Boendesituationen för nyanlända

Transkript

1 RAPPORT 2015:40 REGERINGSUPPDRAG Boendesituationen för nyanlända Slutrapport

2

3 Boendesituationen för nyanlända Slutrapport

4 Titel: Boendesituationen för nyanlända Rapportnummer: 2015:40 Utgivare:, november, 2015 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Bostäder, bostadsbehov, asylsökande, nyanlända, kartläggning, analys, förslag Diarienummer: 117/2015 Process: 3.4 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Förord har i regleringsbrevet 2015 fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande och nyanlända som har ordnat sitt boende på egen hand. En första delrapport överlämnades till regeringen den 1 mars 2015, vilken innehåller en sammanställning och redovisning över förslag på hur nyanlända i anläggningsboenden ska få tillgång till bostäder. I den här slutrapporten analyseras och kartläggs den boendesociala situationen för asylsökande och nyanlända samt handel med kontrakt och adresser. Slutrapporten överlämnas till regeringen den 3 november 2015.

6 Innehåll Sammanfattning... 6 s förslag Ordförklaringar Kapitel 1. Inledning Boendesituationen för asylsökande och nyanlända Eget boende, EBO, har två betydelser Uppdraget Bakgrund Avgränsning Metod och genomförande Generalisering utifrån kommuntyper Innehållsanalys med hjälp av dimensionspar Disposition och läsanvisning Kapitel 2. Kartläggning av boendesituationen samt möjlig handel med adresser Asylsökande inskrivna i eget boende Kommunplacerade nyanlända som på egen hand ordnar bostad Boendesituationen för nyanlända Tydligare kartläggning än i tidigare rapporter Möjlig handel med adresser Bostadssituationen på en regional nivå Sammanfattning av nyanländas boendesituation Kapitel 3. Bostadssociala aspekter och analys Asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand Nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand Bostadssociala aspekter i storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad Den sekundära bostadsmarknaden används inte till nyanlända Flyttar från förstahandskontrakt till inneboende och osäkra bostadsförhållanden Bostadssociala aspekter i avlägset belägna landsbygdskommuner och landsbygdskommuner nära en större stad Handel med kontrakt och otillåten bostadsuthyrning Analys med hjälp av dimensioner Kapitel 4. Nyanländas självbosättning och effekter för den långsiktiga etableringen Ingångsvärdet tolkades fel Slutsats Invandrarindex enkätundersökning Kapitel 5. Slutsatser och s förslag Kartläggning av boendesituationen för asylsökande i eget boende.. 97 Resultatet av analysen av asylsökande i eget boende Kartläggning av nyanländas boendesituation Resultat av analysen av nyanlända i eget boende Otillåten andrahandsuthyrning är ett växande problem för socialtjänsten Ny tolkning av äldre undersökning s förslag

7 Förslag från intervjuade myndigheter Referenslista

8 6 Boendesituationen för nyanlända Sammanfattning Uppdraget I regleringsbrevet för 2015 har fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande i eget boende samt för de personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (nyanlända) de tre senaste åren. I kartläggningen ingår bland annat att redovisa bostadssociala aspekter och handel med kontrakt och adresser. Boendesituationen för barnfamiljer ska ges särskild uppmärksamhet. ska vidare kartlägga nyanländas förutsättningar att få tillgång till bostäder vad gäller bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, bostäder på den sekundära bostadsmarknaden och olika former av tillfälliga bostäder. I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder för hur tillgång och tillträde till bostäder kan hanteras givet det ökade antalet nyanlända. Bakgrund Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet asylsökande att öka till personer 2015 för att därefter ligga kvar på höga nivåer de kommande åren. Det finns två sätt att bo på under tiden asylansökan prövas på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO). Antalet asylsökande som på egen hand skaffar sig ett boende har minskat sedan Omvänt har antalet asylsökande i anläggningsboende ökat över tid och från 2011 är det fler personer som bor i ABO än i EBO. Sedan 2014 har dock andelen i ABO minskat. Prognosen över antalet beviljade uppehållstillstånd ligger i oktober 2015 på drygt i genomsnitt per år 2015 till När asylsökande har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli kommunplacerade eller hitta en bostad i en kommun på egen hand. De flesta nyanlända ordnar bostad på egen hand. Ungefär 55 procent av de nyanlända som togs emot i en kommun 2014 hade bott i eget boende under asyltiden eller ordnat boende på egen hand efter att de fick uppehållstillstånd. Knappt 15 procent av de nyanlända blev anvisade en kommunplats. Nyanlända som ska ut på ut på bostadsmarknaden möter en situation där bostadsbehovet är betydligt större än utbudet. Det saknas bostäder för väldigt många människor och bristen på lediga lägenheter har medfört att allt fler kommuner tar emot färre nyanlända än överenskommet, samt att många som fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på olika anläggningsboenden.

9 Boendesituationen för nyanlända 7 Avgränsning, metod och genomförande Kartläggningen har avgränsats till asylsökande och nyanlända som på egen hand ordnar boende. Kartläggningen och analysen är uppdelad i tre avsnitt: 1. Var i landet bor asylsökande och nyanlända i eget boende och hur ser deras boendesituation ut? 2. Hur ser myndigheter och kommuner på de boendesociala konsekvenserna som följer av att asylsökande och nyanlända kan välja att bosätta sig på egen hand? 3. Hur lyckas nyanlända med etableringen? Den statistiska kartläggningen presenteras bland annat med hjälp av kartor. För att inhämta kunskap som beskriver bostadssociala aspekter har fem kommuner valts ut för genomförande av fallstudier: Gävle, Göteborg, Södertälje, Hultsfred och Östra Göinge. Fallstudierna innehåller kommunspecifik statistik samt intervjuer med kommunala företrädare och nyanlända/asylsökande. Även representanter för länsstyrelser, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har blivit intervjuade. Frågan om hur nyanlända lyckas med etableringen behandlas med hjälp av statistik från SCB som i sin tur har sammanställt material från databasen Stativ. Svarsuppgifter har även inhämtats från en enkätundersökning som genomförts av undersökningsföretaget Invandrarindex. Rapportens resultat s övergripande slutsats är att de boendessociala konsekvenser som tre av kommunerna i denna rapport beskriver är så pass allvarliga att det behövs göras förändringar av såväl rätten till eget boende under asyltiden som synen på statens möjligheter att initiera nya bostadslösningar som säkerställer att det byggs bostäder för hushåll och grupper med låga inkomster. Asylsökandes boendesituation Asylsökande som väljer att ordna sitt boende på egen hand blir i praktiken alltid inneboende hos släktingar eller bekanta. Boendelösningarna är ofta temporära och asylsökande tvingas flytta runt mellan olika lägenheter. I kommuner med brist på lediga bostäder, främst storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad, flyttar asylsökande till områden där man redan bor trångt. Genom att bosätta sig hemma hos familjer som själva är på väg att etablera sig i Sverige, och som bor i kommuner med en mycket ansträngd bostadsmarknad, ökar risken att värdfamiljernas

10 8 Boendesituationen för nyanlända etablering försenas, samt att de asylsökande själva riskerar att bli socialtoch ekonomiskt exkluderade. I de delar av landet där situationen på bostadsmarknaden är bättre än i storstadskommunerna och större kommuner orsaker inte asylsökandes inneboende några boendesociala problem. Tvärtom hamnar asylsökande som på egen hand bosätter sig i landsbygdskommuner såsom Östra Göinge och Hultsfred i en social kontext som troligen främjar social inkludering. Om de asylsökande har barn i skolåldern placeras de i samma skolor som de infödda barnen. Frånvaron av rumslig segregation sägs också motverka uppdelningar i vi och de. Nyanländas boendesituation Nyanlända som bosätter sig i kommuner med stor brist på lediga bostäder får stora problem med att hitta bra bostadslösningar och väldigt många fortsätter att bo inneboende hos någon släkting eller bekant eller så skriver man sig på en c/o-adress och försöker hitta en sovplats någon annanstans. De bostadssociala problem som är förknippade med att bo inneboende är desamma för nyanlända som för asylsökande. Inflyttning på egen hand till kommuner med få lediga bostäder innebär oftast trångboddhet och påtvingade flyttkaruseller. Osäkra bostadslösningar gör att det blir svårt för nyanlända att fullt ut engagera sig i etableringsinsatserna, vilket i sin tur kan hindra ett snabbt inträde i samhällslivet, samt bromsa inträdet på arbetsmarknaden. I kommuner som Gävle, Östra Göinge och Hultsfred beskrivs mottagandet av nyanlända på ett sätt som kan tolkas som att bosättning i dessa kommuner främjar social inkludering. De boendesociala konsekvenserna är betydligt allvarligare i Södertälje och Göteborg. Nyanlända som bosätter sig på egen hand i dessa två kommuner löper troligen stor risk att bli socialt exkluderade. Den stora bristen på bostäder medför dessutom att en hel del nyanlända skaffar sig boenden på olaglig väg som exempelvis otillåtna andrahandslägenheter. Den sociala exkluderingens långsiktiga konsekvens kan bli att allt fler barn i nyanlända familjer i framtiden kommer att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning. Handel med kontrakt, adresser och otillåten andrahandsuthyrning I kommuner där många personer bor inneboende, där det råder stor brist på lediga lägenheter och långa kötider till egen bostad, finns det en grogrund för handel med hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning. Nyanlända som tänker bosätta sig på egen hand möter därför en parallell

11 Boendesituationen för nyanlända 9 (svart) bostadsmarknad där det går att köpa hyreskontrakt och där det finns ett utbud av otillåtna andrahandskontrakt och c/o adresser. För många nyanlända innebär den olagliga handeln med hyreskontrakt, olagliga förmedlingsavgifter och lägenheter som hyrs ut i andra, tredje eller fjärde hand ytterligare stress i en redan ansträngd tillvaro. I Hultsfred och Östra Göinge saknas det viktigaste incitamentet för att en otillåten bostadsmarknad ska uppstå, eftersom tillgången på lägenheter hittills har varit god. Tillgång till bostäder Tillgången till bostäder beror bland annat på om det finns ett tillräckligt utbud av lediga lägenheter och på hur långa köerna på hyresmarknaden är. Möjligheterna för nyanlända att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden skulle i princip vara obefintliga om de kommunala bostadsbolagen hade ställt krav på egen försörjning eller fast arbete. Trots att bostadsbristen successivt förvärras har allmännyttans krav på blivande hyresgäster snarare sänkts än höjts. I Göteborg förmedlas de kommunala bolagens lägenheter efter kötid av Boplats Göteborg. I övriga fyra kommuner bygger förmedlingssystemet på kötiden i respektive bostadsbolags interna kö. Inget av bostadsbolagen erbjuder några förturer eller speciella avtal för nyanlända. Det som försvårar etableringen på bostadsmarknaden är att det finns allt färre lediga lägenheter. Sociala hyreskontrakt används inte I många kommuner hyr socialtjänsten eller någon annan kommunal förvaltning ut lägenheter i andra hand utan besittningsrätt och på särskilda villkor till personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Ingen av de fem besökta kommunerna använder denna typ av sociala hyreskontrakt för att hjälpa nyanlända att komma in på bostadsmarknaden. Otillåten andrahandsuthyrning ett växande problem för socialtjänsten Nyanlända som uppfyller vissa villkor kan få en statlig bostadsersättning. Ett krav är att om den som söker bidraget t ex. bor i en hyresrätt och att det ska finnas ett godkänt första- eller handrahandskontrakt. Man har rätt till bostadsersättning så länge etableringen pågår, det vill säga cirka två år. Trots att många nyanlända är berättigade till bostadsersättning visar utredningen att i vissa kommuner beviljas förhållandevis få ersättningar. Socialtjänsten i Göteborg berättar att nyanlända vänder sig dit för att söka

12 10 Boendesituationen för nyanlända ekonomiskt bistånd och många har ett andrahandskontrakt utan skriftligt intyg från hyresvärden. Andrahandshyrorna är dessutom väsentligt högre än vad förstahandshyresgästen betalar i månadshyra. Om nyanländas etableringsersättning inte täcker boendekostnaderna på den otillåtna andrahandsmarknaden, utan kommunen måste gå in med försörjningsstöd, skjuter staten i praktiken över kostnader på kommunens socialtjänst. Ju fler nyanlända som inte klarar av att betala dyra andrahandshyror under etableringstiden, desto större kostnader skjuter staten över på kommunen. Ny tolkning av tidigare resultat Resultatet i s rapport Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning (2008) har visat sig vara feltolkad. Huvudbudskapet var att asylsökande som på egen hand skaffar sig ett boende (EBO) lyckas bättre med integrationen i jämförelse med personer som under asyltiden bott i anläggningsboende (ABO). Föreliggande utredning visar att de som bosätter sig själva i samband med permanent uppehållstillstånd lyckas bättre än de som får en kommunanvisning. Anledningen är en feltolkning i tidigare utredning av begreppen EBO respektive ABO s förslag Öka utbudet av bostäder instämmer i Riksrevisonens rekommendation att regeringen skyndsamt bör överväga att vidta åtgärder för att minska bristen på bostäder i framför allt kommuner med goda förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Flera förslag på hur utbudet av bland annat bostäder snabbt skulle kunna öka eller hur det befintliga bostadsbeståndet skulle kunna utnyttjas mer effektivt, finns i s delrapport, Nyanländas boendesituation delrapport (2015). Begränsa asylsökandes eget boende i vissa kommuner rekommenderar en ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. att temporärt begränsa asylsökandes möjlighet att bosätta sig på egen hand i områden där boendesituationen redan är ansträngd Allmännyttan behöver få tillbaka kontrollen föreslår att kommunerna ser över vilka uthyrningsbestämmelser som ska gälla för de kommunala bostadsbolagen. Strikt tillämpade kötidsprinciper har lett till att allmännyttan delvis har förlorat kontrollen över sitt bostadsbestånd. Strikta kösystem medger heller inga speciallös-

13 Boendesituationen för nyanlända 11 ningar för exempelvis trångbodda familjer eftersom bostadsbolagens bestämmelser inte tillåter förturer till lediga lägenheter. För att motverka den otillåtna andrahandsuthyrningen och öka möjligheterna att hjälpa trångbodda hyresgäster till bättre bostadslösningar är det enligt motiverat att temporärt använda andra förmedlingsprinciper än rak bostadskö eller komplettera kötidsprincipen med ett förturssystem. Nya bostadslösningar Att lösa bostadssituationen för nyanlända nu och i framtiden kommer att kräva extraordinära ansträngningar. Sverige står därför inför en situation som kan innebära att lösningar och åtgärder, för att få fram den mängd bostäder som behövs för möta bostadsbehoven medför avsteg från generella bostadslösningar. Staten borde kunna fungera som en katalysator som gör att fler bostäder börjar byggas i rätt delar av landet, men bostadsutmaningen behöver också mötas med någon slags modell för bostadsbyggande som riktar sig inte bara till nyanlända utan också till andra grupper som har det mycket svårt att hävda sig på den vanliga bostadsmarknaden. s uppfattning är att staten behöver initiera processer så att bostäder byggs för de hushåll och grupper som har de lägsta inkomsterna, vilket i praktiken betyder en modell för bostadsbyggande som riktar sig mot specifika målgrupper och inte till alla hushåll. Bred samverkan behövs Den demografiska utveckling som landet befinner sig i just nu kommer långsiktigt att medföra ett omfattande bostadsbyggande, och staten behöver både säkerställa att bostadsbehovet för grupper med låga inkomster tryggas men också bidra till en hållbar samhällsplanering och en hållbar utveckling för att trygga människors behov och möjligheter till ett fungerande vardagsliv. föreslår att regeringen skyndsamt tillsätter en bred sammansatt delegation eller kommitté som får till uppgift att leda och organisera bostadsbyggandet. Förslaget om att införa en delegation/kommitté för att initiera och driva på bostadsbyggandet och utvecklingen av det hållbara samhället utgår från att det krävs en kraftsamling, där olika expertkunskaper (inklusive forskare) gemensamt får möjlighet att bidra till ett ökat bostadsbyggande för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Delegationen/kommittén föreslås också få mandat att finansiera och vid behov också initiera bostadsbyggnadsprojekt.

14 12 Boendesituationen för nyanlända Ordförklaringar Anläggningsboende, ABO Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under handläggningstiden av ansökan om uppehållstillstånd, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Anläggningsboende, ABK Korridorboende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden. Gemensamma ytor inklusive kök där asylsökande kan laga mat själva. Anläggningsboende, ABT Korridorboende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden. De asylsökande får mat och logi. Anknytning Den relation en person har till exempelvis ett land eller en person. Se till exempel Familjeanknytning. Anvisad (kommunanvisad) En nyanländ som Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälper med ett boende i en kommun. Personen blir därmed folkbokförd i kommunen. Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Kvotflykting. Egenbosatt En person som under asyltiden skaffar sig en egen adress eller i samband med uppehållstillstånd skaffar sig en egen adress. Eget boende, EBO En asylsökande väljer att ordna boendet på egen hand under väntetiden, till exempel hos släkt eller vänner. Etableringsplan Utformas av Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlända. Planen sträcker sig högst 24 månader och omfattar olika aktiviteter, bland annat svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter.

