Bilaga 5. Finans/Plan- och miljö Andreas Hagnell Ann-Sofie Eriksson

Transkript

1 Bilaga 5 SVENSKA PM 1 (13) KOMMUNFÖRBUNDET Finans/Plan- och miljö Andreas Hagnell Ann-Sofie Eriksson Gröna nyckeltal för jämförelser mellan kommuner Föreslagen jämförelselista (Prel. efter sista projektmöte ) Sammanställning av valda nyckeltal. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation är valda områden energi, transporter och inköp. Kommunen som geografiskt område 1. Energianvändning per invånare (kwh/invånare), därav: 2. - Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/invånare) 3. - Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/invånare) 4. - Energi för transporter, bränsleförsäljning mm (kwh/invånare) 5. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 6. Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling (andel åkermark, %) 7. KRAV-jordbruk (andel åkermark, %) 8. Miljövänligt skogsbruk, andel FSC-certifierad areal (%) 9. Värdefull natur av riksintresse (andel av kommunens yta, %) 10. Skyddad natur (andel av kommunens yta, %) totalt och uppdelat på skog, våtmarker, jordbruksmark, sjöar o vattendrag, hav o kust samt fjäll 11. Kvävedioxid i tätortsluften (µg/m 3 ), medelvärde helår alt. vinterhalvår samt antal timöverskridanden på värsta stället 12. Bensen i tätortsluften (µg/m 3 ), medelvärde helår alt. vinterhalvår 13. Godkänt slam (%) 14. Kadmium, kvicksilver och bly i slam (halt i mg/kg TS) 15. Återförd fosfor från slam mm (% av innehållet i slammet) 16. Hushållsavfall, exklusive producentansvar (kg/invånare) 17. Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) 18. Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) Kommunen som organisation 19. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 20. Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 21. Förnybar energi i lokalerna (%) 22. Transportenergi för tjänsteresor (liter/anställd) 23. Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (%) 24. Inköp av ekologiska livsmedel (%) STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 15 Tfn: Fax: E-post: andreas.hagnell@svekom.se URL:

2 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Projektet och utgångspunkterna Tillsammans med ansvariga för miljöredovisningen i 15 kommuner driver Svenska Kommunförbundet under 1999 ett projekt för att ta fram gröna nyckeltal för jämförelser mellan kommuner. Syftet med projektet är att ta fram nyckeltal som ett instrument för att sätta fokus på vissa frågor om resursförbrukning, miljöarbete och miljötillstånd i enskilda kommuner. Deltagande kommuner är Falun, Gotland, Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö, Nacka, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Uppsala, Västerås, Växjö och Ystad. Projektet är en vidareutveckling av de jämförande nyckeltal som 1996 föreslogs av Kommunförbundets programberedning Kommunerna och miljön. 1,2 Det ingår också i Kommunförbundets bredare satsning på stabila nyckeltal för kommuner. En annan utgångspunkt har varit de nationella gröna nyckeltal som föreslagits av Miljövårdsberedningen. 3 Kopplingar har också eftersträvats till det pågående arbetet med uppföljning av miljömål och hållbar utveckling på nationell och regional nivå. Den lista som presenteras här är arbetsgruppens förslag. (OBS! ännu prel ) Ytterligare förtydliganden behöver göras på några områden för att underlätta insamling och jämförbarhet. Med tiden kan vissa nyckeltal behöva läggas till eller tas bort, t.ex. beroende på att mål, gränsvärden och tillgängliga data förändras. I bilaga 1 presenteras några ytterligare tänkbara nyckeltal, som av olika anledningar inte finns med i det mer begränsade urvalet i förslaget. Tanken är att intresserade kommuner med början hösten 1999 ska kunna rapportera in sina nyckeltal och ta del av en sammanställning. En tänkbar praktisk hantering är som enkät via Kommunförbundets hemsida Inriktningen på de valda nyckeltalen är miljö och resursanvändning. Parallellt med detta projekt pågår på Svenska Kommunförbundet ett projekt med nyckeltal för välfärd och folkhälsa. Det projektet ska avrapporteras i september Valet av nyckeltal är en avvägning mellan vad som är av vikt för hållbar utveckling och påverkbart, samtidigt som uppgifter ska finnas tillgängliga för de flesta kommuner. Nyckeltalen ska ge möjlighet till jämförelser över tid och mellan kommuner. Antalet ska vara begränsat för att ge överskådlighet. På lokal nivå kan andra och kompletterande nyckeltal behövas. En uppdelning av nyckeltalen görs för kommunen som geografiskt område och kommunen som organisation. Nyckeltalen definieras i de flesta fall uppdelat i täljare och nämnare och preciseras i kommentarer. Tidsperioden i nyckeltalen är per år, om inget annat anges. Invånarantalet avser 1 januari redovisningsåret (i enlighet med likande SCB-statistik). Hänsyn till fritidsboende och arbetspendling har i huvudsak inte tagits i nyckeltalen, vilket gör att detta behöver beaktas vid värderingen av informationen. (Se även särskilt rapportunderlag.) 1 Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Svenska Kommunförbundet (1996). 2 Hållbara kommuner, Slutrapport från programberedningen, Svenska Kommunförbundet (1997). 3 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling, SOU 1998:170, Miljövårdsberedningen.

