1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol"

Transkript

1 Uppföljning av Gröna nyckeltal 2012 Höörs kommun använder 20 grönaa nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1 16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan nyckeltal mäter miljöpåverkan från kommunens egna verksamheter. Nyckeltalen ska betraktas som en liten vink om hur det står till med miljön. En helt fullständig bild av miljötillståndet i kommunen skulle kräva betydligt fler mätningar. Kommunen som geografiskt område 1. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis gasol Fjärrvärmeverket eldas med flis, enn förnybar energikälla som inte bidrar tilll ökade halterr koldioxid i atmosfären. För att öka effektiviteten återvinns värme ur rökgaserna genom kondensation. Gasol används som komplement under perioderr med stort värmebehov. Andelen förnybar energi kan därför varoera något men ligger sedan 2004 stadigt över 90 procent. Källa: Rindi Energi AB 1

2 2. Andel miljöbilar 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Höör Skåne Sverige Andelen miljöfordon ökar. Höör ligger lite under snittet för Skåne, som i sin tur ligger lite under riksgenomsnittet. Definitionen på miljöbilar förljer förordningen om miljöbilspremie. Källa: SCB 2

3 3. Kollektivt resande Bussresor per invånare 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11, Under 2012 gjordes över resor med buss i kommunen. Utslaget på antal invåndare blir det drygt 13 bussresor per invånare och år. Trenden ser ut att vara ökande, med en liten topp I statistiken igår Ringbuss samt linje 470. Källa: Skånetrafiken Resor med tåg Tågresandet ökat stadigt i Höör. Hacket i kurvan speglar den försämring i antal tåg och avgångar som infördes med 2011 års tidtabell, då tågen mot Kristianstad inte längre stannar i Höör. Denna skada har i stort sett kompenserats med nya Pågatågsavgångar i 2012 års tidtabell. Mätetalet är antal resande en normal höstvardag. Källa: Skånetrafiken 3

4 4. Andel vedpannor med/utan ackumulatortank 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% med ackumulatortank utan ackumulatortank Vedledning är miljövänligt eftersomm det inte bidrar till växthuseffekten. Å andra sidan kan vedeldning vara en källa till olika hälsofarliga luftföroreningar. Sur ved och dålig förbränning ökar utsläppen av skadliga ämnen. Med en ackumulatortank blir vedpannan effektivare och förbränningen kan kan förbättras. Därför pågår utfasning av vedpannor v utan ackumulatortank. År 2012 var andelen vedpannor utan ackumulatortank 18 procent. Nyckeltalet ska gå mot noll. Källa: Sotningsväsendet 4

5 5. Försurningsläget i skogsbäckar ph värde Äsperöd Oredstorp Skoga Toftaröd Hädensjö Medel alkalinitet Äsperöd Oredstorp Skoga Toftaröd Hädensjö Medel Problemen med försurning är störst i den norra delen av kommunen där berggrunden består av urberg med dålig buffringsförmåga. Dålig bufringsförmåga betyder att den kemiska sammansättningen av berggrunden är sådan att den inte kan motverka effekten av olika försurande ämnen. Sedan 1993, som är ursprungsåret tycks det ändå gå åt rätt håll. ph värdet i mätpunkterna har i de flesta fall ökat, liksom alkaliniteten. Källa: Höörs kommun 5

6 6. Tungmetallhalter i slam bly bly (mg/kgts) gränsvärde bly 6 kadmium och kvicksilver kadmium (mg/kgts) gränsvärde kadmium kvicksilver (mg/kgts) gränsvärde kvicksilver Slammet från avloppsreningsverket klarar gällande gränsvärden för tungmetaller. Att slammet har låga halter av tungmetaller är viktigt för att det sa vara säkert att sprida på åkrarna. Näringen i avloppsslammet behöver föras tillbaka till odlingsmarken för kretsloppet ska kunna slutas. I Höör återförs allt slam på åkermark, vilket innebär att omkring 10 ton fosfor varje år kan föras tillbaka till åkrarna. Källa: Höörs kommun 6