15 Boendesituationen för nyanlända 13 Familjeanknytning Familjeband som en sökande hänvisar till när hen söker uppehållstillstånd. Kommunmottagen En person med uppehållstillstånd för bosättning, det vill säga som har rätt att folkbokföra sig. Kommunplacerad En nyanländ eller kvotflykting som blir folkbokförd i en kommun, antingen från ABO eller från EBO. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Asylsökande. Nyanländ En utländsk medborgare som beviljats permanent uppehållstillstånd och har en etableringsplan. Se Permanent uppehållstillstånd, PUT. Permanent uppehållstillstånd, PUT En utländsk medborgare som har beviljats permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige. Självbosatt En utländsk medborgare som har beviljats permanent uppehållstillstånd och bosatt sig själv i en kommun.

16 14 Boendesituationen för nyanlända Kapitel 1. Inledning Boendesituationen för asylsökande och nyanlända har fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende. Under arbetets gång har situationen i Sverige förändrats till ett tillstånd som av många beskrivs som kris. Antalet asylsökande uppgick 2014 till personer. Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet att öka till personer 2015 för att därefter ligga kvar på höga nivåer de kommande åren. har i en tidigare rapport, Nyanländas boendesituation delrapport, pekat på att bostadsbehovet för nyanlända ligger på historiskt höga nivåer. Av delrapporten framgår också att bostadsbehovet i Sverige är betydligt större än utbudet. Det saknas helt enkelt bostäder för väldigt många människor ofta utsatta grupper i Sverige. 1 Hur framtiden ska bli för de personer som kommer att få permanent uppehållstillstånd (PUT) bestäms till viss del av tillgången på bostäder. Riksrevisionen har pekat på att förutsättningarna för snabb etablering av nyanlända hindras av bristen på bostäder. Där det finns jobb saknas det som regel bostäder och tvärtom, skriver Riksrevisionen, och man drar slutsatsen att bostadssituationen måste lösas, såväl på kort som på lång sikt. 2 Asyl- och mottagningssystemet Antalet asylsökande har ökat de senaste åren, och då främst antalet ensamkommande barn. Figur 1.1visar på den vänstra axeln ett genomsnitt av antalet asylsökande per månad. Figuren visar även andelen kvinnor och andelen ensamkommande barn av det totala antalet asylsökande. Dessa avläses på den högra axeln. Antalet asylsökande har ökat mellan 2011 och Andelen kvinnor har minskat något under denna period medan andelen barn har ökat kraftigt sedan 2013, främst vad gäller ensamkommande barn. Könsfördelningen inkluderar även barnen. 1 (2015). Nyanländas boendesituation delrapport. Rapport 2015:10. 2 Riksrevisionen (2015). Nyanländas etablering är statens insatser effektiva? RiR 2015:17, s. 176.

17 Boendesituationen för nyanlända 15 Figur 1.1 Antal personer som sökt asyl i Sverige, genomsnitt per månad mellan 2006 och 2015 (t.o.m. september) Totalt Andel kvinnor Andel barn Andel ensamkommande barn 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Migrationsverket Personer som söker asyl i Sverige får välja om de vill bo i någon av Migrationsverkets hyrda boenden eller ordna sitt boende själv, till exempel hos släkt och vänner. Det finns alltså två sätt att bo under den tid när asylansökan prövas på Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO) eller i eget boende (EBO). ABO innebär ofta en plats i en lägenhet som delas med andra personer i ett vanligt bostadsområde men det kan också innebära en sängplats i ett tillfälligt anläggningsboende (ABT). EBO innebär att den sökande har ordnat boende på egen hand. Fördelning mellan EBO- och ABO-boende I takt med att antalet asylsökande i Sverige har ökat sedan 2011 har förhållandet mellan antalet EBO-boende och antalet ABO-boende förändrats. Figur 1.2 visar antalet inskrivna asylsökande den 31 december respektive år. För 2015 gäller antalet den 21 september Stapeln som visar antalet inskrivna är uppdelad i tre delar som visar antal män, kvinnor respektive barn. Antalet avläses på den vänstra axeln. Figuren visar även andelen som bor i ABO respektive EBO samt andelen kvinnor i ABO och EBO; dessa linjer avläses på den högra axeln. Antalet inskrivna har totalt sett ökat kraftigt sedan 2011 som en följd av det ökande antalet asylsökande. EBO var under flera år det dominerande alternativet för

18 16 Boendesituationen för nyanlända asylsökande men 2011 ändrades det och ABO blev det vanligaste alternativet. Efter 2014 har dock andelen i ABO minskat relativt snabbt, men det är fortfarande det dominerande alternativet. Figur 1.2 Antal asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem (21 september 2015) % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Barn Varav kvinnor i EBO Varav kvinnor i ABO Kvinnor Andelen i EBO Andelen i ABO Källa: Migrationsverket Av de närmare personer som var inskrivna i mottagningssystemet i december 2014 hade 66 procent ABO, 31 procent EBO och 3 procent övrigt boende (till exempel institutionsboende). Drygt 40 procent ( personer) av dem med ABO bodde i ett ABT-boende. Bristen på bostäder försenar integrationen När asylsökande har beviljats uppehållstillstånd kan de välja mellan att få hjälp med att bli kommunplacerade eller hitta en kommun på egen hand. Det saknas dock kommunplatser och det menar kommunerna beror på att det inte finns tillräckligt många lediga bostäder. Bostadsbristen skapar problem för Arbetsförmedlingen, eftersom myndigheten därmed inte kan anvisa tillräckligt många nyanlända en plats i en viss kommun. 3 Bristen på anvisningsbara kommunplatser leder också till att allt fler personer som har fått uppehållstillstånd tvingas bo kvar på Migrationsverkets an- 3 Bostadsbristen är även ett problem för Migrationsverket eftersom verket har ett bosättningsuppdrag att anvisa kvotflyktingar och personer som inte har rätt till etableringsersättning.

19 Boendesituationen för nyanlända 17 läggningsboenden, vilket i sin tur gör att dessa personer inte kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Det har också fått till effekt att allt fler nyanlända som sitter fast i ABO väljer att avbryta sitt bosättningsärende och på egen hand flyttar ut till en kommun. 4 Ökning av egenbosatta nyanlända Under 2014 kommunplacerades nyanlända i någon av landets 290 kommuner. Lite drygt 55 procent av personerna valde att bosätta sig på egen hand medan knappt 15 procent av de nyanlända blev anvisade en kommunplats. Övriga 30 procent utgörs av anhöriginvandring och kvotflyktingar. 5 Eget boende, EBO, har två betydelser Det finns risk för begreppsförvirring eftersom begreppet eget boende förkortat EBO både refererar till de asylsökande som på egen hand väljer att skaffa en bostad och till nyanlända som själva väljer att bosätta sig på egen hand. EBO-begreppet har tidigare huvudsakligen förknippats med asylsökandes rätt att själva välja att ordna sitt boende under asyltiden. Den betydelsen används även i denna rapport för att beskriva boendesituation för asylsökande som valt eget boende. I denna rapport används dock begreppet EBO även som beteckning för den kategori nyanlända som på egen hand bosätter sig i en kommun efter att de fått PUT. Migrationsverket använder EBO-begreppet i sin statistik för att skilja mellan nyanlända som har kommunplacerat sig genom anvisning (från ABO) och nyanlända som bosatt sig på egen hand (från EBO). Migrationsverket definierar EBO och ABO på följande sätt: EBO definieras som en före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som har ordnat boende i en kommun på egen hand antingen redan under tiden som asylsökande eller i samband med att personen fått uppehållstillstånd. ABO definieras som en före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket har bosatt sig i en kommun. 4 Intervju med Arbetsförmedlingen; Riksrevisionen (2014). Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? RiR 2014:15. 5 Riksrevisionen (2015), s. 52.

20 18 Boendesituationen för nyanlända Uppdraget I regleringsbrevet för 2015 har fått i uppdrag att kartlägga och analysera boendesituationen dels för asylsökande i eget boende, dels för de personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (nyanlända) de tre senaste åren. ska lämna förslag på åtgärder för hur tillgång och tillträde till bostäder kan hanteras givet det ökade antalet nyanlända. ska vidare kartlägga nyanländas förutsättningar att få tillgång till bostäder vad gäller bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden, bostäder på den sekundära bostadsmarknaden och olika former av tillfälliga bostäder. I kartläggningen ingår bland annat att redovisa bostadssociala aspekter samt handel med kontrakt och adresser. Boendesituationen för barnfamiljer ska ges särskild uppmärksamhet och jämställdhetsperspektivet ska lyftas fram. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda aktörer. Första delrapporten redovisades den 1 mars Slutredovisningen ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 3 november Bakgrund EBO och lagstiftningen Asylsökandes rätt att välja eget boende infördes i Sverige i mitten på 1990-talet genom lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Idén om eget boende lanserades i en statlig utredning 1992, Mottagandet av asylsökande och flyktingar (SOU 1992:133). Syftet med EBO sades vara att betona de asylsökandes eget ansvar och att undvika ett omhändertagandeperspektiv. Följande var några av de fördelar med EBO som utredningen kom fram till: Segregation och minskad främlingsfientlighet motverkas eftersom EBO ger fler kontaktytor mellan asylsökande och svenskar. Det blir lättare för den asylsökande att hitta jobb. Släkt och vänner där den asylsökande bor kan lära ut samhällets skrivna och oskrivna regler till den asylsökande. Problemen med trångboddhet, konflikter med värdfamilj och ökad boendesegregation tonades ner. Utredningen uppskattade att cirka 10 procent av de asylsökande skulle välja eget boende. Asylsökandes eget boende och dess konsekvenser har utretts ett antal gånger sedan införandet. I s rapport Asylsökandes eget boende,

21 Boendesituationen för nyanlända 19 EBO en kartläggning konstaterades att flera utredningar hade kommit fram till att möjligheten till eget boende för asylsökande borde avskaffas. Exempelvis listade den invandrarpolitiska kommittén 1996 ett antal skäl till varför EBO borde avvecklas. Enligt utredningen förstärkte EBO boendesegregationen. I stället för att spridas ut över landet koncentrerades de asylsökande till storstäderna, vilket antogs leda till en ökning av arbetslöshet och ett ökat beroende av försörjningsstöd. De asylsökande flyttade också ofta till redan segregerade områden, vilket försvårade kontakter mellan invandrare och svenskar. 6 I början av 2000-talet kom frågan om asylsökandes eget boende åter upp på den politiska dagordningen. Utredningen Etablering i Sverige möjligheter för individ och samhälle (SOU 2003:75) kom fram till att EBO ledde till att de asylsökande, och framför allt barnen, for illa under asyltiden och att värdfamiljernas integration både försenades och försvårades. De bostadssociala konsekvenserna handlade om trångboddhet, konflikter med värdfamiljer, flyttningar och skolproblem. En annan negativ aspekt som lyftes fram var att EBO i många fall motverkade integration i samhället. Eftersom asylsökande flyttade till redan segregerade bostadsområden och blev kvar där efter att de fått uppehållstillstånd bidrog EBO till arbetslöshet, utanförskap och ökande etnisk segregation. Utredningen konstaterade också att många kommuner var missnöjda och man pekade på de problem som uppstod såväl för de asylsökande som för de mottagande kommunerna. Kommunerna menade att det egna boendet ledde till trångboddhet. Fastighetsägare klagade över onormalt slitage och fuktskador när duschrum användes av så många att de aldrig hann torka upp. Andra problem som lyftes fram var fingerade adresser, som uppgavs för att undvika nedsättning av försörjningsstöd, oseriös uthyrning till asylsökande och kriminell försäljning av EBO-adresser. 7 Trots en rad vittnesmål om negativa bostadssociala konsekvenser konstaterade utredningen att det inte gick att presentera en samlad bild över hur EBO påverkade asylsökande och kommuner. Med utredningens egna ord gick det inte att dra slutsatsen att de problem som beskrivits var av stor eller alarmerande omfattning. 8 Den 1 mars 2005 skedde en förändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. I propositionen (2004/05:28) som låg till grund för lagförändringen lyftes en rad icke önskvärda effekter av EBO fram. Bland annat 6 (2008). Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning ; SOU 1996:55. Sverige, framtiden och mångfalden. Slutbetänkande från Invandrarpolitiska kommittén 7 (2008). Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning, s (2008). Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning, s. 14

22 20 Boendesituationen för nyanlända hävdade regeringen att asylprocessen skulle bli kortare och mer effektiv om de asylsökande bodde i anläggningsboende. Genom att ta bort den särskilda bostadsersättning som asylsökande i eget boende dittills hade haft rätt till hoppades regeringen dessutom att komma till rätta med problemen. När asylsökandes rätt till bostadsersättning togs bort antogs att fler personer i stället skulle välja anläggningsboende. Dock kvarstod rätten att välja eget boende. 9 I tidigare rapporter och forskning har även positiva fördelar lyfts fram med asylsökandes rätt till eget boende, till exempel att boende på egen hand ger en större känsla av kontroll över sitt eget liv samt att eget boende gör att de asylsökande kommer närmare det normala samhället och därmed har större möjligheter att få arbete, bli självförsörjande och integreras. I undersökningar har asylsökande själva berättat att eget boende ger mer frihet och självständighet. Närheten till släkt och vänner ses som positivt, men att bo inneboende hos dem är mest ett praktiskt val för att nå andra fördelar. 10 Nyanländas mottagning och etablering Mellan åren 1985 och 2010 ansvarade kommunerna för introduktionen av nyanlända. År 2010 trädde en ny lag i kraft lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen infördes för att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna förväntades förbättra de nyanländas förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbetsoch samhällslivet. Den nya lagen 2010 medförde att ansvaret för etableringsinsatser och bosättning av nyanlända övergick till Arbetsförmedlingen. Under perioden träffade Integrationsverket överenskommelser med kommunerna om mottagande av personer som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Efter Integrationsverkets nedläggning 2007 övertogs ansvaret av länsstyrelserna medan Migrationsverket fick i uppdrag att skriva under överenskommelserna. Från 2011 skriver länsstyrelserna under överenskommelserna. Kommunerna ansvarar för att ta emot de nyanlända och hantera frågan om bostadsförsörjning. Kommunerna ansvarar också för den samhällsorientering som i första hand ska ske på modersmål och omfatta minst 60 timmar samt för undervisning i svenska för invandrare (SFI). Skola, 9 Riksrevisionen (2014). Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? RiR 2014:15, s (2008). Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning, s. 15 ff.

23 Boendesituationen för nyanlända 21 barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar samt insatser inom det sociala området är också kommunernas ansvar. 11 Avgränsning En utförlig beskrivning av hur mottagnings- och bosättningssystemet fungerar har lämnats utanför rapporten. Information om detta finns på ansvariga myndigheters webbplatser. Kartläggningen har avgränsats till asylsökande och nyanlända som på egen hand ordnar boende. Hur nyanlända som har kommunplaceras genom anvisning bor har däremot lämnats utanför kartläggningen, eftersom det förutsätts att kommuner som tar emot anvisade nyanlända erbjuder bostäder som i möjligaste mån är anpassade till den nyanländes behov. Metod och genomförande Kartläggningen tar sin utgångspunkt i s tidigare rapporter Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning (2008) och Mellan uppehållstillstånd och bostad. En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation (2009). Även om regeringsuppdragen som låg till grund för dessa rapporter skiljer sig något åt från uppdraget i denna rapport används ett liknande metodologiskt tillvägagångssätt. I de tidigare rapporterna, liksom i denna, är kartläggningen och analysen uppdelad i tre avsnitt: 1. Var i landet bor asylsökande och nyanlända i eget boende och hur ser deras boendesituation ut? 2. Hur ser myndigheter och kommuner på de boendesociala konsekvenserna som följer av att asylsökande och nyanlända kan välja att bosätta sig på egen hand? 3. Hur lyckas nyanlända med etableringen? För att kartlägga det första avsnittet och presentera en övergripande analys har underlag inhämtats från Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB). Underlaget för den statistiska kartläggningen har bearbetats, analyserats och presenteras med hjälp av kartor. 12 Materialet är dock begränsat när det gäller möjligheterna att analysera boendesociala aspekter. 11 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 12 Kartorna har bearbetats med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS).

