Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Transkript

1 Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler i Brottsofferjouren Innehåll: Checklista för jourens lokaler Hjälptexter och länkar Mall för åtgärdsplan

2 Innehåll Inledning... 2 Inventera era lokaler... 2 Mer information finns i hjälptexterna... 2 Gör en åtgärdsplan... 2 Checklista för tillgängliga lokaler... 3 Allmänt... 3 Yttre miljö... 3 Entrén till Brottsofferjouren... 4 Inre miljö på Brottsofferjouren... 5 Hjälptexter med mer information... 7 Ansvar... 7 Information på webbplatsen... 7 Parkeringsplats... 7 Av- och påstigningsplats... 7 Sittplats i anslutning till entrén... 7 Gångvägen... 7 Entrén... 8 Dörrar... 8 Trösklar Hissar Stora glasytor Trappor Ledstänger Toaletter Astma, allergi och annan överkänslighet Ljud- och ljusmiljö Utrymningslarm Skyltar Besöksstolar Fördjupad information Mall för åtgärdsplan Sida 1 av 14

3 Inledning Den här checklistan innehåller ett antal frågor och påståenden för att ta reda på hur tillgängliga Brottsofferjourens lokaler är ur ett funktionshinderperspektiv. Påståendena utgår i huvudsak från Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) och på allmänna platser. BFS 2011:13 HIN 3. Publika lokaler är till exempel bibliotek, restauranger och vårdcentraler. En privat läkarmottagning i ett flerbostadshus har ansetts vara en publik lokal. Men rättsläget är oklart och det går inte med säkerhet att säga om en brottsofferjour är en publik lokal eller inte. Det viktiga är vår egen ambition att vara så tillgängliga som möjligt för alla brottsutsatta oavsett funktionsförmåga. Genom att svara på frågorna får du en överblick av jourens tillgänglighet. Inventera era lokaler Skriv ut checklistan. Ta med den och undersök direkt på platsen. Du behöver en penna, ett måttband en kontrastmätare och en lutningsmätare. Kontrastmätare och lutningsmätare finns att låna på Brottsofferjouren Sverige. Fotografera gärna det ni undersöker, vare sig det är parkeringsplatsen, hissen eller toaletten. Mer information finns i hjälptexterna Avsnittet med hjälptexter finns för att göra det lättare att fylla i checklistan. I checklistan är några ord fetmarkerade. Då finns det mer information i hjälptexterna, som följer samma ordningsföljd som checklistan. Därför kommer hjälptexterna inte i bokstavsordning. Behöver du fördjupad information finns tips på bra länkar efter hjälptexterna. Gör en åtgärdsplan När du har inventerat era lokaler genom att ta ställning till påståendena är det dags att göra en åtgärdsplan. Sist i dokumentet hittar du tips för att göra en enkel åtgärdsplan. I den beslutar jouren om vilka insatser som kan göras för att förbättra tillgängligheten. Sida 2 av 14

4 Checklista för tillgängliga lokaler Inventering om tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv för Brottsofferjouren i: Datum: Jag/vi som gör inventeringen heter: Min funktion på jouren är: Allmänt Vilken upplåtelseform har Brottsofferjouren för sin lokal? (sätt kryss) a) Hyreskontrakt med fastighetsägaren b) Andrahandshyresgäst c) Annat alternativ Det finns information för besökare om tillgänglighet med text och bilder på Brottsofferjourens webbplats. Yttre miljö Det finns en parkeringsplats inom 25 meter från entrén, reserverad och skyltad för personer med funktionsnedsättning. Det finns en av- och påstigningsplats för egen bil, taxi eller färdtjänst i direkt anslutning till entrén. Anvisad plats för rökare (om sådan finns) ligger minst 15 meter från entrén. Det finns en sittplats vid entrén. Sida 3 av 14

5 Gångvägen från parkeringsplats, av- och påstigningsplatsen eller hållplats är utan passage via trappor, kantsten eller lutningar med större nivåskillnader. Markbeläggningen på gångvägen har hårdgjord yta. Ytan är jämn och halkfri. Entrén till Brottsofferjouren Entrén är i marknivå. En eventuell trappa/trappsteg fram till entrédörren är kompletterad med en ramp eller hiss. Det finns ledstänger som det är möjligt att greppa om längs alla trappor. Trappor är kontrastmarkerade så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt syn. Det finns en ringklocka. Den är placerad så att rullstolsanvändare kan nå den. Entrédörren har en dörröppnare. Den är placerad så att en rullstolsanvändare kan nå den. Svepytan för dörrar med öppnare är kontrastmarkerad på golvet. Entrédörren har ett fritt passagemått på minst 84 centimeter meter när den är uppställd i 90 grader. Dörröppningen har inga trösklar. Eventuella trösklar är högst 1,5 centimeter och avfasade. Det finns inte skrapgaller eller dörrmattor som är tunga att rulla över eller med kanter som är svåra att passera. Dörrar eller dörrkarmar har god kontrast i ljushet mot omgivande väggar. En eventuell hiss är minst 1,1 x 1,4 meter. Utrymmet framför hissen är minst 1,5 x 1,5 meter. Sida 4 av 14