3 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Nyckeltal för kommunen som geografiskt område Valda områden är energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. Energianvändning Många av miljöproblemen har starka samband med storleken på energianvändningen och sättet att använda energi. Energianvändningen per invånare redovisas totalt samt uppdelat på bostäder (uppvärmning och el), service samt transporter (bensin och diesel). För fjärrvärmen visas också andelen förnybar energi. Bakgrundsuppgifter för nyckeltalen kan delas upp på sex sektorer (industri, bostäder, service, energi, areella näringar och transporter) och tre energiformer (el, fjärrvärme och olja). Utifrån uppgifternas jämförbarhet och påverkbarhet för kommunen har sektorerna bostäder och service valts framför industri och areell sektor (jordbruk, skogsbruk och fiske). Energisektorn exkluderas för att inte räkna dubbelt (eldningsolja levererad till el- och värmeverk samt el och fjärrvärme till andra energileverantörer). Data: Energileverantörer lämnar Årlig el- och fjärrvärmestatistik till SCB, vilken ligger till grund för indelningen i nyckeltalen 1 4. (Enkäten finns hos SK.) SCB kan lämna ut kommunvisa uppgifter för el och fjärrvärme om det finns minst tre leverantörer och om ingen av dem har mer än 50 procent av marknaden. Summeringen av el och fjärrvärme i nyckeltalen 1 och 2 bedöms klara sekretessen. Pris för nyckeltal 1 4 är ca kr per kommun, se separat offert. Till våren 2000 planerar SCB att bredare erbjuda nyckeltal till kommuner. (Kontaktperson på SCB är Mikael Schöllin tel ) För oljeleveranser har SCB en uppdelning på sju förbrukarkategorier (Jordbruk, skogsbruk och fiske, Industri, El och värmeverk, Offentlig förvaltning, Bostadshus, Övriga fastigheter samt Övrigt). För el finns ytterligare kategorier och där görs en uppdelning i leverans och slutlig förbrukning. För fjärrvärme är kategorierna något annorlunda (Industri, Småhus, Flerbostadshus, Markvärme, Offentlig förvaltning samt Övriga). 1. Energianvändning per invånare (kwh/invånare) Täljare: Överförd el och leveranser av fjärrvärme och eldningsolja till kommunen (samtliga sektorer) Nämnare: Antal kommuninvånare 2. Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/invånare) Nyckeltalet visar invånarnas energianvändning för uppvärmning och el i bostäder. Täljare: Överförd el och leveranser av fjärrvärme och eldningsolja till bostäder Nämnare: Antal kommuninvånare Data: Från lokala leverantörer alt. SCB enligt ovan. För enkelhets skull inkluderas inte beräkningar av vedeldning i småhus (SCB har medelvärden på riksområdesnivå). Nyckeltalet favoriserar därmed biobränslen i småhus. Vid omräkning kan en kubikmeter eldningsolja antas vara kwh. (9 960 kwh för lätt EO enligt SOU 1995:139.) Graddagskorrigering för orten bör göras, enligt uppgifter från SMHI, för den del av energin som avser uppvärmning. 3. Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/invånare) Nyckeltalet visar energianvändning för uppvärmning och el i servicesektorn i relation till antalet invånare i kommunen.

