TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE ARKITEKTER & INGENJÖRER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE 2006-03-08 ARKITEKTER & INGENJÖRER"

Transkript

1 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM FÖR NYTT STADSHUS I SÖDERTÄLJE

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING/FÖRORD Innehållsförtecning-Förord sid 1 Inledning-Övergripande programfrågor sid 2 Kommunikationer angöring parkering sid 4 Utvändiga trappor och ramper sid 6 Utvändiga hissar sid 7 Entréområde utanför byggnad sid 8 Entré och vindfång sid 10 Publika ytor på entréplan sid 12 Reception/information sid 14 Hissar sid 16 Trappor och ramper sid 18 Dörrar sid 20 Kommunikationsytor/korridorer sid 22 WC m.m. sid 24 Estrad sid 26 Trombon sid 28 Sessionssalar och nämndsalar sid 29 Konferensrum/mötesrum/tyst rum sid 30 Elallergirum sid 31 Övriga arbetsutrymmen-kontorsrum sid 32 Personalutrymmen sid 33 Teknikutrymmen och kök sid 33 Restaurang/café sid 34 Detaljer, inredning, utrustning, akustik sid 35 Säkerhetssystem-passersystem, utrymning/larm sid 36 Skyltsystem sid 38 Tillgänglighet i drifts- och förvaltningsskedet sid 40 Referenser och litteraturlista sid 41 Bilagor Bilaga 1-Situationsplan föreslagen omfattning markvärme Bilaga 2-Bild på NCS s ljushetsmätare Detta tillgänglighetsprogram ingår som en del i tillgänglighetsarbetet för det nya Stadshuset i Södertälje. Avsikten är också att programmet framöver ska kunna vara ett stöd vid tillgänglighetsarbete i kommande projekt inom Södertälje kommun. Programmet redovisar hur den övergripande inriktning - som lagts fast i tidigare målformuleringar i projektet - kan uppnås inom projektet som helhet, i olika utrymmen, för olika funktioner och i detaljfrågor som är viktiga för att skapa ett tillgängligt och användbart stadshus för alla. Tillgänglighetsprogrammet har upprättats i samråd med projektledning och granskats av Södertälje kommuns Kommunala Handikappråd (KHR) som är direkt underställt kommunstyrelsen. För texter och layout svarar Helén Nilsson och Branka Majkic, BBH Arkitekter & Ingenjörer AB. Det är att betrakta som ett levande dokument som kan kompletteras och revideras under projektets gång. Det vidare tillgänglighetsarbetet i projektet för Södertälje stadshus kommer att bedrivas enligt följande: Tillgänglighetsprogrammet ligger till grund för kommande granskning och bevakning av tillgänglighetsfrågor för att erhålla en hög grad av tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar i projektet - för såväl nya och befi ntliga byggnader. Lösningar och nivåer kommer att stämmas av mot projektets ekonomiska ramar. För nya byggnader sker under projekteringen en successiv granskning av arkitekternas och markkonsultens handlingar med avseende på tillgänglighet och användbarhet. För befi ntliga byggnader och utrymmen görs en handikapprevision där enkelt avhjälpta hinder samt övriga brister avseende tillgänglighet och användbarhet noteras. Dessa åtgärdas så långt det är möjligt inom projektets ramar i samband med ombyggnaden. Kvarstående hinder listas och prioriteras i en åtgärdsplan för att avhjälpa dessa. Detta kan ske genom särskilda åtgärder eller i samband med att andra åtgärder genomförs. Tillgänglighetsfrågor bevakas också i en särskild grupp som har återkommande möten där tillgänglighetsfrågor och skyltning/information diskuteras. Det sker även avstämning i olika skeden av speciella frågor som projektledning styr och som följer upprättad projekttidplan. I denna grupp har hittills ingått följande personer: Torbjörn Englund, Swepro projektledare Maria Ericsson, Södertälje kommun tillgänglighetsfrågor Lennart Granath, KHR Södertälje kommunala handikapprådet Olle Ericsson, KHR Södertälje kommunala handikapprådet Helén Nilsson, BBH Arkitekter & Ingenjörer tillgänlighetskonsult Lisa Lindström, BSK Arkitekter inredningsark/skyltprogram Vendela Thelander, BSK Arkitekter arkitekt byggnad Vid behov och diskussioner i speciella frågor har även andra personer medverkat vid gruppens möten. 1 Omslagsbild Perspektiv Södertälje stadshus, BSK Arkitekter AB

3 PROGRAM BBR HIN 1/ALM 1 Bygg ikapp handikapp INLEDNING-ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR INLEDNING ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR I den övergripande programhandlingen för Södertälje Stadshus ( ) anges grundläggande inriktning vad avser tillgänglighetsfrågor för det nya stadshuset. Begreppet tillgänglighet. Man talar om tillgänglighet för alla med hänsyn till olika handikapp utan särlösningar. Man talar även om tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Ett funktions- eller språkhinder som - ej infödd svensk, analfabet, rörelsehindrad synskadad, döv, sjukdom eller hög ålder, eller helt enkelt ännu ej läskunnigt barn - blir ett funktionshinder om miljön inte är anpassad. Med rätt anpassning är man inte handikappad längre. Området Planområdet ska göras så tillgängligt som är möjligt med hänsyn till de stora nivåskillnaderna i närområdet. Särskilt viktig är tillgängligheten från pendeltågsstationen/bussterminalen och stadskärnan. Byggnaderna ska ha en långtgående tillgänglighet med hänsyn till funktionen som stadshus och målpunkt för alla kommunens medborgare. Befi ntliga byggnader ska tillgänglighetsanpassas så långt det är rimligt i förhållande till merkostnader och tekniska avvägningar. Byggnad. Stadshuset ska ha en god tillgänglighet och vara lätt att orientera sig i. En god tillgänglighet markeras med en för alla gemensam och tydligt utformad entré mot Nyköpingsvägen och stationsområdet. Orienteringen underlättas av en gemensam välkomnande reception nära entrén i den stora entréhallen. Entréhallen är formad som ett atrium med plats för ca 300 personer och har ett öppet samband med övriga plan uppåt i huset. I den nya byggnaden fi nns några övergripande frågor som måste hanteras i kommande skede där tillgänglighetsfrågorna är viktiga att bevaka under hela projektet. Mycket glas såväl ut- som invändigt i den nya byggnaden. Det gäller att hantera öppenheten och genomsikten så att den inte hindrar, desorienterar, förvirrar, bländar, m.m. de grupper vi talar om ovan. ÖVERGRIPANDE LAGSTIFTNING OCH MYNDIGHETSKRAV Kortfattad översikt över förkortningar för lagar och föreskrifter som används i texten samt deras innehåll. PBL - Plan- och Bygglagen BVL Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. BVF Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Enligt BVF 12 skall byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bestämmelserna gäller ej arbetslokaler, om det är befogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda Enligt ovanstående lagar ska Boverket ta fram mer detaljerade föreksrifter. Dessa fi nns i BBR, BÄR, HIN1 och ALM1 och redovisas kortfattat nedan. BBR 10 OCH 11 - Boverkets Byggregler - innehåller föreskrifter och allmänna råd till PBL, BVL, BVF och Förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar. I BBR kapitel 3 samlas föreskrifter och råd avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med HIN 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Enkelt avhjälpta hinder är sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. ALM 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. Denna gäller t.ex. utvändig allmän platsmark inom projektet. Allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på platser där dessa föreskrifter är tillämpbara är t.ex. gator, vägar, torg och parker, fritidsområden, nöjesparker, cam- BYGG IKAPP HANDIKAPP Bygg ikapp handikapp att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för, personer med funktionshinder, kommentarer till Boverkets Byggregler - utgåva 3 är en skrift från Hjälpmedelsinstitutet och ges ut av svensk Byggtjänst. Boken är ej av karaktär bestämmelser men är mycket välskriven och kan användas som handbok. I boken resoneras kring funktionskraven i BBR samt redovisas lämpligt utformade principlösningar. Det är en lämplig handbok bl.a. då det gäller funktionsmått för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, som ju är dimensionerande för det nya stadshuset enligt BBR. Illustrationer ur boken kommer användas nedan - efter medgivande från svensk Byggtjänst - för att förtydliga viktiga principfrågor. Illustration Leif Quist 2

