Respekt, Empati, Djur, Etik

Transkript

1 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Övning 1 Respekt, Empati, Djur, Etik Ett värdegrundsmaterial med målet att utveckla barns empatiska förmåga och respektfulla synsätt gentemot djur och natur. Djurskyddet Sverige Svenska Djurskyddsföreningen Kerstin Malm Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11

2 Förord Förord REDE-projektet (Respekt, Empati, Djur, Etik) har tagit form under ett par års tid. Det bygger på tanken att man tidigt behöver ta vara på barns förmåga till empati och genom det utveckla deras emotionella intelligens. Emotionell intelligens blev ett känt begrepp på mitten av 1990-talet då Daniel Golemans klassiska bok Känslans intelligens publicerades. Den visar på ett övertygande sätt hur viktig människans emotionella intelligens är för hela samhället. Men också för den enskilda människans möjligheter att må bra och fungera väl. I skolans värdegrundsarbete är emotionell kompetens en viktig del. Att här kunna stimulera barnen till tankar och utveckling med hjälp av aktiviteter som omfattar djur och natur är en naturlig väg att gå. Det är angeläget att barn får utveckla ett fritt tänkande om etik och filosofiska frågor och att de får respekt för sina åsikter. För barn är frågor om djur, hur de känner och hur vi behandlar dem, centrala och hänger ihop med moral och etik. Som vuxna är vi färgade av, och har mer eller mindre anpassat oss till, det samhälle vi lever i. Men om vi låter barn få utvecklas på ett empatiskt och fullständigt sätt kan det på lång sikt innebära en utveckling mot ett samhälle, där alla människor och djur har ett egenvärde och behandlas med respekt. Skolan har som målsättning att utveckla elevernas kritiska tänkande och förmåga att själva bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel. I en nyligen framlagd avhandling (11/5 2007) från pedagogiska institutionen i Göteborg visas på skolans svårigheter att leva upp till målet. Synen på djur som förmedlas av skolan kan sakna den neutralitet som ger möjlighet för eleverna att själva bilda sig en åsikt och etisk ståndpunkt. Hur skall undervisning utformas för att möta olika åsikter om hur djur ska hållas och behandlas i samhället? En strävan efter att eleverna själva ska analysera och bilda sig en uppfattning kolliderar med att skolan också ska förmedla det rådande synsättet på djur. Risken är stor att skolan får dubbla roller och på så vis hämmas kritiska uppfattningar och diskussion. ISBN Första upplagan 2007 K.Malm Tanke i Tryck Tryck Solveigs tryckeri Skara Grafisk form Viktor Hedén, Elsa Frizell För Djurskyddet Sverige och Svenska Djurskyddsföreningen innebär ett gediget djurskyddsarbete ett arbete med att skapa attityder gentemot djur som leder till att de behandlas väl. Det är framförallt barn och ungdomar som är öppna i frågor om värderingar och etik. Därför känns det för oss naturligt att på detta sätt påbörja ett långsiktigt arbete med att skapa ett samhälle där alla djur behandlas med respekt och medkänsla. Vi hoppas att REDE på detta sätt kan bidra till ett tryggare och mänskligare samhälle. Kerstin Malm för Djurskyddet Sverige Helena Risinger för Svenska Djurskyddsföreningen 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Barns relation till djur och utvecklande av empati... 4 Vår vision... 4 Bakgrund till projektet... 4 Projektets målsättning... 5 Koppling till läroplanen... 5 Övningarnas utformning... 6 Litteratur... 6 Övning 1 Barnen får bekanta sig med en fågel och diskutera vad man gör med en fågelunge på marken... Övning 2 Inställning till småkryp Barnen får upptäcka småkryp, miljön de lever i och visa respekt för små liv i naturen... Övning 3 Foton av hundar och katter. Hur visar de känslor? Visar vi alla känslor på liknande sätt?... Övning 4 Friheter och rättigheter Vad har djur för behov? Sagan om de Gröna jättarna och diskussion om De fem friheterna... Övning 5 Den långa, långa resan Boken Den långa långa resan. Om att vara flyktingbarn och den stora tryggheten hos en hund... Övning 6 Barnen får upptäcka och fundera på djurens olika förutsättningar och vad det innebär... Övning 7 Levande, icke levande Vad är levande? Vad förenar/skiljer djur och växter? Barnen gör en bild-mindmap... Övning 8 Att ta hand om Vi läser sagor och diskuterar De fem friheterna. Vad behövs för att uppfylla dessa?... Övning 9 Kan djur längta? Mamma Mu har vilja och önskningar. Vilka behov och känslor har en ko som skall uppfyllas?... Övning 10 Att bli lämnad Sommarkatten som blir lämnad på sommarstället. Barnen avslutar själva berättelsen... Övning 11 Färger och känslor Boken Sammeli kom är start för samtal om sätt att visa känslor. Sedan målar vi känslor... Teori Barns relation till djur och utvecklande av empati Emotionell intelligens - ett nyckelbegrepp Moral och etik bygger på emotionell intelligens Empati avgörande för all samvaro mellan levande varelser Djurs betydelse i barns utveckling Djur behövs för att vi skall utveckla hela vår (fulla) mänskliga förmåga Våld mot djur vanligt i Sverige Människans attityd gentemot djur Empatiforskning i Sverige Respekt Empati Djur och Etik Litteratur Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 3

