Liljewall Tillgänglighet

Transkript

1

2 Liljewall Tillgänglighet Anne Larsson Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor Elisabeth Skoglund Byggnadsingenjör Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor Tina Anderssom Barbro Lunqvist West Arkitekt SIR/MSA Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i Tillgänglighetsfrågor

3 Tillgänglighet och användbarhet bostäder i bygglovskedet - teori, praktik och vanliga misstag

4 på programmet Varför? Hur? När?

5 FN- konventionen FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige i januari (Proposition 2008/09:28, SÖ 2008:26). Staten Sverige är därmed juridiskt bunden till konventionen, och denna kommer att vara rättesnöret i arbetet med att förverkliga mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Statsförvaltningen ska se till att den beslutade funktionshinderspolitiken förverkligas. Ansvaret följer också av målsättningen i regeringsformen, kap 1 2 st. 5, att verka för allas delaktighet och jämlikhet och att motverka diskriminering. Regeringen har utfärdat : FÖRORDNING 2001:526 OM STATLIGA MYNDIGHETERS ANSVAR FÖR GENOMFÖRANDE AV HANDIKAPPOLITIKEN Denna förordning behandlar genomförande av de handikappolitiska målen och hänvisar till FN:s standardregler. Myndigheten för delaktighet - har regeringens uppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk funktionshinderspolitik.

6 Tillgängligt och användbart? Prop 1985/86:1 sid 232 jag anser att en miljö som är tillgänglig för alla måste vara ett självklart mål för vårt samhällsbyggande. Människor med nedsatt rörlighet eller orienteringsförmåga har befogade anspråk på att den byggda miljön utformas på ett sådant sätt att den inte hindrar deras delaktighet i samhällslivet. Sid 233 Människor som har svårt att gå, äldre, syndskadade, rullstolsbundna, föräldrar med barnvagn och många ﬂer har svårigheter att ta sig till affärer, posten och busshållplatsen därför att den yttre miljön är dåligt anpassad till deras behov. Ofta är det mycket enkla åtgärder som behövs för att närmiljön skall fungera för nästan alla. Åtgärder som kan behövas är tex att gångvägar görs släta och halksäkra, att räcken anordnas vid ramper och trappor, att övergångställen markeras på rätt sätt eller att extra stark belysning ordnas på vissa ställen

7 Tillgängligt och användbart? Sid 493 Att byggnader skall vara inrättade så att bostäder och lokaler blir tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att en besökare skall kunna ta sig fram. Det innebär främst krav på utformning och färgsättning av förﬂyttningsvägar tex ramper, korridorer, dörrar och på en lämplig utformning av bl.a toaletter och kapprum. Det innebär emellertid också krav på lämplig utformning och placering av strömbrytare, manöverorgan för hissar o.d. med hänsyn till bl.a. rullstolsbundnas och synskadades behov. Skyltar, symboler och texter skall lätt kunna upptäckas och vara lättlästa. Dörrar, glasportar och utskjutande byggnadsdelar i kommunikationsutrymmen skall utföras så att de ät lätta se och inte medför risk för olycksfall för synskadade. Att bostäder och lokaler skall vara så inrättade att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att sådana utrymmen inte bara skall vara tillgängliga för besök utan också permanent kunna brukas av sådana personer. I fråga om arbetslokaler skall således även arbetsutrymmen, pausrum etc. utformas efter handikappades behov. Vidare skall bostäder utformas på sådant sätt att de kan bli en fullvärdig bostad för den som t.ex. är rullstolsbunden eller har nedsatt orienteringsförmåga. Enligt fjärde stycket får i fråga om arbetslokaler undantag från kraven i första stycket göras för sådana lokaler, om det är befogat med hänsyn till verksamhetens art... Undantag kan t.ex. vara motiverat för viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Jag vill dock framhålla att kontorslokaler och liknanden i anslutning till sådana arbetslokaler skall handikappsanpassas. ( Jag i sammanhanget var föredragande stadsrådet Gustavsson)

8 Vad är en funktionsnedsättning? BBR 3:112 Deﬁnitioner och begrepp När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. (BFS 2013:14). Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). (BFS 2013:14). Enl 5 4 Diskrimineringslagen 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

9 Funktionshinder? Det är inte funktionsnedsättningen i sig som är ett hinder, utan hindret uppstår i mötet med omgivningen i en viss situation.

