och kommunerna Botkyrka, Huddinge och Södertälje i partnerskap. I projektet tog man fram arbetsmetoder för personer med låg utbildning och svag förankring på arbetsmarknaden, bland annat i hur man arbetar med tolk både enskilt och i grupp. KUB Kommunalt perspektiv i utveckling av bosättningsprocessen Nationellt projekt finansierat med 37-medel, där Tyresö var en av flera kommuner i landet som beviljats medel. Norrköpings kommun var projektägare och NISKI utgjorde styrgruppen för projektet. Kub's projektidé var att komplettera Regeringens samordningsdelegations arbete med kommunernas syn på processen. Tillsammans med SKL genomfördes en nationell enkät med frågor om kommunernas bostadssituation och vilka svårigheter som fanns för att ordna bostäder för målgruppen. Vidare har projektledaren varit behjälplig med att ta fram presentationer till webbsidan informationsvergie.se. Arbetet har skett i nära samarbete med delegationen som hade i uppdrag att titta på boendeprocessen, SKL ingick även i denna delegation. Raka vägen Projekt där Arbetsförmedlingen var huvudägare med Botkyrka som partner och Haninge på väg in som part. Förstudie under våren 2012 för att ta fram en projektplan för genomförande från hösten Strategen deltog i styrgruppen. Efter sommaren beslutar berörda parter i projektet att inte gå vidare med ansökan om genomförande, eftersom ESF's krav på förändringar av projektet för att det skulle godkännas, ledde till att den ursprungliga projektidén gick förlorad. Arbetsförmedlingen och Botkyrka kommun beslutade att genomföra delar av tankarna i ordinarie verksamhet istället. Tema nyanlända Projekt på Länsstyrelsen där man dels samlat kunskap om alla projekt som funnits i kommunerna riktade till nyanlända, dels genomfört tematiseringar som arbetsmetod kring vissa frågor. Projektet avslutades våren Kvarstående, planerade tematiseringar åtog sig Länsstyrelsen att genomföra, bland annat när det gäller barn som försvinner och familjeåterföreningar EU-strategi Ett av strategens uppdrag var att bevaka EU-frågor och skapa en strategi för hur dessa frågor skulle hanteras. Möte med Huddinge kommuns EU-samordnare genomfördes för att se hur arbete skulle kunna läggas upp. Av mötet framkom ett behov av att delta i något av alla de nätverk som finns för olika frågor inom EU. Enlig EU-samordnare är det varje enskild kommun som kan ansöka om ett medlemskap i dessa nätverk. Då uppdraget till strategen kring EU var otydligt återkopplades frågan till beredningsoch ledningsgruppen för förtydligande. Där beslutades att strategen inte ska ha något uppdrag kring EU. Strategen ska endast informera Södertörnskommunerna om nya ESFprojekt och förmedla kontakt om man vill hitta andra kommuner att starta projekt tillsammans med Barns mottagande/introduktion Vid planeringen för 2012 beslutade beredningsgruppen och ledningsgruppen att införa ett nytt uppdrag - barns mottagande/introduktion. Då uppdragets innebörd var oklart för strategen efterfrågas ett förtydligande. Detta resulterar i att både arbetsgruppen och beredningsgruppen föreslår att uppdraget inte startas under 2012 och helt tas bort 2013 då efterfrågan i kommunerna inte finns för denna fråga. 9

10 Informerar ledningsgruppen om förslaget att stryka uppdraget, de instämmer och därför lämnas uppdraget utan åtgärd. 3. Verksamhetsår 2013 Södertälje och Nykvarn deltar från och med 2013 i samarbetet. En ny verksamhetsstruktur arbetades fram för 2013för att bättre kunna möta de olika uppdrag som fanns i strategens funktion. Det innebar att nya nätverksgrupper startades. För ensamkommande barn övertog strategen ansvaret för nätverk som handläggarna redan hade och ett nytt bildades för ansvariga chefer. För frågor kring återsökning skapades tre nätverk utifrån olika sakområden, se skissen nedan: Ledningdgrupp Socialchefer/Arbetsmarknadschefer Beredningsgrupp Arbete Försörjning, Verksamhetschefer Beredningsgrupp Ensamkommande barn Arbetsgrupp flyktingsamordnare, gruppchefer m. fl. Återsöksnätverk