4 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Täljare: Total mängd överförd el samt levererad fjärrvärme och eldningsolja till servicesektorn Nämnare: Antal kommuninvånare (Som fördjupning kan justeras för pendling) Data: Från totala energileveranser utesluts industri, bostäder, transporter, energisektorn (andra energileverantörer) samt jordbruk, skogsbruk och fiske. I SCB:s oljeleveranserna inräknas eldningsolja till offentlig förvaltning, övriga fastigheter samt kategorin övrigt. I värmeleveranserna inkluderas markvärme, offentlig förvaltning mm samt övriga. I elöverföring inkluderas tjänster och övrigt. 4. Energi för transporter Bränsleförsäljning mm (kwh/invånare) Att mäta bränsleförsäljningen i kommunen är ett sätt att uppskatta transportvolym och bränsleåtgång. Försäljning i kommunen och invånarnas förbrukning överlappar dock varandra endast delvis. Täljare: Leverans av bensin och diesel till samtliga förbrukare i kommunen (kwh) Nämnare: Antal invånare Data: SCB säljer uppgifter om oljeleveranser, däribland bensin och diesel, till kommunen fördelat på förbrukarkategorier för ca 600 kr. (Se ovan.) Största volymen avser bensinstationer. Omräkning kan göras så att 1 liter diesel motsvarar 10 kwh och 1 liter bensin motsvarar 9 kwh (8,720 kwh enl. SOU 1995:139). Kommunen med eldriven lokaltrafik kan lägga till denna i måttet genom uppgifter från lokaltrafikbolaget. SCB klarar inte detta. Stora förbrukare som militären ingår i SCBstatistiken, vilket kan få genomslag på värdet. Däremot ingår inte flygbensin till flygplatser (eller etanol). 5. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) Nyckeltalet visar i vilken utsträckning förnybar och återvunnen energi ingår i fjärrvärmen i kommunen. Detta mer begränsade mått för energins sammansättning har valts då SCB inte kan redovisa motsvarande för total energianvändning per kommun. (SCB kan beräkna insatt fossilt bränsle för energiomvandling.) Täljare: Fjärrvärme omvandlad från förnybara eller återvunna energivaror(kwh) Nämnare: Total mängd fjärrvärme (kwh) Definition: Förnybar avser biobränsle, biogas, solvärme, etc. Återvunnen avser tillvaratagen spillvärme samt energi från biomassan vid förbränning av avfall (ca 70-90% enl. RVF), dvs. exkludera fossilt. Från produktion i värmepumpar räknas ingående elenergi bort. Torv inkluderas ej, då det ej betraktas som biobränsle eller förnybart enligt Naturvårdsverket och i EU- och FN-statistik. Torvproducenterna betraktar dock torv som förnybart om det förbrukas i en takt som är klart lägre än vad som årligen nybildas i landet (ca 20 miljoner m 3, 25 TWh). Värme som tillvaratas vid elframställning från fossila bränslen inkluderas inte. Data: Redovisad produktionsmix i levererad fjärrvärme. Biologisk mångfald Mark 6. Ekologiskt jordbruk (%) Täljare: Areal åkermark med miljöstöd (EU-stöd) för ekologisk odling (ha) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen (ha) Nationellt mål: Den ekologiskt odlade arealen bör uppgå till 10% av den totala åkerarealen i Sverige till år 2000 (Prop. 1997/98:145). Datakälla: Jordbruksverket har beräkning för alla kommuner SK har filen. 7. KRAV-jordbruk (%)

5 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Täljare: Areal åkermark godkänd för produktion av KRAV-godkända livsmedel Nämnare: Total areal åkermark i kommunen (ha) Datakälla: KRAV har data på länsnivå och kan med visst arbete ta fram för kommuner, tel Kommun efterfrågas först i deras uppföljning Sedan 1997 redovisas åkermark, tidigare var det jordbruksmark. Av Sveriges åkermark är andelen som är ansluten till KRAV 1998 ca 4,5%, hektar. Kommentar: KRAV-areal redovisas vid sidan av EU-stöd eftersom KRAVkriterierna är strängare och handlar om det som går till konsumenterna. 8. Miljövänligt skogsbruk (%) Täljare: Areal skogsmark som certifierats enligt FSC, Forest Stewardship Council Nämnare: Total areal skogsmark i kommunen (ha) Datakälla: Skogsbolag och ägare lokalt. Svenska FSC-rådet ( har ej uppgifter på kommunnivå. I september 1999 finns ca 9,2 miljoner hektar FSC-certifierad skog i Sverige av totalt ca 23 miljoner. Andra mindre långtgående miljösystem kan särredovisas jämte nyckeltalet. (EU-std på gång.) 9. Värdefull natur i kommunen (%) Täljare: Natur av riksintresse för naturvård (ha) Nämnare: Total land- och vattenareal i kommunen (/resp. landareal) (ha) Data: Natur av riksintresse enligt (i de flesta fall) länsstyrelsens register. I Naturvårdsverkets register är områdenas areor ej uppdelade per kommun. Ej enbart geologiskt intresse. Måttet avser både total areal och landareal. De stora vattenarealerna i skärgårdsnatur kan få stort genomslag i totalarealen. Nyckeltalet tar inte hänsyn till olika kvaliteter enligt klassificeringen i länsstyrelsens inventeringar och planer. 