1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

Transkript

1 Uppföljning av Gröna nyckeltal 2012 Höörs kommun använder 20 grönaa nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1 16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan nyckeltal mäter miljöpåverkan från kommunens egna verksamheter. Nyckeltalen ska betraktas som en liten vink om hur det står till med miljön. En helt fullständig bild av miljötillståndet i kommunen skulle kräva betydligt fler mätningar. Kommunen som geografiskt område 1. Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis gasol Fjärrvärmeverket eldas med flis, enn förnybar energikälla som inte bidrar tilll ökade halterr koldioxid i atmosfären. För att öka effektiviteten återvinns värme ur rökgaserna genom kondensation. Gasol används som komplement under perioderr med stort värmebehov. Andelen förnybar energi kan därför varoera något men ligger sedan 2004 stadigt över 90 procent. Källa: Rindi Energi AB 1

2 2. Andel miljöbilar 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Höör Skåne Sverige Andelen miljöfordon ökar. Höör ligger lite under snittet för Skåne, som i sin tur ligger lite under riksgenomsnittet. Definitionen på miljöbilar förljer förordningen om miljöbilspremie. Källa: SCB 2

3 3. Kollektivt resande Bussresor per invånare 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11, Under 2012 gjordes över resor med buss i kommunen. Utslaget på antal invåndare blir det drygt 13 bussresor per invånare och år. Trenden ser ut att vara ökande, med en liten topp I statistiken igår Ringbuss samt linje 470. Källa: Skånetrafiken Resor med tåg Tågresandet ökat stadigt i Höör. Hacket i kurvan speglar den försämring i antal tåg och avgångar som infördes med 2011 års tidtabell, då tågen mot Kristianstad inte längre stannar i Höör. Denna skada har i stort sett kompenserats med nya Pågatågsavgångar i 2012 års tidtabell. Mätetalet är antal resande en normal höstvardag. Källa: Skånetrafiken 3

4 4. Andel vedpannor med/utan ackumulatortank 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% med ackumulatortank utan ackumulatortank Vedledning är miljövänligt eftersomm det inte bidrar till växthuseffekten. Å andra sidan kan vedeldning vara en källa till olika hälsofarliga luftföroreningar. Sur ved och dålig förbränning ökar utsläppen av skadliga ämnen. Med en ackumulatortank blir vedpannan effektivare och förbränningen kan kan förbättras. Därför pågår utfasning av vedpannor v utan ackumulatortank. År 2012 var andelen vedpannor utan ackumulatortank 18 procent. Nyckeltalet ska gå mot noll. Källa: Sotningsväsendet 4

5 5. Försurningsläget i skogsbäckar ph värde Äsperöd Oredstorp Skoga Toftaröd Hädensjö Medel alkalinitet Äsperöd Oredstorp Skoga Toftaröd Hädensjö Medel Problemen med försurning är störst i den norra delen av kommunen där berggrunden består av urberg med dålig buffringsförmåga. Dålig bufringsförmåga betyder att den kemiska sammansättningen av berggrunden är sådan att den inte kan motverka effekten av olika försurande ämnen. Sedan 1993, som är ursprungsåret tycks det ändå gå åt rätt håll. ph värdet i mätpunkterna har i de flesta fall ökat, liksom alkaliniteten. Källa: Höörs kommun 5

6 6. Tungmetallhalter i slam bly bly (mg/kgts) gränsvärde bly 6 kadmium och kvicksilver kadmium (mg/kgts) gränsvärde kadmium kvicksilver (mg/kgts) gränsvärde kvicksilver Slammet från avloppsreningsverket klarar gällande gränsvärden för tungmetaller. Att slammet har låga halter av tungmetaller är viktigt för att det sa vara säkert att sprida på åkrarna. Näringen i avloppsslammet behöver föras tillbaka till odlingsmarken för kretsloppet ska kunna slutas. I Höör återförs allt slam på åkermark, vilket innebär att omkring 10 ton fosfor varje år kan föras tillbaka till åkrarna. Källa: Höörs kommun 6

