GRÖNA NYCKELTAL. en metod för att jämföra kommuner
|
|
- Maj Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRÖNA NYCKELTAL en metod för att jämföra kommuner
2 INNEHÅLL 3 FÖRORD 4 VÅRT FÖRSLAG TILL NYCKELTAL 6 25 GRÖNA NYCKELTAL NYCKELTAL FÖR KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE 7 ENERGIANVÄNDNING 8 BIOLOGISK MÅNGFALD 9 TÄTORTSLUFTEN 10 SLAM 11 AVFALL NYCKELTAL FÖR KOMMUNEN SOM ORGANISATION 12 ENERGI OCH TRANSPORTER 12 MILJÖVÄNLIGA INKÖP 14 NÄRALIGGANDE NYCKELTALSARBETE PRODUKTIONSFAKTA: Text: Andreas Hagnell Grafisk form & repro: Losita Sidmakare Omslagsfoto: Återvinning: Pressens Bild/ Hyttfors & Broman AB Omslagsfoton övriga: Lars Midbøe Foton baksida. Äpplen: Artville. Nyckel: PhotoDisc Foton inlaga: Photo Disc (om ej annat anges) Tryck: A.T.T. Grafiska KB, 4000 ex, ISBN
3 FÖRORD TILLSAMMANS med ansvariga för miljöredovisningen i femton kommuner har Svenska Kommunförbundet under 1999 drivit ett projekt för att ta fram gröna nyckeltal för jämförelser mellan kommuner. Syftet är dels att definiera ett antal nyckeltal för användning i dagsläget, dels att bidra till en fortsatt process att utveckla gröna nyckeltal som ett instrument att sätta fokus på frågor om resursförbrukning, miljöarbete och miljötillstånd i enskilda kommuner. Ett parallellt projekt med nyckeltal för välfärd och folkhälsa i sju kommuner har presenterats i rapporter på senvåren år Dessa arbeten sammantaget ger underlag för uppföljning och jämförelser kring både välfärd och miljö i kommunerna i ett Agenda 21-perspektiv. De jämförande gröna nyckeltalen är en vidareutveckling av de som 1996 föreslogs av Kommunförbundets programberedning Kommunerna och miljön. 1 Projektet ingår också i Kommunförbundets bredare satsning på stabila nyckeltal för kommuner. Projektledare och kontaktpersoner på Kommunförbundets Plan- och miljösektion är Andreas Hagnell och Ann-Sofie Eriksson. Deltagande kommuner har varit Falun, Gotland, Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö, Nacka, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Uppsala, Västerås, Växjö och Ystad. De nyckeltal som presenteras i denna rapport är förslaget från denna arbetsgrupp. Kommunförbundets Samhällsplaneringsberedning har i mars år 2000 ställt sig bakom rapporten och uppdragit åt förbundskansliet att sprida och göra resultatet användbart för kommunernas egna uppföljning och arbete med miljömål. Vår förhoppning är att jämförelser mellan kommunerna kan vara en sporre för att utveckla och förbättra det lokala miljöarbetet. Det är svårt att i ett begränsat urval nyckeltal rättvist spegla både stora och små kommuner, olika naturtyper och tätorter och komplexa frågor som trafikens miljöpåverkan. Förslaget ser vi som ett steg på vägen där vi provar och förbättrar olika instrument för en hållbar utveckling. Stockholm i maj år 2000 Solveig Kjörnsberg ordförande Svenska Kommunförbundets Samhällsplaneringsberedning 1 Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Svenska Kommunförbundet (1996). 3
4 VÅRT FÖRSLAG TILL NYCKELTAL! Lars Midbøe 4 Lars Midbøe
5 GRÖNA NYCKELTAL är ett sätt att i siffror och diagram åskådliggöra miljötillståndet, miljöpåverkan, resursanvändningen och miljöarbetet. De är ett instrument för att vidga rapportering och beslutsunderlag i en kommun utöver det mer strikt ekonomiska, till exempel i en miljöredovisning eller som del i balanserad styrning. Indikator används ofta i samma betydelse som nyckeltal. Närmare hälften av kommunerna uppgav 1998 att man arbetar med gröna nyckeltal i sitt Agenda 21- arbete. 2 I en senare enkät om miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet uppger en fjärdedel att kommunen tillämpar gröna nyckeltal för analys av verksamheten. 3 Inriktningen av de gröna nyckeltalen i denna rapport är miljö och resursanvändning. Valet är en avvägning mellan vad som är av vikt för hållbar utveckling och påverkbart för kommuner, samtidigt som uppgifter ska finnas tillgängliga för ett flertal. Nyckeltalen ska ge möjlighet till jämförelser över tid och mellan kommuner. Antalet ska vara begränsat för att ge överskådlighet. I enskilda kommuner kan andra och kompletterande nyckeltal behövas. Kopplingar har eftersträvats till arbetet med uppföljning av miljömål och hållbar utveckling på nationell och regional nivå. Miljövårdsberedningen har i slutet av 1999 föreslagit ett tjugotal nationella gröna nyckeltal. 