4 Barns relation till djur och utvecklande av empati Vi lever i en tid då frågor om djurskydd och hur vi behandlar djur diskuteras allt mer. Förhållanden runt hur djur föds upp, transporteras långt och slaktas, visas på TV och många människor upprörs. Utredningar och rapporter läggs fram där det är uppenbart att misshandel och våld mot djur är vardag även i Sverige. För allt fler människor är det svårt att få en samstämmighet i sina känslor, sitt eget handlande och samhällets behandling av djur. För barn kan vårt ambivalenta synsätt till djur vara ett centralt dilemma i deras utveckling. De förväntas acceptera samhällets och de vuxnas syn utan större diskussioner trots att deras känslor kan tala till dem i en helt annan riktning. Barn känner ofta starka känslor inför djur och de har en stor förmåga till inlevelse. De har svårt att förstå de motstridiga budskap de får från vuxna i sin närhet. De har ännu inte heller påverkats av vår kultur i den utsträckning att de automatiskt accepterar de traditionella synsätten på olika djur. För deras utveckling och självkänsla är det väsentligt att det är tillåtet att ha olika åsikter och att de får möjlighet att fundera och diskutera med vuxna och varandra. Vår vision Vår vision med det här projektet är att alla barn i Sverige ska utveckla ett respektfullt synsätt gentemot djur och natur. De ska få möjlighet att utveckla och stärka sin förmåga till empati och medkänsla för både djur och människor. Att arbeta med barn för att uppnå detta är visserligen ett mycket långsiktigt projekt, men samtidigt det effektivaste sättet att nå en förändring. Det är också slående att vårt syfte går hand i hand med en våg av utbildningar i emotionell intelligens för barn i olika åldrar som man kan se runt om i världen. Det har, framförallt i USA, under en längre tid funnits ett allt större behov av att finna vägar att ändra den utveckling som är på gång mot allt mer våld i allt yngre åldrar. Behovet av att barn i tidig ålder lär sig att hantera sina egna känslor och att kunna umgås med andra människor blir allt mer uppenbart. Bakgrund till projektet Daniel Goleman, doktor i psykologi och vetenskapsjournalist, lanserade i mitten av 90-talet sina tankar om betydelsen av en utvecklad känsla i boken Känslans intelligens (Emotional Intelligence). Med emotionell intelligens menas en mängd olika begåvningar som tillsammans är avgörande för en människas sociala och känslomässiga förmåga i livet. Grundläggande för den emotionella kompetensen är att själv kunna iaktta och hantera sina känslor, att kunna motivera sig själv och att uppfatta andras känslor och kunna skapa och bevara relationer. Det finns sannolikt ett starkt samband mellan emotionell intelligens och en människas relation och attityd till djur. Våra känslomässiga och sociala behov är idag de allra tydligaste och vanligaste motiven till att människor skaffar djur. Om man vill förbättra djurs förhållanden i samhället och skapa bästa förutsättningar för positiva relationer människor emellan och mellan djur och människa framstår emotionell intelligens som ett nyckelbegrepp. Två av de viktigaste aspekterna i Känslans intelligens är att den emotionella intelligensen behöver utvecklas redan hos små barn och att mycket av vår känsla för moral och etik bygger på detta. Att se och förstå djurets behov av mat, närhet, skötsel, rastning och att själv ta aktiv del i detta är avgörande steg i barnets utveckling. Gail F. Melson, som är professor i barns utveckling och familjeförhållanden, menar i sin bok Why the wild things are att det är förvånande att forskningen fram till nyligen fullständigt har förbisett betydelsen av djur i barns utveckling. Hon menar att djur ofta har en avgörande inverkan på barnet och att denna inverkan ibland kan vara större än vad föräldrar och andra människor har. För barnet som inte kommit så långt i kulturell påverkan kan djuret ofta vara den närmaste, ärligaste och enklaste relationen. Det är också här som förståelsen och intresset för djurs välfärd och vårt ansvar gentemot allt levande grundläggs. James Serpell, professor i humanetik och djurs välfärd, har skrivit mycket om människors relation till djur, vad som påverkar våra attityder och om begreppet antropomorfism (att tillskriva djur mänskliga mentala tillstånd som känslor, tankar och motivationer). I sin bok In the company of animals skriver han om antropomorfism, att medan vuxna kan träna sig i att tänka på djur i icke-antropomorfistiska termer är detta mycket svårt för barn. Barn kan t o m ha lättare för att berätta om djurs känslor än vad de har för att berätta om eller förstå andra människors. Serpell diskuterar antropomorfism och 4

5 Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 människans attityd till djur i ett flertal mycket intressanta artiklar och han menar att antropomorfism är på gott och ont. Utan den skulle vi till exempel inte alls på samma sätt kunna få de sociala, emotionella och fysiska fördelar som vi nu får i vårt umgänge med djuren. Men det finns även faror. Människor tillskriver också djuren känslor som vi betraktar som negativa och därför bestraffar, till exempel svartsjuka och uppstudsighet. Gene Myers är lärare och forskare i människans utveckling, miljö och ekologi. En av hans grundtankar i boken Children and animals är att vi behöver bli förankrade i allt levande och vår egen kropp för att finna vår plats här på jorden. Han menar att barn som växer upp utan kontakt med andra levande varelser än människor knappast kan utveckla hela sin fulla mänskliga förmåga. Det är nödvändigt att utveckla förståelse för andra arter och en helhetssyn för att få ett etiskt tänkande som innefattar alla levande varelser och hela den omvärld vi lever i. Barnets tankar måste respekteras och barn behöver få erkännande och stöd för sina känslor om att det är fel att göra djur illa. Här ansluter många forskare som talar om tydliga samband mellan å ena sidan hur barn lär sig handskas med dessa känslor och om de respekteras av vuxna i deras omgivning och å andra sidan deras utveckling när det gäller att kunna handskas med aggressivitet och våld i relationer till andra, både djur och människor. Projektets målsättning Målsättningen i det första steget är att nå ut till barn mellan 6 och 9 år genom deras lärare i skolorna. Barnen får genom övningarna och aktiviteterna utveckla sin empatiska förmåga, sitt tänkande runt viktiga livsfrågor och tillit till sin förmåga att få uttrycka sig och ta ställning. Det är viktigt att ta fasta på att barn ofta har en stark känsla för varje djur som individ. Lärarna är en pedagogiskt välutbildad resurs och är de lämpligaste att i det dagliga skolarbetet lägga in olika övningar och samtal. Koppling till läroplanen I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det bland annat att läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven: utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga får stöd i sitt språk och sin kommunikationsutveckling successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar får möjlighet att arbeta ämnesövergripande och att följande grundläggande principer skall beaktas: Förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på Individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande Den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse I vårt kulturarv ingår närheten till naturen, allemansrätten, intresset för djur och växter och en omtanke om allt levande. Djurskydd och miljömedvetande blir en del av fostran mot rättskänsla, tolerans och ansvarstagande. En god känslomässig utveckling främjar den enskildes välbefinnande och motverkar mobbing och våld. Med ett arbetsmaterial som bygger på detta som grund hoppas vi nå in i skolans värld och ge lärare stöd i arbetet med livsfrågor och barnets självtillit. Ett barn och ungdomsarbete med vårt tema blir en naturlig del av skolans vardag. Materialet ska hjälpa dig som lärare att ta upp utvecklande frågor och diskussioner samt stimulera till en fortsatt tankeprocess och förbättrad förmåga till medkänsla. Vi tror att det finns stora möjligheter att vidareutveckla materialet i olika övningar och projekt som redan finns i skolan och knyta ihop det med andra ämnen. Materialet är tänkt att kunna fylla en plats där det idag kan vara svårt att finna ett lättillgängligt sätt att arbeta med viktiga livsfrågor på ett, för barnen, begripligt och konkret sätt. Du som lärare ska kunna hitta motivation för ditt arbete med dessa frågor och få möjlighet till fortsatt personlig utveckling och lärande. Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 5

