ÅRSREDOVISNING 2010 Antagen av KF och KS-handling nr 6/2011

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010 Antagen av KF och KS-handling nr 6/2011

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Förvaltningsberättelse 2 Omvärldsanalys 2 Årets viktigaste händelser 3 Framtidsperspektiv 5 Befolkningsutveckling 6 Måluppfyllelse, prestationer och kvalitet 7 Ekonomiskt resultat 8 Personalredovisning 16 Kommunstyrelsen 20 Tekniska nämnden 26 Bygg- och miljönämnden 30 Kultur- och fritidsnämnden 32 Barn- och utbildningsnämnden 36 Socialnämnden 45 Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Kassaflödesrapport 56 Notförteckning 57 Redovisningsprinciper 62 Sammanställd redovisning 64 Koncernens resultaträkning 71 Koncernens balansräkning 72

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Nu lägger vi 2010 till handlingarna. Ett år som präglats av lågkonjunktur och medföljande ekonomiska svårigheter. Resultatet för Kungsörs kommun blev ett överskott på knappt 1,2 miljoner kronor. Ett resultat som vi efter omständigheterna ska vara glada för men som är alldeles för lågt för att ha bärighet inför kommande år. Vi har tappat 27 invånare, vilket betyder en fortsatt negativ befolkningsutveckling. Vi var vid årsskiftet 8089 personer. Vi fortsätter att tappa invånare i produktiv ålder och antalet äldre ökar stadigt. Våra nämnder och förvaltningar har även i år gjort ett mycket bra arbete. Det är vi stolta över. Resultatet visar dock på ett överskridande av budgetramen för Barn- och Utbildningsnämnden på ca 2,5 miljoner kronor, Bygg- och miljönämnden på 89 tusen kronor och för finansförvaltningen på 1,1 miljon kronor. Övriga verksamheter har klarat sina budgetramar. Under året har vi haft ett inledande samarbete med Arboga om Bygg- och miljöarbetet. Ett samarbete som inneburit att vi från och med årsskiftet har bildat ett gemensamt myndighetsförbund Västra Mälardalens myndighetsförbund, VMMF. Detta är ytterligare ett steg i att effektivisera vår verksamhet. Samtidigt stärker vi kompetensen för att klara av de allt större krav som staten ställer på oss kommuner. innebär att kostnaderna för grundskolan har ökat. En negativ trend som vi aktivt måste arbeta för att bryta. Kollektivtrafiken, framför allt tågtrafiken på Svealandsbanan, har under året varit under all kritik. Problemen har accelererat under snösäsongerna. Under senare delen av året har tågen i princip varit inställda varje dag och det har medfört stora konsekvenser för våra pendlare. Vi har också noterat i media att ett flertal familjer valt att flytta från Kungsör på grund av dessa störningar. Situationen är fullständigt oacceptabel och vi jobbar intensivt med att förbättra den till kommande vinter. Vi har nåtts av det trista beskedet att kommunens största privata arbetsgivare, Transcom, flyttar sin verksamhet från Kungsör till Eskilstuna under sommaren Ett hårt slag för en redan ansträngd kommun och arbetsmarknadsregion när drygt 300 arbetstillfällen försvinner. När vi nu lägger bokslutet till handlingarna vill jag passa på och tacka alla anställda för insatserna under Våra kommuninnevånare kan fortfarande känna stolthet för deras arbete och tillit till att de tjänster vi erbjuder utförs på ett tryggt och effektivt sätt. Pelle Strengbom Kommunstyrelsens ordförande I lågkonjunkturens spår ser vi att kostnaderna för försörjningsstödet har ökat. För att effektivare möta det ökade trycket inom arbetsmarknadssektorn inrättades en tjänst som arbetsmarknadskonsulent. Vi har också haft fler elever i grundskolan som valt andra skolor utanför Kungsör. Det 1

4 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Konjunkturen vände under 2010 från lågtill högkonjunktur. Det ekonomiska läget förbättrades snabbt i landet och företagen anställer personal i snabb takt. Kommunerna förväntades få det besvärligt under året. Effekterna av lågkonjunkturen har dock inte slagit särskilt hårt mot kommunerna beroende på att staten skjutit till extra pengar under 2009 och Pengarna var tillfälliga och upphör Även 2011 kommer att bli besvärligt beroende på att kommuner får sina intäkter med ett års fördröjning. Det finns löften om pengar även 2011 till kommunsektorn men, hur mycket och i vilken form är osäkert. Det kan exempelvis bli som riktade bidrag till någon sektor där det kan komma att krävas motprestationer som genererar nya kostnader för kommunerna, utbildningsområdet har nämnts. Personalomkostnaderna har minskat genom att AFA-försäkringen premiebefriats och arbetsgivaravgifterna sänkts. Påslaget för personalomkostnader har minskat med ca 1,5 procentenheter och ligger kvar på denna nivå i prognosen även Det finns tendenser till att mer kostnader läggs över på kommunerna. Försäkringskassan har som exempel ändrat sin bedömning för hjälp med grundläggande behov inom personlig assistans. I stället för att bevilja ersättning i timmar ges nu ersättning för minuter och sekunder vilket vältrar över kostnader på kommunerna istället. Fler och fler satsningar på statlig infrastruktur är beroende av om kommuner och landsting är intresserade av att vara medfinansiärer eller inte. I synnerhet gäller detta inom trafiksektorn. Den ökande nivån på medfinansiering innebär att pengar måste tas från kommunernas basverksamhet. Antalet friskolor ökar och antalet platser inom framförallt gymnasiet har blivit så många att utbudet de närmaste åren kommer att överstiga efterfrågan. Ett antal skolor kommer därför att behöva läggas ned alternativt gå med halvfull elevorganisation. Det är nu fastställt att kommunerna ska betala kompensation till friskolorna enligt en schablon för att friskolor inte får dra av moms på sin verksamhet. Den fastställda schablonen är på 6 procent av kostnaderna vilket i många fall är en överkompensation i en verksamhet som är personalintensiv och inte materialintensiv. Under de två senaste åren har kostnaderna för försörjningsstöd ökat mycket kraftigt som en följd av hög arbetslöshet bland ungdomar utan A-kassa bland annat. Även flyktingar har svårt att få arbete i tider av lågkonjunktur. Staten finansierar bland annat utbildning de tre första åren som flyktingar bor i kommunen, därefter blir det en kommunal kostnad om de inte kan bli självförsörjande. Ett flertal nyanlända i Kungsör lämnar nu den statliga finansieringen och övergår till att helt bli ett kommunalt ansvar. Det är därför viktigt att kommunen lyckas i åtgärder för att underlätta för nyanlända och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden för att bli självförsörjande. Kungsör är en kommun som har många invånare som pendlar till arbetet. Tillgång till goda kommunikationer, möjligheter till ett attraktivt boende och goda möjligheter till en meningsfull fritid är viktiga faktorer för att locka invånare till kommunen. Det är också viktigt med en bra barnomsorg och en bra skola för att locka människor i arbetsför ålder att söka sig till kommunen. 2