4 PROGRAM BBR HIN 1/ALM 1 Bygg ikapp handikapp INLEDNING-ÖVERGRIPANDE PROGRAMFRÅGOR Stora öppna ytor ställer krav på akustik, hörbarhet, ledstråk mellan och markering av viktiga målpunkter som entré, hiss trappa, reception osv. Det är även viktigt att forma en servicefunktion som är välkomnande och lätt att hitta och som har ett bra mikroklimat för samtal och information. Multifunktioner som nås via samma entré och ett stort infor mationstryck/informationsfl öde dels för att informera och vägleda, dels för att annonsera och göra reklam, ställer krav på tydlighet och ett samlat grepp på information en övergripande struktur ett tema som fungerar som övergripande orientering. Upplägg av detta program. Programmets innehåll redovisas i kolumnform nedan för olika miljöer ute och inne, för viktiga allmänna funktioner i en byggnad samt för de olika rumstyper som kommer att fi nnas inom byggnaderna. I anslutning till tillgänglighetsprogrammets mål och kravspecifi kationer redovisas i kolumnform även de myndighetskrav som gäller i sammanhanget. Boverkets föreskrifter BBR 10 och 11 redovisas med blå text, ALM 1 och HIN 1 redovisas med röd text. (se mer utförlig förklaring av gällande lagstiftning i kolumnen bredvid). Dessutom redovisas kortfattat i text och illustrationer rekommendationer ur handboken i Bygg ikapp handikapp för respektive utrymme/funktion (se mer utförlig förklaring i kolumnen bredvid). Illustrationer ur denna skrift redovisas enligt medgivande från svensk Byggtjänst för att visa lämpliga principlösningar. Illustrationer är utförda av Leif Qvist. Inom projektet bör lösningar i förekommande fall överensstämma med de rekommendationer som redovisas i Bygg ikapp handikapp. Dessutom rekommenderas att avstämning även sker med Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning Handikappombudsmannen. Inom projektet kommer även särskilda program att tas fram i andra frågor. För skyltning redovisas ett särskilt skyltprogram, För AV-utrustning ett särskilt program, för ljud- och akustikfrågor ett särskilt ljudkravsprogram. Även i dessa kommer att fi nns punkter som tar hänsyn till tillgänglighetsfrågor. nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I BBR kapitel 8 samlas föreskrifter och råd avseende säkerhet vid användning och kring t.ex. trappor och ramper, nivåskillnader och hinder. BÄR - Boverkets Allmänna Råd om ändring av byggnad (1999 års revidering) Denna skrift gäller befi ntliga byggnader som ändras. BÄR tydliggör varsamhetskravets innebörd och ger ledning för avvägning mellan krav på tekniska egenskaper å ena sidan och krav på hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar å andra sidan. HIN1 och ALM1 se intilliggande kolumn. Dessutom fi nns: AML Arbetsmiljölagen med Arbetsmiljöförordningen, är den lag som ligger i botten för de mer detaljerade föreskrifter som reglerar byggnader och arbetsmiljö i form av Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Arbetsmiljölagstiftnin gens krav riktar sig i första hand till arbetsgivaren som ansvarar för att arbetsmiljöreglerna följs. De föreskrifter ur Arbetarskydsstyrelsens författningssamling som äger mest relevans är: AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning som ger ramarna i form av mer allmänna krav på byggnader och dess olika delar. pingplatser, parkeringsplatser utomhus, begravningsplatser m.m. Föreskrifterna gäller om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållanden i övrigt och avser nya anläggningar. Illustration Leif Quist 3

5 PROGRAM BBR ALM 1 KOMMUNIKATIONER ANGÖRING PARKERING KOMMUNIKATIONER - ANGÖRING - PARKERING Att tänka på: Gångväg från T-bana/tåg Angöring/parkering Läge busshållplats Skyltar för taxistation, busshållplats Parkering färdtjänstfordon Parkeringsplats för rörelsehindrades fordon Markering av uppställningsplats för handikapparkering nära entré. Att kontrollera: Projektet bör i stort samordnas med intilliggande projekt som avser omdaning av området mellan Södertälje stadshus och stationsområdet, så att tillgängliga gångförbindelser skapas och lämpliga ledstråk utformas som ansluter från byggnadens entré till intilliggande område och gångvägar/trappa/ramp/hiss. Markyta utförs så att den medger passage för person med nedsatt rörelseförmåga mellan angöring och entré under årets olika årstider. Myndighetskrav bevakas. Plats för angöring med taxi(färdtjänst) säkerställs inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré) Parkeringsplatser för rörelsehindrads fordon säkerställs inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré). Bevaka zon för in-/urlastning av rullstol samt för passage mellan bilar. Trottoarkanter fasas av så att de medger passage med rullstol. Dessa parkeringsplatser ska kunna användas dels för besökare dels för personer som arbetar inom byggnaden. Antal - ca 6 platser i anslutning till entrésidan och vid lastgata. Plats förses med eluttag för motorvärmare och skyltas och markeras så att de kan hittas av såväl person med nedsatt rörelse- som orienteringsförmåga. Plats för angöring med buss turistbuss bör säkerställas inom föreskrivet angöringsavstånd (max 25 m från entré). Intressant är även att bevaka placering, utformning, gångavstånd och ledstråk från busshållplats för buss i linjetrafi k. BBR 3:122 En angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från entré. Minst en gångväg mellan byggnads entré och parkering, angöringsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångvägen bör vara horisontell eller luta högst 1:12 mellan minst 2 meter långa vilplan ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplan vara minst 1,3 meter bred ha hårdgjord yta vara fri från hinder samt ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsstället eller motsvarande bör förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. Dimensionering 5 Då platser eller områden ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga avses att de ska vara användbara såväl för personer med större utomhusrullstol, med manuell rullstol eller med rollator för utomhusanvändning som för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Dimensionerande lämpligt vändmått för personer med större utomhusrullstol är en cirkel med diametern 2.0 m. Skyltar 13 Det skall fi nnas nödvändiga informationsskyltar så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare kan använda platsen eller området. De skall: kunna uppfattas av och förstås av personer med nedsatt orienteringsförmåga utformas och placeras så att att de inte kan förväxlas med vägmärken och vägmarkeringar. Skyltar bör: vara lättbegripliga och lättlästa ha ljushetskontrast vara placerade på lämplig höjd så att de kan läsas/höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn placeras där man förväntar sig att de skall fi nnas och så att man kan komma tätt intill vara väl belysta ha textstorlek anpassad efter läsavståndet ha yta som ej ger upphov till refl exer vara kompletterade med bokstäver i upphöjd relief och/ eller punktskrift samt i vissa fall med talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända symboler Elektronisk skyltning bör utformas för att fungera för personer med exempelvis nedsatt syn eller hörsel eller kognitiv förmåga. Parkeringsplatser för rörelsehindrade 16 Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Markbeläggningen skall vara fast, jämn och halkfri. minst en plats utformas så att den medger att rullstolen, med ramp eller lift, tas in från sidan av ett fordon. Lutningen i längs- eller sidled bör inte överstiga 1:50. Breddmåttet på en parkeringsplats som ska medge att rullstolen tas in från sidan bör vara 5.0 m. Breddmåttet kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrde fi nns bredvid varandra. 4

6 PROGRAM Bygg ikapp handikapp KOMMUNIKATIONER ANGÖRING PARKERING Handikapplats fi nns idag iordningställd nära entréer till Telge Forum Skyltar för taxistation, busshållplats och övergångsställe bör fi nnas vid trottoarkant och ges sådan färg att de syns tydligt. Sammanfattning av krav på handikapparkeringsplatser tillräckligt många nära resmålet ej hinder som trottoarkant mellan p-plats/trottoar/entré tillräckliga mått, en del extra breda för van-bilar tydligt märkta och skyltade väl belysta motorvärmare, gärna skärmtak vid bostäder och arbets platser. Bredd minst 3.6 m. 5 m är lämpligt för att medge urstigning på två sidor/alternativt större bil med ramp. Illustration Leif Quist 5 Viktigt med markvärme under den kalla årstiden - Hiss till Skanstulls T-banestation, Stockholm.