10. Skyddad natur (%) Täljare: Skyddad natur enligt miljöbalken (ha) Nämnare: Total land- och vattenareal i kommunen (ha) Data: Områdesskydd enligt miljöbalken 7 kap. (f.d. naturvårdslagen), dvs. nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturvårdsområde, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde och naturminne. Ej strandskydd eller geologiska reservat. Uppgifter finns i länsstyrelsens register. Nyckeltalet inkluderar ej kortsiktiga avtal om naturvårdsinsatser eller skötsel enligt miljösystem för skog o. dyl. (Eget nyckeltal kan göras för detta. Se t.ex. hävdade ängs- och hagmarker på Gotland i bilaga 1.) Skyddet redovisas även för olika naturtyper. (OBS! Ej klart hos NV. Ska bollas.) Andel av respektive naturtyp samt av total yta för: a) skog, b) jordbruksmark, c) våtmarker, d) sjöar o vattendrag, e) hav o kust, f) fjäll. Exempel: Linköping 0,8% (mål 1,5% till 2005) och Sverige 8,2% Tätortsluften Miljökvalitetsnormer för luft finns för kvävedioxider, svaveldioxid och bly. EU-direktiv är också på gång för bland annat partiklar, bensen och koloxid. Tidigare mätningar i svenska kommuner avser oftast bakgrundshalter och vinterhalvårsmedelvärden medan direktiven avser mätning i gatunivå på värsta platsen och helårsmedelvärden. IVL har i Urbanmätnätet tagit fram omräkningsfaktorer mellan vinterhalvår och år för olika orter. 11. Kvävedioxid i tätortsluften (µg/m 3 ), samt timöverskridanden

6 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Nyckeltal: Kvävedioxid i tätortsluften, bakgrundshalt vinterhalvår (µg/m 3 ) (På sikt bör måttet avse årsmedelvärde. Redovisa om möjligt även detta.) Dessutom antal timöverskridanden på värsta stället. Miljökvalitetsnormer: Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer (1998:897) får följande värden för kvävedioxid i utomhusluft inte överskridas efter den 31 december 2005: 1 timme 90 µg/m 3 (max 175 timmar per år), 1 dygn 60 µg/m 3 (max 7 dygn per år) samt 1 år 40 µg/m 3. Värdena gäller för skydd av människors hälsa i orter i hela landet med fler än 200 invånare och där avståndet mellan husen vanligtvis inte överstiger 200 m. Krav på mätning kommer från år 2006 gälla för orter med mer än invånare och där det finns risk att värden överskrids. Hur mätningarna bör genomföras framgår av allmänna råd från Naturvårdsverket (t.ex. vid den mest trafikerade gatan/gatorna där människor vistas). Korttidsvärdena kan vara mer intressanta att följa av hälsoskäl (för astmatiker). Långtidsmätningar görs i fler kommuner. 12. Bensen i tätortsluften (µg/m 3 ) Bensen är ett cancerframkallande ämne som finns i luftföroreningar. De huvudsakliga källorna till bensen är utsläpp från motorfordon, avdunstning från bilar, distribution och lagring av bensin och petroleumprodukter samt utsläpp i samband med eldning av ved och trädgårdsavfall. Nyckeltal: Bensen i tätortsluft, vinterhalvårsmedelvärde (µg/m 3 ), (På sikt bör måttet avse årsmedelvärde. Redovisa om möjligt även detta.) Mål och normer: Riksdagen har beslutat att utsläppen av cancerframkallande ämnen, däribland bensen, ska halveras till år 2005 jämfört med utsläppen Naturvårdsverket har föreslagit en generell miljökvalitetsnorm för bensen i utomhusluft med syfte att skydda människors hälsa. Normen anges som högsta tillåtna halt i luften och ska i överensstämmelse med EG:s ramdirektiv för luft gälla i hela landet. Det normvärde Naturvårdsverket föreslagit är 2,5 µg/m 3 uppmätt som årsmedelvärde, vilket ska uppfyllas senast 1 januari år Institutet för miljömedicin (IMM) har redan tidigare angivit en lågrisknivå på 1,3 µg/m 3 som långtidsmedelvärde. Mätningar av bensenhalten vinterhalvåret i svenska tätorter inom ramen för Urbanmätnätet visar variationer mellan orterna. I de flesta tätorter ligger bensenhalten i luften över den lågrisknivå som IMM har angivit. (Några mätmetoder och utrustningar ger ganska stor osäkerhet.) Nyckeltalet överensstämmer med Miljövårdsberedningens förslag. Slam Nyckeltalen beskriver slammets farlighet i förhållande till gränsvärden och hur mycket fosfor som återförs. (Slam-kontakt: Gunnar Brånvall, SCB.)