24 22 Boendesituationen för nyanlända Analysen utgår från tre variabler: bostadsmarknadsläget (tillgång till bostad), genomsnittlig boendeyta per nyanländ (trångboddhet) och möjligheterna till egen bostad (tillträde till bostad). Statistikuppgifter från SCB och övriga myndigheter som Försäkringskassan med flera kombineras med uppgifter från s bostadsmarknadsenkät (BME). I avsnitt två behandlas de boendesociala aspekterna. Underlaget bygger på fallstudier i fem kommuner. Valet av kommuner bygger delvis på att dessa har olika erfarenheter av asylsökande och nyanlända som på egen hand skaffar sig boende. För att inhämta kunskap som beskriver situationen för asylsökande som bosätter sig på egen hand har tre kommuner valts ut: Gävle, Göteborg och Södertälje. Gemensamt för dessa tre kommuner är att de även har en stor andel nyanlända som bosätter sig på egen hand i kommunerna efter PUT. Motsatsen är kommuner där väldigt få asylsökande bor hos en släkting eller bekant under asyltiden men där tillgången på bostäder är relativt god för nyanlända. Två kommuner, Hultsfred och Östra Göinge har valts ut som exempel på kommuner som har haft ett överskott av bostäder där nyanlända har kunnat bosätta sig i på egen hand. Skillnaderna mellan dessa kommuners erfarenhet kan sammanfattas i matrisen nedan. Tabell 1.1 Kommunernas olika erfarenheter av eget boende Asylsökande som på egen hand ordnat ett boende Nyanlända som på egen hand ordnat ett boende Brist på bostäder Gävle, Södertälje och Göteborg Gävle, Södertälje och Göteborg Överskott på bostäder Hultsfred, Östra Göinge Fallstudierna har genomförts med hjälp av intervjuer och bearbetning av statistikunderlag från olika myndigheter. Den kommunspecifika statistiken beskriver den lokala utvecklingen och förutsättningarna i dessa fem kommuner vad gäller inflyttning av asylsökande i eget boende och nyanlända som bosatt sig på egen hand. Representanter från kommunala bostadsbolag, socialförvaltning, utbildningsförvaltning, kultur- och fritidsförvaltning, kommunledning- /stadsledning och integrationssamordnare har intervjuats i samtliga eller några av kommunerna. Nyanlända och asylsökande har intervjuats i Gävle och Södertälje. Intervjuerna har arrangerats genom Arbetsförmedlingen och genom representanter för det civila samhället.

25 Boendesituationen för nyanlända 23 På länsnivå har intervjuer genomförts med länsstyrelser. Intervjuer med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har genomförts med handläggare och på lokal ledningsnivå. Kompletterande intervjuer med myndigheterna har genomförts på nationell nivå och för Migrationsverket även vid ankomstenheten i Malmö. Tabell 1.2 Fördelning av intervjupersoner Nyanlända 11 Bostadsbolag 10 Kommunledning 11 Integrationssamordnare och projektledare i kommun 6 Kultur- och fritidsförvaltning 4 Utbildningsförvaltning, SFI och hemspråksundervisning 9 Socialförvaltning 11 Länsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 4 Arbetsförmedlingen 7 Migrationsverket 6 Totalt 79 Materialet från intervjuerna har sammanställts till berättelser som speglar hur intervjupersonerna från de fem kommunerna och myndigheterna samt de nyanlända själva upplever de boendesociala konsekvenser som eget boende anses medföra. Kommunerna har i efterhand fått ta del av textsammanställningen och godkänt dem. Berättelserna ses som fristående från rapportförfattarnas analyser. Fallbeskrivningarna utifrån kommunspecifik statistik och berättelserna återfinns i bilaga 1. Underlaget till avsnitt tre kommer från SCB som i sin tur har sammanställt material från databasen Stativ. 13 Svarsuppgifter har även inhämtats från en enkätundersökning som genomförts av undersökningsföretaget Invandrarindex. Enkäten syftar till att ge en bred bild av hur invandrare i Sverige förhåller sig till en rad frågor som är betydelsefulla för integrationen i samhället och på arbetsmarknaden. Undersökningen har genomförts i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Elever som läser svenska för invandrare fyllde under lektionstid i ett frågeformulär över internet med hjälp av sina lärare. s frågor var utformade för att bidra med information som var till nytta för detta uppdrag. 13 SCB:s registerbaserade databas Stativ är en longitudinell individdatabas som innehåller samtliga personer folkbokförda i Sverige den 31 december respektive år.

26 24 Boendesituationen för nyanlända Riksrevisionens båda rapporter Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (2014) och Nyanländas etablering är statens insatser effektiva? (2015) har varit till stor nytta både som inspirationskälla och som kunskapskälla för att förstå hur mottagnings- och etableringssystemet är uppbyggt, hur systemen fungerar och vad som anses vara problematiskt med boendesituationen när flyktingvolymen ökar. Synpunkter på denna rapports innehåll har inhämtats från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genom myndigheternas samverkansdelegation. Generalisering utifrån kommuntyper Det eftersträvansvärda målet att kunskap ska vara så generell som möjlig kan vara svårt att uppnå i till exempel fallstudier eller avgränsade intervjuundersökningar. Intervjupersonerna i de fem kommuner som har besökts berättar i första hand om enskilda unika händelser men det utesluter inte att deras erfarenheter kan utsträckas till andra kommuners situationer. Rapporten gör inte anspråk på att ha löst problemet med att dra generella slutsatser från enskilda fallstudier men ambitionen är att med hjälp av kommuntypsindelningar försöka använda de unika berättelserna för att generalisera kring boendesituationen i fler kommuner än de som besökts. Metoden bygger på den kommuntypsindelning som presenteras i Riksrevisionens rapport Kommunerna grupperas utifrån ett stad-ochland-perspektiv (se bilaga 2), och indelningen är skapad utifrån geografiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) samt tillgänglighetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen). Kommunerna grupperas enligt följande: storstadskommuner (29) täta kommuner nära en större stad (103) täta kommuner avlägset belägna (28) landsbygdskommuner nära en större stad (70) landsbygdskommuner avlägset belägna (60) 14 Sweco (2015). Kommunplaceringens geografi. Bilaga D till Riksrevisionens rapport Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? RiR 2014:15. För en mer utförlig beskrivning av kommunindelningen se, s. 7ff. hämtad

27 Boendesituationen för nyanlända 25 Kommunerna i respektive grupp har vissa gemensamma drag. Exempelvis säger kommunindelningen om något den geografiska spridningen över landet när det gäller befolkningskoncentrationen. Storstadskommunerna ligger geografiskt i de mest tätbefolkade regionerna medan landsbygdskommunerna återfinns i de glest befolkade delarna av mellersta och norra Sverige. De fem kommuner som har besökts är fördelade över de fyra största kommuntyperna. Göteborg och Södertälje ingår i storstadskommuner medan Gävle klassificeras som en tät kommun nära en större stad. Östra Göinge tillhör kategorin landsbygdskommun nära en större stad medan Hultsfred ingår i kategorin avlägset belägen landsbygdskommun. Ambitionen att kunna säga något utöver de enskilda berättelserna bygger således på att kommuner som ingår i respektive kommuntyp har vissa strukturella likheter vad gäller situationen på bostads- och arbetsmarknaden. Innehållsanalys med hjälp av dimensionspar Det behövs en tolkningsram för att kunna analysera den information om asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand som förmedlas i intervjuerna med kommuner och myndigheter. Ramen är på förhand konstruerad utifrån SOU 1992:133, Mottagande av asylsökande och flyktingar, samt regeringens proposition Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd (2009/10:60). I Sverige är det viktigt att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Regeringens mål är att alla ska vara en del av samhällets gemenskap, oavsett var de är födda och vilken etnisk bakgrund de har. Social inkludering handlar därför om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra. Motsatsen är social exkludering som betyder att personer eller grupper inte är integrerade i många av samhällets sektorer. 15 Ett annat mål i integrationspolitiken är att nyanlända ska komma i arbete så snabbt som möjligt. Ekonomisk inkludering innebär att alla personer och grupper som har tillstånd att arbeta också ska ha möjlighet att få ett arbete, och i regeringens etableringsreform, som infördes den 1 december 2010, förtydligades att ett viktigt integrationsmål är att nyanlända ska bli ekonomisk inkluderade och så snabbt som möjligt komma i egenförsörjning hämtad

28 26 Boendesituationen för nyanlända Ekonomisk inkludering och ekonomisk exkludering är ett motsatspar som bland annat har att göra med arbete på den reguljära arbetsmarknaden och reella valmöjligheter på bostadsmarknaden. Den som är ekonomiskt exkluderad står utanför den vanliga arbetsmarknaden, riskerar att bli långvarigt bidragsberoende och är utestängd från stora delar av bostadsmarknaden. 16 Motsatsparen socialt inkluderad socialt exkluderad samt ekonomiskt inkluderad ekonomiskt exkluderad används för att sortera de boendesociala aspekterna som kommer fram i intervjuerna. I analysen i kapitel 3 används dessa motsatspar i en så kallad dimensionsanalys. Disposition och läsanvisning En central del av uppdraget rör boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende, och vilka bostadssociala följder detta får för såväl personerna själva som kommunerna de bosätter sig i. Syftet är emellertid inte att granska de enskilda kommunerna eller myndigheterna utan intervjuerna syftar till att få information som belyser olika boendesituationer i olika kommuner. Av det skälet, men också för att inte i onödan tynga rapporten med mycket text, har den kommunspecifika statistiken och de fem besökta kommunernas berättelser samt referaten från intervjuerna med myndigheter och nyanlända lagts i bilaga 1. Kartläggningen av asylsökandes och nyanländas boendesituation har delats upp i tre delavsnitt. Avsnitten kan läsas var för sig. I kapitel 2 behandlas det första delavsnittet där kartläggningen är inriktad mot en nationell översikt. Med hjälp av kartor presenteras vissa mätbara resultat för nyanländas boendesituation. I kapitlet redovisas också en kartläggning av bostadsadresser som kan misstänkas ingå i handel med adresser. I kapitel 3 redovisas det andra delavsnittet som handlar om de boendesociala aspekterna. Huvudfokus ligger på kommunernas berättelser om boendesituationen för asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand (se bilaga 1). Vidare presenteras kommunernas erfarenheter av otillåten handel med hyreskontrakt och fiktiva adresser. För att illustrera de bostadssociala problem som kommer fram har berättelserna kompletteras med kartor. För att bedöma hur nära eller hur långt ifrån de integrationspolitiska målen om social och ekonomisk inkludering de ny- 16 Prop. 2009/10:60. Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd.

29 Boendesituationen för nyanlända 27 anlända befinner sig avslutas kapitlet med en analys av kommunernas berättelser utifrån tre dimensioner. I kapitel 4 riktas fokus mot etableringen (det tredje delavsnittet) och hur nyanlända som bosatt sig på egen hand i en kommun lyckas med integrationen jämfört med nyanlända som anvisats en kommunplats. Vidare presenteras resultatet från en enkätundersökning. I kapitel 5 redovisas slutsatser, s förslag och andra intervjuade myndigheters förslag.

30 28 Boendesituationen för nyanlända Kapitel 2. Kartläggning av boendesituationen samt möjlig handel med adresser Kapitel 2 inleds med att redovisa hur bilden ser ut gällande antalet asylsökande som är inskrivna i eget boende i Migrationsverkets statistik och placerar dessa på en karta. Antalet nyanlända som på egen hand ordnar bostad tas därefter upp. Det konstateras av tidigare rapporter att det är svårt att ge någon tydlig bild över boendesituationen för asylsökande och nyanlända. Asylsökandes boendesituation följs inte upp av någon myndighet. Nyanlända folkbokförs däremot på en adress och kan följas i annan statistik. En statistik som kan ses är boendeytan per nyanländ. Har man som nyanländ rätt till etableringsersättning så kan man också på vissa kriterier söka bostadsersättning. Statistiken över bostadsersättningen gör det möjligt att säga något om nyanländas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. En tredje variabel som dessa två kan relateras till är kommunernas redovisade bostadsunderskott enligt bostadsmarknadsenkäten. Dessa tre variablar ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt. Asylsökande inskrivna i eget boende I detta avsnitt redovisas statistik från Migrationsverket om antalet asylsökande som bor i EBO under asyltiden. Antalet kommuner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat under de senaste åren. Tabell 2.1 visar de 15 kommuner som hade flest asylsökande som på egen hand valt att bosätta sig i en kommun. Den visar också antalet inskrivna i EBO för de kommunerna årligen från och med I bilaga 3 finns en tabell över fler än 100 inskrivna asylsökande Antalet kommuner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat från 30 till 57 stycken mellan 2013 och De kommuner som 2013 hade 100 eller fler är mer eller mindre samma kommuner som 2015 har 100 eller fler inskrivna även om många av de kommunerna har fler boende i EBO 2015 än jämfört med 2013.

31 Boendesituationen för nyanlända 29 Tabell 2.1 visar de 15 kommuner som har flest antal inskrivna asylsökande i EBO den första oktober 2015, relaterat till tidigare år från och med 2013 Antalet inskrivna i EBO Källa: Migrationsverket Stockholm Göteborg Malmö Södertälje Botkyrka Norrköping Eskilstuna Helsingborg Uppsala Örebro Västerås Huddinge Haninge Järfälla Gävle För att beskriva var i landet många asylsökande väljer att skaffa sig ett boende på egen hand presenteras Migrationsverkets statistik med hjälp av en karta. Kartan på nästa sida (figur 2.1) visar var asylsökande valt att bosätta sig på egen hand.

32 30 Boendesituationen för nyanlända Figur 2.1 Asylsökande som på egen hand var bosatt i en kommun 1 oktober Källa: Migrationsverket. Kartan visar att det finns asylsökande som valt att ordna boende på egen hand i nästan alla kommuner. Dock är det vissa kommuner och regioner som sticker ut. Storstäderna och vissa kommuner som Södertälje, Bot-

33 Boendesituationen för nyanlända 31 kyrka och Norrköping tar emot många asylsökande. På regionnivå tar Stockholms län emot överlägset flest. Kartan beskriver den övergripande bilden men den statistiska kartläggningen av var och hur asylsökande som på egen hand ordnar boende sträcker sig dessvärre inte längre än hit. Kommunplacerade nyanlända som på egen hand ordnar bostad Som nämnts i kapitel 1 föreligger viss risk för begreppssammanblandning. Tabell 2.1 och figur 2.1 beskriver statistik över asylsökande som i avvaktan på besked om uppehållstillstånd (PUT) har valt att på egen hand skaffa sig ett boende i någon kommun. Figur 2.2 beskriver på vilka sätt nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd blir mottagna i en kommun (kommunplacerade). Nyanlända kan i princip bli kommunplacerade på två sätt: Det ena är att PUT-personerna själva väljer att bosätta sig i vilken kommun de vill. Detta sätt kallas för EBO i figur 2.2. Det andra sättet att bli kommunplacerad på är att PUT-personerna blir anvisade till en kommun. Detta sätt kallas för ABO i figur 2.2. Figur 2.2 på nästa sida visar ett genomsnittligt antal kommunplacerade per månad fram till och med augusti Figuren visar att de flesta nyanlända som mottagits av en kommun 2015 tillhör kategorin EBO (drygt personer som bosätter sig på egen hand). Det totala antalet kommunplacerade per månad uppgår till knappt personer. Över hälften utgörs således av före detta asylsökande som på egen hand har bosatt sig i en kommun (EBO) och personer är anhöriga. Nyanlända som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket har blivit kommunplacerade ingår i kategorin ABO. Denna grupp utgörs av cirka 540 personer. Antalet barn som är kommunplacerade kommer däremot huvudsakligen från ABO, vilket utgör ca 65 procent av totala antalet kommunplacerade barn.