4 Naturvårdsverket och länsstyrelserna har tagit fram förslag till Miljömålskommittén, som ska vara färdig i juni år Även på EU-nivå och i våra grannländer pågår arbetet med nyckeltal för en hållbar utveckling. Denna rapport presenterar de valda nyckeltalen. Motiv och bakgrund beskrivs på respektive område. Avslutningsvis behandlas kort kopplingen till näraliggande nyckeltalsarbete och de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för områdena energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation avser nyckeltalen energi, transporter och inköp. Nyckeltalen är inte sorterade efter de 15 nationella miljömålen. Exempelvis hör måtten för energianvändning ihop med flera mål. Snarare speglar nyckeltalen strategierna effektivisering, hushållning och giftfria kretslopp. Tidsperioden i nyckeltalen är per år och invånarantalet avser den 31 december redovisningsåret. Fritidsboende och arbetspendling är inte särskilt beaktade. Med tiden kan nyckeltal behöva läggas till eller tas bort, till exempel beroende på att mål, uppföljning, gränsvärden, och datatillgång förändras. Fortsatta förtydliganden kan också behöva göras för att underlätta insamling och jämförbarhet. Komunförbundet strävar efter att kunna hämta vissa uppgifter direkt från nationell statistik. Hittills har detta kunnat göras endast för nyckeltalet åkermark med miljöstöd. Den senaste versionen av nyckeltal, data och mer ingående definitioner finns på Kommunförbundets webbplats under Miljö och hälsa. En tänkt fortsättning på projektet är att intresserade kommuner kan rapportera in sina nyckeltal och ta del av en sammanställning. Det kan ske som webbenkät via Kommunförbundets webbplats, tidigast från hösten år Svenska Kommuners arbete med Agenda 21, Pia Brundin m.fl. Umeå Universitet, Enkät om miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet, Svenska Kommunförbundet, Gröna nyckeltal följ den ekologiska omställningen, SOU 1999:127, Miljövårdsberedningen. 5
6 25 GRÖNA NYCKELTAL KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE ENERGIANVÄNDNING 1. Energianvändning per invånare (kwh/invånare), därav: 2. Uppvärmning och elanvändning i bostäder (kwh/invånare) 3. Uppvärmning och elanvändning i servicesektorn (kwh/invånare) 4. Energi för transporter, bränsleförsäljning (kwh/invånare) 5. Utsläpp av koldioxid från energiomvandling i kommunen (kg/invånare) 6. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) BIOLOGISK MÅNGFALD 7. Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling (andel åkermark, %) 8. KRAV-jordbruk (andel åkermark, %) 9. Miljövänligt skogsbruk, i första hand andel FSC-certifierad areal (%) 10. Skyddad natur (andel av kommunens yta, %). Kan även delas upp på skog, våtmarker, jordbruksmark, sjöar o vattendrag, hav o kust samt fjäll 11. Värdefull natur av riksintresse (andel av kommunens yta, %) TÄTORTSLUFTEN 12. Kvävedioxid i tätortsluften (µg/m3), årsmedelvärde (alt. vinterhalvår) samt antal timöverskridanden på värsta stället 13. Bensen i tätortsluften (µg/m3), årsmedelvärde (alt. vinterhalvår) SLAM 14. Godkänt slam (%) 15. Kadmium, kvicksilver och bly i slam (halt i mg/kg torrsubstans) 16. Fosfor från slam återförd till jordbruk respektive växtodling (%) AVFALL 17. Hushållsavfall, exklusive producentansvar (kg/invånare) 18. Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) 19. Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) KOMMUNEN SOM ORGANISATION 20. Användning av värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 21. Användning av el i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) 22. Förnybar energi i lokalerna (%) 23. Transportenergi för tjänsteresor (kwh/årsarbetare) 24. Icke fossilt bränsle till tjänstefordon och arbetsredskap (%) 25. Inköp av ekologiska livsmedel (andel av värdet,%) 6