7 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Godkänt slam (%) Täljare: Mängd slam som uppfyller samtliga aktuella gränsvärden samt slamöverenskommelsen, (ton torrsubstans, TS) Nämnare: Total mängd slam (ton TS) Gränsvärden enligt SNFS 1994:2, skärpning sker till år Dessutom finns slamöverenskommelsen mellan NV, LRF och VAV Tungmetaller i slam (mg/kg TS) Nyckeltal: Halter av kvicksilver, kadmium och bly i slam från reningsverk och mottaget slam från 3-kammarbrunnar (mg/kg torrsubstans, TS) Gränsvärden finns enligt ovan. Kommentar: Tre metaller på väg att fasas ur samhällets materialflöden följs. Under 1900-talet har kadmium i jordbruksmarken ökat med 1/3 och kvicksilver med nästan 50%. Kadmium har negativa hälsoeffekter medan övriga är dåliga för jordarna. Även halter i aska och slagg är intressant. Även essentiella metaller som koppar och zink kan vara viktiga att följa, då omsättningen och tillförseln till jordbruksmark är stor. Koppar ger problem för mikroorganismer (NV rapport på gång). Årsmedelvärden för mängd slam från samtliga reningsverk i kommunen. Åtgärder: Undvik NiCd batterier, amalgam, knappcellsbatterier med Hg, konstnärsfärger med Cd och blysänken. Platt datorskärm är bättre än traditionell. 15. Återförd fosfor från slam mm (%) Nyckeltalet speglar hur näringsämnet fosfor återförs till jordbruksmark. Täljare: Mängd fosfor från slam mm som återförs till jordbruksmark (kg) Nämnare: Total mängd fosfor i slammet (eller utfällning) (kg) Kommentar: Täljaren kan även inkludera återförd fosfor från utsorterad humanurin, matrester, kompost mm. Enligt LRF:s och SNF:s respons på MVB finns ca 60% av den fosfor som lämnar jordbruket via livsmedel i avloppsslam. Värdet på nyckeltalet skulle alltså kunna bli större än 100%. Annan återföring än från slam är ännu viktigare för näringsämnena kväve och kalium. Data: SNFS 1994:2 kräver analyser av fosforinnehåll av slam (g/kg TS). Miljövårdsberedningen föreslår måttet återförd mängd fosfor i ton återfördes ca 1800 ton fosfor 1995, samt en tredjedel av allt producerat slam.