Ekbarn, Eko bistånd ÄO, FHO och skola Handläggare Esamkommande barn Strategen är sammankallande, ordförande och sekreterare i de olika grupperna nedan. Ledningsgruppen hade tre möten Beredningsgrupp vuxna hade fyra möten Vid ett möte berättade Martin Halldin om sina erfarenheter av att arbeta med flyktingfrågan i Leicester i England Arbetsgruppen vuxna hade möten varannan månad Centrum för samhällsorientering kom till två möten och presenterade sin verksamhet. Beredningsgruppen chefer ensamkommande barn hade tre möten 2013 Handläggarnätverk ensamkommande barn hade sex möten 2013 varav två tillsammans med Migrationsverket. Återsöksnätverken hade 4-5 möten vardera under Strategen gjorde dessutom ett antal kommunbesök och deltog i möten med förbundscheferna för samordningsförbunden. En träff med förvaltningscheferna för utbildningssida genomfördes juni Fortsatt samarbete med utvecklingsledare för Södertörnssamarbetet utifrån mångfaldsperspektivet. Strategen för Etablering Södertörn och strategen för Koordination Norrort träffas regelbundet 1 gång/mån då frågor som väcks i de 25 kommunerna är snarlika och behov av dialog finns. 10 (23)

11 Nyhetsbrev publiceras varje månad, utom sommarmånaderna, av strategen. Strategen har deltagit i konferenser och seminarier, både nationellt anordnade och i länet, samt varit konferencier för konferensen Effektiv introduktion och etablering av nyanlända som anordnades av Ability Partners konferens. Litteraturstudier se referenslista Inför verksamhetsåret 2013 ändrades uppdragsbeskrivningarna till mer övergripande uppdrag för att lättare kunna möta alla de olika frågor och perspektiv som kontinuerligt väcks av kommunerna. De uppdrag som fastställdes för 2013 var strategiskt påverkansarbete, samarbete mellan bland annat kommun och Arbetsförmedlingen, delta i länets gemensamma arbete via NYIN och Ekbarn på KSL, representera Södertörn i olika grupper kring flyktingfrågor såsom regionala samrådet, styrgrupper i projekt m.m. Målgruppen vidgas till att gälla alla nyanlända, men med fokus på etableringen 3.1 Ensamkommande barn och deras anhöriga På nätverksmöten för handläggare uppkom frågor som behövde lyftas till en övergripande nivå. Eftersom det inte fanns något nätverk för chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning ställdes frågan till ledningsgruppen om att starta ett sådant. Kontakten behövde gå via IFO-cheferna varför strategen kontaktade den gruppen för en träff. Vid mötet beskrevs strukturen för Etablering Södertörn och den brist som fanns i och med att det inte fanns något nätverk för cheferna. Strategen fick i uppdrag att starta ett sådant nätverk. Under 2013 byggdes strukturen upp och idag finns nätverk för både chefer och handläggare. Handläggarnätverket träffade Migrationsverket tre gånger under året. Cheferna har också träffat Migrationsverket en gång. I länet startades också en beredningsgrupp på KSL för frågor kring ensamkommande barn, strategen representerar Södertörn i den gruppen tillsammans med enhetschef för ensamkommande barn från Haninge. (Se mer under länsgemensamt arbete.) Ett samarbete med Södertörns Högskola inleddes där 12 studenter från IMER (Internationell migration och etniska relationer) genomförde utvärderingsrapporter med utgångspunkt i familjeåterföreningen. Uppdraget var att belysa familjeåterföreningen utifrån barnets, förälderns och professionens erfarenheter. Högskolan föreslog att rapporterna skulle sammanställas i en bok, denna bok blev dock aldrig framtagen. Både chefsgruppen och handläggargruppen informerades vid flera tillfällen om den nya lagförändringen som infördes från 1 januari 2014 om utökade möjligheter till anvisning av ensamkommande barn (UMA). Då samtliga kommuner tecknat ett lägre avtal än det länstal som Länsstyrelsen tagit fram, kommer kommunerna få ta emot barn enligt den nya lagen under Samordna återsökning i kommunerna Strategen gjorde ett studiebesök i Motala för att titta på hur de arbetar med sitt nätverk i