6 Övningarnas utformning Materialet skall stödja det redan existerande skolarbetet, följa målen i läroplanen och ge möjlighet till att se en positiv förändring. Detta uppnås genom dels övningar/aktiviteter och dels genom någon form av utvärdering. Övning/aktivitet Grunden för en övning skall ligga i att barnen på något sätt tränar sin förmåga till inlevelse och empati. Varje övning förankras i delar av läroplanens mål. Övningarna har syfte, mål och förväntningar tydligt redovisade. Övningarna är uppbyggda runt olika form av lärstilar. Detta ger en möjlighet att jobba parallellt i olika ämnen med materialet och också möta olika elevers behov. Rörelse, lyssnade, kreativitet förhoppningen är att det alltid skall finnas aktiviteter som passar in i skoldagen. Utvärderingsaktivitet Utvärderingen av hur en övning/aktivitet har påverkat barnen kan byggas runt en bild, ett samtal eller ett eget skapande. Det är viktigt att den beskrivning som görs inte på något sätt är dömande eller värderande. Den skall enbart ha uppgiften att vägleda dig som lärare när det gäller barnens utveckling varifrån kommer vi, vart är vi på väg? Empati och medkänsla är inte direkt kvantifierbara egenskaper. Meningen med utvärderingen är inte heller att ge ett mått på dessa egenskaper utan en möjlighet att följa upp och bearbeta övningen för barngruppen och läraren. Bilden anknyter till den övning/aktivitet som barnen skall få göra. Utvärderingsaktiviteten består i ett samtal om bilden eller att barnen berättar om bilden. Analysen kan lämpligen göras från den matris som finns i anslutning till några av övningarna. Samtalet skall ge barnen en möjlighet att få utveckla och bryta sina tankar mot läraren som representant för vuxenvärlden. Barnen ges en möjlighet att analysera sitt tänkande och möter respekt för sin person och sitt arbete. Skapande aktivitet som analys ger barnen chansen att uttrycka sin medkänsla och sina emotionella tankar inför gruppen. Att ge uttryck för en tanke i handling. En utvärderingsaktivitet kan upprepas eller kopplas till andra övningar med likartat innehåll. Det viktiga är att barnen ges möjlighet till reflektion och du som lärare får chansen att möta barnens tankar och se utveckling. Litteratur Goleman, D, 1995: Känslans intelligens: om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle, Wahlström & Widstrand, Stockholm. Melson, G.F., 2001: Why the wild things are: animals in the lives of children, Harvard University Press, Cambridge, Mass., London. Serpell, J., 1996: In the company of animals: a study of human-animal relationships, Canto/Cambridge, Cambridge University Press, Cambridge. Myers, G., 1998: Children and animals: social development and our connections to other species, Westview Press, Colorado, Oxford. 6

7 Övning/Aktivitet 1: Tidsåtgång: ca 4 timmar Material Mjukisfågel med unge eller papperssiluetter som kan spela teater på overhead. Ett ägg t ex påskägg. En korg eller liknande som fågelbo. Träull, mossa eller annat mjukt som bomaterial. Läroplanens mål Förankra grundläggande värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Förstå och leva sig in i andras villkor. Utveckla individens förmåga att ta ett personligt ansvar. Mål Barnen ska förstå/inse att: Djurens ungar behöver omvårdnad från sina föräldrar. Människans ingripande kan göra mer skada än nytta. Bästa sättet att hjälpa djurens ungar är oftast att lämna dem ifred. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå hur människor skall förhålla sig till djuren och att man skall visa dem respekt. Några barn kommer endast att förstå att vi skall visa djuren respekt. Några barn når längre och förstår också hur vi människor skall bete oss för att både visa respekt och förhålla oss till och hur vi skall hjälpa till för att skydda de vilda djuren. Några barn kommer att kunna göra kopplingar mellan hur man visar djur respekt och hur de skall visa sina kamrater respekt. Övningen/Aktiviteten går ut på att barnen får spela teater och bekanta sig med en mjukisfågel som bygger bo och lägger ägg och de får veta hur det går till på riktigt. De får även diskutera vad man gör om man hittar en fågelunge på marken. Introduktion till barnen Ge barnen en grund genom att förklara att våren och försommaren är den tid då de flesta ungar föds (fåglar, rävar, grävlingar rådjur osv.). Betona att djurungar behöver speciell omvårdnad från sina föräldrar. Be barnen fundera över hur deras egna föräldrar ser efter och sköter om dem. Hur liknar djurens sätt att sköta om sina ungar våra sätt att sköta om våra barn? Gör jämförelse mellan hur djuren sköter mat/matning, skydd/omvårda, värme/trygghet och hur vi gör. Vilken betydelse har leken hos djurens ungar och vad betyder leken för barnen? Aktivitet Börja med att ta fram fågeln och prata om hur den förbereder sig för att få ungar. Låt fågeln bygga boet ta fram korgen. Prata om hur fågeln fyller boet med värmande mossa och gräs som skydd för äggen och ungarna. Låt fågeln lägga ägg ta fram ägget och placera det i boet. Låt fågeln ruva, hålla ägget varmt och skydda det. Låt ägget kläckas ta fram fågelungen. Förklara att många fågelungar är väldigt outvecklade och behöver mycket skydd, mat och värme. Nu får fågelungen ta sin första vingliga flygtur och landa en bit bort från boet. Den vuxna fågeln är ute och letar mat och vet inget om flygturen. Ett av barnen får spela rollen av en förbipasserande som hör fågelungens pipanden där den sitter på marken. Barnet får ta upp fågelungen och ta med den hem för att sköta om och ta hand om den. Barnet får spela rollen av den omedvetna men berörda människan. Låt fågelföräldern komma tillbaka och söka sin unge. Berätta om hur fåglar väntar och gömmer sig till dess att fågelungarna blir lämnade ifred innan de kommer fram och matar sina ungar. Nu får eleven som har ungen hålla fram den och så får barnen berätta om vad de tror att fågelungen känner, hur de tror att den vuxna fågeln känner och hur de själva skulle känna om de kom bort från sina föräldrar. Diskussion Tag upp att vi vill hjälpa djuren. Diskutera att en del av att vara hjälpsam är att veta hur man bäst hjälper någon. Lär ut regeln STANNA UPP TÄNK EFTER. Påminn om att djurföräldrar oftast finns i närheten. Om man är orolig för ett djur är det bäst att lämna det i fred i några timmar om man inte direkt ser att det är skadat. Tag upp vart barnen skall vända sig för att få hjälp med ett upphittat skadat djur (organisationer, polis, jägmästare ). Berätta historien om fågelungen en gång till och be barnen ropa STANNA UPP TÄNK EFTER när de känner att fågelungen håller på att bli bortförd. Övningen/aktiviteten är lätt att variera. Typen av djur, vad det är som gör att ungen blir ensam med mera kan lätt ändras. Man kan också gå vidare och bygga på med flera följdaktiviteter. Barnen kan t ex få skriva, berätta eller rita egna berättelser där STANNA UPP TÄNK EFTER är den regel som berättelsen utgår ifrån. Denna övning/aktivitet kan sedan följas upp med utvärderingen Fågel. Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 7