7 7. Fosfortransport i vattendrag Fosfortransport, rullande treårsmedel, kg/ha 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Höörsån Snogerödsbäcken Fosfor är den främsta orsaken till övergödning i sötvattensmiljöer. Övergödning ger i sin tur algblomning. Av de vattendrag som rinner till Ringsjön är Snogerödsbäcken den som för med sig mest fosfor i förhållande till avrinningsområdets storlek. Det vattendrag som transporterar mest forsfor i absoluta tal är Hörbyån. Minskad fosforbelastning i våra sjöar och vattendrag är en angeläget både ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Fisket försämras av övergödning liksom badvattenkvalitet och den biologiska mångfalden Källa: Ringsjöns vattenråd 7

8 8. Siktdjup i Ringsjön meter 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 1,20 1,40 1,60 Inget reduktionsfiske Mål för siktdjup 2015 Reduktionsfiskeperiod Siktdjup är ett enkelt och bra mått på Ringsjöns hälsotillstånd. En av orsakerna till dåligt siktdjup är övergödning och algblomning. I en övergödd sjö ökar också antalet växtätande fiskar på beskostnad av de fiskätande fiskarna. Det leder i sin tur till att undervattensvegetationen minskar. Då kan bottenslammet börjar virvla runt på ett annat sätt, vilket också ger grumligare vatten. Under de senaste åren har siktdjupet ökat och algblomningarna minskat. Det är en direkt efffekt av det restaureringsprojekt som pågår i sjön, där man fiskar upp stora mängder mört och småbraxen. Genom att på detta sätt förändra balansen melan olika typer av fiskar kan man tvinga in sjön i ett friskare tillstånd. För att åtgärden ska ha effekt på lång sikt krävs dock att fosforbelastningen på sjön minskar. Läs mer på: Källa: Ringsjöns vattenråd 8

9 9. Badvattenkvalitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel tjänliga prover tjänliga med anmärkning otjänliga Under badsäsong tas regelbundna prover vid de kommunala badplatserna. Det som mäts är halten av skadliga bakterier. En orsak till de förbättrade resultaten under senare år är förfinade mätmetoder, som mer strikt skiljer ut farliga bakterier. Kvaliteten på badvattnet är generellt mycket god i kommunen. För närvarande finns sju kommunala badplatser: Sätofta (Ringsjön), Stanstorp (Ringsjön), Gamla Boo (Ringsjön), Vaxsjön, Dagstorpssjön (2 platser) och Tjörnarpssjön. Källa: Höörs kommun 9

10 10. Kvalitet i kommunala dricksvattentäkter Nitrathalter i råvatten, mg/l Norra Rörum 15 Tjörnarp 10 Orup/Ormanäs 5 gränsvärde tjänligt med anmärkning Fluoridhalter i råvatten, mg/l 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Norra Rörum Tjörnarp Orup/Ormanäs gränsvärde Halterna av nitrat och fluorid är mätta i det obehandlade grundvattnet, så kallat råvatten. Nyckeltalet syftar till att hålla koll på grundvattenkvalitet snarare än dricksvattenkvalitet. Innan vattnet skickas ut i ledningarna till konsumenten behandlas det och blandas för att hålla en god kemisk status. Höörs kommunala dricksvattentäkter håller överlag bra värden redan i det obehandlade tillståndet. Källa: Höörs kommun 10

11 11. Areal anlagda våtmarker Areal anlagda våtmarker, ha (kumulativt) Närmare 70 hektar våtmarker har anlagts i Höör sedan början av 2000 talet. Syftet är dels att ta hand om näringsämnen innan de når sjöar, hav och vattendrag, men även att gynna växter och djur som är knutna till vatten. De flesta anlagda våtmarker finns i jordbrukslandskapet i den södra delen av kommunen, där problemet med övergödning är som störst. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län 11

12 12. Miljövänligare skogsbruk FSC areal, hektar PEFC areal, hektar Miljöcertifierat skogsbruk innebär att skogsägaren förbinder sig s att ta extraa miljö och naturvårdshänsyn, utöver det som lagstiftningenn kräver. PEFCC och FSC är två olika certifieringssystem. Den stora ökningen av FSC areal mellan och beror på att alla Södras kunder, som tidigare enbartt var anslutna till PEFC, numer är dubbelanslutna. Källa: FSC och Södra 12