5 De kommande åren avgår många medarbetare med pension. Demografin bland de anställda i kommunen innehåller en stor grupp som passerat 60 år. Mycket tid kommer att behöva läggas på att rekrytera personal vilket påverkar kostnader och kontinuitet i verksamheten. Samtidigt ger det möjlighet till ny utveckling när nya krafter kommer in med nya erfarenheter och färsk utbildning. Årets viktigaste händelser Kommunstyrelsen Nämndernas reglementen har reviderats En gemensam myndighetsorganisation för miljötillsyn och bygglovshantering har formats tillsammans med Arboga kommun Ett nytt dotterbolag bildades i samband med att Karlaskolan byggs om till lägenheter En parlamentarisk kommitté bildades för att se över den politiska organisationen En parlamentarisk grupp fick uppdrag att arbeta fram förslag till långsiktig strategisk plan för utveckling av äldres boendemiljö De sista av sex LONA-projekt avslutades Två målstyrningsseminarier hölls för presidierna Kungsörsmässan arrangerades En ny webborganisation infördes och det beslutades om plattformsbyte för webben En ny informations- och kommunikationspolicy antogs Ett centrumprojekt startades i syfte att förbättra miljön kring Kungsörs centrum Tekniska nämnden Omstart av målstyrningsarbetet med åtföljande nya mål Felanmälan som fungerar Fungerande internhyressystem infört Översyn av ekonomisk redovisning för att lägga grunden till nyckeltalsberäkningar Etapp I av utbyte av ventilationsanläggningar i sporthallen genomfört Byte till lågenergilampor i gatubelysningsarmaturer Anläggning av gång- och cykelväg vid Runevallen påbörjad Skärmtak byggt till kommunens förråd Etapp I av restaureringen av gästhamnsbryggan färdigställd Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden slogs ihop med Arboga i nya gemensamma lokaler Nytt myndighetsförbund förberett för att starta från januari 2011 Kultur- och fritidsnämnden Landstinget Västmanland har tillsammans med Kungsör och övriga kommuner i länet påbörjat arbetet med att formulera en gemensam regional kulturplan för Västmanland Förvaltningen uppvaktade Kungsörs bollklubb med ett arrangemangsbidrag i samband med klubbens tioårsfirande 3

6 Tio föreläsningar i samarbete med studieförbund och sju konstutställningar arrangerade av konstföreningar har genomförts i bibliotekets lokaler Elljusspåret i Valskog har rustats upp Programverksamhet för barn har fortsatt med olika barnteatrar och sportlovsaktiviteter Vårmarknad, nationaldagsfirande, julmarknad och Thor Modéen-dagarna arrangerades tillsammans med olika arrangörer Barn- och utbildningsnämnden Ny organisation av kommunens grundskolor och förskolor infördes i januari 2010 Skolinspektionen gör en tillsyn Fem pedagogistor rekryteras Utbildning i pedagogisk dokumentation för samtlig förskolepersonal Andel högskoleutbildad personal inom förskolan passerar 67 procent En privat förskola startar 2010, Kungsbarnens förskola Grundskolans F-5 beviljas projektmedel till projekten Läsa, skriva och räkna och Matematiksatsning 2010 Elever och personal anmäler att de upplever ohälsa på Kung Karl och vissa lokaler stängs Fritidsgårdarna och Ungdomshuset slås samman Vuxenutbildningen får statliga medel för att bedriva yrkesvux Arbetsmarknadsavdelningen utökas med en person och tillfälliga medel Industriprogrammet upphandlas från Arboga landstinget och ett nytt demensteam bildas Samordningsförbundet Västra Mälardalen bildas. KAK-kommunerna, försäkringskassan, landstinget och arbetsförmedlingen ingår i förbundet KAK-kommunerna och Köpings lasarett börjar ett förbättringsprojekt för att utveckla förebyggande och samordnad vårdplanering mellan sjukhusvård och kommunal vård och omsorg Samarbetet med Vård och omsorgscollege fortsätter Ett nytt vikariesystem införs, Time Care pool, kopplat till lönesystemet Ett kvalitetsledningssystem har tagits fram Handläggarna inom individ- och familj utbildas i olika evidensbaserade metoder Ett nytt journalsystem, Magna Cura, implementeras Mattransporterna förs över från taxi till daglig verksamhet Förenklad handläggning för servicetjänster införs som innebär att alla invånare äldre än 75 år själva avgör om de behöver hjälp, utan biståndsbedömning Förvaltningen ansluter sig till två nationella kvalitetsregister, Senior alert och Svenska Palliativregistret, för att systematiskt och strukturerat bedriva förbättringsarbete riktat till de mest sjuka äldre Socialnämnden Nya riktlinjer från socialstyrelsen kring demensvård. Kungsör deltar i samverkansprojekt mellan kommuner och 4