7 PhotoDisc ENERGI- ANVÄNDNING MÅNGA av dagens miljöproblem har starka samband med storleken på energianvändningen och sättet att använda energi. Det gäller försurning, växthuseffekt, kemikaliespridning, luftkvalitet i tätorter, marknära ozon, strålsäkerhet, minskad biologisk mångfald vid vattenkraftsutbyggnad med mera. Kommunerna har ett stort lokalt ansvar för energifrågorna, både vad gäller planering och rådgivning. Kommunerna ska dels planera för sin egen energitillförsel, dels övervaka att de lokala företagen följer spelreglerna på elmarknaden. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska planeringens effekter på miljön beskrivas. Genom kommunal energirådgivning ges hushåll, småföretag och organisationer objektiv och lokalt anpassad information. I de valda nyckeltalen redovisas energianvändningen per invånare totalt samt uppdelat på bostäder (uppvärmning och el), service samt transporter (bensin och diesel). Som mått på energins miljökvalitet redovisas utsläpp av fossil koldioxid, liksom andelen förnybar energi i fjärrvärmen. Data kan erhållas från lokala leverantörer eller SCB. Energileverantörer lämnar årlig el- och fjärrvärmestatistik, vilken ligger till grund för indelningen i nyckeltalen. SCB kan med viss eftersläpning ta fram kommunvisa uppgifter. Pris för nyckeltal 1 5 är cirka 5000 kr. Normalårskorrigering för orten bör göras för den del av energin som avser uppvärmning. Att i nyckeltal 4 mäta bränsleförsäljningen i kommunen är ett sätt att uppskatta transportvolym och bränsle- KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE åtgång. Försäljning i kommunen och invånarnas förbrukning överlappar dock varandra endast delvis. Antal kollektivresor per invånare och huvudsakligt färdsätt till arbetet enligt resvaneundersökningar är andra intressanta mått på transporter som övervägts men i dagsläget lämnats på grund av brist på jämförbar statistik. För koldioxidutsläppen i nyckeltal 5 kan SCB inte koppla ihop energimix med slutlig användare, endast med omvandling i kommunen. EU har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med åtta procent från 1990-års nivå till senast år Nyckeltal 6 visar i vilken utsträckning förnybar och återvunnen energi ingår i fjärrvärmen i kommunen, enligt uppgifter från lokal energileverantör. Detta mer begränsade mått för energins sammansättning har valts eftersom SCB inte kan redovisa motsvarande för total energianvändning per kommun. Energiförbrukning per sektor och invånare kwh/inv Riket Falun Karlstad Linköping Malmö Nacka Skövde Sundsvall Uppsala Västerås Bostäder Service Transporter 7
8 KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE PhotoDisc BIO- LOGISK MÅNG- FALD ETT VILLKOR för en hållbar utveckling är att den biologiska mångfalden bevaras. Förutom att vara människans livsmiljö har naturen ett eget skyddsvärde. Människans rätt att förändra och bruka naturen måste förenas med ett förvaltaransvar. Att bevara artrikedom och ekosystem innebär både att värna om hotade arter och viktiga livsmiljöer och de brukningsmetoder som en gång skapat miljöerna. För att bevara den biologiska mångfalden kan kommunen inventera arter, biotoper och värdefulla naturoch kulturmiljöer samt bevaka att dessa skyddas och vårdas, genom att påverka fastighetsägare och myndigheter eller genom att besluta om kommunala reservat. I den fysiska planeringen kan kommunen styra utvecklingen mot god mark- och vattenanvändning. I all verksamhet som miljöbalken reglerar kan dess mål och hänsynsregler tillämpas så att en hållbar utveckling främjas och biologisk mångfald bevaras. De valda nyckeltalen för jordbruk och skogsbruk avspeglar utvecklingen mot mer miljöanpassade brukningsmetoder i odlingslandskapet. Åtgärder i odlingslandsskapet påverkar i hög grad det stora antal livsmiljöer och arter som finns där. För ekologisk lantbruksproduktion finns en nationell målsättning att den ekologiska arealen bör fördubblas till 20 procent till år 2005 och att den ekologiska animalieproduktionen bör öka (Riksdagen Skr 1999/2000:14). Jordbruksverket har kommunvisa uppgifter om åkermark med miljöstöd för ekologisk odling för nyckeltal 