8 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Avfall För avfallsmängder presenteras tre mått. Uppgifter om insamling enligt producentansvar har inte alltid funnits tillgängliga på kommunnivå. Därför ingår dessa uppgifter inte i det första mer sammanfattande måttet för hushållsavfall, utan redovisas som eget nyckeltal. Det tredje måttet beskriver mängd till deponi. 16. Total mängd hushållsavfall, exklusive producentansvar (kg/invånare) Täljare: Insamlat hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (kg) Nämnare: Antal invånare Definition: I måttet ingår insamling av avfall till biologisk behandling, förbränning och direkt deponering. Insamling enligt producentansvaret ingår ej. Avgränsningen till hushållsavfall görs för att öka jämförbarheten mellan kommuner. Dvs. ej avfall från industri, mineralutvinning, bygg och rivning, slam samt trädgård. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inkluderar till viss del även avfall från restauranger, kontor, handel etc. Även grovavfall från hushåll ingår. Datakälla: Lokalt från avfallsbolag/förvaltning. Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF, har ej kommunstatistik. Nationella jämförelsenivåer från RVF:s Svensk avfallshantering SCB:s senaste SM om avfall i kommuner avser år Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/inv) Täljare: Förpackningsavfall och returpapper som samlas in enligt producentansvaret (kg) Nämnare: Antal invånare Data: Enligt pressmeddelande från Miljödepartementet har regeringen beslutat att kommuner måste redovisa omhändertagande av förpackningsavfall och att förpackningsproducenterna ska lämna nödvändiga uppgifter till kommunerna. Det tycks dock ej vara helt klart i förordning o. dyl. Däck och skrotbilar lämnas tills vidare utanför måttet. 18. Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) Täljare: Mängd hushållsavfall och därmed jämförligt avfall till deponi (kg) Nämnare: Antal invånare Definition: Enligt vad som beläggs med avfallsskatt (250 kr per ton) från år Avfall från energiutvinning (slagg och aska, även biobränsleaska) inkluderas enligt prop. om avfallsskatt. Direkt deponering av sopor utanför ursprungskommunen ska i görligaste mån återredovisas på denna. Deponering av förbränningsrester kan för enkelhets skull redovisas på den kommun som bränner sopor. (Kan anses tillhöra denna som konsekvens av vald energiförsörjning.)

9 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Nyckeltal för kommunen som organisation Här presenteras nyckeltal för den kommunala organisationens resursförbrukning, främst energi och inköp. Uppgifterna kan i kommunen brytas ned på förvaltnings-, enhets- eller objektsnivå. Ytterligare nyckeltal för internt miljöarbete kan hämtas från EKO-kommunernas förslag: enkät till 10% av personalen om resor, källsortering, kompostering, motion och rökning samt avfall till deponi från arbetsplatserna (kontaktperson Lena Bengtén i Luleå). Energianvändning 19. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Nyckeltalet visar hur effektivt värme utnyttjas i lokaler med kommunal verksamhet. Måttet bör om möjligt avse både egna och inhyrda lokaler. Täljare: Användning av värme i lokaler med kommunal verksamhet (kwh) Nämnare: Antal kvadratmeter bruksarea (BRA), egen (och inhyrd) Definitioner: Enligt uppgifter och mätningar av fastighetsfunktionen i kommunen. Definitioner finns i Förvaltningsnyckeln 98, Svenska Kommunförbundets nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. För eluppvärmda byggnader görs i Förvaltningsnyckeln förenklingen att 60 % redovisas som värme och resten som el. Uppgifterna för värme graddagsjusteras. (Antalet graddagar för en ort är i princip 17 - dygnets medeltemperatur summerat för årets 365 dagar). Uppgifter kan erhållas av SMHI utifrån mätningar på 170 orter. Till skillnad från i Förvaltningsnyckeln görs i detta nyckeltal en sammanvägning av samtliga lokaltyper i kommunen, utifrån faktiska ytor. Exempel: SK:s Förvaltningsnyckeln 98. Liknande mätningar finns bl.a. för Gotland och i förslag för Ekokommunerna. Energiförbrukning för olika lokaltyper enligt Förvaltningsnyckeln 98. Medianvärden i ca 30 kommuner (kwh/kvm BRA) Värme El Skollokaler Barnomsorgslokaler Integrerade verksamhetslokaler Särskilda boendeformer/verksamheter Förvaltningslokaler Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Nyckeltalet visar hur effektivt el utnyttjas i lokaler med kommunal verksamhet. Täljare: Användning av el i lokaler med kommunal verksamhet (kwh) Nämnare: Antal kvadratmeter bruksarea (BRA), egen (och inhyrd) Definitioner: Enligt uppgifter och mätningar av fastighetsfunktionen i kommunen. Inkludera el både för verksamheten och själva fastigheten. (OBS! I Förvaltningsnyckeln strävar man att bara redovisa fastighetselen.) Exkludera el för uppvärmning, enligt ovan.