7 PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp UTVÄNDIGA TRAPPOR OCH RAMPER UTVÄNDIGA TRAPPOR OCH RAMPER Att tänka på: Läge på trappa/ramp Markering av trappans/rampens början och slut Typ av trappa och placering Belysning Färgsättning kontrast Behov av sittplatser öppentrappa, spiraltrappa handledare olycksrisk Att kontrollera: Trappor. Trappor ska vara markerade på första och sista plansteget med avvikande färg som kontrasterar i ljushet/mörkhet mot omgivande ytor. Detta underlättar för person med nedsatt syn att läsa trappans form och utsträckning. Trappan förses med handledare på båda sidor som löper obruten längs hela trappan inklusive vilplan. Detta underlättar för blinda personer att tolka trappans form och utsträckning samt utgör stöd för personer med nedsatt rörelseförmåga. Handledare utformas så att den börjar och slutar en bit före och efter trapplopp samt i detalj formas så att det ej fi nns risk att man hakar fast i änden. Ramper. Lutning på ramper ska helst vara 1:20 dock max 1:12. Ramper markeras i början och slutet med avvikande färg som kontrasterar i ljushet/mörkhet mot omgivande ytor för att ge information om utbredning till personer med nedsatt syn. Ramper förses med räcke på båda sidor som stöd för person med gångsvårigheter samt vid behov - avåkningsskydd. Ramper delas upp vid nivåskillnad överstigande 50 cm och förses med mellanliggande vilplan med god plats för rullstol. Total höjd som överbryggas med ramp bör ej överstiga 1 m. Ramp bör ej bestå av fl er än två rampavsatser. Tillräckligt utrymme ska fi nnas före och efter ramp för att person i rullstol säkert ska kunna manövrera. Belysning ska vara jämn, ha god ljusstyrka och inte blända. Myndighetskrav bevakas utformning enligt ALM 1. BBR 8:232 Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förfl ytta sig säkert. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om. Man bör dela av trappor som är bredare än 2,5 meter med räcken eller ledstänger i två eller fl era lopp. Ramper och trappor 9 Trappa ska kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förfl ytta sig säkert. Trappor och ramper skall på båda sidorna ha ledstänger som är möjliga att greppa om. Undvik fl er än två ramper efter varandra. En trappa bör ha fl er steg än två. En ramp bör: a. luta högst 1:20 mellan minst 2 meter långa vilplan b. ha en höjdskillnad på högst 0.5 m mellan vilplanen c. ha en fri bredd på 1.5 m d. vara fri från hinder samt e. ha ett minst 40mm högt avåkningsskydd om det fi nns höjdskillnader gentemot omgivningen En ledstång bör a. utformas ergonomiskt b. löpa oavbrutet c. gå förbi översta och nedersta stegframkanten res pektive rampens början och slut med minst 300 mm. d. ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor e. ha en höjd av 0.9 m samt f. i ramper även fi nnas på en höjd av 0.7 m. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. Kontraster och markeringar. 11 Trappor ska förses med kontrastmarkeringar så att synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter kan uppfatta nivåskillnaden. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.4 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området. Där det fi nns trappor bör alternativ och likvärdig väg som rörelsehindrade kan använda fi nnas. Trappor utomhus bör ha minst tre och högst åtta steg. Längre trappor avdelas med vilplan, gärna med sittmöjlighet. Trappor förses med ledstång på båda sidor och kontrastmarkeras. I bred trappa kan gärna fi nnas mellanledstång så att man kan stödja med båda händerna. Om trappa förskjuts ur gångvägens riktning minskar risken för synskadade. Illustration Leif Quist 6

8 PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp UTVÄNDIGA HISSAR UTVÄNDIGA HISSAR Att tänka på: Läge på hiss - ledstråk Mått på hissdörr/hisskorg Mellanrum vid på- och avstigning mellan hiss och schakt/ingen nivåskillnad Manövertablå hiss syntetisk talenhet Våningsmarkering Belysning Färgsättning - kontrast Om hiss utförs är det viktigt att kontrollera: Placering i direkt anslutning till gångstråk med markering av ytan framför hissdörr. Tydligt markerad hissfront. Anropspanel ska vara tydligt markerad och placerad så att den kan nås av person med nedsatt rörelseförmåga och kan hittas av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Ytan framför hiss ska vara väl belyst med en belysning som ej bländar och är placerad så att person kan komma nära för att läsa anropsknappar utan att kasta slagskugga. Hisskorg med invändiga funktionsmått som medger användning av person i eldriven rullstol för utomhusanvändning. Hissdörrar ska kunna passeras av person i utomhusrullstol. Automatisk teleskopdörr är att föredra framför slagdörr med dörröppningsautomatik. Passagemått ska ej understiga 900 mm. Manöver- och signalorgan i hiss som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förutom akustisk och optisk signal, bör hiss förses med syntetisk talenhet. Inredningsdetaljer utformas så att de är användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ex. speglar,invändig handledare, sittplats. Invändig handledare utgör stöd för personer med balanssvårigheter. Bygg ikapp handikapp bör gälla som riktlinjer vid utformning. BBR 3:124 Minst en hiss ska rymma person som sitter i rullstol och en medhjälpare. Hissar anordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen avstannar för av- och påstigning. BBR 3:125 Dörrar och portar utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Roterdörr skall kompletteras med slagdörr. Fritt passagemåttet i hissdörrar bör vara minst 0,80 meter. BBR 8:72 Persontillåtna hissar ska ha sådan larmanordning att en person som är instängd i hissen kan ge nödsignal till en plats varifrån hjälp kan erhållas eller tillkallas. Hissar 10 Om en nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan tillskapas/anläggs, skall nivåskillnaden överbryggas med hiss och trappa, om det inte är möjligt eller lämpligt att göra överbryggningen med ramp och trappa. Hiss eller annan lyftanordning skall rymma person med större utomhusrullstol och en medhjälpare samt i övrigt vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den. Vid viktiga målpunkter, som t.ex. terminaler, och vid hållplatser bör stora nivåskillnader motsvarande mer än ett våningsplan, t.ex. mellan gator eller mellan gata och en bro, överbryggas såväl med trappa som med hiss. Hissar som uppfyller kraven på invändiga korgmått fi nns i SS-EN 81 70(1), typ 3 (2.0x1.4m). Där fi nns även exempel på lämpliga manöveroch signalorgan. Sammanfattning krav på manöverpanel i hiss kontrasterande färg mot väggen utvinklad 45º från vägg stora knappar ej touchknappar eller tröga knappar (ca 2.5-5N) stora tydliga siffror siffror i upphöjd relief eller komplettering med punktskrift avstånd mellan knappar mm entrévåningsknapp särskilt markerad Mellan hisskorg och schakt ska inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. Kravspecifi kationer enligt Europastandard SS-EN 81-70(1) beaktas ( Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar Särskilda applikationer för person och varupersonhissar Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar). Illustration Leif Quist 7