kranskommunerna som inspiration inför uppstarten av nätverk på Södertörn. Med på studiebesöket var också strategen från koordination Norrort. Därefter startades nätverken upp. I ett första skede var inbjudan riktad till alla i kommunerna som arbetar med återsökning. För att effektivisera mötena gjordes en uppdelning av nätverket utifrån de olika delar av återsökningen man hade ansvar för. En OPERA (metod för att utkristallisera viktiga frågor) genomfördes i varje nätverk. Totalt fanns tre nätverksgrupper - en för återsökning av kostnader för ensamkommande barn och ekonomiskt bistånd, en för äldreomsorg och funktionshinderområdet och en för skolan. 11

12 Strategen rapporterade till ledningsgruppen vikten av att man har god sakkunskap i dessa frågor för att kommunerna ska kunna klara återsökningen på ett bra sätt. Det är viktigt med både kunskap i alla olika lagstiftningar som berör området, hur arbetet ser ut med individerna, men samtidigt kunskap om verksamhetssystem m.m. för själva återsökshanteringen. Ett förslag presenterades om att söka projektmedel för att utveckla en experttjänst som skulle ha den övergripande kunskapen om lagstiftning som berör området, ersättningsförordningarna och hur de tillämpas, vara behjälplig med överklaganden med mera. Strategen skulle fortsätta utreda detta förslag. I december genomfördes ett informationsmöte om Migrationsverkets nya e-tjänst MELKER som skulle införas successivt under 2013/14. Projektledaren från verket kom och berättade om arbetet. Det fanns fortfarande mycket oklarheter innan e-tjänsten kommer att fungera fullt ut i hela landet. Pilotkommunen Botkyrka informerar Södertörnskommunerna kontinuerligt om processens framskridande. 3.3 Boendefrågor Länsstyrelsen aktualiserade även 2013 frågan om kommunpresentation på webbsidan informationsverige.se, på grund av att man fått extra medel för att arbeta med sidan. Södertörnskommunerna via beredningsgruppen var fortfarande inte intresserade av att lägga upp information på sidan. De ansåg sig vara välinformerade om sidan och varje kommun avgör sedan hur man går vidare, varför strategen fullföljt sitt uppdrag i denna fråga. Denna information delgavs Länsstyrelsen. Strategerna i länet gjorde ett studiebesök hos Arbetsförmedlingens bosättningssektion i Norrköping. De berättade om hur deras arbete är upplagt och vilka svårigheter de ser. Det finns olika uppfattningar mellan kommunerna på Södertörn och bosättningssektionen kring hur arbetet genomförs. Bland annat vill kommunerna inte få flera familjer att välja på, utan bosättningssektionen ska utse vilken familj som passar bäst för den lägenhet kommunen presenterat. Bosättningssektionen ser inte att det är möjligt från deras sida eftersom landets övriga kommuner vill kunna välja. Uppdraget kring boendefrågan lyftes i ledningsgruppen då det var oklart vad strategen förväntas göra i denna fråga. Ledningsgruppen beslutade att strategen endast ska bevaka och rapportera det som händer eftersom varje kommun har ett gott och utbrett samarbete med de hyresvärdar som finns i respektive kommun. 3.4 Samarbete kommun och Arbetsförmedlingen Under året genomgick Arbetsförmedlingen en omstrukturering, vilket innebar att det under perioder var oklart vem som ansvarade för mer övergripande frågor kring etableringen för Södertörnskommunerna. Strategen bjöd in sig till ett av Arbetsförmedlingens möte med sektionscheferna för fem av kontoren på Södertörn, för att berätta om regionens arbete och efterhöra intresse för fortsatt samarbete mellan förmedlingen och kommunerna. Endast förmedlingen i Haninge var intresserad av fortsatt dialog och strategen inbjöds därför att delta i arbetet med framtagandet av en ny lokal överenskommelse. Då Södertälje är ny deltagare i Södertörnssammarbetet för 2013 tog strategen kontakt med Arbetsförmedlingen i Södertälje, sektionschefen för etableringen för en inledande dialog. I kommunen fanns ett väl utarbetat samarbete mellan kommunens socialtjänst och skola, förmedlingen, skatteverket och Migrationsverket där man tillsammans arbetade med utvecklingsfrågor. 3.5 Samarbete i länet För 2013 hade styrgruppen för Överenskommelsen samverkan mellan kommuner i Stockholms län gällande nyanlända tagit fram en handlingsplan för arbetet i de båda beredningsgrupperna NYIN och Ekbarn. En tydlig tendens under 2013 är att fler frågor som strategen arbetar med utifrån ett Södertörnsperspektiv gäller även för hel länet och 12 (23)