7. Nyckeltal 8 om KRAV-areal redovisas vid sidan av miljöstöd eftersom KRAV-kriterierna är strängare och även riktar sig till konsumenterna. Nyckeltal 9 avser i första hand FCS, utifrån uppgifter från skogsbolag och ägare lokalt. Forest Stewardship Council (FSC) är den standard som ställer de högsta miljökraven för nyckelbiotoper, död ved, begränsad avverkning, variation etc. Det är också den standard vars produkter börjat efterfrågas av konsumenter. Även andra miljösystem kan redovisas jämte FSC-andel i ett presentationsdiagram. Nyckeltalen om skyddad natur och värdefull natur visar i vilken grad naturens självständiga skyddsvärde har beaktats och i vilken grad viktiga livsmiljöer skyddats. Med skyddad natur avses områdesskydd enligt miljöbalken. Dessa uppgifter finns hos Länsstyrelsen. Skyddet kan även redovisas uppdelat på naturtyper, i enlighet med förslag från Naturvårdsverket. Nyckeltalet för värdefull natur är intressant som jämförelse med det för skyddad natur. Värdefull avser här natur av riksintresse, för att ge större jämförbarhet mellan kommuner. Andel FSC-areal av skogsmark 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Falun Jönköping Karlstad Sundsvall Uppsala Västerås
9 TÄTORTS- LUFTEN KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE FÖR KVÄVEDIOXIDER, SVAVELDIOXID OCH BLY i luft finns både svenska miljökvalitetsnormer och EUgränsvärden. EU-direktiv är också på gång för partiklar, bensen, koloxid med mera. Årliga rapporter med mätvärden i ett antal svenska kommuner finns från IVL Svenska Miljöinstitutet för Urbanmätnätet och från SCB. Tidigare mätningar avser oftast bakgrundshalter och vinterhalvårsmedelvärden medan direktiven avser mätning i gatunivå på värsta platsen och helårsmedelvärden. IVL har tagit fram omräkningsfaktorer mellan vinterhalvår och år för olika orter. Hur mätningarna bör genomföras framgår av allmänna råd. För kvävedioxider har valts nyckeltal både för långoch korttidsvärden. Långtidsmätningar görs i fler kommuner. Korttidsvärdena kan vara mer intressanta att följa av hälsoskäl. Bensen är ett cancerframkallande ämne som finns i luftföroreningar. De huvudsakliga källorna är utsläpp från motorfordon, avdunstning från bilar, distribution och lagring av bensin och petroleumprodukter samt utsläpp i samband med eldning av ved och trädgårdsavfall. Riksdagen har beslutat att utsläppen av cancerframkallande ämnen, däribland bensen, ska halveras till år 2005 jämfört med utsläppen Naturvårdsverket har föreslagit en generell miljökvalitetsnorm för bensen i utomhusluft med syfte att skydda människors hälsa. Mätningar av bensenhalten under vinterhalvåret i tätorter visar på skillnader mellan orterna. I de flesta svenska tätorter ligger bensenhalten över den lågrisknivå som Institutet för miljömedicin (IMM) har angivit. Åkermark med miljöstöd för ekologisk odling 1998, kommuner i olika intervall Källa: Jordbruksverket 24% till 80% (57) 13,7% till 24% (56) 8,5% till 13,7% (56) 5,4% till 8,5% (54) 0 till 5,4% (60) 9 PhotoDisc
10 KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE SLAM PhotoDisc UR KRETSLOPPSSYNPUNKT är det önskvärt att återföra näringsämnena i slammet till jordbruksmark. Slammet innehåller mullbildande ämnen, fosfor, kväve, kalium och mikro-näringsämnen. Samtidigt förekommer också oönskade organiska ämnen och tungmetaller. I de flesta fall är halterna så låga att slammet uppfyller de krav som framgår av den så kallade Slamöverenskommelsen som utarbetats av Naturvårdsverket, LRF och Vatten och avloppsverksföreningen (VAV). Sedan oktober 1999 råder dock tills vidare stopp för spridning av slam från reningsverk på åkermark. Det slam som inte uppfyller kraven idag deponeras i huvudsak, men från år 2005 blir det förbjudet. I framtiden kommer detta slam att förbrännas eller användas som råvara för utvinning av den ändliga resursen fosfor. För att höja slamkvaliteten genomförs slamsamråd i kommunerna. I samrådsgrupperna diskuteras bland annat hur man ska kunna hålla bort miljöskadliga ämnen från de kommunala reningsverken. Det kan gälla kvicksilver från tandläkarmottagningar, oljehaltigt