8 Övning/Aktivitet 1: Utvärdering Bilden visas för barnen i liten grupp eller ett och ett. Barnen får se bilden före och efter övningen/aktiviteten. Barnen skall berätta vad de ser på bilden, vad de kommer att tänka på, vad de får för känslor osv. Man kan be dem berätta en saga eller bara fritt berätta om bilden. Medan barnen berättar fyller läraren i en enkel matris för barnet eller för ett speciellt fokusbarn i gruppen. Exempel på matris för bilden Svag Stark Förmåga att berätta om bilden Söker ord. Har ett begränsat ordförråd att klä bilden med. Många olika infall och idéer. Skapar en rik berättelse med många målande ord Självinlevelse Berättar om bilden som bild. Står utanför och refererar. Beskriver händelsen i bilden. Berättar som om han/hon var där. Medkännande med fågeln Lägger inte märket till fågeln som individ. Ser inte fågelns behov. Förstår vad fågeln saknar. Ger fågeln en identitet. Känslomässigt engagemang En klar och saklig redogörelse. Placerar sig själv i situationen och på fågelns plats. Berättar och tolkar stämningen i bilden utifrån sina egna känslor. Koppling mellan djurets situation och människors Ser fågeln och buren som ett isolerat fenomen. Gör inte kopplingen buren, fångenskap. Ser fängelseliknelsen. Kan förstå vad fångenskap kan betyda. 8

9 Övning/Aktivitet 1: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Övning 1 9

10 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp Tidsåtgång: ca 2 dagar om man vill göra alla steg, inklusive utflykt Material Papper och ritmaterial; böcker med bilder på småkryp, t ex Vad finner jag i serien; luppar, håvar, fjäderpincetter, digitalkamera; färg och penslar; flirtkulor, piprensare, silkespapper, tandpetare och snöre. Läroplanens mål Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Att ge överblick och sammanhang. Ge möjlighet till att få pröva och utveckla olika uttrycksformer. Individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Förstå och leva sig in i andras villkor. Mål Barnen ska förstå/inse att: Djur skall behandlas försiktigt med god känsla, respekt och förståelse. Uppskatta människans ansvar att se till djurens bästa även Förväntad småkryp. måluppfyllelse: De Bästa flesta sättet barnen att respektera börjar förstå småkrypen är att skall lämna förhålla dem sig ifred. till hur människor djuren och att man skall visa dem respekt Några barn kommer endast att förstå Förväntad att vi måluppfyllelse skall visa djuren respekt De flesta barnen börjar förstå Några och visa barn uppskattning når längre och inför förstår att också de som hur människor vi människor har ett skall ansvar bete oss mot för alla att djur både - vilda, visa lantbrukets respekt och förhålla djur och oss sällskapsdjur, till och hur stora vi skall hjälpa som små. till för att skydda de vilda djuren Några barn kommer endast att förstå att vi som människor måste visa ett ansvar. Några barn når längre och förstår också hur vi människor skall visa vårt ansvar. De kan identifiera olika områden i sin omgivning, ekosystem, och hur vi skall hjälpa till för att skydda de vilda djuren, stora som små. Inställning till småkryp Övningen/Aktiviteten går ut på att barnen får upptäcka vad småkryp är och sen får komma ut i naturen och titta på småkrypen i den miljö de lever i. Efteråt får barnen fundera och diskutera likheten med andra djur för att öka förståelse och få respekt även för små liv i naturen. Introduktion Be barnen göra en lista över sällskapsdjur. Fråga varför just dessa djur är sällskapsdjur. Vad är det för egenskaper som utmärker ett sällskapsdjur? Be barnen göra en lista över småkryp. Använd ett bildmaterial för att hjälpa till med att skapa en fyllig lista. Ser barnen småkryp som djur? Vilka attityder har barnen till småkryp? Kan man se några likheter mellan småkryp och sällskapsdjur? Finns det likheter mellan småkryp och människor? Fundera runt följande Är småkryp för små och för svåra att se för att vi skall intressera oss för dem De är inte alls lika intressanta och roliga som andra djur Många tycker de är smutsiga, äckliga och farliga Varför är vissa människor rädda för dem? Prata om varför t ex bin och getingar sticker och skadar oss ibland. Förklara att det inte är med flit utan är ett sätt för småkryp att skydda sig och sina ungar. Fundera över varför småkryp som spindlar och tvestjärtar har fått ett rykte om sig att vara farliga när de egentligen är helt harmlösa. Förklara och stryk under att det är småkrypen som är känsliga och lätt skadas om vi tar i dem. Om ni vill kan ni prata om att olika kulturer och religioner kan ha helt olika synsätt på småkryp som levande varelser. Det kan ibland vara så att det inte är accepterat att man dödar ens minsta fluga, utan detta ses som ett onödigt dödande av liv. Viktigt att barnen förstår att det är vår uppväxt och kultur som formar hur vi ser på annat liv och hur lätt vi kan tänka oss att döda andra varelser, och i så fall vilka. Lek med tanken att ni är flugor i klassrummet. Hur känner barnen sig när de tänker på att någon skulle slå efter dem, fånga dem och stänga in dem i en liten burk, lägga ut kletiga flugpapper o s v? Diskutera småkrypens plats i ekosystemet. Vilka uppgifter har de nedbrytare, pollinerare, hålla balansen mellan sådana småkryp som gör skada på våra trädgårdsväxter. Aktivitet Småkryp i vår närhet Barnen skall fundera på vilka småkryp som kan finnas i deras närhet, använda böckerna och slå i, titta runt i klassrummet och fundera på hemma där de bor. Låt dem göra en ritning över skolan eller huset där de bor. Rita sedan in de djur de kommit på, på de platser där de kan återfinnas, getingar på vinden, gråsuggor i källaren, silverfiskar i badrummet o s v. 10