10 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förnybar energi i lokalerna (%) Täljare: Använd mängd förnybar energi i lokalerna (kwh) Nämnare: Total energianvändning (el och värme) i lokalerna (kwh) Definition: Förnybar avser solvärme, biobränsle, biogas, spillvärme etc. enligt nyckeltal 5 samt de energikällor som godkänns för miljömärkt el. Utifrån produktionsmix i levererad fjärrvärme plus inköpt miljömärkt el eller motsvarande. Användning av el och värme enligt nyckeltal 19 och 20 ovan. 22. Transportenergi för tjänsteresor (liter/anställd) Täljare: Förbrukning av fossilt bränsle till personfordon (liter) Nämnare: Antal årsarbetare den 1 januari. Definition: Inköpt bränsle och ersatta mil i privatbil (ur lönesystemet). Även sträckor med hyrbil bör inkluderas (klarar ni detta?) När enbart sträckan är tillgänglig kan ett genomsnitt på 0,9 liter bensin/mil antas. (Konsumentverkets rapport 95/96:52 Bilunderhåll, med urval ur hela personbilsflottan, visade 0,85 l/mil sommar och 0,93 l/mil vinterhalvår.) Nyckeltalet rymmer inte bränsleförbrukning för resor med flyg och tåg eller entreprenader. Drivmedel till arbetsfordon och arbetsredskap ska också räknas bort. Exempel: Överensstämmer med förslag för Ekokommunerna. 23. Icke fossilt bränsle (%) Nyckeltal: Andel icke-fossilt bränsle inköpt till tjänstefordon och arbetsredskap Anmärkning: Total mängd inköpt bränsle skiljer sig alltså från den i nyckeltalet ovan. Måttet innehåller inte kollektivtrafikens bränsle. Miljövänliga inköp På detta område har redovisningen i de flesta kommuner inte kommit särskilt långt. Det är skälet till att i ett första skede göra en mer begränsad uppföljning av inköpen av ekologiska livsmedel. (Se bilaga1 för vidare mått.) 24. Ekologiska livsmedel (%) Nyckeltalet visar hur stor andel av inköpta livsmedel som är ekologiska. Täljare: Inköp av ekologiskt odlat livsmedel (kr) Nämnare: Totala inköp av livsmedel (kr) Definition: Ekologisk odling enligt KRAV eller jämförbart Data: Förutsätter att leverantörer (enligt avtal) levererar årlig statistik eller på fakturan anger om varan uppfyller kommunens miljökrav och att detta konteras i kommunen, t.ex. på särskild koddel i kommunens kodsträng. Informationen behöver sammanställas av ekonomifunktionen. Exempel: Nacka, Eskilstuna, Gotland, Skövde, Karlstad. Kommunala mål: 15% i skola och barnomsorg (Linköping). (Örebro, Västerås)

11 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Bilaga 1 Nyckeltal som övervägts men lämnats utanför I denna bilaga presenteras några av de nyckeltal som övervägts men av olika skäl lämnats utanför urvalet ovan. Energi Som bakgrundsmaterial bör finnas en uppdelning av energianvändning på tre förbrukarkategorier (industri, service och bostäder) och tre energiformer (el, fjärrvärme och eldningsolja). De valda nyckeltalen 1 4 ovan kan ses som ett urval från dessa. 1. Utsläpp av fossil koldioxid (ton/invånare) Nyckeltal: Utsläpp av koldioxid från total insatt fossilt bränsle för energiomvandling i kommunen (ton/invånare). Kommentar: Kan beställas från SCB. SCB kan i statistiken inte koppla ihop energimix med slutlig användare, endast med omvandling i kommunen. Exempel: Gotland. Omräkning från energimix: ca 3 kg CO2 per liter olja etc. 2. Andel förnybar energi i uppvärmning och el (%) Nyckeltalet visar i vilken utsträckning förnybar energi ingår i energianvändningen i bostäder och service i kommunen, enligt nyckeltal 2+3 på listan ovan. Täljare: Använd mängd förnybar energi (kwh) Nämnare: Total mängd använd el och fjärrvärme samt levererad eldningsolja 3. Grön el (%) Nyckeltal: Andel i kommunen förbrukad (inköpt) el som uppfyller Naturskyddsföreningens krav för Bra miljöval. Transporter Fler intressanta mått har övervägts men lämnats utanför p.g.a. brist på statistik. 4. Kollektivresor (resor per invånare) Nyckeltal: Utsläpp av koldioxid för uppvärmning och el (ton/invånare) Problemet blir avgränsningen vid resa över kommungräns, olika trafikansvariga, definition av tätortstrafik. Exempel finns från Linköping och Sundsvall. 5. Andel som går, cyklar eller åker kollektivt till arbetet Data: Huvudsakligt färdsätt enligt resvaneundersökningar, egna eller SCB:s 6. Cykelvägar (km eller andel av bilvägnät) Luft 7. Partiklar i tätortsluften Nyckeltal: Halter av PM10 (dygn, halvår, år) Även PM 2,5 på gång i EU-normer.