7 7. Fosfortransport i vattendrag Fosfortransport, rullande treårsmedel, kg/ha 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Höörsån Snogerödsbäcken Fosfor är den främsta orsaken till övergödning i sötvattensmiljöer. Övergödning ger i sin tur algblomning. Av de vattendrag som rinner till Ringsjön är Snogerödsbäcken den som för med sig mest fosfor i förhållande till avrinningsområdets storlek. Det vattendrag som transporterar mest forsfor i absoluta tal är Hörbyån. Minskad fosforbelastning i våra sjöar och vattendrag är en angeläget både ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Fisket försämras av övergödning liksom badvattenkvalitet och den biologiska mångfalden Källa: Ringsjöns vattenråd 7

8 8. Siktdjup i Ringsjön meter 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 Inget reduktionsfiske Mål för siktdjup 2015 Reduktionsfiskeperiod Siktdjup är ett enkelt och bra mått på Ringsjöns hälsotillstånd. En av orsakerna till dåligt siktdjup är övergödning och algblomning. I en övergödd sjö ökar också antalet växtätande fiskar på beskostnad av de fiskätande fiskarna. Det leder i sin tur till att undervattensvegetationen minskar. Då kan bottenslammet börjar virvla runt på ett annat sätt, vilket också ger grumligare vatten. Under de senaste åren har siktdjupet ökat och algblomningarna minskat. Det är en direkt efffekt av det restaureringsprojekt som pågår i sjön, där man fiskar upp stora mängder mört och småbraxen. Genom att på detta sätt förändra balansen melan olika typer av fiskar kan man tvinga in sjön i ett friskare tillstånd. För att åtgärden ska ha effekt på lång sikt krävs dock att fosforbelastningen på sjön minskar. Läs mer på: Källa: Ringsjöns vattenråd 8

9 9. Badvattenkvalitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel tjänliga prover tjänliga med anmärkning otjänliga Under badsäsong tas regelbundna prover vid de kommunala badplatserna. Det som mäts är halten av skadliga bakterier. En orsak till de förbättrade resultaten under senare år är förfinade mätmetoder, som mer strikt skiljer ut farliga bakterier. Kvaliteten på badvattnet är generellt mycket god i kommunen. För närvarande finns sju kommunala badplatser: Sätofta (Ringsjön), Stanstorp (Ringsjön), Gamla Boo (Ringsjön), Vaxsjön, Dagstorpssjön (2 platser) och Tjörnarpssjön. Källa: Höörs kommun 9

10 10. Kvalitet i kommunala dricksvattentäkter Nitrathalter i råvatten, mg/l Norra Rörum 15 Tjörnarp 10 Orup/Ormanäs 5 gränsvärde tjänligt med anmärkning Fluoridhalter i råvatten, mg/l 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Norra Rörum Tjörnarp Orup/Ormanäs gränsvärde Halterna av nitrat och fluorid är mätta i det obehandlade grundvattnet, så kallat råvatten. Nyckeltalet syftar till att hålla koll på grundvattenkvalitet snarare än dricksvattenkvalitet. Innan vattnet skickas ut i ledningarna till konsumenten behandlas det och blandas för att hålla en god kemisk status. Höörs kommunala dricksvattentäkter håller överlag bra värden redan i det obehandlade tillståndet. Källa: Höörs kommun 10

11 11. Areal anlagda våtmarker Areal anlagda våtmarker, ha (kumulativt) Närmare 70 hektar våtmarker har anlagts i Höör sedan början av 2000 talet. Syftet är dels att ta hand om näringsämnen innan de når sjöar, hav och vattendrag, men även att gynna växter och djur som är knutna till vatten. De flesta anlagda våtmarker finns i jordbrukslandskapet i den södra delen av kommunen, där problemet med övergödning är som störst. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län 11