11 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Övning 1 Gör en lista över hur vi skall visa vårt ansvar Dela in klassen i smågrupper. Be varje grupp att göra en småkrypskod. Koden skall ha följande punkter som stomme: Hur skall vi vara i naturen när vi är på besök hemma hos småkrypen? Hur skall vi kunna visa och berätta om djuren vi ser? foton, teckningar - inte röra. Hur skall vi röra oss i naturen för att få se så mycket som möjligt av småkrypen? Hur gör vi med stenar, grenar och annat som vi lyfter och tittar under för att få se småkrypen? När alla har gjort listan sammanställer klassen klassens småkrypskod som sedan skrivs upp på ett papper och sätts upp i klassrummet så att alla kan ta del av den. Gör en utflykt Klassen gör en utflykt till en damm, skogsbacke eller park. Nu letar alla efter småkryp. När barnen hittar något spännande så skall regeln STANNA UPP - TÄNK EFTER komma till användning och klassens småkrypskod användas. Hur tar vi i småkrypen, hur kan vi dokumentera dem, vad gör vi med dem efter att vi har bekantat oss med dem, hur beter vi oss hemma hos småkrypen. Dokumentera med hjälp av digitalkamera, teckningar och böcker vika småkryp som hittades. Bearbeta materialet från utflykten Hemma i klassrummet gör barnen modeller av småkrypen de hittade på utflykten. Använd bildmaterialet, teckningarna och böckerna som förlagor och bygg småkryp och småkrypsbon med hjälp av slöjdmaterialet. Diskussion Prata om utflykten och vilka djur som barnen hittade. Vad gör de djuren i sin miljö? Vilken del av ekosystemet är deras naturliga plats? Hur gjorde barnen hemma hos småkrypen? Fick de användning för klassens småkrypskod? Placera ut barnens modeller av småkryp i klassrummet. Låt bänkar och bord vara stenar och stockar, bokhyllor och fönstersmygar träd och buskar. En grupp av barnen får nu spela barnen på utflykt. De andra barnen får följa med utflyktsbarnen och vara deras omdöme. De skall säga STANNA UPP TÄNK EFTER och använda klassens småkrypskod när utflyktsbarnen hittar ett småkryp i klassrummet. Släpp in barnen i klassrummet låt utflykten börja! Denna övning/aktivitet kan sedan följas upp med utvärderingen Småkryp. Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 11

12 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp Utvärdering Bilderna visas för barnen i liten grupp eller ett och ett. Barnen får se bilderna före och efter övningen/aktiviteten. Barnen skall berätta vad de ser på bilden, vad de kommer att tänka på, vad de får för känslor osv. Man kan be dem berätta en saga eller bara fritt berätta om bilden. Medan barnen berättar fyller läraren i en enkel matris för barnet eller för ett speciellt fokusbarn i gruppen. Exempel på matris för bilden Svag Stark Förmåga att berätta om bilden Söker ord. Har ett begränsat ordförråd att klä bilden med. Många olika infall och idéer. Skapar en rik berättelse med många målande ord. Självinlevelse Berättar om bilden som bild. Står utanför och refererar. Beskriver händelsen i bilden. Berättar som om han/hon var där. Känsla inför insekterna Betraktar insekterna som objekt. Icke-levande. Förstår att småkryp är levande varelser. Ger insekterna olika identitet: skalbaggen är en typ av levande varelse larverna är insekternas barn. Känslomässigt engagemang En klar och saklig redogörelse. Avståndstagande. Placerar sig själv i situationen Berättar livfullt om hur han/hon känner inför småkryp. Koppling mellan djuren och människorna Upplever äckel eller rädsla inför småkryp. Onaturliga varelser som är skadedjur. Ser på småkrypen med fascination. Känner sig trygga med tanken på småkryp i sin närhet. 12

13 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Övning 1 13

14 14 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp

15 Övning/Aktivitet 2: Inställning till småkryp Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Övning 1 15