13 kommer upp även i länssamarbetet. NYIN s arbete 2013 Under året arbetade NYIN med följande frågor Skrivelsen till departementen - KSL och strategerna tog fram en skrivelse om hur verksamheterna kring nyanlända ser ut i Stockholms län. Basen till denna har varit SKL s 34-punktprogram om ett hållbart mottagande. Utifrån dessa 34 punkter gjordes en skrivelse på 9 punkter som återspeglade länets uppfattning. Skrivelsen skickas till de fem berörda departementen i frågor kring nyanlända från KSLs styresle. Uppföljning av etableringsreformen - Strategen uppmärksammade att både utvecklingsledare för Södertörnskommunerna och KSL hade samma uppdrag för 2013 i att genomför en genomlysning av effekterna av etableringsreformen för kommunerna. Härav beslutade kommundirektörerna på Södertörn att ge strategen i uppdrag att tillsammans med KSL genomföra denna genomlysning. Totalt genomfördes ett 60-tal intervjuer i länet och en rapport sammanställdes och publicerades av strategen och KSL. Samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, boendefrågan och barn/familjeperspektivet i etableringen var några frågor som utkristalliserade sig i rapporten där ett fortsatt arbete behövdes göras. Genomlysning av de lokala överenskommelserna Arbetet påbörjades under 2013 med en kartläggning av vilka kommuner som hade en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen när det gäller etableringen. Kartläggningen innefattade också när den senast var reviderad. Avtalsdialogen kring anvisningsbara platser - Bevakade avtalsdialogen om anvisningsbara platser och ensamkommande barn. Statistik från de statliga myndigheterna En dialog har förts med Länsstyrelsen kring statistiken från myndigheterna på området. Statistiken behövde förnyas och förtydligas både hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen så den bättre speglar verkligheten i kommunerna. Seminarier och konferenser - Delta i planeringen och genomförande av länsgemensamma spridningsseminarier och konferenser. Ekbarns arbete under 2013 Under året arbetade Ekbarn med följande frågor I maj startade den nya beredningsgruppen Ekbarn på KSL. Behovet av gruppen hade tydliggjorts i och med att ensamkommande barn också inkluderades i den regionala överenskommelsen om nyanlända och där en bredare kunskapsbas behövs än vad NYIN hade. Under genomfördes ett länsövergripande projekt med inriktning på ensamkommande barns mottagande och sakkunskapen från det projektet behövde säkerställas i den nya beredningsgruppen Ekbarn. Representanter från deltagande kommuner i projektet ingick därför i den nya Ekbarngruppen, från Södertörn representerade enhetschef från Haninge tillsammans med strategen. En del av frågorna som projektet arbetade med, kvarstår efter projektet avslut. Dessa är bland annat: Familjeåterförening diskussion bland länets kommuner om vem som har ansvar när familjen kommer - placerande kommun eller barnets boendekommun. Strategerna undersöker kommunernas inställning i delregionerna. Kontakt togs också med SKL för att efterhöra deras uppfattning. Kommunerna var eniga om att det är den placerande kommunen som har ansvaret och detta skrevs in i de länsgemensamma riktlinjerna när dessa reviderades under året. Särskild förordnad vårdnadshavare (sfv) I länet hade man sett att kommunerna betalade ut olika ersättningar till särskilt förordnad vårdnadshavare, vilket skapade en onödig 13