7 Framtidsperspektiv Den kraftiga konjunkturnedgången kommer att påverka kommunens ekonomi även under Med ökad arbetslöshet följer minskade skatteintäkter och ökade kostnader för försörjningsstöd för kommunen. Skatteintäkterna förväntas ligga på en nivå på cirka 10 miljoner kronor under nivån för Från år 2012 väntas skatteintäkterna ligga på ungefär samma nivå som De statliga utjämningssystemen dämpar en stor del av intäktsbortfallet men inte allt. Kungsör tappar också pengar i utjämningssystemet för LSS-verksamhet. En ökad sysselsättning kan minska kostnader för försörjningsstöd. Företag som sagt upp personal under konjunktursvackan försöker hitta rationaliseringar innan man rekryterar för en ökad produktion. Det innebär att produktionen inte kommer att kräva lika mycket arbetskraft som tidigare. Arbetslösheten kan därför väntas komma att ligga på en högre nivå än innan nedgången i konjunkturen. Dessutom använder företag i ökad utsträckning bemanningsföretag för att snabbare kunna ställa om personalstyrkan efter det behov man har. Under de senaste två åren har också några av kommunens största arbetsgivare valt att flytta sin verksamhet till annan ort, något som kan innebära att en del befolkning i arbetsför ålder flyttar eller hamnar i kortare eller längre arbetslöshet. Befolkningsutvecklingen i kommunen har under några år varit negativ. Färre barn föds vilket påverkar barnomsorg och skola. Även antalet invånare i arbetsför ålder minskar medan de äldre blir fler. Denna förändring av demografin har också en negativ påverkan på kostnader och skatteintäkter och kräver anpassningsåtgärder. Ulvesundsgymnasiet upphörde med sin verksamhet 2009 och kommunen har fortfarande mycket tomma lokalytor som behöver avyttras. Det råder brist på attraktiva boendeformer. För att vända den negativa befolkningsutvecklingen planeras för nya attraktiva boenden i bland annat Skillingeområdet. Under 2010 påbörjades också ombyggnationen av den före detta Karlaskolan till lägenheter. En visning genomfördes i december och antalet besökare var mycket stort. Lägenheterna ska vara färdiga till sommaren Avsaknad av gymnasieskola på orten kan ses som en brist men med goda förbindelser till närliggande orter som har gymnasier kan det istället vara en styrka att kunna erbjuda gymnasieutbildning med en större bredd än som är ekonomiskt försvarbart i en liten kommun. Kungsör är av tradition en pendlarkommun och kommunikationerna är mycket viktiga inte bara för gymnasieskolan utan också för arbetspendling. I takt med att fler friskolor erbjuder platser är det viktigt att grundskolan blir så konkurrenskraftig att eleverna väljer Kungsörs skolor framför att pendla till skolor i andra kommuner. En bra barnomsorg och skola i kombination med stora fritidsmöjligheter kan locka många föräldrar att flytta. Detta kan på sikt vara mycket positivt även för skattekraften i kommunen. Kommunen har lagt en balanserad budget för 2011 som inte innehåller några reserver för nya kostnader. Budgeten tål inga negativa överraskningar på något område. 5

8 Befolkningsutveckling Åldersindelad befolkningsutveckling, år (Källa: SCB) ÅldersgruppeR w Totalt Under sex år i följd, , ökade kommunens befolkning stadigt, med totalt 155 personer. År 2006 skedde en dramatisk vändning när kommunen minskade med 92 invånare. Förändringen bestod av ett negativt födelsenetto med 25 och ett negativt flyttningsnetto med 67 stycken. Under 2007 vände utvecklingen tillfälligt i positiv riktnng. Såväl utflyttningen som inflyttningen var stor. En starkt bidragande orsak till att befolkningen ökade berodde på inflyttning av flyktingar. Befolkningsutvecklingen blev åter negativ 2008 (- 49 personer) och 2009 (- 54 personer). Under 2010 har kommunen minskat med ytterligare 27 personer och kommunen hade i december invånare. Av tabellen ovan framgår att yngre åldersgrupper har minskat något samtidigt som de äldsta ökat. Antalet äldre kommer att fortsätta öka stadigt de kommande åren. har normalt en variation på födda om året. Årets siffra hamnade inom den normala variationen. Större grupper äldre kommer dock att medföra att födelsebalansen (födda döda) blir svårare att upprätthålla i framtiden. 447 personer flyttade från kommunen samtidigt som 411 flyttat in. Flyttningsnettot var därmed -36 personer. Storleken på utflyttningen påverkas av antalet personer i den utflyttningsbenägna åldern år. Kungsör har under senare tid haft en ökning av denna åldersgrupp, vilket spätt på utflyttningstendensen. Sammantaget är risken stor att den nega- Det föddes 77 barn i Kungsör Under året avled 79 personer, vilket ger ett svagt negativt födelsenetto på -2. Kungsör 6

9 tiva befolkningsutvecklingen fortsätter åtminstone på kort sikt. Det medel som främst diskuterats för att vända utvecklingen är ett ökat bostadsbyggande i olika former, bland annat seniorboende. Seniorboende gör det möjligt för åldersgruppen 55+ att flytta ifrån villaboendet, vilket i sin tur ger möjligheter för yngre, oftast barnfamiljer, att flytta till villaboende. I ett längre perspektiv kan invånarantalet väntas öka, när större årskullar av 40-talister lämnar sina småhus och yngre familjer med barn flyttar in. Utvecklingen förutsätter naturligtvis att kommunen är konkurrenskraftig även på andra områden (t ex. kommunikationer, kommunal o privat service). Om Kungsör lyckas med detta kan utvecklingen föra med sig att antalsmässigt stora grupper barn kommer att finnas under en period. Måluppfyllelse, prestationer och kvalitet upplåning. Målet är dock att kommunen ska kunna bli helt fri från låneskulder senast år 2014 alternativt att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med lån och motsvarande belopp används för inlösen av del av pensionsskulden. Mål 1 är delvis uppfyllt i och med att resultatet är positivt. Däremot når inte det positiva resultatet upp till 2 procent av driftkostnaderna. Resultatet uppgår till 0,3 procent av driftskostnaderna. Mål 2 är inte uppfyllt då förhållandet mellan verksamhetens kostnader och summan av skatter och bidrag uppgår till 100,0 procent. Mål 3 följer målet då kommunen sedan 2010 är skuldfri. Finansiella mål De finansiella målsättningar som kommunen beslutat om är: 1. Årets resultat ska vara positivt och uppgå till minst två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning inklusive den kommunala fastighetsavgiften. 2. Verksamheternas nettokostnadsandel exklusive jämförelsestörande poster ska uppgå till högst 98 procent av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunal fastighetsavgift. 3. Låneskulden ska minskas i den takt som kvarvarande bundna lån förfaller till inlösen dock med hänsyn taget till att kommunen inte för detta ändamål ska kräva inlösen av sitt till Mälarenergi utlämnade förlagslån så länge detta låns avkastning överstiger räntan för 7