16 Övning/Aktivitet 3: Tidsåtgång: 3-4 timmar Material Foton av hundar och katter som visar olika uttryck. Kopieunderlaget känslo-pussel (kort för att lägga känslo-pussel ). Kopieunderlaget Känslo-ansikten. Läroplanens mål Förstå och leva sig in i andras villkor. Ge möjlighet till att få pröva och utveckla olika uttrycksformer. Att uppleva känslor och stämningar. Att känna tillit till sin egen förmåga. Mål Alla levande varelser kan ha känslor. Olika djurarter visar samma typ av känsla på olika sätt. Förväntad måluppfyllelse De flesta barnen börjar förstå hur människor och djur har olika Förväntad sätt att visa måluppfyllelse: sina känslor. De Några flesta barn barnen kommer börjar endast förstå att hur människor förstå att djuren skall förhålla också kan sig visa till djuren känslor. och att man skall visa dem respekt Några barn når längre och Några förstår barn också kommer hur vi människor endast att förstå skall bete att vi oss skall för visa att både djuren visa respekt och förhålla oss till att Några djur också barn har når känslor. längre och förstår också Några hur barn vi kommer människor att skall kunna bete oss göra för kopplingar att både mellan visa respekt att man och förhålla visar djur oss respekt till och för hur deras vi skall hjälpa känslor till och för att att de skydda skall visa de vilda djuren sina kamrater respekt för deras känslor. Övningen/Aktiviteten går ut på att barnen ska fundera på hur vi visar känslor och om djur kan ha liknande känslor som vi har. Barnen får titta på foton av hundar och katter som visar olika känslor och utifrån detta leka och diskutera. Introduktion Ge barnen en grund genom att prata om olika känslor. Att vara glad, ledsen, rädd, arg, förvånad eller att tycka något är äckligt - hur visar vi olika sinnesstämningar? Låt barnen visa och kanske spela upp små scener för varandra hur de visar när de känner olika känslor. Låt dem gärna prova alla möjliga känslor som de kommer på. Fundera runt om man alltid vet om när man visar andra hur man känner. Kan man t ex se arg eller rädd ut utan att man egentligen vet om det? Eller tvärtom Kan man bli glad eller skrämd utan att det syns? Varför kan det vara bra att visa sina känslor? Tror barnen att en hund eller katt kan se på oss om vi är arga, glada eller rädda? Aktivitet Material: Foton på hundar och katter som visar olika känslor, kopieunderlaget känslo-pussel (innehåller känslo-ansikten och bilder på hund, katt och människa) och kopieunderlaget känslo-ansiken. Visa fotona på hundar och katter. Ta ett i taget och stanna upp en rejäl stund. Vilka känslor ser barnen? Hur gör djuren för att visa sina känslor? Prata om och jämför med oss människor. Titta gärna flera gånger för att få en bestående minnesbild. När ni är mätta på att titta på bilderna så är det dags att lägga känslo-pussel och/eller leka känslo-charader. Känslo-pussel Dela in barnen i grupper. Barnen får pusslet med bilderna på djuren och bilderna av känslor. Nu skall barnen para ihop en djurbild med en känslobild till dess att korten är slut. Det gäller att komma överens i gruppen. När alla är nöjda med resultatet visar de upp det och får förklara varför de parade ihop bilderna på det sätt de gjort. Känslo-charader Dela in barnen i grupper med tre barn i varje. Varje grupp får dra ett kort ur känslohögen. Flera grupper kan få samma känsla. Nu skall barnen i varje grupp visa de andra barnen den känsla de fått. De kan välja vilket djur de vill vara eller om de vill vara sig själva. De kan vara olika, djur eller sig själva som alla visar samma känsla. Barnen i de andra grupperna får gissa vilken känsla det är. Så går turen vidare till nästa grupp och leken fortsätter till alla grupper fått visa alla känslor. Diskussion Prata om varför det kan vara svårt att förstå djurs känslor när vi inte visar känslorna på samma sätt. Hur visar djur känslor? Hur visar människor känslor? Visar alla människor samma känsla på samma sätt? Vad betyder det att vi kan prata (med vårt verbala språk) med varandra, men inte med djuren? Är det alltid en fördel att vi både har det verbala språket och kroppsspråket? Vi kan ge olika budskap genom att säga en sak och visa en annan. Det kan antagligen inte djur på samma sätt. Utvärdering Vad behövs för att människor och djur ska förstå varandras känslor bättre? Låt barnen skriva eller rita förslag på hur vi skall bli bättre på att förstå och kunna tolka hur djur känner och hur de mår. Sammanställ till en liten tankebok som ni kan återkomma till. Jämför barnens arbeten med den utvecklingsnivå som barnen/gruppen befinner sig på. Vilken utveckling sker, vilka nya tankar väcks, vilka spontana kopplingar till relationer mellan barnen görs när ni åtekommer till er tankebok. 16

17 Övning/Aktivitet 3: Bild 1 Foto: Eivor Rasehorn Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Övning 1 17

18 Övning/Aktivitet 3: Bild 2 Foto: Eivor Rasehorn 18

19 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 3 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 19

20 Övning/Aktivitet 3: Bild 4 Foto: Eivor Rasehorn 20

21 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 5 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 21

22 Övning/Aktivitet 3: Bild 6 Foto: Eivor Rasehorn 22

23 Övning/Aktivitet 3: Bild 7 Foto: Eivor Rasehorn Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Övning 1 23

24 Övning/Aktivitet 3: Bild 8 Foto: Eivor Rasehorn 24

25 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 9 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 25

26 Övning/Aktivitet 3: Bild 10 Foto: Eivor Rasehorn 26

27 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 11 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 27

28 Övning/Aktivitet 3: Bild 12 Foto: Eivor Rasehorn 28

29 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 13 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 29

30 Övning/Aktivitet 3: Bild 14 Foto: Eivor Rasehorn 30

31 Övning/Aktivitet 3: Färger & känslor Övning 11 Att bli lämnad Övning 10 Kan djur längta? Övning 9 Att ta hand om Övning 8 Levande, icke-levande Övning 7 Övning 6 Den långa, långa resan Övning 5 Friheter & rättigheter Övning 4 Teori Inställning Övning 3 till småkryp Övning 2 Bild 15 Foto: Eivor Rasehorn Övning 1 31

32 Övning/Aktivitet 3: Bild 16 Foto: Eivor Rasehorn 32

33 Övning/Aktivitet 3: Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Känslo-pussel Foto: Eivor Rasehorn Respektive djurbild nedan motsvarar respektive människoansikte på nästa sida. Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 33

34 Övning/Aktivitet 3: Känslo-pussel Foto: Eivor Rasehorn Respektive människoansikte nedan motsvarar respektive djurbild på föregående sida. 34