9 PROGRAM BBR ALM 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD ENTREOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD Att tänka på: Skärmtak Markvärme Material, färg och form markerad entré ledstråk Belysning Ljud Hinder cyklar pelare, stolpar skyltar bänkar, konstnärlig utsmyckning Ytbeläggning Nivåskillnader trappor, ramp marklutning trottoarkanter Drift- och underhållsaspekter i förvaltningsskedet Planteringar/vegetation Att kontrollera: Området ska vara tydligt i sin utformning, vara försett med ledstråk mellan angöringsplats/-er och entré, inte innehålla hinder som kan medföra olycksrisker för personer med nedsatt orienteringsförmåga, inte innehålla nivåskillnader som kan utgöra hinder för personer med nedsatt rörelseförmåga. Trappor, ramp se särskilt textavsnitt. Skärmtak ska fi nnas över yta närmast entré. Markvärme entréområde förses med markvärme så att is- och snöansamlingar undviks under den kalla årstiden. Omfattning mellan entré och angöringsplatser - se Bilaga 1. Material, färg och form Entréområde utformas med en tydliggörande färgsättning och belysning så att entrédörrar är lätta att hitta. Mellan angöring och entré ska ledstråk fi nnas som är lätta att följa och avviker i ljushet /mörkhet och i struktur mot omgivande material. Belysning ska utformas så att den ger information om BBR 3:122 Minst en entré till en byggnad ska placeras och utformas så att den kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En angörings- eller parkeringsplats för rörelsehindrades fordon skall kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från sådan entré. Minst en gångväg mellan byggnads entré och parkering, angöringsplats för bil, friytor och allmänna gångvägar skall kunna användas av person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångvägen bör: vara horisontell eller luta högst 1:12 mellan minst 2 meter långa vilplan ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplan vara minst 1,3 meter bred ha hårdgjord yta vara fri från hinder ha minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsstället eller motsvarande bör förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. Gångytor 7 Gångytor utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor ska särskilda ledstråk fi nnas. Gångytor bör utformas utan nivåskillnader. Asfalt, betongmarkplattor, släta stenhällar, stenmjöl som vattnas för att bli hårt är exempel på lämpliga material. I grusytor kan fasta gångytor iordningsställas genom ytbehandling. En gångyta bör a. vara så horisontell som möjligt en längslutning brantare än 1:50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga. b. inte luta mer än 1:50 i sidled c. vara 2.0 m bred eller vara minst 1.8 m bred och ha vändzoner med jämna mellanrum. d. vid öppningar vara minst 0.9 m bred e. vara fri från hinder f. vara väl åtskild från cykelbana och körbana g. särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande beläggning. När släta gångytor kombineras med ojämna bör den släta gångytan vara minst 0.9m bred och förses med mötesplatser och vändzoner. Utjämning mellan gångytor 8 Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till gångytor utformas, placeras och markeras så att de inte medför Sittbänkar med armstöd och ryggstöd bör fi nnas längs gångvägar, förslagsvis var 25:e meter i närheten av bostadsentré, i övrigt som regel var 100:e meter. Sammanfattande krav på gångvägar så liten lutning som möjligt tillräckligt breda ej kantsten o.d. i gångytan (men gärna längs den) markbeläggning som är jämn, fast och ej blir hal vid regn lätta och säkra att följa för synskadade fria från onödiga hinder, de hinder som fi nns markeras välbelysta valmöjligheter ej växter som kan ge allergiker problem 8

10 PROGRAM ALM 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉOMRÅDE UTANFÖR BYGGNAD riktningar i gångstråk samt om viktiga målpunkter. Armaturer ska placeras så att de ej utgör hinder eller olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. De ska ge ett gott allmänljus och ej blända. Ljud undvik störande ljud inom entréområdet. Orienterande ljudinformation kan diskuteras. Hinder Räcken bör ej vara lägre än 90 cm för att ej utgöra snubbelrisk för personer med nedsatt syn och försedd med en för käppen kännbar horisontell markering på ca 20 cm ö.f.m. Cyklar - tydligt avgränsad uppställning som sidoplaceras från gångstråk Pelare, stolpar - ska ej stå i gångstråk samt vara kontrastmarkeras om de kan utgöra olycksrisk för gående Skyltar - tydligt utformade, naturlig placering, text med lämplig storlek. Bänkar, konstnärlig utsmyckning m.m. ska placeras så att de inte står i gångstråk Ytbeläggning - hård och jämn yta. Undvik brantare lutning än 1:50 ut från byggnad. Undvik nivåskillnader i gångytor. Om nivåskillnad ändå förekommer så ska denna fasas av med ramp med lutning helst 1:20, dock max 1:12. Kännbar kant för synskadade ska dock vara minst 4 cm. Trottoarkanter ska vara kännbara för personer med nedsatt orienteringsförmåga så att man inte av misstag går rakt ut i en köryta samt för att ge möjlighet att ta ut en riktning vid passage över köryta. På lämpliga ställen förses trottoarkanter med avfasade partier med bredd minst 90 cm för passage med rullstol eller rollator. Drifts- och skötselaspekter. Det är viktigt att redan i planeringsstadiet tänka igenom hur detta område t.ex. ska snöröjas så att avsedda gångytor och ledstråk kan fungera året om. Planteringar/vegetation bör skiljas med tydlig gräns från gångeller vistelseyta. Undvik växtlighet som kan orsaka allergiska besvär. Välj växter som är lättskötta. Intill gångytor bör ej väljas starkväxande arter - kräver tät beskärning för att inte växa ut i gångytan och utgöra en olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser ska delar av ev. nivåskillnader utjämnas med ramp till 0-nivå - t.ex. övergångsställen, parkeringsplatser för rörelsehindrade och platser för på- och avstigning på allmänna platser. Utjämning till 0-nivå bör inte ha större lutning än 1:12. Bredden bör vara cm. Vid t.ex. övergångsställen bör kantsten fi nnas kvar vid sidan av utjämningen så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Kontraster och markeringar. 11 Viktiga målpunkter, gångytor, trappor och ramper ska vara lätta att upptäcka. Busshållplatser, hissdörrar, övergångsställen och andra viktiga målpunkter samt gångytor, trappor och ramper bör utformas så att de tydligt framträder mot omgivningen för att bl.a. synsvaga, blinda, personer med utvecklingsstörning eller personer med andra orienteringssvårigheter lättare ska kunna använda dem. Ledstråk bör kontrastera mot omgivningen både visuellt och taktilt. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen. Gångytor med kontrastmarkering bör utformas så att de inte medför risk att snubbla. En ljushetskontrast på minst 0.4 enligt NCS (National Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande beläggningen kan avsevärt öka möjligheten för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter att uppfatta markeringen. Sammanfattande krav på entré till byggnad. kort avstånd från angöringsplats och handikapparkeringsplats till entré tillräckliga mått på plan yta framför entrédörr Gräskanter, murar, staket, kanter och fasader är naturliga avgränsningar som kan underlätta orienteringen för synsvaga och personer med andra orienteringssvårigheter. Logiska färgsystem underlättar orienteringen för personer med utvecklingsstörning eller andra orienteringssvårigheter. Belysning 14 Belysning på gångytor och vid viktiga målpunkter skall vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa. Belysningen bör vara jämn och anordnad så att även synsvaga, personer med andra orienteringssvårigheter och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. Fast belysning bör inte vara bländande - viktigt att ljuskällan är avskärmad. Sittplatser 15 Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall fi nnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter. En sittplats bör ha ryggstöd och armstöd, ha sitthöjden m och armstödshöjden 0.70 och ha armstöd med framkant som går att greppa om. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant. Vid sidan om sittplatsen bör det fi nnas plats för en rullstol. Sittplatser bör placeras vid sidan av gångytan. 9