6 Hissdörren har ett fritt passagemått på 90 centimeter. Hissdörren öppnas automatiskt. Anropsknapp (hitknappen), hisspanel och nödlarm kan användas av personer med nedsatt syn eller som använder rullstol. Stora glasytor som kan misstas för dörröppningar är tydligt markerade. Inre miljö på Brottsofferjouren Besökare/medarbetare kan ta sig mellan olika rum utan att passera trappor/trappsteg. Trappor är kontrastmarkerade så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt syn. Det finns ledstänger som är möjliga att greppa om längs alla trappor och eventuell ramp. Dörrar eller dörrkarmar har god kontrast i ljushet mot omgivande väggar. Innerdörrar har ett fritt passagemått på minst 84 centimeter. Dörröppningen har inga trösklar. Eventuella trösklar är högst 1,5 centimeter och avfasade. Stora glasytor som kan misstas för dörröppningar är tydligt markerade. Möbleringen ger tillräckligt med manöverutrymme, det vill säga att det inte finns möbler eller andra föremål som kan hindra framkomligheten. Det finns en toalett som även fungerar för personer som använder eldriven rullstol. Brottsofferjouren använder oparfymerade städprodukter och tvål. Sida 5 av 14

7 Det finns inte växter som kan vara allergiframkallande. Brottsofferjourens avråder sina medarbetare från att använda parfym och andra starka dofter. Brottsofferjouren har förbud mot pälsdjur (utom ledarhund eller annan hund i tjänst) att vistas i lokalerna. Det är bra ljudförhållanden i Brottsofferjourens lokaler. Det är bra ljusförhållanden i Brottsofferjourens lokaler. Alla utrymningslarm är både akustiska och visuella. Skyltar, symboler och texter är utformade så att de är lätta att läsa och placerade så att de är lätta att upptäcka. Det finns besöksstolar med ryggstöd, armstöd som når förbi sittytans framkant och en sitthöjd på cirka 50 centimeter. Sida 6 av 14

8 Hjälptexter med mer information Fastighetsägarens ansvar Ansvaret för att åtgärda ett enkelt hinder enligt Boverket ligger främst på fastighetsägaren. Det ekonomiska ansvaret är en förhandlingsfråga mellan hyresgäst och fastighetsägare. På allmänna platser är det huvudmannen som är ansvarig att åtgärda lätt avhjälpta hinder. Information på webbplatsen När Brottsofferjouren har information på sin webbplats om tillgänglighet kan besökaren själva avgöra om jourens lokaler är tillgängliga för honom eller henne. Besökaren blir förberedd och jouren kan också få möjlighet att föreslå alternativa möjligheter för kontakt. Parkeringsplats Parkeringsplats, skyltad och reserverad för personer med begränsad rörelseförmåga, ska helst finnas 10 meter och högst 25 meter från entrén. Från parkeringsplatsen ska det vara möjligt för en rullstolsanvändare att komma upp på trottoaren. Kantstenen ska vara helt avfasad i minst 90 centimeter. Av- och påstigningsplats Ett ställe där till exempel färdtjänst och taxi kan stanna, en så kallad angöringsplats, ska finnas nära entrén. Avståndet till entrén ska vara högst 25 meter, helst inte längre än 10 meter. Från av- och påstigningsplatsen ska det vara möjligt för en rullstolsanvändare att komma upp på trottoaren. Kantstenen ska vara helt avfasad i minst 90 centimeter. Sittplats i anslutning till entrén Det bör vara möjligt att sitta innanför entrén inom synhåll för taxi, färdtjänst med mera och samtidigt vara skyddad från väder och vind. Gångvägen Gångvägen får inte ha trappor, trappsteg eller branta lutningar i färdriktningen, högst 1:20 (5 %) på kortare sträckor på max 10 meter. Dock kan lutningen 1:12 (8,3 %) på max 6 meter accepteras. Lutning i sidled får inte vara brantare än 1:50 (2 %). Sida 7 av 14