14 konkurrenssituation vid rekrytering av sfv. Beredningsgruppen beslutade att göra en genomlysning av kommunernas ersättning till uppdragstagarna. Strategen genomförde denna för Södertörnskommunerna del. Då kommunerna i länet betalar samma summa till uppdragstagarna avslutades frågan. Fördelning av generalschablonen I kommunen där barnet bor får man en schabloniserad summa för varje barn. Diskussionen rörde frågan om en fördelning mellan den placerande kommun och boendekommun, då det är boendekommunen som får denna ersättning, men kostnader finns också i placeringskommunen. Efter ett antal möten avslutades frågan då det var svårt att enas om hur en fördelning skulle se ut. Södertörnskommunerna hade hela tiden ståndpunkten att det jämnar ut sig över tid, skapar bara merarbete att börja dela schablonen. Försvunna barn - NYIN har också haft en dialog med Länsstyrelsen kring arbetet med försvunna barn. Länsstyrelsen skulle sammankalla en grupp av höga chefer från berörda myndigheter detta möte var tänkt att bli uppstartsmöte för det fortsatta arbetet. En arbetsgrupp planeras med representanter från alla berörda aktörer och kommunerna utsåg representanter till arbetsgruppen där IFO-chefen i Huddinge valdes. Detta arbete startade inte under Inspirationsseminarium - KSL genomför tillsammans med strategerna två seminarier där framför allt samarbetet kring de ensamkommande barnen i kommunen var i fokus. Samhällsorienteringens (SO) referensgrupp Vid referensgruppens möte framkom ett behov av nationell samling kring SO, särskild för de små språkgrupperna. Ett förslag presenterades om att göra ett projekt via NISKI kring utvecklingen av SO, frågan lyfts till nästa NISKI-möte av strategerna. Vid mötena diskuterades också den utvidgade målgruppen för samhällsorienteringen och hur den ska nås med erbjudandet ute i kommunerna. Strategen tog upp frågan i arbetsgruppen, de flesta Södertörnskommuner hade lagt ansvaret för information till målgruppen på sfi-verksamheterna eftersom det är där man möter individerna. 3.6 Arbetsförmedlingens regionala samråd NYIN ansvarar för att bereda frågorna inför samrådets möten för att skapa samsyn inom kommunerna, vilket medför enighet och därför mer tyngd i våra ståndpunkter. Omstrukturering på förmedlingen har medfört byte av ordförande i samrådet. Två direktiv är igång: Utbildning och insatskedjan - Fokusgruppen hade hittat en hel del lösningar men hade också stött på svårigheter. En av dessa var hur man skulle kunna samplanera etableringsplanen eftersom förmedlingen har så hög sekretess på dessa ärenden. Ohälsa och prestationsförmåga - Startade under hösten 2012 redovisades dec Gruppen som jobbat med direktivet var stor och man hade haft många perspektiv att ta hänsyn till. Rådet beslutar därför att beredningsgruppen får återkomma med förslag på fortsättning vid första mötet Vid ett av mötena presenterar Länsstyrelsen en önskan om att vidga uppdraget för det regionala samrådet att inkludera frågor som rör bland annat ensamkommande barn. Frågan lyftes direkt på ett möte utan att ha förberetts, vilket föranledde att båda strategerna (Södertörn och Norrort) samt KSL föreslog att frågan skulle bordläggas. Eftersom detta inte skedde sammanställde strategerna ett gemensamt mejl till samrådet efter mötet för att ånyo påtala vikten av att frågan kan förberedas. Detta är särskilt viktigt med tanke på att uppdraget som Länsstyrelsen föreslog blir betydligt mer omfattande och 14 (23)

15 detta behöver strategerna kunna diskutera med sina kommuner. Resultatet av detta blir att Länsstyrelsen lyfte bort sin önskan och rådet fortlever som tidigare beslutats. 