11 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp ENTRÉ OCH VINDFÅNG ENTRÉ OCH VINDFÅNG Att tänka på: Mått Låssystem passagemått dörr nivåskillnad/tröskel fritt mått vid dörrparti vindfång, torkmatta, skrapgaller - olycksrisk säkerhetsmått till trappor m.m. porttelefon kodlås kortsystem säkerhetsfrågor dörröppningsautomatik och placering av manöverpaneler tröghet i dörr Belysning Skyltning Markering av stora glasytor Kontrastmarkering Ytskikt halkfritt Klimatskydd/skärmtak Att kontrollera: Portar ska vara möjliga att passera för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Fritt passagemått ska vara minst 900 mm. Tröskel ska undvikas om tröskel ändå utförs ska den totala nivåskillnaden vid passage mellan ute/inne ej överstiga 25 mm. Markytan direkt utanför entrépartier ska vara plan (lutning på max 1:50 för vattenavrinning). Inga ojämnheter eller lutningar på manöverytor. Eventuell lutning brantare än 1:50 bör ej börja närmare fasad än 2 m. Vindfång bör vara minst 2.4 m djupt för att ge plats för eldriven rullstol för utomhusanvändning. Passage genom vindfång bör helst kunna ske utan riktningsförändring. Funktionsyta och betjäningsyta vid sidan av dörr för att kunna manövrera dörrar från rullstol om dessa ej öppnas automatiskt i alla sammanhang samt för att kunna vända. Torkmatta ska vara stadig, hård och jämn så att rullstol eller rollator lätt rullar över och att käpp ej fastnar i mattan. Inga lösa skrapgaller olycksrisk BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Ramper bör luta högst 1:12 och ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan minst 2 meter långa vilplan Korridorer bör vara minst 1.3 m breda (i begränsade delar, t.ex. vid pelare kan bredden minskas till 0,80 meter). (Här är det på sin plats att hänvisa till kravet på bredd i utrymningsväg som enligt råd ej bör understiga 0,90 meter och 1,20 meter från brandceller avsedda för fl er än 150 personer.) BBR 3:125 Dörrar och portar ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Roterdörr skall kompletteras med slagdörr. Fritt passagemåttet i entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar eller öppningar i förfl yttningsvägar bör vara minst 0,80 meter. 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Trösklar bör tas bort, eller åtgärdas på annat sätt så att nivåskillnader utjämnas, för att t.ex. personer i rullstol eller med rollator skall kunna passera. Dörrmattor och skrapgaller, som är tunga att passera eller medför snubbelrisk, bör bytas eller åtgärdas på annat sätt. Dörrar med dörrstängare bör förses med automatisk dörröppnare. Vid utformning av dörrar med automatisk öppnare är det viktigt att de ingående funktionerna placeras på rätt plats Manöverdon till dörröppnare bör i höjd- och sidled placeras så at även en person i rullstol eller med rollator kan använda dem utan att träffas av dörrbladet. Manöverdon bör placeras så at de lätt kan nås från rullstol. En lämplig placering är med centrum 80 cm från marken och minst 70 cm, men gärna 100 cm, från hörn eller dörrblads framkant i ogynnsammaste läge. Manöverknappar kontrastmarkeras, områden där dörrar slås upp markeras alternativt förses med säkerhetssensorer Olämpligt utformade handtag och lås bör bytas mot sådana som kan hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga. Sammanfattande krav på entré och entréhall i byggnad. entrén markerad så att synskadad upptäcker den breda, lättöppnade dörrar helst automatisk skjutdörr, ingen eller låg tröskel stor glasdörr markerad eller med spröjs i ögonhöjd. rymligt vindfång bör utformas så att man kan passera det utan att byta riktning. tillräcklig yta att använda rullstol enkel. logisk planlösning, överblickbar entréhall, lätt att hitta reception, toalett m.m. tydlig skyltning markerade gångstråk, inga hinder, trappor och stora glasdörrar markerade färg, material och belysning som underlättar för synskadade ej snubbelrisk bra ljudklimat Ev. porttelefon etc lämpligt placerad. 10

12 PROGRAM BBR Bygg ikapp handikapp Lås-/passersystem Dörröppningsautomatik med lämplig utformade och placerade manöverpaneler/alternativt styrning via rörelsedetektor eller motsvarande. Dörröppningsautomatik/passersystem automatiska skjutdörrar är lättast att passera för person i rullstol. För person med nedsatt syn kan manuell slagdörr vara att föredra. Lämpligt att båda typer fi nns vid entrén i anslutning till gångstråk in mot reception. Roterdörr får ej utgöra enda passagemöjlighet in till byggnad. Belysning ska vara jämn och ej blända. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnaders rörliga delar skall placeras och utformas så att risken för personskador genom klämning, snubbling eller liknande begränsas. ENTRÉ OCH VINDFÅNG Inga skyltar och hinder med placering eller utformning som kan utgöra olycksrisk för person med nedsatt orienteringsförmåga. Viktigt med tydlig information som leder vidare och som är möjlig att ta del av för alla. Se för projektet särskilt framtaget skyltprogram. Markering av stora glasytor ska göras så att entrédörrar blir tydliga mot omgivande partier och så att man ej går in i glaspartier som ej är dörrar. Kontrastmarkering ska vara väl synlig och avvika i ljushet/mörkhet såväl från insida som utsida och under olika tider på dygnet. Inga ojämnheter eller lutningar på manöverytor. Golvbeläggning ska vara halkfri. Skärmtak bör fi nnas över entré. Det ger skydd mot regn och snö, bidrar till att markytan hålls ren från nederbörd och bidrar genom ett annat ljudklimat till att underlätta orienteringen för den som har nedsatt orienteringsförmåga och närmar sig entrén. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. Skyltar eller andra markeringar skall placeras och utformas så att de lätt kan uppmärksammas även av personer med nedsatt synförmåga. BBR 8:313 Glasytor som är oskyddade och belägna så att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade. Illustration Leif Quist 11

13 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN Att tänka på: Hur leds man vidare? Assistans eller egen orientering/förfl yttning Receptionsdisk utformning (hitta till och från) Ledstråk Gångriktningar hur anges de golvbeläggning belysning färgsättning skyltning Hinder pelare m.m. Akustik taluppfattbarhet, efterklangstid Ljus dagsljus bländning belysning Inredning, möblering information teknisk utrustning sittgrupper, konstnärlig utsmyckning kapprum Att kontrollera: Entréhall. För projektet gäller en gemensam entréhall. Lösningar ska utformas med inriktning på egen orientering/förfl yttning - assistans utgör endast en ev. tillkommande service. Reception placeras och utformas så att man lätt hittar till denna från entré.i entréhall ska ej fi nnas fritt stående föremål som växter, broschyrställ, informationstavlor, konstnärlig utsmyckning, möbler i gångytor/ledstråk. Dessa skall ordnas på ett sådant sätt att man lätt hittar dem samt placeras på avgränsade ytor vid sidan av gångstråk. Ledstråk Stråk skapas mellan viktiga målpunkter över öppna ytor. Ledstråk får ej sluta i intet. Primärt ledstråk ska fi nnas mellan entré/reception. Ledstråk även till trappa, hissar, informationscentraler, toaletter, kapprum. Stråk markeras med kontrasterande färg och taktilt. Vägledande belysning är lämpligt för att förstärka gångriktningar i ledstråk och över öppna ytor. Skyltning på lämpliga platser bidrar till att underlätta orienteringen längs ledstråk. Särskilt skyltprogram kommer att tas fram i projektet där dessa frågor bevakas. Undvik blanka material och stora speglande ytor som kan ge besvärande refl exer och förvirra person med nedsatt orienteringsförmåga. BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnaders rörliga delar skall vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning, snubbling eller liknande begränsas. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. Skyltar eller andra markeringar skall vara så placerade och utformade att de lätt kan uppmärksammas även av personer med nedsatt synförmåga. I BBR 8:313 ange att glasytor som är oskyddade och så belägna att personer kan komma i kontakt med dem, skall utformas så att risken för personskador begränsas. Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar, skall vara tydligt markerade. 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Strategiska punkter, t.ex. ytterdörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, nödutgångar och trapphus bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. Logiska ledstråk som leder mellan utvalda och strategiska punkter bör anordnas till ledning för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastlinjer i golv kan anordnas med avvikande material för blinda och med ljushetskontrast för synsvaga. För personer med utvecklingsstörning underlättas orienteringen av logiska färgsystem. Oskyddade glasytor bör varningsmarkeras, exempelvis genom avvikande ljushet mot bakgrunden. Markeringarna bör placeras i ögonhöjd. 9 Hinder i form av bristande eller bländande belysning skall undanröjas. Sammanfattande krav på entréhall i byggnad. enkel. logisk planlösning, överblickbar entréhall, lätt att hitta reception, toalett m.m. tydlig skyltning markerade gångstråk, inga hinder, trappor och stora glasdörrar markerade färg, material och belysning som underlättar för synskadade ej snubbelrisk bra ljudklimat kapphylla nåbar från rullstol 12