10 Ekonomiskt resultat Driftredovisning 2010 per förvaltning/nämnd Nämnd/förvaltning (redov i tusentals kronor) Redov Redov Budget Avvik Kommunstyrelseförvaltningen Tekniska nämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Delsumma nämnder Finansiering Resultat Kommunens redovisar 2010 ett positivt resultat på kronor. Året förväntades bli tufft ekonomiskt men med tanke på att staten sköt till tillfälliga pengar till kommunerna, åtta miljoner kronor till Kungsör, är resultatet ändå relativt svagt. Störst bekymmer finns inom barn- och utbildningsförvaltningen som trots ett tillskott på två miljoner kronor redovisar ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsens förvaltning fick ett tillskott på tre miljoner kronor för arbetsmarknadsåtgärder i form av instegs- och nystartsjobb. Åtgärderna kostade 1,4 miljoner kronor mindre än väntat. Ytterligare en miljon avsattes för kompetensutveckling av skolpersonal. Skolan rekvirerade 0,4 miljoner kronor för redovisade kostnader. I övrigt har bland annat personalförändringar bidragit till en lägre kostnad 2010 inom kommunstyrelsen. Tekniska nämnden redovisar ett mindre överskott. Kostnader för snöröjning blev höga beroende på en snörik vinter men detta har kompenserats genom återhållsamhet på andra områden. Bygg- och miljönämnden redovisar ett litet överskridande. En organisationsförändring genomfördes under året som innebar att personalen flyttades till Arboga. Under flytten låg verksamheten delvis nere vilket innebär att inga intäktsgivande uppdrag kunde genomföras under några veckor. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett positivt resultat. Vissa av förvaltningens kostnader har drabbat kommunstyrelsens förvaltning och en utökad lägerverksamhet har gett nya intäktskällor. 8

11 Barn- och utbildningsnämnden fick 2010 två miljoner extra för att mildra effekter av omställningar inom främst barnomsorgen. Trots detta redovisas ett budgetöverskridande på 2,5 miljoner kronor. Nämnden brottas fortfarande med stora kostnader för omställningar. Under året sades till exempel ett antal barnskötare upp. Uppsägningstiderna är långa så det tar tid innan åtgärderna får effekt på ekonomin. Man har även haft problem med att rekrytera till vissa chefsbefattningar och har under tiden hyrt chefer från bemanningsföretag till en hög kostnad. Det är också kostsamt att antalet elever som väljer att gå i friskola ökar. Socialnämnden redovisar ett resultat som är nästan en miljon kronor bättre än budget. Även socialnämnden fick ett tillskott på två miljoner kronor med tanke på att arbetsmarknadsläget skulle kunna resultera i ökade kostnader för försörjningsstöd. Försörjningsstödet ökade också men ökningen stannade på ca kronor över budget. Ökningen av försörjningsstödet från 2009 blev ca 1,4 miljoner kronor eller 37 procent. 9

12 FEM ÅR I SAMMANDRAG Folkmängd 31 dec Kommunalskatt 21,91 21,91 21,91 21,91 21,91 Total skatt inkl landstingsskatt 32,19 32,71 32,56 32,41 32,41 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 88,1 99,9 99,4 98,6 100,2 (i procent) Verksamhetens nettokostn. -301,5-358,9-371,4-379,2-397,6 (miljoner kronor) Resultat exkl. jämförelsestörande poster (miljoner kronor) 3,0 0,5 1,7 6,6 1,2 Årets resultat (miljoner kronor) 39,2-0,5 1,7 6,6 1,2 Soliditet (i procent) 48,9 51,5 53,8 61,8 64,6 Rörelsekapital (miljoner kronor) 16,3-18,4-44,0-23,1-29,2 Låneskuld (miljoner kronor) 110,0 92,1 64,0 0,0 0,0 Låneskuld/invånare, kronor ,0 0,0 Totala skulder, avsättningar och Ansvarsförbindelser per invånare Totala tillgångar per invånare, kronor Eget kapital per invånare, kronor Balanskrav Justerat resultat efter balansutredning är svagt positivt ( kronor). Kommunens ekonomi uppfyller kravet på balans Balansen 2009 var kronor så resultatet täcker även upp underskottet för

13 Pensionsåtaganden Kungsör tillämpar sedan länge blandmodellen för redovisning av pensionskostnader. Kommunens totala pensionskostnader såsom årliga utbetalningar, utbetalning till individuell förvaltning, pensionsavsättning samt löneskatter uppgår för närvarande till ca 28 miljoner kronor per år. Pensionsavtalet KAP-KL från 2006 har medfört en översyn av beräkningsmetoderna för pensionsskuldsberäkningen. Sveriges Kommuner och Landsting har utarbetat en ny beräkningsmodell benämnd Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Modellen har anpassats till det nya avtalet och innehåller nya försäkringstekniska antaganden beträffande livslängd och kalkylränta. Rådet för kommunal redovisning har utfärdat denna modell som en rekommendation vilket också Kungsörs kommun tillämpar. Konsekvensen av det nya beräkningssättet enligt RIPS-07 blev en mycket kraftigt höjd pensionsskuld främst för den del som redovisas utanför balansräkningen (se tabell nedan). Det är kommunens pensionsförvaltare KPA som utför beräkningen för skuldförändring och pensionskostnader. Beräkningen är gjord strax före årsskiftet De delar som inte utbetalas till individuell förvaltning avsätts inom balansräkningen och återlånas av kommunen. Pensionsåtaganden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har ännu inte utformat någon försäkringslösning för någon del av pensionsskulden. I takt med att pensionsavgångarna ökar fram till början av 2020-talet kommer kommunens pensionskostnader att öka kraftigt och dessa kostnader måste täckas inom befintliga ekonomiska ramar. Någon politisk strategi för dessa ökningar har inte arbetats fram. De diskussioner som varit har handlat om att kostnadsökningen delvis ska inrymmas inom resultatnivån utifrån resonemanget om god ekonomisk hushållning. Upplysning om pensionsmedelshantering inklusive löneskatt År : Pensionsavsättning Ansvarsförbindelser Finansiell placering Totala förpliktelser =Återlån