3.7 NISKI (Nationellt nätverk för interkommunal samverkan kring introduktionen av nyanlända) Vårens möte anordnades på SKL i samband med ett styrgruppsmöte för NISKI. Strategen deltog inte på det mötet. Vid höstmötet i Stockholm togs ett styrdokument fram på hur vi framöver ska arbeta i NISKI. En OPERA genomfördes. Två aktuella fokusfrågor togs fram, den ena att övriga regionen ska göra en skrivelse till departementen som spegling av SKL 34- punktsprogram, liknande den som KSL tagit fram, den andra hur vi gör integration till en gemensam fråga i kommunerna. Vid mötet beslöts också att gå ut med förfrågningar till flera regioner, så att fler har kunskap om att nätverket finns och att de ha blivit inbjudna att delta i dessa träffar. Till mötet i Stockholm hade också representanter från övriga delar av landet som arbetar med ensamkommande barn bjudits in. 3.8 Bevaka projekt inom området på Södertörn Ett nytt uppdrag är att bevaka projekt inom området nyanlända på Södertörn och via NYIN även i länet. Detta för att se om flera likartade projekt planeras starta i länet, dessa kan då kopplas ihop och få en större bärighet. Finns idéer om projekt kan kommunerna snabbt via strategerna efterhöra om andra är intresserade. Främst är tanken att skapa bättre förutsättningar för att bra projekts metod och resultat ska leva vidare efter att projektmedlen är slut. 3.9 Pågående projekt Vid start av projekt på Södertörn har strategen ett uppdrag att ingå i ledningsstrukturen för att säkerställa spridning av kunskap och erfarenheter från projektet. Följande projekt deltog strategen i BAS 37-medel beviljade för ytterligare ett år för att verksamhetens skulle kunna övergå i genomförandefas med pilotgrupper för BAS-utbildningen, 1-årigt projekt. Planen är att ha 3 olika språkgrupper och totalt 45 deltagare i pilotverksamheten. Då projektmedlen bara sträckte sig till februari 2014 behövdes stort fokus på att hitta finansiärer för en fortsättning i första hand så att deltagarna kan fullfölja 2 terminer. Strategen kontaktade samordningsförbunden på Södertörn för att informera och efterhöra deras möjlighet att delfinansiera en fortsättning av projektet. Södertälje och Östra Södertörn finansierade i förhållande till hur många deltagare de hade. Huddinge/Botkyrka/Salem ansåg inte att de kunde delfinansiera då de inte har uppdrag att finansiera skola. Nacka och Värmdö har inga deltagare i BAS varför inget intresse fanns. KUB Kommunalt perspektiv i utveckling av bosättningsprocessen Nationellt projekt finansierat med 37-medel. För Södertörns del har inte projektet fått några effekter eftersom det främst är ebo-boende som kommer till kommunerna. Ebo-frågan i projektet fick tyvärr ett lägre fokus och bearbetades därför aldrig. För att skapa bättre förutsättningar för styrning av projektet och som stöd till projektedaren, skapades under sista halvåret ett arbetsutskott bestående av 5 representanter från NISKI, där strategen ingick. Projektet avslutades med en nationell konferens i maj 2013 tillsammans med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. 15

16 Vardagssvenska Projekt finansierat med 37a-medel tillsammans med Huddinge kommun, Arbetsförmedlingen och Individuell Människohjälp där strategen sitter i styrgruppen. Projektet startade hösten 2013 och ska rekrytera adepter från etableringen som tillsammans med IM s volontärer ska prata svenska tillsammans i vardagen. 4. Verksamhetsår 2014 Strategens uppdrag omarbetades 2013 till att bli mer övergripande, varför samma uppdragsbeskrivning bibehölls för Tanken med den mer övergripande uppdragsbeskrivningen var att strategen skulle kunna arbeta med de frågor som kommer upp under året, efter förfrågan i ledningsstrukturen. Strategen är sammankallande, ordförande och sekreterare i de olika grupperna nedan: Ledningsgruppen har haft fyra möten 2014 Beredningsgrupp vuxna har haft fyra möten under SMAK-projektet kom och informerade om sitt arbete kring kvotflyktingar vid två tillfällen. Arbetsgruppen vuxna har haft fyra möten Denna grupp gjorde en nystart 2014 med nya representanter från flertalet av kommunerna. Nya representanter behövde utses p.g.a. de omstruktureringar kommunerna genomförde i och med att ansvaret för etableringen övergick till staten. Till gruppens möte kom SMAKprojektet och presenterade arbetet för att förbättra mottagandet av kvotflyktingar (Värmdö, Nacka och Botkyrka deltar i projektet). Centrum för samhällsorientering informerade också om sin verksamhet. Beredningsgruppen chefer ensamkommande