34 32 Boendesituationen för nyanlända Figur 2.2 Antal kommunplacerade per månad och flyktingkategori 2015 (till och med augusti) Kvot ABO EBO Övriga Anhöriga Antal Varav barn Källa: Migrationsverket. Boendesituationen för nyanlända I s rapport från sammanfattas resultat från ett antal forskningsstudier. Dessa studier har funnit bostadssociala effekter i samband med egen bosättning som kan sammanfattas med att boendet karaktäriseras av trångboddhet, frekventa flyttar och provisoriska lösningar. För de närmare asylsökande personer som varje månad skaffar ett boende i en kommun på egen hand (EBO) påverkas boendesituationen av det rådande läget på bostadsmarknaden i inflyttningskommunen. Boendesituationen påverkas också av nyanländas möjlighet att erhålla en bostad, eftersom många personer i dessa grupper ofta flyttar till samma bostadsområden. Migrationsverkets statistik säger inget om vad för slags bostadssociala förhållanden som nyanlända möter när de blir kommunplacerade. För att kartlägga boendesituationen för nyanlända behöver fler statistikkällor användas. Nedan presenteras en övergripande beskrivning och analys utifrån underlag som inhämtats från Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB). Underlaget för den statistiska kartläggningen har bearbetats, analyserats och presenteras med hjälp av kartor Följande avsnitt presenterar tre olika variabler som beskriver de nyanländas boendesituation: 17 hämtad (2008). Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning, s

35 Boendesituationen för nyanlända 33 boendeyta per person bostadsersättning bostadsbrist enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (BME) 19 Variablerna syftar till att ge en bild av boendesituationen för nyanlända. Boendeyta per person Varje nyanländ kopplas till en bostad och bostadens boendeyta. Bostadens area delas med antalet personer som kan kopplas till bostaden. Resultatet blir boendeyta i kvadratmeter per person. Det finns svagheter med variabeln boendeyta för i många fall är det inte den verkliga boendeytan för individerna, eftersom det kan antas att många individer inte bor där de är folkbokförda. Boendeytan blir således missvisande för enskilda bostäder. Individer som folkbokför sig på en adress medan de bor på en annan drar ner den genomsnittliga boendeytan på den adress där de är folkbokförda medan boendeytan per person blir hög där de faktiskt bor. Boendeyta per person är beräknad på genomsnittet för ett område som definieras av rutor 20 med antingen en sida motsvarande 250 meter eller en sida motsvarande 1 kilometer. Boendeyta per vuxen och barn 2014 Kartan på nästa sida (figur 2.3) visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn 2014, uppdelat på kommun. I statistiken ingår de personer som är anvisade boende, både av Arbetsförmedlingen och av Migrationsverket. Rött i kartan motsvarar minst ytan 14,1 19 kvm per person. Sedan följer i storleksordning från mindre till större, ytorna gult (19,1 24 kvm), grått (24,1 29 kvm) och ljusblått (29,1 36,5 kvm) som avser den största ytan per person. Riksgenomsnittet för samtliga boende i Sverige är 42 kvm per person. Asylsökande ingår dock inte i den statistiken, eftersom de inte är folkbokförda. Det finns också anledning att anta att asylsökande bosätter sig i samma bostadsområden som nyanlända 21. Det gör att boendeytan per person som redovisas i kartan överskattas. 19 s bostadsmarknadsenkät, hämtad För mer information se 21 Detta kan antas utifrån kommunberättelserna och utifrån att det rimligtvis är dessa områden som asylsökande söker sig till eftersom det är där bostäder de får tillgång till finns.

36 34 Boendesituationen för nyanlända Figur 2.3 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), bearbetning. Figur 2.3 visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn Den är beräknat utifrån boendeytan i bostäder där nyanlända bor delat på antalet folkbokförda på bostaden. Det räcker med att det är en nyanländ folkbokförd på adressen för att bostaden ska räknas in i statistiken. Vissa kom-

37 Boendesituationen för nyanlända 35 muner sticker ut som till exempel Tjörn. Det beror på att nyanlända där med största sannolikhet är folkbokförda på ett anläggningsboende, vilket gör att boyta per person blir mycket lågt där. Generellt kan dock antas att boendeytan per person överskattas, eftersom asylsökande inte är folkbokförda och många av dessa är inneboende i samma område som nyanlända. Kartan ovan visar att boendeytan per person är lägre i städerna. Boendeytan per person är för nyanlända i genomsnitt ca 22 kvm och medianen är knappt 21 kvm per person. Det är stora skillnader mellan kommunerna där den genomsnittliga boendeytan varierar från 3,7 kvm (Tjörn) per person till ca 37 kvm. Det ska ses i sammanhanget att riksgenomsnittet är cirka 42 kvm per person. Genom att kartlägga den genomsnittliga boendeytan för nyanlända fås ett ungefärlig mått på om man har bosatt sig i kommuner där det är relativt sett trångbott. Bostadsersättning Bostadsersättningen är en annan variabel som kan ge information om situationen på bostadsmarknaden för nyanlända är. Bostadsersättning kan sökas av dem som har rätt till etableringsersättning. 22 Den som äger sin bostad eller har ett hyreskontrakt för bostaden kan ansöka om bostadsersättning. Ersättningen är till för den som bor i egen bostad och kan inte fås om personen är inneboende hos någon annan. 23 Andrahandsuthyrning kan även godkännas om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsuthyrningen. Andelen som mottar bostadsersättning kan kopplas till kommunernas svar i s bostadsmarknadsenkät (BME) om underskott på bostäder. Genom kopplingen erhålls ett mått på möjligheten att få ett kontrakt på bostadsmarknaden. Det som framträder är att det finns ett starkt samband mellan en låg andel som tar emot bostadsersättning och kommuner där det finns ett underskott på bostäder. På kartan (figur 2.4) visar sig detta genom att områden med låg andel bostadsersättning också har ett underskott av bostäder enligt BME. 22 De som fått uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande kan ansöka om etableringsersättning. Etableringsersättningen kan fås när en etableringsplan är upprättad och om personen är mellan 20 och 64 år. Personen kan därutöver ansöka om etableringstillägg om det finns ett barn som bor hemma. 23 Försäkringskassan: hämtad

38 36 Boendesituationen för nyanlända Figur 2.4 Andel nyanlända med bostadsersättning samt kommuner med bostadsbrist enligt BME. Källa: Försäkringskassan och, bearbetning. Nyanländas etablering på bostadsmarknaden Tillväxtanalys delar in landets kommuner i olika kommuntyper utifrån ett stad- och landperspektiv. Indelningen bygger på principer och antaganden

39 Boendesituationen för nyanlända 37 från Eurostat och OECD och baseras på tillgänglighet och befolkningsstatisk. 24 Tabell 2.2 visar andelen som tar emot bostadsersättning per kommuntyp Tabellen visar att andelen som tar emot bostadsersättning av dem med etableringsersättning har ökat under perioden. De olika kommuntyperna hade 2011 en ungefär lika stor andel som tog emot bostadsersättning med undantag för storstäderna som låg på en mycket lägre nivå. Utvecklingen har sedan skiljt sig åt, där landsbygdskommunerna har haft den största ökningen. Ökningarna i de mer urbana kommunerna har varit mindre och i storstadskommunerna har det inte skett någon förändring alls. Tabell 2.2 Andel som tar emot bostadsersättning av antalet med etableringsersättning per kommuntyp Andel 2011 i % Andel 2012 i % Andel 2013 i % Andel 2014 i % Andel 2015 i % Skillnad , i procentenheter Landsbygdskommuner avlägset belägna Landsbygdskommuner nära en större stad Storstadskommuner Täta kommuner avlägset belägna Täta kommuner nära en större stad Riket Källa: Försäkringskassan. 24 Tillväxtanalys indelning i kommuntyper bygger på principer och antaganden från Eurostat och OECD för ett internationellt sammanhang. Indelningen är skapad utifrån geografiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) och tillgänglighetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen). Källa: RIR och Tillväxtanalys hämtad den

40 38 Boendesituationen för nyanlända Karta (figur 2.5) visar samma förhållande som i tabellen ovan (andelen nyanlända med bostadsersättning i relation till kommuntyper). Desto mindre ring på kartan för en kommun, desto mindre andel av de nyanlända med etableringsersättning som också har bostadsersättning. Figur 2.5 Andel nyanlända med bostadsersättning i relation till olika kommungrupper Källa: Försäkringskassan och Tillväxtanalys, bearbetning.

41 Boendesituationen för nyanlända 39 Genomsnittliga boendeytan i förhållande till bostadsersättningen I kartan (figur 2.6.) nedan relateras den genomsnittliga boendeytan per person för nyanlända till andelen som också får bostadsersättning. Färgerna visar den genomsnittliga boendeytan och prickarna visar andelen med etableringsersättning som får bostadsersättning. Figur 2.6 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända samt andelen som får bostadsersättning Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan, bearbetning.

42 40 Boendesituationen för nyanlända Hemutrustningslån Den som kommit till Sverige och omfattas av etableringsförordningen kan få låna pengar av CSN för att köpa utrustning till hemmet. Detta lån kallas hemutrustningslån och uppgår till högst kronor för en person i en omöblerad bostad. 25 För att få ett hemutrustningslån krävs att: individen omfattas av flyktingmottagande eller etableringsförordningen det gått maximalt två år sedan individen mottogs i en kommun individen är myndig. För att få ett hemutrustningslån krävs också ett intyg om bostad. Den sökande ska därtill vara folkbokförd på den aktuella adressen. Bor personen där i andra hand ska den som söker lånet kunna styrka att innehavaren av förstahandskontraktet inte är folkbokförd eller bor på adressen. Hemutrustningslån kan ge en bild av situationen på bostadsmarknaden, men det säger också något om hur många som söker sig till kommunerna. Svagheten är att det är olika instanser som har ansvar för hemutrustningslånen i kommunerna. Informationen om att man kan få hemutrustningslån varierar därför från kommun till kommun. Tabell 2.3 visar de kommuner där det betalas ut högst antal hemutrustningslån Hämtad

43 Boendesituationen för nyanlända 41 Tabell 2.3 Kommuner med högst antal utbetalade hemutrustningslån 2012 Kommun Antal hemutrustningslån 2014 Malmö 394 Växjö 307 Kristianstad 283 Göteborg 262 Trollhättan 228 Eskilstuna 226 Helsingborg 220 Norrköping 204 Nässjö 190 Örebro 190 Stockholm 185 Avesta 178 Borås 178 Fagersta 176 Västerås 176 Jönköping 166 Karlskoga 166 Lindesberg 159 Gävle 156 Skövde 155 Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)

44 42 Boendesituationen för nyanlända Tabell 2.4 visar att antalet hemutrustningslån har varierat de senaste tio åren, med en klar uppgång Tabell 2.4 Antal hemutrustningslån År Antal hemutrustningslån Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tabell 2.5 Andel av dem med etableringsersättning som söker hemutrustningslån, År Hultsfred Södertälje Gävle Östra Göinge Göteborg % 46 % 68 % 0 % 35 % % 10 % 28 % 14 % 16 % % 10 % 18 % 6 % 10 % % 9 % 15 % 0 % 9 % % 8 % 12 % 0 % 8 % Tabell 2.5 nedan visar antalet hemutrustningslån som andel av antalet nyanlända med etableringsersättning i de fem kommuner där fallstudier genomförts. Genomsnitt 25 % 12 % 19 % 5 % 11 % Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN). 26 Antalet hemutrustningslån t o m , uppräknat motsvarar detta för hela Siffran för 2015 är uppräknad till årsbasis utifrån antalet hemutrustningslån till och med april 2015.

45 Boendesituationen för nyanlända 43 Tydligare kartläggning än i tidigare rapporter Kombinationen av de tre variablerna genomsnittlig boendeyta, bostadsersättning och bostadsbrist ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt. Eftersom det bara är nyanlända som ingår i statistiken, samtidigt som även asylsökande i hög grad söker sig till samma områden, kan det förmodas att boendeytan generellt sett överskattas. Kartan Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända 2014 visade att bostadsytan generellt sett är liten för nyanlända och att den är som minst i och i närheten av de större städerna. Ett annat verktyg för att visa situationen på bostadsmarknaden är BME, vilken redovisar ett bostadsunderskott i många kommuner. Det finns också ett samband mellan att kommunerna redovisat bostadsunderskott i BME och att kommunerna har mindre boendeyta per person för nyanlända I BME redovisar särskilt storstädernas kommuner ett bostadsunderskott. Där redovisas också en liten yta per nyanländ. I de kommuner där dessa två faktorer överlappar varandra är det möjligt att utifrån tillgänglig data säga att nyanlända möts av levnadsförhållanden på små ytor. Tidigare rapporter menar att etableringen på bostadsmarknaden har betydelse för hur liten yta nyanlända bor på. Svårigheten att etablera sig på bostadsmarknaden gör att också nyanlända bor kvar i osäkra boendelösningar från asyltiden. Tidigare rapporter har inte haft tillgång till statistik över boendeersättningen, vilket den här rapporten har. Det går därför att med viss säkerhet påvisa hur lätt eller svårt det är för nyanlända att få tag i ett kontrakt och därmed komma in på bostadsmarknaden i en kommun. I storstadsområdena är det en väldigt liten del av nyanlända som kan etablera sig på bostadsmarknaden. I andra kommuntyper ser det annorlunda ut. Där kan nyanlända i lite högre utsträckning få tag på en lägenhet, med varierande boendeyta från kommun till kommun. I senare kapitel redovisas aspekter kring fördelningen av nyanlända inom de besökta kommunerna. Möjlig handel med adresser Handeln med bostadsadresser är svår att uppskatta eftersom det är en handel som aldrig registreras. För att kunna ge en bild av omfattningen av en möjlig otillåten handel presenteras här en översikt över bostäder där

46 44 Boendesituationen för nyanlända många vuxna är folkbokförda. 28 En möjlig tolkning av att många vuxna är folkbokförda på samma bostad är att det är orimligt att så många bor där. Att det pågår en handel med de adresser där det är orimligt många folkbokförda skulle då kunna vara en anledning, men det kan också finnas någon annan, okänd anledning. Det finns också en möjlighet att det faktiskt bor så många i bostaden. Det finns fall i statistiken där skälet till att ett stort antal är folkbokförda på en adress är att det handlar om personer i ABO som fått PUT men som ännu inte kommunplacerats. Dessa är alltså folkbokförda på sitt ABO-boende. Dessa fall verkar dock vara få, vilket gör att de i stort inte påverkar statistiken förutom i ett fåtal fall. 29 En anledning till att nyanlända behöver ha en adress är att det krävs för att bli inskriven i etableringen. 30 Statistiken inkluderar dock inte asylsökande som bosätter sig på egen hand, och inte heller de som upphåller sig i landet olagligt. Därför finns det här ett mörkertal. För att kunna uppvisa handeln med adresser har Sverige delats upp i rutor. Tabell 2.6 visar antalet nyanlända som bor i en bostad med respektive 20 eller fler folkbokförda. Kolumnrubrikerna indikerar hur många sådana bostäder det finns i samma ruta. Totalt finns det 134 bostäder med fler än 10 vuxna folkbokförda. Av dessa 134 är det 8 som har 20 eller fler folkbokförda och 4 av dessa kan antas hänga samman med att nyanlända folkbokfört sig på ABO. Stockholms och Göteborgs kommuner sticker ut med 17 bostäder vardera. Andra exempel på städer som har adresser där 10 eller fler vuxna är folkbokförda är Norrköping, Kristianstad och Malmö. Tabell 2.6 Antal bostäder med respektive 20+ folkbokförda vuxna 2014 Antal personer Antal bostäder i samma ruta Totalt Totalt Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). 28 har inte tillgång till enskilda adresser. I stället kommer statistiken på rutnivå från SCB. 29 Ser man till kartorna ovan är Tjörn med största sannolikhet ett sådant fall. 30 För mer information, se: Hämtad den

47 Boendesituationen för nyanlända 45 Eftersom det även kan finnas små bostäder som har ett relativt stort antal personer folkbokförda relateras även antalet vuxna som är folkbokförda till antalet rum som finns i bostaden. Totalt 226 bostäder svarar mot dessa kriterier. Tabell 2.7 Antal bostäder med 5 eller fler vuxna personer per rum 2014 Antal bostäder i området med 5 eller fler vuxna personer per rum Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Antal Dessa siffror baseras på antalet nyanlända år 2014, vilket gör att antalet personer som inkluderas i statistiken är begränsat, vilket också nämnts ovan. I Södertälje kommun har en undersökning genomförts där kommunen tagit fram statistik över antalet folkbokförda i lägenheter i flerbostadshus uppdelat på storlek (se tabell 2.8). Vissa förutsättningar skiljer sig dock åt i Södertäljes statistik jämfört med statistiken i tabellerna ovan. I statistiken från Södertälje ingår till exempel barn, vilket är en skillnad mot ovan. Dessutom är Södertäljes statistik avgränsad till lägenheter i flerbostadshus. Som en jämförelse mellan de båda statistiska sammanställningarna har två bostäder i Södertälje kommun 5 eller fler vuxna folkbokförda per rum enligt tabell 2.7. Det finns även 2 bostäder med nyanlända med 10 eller fler vuxna folkbokförda i statistiken från SCB. Enligt statistiken från Södertälje kommun finns det dock 45 bostäder med 5 eller fler vuxna per rum samt 66 bostäder med mer än 10 folkbokförda. De stora skillnaderna mellan statistiken från SCB och statistiken från Södertälje kommun kan bero på något eller några av följande orsaker: Det är många som inte är nyanlända som folkbokför sig på bostäder där de bor på en väldigt liten yta per person. Det är tveksamt om de verkligen bor på den uppgivna adressen. Ett stort antal barn är folkbokförda på adressen. Totalt Total