35 Övning/Aktivitet 3: Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Lärarhandledning Här vill vi ge en bakgrundsinformation om bilderna för att du lättare skall kunna diskutera och förklara för barnen vad vi tror djuren uttrycker på bilderna. Man behöver egentligen titta på hela djuret och kroppsspråket för att få en bättre uppfattning av vad det säger. Genom att titta på kroppspråk och mimik kan vi få en ganska bra bild av djurets sinnesstämning, men ibland kan vi grunda oss för mycket i egna erfarenheter som vi haft med just det djurslaget, till exempel om vi blivit skrämda. När man försöker tolka och se vad man tror att ett djur uttrycker med kroppspråk och mimik kan det ibland ge en ganska bra bild, men ibland kan vi grunda oss för mycket i egna erfarenheter. Vi kan till exempel ha blivit skrämda av ett visst djurslag eller ha enbart positiva erfarenheter. Undvik uttryck som att ett djur är svartsjukt, elakt eller att det protesterar mot något. Tolka inte in negativa mänskliga känslor och värderingar i bilderna. Vi vet inte om djur känner så, men det ger en negativ bild av djuret om vi tolkar bilderna på det sättet. Aggressivitet, rädsla, osäkerhet, vänlig inställning, trötthet, lekfullhet och tillfreds är exempel på uttryck som vi kan tolka utifrån bilderna. Försök att slussa över tolkningar som elak till arg och aggressiv istället. Vi får vara noga med att inte lägga några värderingar i till exempel aggressivitet. Ett djur har en anledning till att visa beteendet, ofta är det för att öka avståndet till något som djuret upplever som farligt eller obehagligt. Här följer ett exempel på hur man ser aggressivitet hos hund Detta är en isländsk fårhund som visar aggressivitet med hjälp av tänderna, tungspetsen, intensiv stirrande blick och upprättstående öron som är framåtvända. Detta är en självsäker aggressiv hund som vill ha större avstånd. Tungan är hotfull om den är rak eller nedåtlutande tillsammans med visade tänder och stirrande blick. Men tungan kan visa på andra sinnesstämningar som vi ser i nästa bild. En hund som visar många tänder med öppen mun och tillbakadragna mungipor verkar för många mycket aggressiv, men är som regel mer osäker än en hund som bara visar framtänderna och stirrar på dig. Här följer ett exempel på hur man ser en vänlig inställning hos hund Att sticka ut tungan kan ibland vara bevekande, lite undergivet en mycket vänlig gest. Hundar försöker ofta komma upp och slicka oss människor i ansiktet. Valpar slickar och puffar de äldre hundarna i mungipan för att de skall kräkas upp mat till dem. När vuxna hundar vill slicka oss och andra hundar i ansiktet är det ett sätt att visa sig vänlig och valpig. En aktiv slickgest. I kombination med att lägga öronen bakåt är tungan ofta ett tecken på osäkerhet, ibland rädsla eller ett sätt att visa sig vänlig och inte alls hotfull. Exempel på hur kattens aggressiva utryck kan tolkas. Detta är en mycket aggressiv katt. Man ser det på att pupillerna är mycket vidgade, blicken fokuserad och de kraftigt bakåtstrukna öronen. Men den är rädd också, en stark försvarsaggression som inte innebär att katten är direkt beredd till attack. Man skall inte gå närmare då man riskerar att provocerar fram en attack. Här ser man tydligt språkskillnaden mellan den tuffa aggressiva hunden och katten. Katten stryker öronen bakåt och hunden reser öronen. Hunden visar lite tänder och katten ett öppet gap med mycket tänder. I båda fallen är det bäst att backa och lämna djuret i fred. Aggressivitet hos hund Vänlig inställning hos hund Ex på kattens aggressiva utryck Foton: Eivor Rasehorn Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 35

36 Övning/Aktivitet 3: 1 Tolkningsguide till bilderna i materialet Bildserie den gamla hunden. 1. Arg äldre hund vaktar. Aggressiv, vill öka avståndet till personen som tar bilden. 2. Arg äldre hund visar självsäkert tänderna och kraftigt rynkad nos. Aggressiv, vill ha större avstånd. 3. Äldre hund med öppen blick och öron bakåtstrukna. Kan vara rädd eller obehaglig till mods. Kan också vara en lekinbjudan se på mig jag är ofarlig, kom så leker vi! 2 4. Äldre hund, bevekande, lite undergiven en mycket vänlig gest. I kombination med att lägga öronen bakåt är tungan ofta ett tecken på osäkerhet, ibland rädsla eller ett sätt att visa sig vänlig. 3 4 Foton: Eivor Rasehorn 36

37 Övning/Aktivitet 3: Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Bildserie människa och hund 1. Goldenvalp och människa. Människan gosar och söker kontakt, Valpen osäker, riktar inte sin uppmärksamhet mot ansiktet. Valpen vill ha mer avstånd. 2. Hundvalp i famnen på barn. Valpen vill ha kontakt med ansiktet. Valpen vill ha ännu mer närhet. Vänlig och kontaktsökande. Försöker säkert slicka på munnen och i mungiporna. Valptiggande, en aktiv slickgest. 1 2 Foton: Eivor Rasehorn Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 37

38 Övning/Aktivitet 3: 1 Bildserie rädsla, obehag, undergiven 1. Eurasier sittande med öronen tätt strukna bakåt och mungiporna långt tilbakadragna. Betryckt, rädd eller obehagligt berörd. 2. Eurasier undergiven med öronen bakåt och tungan ute. Vänlig, undergiven, bevekande, kan vara ett inslag av rädsla eller osäkerhet. 3. Irländsk varghund som gäspar med öron bakåt. Vänlig, bevekande, lite osäker, kan vänta på något, vilja leka. Kan även vara ett uttryck för att hunden är ledsen. 4. Eurasier med tungan ute och öronen bakåt. Vänlig, aktiv slickgest som visar att hunden vill vara till lags Foton: Eivor Rasehorn 38