13 13. Ekologiskt odlad åkermark 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Den ekologiskt odlade arealen ligger och pendlar kring 5 procent, vilket är ungefär samma värde som för hela Skåne. Riksgenomsnittet ligger på cirka 14 procent. Skåne är sämst i landet på ekologiskt odlad areal. Det regionala målet är att 15 procent av arealen ska vara ekologiskt odlad år Källa: Krav och Jordbruksverket 13

14 14. Mängd insamlat hushållsavfall ton per invånare Insamlat hushållsavfall Hushållens avfallsmängder minskar. Orsaken kan vara att vi blivit bättre på att källsortera. Men avfallsmängder är också beroende av konjunktur. I sämre tider konsumerar vi mindre, vilket avspeglas i avfallsstatistiken. I nyckeltalet ingår brännbart, komposterbart och annat insamlat material (metallskrot, elektronik, möbler mm) som inte omfattas av producentansvar (=återvunna förpackningar). Källa: Merab 14

15 15. Återvinning av förpackningar och tidningar kg/invånare Med viss tvekan hackar sig kurvan uppåt. Återvinningen ökar, men det är ingen spikrak trend. I nyckeltalet ingår insamlat material för återvinning från hushåll. Källa: Merab 15

16 16. Andel skyddad natur 2,8% 2,6% 2,4% 2,2% 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% Andel skyddad natur ,6% 97,4% Andelen skyddad natur har ökat med ett par små skutt de senaste åren. Orsaken är bildande av naturreservaten Östra och Västra Bosjöklosterhalvön. Fortfarande är dock den skyddade arealen ganska blygsam, 829 hektar, vilket motsvarar 2,6 procent. Genomsnittet för hela Sverige ligger på drygt 10 procent. De länder, däribland Sverige, som undertecknat den internationella konventionen för biologisk mångfald har förbundit sig att skydda 17 procent av landarealen. Källa: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen 16

17 Kommunen som geografiskt område 17. Energiförbrukning i kommunens lokaler Total energianvändning i kommunens lokaler, kwh per kvm Energiförbrukningen i kommunens lokaler har minskat stadigt under den senaste tioårsperioden. För de närmast kommande åren finns en kommunal strategi för energieffektivisering som ökar trycket ytterligare. Målet är att uppnå en minskning på 20 procent till år 2016, jämfört med 2007 års nivå, det så kallade Skåneinitiativet. Källa: Höörs kommun och HFAB 17

18 18. Förnybar energi i kommunens lokaler Andel förnybar energi i kommunens lokaler 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Den förnybarar delen av den kommunala verksamhetens energiförbrukning bestod fram til och med 2009 framförallt av fjärrvärme från flis. Från 2010 och framåt har andelen ökat betydligt beroende på att de kommunala verksamhetslokalerna numer förses med så kallad grön el. Källa: Höörs kommun och HFAB 18

19 19. Andel miljöbilar i kommunförvaltningens bilpark 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen miljöfordon har ökat rejält de senaste åren och är nu uppe i närmare 60 procent av den totala bilparken på cirka 50 personbilar. Miljöbilsdefinitionen följer förordningen om miljöbilspremie. Merparten av miljöfordonen utgörs av vanliga bensin och dieselfordon med låga utsläpp av CO 2. Dessutom fanns vid utgången av år 2012 en etanolbil, en laddhybrid och en ren elbil. Avsaknaden av en biogasmack i Höör begränsar urvalet av miljöbilar. Källa: Höörs kommun 19

20 20. Ekologiska livsmedel Andel ekologiska livsmedel 18% 16% 14% 15% 16% 12% 10% 8% 6% 6% 6% 7% 9% 11% 4% 2% 4% 4% 3% 0% 0% 0% Andelen ekologiska livsmedel har ökat och det tidigare på målet på 10 procent senast år2010 nåddes med lite marginal. Det nya målet är att andelen ekologiska livsmedel ska vara 25 procent senast år Andelen mäts i inköpsvärde och nyckeltalet omfattar den mat som köps in till skolor, förskolor och äldreboenden. Källa: Höörs kommun 20