avloppsvatten från verkstäder och lösningsmedelsrester från hushållen. Arbetet med att förbättra slamkvaliteten bedrivs i Agenda 21-anda. Allmänhetens engagemang är nödvändigt för att nå positiva resultat. De valda nyckeltalen beskriver hur slammets farlighet utvecklas i förhållande till gränsvärden och hur mycket fosfor som återförs till jordbruksmark eller växtodling. VAV gör årliga enkäter om vatten- och avloppsstatistik som omfattar uppgifterna i nyckeltalen 15 och 16. Enligt förordning krävs analyser av fosforinnehåll i slam. Godkänt slam i nyckeltal 14 avser det som uppfyller samtliga aktuella gränsvärden enligt lagstiftning och riktvärden enligt slamöverenskommelsen. Kvicksilver, kadmium och bly i slam följs i nyckeltal 15 som tre metaller på väg att fasas ur samhällets materialflöden. Under 1900-talet har kadmium i jordbruksmarken ökat med en tredjedel och kvicksilver med nästan 50 procent. Kadmium har negativa hälsoeffekter. Kvicksilver och bly är dåliga för jordarna. Även essentiella metaller som koppar och zink kan vara viktiga att följa, då omsättningen och tillförseln till jordbruksmark är stor. Nyckeltal 16 speglar hur näringsämnet fosfor återförs till jordbruksmark respektive till växtodling. Att båda efterfrågas beror på att kommuners möjlighet att återföra slammet till jordbruksmark ofta är begränsad. Cirka 60 procent av den fosfor som lämnar jordbruket via livsmedel återfinns i avloppsslam. Återföring av fosfor till jordbruksmark kan även vara aktuell från utsorterad humanurin, matrester, kompost med mera. Sådan återföring är ännu viktigare för näringsämnena kväve och kalium. Andel godkänt slam 100% 80% 60% 40% 20% 0% Falun Jönköping Karlstad Malmö Nacka Stockholm Sundsvall Uppsala Västerås
11 AVFALL KOMMUNEN SOM GEOGRAFISKT OMRÅDE FÖR ATT KRETSLOPPSANPASSA hanteringen av avfall är det viktigast att flytta fokus från själva hanteringen till strategier för mindre miljöstörande produkter. Miljöskadliga komponenter bör ej finnas med i produkterna. De uttjänta produkterna bör kunna passas in i naturliga kretslopp eller åtminstone i konstgjorda kretslopp. Den rest som blir över måste omhändertas på ett miljöriktigt sätt. EU:s avfallshierarki ger stöd vid val av lokal avfallsstrategi. 1. Avfallsminimering 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Deponering Vid nyår 2000 infördes en avfallsskatt på 250 kr per ton avfall som läggs på deponi. EG:s deponeringsdirektiv ska omsättas i en svensk författning. Från år 2002 får utsorterat brännbart avfall ej längre deponeras och från år 2005 blir det förbjudet att deponera organiskt avfall. Förbuden och beskattningen styr avfallsflödet till återanvändning, materialåtervinning och förbränning. Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, uttjänta däck och skrotbilar. Det ska även införas för el och elektronik. Kommunerna har följande ansvar på avfallsområdet: Insamling och omhändertagande av hushållsavfall minus de produkter som omfattas av producentansvar Insamling och omhändertagande av hushållens farliga avfall Insamling och omhändertagande av hushållens uttjänta kylmöbler Avfallsplanering. I planen skall även förpackningar tas upp. Tillsyn, till exempel över producenternas återvinningsstationer. Kommunerna kan i viss mån styra flödet av restprodukter via kommunens renhållningsordning, differentierade avfallstaxor och differentierade mottagningsavgifter vid kommunens deponier. Kommunen kan kräva att biologiskt nedbrytbara organiska restprodukter sorteras ut för kompostering, antingen lokalt eller centralt. Denna fraktion kan också användas för rötning i en biogasanläggning. Slutprodukterna från kompostering och rötning ska vara så rena att de utan risk kan användas i jordbruket. För att följa utvecklingen av avfallsmängderna presenteras tre nyckeltal. Uppgifter om insamling enligt producentansvar har inte alltid funnits tillgängliga på kommunnivå. Därför redovisas förpackningsavfall och returpapper som samlas in enligt producentansvaret som ett eget nyckeltal och ingår inte i det första mer sammanfattande måttet för hushållsavfall. Det tredje måttet beskriver mängd hushållsavfall till deponi. Data erhålles lokalt från avfallsbolag eller förvaltning. Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF, siktar på att ta fram nyckeltal på kommunnivå. En samordning med deras uppgifter eftersträvas, vilket kan medföra framtida justeringar i nyckeltalsdefinitionerna. Hushållsavfall per invånare kg/inv ;; 0 ;; yy ;; yy ; y ; y ; y ; y ; y yy ;; yy ; y; y; y ; y ; y Riket Falun Jönköping Karlstad Malmö Stockholm Sundsvall Uppsala Västerås Linköping ;; yy Hushållsavfall exklusive producentansvar Producentansvar Deponi Nacka 11