14 PROGRAM HIN 1 PUBLIKA YTOR PÅ ENTRÉPLAN Hinder Centrala förfl yttningsvägar ska vara utan hinder. Öppna trappor ska markeras ner till golv upp till ca 2.20 m höjd över golv. Inga föremål får placeras under denna höjd utan att förankras ner i golv på ett sådant sätt att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Fristående pelare markeras dels i ögonnhöjd, dels nere vid golv. Akustik. I den öppna entréhallen är det viktigt att skapa ett bra ljudklimat, dämpa den totala ljudnivån, hålla ner efterklangstiden samt skapa ett bra mikroklimat för samtal. Se för projektet upprättad ljudkravsprogram där dessa frågor bevakas och kravnivåer redovisas. Stora glasytor i fasad. Möjlighet bör fi nnas till dagsljusavskärmning för att undvika bländning av direkt infallande dagsljus. Belysning bör kunna anpassas till dagsljusets styrka samt medverka till att undvika bländning från de stora glasfasaderna Belysning kan användas för att skapa ledstråk i kommunikationszoner och markera viktiga målpunkter. Inredning, möblering Information - se nedan om skyltning/information samt för projektet särskilt framtaget skyltprogram. Teknisk utrustning. På entréplanet kommer fi nnas utrustning för multimedia enligt särskilt AV-program med TV- och plasmaskärmar för information om pågående aktiviteter, datautrustning för informationssökning, ljudanläggning för information och bakgrundsmusik m.m. Det är viktigt att dessa media utformas och placeras så att de inte ökar den redan stora komplexiteten i byggnaden, utan kan användas och förstås av alla besökare. Sittgrupper/Möblering Sittmöjligheter anordnas så att de sidoplaceras från gång-/ledstråk. Möbler väljs så att de är tydliga till form och färg och kan uppfattas även av person med nedsatt orienteringsförmåga. I anslutning till möbler bör även fi nnas plats för rullstol/-ar. Inredningsenheter såsom dataskärmar med möjlighet att arbeta/aktivt användande bör fungera även för person i rullstol minst en sådan plats ska vara höj- och sänkbar. Kapprum Kapphyllor ska medge att person i rullstol kan använda dessa (del av denna bör ha krokar eller likv på höjd 1.2 m över golv samt manöveryta framför kapphylla) Kapphyllor ska ej ha öppna gavlar som kan innebära risk för synskadad att gå in iden, utan ska vara väl avgränsade, helst byggas in i omgivande utrymme. Klädskåp placeras och utformas så att de kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Stora glasytor mot det fria bör kunna skärmas av för att motverka bländning - med t.ex. gardiner, markiser eller persienner. Viktigt att belysning ej bländar, att kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne inte är för stor. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och att läsa på läppar. Belysningen där man förfl yttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade och döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. 13

15 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp RECEPTION/INFORMATION 14 RECEPTION / INFORMATION Att tänka på: Receptionsdisk utformning besökare / arbetsplats nedsänkt del för sittande/rullstol material höjd Akustik taluppfattbarhet, efterklangstid teleslinga Ljus dagsljus bländning belysning Kösystem placering utformning Skyltning Att kontrollera Receptionen är en arbetsplats och ska även fungera för person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga som arbetar inom anläggningen. Kravet på tillgänglighet och användbarhet gäller såväl receptionsdisk som bakomliggande utrymmen med backoffi ce - funktioner. Receptionsdisk. Det är viktigt att besökare hittar till receptionsdisk från entrén och att den ger möjlighet till god kommunikation mellan personal och besökare. Det är viktigt med en god taluppfattbarhet vid disken både ur arbetsmiljösynpunkt för personal och för besökare. Disken utformas med del av disken nedsänkt för sittande och /eller rullstolsburen person besökare/receptionist. Höjd och djup på disk vid sittplats ska medge plats för rullstol. Man bör undvika speglande och hårda material på ovansida disk. Akustik. Receptionsdisk förses med teleslinga som utformas så att överhörning ej kan ske. Mikrofon fälls in i disken. Funktionen ska ligga så i byggnaden att det ej störs av intilliggande magnetfält (ex. annan kraftig teleslinga). BBR 3:123 Entréer och kommunikationsutrymmen skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol. Förfl yttningsvägar skall utformas så att personer i rullstol kan förfl ytta sig utan hjälp. Exempel på ledstråk. Kommunikationscentrum Halmstad. HIN 1 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Allmänt råd: Strategiska punkter, t.ex. ytterdörrar, manöverdon till automatiska dörröppnare, hissdörrar, toalettdörrar, receptionsdiskar, informationsställen, nödutgångar och trapphus bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig. Kontrastmarkeringar kan exempelvis uppnås med avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. 11 Hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning skall undanröjas. Fast inredning bör anpassas för att fungera för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempel på sådan anpassning kan vara att sänka för högt placerade telefoner och kölappsautomater så att personer i rullstol kan nå dem och att utrusta telefoner med förstärkare och komplettera system med talförbindelse och optisk anordning så att hörselskadade och döva kan ta del av informationen. Exempel på åtgärder för att personer med nedsatt syn ska kunna använda knappsatser där sifferkombinationer ska slås in kan vara att knappsatsen förses med ljushetskontrast, att 5:an förses med en taktilt märkbar punkt och att knappsatsen förses med punktskrift. Illustration Leif Quist

16 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp Receptionsdisk med försänkt del för sittande besökare eller person i rullstol - Kommunikationscentrum Halmstad RECEPTION/INFORMATION Övriga ljudåtgärder kan t.ex. vara skärm som avgränsar området mellan receptionist och besökare från ljudet i den övriga hallen, komplettering av absorbenter i anslutning till disk i samråd med ljudkonsult. Se för projektet upprättat ljudkravsprogram samt AVprogram där dessa frågor bevakas och kravnivåer redovisas. Belysning av receptionsdisk ska vara god så att hörselskadad person kan se läpparna på den andra personen vid disken och placerad så att den inte bländar. I projektet diskuteras kösystem. Eventuellt kösystem ska utformas så att det kan användas även av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Logisk och tydlig placering av kölappsautomat med höjd så att den kan nås av person i rullstol. Eventuella displayer placers så att man även kan komma nära. Komplettering med syntetiskt tal vid knapptryckning på kölappsautomat med information om nummer, reception samt ljudton från aktuell receptionist. Illustration Leif Quist 15

17 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp HISSAR HISSAR Att tänka på; Läge på hiss Mått på hissdörr/hisskorg Mellanrum vid på- och avstigning mellan hiss och schakt/ingen nivåskillnad Manövertablå hiss syntetisk talenhet Våningsmarkering Markering av hissfront Belysning Färgsättning kontrast Skyltning Att kontrollera: Hissar som är en del i centrala kommunikationer i byggnaden placeras så att de är lätta att hitta till från reception, är tydligt markerade och utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ledstråk skapas mellan reception/entré och hissar. I befi ntliga byggnader fi nns idag vissa nivåskillnader. I möten mellan befi ntliga byggnadsvolymer och nya volymer uppstår på några ställen nivåskillnader. Dessa nivåskillnader överbryggas med trappor, ramper och hissar. I befi ntlig kontorsbyggnad kompletteras med enkel lyftplatta, för att göra högre belägna konferens utrymmen på plan ett möjliga att nå med rullstol. Sessionssal nås dels med hiss från entréplan, dels från café/ restaurangdelen på plan ett med enkel hiss placerad intill trappor mellan dessa ytor. Samtliga kontorsutrymmen nås via nya hissar som placeras i central kommunikationsyta i anslutning till atriet. Ny hiss tillkommer mellan entréplanet (i anslutning till foajén) upp till artistloger m.m. BBR 3:124 Minst en hiss ska rymma person som sitter i rullstol och en medhjälpare. Hissar anordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen avstannar för av- och påstigning. BBR 3:125 Dörrar och portar utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme fi nns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder. Fritt passagemåttet i hissdörrar bör vara minst 0,80 meter. BBR 8:72 Persontillåtna hissar ska ha sådan larmanordning att en person som är instängd i hissen kan ge nödsignal till en plats varifrån hjälp kan erhållas eller tillkallas. 6 Fysiska hinder i form av mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon skall undanröjas. Olämpligt placerade manöverpaneler i och utanför hissar bör fl yttas och olämpligt utformade manöverpaneler bör bytas. Manöverpanelers läge har betydelse för om rullstolsburna kan nå dem. Utformningen är viktig för personer med nedsatt syn och för personer med utvecklingsstörning. Utgångsknappen bör ha mot omgivningen avvikande form och ljushet. För lämplig utformning och placering av manöverpaneler, se SS-EN Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Strategiska punkter, t.ex. hissdörrar bör kontrastmarkeras så att synsvaga och personer med utvecklingsstörning lättare kan orientera sig - avvikande material och ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System) gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta en markering. Sammanfattning krav på manöverpanel mot väggen kontrasterande färg utvinklad 45 gr från vägg stora knappar ej touchknappar eller tröga kappar (ca 2.5-5N) stora tydliga siffror siffror i upphöjd relief eller komplettering med punktskrift avstånd mellan knappar mm entrévåningsknapp särskilt markerad Hissar ska ha funktionsmått som medger användning av person i utomhusrullstol. Mått invändig hisskorg ska ej understiga 1100x1400 mm och nya hissar bör medge plats för eldriven rullstol för utomhusanvändning som fordrar något större yta. Hissdörrar ska medge passage av person i utomhusrullstol. Dörrar bör vara teleskopdörrar med ett fritt öppningsmått på min 900 mm. Illustration Leif Quist 16