14 Låneskuld I samband med bildandet av det kommunala teknikbolaget 2009 gick kommunens lån över i det nya bolaget. Några nya lån har inte tecknats och kommunen har därför ingen låneskuld. Under året har istället 15 miljoner kronor lånats ut till Kungsörs fastighets AB med samma villkor som bolaget skulle ha fått för lån från Kommuninvest AB. Borgensåtaganden har minskat i samma omfattning. Leasing Enligt kommunens finansieringspolicy får leasingfinansiering endast användas vid anskaffning av fordon inregistrerade som personbil. Motivet är då att endast häften av mervärdesskatten blir en kostnad. Kommunen klassar leasingen som operationell då de flesta bilar byts ut vid utgången av leasingperioden. Avtal finns idag med Handelsbanken Finans AB (under utfasning) samt med Nordea Finans AB. Kommunens skuld enligt leasingavtalen uppgick vid årets början till kronor. Under året har leasingskulden minskat till kronor. Några avtal har lösts in och några nya har ingåtts i samband med bilbyten. Antal fordon med leasingavtal uppgick vid årsskiftet till 17 st. Storleken på leasingåtagandena kan nu betraktas som stabil. Antalet fordon med leasingfinansiering förväntas inte nämnvärt förändras. Möjligen kan en mindre ökning ske om bilpoolen utökas till att omfatta fler anställda. För operationell leasing det vill säga hyresavtal som även innefattar serviceavtal saknar kommunen för närvarande en total överblick. Dessa gäller främst hyra och service av kopieringsmaskiner. En inventering behöver göras inom närmaste framtiden. 12

15 Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Den totala balansomslutningen är 309 miljoner kronor. De finansiella anläggningstillgångarna har ökat på grund av ett lån till Kungsörs fastighets AB på 15 miljoner kronor, ett förlagslån på 1,2 miljoner kronor till Kommuninvest i Sverige AB samt ett räntefritt lån till Kungsörs Kommunföretag AB på kronor. Omsättningstillgångarna har minskat. Den stora förklaringen är att omsättningstillgångar har flyttats till finansiella anläggningstillgångar i form av lånen till Kungsörs fastighets AB samt Kommuninvest i Sverige AB. Kommunen har även skrivit ner osäkra kundfordringar på kronor. Avsättningarna till pensioner har ökat med ca: 4 miljoner kronor. De kortfristiga skulderna har minskat. Förklaringen är konjunkturstödet på ca: 8 miljoner kronor för 2010 som betalades ut redan Soliditeten, det egna kapitalets storlek i förhållande till det totala kapitalet i balansräkningen, har ökat från 61,8 procent till 64,6 procent. Borgen En övervägande del av kommunens borgensåtaganden avser de kommunala bolagen Kungsörs Fastighets AB samt Kungsörs KommunTeknik AB. För Kungsörs Fastighets AB har borgen minskats med 20 miljoner kronor under året. Kommunen bedömer i nuläget inte att några borgensåtaganden ska behöva bli föremål för inlösen. Totalt har borgenåtagandet minskat med 45 miljoner kronor under

16 Investeringsredovisning 2010 i sammandrag ( tusen kronor ) Invest Invest Budget Nämnd Objekt Avvik Kommunstyrelsen Reservkraftsaggregat Inventarier Totalt Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Bleckis Skopan Återuppbyggnad Lockmora Ombyggn. entréhall Kung Karl Handikappanpassning Ombyggnad gästhamn Fysiksal Kung Karl Kök Hagaskolan Inköp totalstation GPS Ventilation Sporthallen Upprustning Klämsbo Cykelgarage kommunhus Upprustning Kungsudden Övrigt Fastighetsavd Totalt Fastighetsavd Toppbeläggning Gatljusarmaturer Utbyggn. cykelväg Ladug.v Ombyggnad lekplatser Handikappanpassning Fordon Gång-, cykelväg Runevallen Övrigt Mark- och gatuavd Totalt Mark- och gatuavd Totalt Tekniska nämnden Kultur- och fritid Batterier ismaskin Övrigt kultur- och fritid Totalt Kultur- och fritid

17 Barn- och utbildning Totalt Barn- och utbildning Socialnämnden Verksamhetssystem Höj-, sänkb. kök Södergården Trygghetslarm Södergården Kokgryta Mistelns kök Övrigt Socialnämnden Totalt Socialnämnden Ospecificerat Investeringar totalt Investeringarna ökade igen under 2010 och uppgick till 9,1 miljoner kronor. Kring Bleckis investerades drygt kronor och ytterligare insatser behöver göras. En del av byggnaden ska rivas och marken kring den gamla fabriken behöver saneras då man konstaterat att vissa gifter kan finnas i jorden. En större carport för kommunens fordon färdigställdes i kvarteret skopan, kommunförrådet. En av fastigheterna vid Lockmoragården brann ned under året men i överenskommelse med försäkringsbolaget kommer den att ersättas med en ny byggnad. En del av kostnaderna kan komma att återbetalas av försäkringsbolaget. Gästhamnen har varit i dåligt skick och under 2010 byggdes en första etapp om. Under 2011 kan den andra halvan komma att byggas om. Köket på Hagaskolan har rustats för 1,6 miljoner kronor och ventilationsbytet i sporthallen fortsatte under 2010 i syfte att ge både bättre luft i hallen och att kunna sänka energikostnaderna. Underhållet på kommunens gator har varit eftersatt och under 2010 fortsatte satsningarna på att förbättra ytskikten. På grund av den tidiga vintern fick det planerade arbetet avbrytas tidigare än planerat men en fortsättning är planerad under Inom tekniska planerades också ett inköp av en traktor. Det blev istället en ny lastmaskin som bedömdes vara mer flexibel till en kostnad av ca en miljon kronor. Inom socialförvaltningen satsades ytterligare närmare kronor i det verksamhetssystem som började införas Systemet, Magna Cura, är upphandlat tillsammans med Arboga kommun. 15

18 Personalredovisning Medarbetare Kungsörs kommun har 624 tillsvidareanställda medarbetare varav 538 kvinnor (86,2 procent) och 86 män (13,8 procent). Medelåldern är totalt 50 år. För kvinnor är medelåldern 50 år och för män 52 år. Kommunen har ca 445 tidsbegänsat anställda medarbetare. Kommunens personalkostnader utgör 60 procent av kommunens totala kostnader. Personalkostnaderna uppgick under 2010 till totalt 283,2 miljoner kronor. Av dessa kostnader var ca 4 miljoner kronor kostnader för sjuklön (14 procent). Kostnader för mer- och övertid utgjorde ca 2,6 miljoner kronor. Den totala tiden för mer- och övertidsarbete motsvarar 7, 44 årsarbetare 22, 1 procent av medarbetarna är under 40 år. 54,7 procent av kommunens medarbetare finns i åldersintervallet 40 till 59 år. 23, 2 procent är 60 år och äldre. Det betyder att 145 personer blir 65 år inom de närmaste fem åren och kan komma att gå i pension. Barn- och utbildningsförvaltningen har flest kommande pensionsavgångar och därefter kommer socialförvaltningen. Av de tillsvidareanställda medarbetarna arbetar 57,9 procent heltid. Av andelen kvinnor arbetar 54,5 procent heltid och av andelen män arbetar 79 procent heltid. Fördelning av arbetad tid och ledigheter Antal timmar Procent Arbetad ordinarie tid ,3 Semester, ferier/uppehåll ,7 Sjukdom ,3 Föräldraledighet ,2 Vård av sjukt barn ,6 Övrig frånvaro ,0 Total tid ,0 Övertid Mertid Övertid omräknat till årsarbeten 3,4 åa Fyllnadstid omräknat till årsarbeten 4,9 åa 16