barn har haft fyra möten Representant från KSL kom till ett av mötena för att genomföra en fokusgrupp för uppföljning av länsprojektet kring ensamkommande barn. Handläggarnätverk ensamkommande barn har haft sju möten 2014 varav tre tillsammans med Migrationsverket. Representant från KSL kom till ett av mötena för att genomföra en fokusgrupp för uppföljning av länsprojektet kring ensamkommande barn. Återsökningsnätverken har haft fyra möten per nätverk under Strategen för Etablering Södertörn och strategen för Koordination Norrort träffades regelbundet 1 gång/mån då frågor som väckts i de 25 kommunerna är snarlika och behov av dialog fanns. Strategen har fortsatt samarbete med utvecklingsledaren för Södertörnskommunerna utifrån mångfaldsperspektivet. Strategen genomförde också en fokusgrupp på Länsstyrelsen tillsammans med projektledaren för SMAK-projektet. 12 personer som tidigare kommit som kvotflyktingar till landet delade med sig av sina erfarenheter. Strategen deltar i Centrum för samhällsorienteringens samrådsgrupp. Nytt för 2014 är strategens deltagande i Hälsokommunikatörernas samrådsgrupp som hålls av Transkulturellt centrum. Strategen har också deltagit i möte kring planeringen av Bazaren, Länsstyrelsen rekryteringsdagar på förfrågan från Länsstyrelsen. Strategen tog frågan om fortsatt deltagande och vilket uppdraget i så fall skulle vara till ledningsgruppen, som beslutade att varje kommun deltar om intresse finns, men strategen har inget uppdrag i detta. 16 (23)

17 Ett studiebesök från Skaraborgsregionen planerades och genomfördes av strategen till Bas-projektet, sfi och Arbetsförmedlingen i Södertälje. Nyhetsbrev publiceras varje månad, utom sommarmånaderna av strategen. Strategen har deltagit i konferenser och seminarier, både nationellt anordnade och i länet. Litteraturstudier se referenslista 4.1 Ensamkommande barn Vid ett av nätverksmötena för ensamkommande barn framkom ett behov av att genomföra en workshop tillsammans med Migrationsverket med fokus på arbetet med barn som fått avslag och bor kvar på boenden. Med på seminariet var handläggare från socialtjänstens myndighetssida, skolkurator, personal från olika boenden som Södertörnskommunerna anlitar, samt handläggarna på Migrationsverket som jobbar med återvändandeprocessen. En ny workshop kommer att genomföras våren 2015 för att fördjupa dialogen med målet att få ett bra samarbete kring dessa barn hos berörda aktörer. Södertörnskommunerna fick kännbara konsekvenser av den utvidgade möjligheten att anvisa ensamkommande barn (UMA). Då kommunernas avtal med Länsstyrelsen hade ett lägre antal platser än det länstal som tagit fram, kom under sommaren 2014 ett stort antal barn utöver avtalen. Värmdö hade ett avtal nära länstalet och fick bara ett barn enligt UMA. 4.2 Familjeåterföreningar Även 2014 hade strategen en dialog med SKL angående att kommunerna inte får information om beviljat uppehållstillstånd för familjen och att ett större statligt ansvar borde kvarstå vid ankomsten eftersom anknytningspersonen är minderårig och inte har något boende ordnat. Utifrån normaliseringsprincipen för barnet borde en annan struktur tas fram. SKL lyfter dessa frågor i samtalen med departementen, men intresset därifrån är svalt, enligt SKL som dock fortsätter att lyfta frågorna. (Se vidare under rubriken Samarbetet i länet) 4.3 Återsökning av statsbidrag Efter att nätverket varit igång ett år gjorde strategerna en kontroll av skillnaden på de återsökta medlen mellan 2012 och 2013 för att se om nätverkens arbete givit någon effekt. Skillnaden för Södertörnskommunerna var ett plus på 65 miljoner mellan åren. En del av ökningen beror på ett ökat antal individer som kom till Södertörnskommunerna, men den ökningen var inte så stor. Vid starten av nätverken fanns kommuner där kunskapen om återsökning gått förlorad, medan andra kommuner hade lång och gedigen erfarenhet. Kunskapsutbytet, goda tips och erfarenheter som genererat mer kunskap om återsökningen har således givit