12 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Biologisk mångfald 8. Hävdade ängs- och hagmarker Nyckeltal: Andel skyddsvärda ängs- och hagmarker (klass 1, 2 och 3 i Länsstyrelsens inventering) för vilka ansökan ingetts om miljöstöd för bevarande av biologisk mångfald (%). Exempel: Gotland. 9. Hotade arter Fåglar är kanske mest intressant. Inventeringar förutsätts. Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Nyckeltalen beskriver övergödning respektive försurning. Måtten i nedanstående nyckeltal kan också vara medelvärden för sjöarealen för totalfosfor (µg/l) respektive alkalinitet (mekv/l). Ett problem med nyckeltalen är att värdena förändras långsamt och av olika orsaker. Andelen av kommunens sjöareal är ett något konstruerat mått då det ofta är vissa sjöar och vattendrag som står i fokus. 10. Övergödda sjöar (%) Eutrofiering eller ett näringsrikare tillstånd skapas av ökad tillförsel eller tillgängliggörande av växtnäringsämnen. Det växtnäringsämne som begränsar växtsamhällenas utveckling i sötvatten är oftast fosfor och undantagsvis kväve. Nyckeltal: Övergödning, andel av sjöarealen med mycket eller extremt höga halter totalfosfor (NV:s tillståndsklass 4 och 5) Mål/bedömningsunderlag: För bedömning av sjöar mäts halt av totalfosfor. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för tillstånd i sjöar och vattendrag. 11. Försurade sjöar (%) alkalinitet Vattnets surhet är av stor betydelse för vattenlevande organismer. Bedömning av surhetstillståndet kan göras utgående från ph-värde eller alkalinitet. ph-värdet mäter den faktiska surheten (vätejonhalten) som sådan. Det kan uppvisa betydligt större skiftningar under året än alkaliniteten. Alkaliniteten är främst ett mått på tåligheten mot försurning. Den beskriver vattnets buffertkapacitet, dvs. förmåga att neutralisera tillskott av sura ämnen. Buffertkapaciteten bestäms i första hand av vätekarbonathalten. I måttet kan sjöar som är naturligt sura exkluderas. Nyckeltal: Alkalinitet, andel av sjöarealen med mycket svag buffertkapacitet (NV:s tillståndsklass 4 och 5) Mål/ bedömningsunderlag: Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för alkalinitet (mekv/l): 12. Kloridhalter och nitrathalter i grundvattentäkt mm (Se IVL-projekt)

13 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Avfall 13. Farligt avfall (kg/invånare) Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushåll (kg) Nämnare: Antal invånare Definition: Total mängd farligt avfall från hushåll, inklusive oljeavfall och bilbatterier, exklusive småbatterier. (På grund av att småbatterier hanteras separat.) Kommunen som organisation Inköp För framtiden kan det bli intressant att bredare följa upp miljöanpassningen hos inköpen. Tills vidare lämnas de utanför listan p.g.a. att mycket få kommuner har sådana uppgifter. 14. Inköp enligt miljökrav Täljare: Värdet av de inköp som skett enligt kommunens miljökrav Nämnare: Värdet av alla inköp Definition: Upphandlingar som bifogats en miljökravspecifikation som uppfyllts. Kraven kan variera från kommun till kommun. Krav kan ställas exempelvis utifrån Västernorrlandspärmen. (Förslag för Ekokommunerna) Alternativt kan man mäta kostnadsvolymen av miljömärkena Svanen, Bra miljöval, KRAV och EU-blomman. 15. Inköp av miljömärkta datorer/elektronik Nyckeltal: Andel av inköpsvolym som uppfyller miljökrav (% av antal eller kr) Kommentar: Elektronik är av särskilt intresse att följa upp p.g.a. kemikalieinnehåll. Ytterligare källor för tänkbara nyckeltal Naturvårdsverkets förslag till indikatorer för uppföljning av nationella miljömål. På NV:s hemsida efter 30/ Länsstyrelserna dito RUS Miljövårdsberedningens förslag till Gröna nyckeltal Ekokommunerna Höglandskommunerna IVL-projekt med 6 kommuner Exempel från kommunala miljöredovisningar, t.ex. ur Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning Svenska Kommunförbundet 1996.