39 Övning/Aktivitet 3: 1 Bildserie nyfiken, glad, må bra 1. Eurasier lugnt uppmärksam. En hund som ser intresserad, nyfiken och glad ut. 2. Pudel lyssnar intensivt med huvudet på sned. Intresserad, nyfiken, glad. 3. Vallhund med leksak i munnen. En hund som är säker på sig själv. Uppmanar och utmanar kanske också till lek. 4. Eurasier gäspar med slutna ögon, öronen i avslappnad ställning. Mår bra, lugn, kanske också sömnig. 5. Blandras som visar undergivenhet eller vill kela. Lite osäker, frågande. Visar jag är ofarlig, klappa och kela med mig. 6. Två hundvalpar som umgås. Vänster valp söker vänligt kontakt med en aktiv slickgest. Höger valp har en mer stirrande blick och kan vara något hotfull. Båda är lugna och visar i övrigt en avslappnad stämning Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 Foton: Eivor Rasehorn 39

40 Övning/Aktivitet 3: 1 Bildserie aggressiv katt 1. Detta är en mycket aggressiv katt. Man ser det på att pupillerna är helt vidgade, blicken och de kraftigt bakåtstrukna öronen. Men den är rädd också, en stark försvarsaggression. 2. Rädd, vill därifrån, aggressiv med stort inslag av rädsla, kan bita eller först slå med tassen Den vuxna katten visar aggressivt beteende fräser, har öronen framåtvikta och huvudet framåt. Är ingen rädd katt men vill hålla avståndet. Kattungen har små pupiller, huvudet inskjutet mellan skulderbladen, kroppen ihopböjd beredd att retirera ser mindre ut. Normal päls, öronen lite tillbakavikta inte helt strukna, visar sig liten ej rädd men försiktig. 4. Säker katt som kan vara beredd att slå med tassen och gå till attack. Tuff aggressiv. 3 4 Foton: Eivor Rasehorn 40

41 Övning/Aktivitet 3: Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Bildserie rädsla hos katt, obehag, undergiven 1 Obehagligt berörd, inte tydligt rädd men är troligen snart på väg därifrån eller lägger sig ned och kryper ihop mer för att göra sig liten. 2 Vaksam, inte helt avkopplad, lite flyktberedd, söker inte kontakt, kanske skulle den fräsa om man provocerade den. 3 Har slutit ögonen, men fortfarande vaksam. Inte helt avkopplad att döma av öronställning och huvud. Inte helt bekväm med situationen, ej trött eller sömnig. Ligger antagligen inte kvar länge. 4 Inte road av situationen. Lite irriterad men inte hotfull. Inte attackberedd eller rädd, ganska gott självförtroende. Kanske snarare vänder sig om och går sin väg, småsvängande med svansen Foton: Eivor Rasehorn Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 41

42 Övning/Aktivitet 3: 1 Bildserie katt, nyfiken, glad, må bra 1. Jaktlek kan klösas om man sticker fram handen men är inte arg/aggressiv. Mycket koncentrerad, fokuserad på bytet t o m så den ställer sig på bakbenen. Både med syn, hörsel och känsel (alla sinnen är inblandade i detta). 2. Avkopplad katt, som känner sig bekväm i situationen, slickar sig. Tillfreds, neutralt känsloläge. 3. Avkopplad kattunge som känner sig bekväm med situationen. Slickar sig själv eller annan katt 2 4. Katt som har ätit något gott och slickar sig om munnen. Nöjd och tillfreds. 3 4 Foton: Eivor Rasehorn 42

43 Övning/Aktivitet 4: Friheter och rättigheter Tidsåtgång: En heldag, ska helst göras efter övning 1 Material Sagan De gröna jättarnas kelgris. Postern De fem Friheterna. Eventuellt Barns rättigheter ur Barnkonventionen. Läroplanens mål Förstå och leva sig in i andras villkor. Förankra grundläggande värderingar som vårt samhällsliv vilar på. Att utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Att ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Att förankra grundläggande värden och solidaritet med svaga - och utsatta. Mål Barnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser har behov och rättigheter. Olika djurarters grundläggande behov, och därmed rättigheter, kan te sig olika. Förväntad Sådant som måluppfyllelse: vi kan uppleva otäckt/ De äckligt flesta kan barnen vara helt börjar naturligt förstå och hur människor riktigt för djuren. skall förhålla sig till djuren Kritiskt och granska att man och värdera skall visa påståenden och förhållanden. dem respekt Några barn kommer endast att förstå att vi skall visa djuren respekt Några Förväntad barn måluppfyllelse når längre och förstår också De flesta hur barnen vi människor börjar förstå skall bete hur oss vi människor för att både på visa olika respekt sätt och kan förhålla visa djur oss respekt till och hur och vi uppfylla skall hjälpa deras behov till för att och skydda ge dem vilda deras djuren friheter. Några barn kommer endast att förstå att djuren också har behov och kan göra sådant vi inte tycker om. Några barn kommer att kunna göra kopplingar mellan att man visar djur förståelse och rättigheten att uppfylla sina behov och de mänskliga fri- och rättigheter. Friheter och rättigheter Övningen/Aktiviteten går ut på att barnen får lyssna på en saga där en människa är husdjur åt gröna jättarna och sen diskutera vad djur har för behov och rättigheter med hjälp av postern De fem friheterna. I forum-spel får de fundera över varför människor ibland reagerar negativt för djurs olika naturliga beteenden. Om man vill kan detta utvidgas till att diskutera även barns rättigheter med hjälp av Barnkonventionens artiklar. Introduktion Ge barnen en grund genom att återkoppla till Övning/aktivitet. Repetera vad som är nödvändigt för att djurungar skall må bra och klara sig. Gör kopplingen till barnens egna behov. Berätta eventuellt om Barnkonventionen vad det är och varför den finns. Aktivitet Läs sagan om De gröna jättarnas lilla kelgris. Diskutera sedan sagan med hjälp av De fem Friheterna. Övning 1 Teori Inställning till småkryp Övning 2 Övning 3 Friheter & rättigheter Övning 4 Den långa, långa resan Övning 5 Övning 6 Levande, icke-levande Övning 7 Att ta hand om Övning 8 Kan djur längta? Övning 9 Att bli lämnad Övning 10 Färger & känslor Övning 11 43