gott resultat. Strategen lyfte ånyo frågan kring ansökan om medel för att inrätta en experttjänst i ledningsgruppen. Ingen kommun var intresserad av att fortsätta att finansiera en sådan tjänst varför förslaget föll. Däremot hade samtliga kommuner planer på att anställa någon med motsvarande övergripande ansvar i respektive kommun. Några kommuner har denna funktion redan. Nätverken har fortsatt att träffas under hela 2014 cirka två gånger/termin. Nätverket för skolan avvecklades efter sommaren eftersom det var så få kommuner som visade intresse. Strategen har erbjudit fortsatt råd och stöd i återsökningsfrågor för de som deltog i nätverket när behov uppstår. Uppkommer ett förnyat intresse startas nätverket igen. 17

18 4.4 Samarbete kommun och Arbetsförmedlingen Samarbetet med förmedlingen har varit sporadiskt på grund av en ny organisation inom Arbetsförmedlingen. Under året skapades två tjänster - en samordningsansvarig för MO3 (marknadsområdet som Södertörnskommunerna tillhör), samt en biträdande marknadschef. Båda dessa tjänster har ansvar för etableringsfrågor. Strategen har inga regelbundna träffar med förmedlingen, men det finns möjlighet att få svar på frågor som rör etableringen. 4.5 Samarbete i länet NYIN och Ekbarns uppdrag utgörs av den handlingsplan som styrgruppen för Nyanlända årligen beslutar om. NYIN s arbete 2014 Under året arbetade NYIN med följande frågor Boende för nyanlända En projektidé togs fram av NYIN som innebar att titta på boendeförsörjningen i länet. Denna idé presenterades för kommundirektörerna via KSL, men inget intresse fanns. En dialog inleddes med Södertälje i och med det stora inflödet till kommunen och deras önskan om hjälp från länets andra kommuner. Kommunen skulle presentera en idé om hur denna hjälp skulle kunna utformas. Någon återkoppling på detta skedde aldrig. Genomlysning av lokala överenskommelser (lök) Strategerna för Södertörn och Norrort inledde arbetet med att samla in och gå igenom befintliga överenskommelser, totalt 21 stycken i länet. Därefter genomfördes ett 10-tal intervjuer varav fem på Södertörn som strategen utförde. Resultatet sammanställdes i en rapport från KSL. I arbetet framkom att samtliga intervjuade kommuner tyckte att en regional överenskommelse skulle vara bra, för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för att verkligen göra de lokala överenskommelserna lokala. Detta arbete inleddes av NYIN och presenterades på det regionala samrådet (se mer under rubriken Arbetsförmedlingens regionala samråd). Statsbidragen till kommunerna Bevakning av frågorna kring ersättningar till kommuner fortgår kontinuerligt dels via återsöksnätverken, dels via bevakningen av införandet av e- tjänster där Botkyrka är pilotkommun. Strategen uppdaterar sig kontinuerligt på de förändringar som sker kring ersättningarna till kommunerna. Följa in- och utflöde. Förbättrad statistikrapportering - Förbereda kommunerna kring förändringar i flyktingströmmen. Dialog har förts med Länsstyrelsen som nu har presenterat en samlad statistiksida på hemsidan från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och SCB. Pågående dialog om hur statistiken ska presenteras för att den ska ge den information kommunerna behöver. Pågående dialog i arbetsgrupper och beredningsgrupperna på Södertörn kring in- och utflöde. Utvecklingsprojekt samt 37-medel - Bevakar nya idéer och försöker föra samma kommuner med samma/liknande idéer eftersom kriterierna för projektmedel ofta är att fler samarbetar i projekten. Viktigt att förvaltningscheferna är involverade i processen för att möjliggöra framtida implementering av goda resultat. Strategen representerar i styrgrupperna i projekten, för att säkerställa spridningen av resultat och projekterfarenheter. Kunskapsspridning och implementering - Spridning i länet via dialogseminarier, delregionala nätverk samt via nyhetsbrevet. Genomför egna workshop på Södertörn när behov uppstår (t ex återvändandeprocessen för barn med avslagsbeslut). 18 (23)