IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

Transkript

1 IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

2 INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips på hur du kan lägga upp ett besök på egen hand. Lärarhandledningen innehåller fördjupningstexter och diskussionsfrågor. Varje avsnitt knyter an till en del i utställningen. Med hjälp av lärarhandledningen kan du förbereda en egen rundtur i utställningen. I avsnitt fem finns förslag på frågor till en avslutande reflektion. OM UTSTÄLLNINGEN Att tvätta sin smutsiga byk är ett ordspråk med innebörden att göra upp med sitt förflutna offentligt och rensa ut gamla fördomar. Här handlar det om idrottens inställning till frågor som rör homofobi, sexuella trakasserier och diskriminering av homo- och bisexuella samt transpersoner och queerpersoner. Utställningen utgår från FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och från Riksidrottsförbundets (RF) idéprogram Idrotten vill samt RF:s policy mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. De centrala orden i paragraf ett i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: lika värde, lika rättigheter, samvete, gemenskap och frihet används som teman i utställningen. Hur tillämpas och efterlevs FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och RF:s policy i idrottsvärlden? I utställningen ges aktuella exempel där HBTQ-personers rätt till lika värde, lika rättigheter, gemenskap och frihet ifrågasätts. De visar på utmaningar som kvarstår för idrotten att lösa. Här presenteras även exempel på RF:s arbete mot diskriminering och för människors lika värde. Att erkänna missförhållanden och försöka lösa dem är ett sätt att tvätta sin smutsiga byk. Det hoppas vi att den här utställningen kan bidra till. 1

3 1. VAD ÄR HBTQ? I utställningen används flera begrepp och olika förkortningar. En av de viktigaste är förkortningen HBTQ. HBTQ är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queerpersoner. Det är alltså inte en enhetlig grupp. Läs igenom begreppen och diskutera vad de betyder. BEGREPP HBTQ Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Heteronormen Uppfattningen att heterosexualitet är det normala och naturliga och allt annat är avvikelser. Homofobi En uppfattning eller värdering som uttrycker en starkt negativ syn på homosexualitet, homosexuella eller bisexuella personer. Könsdysfori Ett tillstånd där kroppen, könsidentiteten och det tilldelade juridiska könet inte stämmer överens och personen lider av detta. Könsidentitet Det kön som en person känner sig som och väljer att identifiera sig med. Normer Oskrivna regler, traditioner, seder och bruk, det normala. Transperson Ett paraplybegrepp för personer som med könsidentitet eller könsuttryck avviker från normen, till exempel transvestiter, transsexuella. Transvestit En person som använder ett annat köns könsuttryck. Queer Förhållningssätt som ifrågasätter heteronormen. Kan betyda en önskan att inkludera alla kön och sexuella läggningar eller att inte behöva identifiera eller definiera sig. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad står förkortningen HBTQ för? Vilka personer/grupper omfattas av begreppet? Vilka omfattas inte av begreppet? Vad finns det för skillnader mellan gruppernas syn på kön och sexualitet? 2

4 2. RÄTTIGHETER Riksidrottsförbundet (RF) är en samlande organisation för svensk idrott som har i uppdrag att nationellt och internationellt stödja, företräda och leda idrottsrörelsen i gemensamma frågor. I idrottens gemensamma idéprogram Idrotten vill betonas att idrotten vill ge alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap samt förutsättningar för en positiv och utvecklande fritidsmiljö. Alla som vill ska ha rätt att vara med i en föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett nationalitet, etnisk ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar. Svensk idrott accepterar ingen form av sexuella trakasserier. Inom idrotten ska ingen behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller känna obehag på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning. Detta är fastställt i första kapitlet i RF:s stadgar. Brott mot detta kan innebära uteslutning från RF. RF har en policy mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Policyn betonar allas rätt att delta i idrott och syftet är att förebygga och motverka trakasserier och diskriminering med anledning av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. INTERNATIONELL RÄTT Förenta Nationernas generalförsamling (FN) antog 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna där alla människors värde och deras lika och obestridliga rättigheter erkändes. Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck strider alltså med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. Sådan diskriminering är förbjuden, uttryckligen eller underförstått, enligt svensk och internationell rätt. FN:s överenskommelser om mänskliga rättigheter är grunden för nationellt och internationellt skydd för homo- och bisexuella eller transpersoners mänskliga rättigheter. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har fastslagit att paragraf 26 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter omfattar homo- och bisexuella även om sexuell läggning inte anges uttryckligen som diskrimineringsgrund. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter framhöll under 2009 att såväl sexuell läggning som könsidentitet omfattas av diskrimineringsskyddet i paragraf två i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna anges inte uttryckligen sexuell läggning som diskrimineringsgrund. Av praxis från Europadomstolen framgår att flera olika paragrafer kan tillämpas då en per- 3