9 Personer med svårt att se kan snubbla vid oväntade ojämnheter. De flesta personer som använder rullstol eller rollator kan bara ta sig fram på hårdgjord yta. Hårdgjord yta innebär att rullstolens eller rollatorns hjul inte slirar eller sjunker ned i underlaget. Detta gäller även barnvagnar. Exempel på hårdgjort material är asfalt, betongmarkplattor, vattnat stenmjöl och grusgångar med ytbehandlade gångytor. Eventuella dagvattenbrunnar ska placeras vid sidan av gångvägen. Gångvägen ska inte heller vara hal eller bli hal vid regn. Entrén Utgångspunkten ska vara att alla besökare ska kunna kan komma in i lokalen genom samma entré. Entrén ska vara i marknivå eller kompletteras med hiss eller ramp. Rampens lutning ska vara högst 1:20 (5 %). Lutning max 1:12 (8,3 %) kan accepteras där flackare lutning inte är möjlig). Helst bör rampen delas upp med vilplan var femte meter. Det får vara max 50 centimeters nivåskillnad mellan vilplanen. Rampen ska ha ledstång och minst 4 centimeter avåkningsskydd på bägge sidor. Framför dörren ska finnas en plan, hård yta på minst 1,5 x 1,5 meter där en rullstol får plats när dörren öppnas. Ringklocka eller porttelefon måste placeras så att barn, personer som är kortvuxna eller använder rullstol ska kunna nå den. 1,1 meter över golvet och 70 centimeter från hörn eller hinder. Personer med svårt att se eller röra sig kan snubbla eller fastna i mattor. Mattan ska vara halkfri, ligga still och vara lätt att köra över med rullstol eller rollator. Dörrar Passagemåttet bör helst vara 84 centimeter. Fritt passagemått mäts när dörren är öppnad 90 grader. Innerdörrar är ofta 76 centimeter. Viktigt att något besöksrum har dörrbredd 84 centimeter. Tunga, svåröppnade dörrar ska ha dörröppnare. Om en dörr har dörrstängare ska den också ha dörröppnare. Dörröppningsknappen ska vara lätt att hitta och placeras så att en person som använder Sida 8 av 14

10 rullstol kan nå den utan att behöva backa efter att ha tryckt på knappen. Dörröppningsknappen bör vara kontrastmarkerad och placeras med centrum 80 centimeter över golv eller mark, och minst 70 centimeter men gärna 1,o meter från innerhörn eller dörrbladets framkant. Exempel på placering av dörröppningsknapp hämtad från Fördjupningsblad tillgängliga dörrar, Myndigheten för delaktighet Svepytan för dörrar med dörröppnare markeras i golvet. Det visar att dörren öppnas automatiskt och minskar risken att få dörren på sig. Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan lättare hitta en dörr om den kontrastmarkerats. Ljushetskontrasten ska vara på minst 0,40 enligt Natural Color System (NCS). Exempel på kontrastmarkerad svepyta och markering av dörrar hämtad från Fördjupningsblad tillgängliga dörrar, Myndigheten för delaktighet Sida 9 av 14

11 Trösklar Trösklar eller andra nivåskillnader kan utgöra ett oöverstigligt hinder även om de är låga. Många personer som använder exempelvis rollator är svaga i sina muskler, har balanssvårigheter och svårt att lyfta. Om en tröskel måste finnas ska den vara så låg som möjligt., helst under 1,5 centimeter meter och avfasad. Hissar Hissen ska bekvämt rymma en rullstol och medhjälpare. Utanför hissen ska det finnas yta som är tillräckligt stor för att person i rullstol ska kunna vända och manövrera med rullstol utan att komma för nära nedåtgående trappa. Användare av rullstol ska också kunna komma åt anropsknapp och öppna dörren. Hissdörren bör då vara en automatiskt öppnad skjutdörr med en fri bredd på 90 centimeter. Boverkets byggregler har 80 centimeter som minimum för passagemått. Anropsknapp (hitknappen), hisspanel och nödlarm ska vara lätta att hantera och att avläsa både visuellt och taktilt. Hissar bör ha knappar med punktskrift eller siffror i relief. Man ska kunna känna en tydlig skillnad mellan nödlarm och stoppknapp. Det bör finnas tal i hissen, som informerar om vilken våning man befinner sig på. Det underlättar orientering för den som inte ser. Stora glasytor En stor glasyta kan vara svår att upptäcka. Därför är det viktigt med en tydlig markering av glaset. Alla personer men framför allt personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan förväxla en stor glasyta i dörren med att den står öppen. Markeringarna bör placeras strax under ögonhöjd för stående (cirka 1,5 meter) och även lägre ner så att markeringen kan uppfattas av personer som använder rullstol, kortvuxna och barn (cirka 90 centimeter). Bredden på markeringen bör vara 20 centimeter och inte genomskinlig. Trappor Personer med svårt att se eller svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan uppfatta nivåskillnaden om trappan förses med kontrastmarkering. Kontrastmarkeringens friktion ska inte vara så hög att det kan innebära risk för snubbling. Sida 10 av 14