12 KOMMUNEN SOM ORGANISATION Artville HUR KLARAR KOMMUNEN DET EGNA MILJÖARBETET? SEX NYCKELTAL föreslås för den kommunala organisationens resursförbrukning, avseende energi, transporter och inköp. Uppgifterna kan i kommunen brytas ned på förvaltnings-, enhets- eller objektsnivå. ENERGIANVÄNDNING OCH TRANSPORTER Nyckeltalen för värme och energi i lokaler med kommunal verksamhet visar hur effektiv användningen är. Måtten bör, om möjligt, avse både egna och inhyrda lokaler. Uppgifter erhålls från fastighetsfunktionen i kommunen. Definitioner finns i Förvaltningsnyckeln, Svenska Kommunförbundets nyckeltal för kommunal fastighetsförvaltning (se Uppgifterna för värme normalårskorrigeras. Elanvändningen avser både verksamheten och själva fastigheten. För eluppvärmda byggnader kan 60 procent redovisas som värme och resten som el. Förnybar energi i lokalerna avser solvärme, biobränsle, biogas, spillvärme och dylikt samt de energikällor som godkänns för miljömärkt el. Beräkningen görs utifrån produktionsmix i levererad fjärrvärme plus inköpt miljömärkt el eller motsvarande. Transportenergi för tjänsteresor avser förbrukning av fossilt bränsle till tjänstefordon, hyrbil eller privatbil. Nyckeltalet rymmer inte bränsleförbrukning för resor med flyg och tåg, vilket på sikt kan vara önskvärt. Nyckeltalet 24 avser inköp av icke fossilt bränsle till både tjänstefordon och arbetsredskap. Kollektivtrafikens bränsle ingår inte i nyckeltalet. MILJÖVÄNLIGA INKÖP Eftersom redovisningen på detta område inte kommit särskilt långt föreslås en mer begränsad uppföljning. Nyckeltal 25 avser inköp av ekologiska livsmedel, enligt KRAV eller jämförbart. För framtiden blir det intressant att bredare följa upp inköp enligt miljökrav, till exempel i enlighet med kravspecifikationer. Uppgifter kan erhållas genom att leverantörerna lämnar årlig statistik eller på fakturan anger om varan uppfyller kommunens miljökrav. Energianvändning i kommunala lokaler Medelvärden av cirka 30 kommuner 1998 enligt Förvaltningsnyckeln 1999 (kwh/kvm BRA): Värme Skollokaler (31% av samtliga lokaler) Barnomsorgslokaler (6%) Integrerad verksamhet (23%) Särskilda boendeformer (13%) Förvaltning (5%) Samtliga lokaler, vägt El 12
13 Transportenergi för tjänsteresor avser förbrukning av fossilt bränsle till tjänstefordon, hyrbil eller privatbil. Lars Midbøe Inköp av ekologiska livsmedel % 5,0% 4% För framtiden blir det intressant att bredare följa upp inköp enligt miljökrav, till exempel i enlighet med kravspecifikationer. 3% 2% 1% 0% 0,0% 0,1% 0,0% 3,0% 0,0% Falun Jönköping Karlstad Nacka Skövde Stockholm (MFO) 13
14 NÄRALIGGANDE NYCKELTALSARBETE I SOU 1999:127 har Miljövårdsberedningen föreslagit 21 gröna nyckeltal på nationell nivå. Cirka hälften kan fungera på kommunnivå. Naturvårdsverket har hösten 1999 till Miljömålskommittén lämnat förslag på cirka 200 indikatorer för den nationella nivån, System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmålen, Rapport Länsstyrelserna har samtidigt föreslagit ett 80-tal mått för den regionala nivån, Regionalt uppföljningssystem för miljömålen (RUS). Sustainable Cities presenterade i februari år 2000 ett förslag med tio nyckeltal för hållbar utveckling. Se I kommunala miljöredovisningar finns många exempel. Se till exempel Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, Kommunförbundet Ekokommunerna har ett förslag till nyckeltal för det interna miljöarbetet. Tio procent av personalen besvarar enkät om resor, källsortering, kompostering, motion och rökning med mera. Kontaktperson: Lena Bengtén i Luleå. Höglandskommunerna i Småland. Kontaktperson: Sven-Åke Svensson, Eksjö. Stockholms Stads indikatorer för en hållbar utveckling. Kontaktperson: Jon Möller. IVL-projekt med sex kommuner Kontaktperson: Lars Zetterberg, IVL. Rapport finns. 14