10 Diskrimineringslagen 1 kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958).

11 Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse, 5 I denna lag avses med 4. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

12 PBL,PBF PBL 2 kap Allmänna och särskilda intressen 8 kap Krav på byggnader PBF 3 kap Krav på byggnadsverk 7 kap Kontrollplan, funktionskontrollanter, kontrollansvariga och sakkunniga

13 BBR 3 kap Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen 5 kap Brandskydd 6 kap Hygien, hälsa och miljö 8 kap Säkerhet vid användning

14 AFS 6 Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning. Till 6 Kravet på tillgänglighet och användbarhet är begränsat till att gälla om det behövs. I bruksskedet (färdigställda arbetsplatser och personalutrymmen) innebär detta att krav på tillgänglighet och användbarhet enligt arbetsmiljölagen endast kan ställas i de fall det ﬁnns arbetstagare med funktionsnedsättning. Avsteg från kravet på tillgänglighet och användbarhet kan alltså bli aktuellt för en viss lokal, del av lokal eller enskild arbetsplats där det är befogat med hänsyn till arbetets art. När arbetslokaler görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning är det viktigt att även personalutrymmen är tillgängliga och användbara, t.ex. matutrymme, toalettrum, kläd- och tvättutrymme. I projekteringsskedet innebär begränsningen att endast arbetsställen, där man kan förutse att det i framtiden kommer att ﬁnnas anställda med olika typer av funktionsnedsättning, måste utformas för en allmän/generell tillgänglighet och användbarhet.

15 TIL Om certiﬁering av sakkunniga i tillgänglighet. Den sakkunnige ska kontrollera och veriﬁera om bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är uppfyllda.

16 hänvisningar SIS Myndigheten för delaktighet - Handisam Bygg ikapp Elisabet Svensson Utgåva

17 Tillgängligt och användbart! funktionsmått orienterbarhet

18 Dimensionerande rullstol BBR 3:113 Dimensionerande mått för rullstol Då det i denna författning anges att tomter, byggnader eller delar av byggnader ska vara tillgängliga och användbara ska måtten för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) vara dimensionerande och utrymme för manövrering med rullstol ska ﬁnnas. Måtten för manuell eller liten eldriven rullstol för inomhusanvändning (inomhusrullstol) får dock vara dimensionerande i enskilda bostadslägenheter. Allmänt råd Dimensionerande vändmått som är lämpliga vid bedömning av tillgängligheten och användbarheten för en mindre utomhusrullstol är en cirkel med diametern 1,50 meter och för en inomhusrullstol en cirkel med diametern 1,30 meter.

19 Betjäningsarea vid dörr

20 Orienterbarhet bild SRF

21 Orienterbarhet? bild SRF

22 Orienterbarhet? bilder SRF

23 Kontraster - valör BBR 3:1423 Kontraster och markeringar i byggnader Ur Allmänt råd Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen.

24 granskning utformningskrav tekniska egenskapskrav

25 - att granska utformning Hur rör man sig utomhus: - gångavstånd till angöring, parkering och bostadskomplement - parkering/handikapp - antal och storlek - utformning av gångytor; bredd, lutning, ramper, trappor - anslutning till gångvägar - att utjämna till +/- 0 - nivåskillnader och lutningar vid entrédörrar ( för småhus att det ﬁnns plats att ordna i efterhand) - betjäningsareor vid entrédörrar och manöverdon - belysning - kontraster och markeringar - orienterande skyltar på tomten - logisk utfomning/ledytor - att kunna använda gemensamma uteplatser; hur är det placerat? - att kunna vara med och leka; kan jag ta mig dit? foto: Linda Ehrlington ur Riktlinjer för tillgängliga lekplatser Göteborgs Stad

26 - att granska utformning Gemensamma ytor och bostadskomplement - betjäningsareor vid entrédörrar och manöverdon - fritt passagemått och fritt sidomått vid dörr samt möjlighet att vända - passagebredder, möjlighet att vända i kommunikationsytor - tillräckliga rumsmått - att alla funktioner finns med Inom bostaden - avskiljbarhet med bibehållen funktion - rumsmått som medger möblerbarhet och användning enligt SIS - tillgängligt städ och 12M stånglängd - tillräckligt sidomått och betjäningsarea vid tvättutrustning - tillräckligt sidomått och betjäningsarea vid kyl/frys och ugn - vid bostäder i flera plan att samtliga funktioner är tillgodosedda i entréplan När bostaden är arbetsplats eller om det finns gemensamma lokaler: - tillgänglighet till relevanta funktioner, RWC mm

27 - att granska utformning - i utformningen ska vi även skapa förutsättningar att kunna uppfylla de tekniska egenskapskraven

28 - att granska tekniska egenskaper Utomhus: - belysning på tomten Entré och kommunikation: - kontrastmarkeringar - för varning och orienterbarhet - placering och utformning av manöverdon, handtag, lås, knappsatser - utformning av belysning och skyltar för orienterbarhet - hiss - utformning - ramper/trappor detaljutformning

29 - att granska tekniska egenskaper Bostad - inredning, utrustning för förvaring, matlagning och personhygien enl SS trösklar - stödhandtag i bad - golvlutning i våtrum - placering av porttelefon, EL/M-centraler - betjäningsarea vid fast inredning - utformning balkong- terrassräcken - nivåskillnader vid balkonger och terrasser - handtag, vred RWC i gemensamhetslokal - inredning och utrustning, kontrastmarkeringar, och säkerhetslarm

30 PAUS!...sen granskar vi

31 granskning hur blev det så här? - vanliga fallgropar - och goda exempel