19 Pensionsavgångar Under 2010 har 17 personer gått i pension. Hälsoarbete I kommunen finns ett trettiotal hälsoinspiratörer vars uppgift bl.a. är att inspirera sina medarbetare till ökad aktivitet inom hälsoområdet. Under året har hälsoinspiratörerna haft tre träffar varav två var seminarier kring hälsa. Personalavdelningen har även genomlyst förvaltningarnas samlade hälsoarbete och påbörjat ett arbete med att ta fram en gemensam strategi med riktlinjer, i syfte att öka gemenskapen och få mer välmående personal. I denna genomlysning har även hälsoinspiratörerna och Fritidsklubben lagt fram sina synpunkter. Strategi med riktlinjer beräknas vara färdig under våren Kommunens företagshälsovård ombesörjs av Mälarhälsan, och redovisas i antalet utförda timmar av förebyggande-, åtgärdande- och rehabiliteringstjänster. Under förebyggande tjänster sorterar uppgifter som exempelvis handledning, utbildning, hälsokontroller och arbetsmiljöutredningar. Åtgärdande tjänster är uppgifter som sjukvård, behandlingar, samtal och remisser medan rehabiliterande tjänster är till exempel arbetsförmågebedömningar och de rehabiliterande åtgärder som utförs efter dessa. Under 2010 ökade antalet förebyggande och rehabiliterande tjänster medan åtgärdande tjänster minskade i jämförelse med Tjänster Förebyggande tjänster Åtgärdande tjänster Rehabiliterande tjänster Totalt antal nyttjade timmar 17

20 Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron visar att den totala frånvaron 2010 har sjunkit från 5,3 procent (2009) till 4,7 procent. Man kan också se att sjukfrånvaro som varat i 60 dagar eller mer nästan halverats för personer under 50 år, medan den för personer som är 50 år och äldre endast har minskat med 3,9 procentenheter. Kvinnornas totala sjukfrånvaro har minskat med 0,8 procentenheter men det finns fortfarande en skillnad med 1,2 procentenheter i jämförelse med männens sjukfrånvaro. I samband med att man granskar skillnaden mellan kvinnors och mäns frånvaro bör man ha i åtanke att kommunens anställda i hög andel består av kvinnor vilket kan ha påverkan på resultatet. Av kommunens medarbetare har 40,6 procent inte haft någon sjukfrånvaro under Åldersgrupper Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid* Sjukfrånvaro i 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron år 3,5 3,4 27,3 16, år 4,8 4,1 37,9 18,2 50 år och äldre 5,9 5,3 45,4 41,5 Kvinnor 5,7 4,9 43,1 32,9 Män 3,3 3,7 30,9 20,9 Total 5,3 4,7 41,7 31,2 * obs i definitionen av arbetad tid ingår här även vissa tjänstledigheter. 18

21 Arbetsmiljö Personalavdelningen har tagit fram ett s.k. händelseblock i syfte att det ska vara lätttare att rapportera incidenter, olyckor och avvikelser. Under 2010 anmäldes totalt 21 arbetsskador och 85 tillbud. Av dessa inträffade 18 arbetsskador inom socialförvaltningen. 68 tillbud hade samband med hot och våld i arbetet. Brandskyddsansvariga och brandskyddskontrollanter har genomgått en utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Totalt har 49 chefer och medarbetare genomfört utbildningen. 39 personer har under hösten utbildats i Hjärt- & lungräddning med första hjälpen. För att kartlägga arbetsmiljön har en medarbetarenkät arbetats fram under hösten Enkäten kommer att genomföras under februari Resultatet ska bilda underlag för förbättringsåtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kompetensutveckling Personalavdelningen har arrangerat fyra gemensamma träffar där alla chefer fått gemensam information och utbildning. Utbildning har skett både internt kring kommunens policys och riktlinjer samt genom att externa föredragshållare i aktuella ämnen bjudits in. Bland annat har ett seminarium om jämställdhet ägt rum och KPA har föredragit om försäkringar och kommunens pensionspolicy. Alla chefer har under hösten påbörjat ett ledarutvecklingsprogram som syftar till att säkerställa att samtliga chefer ligger på en kunskaps- och färdighetsmässig god gemensam nivå. Programmet fortgår till och med maj Två introduktionsutbildningar har genomförts för nyanställd personal. Under våren genomfördes två seminarier om målstyrning för nämndernas presidier. Styrsystemet kommer att gälla fr o m

22 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens förvaltning har till uppgift att bistå kommunstyrelsen i dess funktioner. Hit hör att följa samhällsutvecklingen och ta de initiativ som är nödvändiga liksom att hålla uppsikt över nämnderna och de kommunägda bolagen. Förvaltningen upprättar bland annat förslag till: -- åtgärder för samhällsutveckling -- ekonomiska planer -- gemensam personalpolitik -- marknadsförings- och informations- insatser Kommunen har en centraliserad ekonomipersonal- och sekretariatfunktion för samtliga nämnder/förvaltningar organisatoriskt placerad under kommunstyrelsen. Inom förvaltningen hanteras också kommunens engagemang i näringslivs- och turismfrågor samt den interna och externa webbplatsen. Kommunstyrelsens förvaltning har som ett huvudsakligt mål att lägga grunden för och driva på förverkligandet av Vision Årets viktigaste händelser Nämndernas reglementen har reviderats. Under året har en gemensam myndighetsorganisation för miljötillsyn och bygglovshantering formats tillsammans med Arboga kommun, Västra Mälardalens MyndighetsFörbund. Ett nytt dotterbolag har bildats tillhörande Kungsörs Kommunföretag AB, Kaplanen AB. Kommunen har sålt Karlaskolan har sålts till det nybildade bolaget. Bolaget ska bygga om Karlaskolan till lägenheter vilka beräknas vara inflyttningsklara till sommaren Befintlig parlamentarisk kommitté ombildades för att se över den politiska organisationen efter valet. Nämndsorganisationen förblev i stora drag oförändrad. En parlamentarisk grupp fick i uppdrag att processa fram ett förslag till långsiktig strategisk plan inklusive tydliga mål för utveckling av äldres boendemiljö. Denna grupp forsätter sitt arbete efter årsskiftet. Politiskt val genomfördes med högt deltagande. Närmare 85 procent av de röstberättigade deltog i riksdagsvalet och drygt 82 procent i kommunvalet. Som ett led i arbetet med att införa målstyrning i kommunen hölls två stycken seminarier med utbildning och övning för nämndernas och bolagens presidier under våren. Inriktningsmål beslutades av fullmäktige i december och nämnderna / förvaltningarna har i uppdrag att besluta om effektmål i februari