48 46 Boendesituationen för nyanlända Tabell 2.8 Antalet folkbokförda i lägenheter i Södertälje Antal bostäder med fem eller fler vuxna per rum 45 Antal bostäder med 10 eller fler folkbokförda 66 Källa: Södertälje kommun. Bostadssituationen på en regional nivå Nedan sätts bostadssituationen i de fem besökta kommunerna i sitt regionala sammanhang, genom redovisning i form av kartor. Siffrorna i kartorna visar andelen nyanlända med bostadsersättning i kommunerna. Färgen visar genomsnittlig boendeyta per person och kommun för nyanländ. Bostadsbrist enligt BME i en kommun visas i raster. Kommunerna följer i ordningen Södertälje, Göteborg, Gävle, Hultsfred och Östra Göinge. Södertälje storstadskommun I Södertälje tar 8 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan är 17 kvm per nyanländ person. I kommunen råder det bostadsbrist enligt BME. Det är svårt för nyanlända att finna en god bostadslösning. Södertälje har en stor inflyttning av egenbosättning under asyltiden (EBO). Det bidrar till svårigheten för både EBO och nyanlända att få tillgång till boende, och det bidrar till att boendet blir på liten yta. Över asylsökande har sökt sig till Stockholms län t.o.m. september I länet som helhet och i kommuner runt Södertälje tar en låg andel emot bostadsersättning, förutom i enstaka kommuner. Många nyanlända i Stockholms län bor på liten yta men det finns ett par kommuner väster om Södertälje där det är möjligt att få tag i en lägenhet och där man inte nödvändigtvis behöver bo på lika liten yta. Bostadsbrist rapporteras från hela länet, även från kommuner runt Södertälje som inte ligger i Stockholms län. Utifrån dessa data finns det anledning att anta att bostadssituationen i de områden dit asylsökande och nyanlända kommer i Stockholms län är liknande den i Södertälje. Kommer man till en storstadsregion som nyanländ möts man av levnadsförhållanden på små ytor. Det är svårt att få tag i ett kontrakt och etablera sig på bostadsmarknaden och kommunen redovisar ett underskott på bostäder. 31 Källa: Migrationsverket: /Inskrivna+personer+i+Migrationsverkets+mottagningssystem.pdf, Hämtat den

49 Boendesituationen för nyanlända 47 Figur 2.6. Södertälje

50 48 Boendesituationen för nyanlända Göteborg storstadskommun I Göteborg tar knappt 12 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan är 16 kvadratmeter per person och det råder bostadsbrist enligt BME. Det är svårt för nyanlända att finna en god bostadslösning. Göteborgs kommun har en stor inflyttning av EBO, vilket bidrar till svårigheten för både EBO och nyanlända att få tillgång till boende. Västra Götalands län har tagit emot nära asylsökande till och med september I några av Göteborgs närliggande kommuner tar en högre andel emot bostadsersättning. I några av de närliggande kommunerna är det också en större genomsnittlig boendeyta per nyanländ. Det råder dock bostadsbrist även i de flesta kringliggande kommuner enligt BME. Bilden liknar den i Södertälje, med den skillnaden att en marginellt högre andel har bostadsersättning i Göteborg. 32 Göteborg är en storstadsregion, och det en nyanländ möter i Göteborgsregionen motsvarar den situation som beskrivs om Stockholms län ovan. Att många nyanlända är folkbokförda på asylboende på Tjörn visar också hur svårt det kan vara för nyanlända att komma ut ur ett asylboende och etablera sig på bostadsmarknaden. 32 I Malmö är andelen med bostadsersättningsbidrag 13,0 procent, vilket gör att de hamnar i spannet mellan 12,1 och 24 procent i kartan.

51 Boendesituationen för nyanlända 49 Figur 2.7 Göteborg

52 50 Boendesituationen för nyanlända Gävle tät kommun nära en större stad I Gävle tar 17,6 procent emot bostadsersättning. Bostadsytan per nyanländ är 19 kvm. Det råder ingen bostadsbrist enligt BME. Det har varit lätt för en nyanländ att få tag i ett boende i Gävle, även om man fått bo på en relativt liten boendeyta. På senare år har det dock blivit svårare att få tag i ett boende, enligt kommunberättelserna. Många av dem som kommer till kommunen bor inneboende en tid innan de ordnar någon form av eget boende eller lämnar Gävle för en annan ort med en starkare arbetsmarknad. Gävleborgs län har tagit emot ca asylsökande till och med september 2015, och Gävle är enligt Tillväxtanalys indelning en tät kommun nära en större stad. I intilliggande kommuner är det lättare att få tag i bostäder. Där råder inte bostadsbrist och nyanlända bor enligt statistiken på större bostadsyta än i storstadskommunerna. Den situation som nyanlända möter är, enligt data, lite bättre i den här regionen än i en storstadsregion. Man hamnar inte nödvändigtvis på en liten yta som nyanländ och sannolikheten är större att man får tag i ett kontrakt på en bostad i regionen. Det stämmer också med att varken Gävle eller några av kommunerna kring Gävle redovisar bostadsbrist enligt BME 2014.

53 Boendesituationen för nyanlända 51 Figur 2.8 Gävle

54 52 Boendesituationen för nyanlända Hultsfred landsbygdskommun, avlägset belägen I Hultsfred tar 31,3 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Den genomsnittliga bostadsytan per person är 22 kvm. Det råder ingen bostadsbrist enligt BME. Hultsfred har en lång historia av att vara ABOkommun, men den senaste tiden har Hultsfred också tagit emot en del nyanlända. Det går fortfarande att få tag i boende i Hultsfred, men arbetsmarknaden är däremot svag. Länet har tagit emot ca 600 asylsökande till och med september I regionen runt och i Hultsfred är det liknande situationer som möter de nyanlända. Med den skillnaden att flera av kommunerna rapporterar bostadsbrist enligt BME. Det är möjligt för nyanlända att få tag i ett kontrakt, och boendeytan kanske kan benämnas som okej. Det är däremot långt från en arbetsmarknad.

55 Boendesituationen för nyanlända 53 Figur 2.9 Hultsfred

56 54 Boendesituationen för nyanlända Östra Göinge landsbygdskommun nära en större stad I Östra Göinge tar 35 procent av de nyanlända emot bostadsersättning. Bostadsytan per person är 23 kvm. Det råder bostadsbrist enligt BME. Östra Göinge är liksom Hultsfred en ABO-kommun. Det går fortfarande att få tag i boende i Östra Göinge men det är däremot svårt att hitta jobb, och därför har personer som fått permanent uppehållstillstånd ofta valt att flytta från kommunen. På senare tid har Östra Göinge också tagit emot en del nyanlända. Skåne län har tagit emot ca asylsökande till och med september 2015, och Östra Göinge ingår i kommuntypen landsbygdskommuner nära en större stad. Enligt kartläggningen gäller liknande förhållanden för Östra Göinge som för många av kommunerna i regionen. Nyanlända möts inte av den bostadsbrist som gäller i storstäderna och de bor inte på lika liten yta. För Östra Göinges del finns både Kristianstad och Malmö inom pendlingsavstånd. De större städerna som Kristianstad och Malmö fungerar som motorer i regionen och hit flyttar man gärna från kringliggande kommuner för att hitta arbete.

57 Boendesituationen för nyanlända 55 Figur 2.10 Östra Göinge

58 56 Boendesituationen för nyanlända Sammanfattning av nyanländas boendesituation Tabell 2.9 nedan visar de data som presenterats ovan sammanställda utifrån kommuntyper. Tabellen visar att bostadsytan per person är lägre i storstadskommunerna än i övriga landet och att den är som högst i landsbygdskommuner långt från storstäderna. Nyanlända har i dag en mindre yta per person att bo på än befolkningen i helhet. Boendeytan per nyanländ i dag är i genomsnitt cirka 22 kvadratmeter 33 medan boendeytan i Sverige för hela befolkningen var cirka 42 kvadratmeter Tabell 2.9 Sammanställning av variabler per kommungrupp Kommungrupp (antal kommuner) Antal kommuner med underderskott av bostäder Landsbygdskommuner avlägset belägna (60) Landsbygdskommuner nära en större stad (70) Storstadskommuner (29) Täta kommuner avlägset belägna (28) Täta kommuner nära en större stad (103) Fem eller fler folkbok bokförda per rum (Antal) Tio eller fler folkbok bokförda på bostaden (Antal) Yta per person (kvm) Andel med bostadsersättning i procent Andel beviljade hemutrustningslån i procent ,2 35 % 16 % ,7 28 % 13 % ,4 9 % 9 % ,7 27 % 27 % ,3 25 % 19 % 69 Källa: Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, s bostadsmarknadsenkät. Tabell 2.9 visar en sammanställning över flera olika variabler per kommungrupp. Tabellen visar att det finns 226 bostäder där det finns Riksnivå (290) ,7 23 % 17 % Den genomsnittliga boendeytan per person där det bor minst 1 nyanländ beräknas genom ett genomsnitt av kommunernas genomsnitt.

59 Boendesituationen för nyanlända 57 minst 5 vuxna som är folkbokförda per rum, där minst 1 av dem är nyanländ. Dessa bostäder finns främst i storstadsområdena. Mönstret är detsamma när det gäller bostäder med 10 eller fler vuxna folkbokförda varav minst 1 av dem är nyanländ. Det fanns 134 sådana bostäder i riket 2014, varav flertalet i storstadsområdena. Asylsökande är inte inräknade i statistiken eftersom de inte är folkbokförda. Det gör att boendeytan överskattas och att antalet lägenheter med 5 eller fler vuxna per rum respektive bostäder med totalt 10 eller fler vuxna underskattas. Genom kartläggningen är det möjligt att uttyda hur boendesituationen ser ut för gruppen nyanlända för varje kommun i landet, även om bilden inte är fullständig. Bilden som tabellerna och kartorna fångar visar att asylsökande och nyanlända generellt sett har en boendesituation i storstadskommuner och kommuner nära storstäder där de möts av bostadsbrist enligt BME, liten yta per person att bo på och liten möjlighet att få tag i eget kontrakt på en bostad. I kommuner längre från storstäderna är det generellt sett lite lättare att få ett bostadskontrakt och man bor som nyanländ på lite större yta, även om bostadsbrist också redovisas i många av dessa kommuner. Kombinationen av de tre variablerna genomsnittlig boendeyta, bostadsersättning och bostadsbrist ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt. Tabellerna visar också att det finns adresser där väldigt många är folkbokförda. Dessa adresser är spridda över hela landet, med en koncentration till storstäderna. Detta skiljer sig från tidigare rapporter som har pekat på att handeln med adresser inte spridit sig i nämnvärd utsträckning utanför storstäderna.

60 58 Boendesituationen för nyanlända Kapitel 3. Bostadssociala aspekter och analys Asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand Fallstudierna i bilaga 1 visar att det finns många asylsökande registrerade i Göte-borg, Gävle och Södertälje, men som framgår av föregående kapitel är det inte möjligt att kartlägga vare sig var i bostadsbeståndet asylsökande i EBO bor eller hur de bor. Bostadsförhållanden som rör asylsökande som bor utanför Migrationsverkets anläggningsboenden är inte ett kommunalt ansvar. Dessutom saknar bostadsförhållanden under asyltiden relevans för nyanlända som skrivs in i etableringen. Därför har heller inte Arbetsförmedlingen någon kunskap om hur bostadssituationen sett ut för före detta asylsökande; kommer bostadsfrågan under asyltiden upp i samtalen med Arbetsförmedlingen visar det sig att de allra flesta personerna har bott på något av Migrationsverkets anläggningsboenden. Fallstudierna visar att antalet asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand är starkt koncentrerat till storstadskommuner som exempelvis Göteborg och Södertälje. Statistiken visar dock att asylsökande som bosätter sig på egen hand även förkommer i täta kommuner nära en större stad, vilket Gävle är ett exempel på i denna rapport. Nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand Fallstudierna visar att det har skett en kraftig ökning av antalet nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand (egenbosatta) i samtliga fem undersökta kommuner. Denna ökning avspeglar sig i de fem kommunernas berättelser. Även om kommunberättelserna nästan helt och hållet beskriver boendeförhållanden som rör nyanlända kan detta utsträckas till asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand. Asylsökande och nyanlända som bosätter sig på egen hand möter ungefär samma bostadssituation och därför kan man utgå från att de boendesociala konsekvenserna är jämbördiga. Bostadssociala aspekter i storstadskommuner och täta kommuner nära en större stad I Göteborg, Gävle och Södertälje fortsätter asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand att ha en osäker bostadssituation även efter att permanent uppehållstillstånd har beviljats. Arbetsförmedlingen i Göteborg, Gävle och Södertälje vittnar om att så gott som alla nyanlända som skrivs in i etableringen uppger c/o-adresser och det finns troligen lägen-

61 Boendesituationen för nyanlända 59 heter som används mer som sovplatser än som bostäder. I kommuner med stor bostadsbrist och hög trångboddhet har många grupper svårt att hitta fungerande boendelösningar. Finns det inga lediga lägenheter i kommunen bor både asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand hos släktingar, bekanta eller i andra tillfälliga bostadslösningar. I bästa fall handlar inneboendet om att bo i ett eget rum, i sämsta fall är det en sovplats på en madrass eller soffa. Den ansträngda bostadssituationen medför att många nyanlända och deras anhöriga flyttar runt mellan många olika boenden ibland under flera år. Att personer tillåts bosätta sig på egen hand både under asyltiden och i samband med att de beviljas uppehållstillstånd bidrar, menar kommunerna, till att stadsdelar som redan har stor brist på bostäder blir än mer trångbodda. Asylsökandes och nyanländas rätt att på egen hand bosätta sig beskrivs av intervjupersonerna som ett nav kring vilket många bostadssociala problem och utmaningar kretsar. Den gemensamma uppfattningen dessa tre kommuner är att det kan fungera att bo inneboende eller bo i andra former av osäkra bostadslösningar den första tiden efter PUT men ju längre tiden går, desto mer ohållbar blir boendesituationen. Framför allt lyfter intervjupersonerna fram bristen på bostäder som en huvudorsak till varför många personer som bosatt sig på egen hand dras in i flyttkaruseller. Både kommunerna och nyanlända vittnar om att vardagen för många personer i osäkra bostadslösningar präglas av oro och tankar som har med bostadssituationen att göra. De synliga tecknen är stress och koncentrationssvårigheter bland vuxna och barn. Den energi som borde läggas på etableringsinsatserna går i stället åt till att kontakta olika så kallade hjälpare eller förmedlare som mot betalning säljer olika bostadslösningar. Intervjupersonerna berättar också om praktiska problem som kan drabba den som är inneboende. Ett exempel är att nycklarna till lägenheten inte räcker till alla. Värdfamiljerna får problem Flera av intervjupersonerna i kommunerna har påtalat att eget boende kan medföra negativa sociala aspekter för såväl de asylsökande och nyanlända som för värdfamiljerna som tar emot inneboende. Familjer som är etablerade kan få problem när inneboendet drar ut på tiden. Det framhålls särskilt att värdfamiljens egna barn kan få problem, eftersom de får mindre plats till sitt förfogande när släktingar eller andra personer flyttar in. För etablerade familjers barn kan detta yttra sig i försämrade skolprestationer eller försämrad hälsa. Många som bor inneboende flyttar därför

62 60 Boendesituationen för nyanlända runt till olika värdfamiljer för att inte vara i vägen. Värdfamiljen kan dessutom välja att vräka en person eller familj med kort eller inget varsel. Om värdfamiljen flyttar får det också konsekvenser för den som är inneboende. Nedanstående exempel illustrerar vad som kan hända. X kom till Sverige för 6 år sedan. Asyltiden tillbringade hon och hennes två barn i ett anläggningsboende i Bollnäs. Efter att ha fått uppehållstillstånd flyttar hon in hos en släkting (Y) i Gävle. Den första tiden fungerar det bra att bo inneboende. Situationen förändras dock drastiskt när värdfamiljen beslutar sig för att flytta till en annan del av Gävle. Hyreskontraktet sägs dock inte upp utan Y:s lägenhet hyrs ut i andra hand till en ny familj (Z). Trångboddheten gör att familjerna X och Z inte kommer överens och situationen blir till sist ohållbar. X flyttar in hos en annan värdfamilj, men även där blir det oro och konflikter som gör att X och barnen måste flytta vidare. När detta upprepas några gånger blir boendesituationen akut. Socialtjänsten ser ingen annan möjlighet än att placera X och barnen ett tillfällig kategoriboende ett par mil utanför Gävle tätort. Det samlade intervjumaterialet i bilaga 1 innehåller en mängd detaljerade redogörelser över de boendesociala problem som intervjupersonerna anser att det egna boendet generar. Utöver att värdfamiljerna kan få problem ges i framför allt Göteborg och Södertälje exempel på familjer som valt att bosätta sig på egen hand men som på olika sätt hamnat i ohållbara boendesituationer och måste söka hjälp hos socialtjänsten. Exempelvis beskrivs i intervjuerna hur barnfamiljer blivit utslängda på gatan eftersom de fått lämna ett boende med kort varsel. Isolering och segregation Möjligheten för asylsökande och nyanlända att på egen hand bosätta sig beskrivs som en okontrollerad inflyttning som leder till ökad segregation och ökat utanförskap. Framför allt Södertälje och Göteborg varnar för en utveckling där många personer från samma folkgrupper bor och lever isolerat från det svenska samhället. I intervjumaterialet sägs att det redan i dag finns bostadsområden där det inte är självklart att lära sig det svenska språket. Bristen på bostäder och hög trångboddhet i kombination med EBO främjar en växande otillåten bostadsmarknad. Ett problem som alla kommuner verkar ha gemensamt är bristen på stora lägenheter. I populära EBO-kommuner ökar trångboddheten Utredningen Mottagande av asylsökande och flyktingar konstaterade följande: Huruvida bostaden uppfattas som tillfredsställande måste dock vara en fråga för den asylsökande att avgöra. Trångboddhet är en ytterst subjektiv känsla som mer handlar om upplevelser och förväntningar än om den faktiska yta som var och en har till sitt förfogande SOU 1992:133, s. 149.