5 son diskrimineras på grund av sin sexuella läggning. Europakonventionen gäller som lag i Sverige. I en resolution som antogs 2006 fördömde Europaparlamentet skarpt homofobi och all diskriminering på grund av sexuell läggning i Europa. Parlamentet uppmanade såväl EU-kommissionen som medlemsstaternas regeringar att vidta åtgärder för att skydda homo- och bisexuella mot diskriminering, hat och våld. LAGAR 1944 Sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön avkriminaliseras RFSL (Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande) bildas för målgruppen homosexuella Transföreningen FPES (Full Personality Expression Sweden) bildas Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lag som möjlig gör ändrad könstillhörighet Homosexualitet avskaffas som sjukdomsbegrepp Lag (1994:1 117) om registrerat partnerskap Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Sambolag (2003:376), en könsneutral sambolag Par av samma kön får möjlighet att prövas som adoptivföräldrar Lagändringar ger lesbiska par möjlighet till assisterad befruktning Transvestism avskaffas som sjukdomsbegrepp Könsneutral äktenskapslagstiftning införs Kravet på sterilisering vid ändrad juridisk könstillhörighet tas bort. DISKUSSIONSFRÅGOR Ge exempel på ökade rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Hur tillämpas och efterlevs FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och RF:s policy i idrottsvärlden? 4

6 3. FORSKNING Flera undersökningar om hälsotillståndet bland HBTQ-personer har visat att de har sämre hälsa än befolkningen i övrigt. År 2005 redovisade Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten) resultatet av en enkätundersökning om hälsosituationen för transpersoner som påvisade psykisk ohälsa bland unga transpersoner. Ungdomsstyrelsen (numera Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) lyfte i sin rapport Hon hen han (2010) fram att HBTQ-ungdomar generellt har sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Andelen unga homo- och bisexuella som mår psykiskt dåligt är högre än bland unga heterosexuella. RF har i samarbete med RFSL utarbetat rapporten Hbtq och idrott (2013). Studien bygger på intervjuer med 25 ungdomar och 15 berättelser av ungdomar. Av rapporten framgår att de medverkande upplever idrotten som en miljö där machoideal och feminina ideal oftast råder och där jargongen i omklädningsrummen kan vara både homofob och transfob. En annan rapport, Heteronormativitet och gränsöverskridanden inom elitidrotten (2014), handlar om HBTQ-personer och elitidrott. RF och Centrum för idrottsforskning har varit initiativtagare. Rapporten beskriver kopplingen mellan tävlingsidrott och heteronormer och bygger på intervjuer med 13 elitidrottare (fyra män och nio kvinnor). NORMER Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Flera forskare beskriver hur idrotten definierar könen som olika och motsatta. Vissa egenskaper som tävlingsinriktad, dominant, framgångsrik, målinriktad, aggressiv och fysiskt stark klassificeras som manliga egenskaper. Idrotter med estetiska uttryck anses kvinnliga. Det är vanligt att idrotter är könskodade, det vill säga att de upplevs som kvinnliga eller manliga. Ridsport, gymnastik och konståkning är exempel på kvinnligt kodade idrotter medan ishockey, bandy och biljard är exempel på manligt kodade idrotter. Könsstereotyper, feminina ideal och machoideal gör det svårt för idrottare att leva öppet som homosexuella och bisexuella. Homofobin inom idrotten tar sig olika uttryck. Tystnad, förlöjligande och nedvärderande uttryck är några exempel. Homo- och bisexuella idrottare vågar inte alltid vara öppna med sin sexualitet. Det kan bero på att idrotten ofta är präglad av normer som utgår från föreställningen att alla är heterosexuella och att det är det naturliga och eftersträvansvärda. Ett sätt att anpassa sig till rådande normer är att försöka framstå som heterosexuell genom val av kläder och frisyr för att inte stämplas som homosexuell. Ett annat sätt är att vara tyst och inte 5