12 Kontrastmarkering trappa, exempel. Markera trappans första och sista steg med färg som kontrasterar i ljushet mot det omgivande golvet. Ljushetskontrasten ska vara på minst 0,40 enligt Natural Color System (NCS). Kontrastrundlar ska vara minst 5 centimeter och med 3 centimeters avstånd mellan dem. Ledstänger Ledstång bör finnas på båda sidor om trappan och sitta på höjden 0,9 meter. Ledstängerna ska sträcka sig 30 centimeter förbi översta och nedersta stegframkanten och vara cirka 4-4,5 centimeter i diameter. Toaletter Där det finns toaletter bör det även finnas minst ett toalettutrymme som kan användas av personer med eldriven rullstol. Det förutsätter att rummet är tillräckligt stort (2,2 x 2,2 meter) så att man lätt kan vända med rullstolen, och att det finns tillräckligt med fritt utrymme (90 centimeter) på båda sidor om toaletten. Bilderna är hämtade ur Fördjupningsblad Tillgängliga toaletter, Myndigheten för delaktighet. Sida 11 av 14

13 Dessutom ska det finnas armstöd på båda sidor om toalettstolen. Bredden mellan armstöden ska vara 60 centimeter. Måttet mellan toalettstolens centrum, och vägg ska vara 1,1 meter. Armstöden ska vara 80 centimeter höga. Om det inte finns något toalettrum med ovanstående mått är det bra att uppge måttet på det största toalettrummet så att besökaren själv kan bedöma om toaletten är tillgänglig för henne eller honom. Astma, allergi och annan överkänslighet Personer med astma, allergi eller annan överkänslighet ska kunna besöka Brottsofferjouren och vistas i lokalerna. Parfymerade städprodukter och tvål kan orsaka besvär för personer med astma, allergi eller annan överkänslighet. Lokalen bör också vara fri från växter som är allergiframkallande. Astma- och Allergiförbundet har goda exempel på växter som kan ge vägledning i era växtval. Parfym kan orsaka stora besvär för personer med astma, allergi eller annan överkänslighet. Personer med pälsdjursallergi ska kunna vistas i lokalerna utan att få besvär. Förbud mot pälsdjur gäller inte ledarhund eller annan hund i tjänst. Ljud- och ljusmiljö Förutsättningar för en god ljudmiljö är att buller och andra störande element så långt som möjligt elimineras eller dämpas. Bra ljusförhållanden förutsätter att ljusnivån är tillräcklig. Lokalens belysning ska underlätta läppavläsning. Ljuset får inte blända, bland annat ska bländande dagsljus kunna skärmas av. Det kan man göra med persienn, markis eller gardin. Utrymningslarm Personer med svårt att höra behöver ett synbart utrymningslarm till exempel lampor som blinkar vid brand eller annan fara. Akustiska och visuella larm bör även finnas på alla toaletter. Skyltar Skyltar och symboler ska vara lätta att upptäcka och läsa. Det ska vara en bra ljushetskontrast mellan text och skyltbotten och ytan ska Sida 12 av 14

14 inte avge reflexer. Skyltar eller symboler bör placeras inom intervallet 1,4 1,6 meter över golvet så att det är lätt att komma nära skylten. Besöksstolar Besöksstolar bör ha en sitthöjd på cirka 50 centimeter, ryggstöd, stadiga armstöd på cirka 65 centimeter över golv. Armstöd skall minst nå fram till sittytans framkant. Sida 13 av 14

15 Fördjupad information Du hittar mycket mera information om tillgänglighet på Myndigheten för delaktighets webbplats tillganglighet/2012-fordjupningsbladtillgangliga-dorrar.pdf tillganglighet/2012-fordjupningsbladtillgangliga-toaletter.pdf Mall för åtgärdsplan 1. Lista de hinder som upptäckts vid inventeringen, det vill säga de punkter du/ni inte har bockat av i checklistan. 2. Diskutera olika åtgärdsförslag. 3. Besluta om när och hur åtgärderna ska utföras: Åtgärda direkt? Åtgärda nästa verksamhetsår? Åtgärda genom dialog med hyresvärden? Åtgärda genom kontakt med huvudmannen för den allmänna platsen (oftast kommunen)? Inte möjligt att åtgärda 4. Besluta om vem som ansvarar för att varje åtgärd genomförs. 5. Bestäm tid för uppföljning. Koppla uppföljningen till varje års verksamhetsplan och verksamhetsberättelsen. Sida 14 av 14