63 Boendesituationen för nyanlända 61 När förslaget om eget boende lanserades i denna utredning på 1990-talet ansågs trångboddhet vara en subjektiv upplevelse. Vid denna tidpunkt fanns det många lediga bostäder. Utredaren såg framför sig att asylsökandes tid i eget boende skulle följas av en egen bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Kartorna i kapitel 2 och visar dock att så inte blev fallet i många kommuner utan man fortsätter att bo inneboende även som nyanländ. Slutsatsen är att nästan alla asylsökande och nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand i kommuner med stor bostadsbrist måste räkna med att bo inneboende den första tiden. Därmed kan man sluta sig till att de allra flesta som väljer eget boende i storstadskommuner (Södertälje och Göteborg) samt i täta kommuner nära en större stad (Gävle) och också hamnar i trångboddhet. Intervjupersonernas beskrivningar av trångboddhetens konsekvenser är troligtvis relevanta i flera kommuner än de besökta. Även om olika personer kan uppleva trångboddhet på olika sätt kan inte alla svårigheter reduceras till individuella uppfattningar. Att bo trångt medför såväl praktiska problem som materiell förslitning samt psykisk och fysisk ohälsa. Många intervjupersoner i de besökta kommunerna menar att trångboddhet inte är en subjektiv upplevelse, och både kommunernas berättelser och intervjuerna med nyanlända visar att det kan kännas påträngande att bo hemma hos någon. Mest allvarlig är att bristen på plats och trängseln gör det svårt att hålla rent. 35 Flera av bostadsbolagen och socialtjänsterna beskriver boendemiljöer som är skadliga för hälsan till följd av att många tränger ihop sig på små ytor. Trångboddhet leder till större slitage på lägenheten. Särskilt våtutrymmen påverkas eftersom hög belastning kan leda till fukt, mögel och svampangrepp med åtföljande hälsoproblem. Trångboddhet kan alltså ge fysiska besvär på grund av praktiska problem att upprätthålla bostadshygien. Personer som lever trångbott riskerar att drabbas av luftvägsproblem och andra sjukdomar som minskar livslängden. Trångboddhet kan även skapa konflikter med grannar. De kommunala bostadsbolagen får in klagomål om familjer som bor mycket trångbott, vilket kan sluta med vräkning som följd. Barnfamiljernas situation Socialtjänsten, skolan och andra verksamheter poängterar att barnen drabbas hårdast av otrygga boendemiljöer och osäkra bostadsförhållanden. Det kan dröja flera år innan den nyanlända familjen får en egen bostad och ofta flyttar familjerna runt. I Göteborg, Södertälje och Gävle 35 (2008), s. 14 ff.

64 62 Boendesituationen för nyanlända vittnar socialtjänsten och skolan om att den ständiga oron över att behöva flytta runt leder till att de inneboende familjernas barn har svårt att engagera sig i skolan. Trångboddhetens sociala effekter visar sig i ökade konflikter med föräldrar och syskon. Är det trångt i bostaden tenderar barn att tillbringa mycket av sin fritid utanför hemmet, vilket minskar den sociala kontrollen. Små barn får inte plats att leka inomhus och det kan vara svårt att hitta en plats för skolarbete och läxläsning. Barn utan eget rum ägnar mindre tid till läxläsning och därför påverkar trångboddhet barns skolresultat negativt. 36 I Södertälje och Göteborg berättar man att unga pojkar och äldre tonåringar trycks ut i bostadsområdet, där de riskerar att hamna i kriminalitet. Det finns en oro för vad som ska hända med barnen ur ett längre perspektiv. Fallstudierna visar att antalet barn till personer som valt att bo-sätta sig på egen hand i Södertälje, Göteborg och Gävle ökar. Allt fler nyanlända barn (0 17 år), som bosätts i storstadskommuner eller täta kommuner nära en större stad kommer i allt större utsträckning att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning. Barnfamiljer bor inte där de är skrivna I framför allt Gävle och Göteborg rapporteras att det under de senaste åren har skett en ökning av personer som är skrivna på en adress men som bor på en annan adress. Utbildningsförvaltningen bekräftar att skolan i Gävle träffar på elever som är folkbokförda i en stadsdel men där deras bostad ligger i en annan del av staden. Skolan vill inte förstora upp att asylsökande och nyanlända elever har dubbla adresser och om det uppdagas väljer skolan att inte konfrontera eleven i fråga. Att man gör så motiveras av att barnen behöver få känna sig trygga i skolan. Frågor kring bostadsadresser och var elever faktiskt bor kan, menar man, leda till oro och till att barnen sluter sig inom sig själva. Inneboende barnfamiljer kan få ett försprång Trots problemen ser utbildningsförvaltningen i Gävle vissa fördelar med att barn bor inneboende hos en släkting eller bekant som känner till hur den svenska skolan fungerar. Värdfamiljen kan ge goda råd om frågor som rör skolan, vilket underlättar skolans dialog med föräldrarna. Enligt utbildningsförvaltningen överförs på så sätt information om rättigheter och skyldigheter till asylsökande och nyanlända. Barn som har bott i inneboende får därmed ett försprång gentemot barn som tidigare har bott i anläggningsboende i en annan kommun och sedan flyttar till Gävle. Det 36 (2008), s. 17.

65 Boendesituationen för nyanlända 63 tar längre tid för dessa barn att knyta an till de vuxna som finns i skolan än det gör för dem som kommit direkt till Gävle, enligt utbildningsförvaltningen. Omfattningen av problemet med trångboddhet Kartan (Figur 3.1) nedan illustrerar var i Södertälje nyanlända bosatte sig 2014 och hur stor den genomsnittliga boendeytan är i olika bostadsområden. 37 Figur 3.1 Södertälje De röda rutorna på figur 3.1 ger en indikation på att personer som bosätter sig på egen hand i flerbostadshus i stadsdelarna Ronna, Geneta och Hovsjö hamnar i bostadsområden som sannolikt är mycket trångbodda. Totalt 2 lägenheter med nyanlända folkbokförda har 5 eller fler vuxna folkbokförda per rum (gula trianglar på kartan) och 2 nyanlända är folkbokförda i bostäder med 10 eller fler vuxna folkbokförda i bostaden (fyrkant med tvärställda streck). 37 Kommunkartor återfinns i Bilaga 4.

66 64 Boendesituationen för nyanlända Södertälje har genomfört en egen undersökning över antalet folkbokförda i lägenheter i flerbostadshus uppdelat på lägenhetsstorlek, och man uppskattar att ca personer i ca 500 lägenheter är trångbodda, men då är inte de asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand inräknade. Vid halvårsskiftet 2015 fanns det asylsökande registrerade som EBO, vilka kan antas bo inneboende hos någon i de redan trångbodda bostadsområdena. Dessutom finns det personer utan uppehållstillstånd som på ett eller annat sätt bor i områdena. Sammantaget betyder det att så många som personer bor trångt i Södertälje. Uppdelat på lägenhetsstorlek fann man 45 lägenheter med 5 eller fler vuxna per rum och 66 lägenheter med fler än 10 personer folkbokförda. I Södertäljes kartläggning av trångboddheten finns det således många fler trångbodda än vad som framkommit i s kartläggning. Skillnaderna kan bero på att många personer som inte är nyanlända folkbokför sig i bostäder där de bor på en väldigt liten yta per person, eller så finns det ett stort antal folkbokförda barn i de trångbodda lägenheterna. Socialtjänsten under press Att socialtjänsten hamnar i moraliska dilemman återkommer i flera av kommunberättelserna från Göteborg, Södertälje och Gävle. Deras arbetssituation beskrivs genomgående i intervjuerna som allt svårare. Socialtjänstens arbete innebär möten med personer som balanserar mellan att vilja berätta om hur illa det är ställt och som samtidigt är rädda för att myndigheten ska försämra tillvaron för värdfamiljen eller lägenhetsinnehavarna, om de får reda på hur illa det är ställt. Rädslan för att värdfamiljens ekonomi ska försämras gör också att många utsatta personer inte vill berätta hur de verkligen har det, menar till exempel socialtjänsterna i Göteborg och Södertälje. Nyanlända har dessutom tillgång till information om att det finns personer som kan ordna folkbokföringsadresser eller bostäder mot betalning, och i Göteborg och Gävle kommer socialtjänsten i kontakt med familjer som inte har råd med andrahandshyran och därför ansöker om försörjningsstöd. Även om socialtjänsten får kännedom om att nyanlända har betalat för att få ett hyreskontrakt, eller att de bor otillåtet i andra hand, är det inte självklart att Polisen och bostadsbolaget informeras, för om en familj blir vräkt av hyresvärden på grund av otillåten uthyrning kan de bli hemlösa, säger socialtjänsten i flera av kommunerna, och då måste kommunen betala för ännu dyrare bostadslösningar.

67 Boendesituationen för nyanlända 65 Den sekundära bostadsmarknaden används inte till nyanlända Av landets 290 kommuner finns det ca 50 kommuner som säger att nyanlända kan få förtur i de kommunala bostadsbolagens lägenhetskö. Ingen av de besökta kommunerna tillhör dock den gruppen. I en del kommuner används ibland den så kallade sekundära bostadsmarknaden för att bistå nyanlända med bostäder. 38 Ingen av de fem besökta kommunerna använder sociala hyreskontrakt för att hjälpa nyanlända att komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Undantag kan visserligen göras för barnfamiljer men det vanliga är att socialtjänsten placerar barnfamiljerna på vandrarhem och hotell eller i andra mer temporära bostadslösningar. Socialtjänsten i Göteborg berättar att kommunen har tillgång till två vandrarhem för barnfamiljer. Där kan socialtjänsten i de olika stadsdelarna placera nyanlända barnfamiljer som temporärt är i behov av bostad. Vandrarhemmen är ständigt fullbelagda och familjer står ständigt i kö. Familjerna placeras i regel först på hotell eller på ett annat vandrarhem i väntan på en plats. I Södertälje är målgruppen för sociala kontrakt hushåll med ekonomiska problem. Avsteg från den principen kan göras om det gäller våld i nära relationer eller om det handlar om mycket utsatta barnfamiljer. Flyttar från förstahandskontrakt till inneboende och osäkra bostadsförhållanden Arbetsförmedlingarna pekar på att det är svårt för nyanlända att hitta arbete i Gävle, Hultsfred och Östra Göinge. Många nyanlända som får uppehållstillstånd är ensamma män, och många av dem får också förstahandskontrakt på lägenheter i kommuntyper som Östra Göinge eller Hultsfred, men när deras anhöriga kommer till Sverige kan det vara svårt att hitta tillräckligt stora lägenheter i bosättningskommunen. I exempelvis orter som Hultsfred och Östra Göinge utgörs stora delar av bostadsmarknaden av villabyggelse men alternativet att köpa ett hus är inte möjligt för den som är nyanländ och inte har kommit i arbete. Trots att man har fått en egen lägenhet och påbörjat etableringen väljer många nyanlända därför att flytta till en annan kommun, i hopp om att där hitta en bostad som bättre motsvarar familjens behov Sekundära bostadsmarknader definieras som kommunernas utbud av boendelösningar för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyres-avtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller sär-skilda villkor eller regler 39 Se även intervju med nyanlända i Gävle i bilaga 1.

68 66 Boendesituationen för nyanlända Problemet är att de samtidigt lämnar ett eget lägenhetskontrakt för att i stället flytta till exempelvis Göteborg där det är mycket svårt att hitta en lägenhet över huvud taget och där många är trångbodda. Därför menar en intervjuad person på Arbetsförmedlingen att många så kallade sekundärflyttare med egna hyreskontrakt efter en tid tenderar att bli inneboende eller hamna på den otillåtna andrahandsmarknaden. Bostadssociala aspekter i avlägset belägna landsbygdskommuner och landsbygdskommuner nära en större stad Fallstudierna visar att det i Hultsfred och Östra Göinge finns relativt få asylsökande som bosatt sig på egen hand i väntan på asyl. Ingen av de intervjuade personerna i kommunerna har kunna redogöra för hur denna grupps boendesituation ser ut. Den andra gruppen, det vill säga nyanlända som fått PUT och som bosätter sig på egen hand, har däremot ökat kraftigt 2013 och Både Hultsfred och Östra Göinge har bidragit med många anläggningsboenden i vanliga lägenheter men trenden är att allt fler nyanlända kommunplaceras där. Under större delen av 2000-talet varierade antalet nyanlända som på egen hand bosatte sig i Hultsfred och Östra Göinge mellan 0 och 5 personer. Den nuvarande uppgången av personer som bosätter sig på egen hand efter PUT tros bero på att det blivit allt svårare för nyanlända att hitta bostäder i de större kommunerna. Nyanlända som bosätter sig i dessa kommuner har en bra bostadsstandard, enligt kommunala bostadsbolagen Hultsfredshem och Göingehem. Ingen person som har intervjuats i dessa båda kommuner hävdar att rätten för personer att bosätta sig på egen hand skapar sociala missförhållanden. Enligt kommunerna finns det inte heller några tendenser till gängbildningar eller ökad kriminalitet. De kommunala bostadsbolagen arbetar också aktivt för att förbättra boendemiljön i vissa hyreshusområden där många asylsökande bor i Migrationsverkets lägenheter och där även nyanlända med vanliga hyreskontrakt bor. Kommunernas beskrivning kan tolkas som att personer som under asyltiden valt att bosätta sig i eget boende i mindre kommuner förefaller ha ett bättre boende än asylsökande som bosätter sig på egen hand i storstäderna. Kartläggningen av den genomsnittliga boendeytan bekräftar detta. I Östra Göinge och Hultsfred har man i genomsnitt mer boendeyta än i Gävle, Södertälje och Göteborg. Nyanlända bor utspridda i Göinge- 40 Se statistik i bilaga 1.