23 Kungsörsmässan arrangerades med samma tema som året innan, d v s boende, företagande och fest & bröllop. Mässan har växt och flyttades därför till större lokaler i sporthallen när det bedömdes att lokalerna på Kungsörstorp inte skulle räcka till. Kommunen deltog också som utställare på den s k Mälarbåten, vars syfte är kontaktskapande mellan offentlig och privat verksamhet. En ny webborganisation skapades och det beslutades om en investering i en ny webbplats. En ny informations- och kommunikationspolicy med tillhörande riktlinjer antogs. Riktlinjer antogs också för användningen av sociala medier. Ett centrumprojekt startades upp med genomförande av ett brett samråd med befolkningen. Många förslag lämnades till projektgruppen. Förslagen kommer att vara en viktig delkomponent i det påbörjade arbetet med att processa fram en ny översiktsplan för kommunen. Arbetet med översiktsplanen fortsätter Naturvårdslaget har åtgärdat drygt 30 platser i kommunen. Under året tog samtliga en examen i hantering av motorsåg och fick ett motorsågskörkort. Frukostarna för ortens företagare har blivit allt populärare och är numera välbesökta tillställningar. I takt med ökande arbetslöshet har behoven av arbetsmarknadsåtgärder ökat. Kommunen har satsat på arbetsmarknadsinsatser i form av instegsjobb och nystartsjobb i kombination med svenskundervisning för invandrargrupper och nystartsjobb för långtidsarbetslösa. För att öka samordningen av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder så har arbetsmarknadsenheten flyttats från kommunstyrelsen till vuxenutbildningen inom barnoch utbildning. Hantering av brandfarliga och explosiva varor överfördes till det gemensamma kommunalförbundet. De sista lokala naturvårdsprojekten (LONA) som kommunen beviljats stöd för avslutades under året. Projekten som slutfördes var Natur- och kulturinformationstavlor, Natur- och kulturcykelleder etapp II samt Inspirationsutställningen. Kommunen har ansökt om tio nya projekt. Fem är godkända av länsstyrelsen och fem är överförda till projekt inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. 21

24 Framtidsperspektiv Kommunen satsade 2010 fyra miljoner kronor av det tillfälliga statsbidraget på arbetsmarknadsinsatser i form av nystartsjobb. Under 2011 satsas ytterligare 1,3 miljoner kronor under kommunstyrelsens förvaltning för att underlätta inträde på den öppna arbetsmarknaden för ett antal personer. Förutom denna insats rekryterades till barn- och utbildningsförvaltningen en arbetsmarknadskonsulent som har till uppgift att via olika åtgärder få ned arbetslösheten. Förutom att arbetsmarknaden sviktat så har några av de större arbetsgivarna inom kommunen flyttat eller har för avsikt att flytta sin verksamhet till andra orter. Arbetsmarknadsinsatserna och näringslivskontakterna är därför viktiga prioriteringsområden. Arbetet med en ny översiktsplan kommer att dra mycket resurser de närmaste åren. En centrumutredning påbörjades 2010 där många medborgarförslag togs emot. Centrumutredningen kommer att vara ett av många viktiga bakgrundsmaterial till översiktsplanen. Kommunikationerna är strategiskt mycket viktiga för kommunen. Situationen de två senaste vintrarna har varit närmast katastrofal när tågen inte fungerat och ersättningsbussar varit överfulla redan när de kommer till Kungsör. Kommunen är representerad i olika grupper som är aktiva för att försöka påverka framförallt SJ till att förbättra situationen. En ny kollektivtrafiklag införs som kan innebära förändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. Kommuner med mindre kollektivtrafik kan väntas bli förlorare i det nya systemet. En första prognos från Sveriges kommuner och landsting visar att Kungsör kan komma att drabbas av en kostnadsökning på ca 3,8 miljoner kronor motsvarande 28 öre på skatten. Västerås som exempel skulle tjäna ca 19 miljoner kronor på förändringen. Kommunikationsfrågorna är sannolikt avgörande för Kungsörs fortsatta utveckling, vilket också betonas i kommunens Vision Sommaren 2011 ska lägenheterna i före detta Karlaskolan vara inflyttningsklara. Lägenheterna byggs för seniorboende och möjliggör att villor kan bli till försäljning så fler barnfamiljer kan komma till kommunen. Hälften av lägenheterna är tecknade just nu. Många lokaler är dåligt utnyttjade sedan Ulvesundsgymnasiet lades ned och på grund av att ett ökat antal elever väljer att gå i friskolor utanför kommunen. Kung Karls skola är i stort behov av upprustning och kommer att byggas om och/eller rivas de närmaste åren. Behovet av lokaler inom skolan påverkas också av förändringar som staten driver. Nya åldersindelningar görs som påverkar hur eleverna ska fördelas mellan skolorna. Förutom inom skolan så behöver lokalerna inom äldreomsorgen ses över. De är inte helt funktionella enligt verksamhetens behov. En totalöversyn av kommunens lokaler för de olika verksamheterna kommer att göras med en långsiktig inriktning. Politiskt beslutades redan 2005 att kommunen skulle ändra styrsystem och gå över till målstyrning. I budget för 2011 har nämnderna i uppdrag att redovisa inriktnings- och effektmål för sina verksamheter och dessa mål ska följas upp från första delårsbokslutet Tomter ska marknadsföras och säljas i skillingeområdet. Även 2011 planeras för en stor mässa med boende- och näringslivsfokus lokalt. 22