18 PROGRAM Bygg ikapp handikapp Mellan hisskorg och schakt ska det inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. Manöver- och signalorgan i hiss som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Förutom akustisk och optisk signal, bör hiss förses med syntetisk talenhet. Inredningsdetaljer utformas så att de är användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ex. speglar,invändig handledare, sittplats. Invändig handledare utgör stöd för personer med balanssvårigheter. Bygg ikapp handikapp bör gälla som riktlinjer vid utformning. Mellan hisskorg och schakt ska inte fi nnas nivåskillnader eller större springor som kan innebära att person i rullstol fastnar vid in-/utpassage. HISSAR Kravspecifi kationer enligt Europastandard SS-EN 81-70(1) beaktas ( Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar Särskilda applikationer för person och varupersonhissar Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar). Hissfronter ska vara markerade så att de är tydliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detta kan ske genom punktbelysning, kontrasterande kulör eller mönster i kontrasterande kulör vid hissfronter och med skyltning. Exempel på tydligt utformad manöverpanel i hiss Kommunikationscentrum i Halmstad Illustration Leif Quist 17 Exempel på tydligt markerad hissfront bostadshus i Stockholm

19 PROGRAM BBR HIN 1 Bygg ikapp handikapp TRAPPOR OCH RAMPER TRAPPOR OCH RAMPER Placering/läge i byggnad Markering av trappans/rampens början/slut färgsättning kontrast uppdelning Typ av trappa öppen, rak, spiral Lutning hos ramp 1:20, 1:12 vilplan Säkerhet handledare/räcke avåkningsskydd Belysning Trappor. Trappor kommer att fi nnas för att överbrygga nivåskillnad mellan befi ntligt kontorshus och central kommunikationsyta i atrium på plan fyra och fem. Nivåskillnad är så stor att den inte kan överbryggas med ramp. Möjlighet fi nns att även använda intilliggande hiss för att ta sig mellan nivåskillnaderna om trappa ej kan användas. Trappor bör placeras nära entré/reception och vara lätta att hitta utan att ligga så i gångstråket att de utgör en olycksrisk för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Trappor ska vara markerade på första och sista plansteget med avvikande färg. Detta underlättar för person med nedsatt syn att läsa trappans form och utsträckning. Trappan förses med handledare på båda sidor som löper obruten längs hela trappan inklusive vilplan. Detta underlättar för blinda personer att tolka trappans form och utsträckning samt utgör stöd för personer med nedsatt rörelseförmåga. Handledare ska vara lätt att gripa om, utformas så att den börjar och slutar en bit före och efter trapplopp samt i detalj formas så att det ej fi nns risk att man hakar fast i änden. Handledare bör kontrastera mot väggen bakom. BBR 8:232 Trappor och ramper skall utformas så att personer kan förfl ytta sig säkert. Trappor skall i sidled avslutas mot begränsningsväggar eller förses med räcken. Trappor och ramper som är högre än 0,50 meter skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstänger eller motsvarande skall vara lätta att gripa om. Man bör dela av trappor som är bredare än 2,5 meter med räcken eller ledstänger i två eller fl era lopp. BBR 8:311 Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning med dörrar, trappor, pelare, stora glasytor, nedfallande föremål, utskjutande byggnadsdelar eller motsvarande hinder begränsas. Byggnadsdelar som kan utgöra fara eller hinder skall placeras och utformas så att ofrivillig sammanstötning undviks. Där så inte kan ske skall hindren markeras. 7 Hinder i form av bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering skall undanröjas. Trappor bör förses med kontrastmarkering så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden. Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, bör markeras tydligt och byggas in eller åtgärdas på annat sätt, för att inte utgöra fara för blinda eller synsvaga. 10 Hinder i form av brist på och bristande utformning av balansstöd skall undanröjas. Ledstänger bör fi nnas på båda sidor om trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, vara greppvänliga och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna. Sammanfattning av krav på trappor helst raka trappor, långa trappor delas upp i fl era trapplopp placering som inte innebär säkerhetsrisk lätta att gå i, samma trappstegsmått i hela trappan alltid sättsteg, ej trappnosar, minst tre trappsteg markering för synskadade bra belysning ledstång på båda sidor byggs in eller avskärmas Vid öppna trappor skall trappor byggas in eller avskärmas från golvet upp till en höjd av 2.2 m så att personer med nedsatt orienteringsförmåga ej riskerar att gå in i dem och skada sig. Illustration Leif Quist 18

20 PROGRAM Bygg ikapp handikapp Ramper. Ramp kommer att fi nnas för att överbrygga mindre nivåskillnad mellan befi ntligt kontorshus på plan tre och central kommunikationsyta i mötesdelen. Lutning kommer att vara 1:12 och möjlighet fi nns att även använda intilliggande hiss om lutning är för brant. TRAPPOR OCH RAMPER Lutning på ramper ska helst vara 1:20 dock max 1:12. Ramper delas upp vid nivåskillnad överstigande 50 cm och förses med mellanliggande vilplan med god plats för rullstol. Total höjd som överbryggas med ramp bör ej överstiga 1 m. Ramp bör ej bestå av fl er än två rampavsatser. Tillräckligt utrymme ska fi nnas före och efter ramp för att person i rullstol säkert ska kunna manövrera. Ramper markeras i början och slutet i kontrasterande färg för att ge information om utbredning till personer med nedsatt syn. Ramper förses med räcke på båda sidor som stöd för person med gångsvårigheter samt vid behov om rampen ej avgränsas av väggar - avåkningsskydd. Rampen bör ha en god belysning utan bländande armaturer. Handledare följer trappa Exempel på kontrastmarkering av första och sista steget Sammanfattande krav på ramp rak, ej luta i sidled helst max lutning 1:20 höjdskillnad som tas upp ev en ramp max 0.5 m tillräckligt stort vilplan framför dörr, vilplan mellan två ramper minst 2 m hård, jämn beläggning som inte innebär risk för halka markering före och efter rampen ledstång och avåkningsskydd väl belyst Bostadshus i Stockholm Kommunikationscentrum Halmstad Illustration Leif Quist 19

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ)

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ) avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning Branka Majkić arkitekt SAR/MSA certifierad sakkunnig av tillgänglighet branka.majkic@bbh.se

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola.

Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola. 1 (9) Stockholm 2014 08 22 Wester+Elsner Arkitekter AB Sergels torg 12 111 57 STOCKHOLM Att: Fredrik Rosell GRANSKNINGSUTLÅTANDE BYGGLOVSHANDLING 2014 08 22 Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Sida 1 av 8 Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Umeå Kulturhus, Umeå 7:4 Projekt: Uppdragsnummer: Preliminärhandling Upprättad den 4 mars 2015 Reviderad den Granskning utförd av: Solveig

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglig utemiljö Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad

Läs mer

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler Örnsköldsviks kommun maj 2014 INFORMATION FRÅN BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN FÖRETAG Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler 1. Fysiska hinder 1.1 Parkeringsplats

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler i Brottsofferjouren Innehåll: Checklista för jourens lokaler Hjälptexter och länkar Mall för åtgärdsplan 2014-12-16 Innehåll Inledning... 2 Inventera

Läs mer

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen

3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och driftutrymmen 3 7 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 15 PBL och 12 BVF. 3:11 Allmänt 3:111 Definitioner

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Innehåll Angöring, parkering... 3... 3 Entréer... 3 Entrén (befintlig)... 3 Vindfång i den befintliga entrén... 3 Den nya entrén...

Läs mer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Bättre för alla Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Innehåll Sid Inledning 3 Tillgänglighet och på tomt 4 Angöring 4 Handikapparkering

Läs mer

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende

Läs mer

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19 Inledning Kontrollprogrammet för

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering

BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering BILAGA 3: Checklista för tillgänglighetsinventering INSTRUKTIONER Checklistan är framtagen för inventering av Högsby kommuns publika lokaler och platser och är en omarbetning av Handikappombudsmannens

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen

Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen Hjälptexter till enkelt avhjälpta hinder (HIN) kriterier i Tillgänglighetsdatabasen 001 Typsnitt (HIN) Typsnitt som är linjära är enkla och lättlästa. De är inte kursiva och är ganska jämntjocka. Exempel

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

BRAND 2010 Mai Almén

BRAND 2010 Mai Almén Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet 1(12) Jönköping 2012-11-28 Arkitekthuset Jönköping AB Högabergsgatan 8 Makaronen 2 AB 554 46 JÖNKÖPING Box 2149 550 02 Jönköping GRANSKNINGSUTLÅTANDE Bygglovsskedet Avseende Kv Kvarnholmen Hus 12 (urspr.

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Checklista. För tillgängliga vallokaler Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar 20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet och användbarhet Tillgänglighet och användbarhet till och i arbetslokaler samt till och i lokaler dit allmänheten har tillträde vid nybyggnad och ändring av byggnad. 2008-02-25 Inledning Syftet med handlingen är att förtydliga

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

2015-10-06. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn Dokumentnamn 2013-04-25 1(21) 2(21) 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 3 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 4 3. ENTRÉ... 5 4. INOMHUSMILJÖ... 7 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Tillgängligare publika lokaler år 2010

Tillgängligare publika lokaler år 2010 LÄSTIPS Enklare utan hinder, en idébok om föreskrifterna, Boverket 2005, upplaga 1 Boken finns som pdf på Boverkets webbplats www.boverket.se Svensson Elisabeth (2001) Bygg i kapp handikapp: att bygga

Läs mer

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola

Tillgänglighetsinventering. - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tillgänglighetsinventering - av Österslättskolan,Klockebackskolan, Norrevångskolan, Möllegårdens skola och Hällaryds skola Tyréns AB December 2005 Denna utredning har utförts under november-december 2005

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 NetPort Science Park kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling 2017-03-20 Linda Wanhatalo Bengtsson Anders Törnqvist Arkitektkontor AB Inledning

Läs mer

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Denna information vänder sig till dig som planerar att bygga nytt i Ekerö kommun och går igenom vilka krav som ställs på tillgänglighet och användbarhet

Läs mer

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 Basanpassning Bättre för alla Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 1 2 2008-01-08 Basanpassning Bättre för alla Enligt FN:s standardregler skall personer med funktionsnedsättning tillförsäkras delaktighet

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet och användbarhet Tillgänglighet och användbarhet till och i arbetslokaler samt till och i lokaler dit allmänheten har tillträde vid nybyggnad och ändring av byggnad. 2007-02-12 Inledning Syftet med handlingen är att förtydliga

Läs mer

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Stockholms läns museum på Järnvägsgatan 25 i Sickla för att identifiera ev. hinder mot

Läs mer

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll

Bilaga 1 Inventeringsprotokoll Uppdragsnr: 10177948 Daterad: 2013-09-23 Reviderad: Handläggare: Malin Hjort Tillgänglighetsinventering Oxelösund För skolor, förskolor och kommunala offentliga lokaler, grupp- och äldreboenden Status:

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn 1(22) 2(22) REFERENSER... 3 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 4 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS, ANGÖRINGSPLATS OCH ENTRÉ... 5 3. ENTRÉ... 6 4. INOMHUSMILJÖ... 8 5. FYSISK TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Liljewall Tillgänglighet

Liljewall Tillgänglighet Liljewall Tillgänglighet Anne Larsson Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor Elisabeth Skoglund Byggnadsingenjör Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor Tina Anderssom Barbro Lunqvist West Arkitekt

Läs mer

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya

Läs mer

Sammanträde med Kommunstyrelsen

Sammanträde med Kommunstyrelsen Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 12 November 2012, kl 14.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsredovisning per den 31 augusti

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Hur tillgänglig är din fastighet?

Hur tillgänglig är din fastighet? Hur tillgänglig är din fastighet? Guide för tillgänglighetshöjande åtgärder i flerbostadshus Datum: 2017-03-30 1 Innehåll Inledning..3-4 Parkering och angöring... 4 Gångvägar, snöröjning... 5-6 Trapphusentré,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) M. 5.6 RIKTLINJER FÖR BASANPASSNING AV BOSTÄDER Allmänt Riktlinjer för basanpassning av bostäder i Lomma kommun har fastställts av kommunfullmäktige. Basanpassning innebär att

Läs mer

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer: Sida 1 (5) Checklista Antas i kommunfullmäktige Detaljplanens namn: Dnr: 2013-09481 Stadsdel: Kista Svar senast: 2016-02-01 Syfte och huvuddrag Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag

Läs mer

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4 Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1992:10 Sjöfartsverkets kungörelse Utkom från trycket med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april

Läs mer

Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER

Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER Tillgänglighetsdatabasen HJÄLPTEXTER Vad är Tillgänglighetsdatabasen (TD)? En databas har utvecklats för att kunna ge aktuell och tillförlitlig information om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

NÄSBY 35:15 KRISTIANSTADS KOMMUN TVEDEGÅRDS FÖRSKOLA PROVISORISK FÖRSKOLA KFU 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

NÄSBY 35:15 KRISTIANSTADS KOMMUN TVEDEGÅRDS FÖRSKOLA PROVISORISK FÖRSKOLA KFU 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG NÄSBY 35:15 KRISTIANSTADS KOMMUN PROVISORISK FÖRSKOLA KFU 2 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Förfrågningsunderlag KFU 2 PROVISORISK FÖRSKOLA 2/2 Björn Hernbrant Handling 06.3.1 Rambeskrivning: ALLMÄNT: Texten: Energikrav

Läs mer

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699. BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR

18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR 18. TILLGÄNGLIGHET BILAGA till Botkyrka kommuns PROJEKTERINGSANVISNINGAR vid ny-, till- och ombyggnader av kommunens fastigheter Upprättad 110405 / Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Svartviksstrand DETALJPLANEFÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET

Svartviksstrand DETALJPLANEFÖRSLAG TILLGÄNGLIGHET SKONSULT AB 070-747 2 2 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 2016-10-0 1 OMFATTNING Granskningen omfattar utformning av detaljplan/område för flerbostadshus med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tillgängliga lokaler... 3 Förflytta sig in genom entrén... 4 Att förflytta sig inne i byggnaden...

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.2 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Version 1.0 2012-01-24. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet

Version 1.0 2012-01-24. Riktlinjer för fysisk tillgänglighet Version 1.0 2012-01-24 Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1 Riktlinjer för fysisk tillgänglighet REFERENSER... 3 1. ANGÖRINGSPLATS OCH HANDIKAPPARKERINGSPLATS... 4 2. GÅNGVÄG MELLAN PARKERINGSPLATS,

Läs mer

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET INNEHÅLL DEL 1 - ÖVERSIKTLIGA PLANER PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 DEL 2 - EXEMPEL OCH TILLÄMPNINGAR ENTRÉER RECEPTION HISSAR Syftet med denna skift är att på ett överskådligt sätt visa hur till-

Läs mer