69 Boendesituationen för nyanlända 67 hems och Hultsfredsbostäders lägenhetsbestånd och geografiskt utspridda inom kommunerna, till skillnad från i exempelvis Gävle, Södertälje och Göteborg där nyanlända tenderar att koncentreras till vissa stadsdelar. Figur 3.2 Hultsfred

70 68 Boendesituationen för nyanlända Figur 3.3 Östra Göinge Sammantaget pekar kartbilderna ovan på att personer som eventuellt bor inneboende hos någon i Hultsfred eller Östra Göinge (åtminstone före halvårsskiftet 2015) troligen har en bättre boendesituation än personer som bor i motsvarande förhållanden i Göteborg, Gävle och Södertälje. Inga bostadssociala problem Visserligen vittnar arbetsförmedlingarna I Hultsfred och Östra Göinge om att en del nyanlända lämnar c/o-adresser när de skrivs in i etableringen men den övergripande bilden är ändå att de allra flesta kommunmottagna nyanlända som registreras som boende i eget boende får egna hyreskontrakt. EBO anses därför inte skapa sociala problem. I både Hultsfred och Östra Göinge hyr Migrationsverket ett stort antal lägenheter som används som asylboenden. Boendekvaliteten för nyanlända kan i första hand mätas mot bostadsstandarden i dessa anläggningsboenden, och riktmärket i ABO-lägenheterna är att ensamma personer eller mindre hushåll delar lägenhet. I genomsnitt bor det 2 personer per rum,

71 Boendesituationen för nyanlända 69 vardagsrummet inräknat, i dessa lägenheter. Intervjuerna med de båda kommunernas bostadsbolag indikerar att asylsökande som bor i ABOlägenheterna, asylsökande i EBO och nyanlända som har eget hyreskontrakt bor under samma förhållanden. I båda kommunerna är det brist på stora lägenheter vilket innebär att om de anhöriga anländer fylls lägenheterna på med ytterligare fler personer. För inneboende är boendeförhållandena likartade. Boendeförhållandena för nyanlända är positivt laddade I båda kommunerna är de boendesociala aspekterna positivt laddade. Kommunernas berättelser kan tolkas som att det är bra för asylsökande och nyanlända att bo i Hultsfred och Östra Göinge. Det som framhålls som särskilt positivt är att den sociala integrationen främjas av att asylsökandes och nyanländas barn går i samma skola som övriga barn. Frånvaron av segregation i boendet skapar, menar företrädare för kommunerna?, en social sammanhållning och trygghet. Det finns dessutom många frivilliga som hjälper till i olika integrationsprojekt. Nästan alla barn går i blandade skolor. Nästan alla mellanstadieskolor är blandade och på högstadiet går alla barn i samma skola. En intervjuperson menar att frånvaron av skolsegregation innebär att asylsökandes och nyanländas barn lär sig svenska språket väldigt fort. Även om företeelsen EBO inte anses skapa boendesociala problem upplevs kombinationen av nyanländas rätt att själva bosätta sig var de vill och den slumpmässiga placeringen på Migrationsverkets stora förläggningsboenden (ABT) som ett växande problem. En effekt av att Migrationsverket placerar allt fler asylsökande i Östra Göinge är att kommunen inte anser sig kunna tillmötesgå barnens rätt till skolundervisning. I ett längre perspektiv finns det en risk, säger kommunledningen, att främlingsfientligheten ökar. Handel med kontrakt och otillåten bostadsuthyrning Handel med kontrakt och förmedlingsavgifter Intervjupersoner som representerar Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunala tjänstemän, de kommunala bostadsbolagen och de nyanlända själva ger en samstämmig bild av den otillåtna bostadsmarknaden. Även om det är svårt att sätta siffror på omfattningen beskriver intervjupersonerna en organiserad verksamhet där personer, som kallas hjälpare eller förmedlare, försörjer sig på att sälja hyreskontrakt. Ett andrahandskontrakt kan enligt uppgifter från intervjupersonerna kosta upp till kronor och förstahandskontrakt säljs för ännu högre be-

72 70 Boendesituationen för nyanlända lopp. Personerna som förmedlar dessa bostäder kräver kronor för att ordna en bostad. Otillåten andrahandsuthyrning Enligt Gävle, Göteborg och Södertälje ökar den otillåtna andrahandsuthyrningen snabbt, och de kommunala bostadsbolagen menar att den otilllåtna andrahandsmarknaden är ett mycket allvarligt problem. I första hand drabbas nyanlända barnfamiljer. Intervjupersonerna från socialtjänsten och de kommunala bostadsbolagen i Göteborg och Södertälje vittnar om att många nyanlända får betala ockerhyror för undermåliga och otrygga bostadslösningar. Det finns också en tyst kunskap om hur man kan tjäna pengar på bostadsbristen. Det finns flera olika sätt att tillskansa sig lägenheter som kan hyras ut i andra eller tredje hand. Kommunala bostadsköer som tillämpar så kallad rak bostadskö 41 har ofta en policy som medger förtur för hushåll som ligger i skilsmässa eller sambopar som ska separera, och bostadsbolagen beskriver hur gifta eller sammanboende hyresgäster låtsas skilja sig eller flyttar isär på pappret, för att på så sätt få tillgång till en extra lägenhet som man sedan hyr ut i andra hand. Den raka bostadskön leder förr eller senare till ett lägenhetserbjudande, där den som anmäler sig till en bostadskö inom ett till fem år får ett erbjudande. Både nyanlända som har intervjuats och anställda hos bostadsbolagen berättar att familjer med vuxna barn använder bostadskön för att få extralägenheter som kan hyras ut. När det vuxna barnet har köat sig till ett erbjudande tecknas ett hyreskontrakt med hyresvärden men ungdomen flyttar aldrig in i bostaden. Lägenheten hyrs i stället ut otillåtet i andra hand. Ett tredje exempel är hyresgäster som har flyttat till andra bostäder men som inte säger upp hyresrätten. I stället hyrs den ut i andra eller tredje hand. I en del fall används dessa lägenheter nästan som vandrarhem, där personerna som är skrivna på adressen endast sover där. I Hultsfred och Östra Göinge saknas det viktigaste incitamentet för att en otillåten bostadsmarknad ska uppstå, eftersom tillgången på lägenheter hittills har varit god. Många nyanlända har därför haft relativt lätt att skaffa sig förstahandskontrakt. Handeln med adresser Enligt i stort sett samtliga intervjuade personer finns ett tydligt samband mellan handeln med fiktiva adresser och regelförändringen 2014 som in- 41 Med rak bostadskö avses ett sätt att förmedla lediga lägenheter strikt efter hur lång kötid de bostadssökande har. Denna förmedlingsprincip används av exempelvis av Boplats Göteborg.

73 Boendesituationen för nyanlända 71 nebär att Arbetsförmedlingen inte får upprätta en etableringsplan med mindre än att den nyanlände har blivit mottagen i en kommun. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunala bostadsbolag och flera av de intervjuade personerna i kommunerna beskriver samstämmigt exempel där ett tjugotal personer eller fler är folkbokförda i samma lägenhet. Adresser med ovanligt många skrivna på förkommer i relativt stor omfattning i Göteborg och Gävle, och förekomsten av bostäder som kan misstänkas vara fiktiva adresser är kopplade till kommuner som tar emot många nyanlända som på egen hand bosätter sig efter PUT. I kommuner med många egenbosatta personer där det är svårt att skaffa sig egna lägenhetskontrakt kan man förvänta sig att hitta adresser som är till salu. Göteborg är ett mycket tydligt exempel på en kommun med många misstänkta adresser. Även Gävle passar in på beskrivningen att det finns fler adresser till salu i populära EBO-kommuner. Kartan nedan visar att det finns många lägenheter med misstänkt många folkbokförda personer i de stadsdelar som Göteborg pekar ut som de områden dit flest nyanlända flyttar. Fallstudien över Göteborg visar att 2013 och 2014 blev respektive nyanlända kommunplacerade genom att de själva bosatte sig i Göteborg. En del av dessa bodde troligen redan i Göteborg medan andra tillbringade asyltiden någon annanstans i Sverige. Eftersom väldigt många nyanlända som kommunplacerade sig själva Göteborg behöver ha en adress för att bli inskrivna i etableringen finns det många lägenheter där onormalt många är skrivna. Det talar för att dessa lägenheter används som brevlådeadresser.

74 72 Boendesituationen för nyanlända Figur 3.4 Södertälje Fallstudierna visar att in- och utflyttningsmönstren för nyanlända skiljer sig åt på en viktig punkt. De flesta nyanlända som bosätter sig på egen hand i Södertälje bodde troligen inneboende hos någon bekant eller släkting redan som asylsökande. Vad som framhålls i Södertäljes berättelse är att de asylsökande personerna som kommer till Södertälje i mycket stor utsträckning bor kvar i kommunen efter PUT. I Göteborg är det många asylsökande som bott på egen hand som blir kvar efter PUT. Arbetsförmedlingen vittnar dock om att många personer också flyttar till Göteborg från andra delar av landet. Dessa skillnader innebär att behovet av fiktiva folkbokföringsadresser är större i inflyttningskommuner, till exempel Göteborg, medan behovet av brevlådeadresser är mindre i kommuner där personerna flyttar in redan som asylsökande och sedan blir kvar. För Södertäljes del innebär det sistnämnda att nästan alla nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand kom dit under asyltiden. Incitamentet för att sälja brevlådeadresser till

75 Boendesituationen för nyanlända 73 nyanlända finns därför inte Södertälje i någon större skala, eftersom de flesta nyanlända som kommunplacerar sig själva i Södertälje redan har en adress som man skriver sig på när uppehållstillståndet är beviljat. Som figur 3.4 ovan visar finns det 2 bostäder med fler än 5 personer per rum där nyanlända är skrivna och 1 bostad med fler än 10 vuxna folkbokförda. Figur 3.5 nedan visar var i Göteborg det finns lägenheter med många folkbokförda. Majoriteten av lägenheterna ligger i de tre stadsdelar som tar emot flest nyanlända i Göteborg. Att Göteborg är en populär inflyttningskommun för nyanlända, i kombination med att det är trångbott och att det är brist på lediga lägenheter, innebär en grogrund för försäljning av fiktiva adresser. Figur 3.5 Göteborg

76 74 Boendesituationen för nyanlända Lägenheter med fler än 5 vuxna personer per rum eller adresser med fler än 10 vuxna folkbokförda behöver inte per automatik betyda att personerna betalar för att vara skrivna där. Även om ingen av de kartlagda bostäderna i Göteborg skulle vara brevlådeadresser bidrar dessa till ökad trångboddhet. Etablering på bostadsmarknaden I samtliga fem kommuner har intervjuer genomförts med representanter för de kommunala bostadsbolagen. Dessa bolag har alla system som bygger på att en person söker bostad utifrån hur länge personen har stått i bostadskö. I Göteborg förmedlas de kommunala bolagens lägenheter av Boplats Göteborg. I övriga fyra kommuner bygger förmedlingssystemet på kötiden i respektive bostadsbolags interna kö. Det gör att den som är nyanländ av naturliga skäl inte har så många ködagar, vilket i sin tur påverkar hur lång tid etableringen på bostadsmarknaden tar. Inget av de intervjuade bostadsbolagen erbjuder några förturer eller speciella avtal för nyanlända. I Södertälje, Göteborg, Gävle och Hultsfred lämnar bolagen även lägenheter till kommunernas sociala bostadsuthyrning på den sekundära bostadsmarknaden. 42 Möjligheterna för nyanlända att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden skulle i princip vara obefintliga om de kommunala bostadsbolagen hade ställt krav på egenförsörjning och fast arbete. Det som försvårar etableringen på bostadsmarknaden är att det finns allt färre lediga lägenheter. Intervjupersonerna i alla kommuner som besökts i denna utredning vittnar om att det råder bostadsbrist eller att bostadsbrist är på väg att uppstå i deras kommun. I Gävle, Östra Göinge och Hultsfred har de senaste årens ökning av nyanlända framför allt lett till att det har blivit mycket svårare att få ett hyreskontrakt. I dessa tre kommuner har det tidigare alltid funnits lediga hyreslägenheter men det gör inte det längre. Hur lång tid det tar innan nyanlända får en egen bostad och varför det skiljer sig åt mellan kommunerna beror till stor del på situationen på den lokala bostadsmarknaden. I Gävle, Hultsfred och Östra Göinge finns det fortfarande en rörlighet på hyresmarknaden och där säger man att nyanlända får en bostad inom en relativt rimlig tid. I Södertälje och Göteborg har det blivit betydligt svårare än tidigare. Det är också i dessa båda kommuner som problemen med förmedlare som tar betalt per hyreskontrakt och otillåten andrahandsuthyrning växer snabbast. 42 I kommuner som tar emot många genom anvisning lämnar de kommunala bostadsbolagen, och i en del fall även privata fastighetsägare, lägenheter till kommunen som kan användas för att ta emot nyanlända.

77 Boendesituationen för nyanlända 75 Tillträdet till bostäder är alltså inte sämre Södertälje och Göteborg än i de tre övriga kommunerna, men det tar betydlig längre tid att få tillgång till en lägenhet. I samtliga fem kommuner byggs det bostäder men intervjupersonerna menar att det handlar om bostadsrätter och dyra hyresrätter och att gruppen nyanlända inte har ekonomi eller möjlighet att erhålla dessa bostadsformer. Olika sätt att reglera tillträdet till lägenheter I både Hultsfred och Östra Göinge försöker man minska möjligheterna för nyanlända att bosätta sig på egen hand. Av kommunberättelsen framgår att i Hultsfred upplever man ett hårt tryck på socialtjänsten och för att minska belastningen på dem som arbetar där har Hultsfredsbostäder minskat tillgången på uthyrningsbara lägenheter. I Östra Göinge försöker man också minska möjligheterna för nyanlända som bosätter sig på egen hand vilka har tillbringat asyltiden någon annanstans än i Östra Göinge med omnejd. Detta görs för att prioritera de nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand och som har tillbringat asyltiden i anläggningsboenden i kommunen eller i kommunens närområde. För att få hyra en lägenhet ska den sökande kunna styrka sin inkomst via intyg. Nyanlända med etableringsersättning har bättre ekonomiska förutsättningar än personer som har försörjningsstöd. Men deras faktiska möjligheter kan begränsas genom att ett bostadsbolag och kommunen träffar en överenskommelse om att lägenheter som är dyrare än hyresnivån för försörjningsstöd, vilken fastställs av kommunens socialnämnd, inte godkänns för bostadsökande som inte har en skattepliktig inkomst i form av till exempel etableringsersättning. En sådan begränsning motiveras exempelvis i Gävle av att många nyanlända inte får ett arbete efter avslutad etablering. Efter avslutad etablering söker många nyanlända därför försörjningsstöd. Gavlegårdarna har kommit överens med kommunen om att tillämpa samma uthyrningsregler för dem som har etableringsersättning som för dem som har försörjningsstöd. Denna begränsning leder till att familjer med många barn som vill hyra stora dyra lägenheter inte blir godkända som hyresgäster. Den här regeln har dock lett till fusk med falska arbetsgivarintyg, menar bostadsbolaget i Gävle, där den bostadssökande som inte har något jobb skaffar ett påhittat arbetsgivarintyg med en arbetsinkomst som är tillräckligt hög för klara hyran för den sökta lägenheten. Så länge etableringsersättningen betalas ut räcker pengarna till att betala hyran. När etablering-

78 76 Boendesituationen för nyanlända en tar slut tar försörjningsstödet vid. I slutändan får socialtjänsten ändå betala hyran för den större lägenheten, berättar Gavlegårdarna. Bostadsbolagen har inte kontroll över sina bostäder De kommunala bostadsbolagen i Göteborg och Södertälje fördelar sina lägenheter via en rak bostadskö. Det är politiska beslut som ligger bakom detta. Rak bostadskö har flera fördelar inte minst kan det vara en förmedlingsmetod som minskar riskerna för godtycklig diskrimineringen från uthyrarnas sida 43. Men i en situation där ett flertal personer och kriminella försöker tjäna pengar på att sälja och hyra ut allmännyttans lägenheter lyfter man fram den raka bostadskön som ett problem. 44 På grund av den policybeslutade likabehandlingsprincipen säger bostadsbolagen att de inte har fullständig kontroll över sina lägenheter. De politiskt bestämda regler som bostadsbolagen har att förhålla sig till gör att exempelvis en familj kan komma till socialtjänsten med ett handskrivet andrahandskontrakt. När bostadsbolagen ifrågasätter varför socialförvaltningen inte kontaktar fastighetsägarna för att kontrollera kontraktens giltighet hänvisar socialtjänsten till rättsfall som sägs förbjuda myndigheten att kontrollera hur det ligger till. Hyresgäster som byter bostad meddelar inte detta till bostadsbolagen. Allt färre lägenheter kommer därför ut på marknaden utan de hyrs i stället ut på den otillåtna marknaden i både andra, tredje och fjärde hand. Bostadsbolagen kommer dock inte åt detta problem, eftersom de personer som har ett otillåtet kontrakt inte har något att vinna på att anmäla detta till fastighetsägarna. Som framgår av intervjun med Telgebostäder beviljar hyresnämnden dessutom sällan att hyresgäster sägs upp på grund av detta. Men det finns ett annat problem kopplat till den raka bostadskön. Om en hyresgäst anmäler att denna har ett otillåtet hyreskontrakt, och om kontraktsinnehavaren sägs upp av bolaget, får även andrahandshyresgästen flytta. I en sådan situation är bostadsbolagen bundna till regler som säger att lägenheterna i Göteborg ska läggas ut på Boplats Göteborg och i Södertälje och Gävle läggas ut till bostadskön. Välfärdssystemet förmår inte möta behoven Ett allvarligt problem som framkommit vid kommunbesöken är att välfärdssystemen är satta under väldigt svår press. I Göteborg bedömer intervjupersonerna tillståndet i socialtjänsten och skolan i de tre mest utsatta stadsdelarna som mycket ansträngt till följd av den kraftiga ökningen av asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand. 43 (2009). 44 Bilaga 1.