7 avslöja att du lever som homo- eller bisexuell. Idrotten är varken entydig eller homogen. Idrott praktiseras på olika sätt och genomsyras av olika normer. För vissa fungerar idrotten som en mötesplats och en fristad och för andra är idrotten en plats där de möts av fördomar och av trakasserier. I miljöer som upplevs som självklart manliga eller kvinnliga tas det ofta förgivet att alla är heterosexuella. Det kan innebära att det är lättare att dölja sin sexuella läggning. En man som spelar ishockey och en kvinna som rider förutsätts vara heterosexuell eftersom de lever upp till rådande könsnormer i sitt val av idrott. Att välja en manligt kodad idrott för en kvinna kan dock erbjuda en större frihet i val av könsuttryck. Här behöver hon inte vara traditionellt feminin utan kan välja ett mer maskulint uttryck. På samma sätt kan en man i en kvinnligt kodad idrott lättare bryta med ett maskulint könsutryck. Idrottsmiljöer ger alltså både en känsla av frihet och förtryck för olika individer. Lyssna på intervjun med Eva Linghede, doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. Eva Linghede forskar om normer och gränsöverskridanden inom elitidrotten. I forskningsrapporten Heteronormativitet och gränsöverskridanden inom elitidrotten beskriver hon homo- och bisexuella elitidrottares upplevelser av idrotten. Lyssna på filmen Välkommen att känna sig inkluderad om normkritiskt tänkande. Filmen är en del av Idrotten vill, idrottsrörelsens idéprogram och värdegrund. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är en norm? Vad finns det för normer i samhället, i din skola, i din idrottsförening? Vad är positivt med normerna i din förening/skola? Vad är negativt med normerna i din förening/skola? Hur behandlar du personer som inte stämmer överens med dina förväntning på hur de borde vara? Vad får dig att känna dig välkommen? Vad kan du göra för att andra ska känna sig välkomna? Varför är kvinnor generellt underrepresenterade i beslutande positioner inom idrotten? 6

8 4. ATTITYDER OCH FÖRDOMAR Fotboll för alla är ett tvåårigt projekt som vänder sig till ungdomstränare och ledare inom fotbollen. Projektet startade 2013 och drivs av AIK Fotboll tillsammans med Amphi Produktion, Gestriklands Fotbollförbund, RFSL Ungdom, RFSU, RFSU Stockholm och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Syftet med projektet är att ge verktyg för tränare och ledare att aktivt arbeta mot sexism, homofobi och rasism. Målet är att skapa en miljö där alla kan känna sig välkomna och trivas. Här kan du se tre filmer som ingår i projektet. Visa en film och ge exempel på frågeställningar som filmen belyser. Diskutera gemensamt vad ni tycker om filmen. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad tycker du är manligt och kvinnligt i idrotten? Finns det olika spelregler för kvinnor och män? Är det mer ok att vara öppet homosexuell i vissa idrotter än i andra? Varför/ varför inte? Beskriv jargongen i omklädningsrummet. Var går gränsen för skämt och allvar? När övergår det i rena trakasserier? Vad är queer? Vad betyder transperson? Vilka omfattas av begreppet? Kan du ge exempel på idrottare som trätt fram (kommit ut)? 7

9 5. REFLEKTION Avsluta visningen med att ta upp några frågeställningar. Be eleverna ge reflektioner till vad de sett och hört. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad blir det för konsekvenser av att individer och grupper diskrimineras? Hur skapas en trygg miljö för alla i omklädningsrummet? Vad kan ni göra om någon trakasseras eller diskrimineras på grund av sexuell läggning? 8

10 Text: Gunilla Stillström Grafisk form: Niklas Bergquist Riksidrottsmuseet