15 JÄMFÖRELSE MED ANDRA FÖRSLAG VI HAR STRÄVAT efter att samordna nyckeltalen i denna rapport med näraliggande arbeten. Samma nyckeltal har valts i flera fall. Vårt förslag jämförs här med förslag från Miljövårdsberedningen (MVB), Naturvårdsverket (NV) och länsstyrelsernas regionala uppföljningssystem (RUS). Hänvisning görs också till de nationella miljömålen. 15. NV och RUS har måttet halter av vissa kemikalier i slam, utan att närmare ange vilka som avses. Miljömål: Giftfri miljö. 16. Återförd fosfor från slam finns som grönt nyckeltal från MVB. Miljömål: God bebyggd miljö Nyckeltalen för energianvändning och koldioxidutsläpp återfinns i stort sett hos NV, RUS och MVB. Sustainable Cities har ett nyckeltal för koldioxidutsläpp. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, försurning, bebyggd miljö NV och RUS har nyckeltal för andel åkermark som odlas ekologiskt. Miljömål: Rikt odlingslandskap 9. FSC-areal finns hos RUS. NV har istället flera mått som mer direkt tar hänsyn till tillstånd och åtgärder, till exempel tillräcklig naturhänsyn och god ståndsortsanpassning vid skogliga åtgärder, mängd död ved, gammal skog samt äldre lövrik skog. Miljömål: Levande skogar Deponerat hushållsavfall har också NV och MVB. För hushållsavfall har NV och RUS valt andel återvunnet avfall. Miljömål: God bebyggd miljö NV har ett mått för energieffektivitet och användning i bostäder (och kontor) (kwh/m 2 ). Miljömål: Begränsad klimatpåverkan. 25. Miljövårdsberedningen har måtten ekonomiskt värde av offentlig upphandling med miljöhänsyn (att närmare specificeras) samt försäljning av miljömärkta varor och tjänster (KRAV, Svanen, EU-blomman och Bra miljöval). Miljömål: Giftfri miljö. 10. NV och RUS har inget mått för skyddad natur totalt, utan en uppdelning på skog, jordbruksmark, våtmarker, sjöar och vattendrag, hav och kust samt fjäll under respektive miljömål. 12. RUS har kvävedioxidhalt i tätortsluft. NV har i stället utsläpp av kväveoxider samt index för tätortsluften. Miljömål: Frisk luft. 13. Vinterhalvårsvärdet för bensen är det befintliga mått man utgår från hos MVB, NV och RUS. Miljömål: Frisk luft. PhotoDisc 15
16 Bild: Artville Gröna nyckeltal är ett sätt att sätta fokus på frågor om resursförbrukning, miljöarbete och miljötillstånd. Hur stor är invånarnas energianvändning i bostäder och service? Är energin förnybar? Hur mycket fossil koldioxid släpper vi ut? Hur mycket avfall lämnar hushållen och hur omhändertas det? Vilken omfattning har mer miljöanpassade metoder att bruka odlings- och skogslandskapet i kommunen? Hur effektiv är kommunen som organisation i sin användning av energi till lokaler och transporter? Runt en fjärdedel av Sveriges kommuner arbetar med gröna nyckeltal. Arbete pågår på internationell och nationell nivå med nyckeltal och indikatorer för uppföljning av hållbar utveckling och miljömål. I denna skrift presenteras ett 25-tal nyckeltal för jämförelser mellan kommuner. De speglar områdena energi, transporter, biologisk mångfald, luft, avfall, slam och inköp. Ytterligare exemplar av skriften kan du beställa från Svenska Kommunförbundet, Plan- och miljösektionen, tfn Skriften kan även hämtas i pdf-format på under Miljö och hälsa. Mer information om nyckeltalen hittar du på samma webbplats. ISBN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Bilaga 5. Finans/Plan- och miljö Andreas Hagnell Ann-Sofie Eriksson
Bilaga 5 SVENSKA PM 1 (13) KOMMUNFÖRBUNDET 1999-09-27 Finans/Plan- och miljö Andreas Hagnell Ann-Sofie Eriksson Gröna nyckeltal för jämförelser mellan kommuner Föreslagen jämförelselista (Prel. efter sista
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merGröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merGröna nyckeltal. Kommentar
Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merGenomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merDialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merBilaga 4 Miljömål och lagstiftning
Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merBILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Läs merHållbarhetsindikatorer 2012
Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon
Läs merBilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merSEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
Läs merDen goda gröna staden
Den goda gröna staden Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till
Läs merLokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merNaturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merStyrmedel för en mer hållbar avfallshantering
Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merMiljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Läs merFastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Läs merOMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merFörkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun
Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merBilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå
Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande
Läs merRegeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
Läs merÖvergripande miljömål för Uddevalla kommun
BILAGA TILL DNR: KS/2012:464 14 MARS 2013 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Övergripande miljömål för Uddevalla kommun Uddevalla kommuns miljöarbete Uddevalla kommun har under många år arbetat med
Läs merCODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik
1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merMILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR
UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merMILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR 2013 KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den är en av tre hållbarhetsstrategier
Läs merMiljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Läs merVafabMiljö - Våra anläggningar
VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merKlimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)
Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012
Läs merDatum: Kommunstyrelsen, Miljöskydd/Naturvård, Renhållning/Avfallshantering Systemskifte på avfallsområdet?
Cirkulärnr: 1995:87 Diarienr: 1995:1122 Handläggare: Avdelning/sektion: Datum: 1995-04-10 Mottagare: Rubrik: Plan- och miljösektionen Kommunstyrelsen, Miljöskydd/Naturvård, Renhållning/Avfallshantering
Läs merEnergi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015
HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE
HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merBilaga 4 Lagstiftning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merSvanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte
Läs merAvfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner
Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merGröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren
Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merMÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier
Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merFörslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket
Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merBilaga 5. Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling
Bilaga 5 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling PROP. 1998/99:1 BILAGA 5 Bilaga 5 Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling Innehållsförteckning 1 Regeringens bedömning...5 2
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merPosi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merGöteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merKommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam Dir. 2018:67 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning Spridning av avloppsslam bör fasas ut och ersättas
Läs merMiljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merByggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Läs mer