79 Boendesituationen för nyanlända 77 EBO-mottagandet anses ha nått en nivå där system som bostadsmarknaden, skolan och socialtjänsten inte längre fungerar som de är tänkta att göra. Av samtliga ärenden i exempelvis Angereds socialtjänst kan upp till 25 procent av klienterna bo inneboende eller ha otillåtna andrahandskontrakt. På grund av mycket hård arbetsbelastning slutar personalen på socialtjänsten och det är mycket svårt att rekrytera kompetent personal. Nyutexaminerade socionomer anställs hela tiden men de flesta slutar efter kort tid. Handläggare som arbetar med bostadsfrågor sätts under hård press av frustrerade kollegor inom förvaltningen. Barnenheten skickar förfrågan om boenden till kollegor som har hand om bostadsfrågan. Men det är inte den enskilda handläggarens fel att det inte finns några lediga bostäder, menar socialtjänsten i Göteborg. En av intervju-personerna uttrycker det så här: Dagligen skickas det ärenden till mig. Den och den måste ha lägenhet. Så har vi inget att erbjuda. Ett barn mår inte bra. Alla tycker att just deras klienter behöver prioriteras. Lägesbeskrivningen i Göteborg stämmer i stort sett överens med läget i Södertälje. Intervjupersonerna i Södertälje menar att de svåra och allvarliga bostadssociala konsekvenser som EBO-systemet skapar har nått en kritisk punkt. Särskilt gäller detta för skola och socialtjänst. Både Göteborg och Södertälje bedömer att man snart står inför en situation som kommer att få stor negativ påverkan på den kommunala verksamheten, med risk att rättssäkerheten försvagas. Den ansträngda situationen innebär till exempel en högre tolerans när det gäller att komma tillrätta med de otillåtna hyreskontrakten och trångboddheten. Det innebär att en bostadsadress kan förekomma på ett antal olika andrahandskontrakt. Skulle socialtjänsten i Göteborg medverka till att alla otillåtna hyreskontrakt sägs upp skulle det bli massbostadslöshet, säger intervjupersonerna. Även i de mindre kommunerna upplever man att socialtjänsten är hårt ansatt av många ärenden. Många ärenden handlar om orosanmälningar för barn. Ensamkommande barn som placeras i familjehem som bor på asylboenden är ett växande problem för socialtjänsten, säger man. Den ökande arbetsbelastningen beror dels på att Migrationsverket handlar upp stora ABT-boenden i kommunen, dels på den ökande anhöriginvandringen som har blivit ett tredje sätt att kommunplacera sig på i orter som Östra Göinge och Hultsfred. Personer som fått PUT hinner inte få en kommunanvisning innan deras anhöriga anländer till kommunen. Kommunen har då inget annat val än att ordna en lägenhet åt de anhöriga. Följden blir att PUT-personen också blir placerad i bostaden och räknas

80 78 Boendesituationen för nyanlända därmed som kommunmottagen. För en del nyanlända innebär denna tvångsplacering i en kommun där de kanske inte tänkt stanna att de i nästa steg behöver hitta ett boende i en annan kommun. På sätt hamnar en hel del av dem som blivit kommunplacerade genom anhöriginvandring hos någon bekant eller så köper man ett olagligt hyreskontrakt i en annan kommun. Personalen orkar inte med arbetsbelastningen och en del slutar. Det har blivit allt svårare att rekrytera socionomer. I Östra Göinge och Hultsfred är känslan att man håller på att förlora kontrollen påtaglig Analys med hjälp av dimensioner Rätten att under asyltiden bosätta sig på egen hand (EBO) har sitt ursprung i en statlig utredning från Utredaren presenterar där de teoretiska antaganden som antogs bli följden om eget boende infördes. De positiva respektive negativa effekterna som skisserades i utredningen används i denna rapport som jämförelsepunkter för att analysera de kommunala berättelserna och övriga intervjuer. Analysens syfte är att förtydliga om situationen för personer som väljer att bosätta sig på egen hand ligger nära den idealbild av EBO som utredningen från 1992 målade upp, eller om de boendesociala konsekvenserna ligger långt från idealet. Till hjälp för att tolka kommunernas berättelser och övriga intervjupersoners beskrivningar används en så kallad dimensionsanalys utifrån tre dimensioner. Den första dimensionen beskriver graden av social inkludering i samhället, den andra beskriver ekonomisk inkludering (arbetsmarknaden) och den tredje beskriver tillgången till bostäder. Analysramen För att det som framkommer i intervjuerna ska tolkas 46 som socialt inkluderande lutar beskrivningarna åt att personer som bosätter sig på egen hand i de intervjuade kommunerna möter en boendesocial miljö som i utredningen från 1992 beskrivs enligt följande: Endast ett fåtal väljer eget boende och de personer som gör det lever ett normalt liv, i en vanlig lägenhet, med allt vad det innebär av vardagssysslor. Värdfamiljens dagliga liv är en god introduktion till svenskt vardagsliv. Att bo hemma hos släktingar och vänner är ett pedagogiskt och effektivt sätt att lära sig samhällets skrivna och oskrivna regler. Genom att leva mitt i samhället lär man sig snabbt hur det sociala livet fungerar i Sverige. Rätten att välja boende på egen hand leder till minskad bostadssegregation eftersom asylsökande sprider ut sig över landet. 45 SOU 1992: Som inledningsvis har förklarats i avsnittet om metoder och genomförande används regeringens prop. 2009/10:60 för att konstruera den ekonomiska dimensionens båda poler.

81 Boendesituationen för nyanlända 79 Social exkludering innebär motsatsen. Berättelser och intervjuer som beskriver den boendesociala miljön på ett sätt som kommer nära nedanstående beskrivning ses som socialt exkluderande: En mycket stor grupp personer väljer att ordna boende på egen hand. De blir i praktiken inneboende hos släktingar eller bekanta eller bor i andra mer eller mindre kortsiktiga boendelösningar. Konflikter uppstår och både vuxna och barn upplever stor otrygghet. Ett normalt socialt liv försvåras av en boendesituation där man tvingas flytta runt eller så bor man otryggt i otillåtna andrahandskontrakt. Det skapar misstro hos de nyanlända och främlingsfientlighet hos allmänheten och medför höga kostnader för samhället. De boendesociala konsekvenserna leder till en uppdelning i vi och de, eftersom asylsökande och nyanlända bosätter sig i områden som har hög koncentration av utlandsfödda. I dessa områden framstår svenska normer och värderingar som främmande och förtroendet för den offentliga sektorn är lågt. Lojaliteten riktas i första hand till den egna kretsen, inte till det svenska samhället. Var placerar sig kommunerna? Närmare social inkludering Den sociala inkluderingen lyfts fram i två av kommunerna, Östra Göinge och Hultsfred, medan berättelsen från Gävle inte är lika tydlig på den punkten. Intervjumaterialet från Hultsfred och Östra Göinge visar att asylsökande och nyanlända kommer närmare den svenska befolkningen och att det finns många frivilliga krafter som bidrar till att nyanlända kommer in i lokalsamhället. Gävles beskrivning är inte lika tydlig men ingen av intervjupersonerna beskriver att rätten att på egen hand bosätta sig leder till utanförskap och normupplösning. I Gävle ställer föreningslivet upp och erbjuder många olika aktiviteter för asylsökande och nyanlända. Dock förefaller boendesituationen för nyanlända vara mer segregerad i Gävle än i Östra Göinge och Hultsfred. Att det finns tendenser till en vi och de -uppdelning i Gävle gör att berättelsen inte har lika starka inslag av det som kännetecknar social inkludering. Hultsfreds och Östra Göinges berättelser innehåller flera kännetecken på social inkludering. Exempelvis är det inte så många som väljer eget boende under asyltiden och de personer som gör det lever förmodligen ett normalt liv utan allvarlig trångboddhet. Närmare social exkludering Göteborgs och Södertäljes beskrivningar hamnar mycket nära kännetecknen för social exkludering. Framför allt är det en mycket stor andel av de asylsökande och nyanlända som väljer att bo på egen hand.

82 80 Boendesituationen för nyanlända I Södertäljes fall är trångboddhetens konsekvenser så pass allvarliga att kommunen vill stoppa den fria inflyttningen. Kommunen upplever att asylsökande som bosätter sig hos släktingar hamnar i flyttkaruseller. I Södertälje beskrivs det egna boendet som en väg rakt in i fattigdom och långvarig arbetslöshet. I både Södertälje och Göteborg bosätter sig många nyanlända i områden som domineras av samma folkgrupper som de själva tillhör. Där behöver de inte lära sig svenska och allt de behöver finns hos släkt och vänner. Eget boende innebär att många söker sig till familjer, släkt och vänner vilka ofta bor i några av landets mest utsatta bostadsområden. Problemet är att de familjer som själva försöker komma in i det svenska samhället genom utbildning och arbete samtidigt ska ha flera personer inneboende. Detta leder till konflikter och sociala problem som att asylsökande och nyanlända från en dag till en annan kan bli hemlösa. I både Göteborgs och Södertäljes berättelser bedöms de bostadssociala konsekvenserna vara ohållbara. Berättelserna tolkar boendesituationen som så pass allvarlig att ett normalt socialt liv nästan är omöjligt under flera år. Många tvingas flytta runt eller så bor man bor otryggt i otillåtna andrahandskontrakt. Möjligheterna till att fritt välja var man vill bo som asylsökande eller nyanländ underblåser dessutom en utveckling mot parallellsamhällen. De boendesociala konsekvenserna leder till en uppdelning i vi och de eftersom asylsökande och nyanlända bosätter sig i områden som har hög koncentration av utlandsfödda. Berättelserna beskriver också att våld förekommer på gårdar och i trappuppgångar. Av Göteborgs berättelse framgår att människor hamnar i bostadsområden där det inte finns någon fast social grund att stå på och inte heller ett välfärdssystem som förmår hjälpa utsatta familjer att hantera problemen, och då söker sig framför allt unga pojkar och unga män till kriminella nätverk eller gängbildningar. Kännetecken på ekonomiskt inkluderande respektive ekonomiskt exkluderande effekter Nyanlända som bosätter sig i Hultsfred och Östra Göinge har en bra bostadsstandard, menar de kommunala bostadsbolagen Hultsfredshem och Göingehem. Ingen person som har intervjuats i dessa båda kommuner hävdar att rätten för personer att bosätta sig på egen hand skapar sociala missförhållanden. Enligt kommunerna finns det heller inga tendenser till gängbildningar eller ökad kriminalitet. De kommunala bostadsbolagen arbetar också aktivt för att förbättra boendemiljön i vissa hyreshusområden där många asylsökande bor i Migrationsverkets lägenheter men där även nyanlända med vanliga hyreskontrakt bor.

83 Boendesituationen för nyanlända 81 Valet av eget boende kan bidra till ekonomisk inkludering (självförsörjning) alternativt ekonomisk exkludering (beroende av försörjningsstöd). Som ekonomiskt inkluderande i detta sammanhang räknas beskrivningar som lutar åt att arbete är normen för försörjning samt att det finns valfrihet för nyanlända att hitta ett arbete och komma i egen försörjning. För att berättelserna ska stödja en riktning som pekar mot ekonomisk inkludering ska intervjupersonerna beskriva de asylsökandes och nyanländas val av bosättningskommun enligt följande: Boendevalet baserar sig på strategiska överväganden. Intervjuerna signalerar att personer som väljer eget boende aktivt söker sig bort från kommuner och boendesituationer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Chanserna att bli ekonomisk inkluderade ökar om asylsökande och nyanlända antingen flyttar till kommuner som har en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd eller bosätter sig i kommuner med kommande arbetskraftsbehov. Ekonomisk exkluderad innebär att etableringsinsatserna inte leder till nyanlända och deras anhöriga kommer i egen försörjning genom arbete enligt följande: EBO-systemet beskrivs som att det egna valet av boende styrs av var i landet det finns släkt och bekant att bo hos, inte var den bästa arbetsmarknaden finns. Stor inflyttning till bostadsområden som ofta ligger lokaliserade långt från arbetsplatserna och de boende har därför svårare att hitta arbete. Var placerar sig kommunerna? Närmare ekonomisk inkludering Göteborg förefaller vara den av kommunerna som kommer närmast ett sammanhang som delvis främjar ekonomiskt inkludering. Dock motverkas möjligheterna att hitta arbete av bostadssituationen, eftersom den osäkra tillvaron tar bort fokus från SFI-lektioner och arbetssökande. Göteborg ligger i en tillväxtregion. Därför är, menar Arbetsförmedlingen, chanserna för nyanlända att hitta ett arbete bättre där än i andra delar av landet. Östra Göinge tillhör kategorin landsbygdskommuner nära större städer och kommunen ligger mitt i en arbetsmarknadsregion. Det ökar chanserna för nyanlända att bo i Östra Göinge och pendla till ett arbete i exempelvis Kristianstad eller Hässleholm. Närmare ekonomisk exkludering Hultsfred tillhör däremot kommuntypen avlägsen landsbygdskommun, vilket innebär att de nyanlända som bosätter sig där har långt till arbetsmarknader där de har chans att få ett arbete. Många som stannar kvar

84 82 Boendesituationen för nyanlända i Hultsfred riskerar att bli beroende av försörjningsstöd när etableringsinsatserna tar slut. Gävle beskriver ett besvärligt arbetsmarknadsläge men är trots allt en tät kommun nära större städer (Uppsala och Stockholm). Gävle menar att det finns det goda chanser att hitta arbeten i framtiden för dem med lite högre utbildning. Nyanlända med bristfällig skolgång har det generellt sett mycket besvärligt att hitta ett arbete i både Hultsfred, Östra Göinge, Södertälje, Göteborg och Gävle. I Gävle säger man att personer med högre utbildning skulle kunna få arbete i kommunen men det är brist på kvalificerade arbeten och därför väljer denna grupp att flytta till större städer. För många av dem med låg utbildning väntar långvarigt försörjningsstöd. Södertäljes berättelse innehåller flera markörer som tyder på att asylsökande och nyanlända som på egen hand bosätter sig i kommunen löper stor risk att bli ekonomiskt exkluderade. I berättelsen betonas att Södertälje tar emot väldigt många personer bosätter sig på egen hand, samtidigt som kommunen har en av landets högsta arbetslöshetsnivåer. Tillgång till bostäder är ytterligare en indikator Utifrån den statistiska analysen i kapitel två kan ytterligare en dimension läggas till som ett mått för möjligheterna att få en egen bostad. Intervjuerna med kommunerna visar att det är (har varit) relativt lätt för nyanlända att få egna först handskontrakt i Östra Göinge och Hultsfred. I Gävle upplever man att det kan ta lite tid men att många nyanlända till slut får förstahandskontrakt. I Göteborg och Södertälje är det däremot mycket svårt. Där får nyanlända räkna med att det kan ta många år innan de har fått ett förstahandskontrakt. Måttet som används i analysen är andelen nyanlända som fick bostadsersättning 2014, vilken var 35 procent i Östra Göinge, 31 procent i Hultsfred, 18 procent i Gävle, 12 procent i Göteborg och 8 procent i Södertälje. Dimensionsanalysens resultat När förslaget om eget boende lanserades 1992 argumenterade utredaren för en rad fördelar. Ett argument som lyftes fram var att eget boende skulle betona de asylsökandes eget ansvar och därmed skulle ett omhändertagandeperspektiv undvikas. Några andra fördelar med EBO var enligt utredningen att de nyanlända skulle få lättare att hitta jobb och att släktingar och vänner skulle lära ut om hur det svenska samhället fungerar. Riskerna med trångboddhet, konflikter med värdfamilj och ökad boendesegregation bedömdes som hanterbara.

85 Boendesituationen för nyanlända 83 Figur 3.6 sammanfattar var kommunerna placerar sig i förhållande till de tre dimensionerna: Analysen av kommunernas berättelser visar att situationen i Göteborg och Södertälje har blivit precis tvärtom. Eget boende leder till flyttkaruseller och barn som flyttar gång efter gång samt till trångboddhet som för med sig oro, hälsoproblem och sömnsvårigheter. I dessa båda städer leder inte heller eget boende till social inkludering. Östra Göinges och Hultsfreds beskrivningar av de boendesociala konsekvenserna i positiva ordalag kommer dock närmare de ideal som utredningen målade upp. Bilden av den ekonomiska inkluderingen respektive exkluderingen är inte entydig. Tolkningen av vad som framkommit i intervjuerna vittnar om riskerna med att personer som bosätter sig på egen hand och får välja bostadsort gör det utifrån var deras släkt och vänner bor eller var det finns lediga bostäder. Södertälje, Göteborg och Östra Göinge har tillgång till en större arbetsmarknadsregion. Därmed ökar också möjligheterna för nyanlända att bli ekonomiskt inkluderade. Men i Södertäljes fall förefaller kommunens läge i en storstadsregion inte gynna de nyanländas ekonomiska inkludering. Förklaringen tycks vara att valet av eget boende inte styrs av arbetsmarknadsskäl.