12 12. Miljövänligare skogsbruk FSC areal, hektar PEFC areal, hektar Miljöcertifierat skogsbruk innebär att skogsägaren förbinder sig s att ta extraa miljö och naturvårdshänsyn, utöver det som lagstiftningenn kräver. PEFCC och FSC är två olika certifieringssystem. Den stora ökningen av FSC areal mellan och beror på att alla Södras kunder, som tidigare enbartt var anslutna till PEFC, numer är dubbelanslutna. Källa: FSC och Södra 12

13 13. Ekologiskt odlad åkermark 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Den ekologiskt odlade arealen ligger och pendlar kring 5 procent, vilket är ungefär samma värde som för hela Skåne. Riksgenomsnittet ligger på cirka 14 procent. Skåne är sämst i landet på ekologiskt odlad areal. Det regionala målet är att 15 procent av arealen ska vara ekologiskt odlad år Källa: Krav och Jordbruksverket 13

14 14. Mängd insamlat hushållsavfall ton per invånare Insamlat hushållsavfall Hushållens avfallsmängder minskar. Orsaken kan vara att vi blivit bättre på att källsortera. Men avfallsmängder är också beroende av konjunktur. I sämre tider konsumerar vi mindre, vilket avspeglas i avfallsstatistiken. I nyckeltalet ingår brännbart, komposterbart och annat insamlat material (metallskrot, elektronik, möbler mm) som inte omfattas av producentansvar (=återvunna förpackningar). Källa: Merab 14

15 15. Återvinning av förpackningar och tidningar kg/invånare Med viss tvekan hackar sig kurvan uppåt. Återvinningen ökar, men det är ingen spikrak trend. I nyckeltalet ingår insamlat material för återvinning från hushåll. Källa: Merab 15

16 16. Andel skyddad natur 2,8% 2,6% 2,4% 2,2% 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% Andel skyddad natur ,6% 97,4% Andelen skyddad natur har ökat med ett par små skutt de senaste åren. Orsaken är bildande av naturreservaten Östra och Västra Bosjöklosterhalvön. Fortfarande är dock den skyddade arealen ganska blygsam, 829 hektar, vilket motsvarar 2,6 procent. Genomsnittet för hela Sverige ligger på drygt 10 procent. De länder, däribland Sverige, som undertecknat den internationella konventionen för biologisk mångfald har förbundit sig att skydda 17 procent av landarealen. Källa: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen 16

17 Kommunen som geografiskt område 17. Energiförbrukning i kommunens lokaler Total energianvändning i kommunens lokaler, kwh per kvm Energiförbrukningen i kommunens lokaler har minskat stadigt under den senaste tioårsperioden. För de närmast kommande åren finns en kommunal strategi för energieffektivisering som ökar trycket ytterligare. Målet är att uppnå en minskning på 20 procent till år 2016, jämfört med 2007 års nivå, det så kallade Skåneinitiativet. Källa: Höörs kommun och HFAB 17

18 18. Förnybar energi i kommunens lokaler Andel förnybar energi i kommunens lokaler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Den förnybarar delen av den kommunala verksamhetens energiförbrukning bestod fram til och med 2009 framförallt av fjärrvärme från flis. Från 2010 och framåt har andelen ökat betydligt beroende på att de kommunala verksamhetslokalerna numer förses med så kallad grön el. Källa: Höörs kommun och HFAB 18

19 19. Andel miljöbilar i kommunförvaltningens bilpark 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen miljöfordon har ökat rejält de senaste åren och är nu uppe i närmare 60 procent av den totala bilparken på cirka 50 personbilar. Miljöbilsdefinitionen följer förordningen om miljöbilspremie. Merparten av miljöfordonen utgörs av vanliga bensin och dieselfordon med låga utsläpp av CO 2. Dessutom fanns vid utgången av år 2012 en etanolbil, en laddhybrid och en ren elbil. Avsaknaden av en biogasmack i Höör begränsar urvalet av miljöbilar. Källa: Höörs kommun 19