25 Måluppfyllelse, prestationer och kvalitet Kommunens chefer fick 2009 tillgång till en ny programvara som ska underlätta uppföljning genom att information läggs i ett gemensamt gränssnitt för flera system. Under 2010 utvecklades ekonomi- och personalapplikationerna samt en applikation för att kunna följa upp inköpstrohet mot tecknade ramavtal. Under 2011 planeras för att lägga in mer verksamhetsstöd som gäller personaladministration för att underlätta att hålla reda på semesteruttag, övertider, sjukfrånvaro mm. Ett första steg har också tagits för att lägga in elevadministration i samma system för att underlätta rapportuttag för skolorna. Arbetet med att införa e-faktura har pågått i drygt två år. E-faktura mot leverantörer fungerar nu men endast två leverantörer är ännu inne på att använda e-faktura, Mälarenergi och Kraft o kultur som har många fakturor. Projektet är ett samarbete inom hela KAK. Nästa steg är att införa e-faktura även mot kund där kommunen hoppas kunna få igång de första debiteringarna till sommaren Vattendebiteringarna planeras som steg ett och därefter väntar barnomsorgen och äldreomsorgen i nämnd ordning. KAK-kommittén har utrett om det är möjligt att samverka inom KAK på en rad områden. Samverkan inom överförmyndarverksamheten, ekonomirutiner, personalrutiner, och brottsförebyggande arbete bedömdes inte som möjliga. När det gäller GIS (geografiskt informationssystem) och teknisk samverkan fortsätter utredandet. Bygg- och miljöverksamheten i Kungsör och Arboga har slagits ihop till en ny gemensam myndighet (VMMF), Köping har ännu avvaktat med att gå in i myndigheten. Kungsör och Arboga undersöker också om folkhälsoarbetet kan samordnas. KAK-kommittén har också beslutat utreda möjlighet till samordnad hantering av bostadsanpassning, parkeringstillstånd, gemensam kostorganisation, upphandling av juridiska tjänster, gemensam resurs för säkerhetsarbete och brottsförebyggande verksamhet (BRÅ). Arbetet med målstyrning fortsatte under 2010 med två seminarier för presidierna där de fick en sammanfattning av vad målstyrning innebär och därefter arbeta med sina nämnders mål. Målstyrning är tänkt att införas skarpt under Kommunens webb utvecklades 2010 och kommer att utvecklas ännu mer 2011 när hela plattformen för webben uppgraderas. Antalet webbredaktörer har minskats ned och redaktörerna får utbildning för att bli bättre på att hantera webben såväl som att formulera sig i text. Målet för antal besökare på kungsor.se sattes till st / månad. Snittet blev besök per månad. Antalet dagbesökare i kommunen skulle öka med 3 procent enligt TEM(Turistekonomisk mätning), ökningen blev 5,2 procent. Skrivregler har arbetats fram En kontaktguide för företagare togs också fram Ett centrumprojekt har drivits i en bred dialog med allmänheten. 23

26 Personal En del förändringar inträffade personalmässigt på kommunstyrelsens förvaltning. Kommunens hälsoplanerare, en personalstrateg och två assistenter avgick med pension. Utvecklingsstrategen gick ned på halvtid från hösten. En ekonom slutade för att börja på en tjänst i annan kommun. En samverkan med Arboga diskuteras i folkhälsofrågor som alternativ till en återbesättning. En personalstrateg och en ekonom nyrekryterades. En assistenttjänst återbesätts efter årsskiftet. Jämställdhetsarbete Kommunen har under 2010 bedrivit ett utvecklingsprojekt kallat Jämställdhetsintegrering i Kungsörs kommun. Projektet blev slutrapporterat i december Projektet leddes av extern projektledare från kommunstyrelsens förvaltning och resultatet var bl a en redovisning av jämställdheten inom verksamheter som bedrivs av kultur- och fritidsförvaltningen. Arbete med hälso- och miljöplanen Kungsörs kommuns folkhälsoarbete fortlöpte under våren enligt folkhälsoplanens fem prioriterade nationella målområden; delaktighet och inflytande i samhället, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, fysisk aktivitet och matvanor och livsmedel. Arbetet tappade tempo när hälsoplaneraren slutade i juni 2010 men förvaltningen har fört diskussioner med Arboga med avsikt att kunna samordna arbetet och åter öka insatserna från Motionskampanjen Hitta Formen har erbjudits både allmänhet och kommunanställda. Ekonomi Nämnd / förvaltning Verksamhet Redov Redov Budget Avvik KS förvaltning Kommungemens vht Politisk verksamhet Information, markn.f Turistverksamhet Näringsliv Räddningstjänst Arbetsmarknad Kommunikationer Totalt: Kommunstyrelsen

27 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar 2010 en positiv budgetavvikelse på kronor. I samband med bolagisering debiterar ekonomi, personal och sekretariat en del av sina kostnader för tjänster gentemot bolagen. Detta blev inte budgeterat och ger en positiv avvikelse på ca kronor. Ekonomienheten minskades också från årsskiftet med en tjänst och med ytterligare 0,75 tjänst från hösten. En av tjänsterna återbesattes dock för en nyinrättad tjänst riktad mot barn- och utbildning. Totalt blev det ändå en sänkning av personalkostnaderna med ca kronor. Försäkringskostnader överskrider budget med kronor beroende på att en självrisk betalades för en andra vattenskada på Västerskolan och för att en slutlig reglering av en tidigare vattenskada (2008) på Västerskolan medförde att försäkringsbolaget gjorde vissa avdrag på ersättningen för ålder och slitage. Kommunens datorinköp regleras under ekonomienheten. Beroende på vilken kvantitet och vilken typ av datorer som köps in olika år får inköpen en resultateffekt på kommunstyrelsen. Resultateffekten är intern och regleras mot förvaltningarna som beställer datorer. Av de tillfälliga statsbidragen 2010 reserverades fyra miljoner kronor hos kommunstyrelsen. Tre miljoner avsattes för instegs- och nystartsjobb och en miljon för kompetensutveckling inom barn- och utbildnings område. Barn- och utbildning rekvirerade kronor ur den reserverade miljonen och arbetsmarknadsinsatserna blev knappt en miljon lägre än de avsatta tre miljonerna. Nyckeltal- och produktionsmått Antal registrerade ärenden Antal registrerade handlingar Antal politiska sammanträden Protokollförda paragrafer Antal unika besökare hemsidan / månad Antal leverantörsfakturor kommunen Antal leverantörsfakturor KKTAB Antal kundfakturor kommunen Antal kundfakturor KKTAB