20 20. Ekologiska livsmedel Andel ekologiska livsmedel 18% 16% 14% 15% 16% 12% 10% 8% 6% 6% 6% 7% 9% 11% 4% 2% 4% 4% 3% 0% 0% 0% Andelen ekologiska livsmedel har ökat och det tidigare på målet på 10 procent senast år2010 nåddes med lite marginal. Det nya målet är att andelen ekologiska livsmedel ska vara 25 procent senast år Andelen mäts i inköpsvärde och nyckeltalet omfattar den mat som köps in till skolor, förskolor och äldreboenden. Källa: Höörs kommun 20

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöredovisning 2009

Miljöredovisning 2009 Miljöredovisning 2009 Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Gröna nyckeltal. Kommentar

Gröna nyckeltal. Kommentar Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR 2013 KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den är en av tre hållbarhetsstrategier

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Den goda gröna staden

Den goda gröna staden Den goda gröna staden Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 2010. Foto: Majvor Sellbom GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN 21 Foto: Majvor Sellbom ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Maj 211 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Biologisk mångfald... 4 2.1 Skog och skogsbruk...

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Energi- och Miljöbokslut 2007

Energi- och Miljöbokslut 2007 Energi- och Miljöbokslut 2007 Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under 2008. I planerna

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Hållbarhetsindikatorer 2012

Hållbarhetsindikatorer 2012 Hållbarhetsindikatorer Sammanfattning s kommun har för perioden 2006-2010 redovisat sammanhållna Hållbarhetsbokslut genom ett antal utvalda indikatorer. För år redovisas tabeller med indikatorer utan någon

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Naturvård... 5 4. Avfall... 8 5. Slam... 11 6. Energianvändning...

Innehållsförteckning Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Naturvård... 5 4. Avfall... 8 5. Slam... 11 6. Energianvändning... ARVIDSJAURS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Naturvård... 5 3.1 Skog och skogsbruk... 5 3.2 Skyddad natur... 5 3.3 Sjöar och vattendrag... 5 3.3.1 Vattenkvalitet...

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Posi v utveckling förbä ring av resultatet de senaste åren Målet har uppnå s inom dsramen Ingen tydlig trend Målet har ännu inte uppnå s Nega v utveckling försämring av resultatet de senaste åren Målet

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet Samarbete mellan tio organisationer, regioner och kommuner över hela EU för att utbyta erfarenheter och utarbeta metoder och indikatorer för hur avfallets

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter Anteckningar från :s andra möte med intressenter Tid: Måndagen den 24 september 2012 Plats: Tornrummet, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Deltagare: Erik Arnberg Magnus Eriksson Martin Gustafsson Åke

Läs mer

MILJÖBOKSLUT 2012-2013

MILJÖBOKSLUT 2012-2013 MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning 2013 Miljöredovisning 2013 Väsby Foto: Kristina Lind Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Förord I Östergötlands län finns regionala miljömål som bygger på de 16 nationella miljömålen i Sverige. I Kinda kommun

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 21 2 1(23) Förord Det är ytterst viktigt att ha mål för hur vi minskar vår klimatpåverkan och uppnår ett ekologiskt hållbart samhälle. Ännu viktigare är att följa upp målen

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) tentamen TT061A AF12N, AL12N, LOG12N Tentamensdatum: Må 22 okt 2012 Tid:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89) Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska

Läs mer

GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011

GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011 GRÖNA NYCKELTAL ARVIDSJAURS KOMMUN 2011 ARVIDSJAURS KOMMUN Miljö- och byggenheten Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biologisk mångfald 2.1 Skog och skogsbruk 2.2 Naturvård 2.3 Kvicksilver

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöredovisning Borås Stad 2008

Miljöredovisning Borås Stad 2008 Miljöredovisning Borås Stad 28 28 antog Kommunfullmäktige i Borås Stad nya reviderade miljömål. Målen anger att alla nämnder och bolag årligen ska redovisa sitt miljöarbete, och att Kommunledningskansliet

Läs mer

Gemensamma mål för en gemensam framtid

Gemensamma mål för en gemensam framtid Varbergs miljömål Foto: Johnér Gemensamma mål för en gemensam framtid Vilken värld vill vi leva i? Vilken typ av miljö vill vi ge i arv till våra barn och barnbarn? Allt vi gör lämnar avtryck i miljön

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer