Högre priser med euron

Transkript

1 Högre priser med euron Föreningen Medborgare Mot EMU Box 45050, Stockholm Tel info@mmemu.org

2 Den svenska ja-kampanjen har hävdat att priserna sjunker om Sverige ansluter sig till EU:s valutasamarbete EMU. I själva verket har priserna stigit i samtliga tolv länder som hittills övergått till den nya valutan. Eurostat redovisar anmärkningsvärda prisökningar på ett stort antal dagligvaror. Enligt undersökningar som gjorts av Europeiska konsumentorganisationer är prishöjningarna långt större än vad EU medger. Eftersom det är dagligvaror som ökar mest i pris drabbar höjningarna framför allt låginkomsttagare.

3 Introduktion Det råder delade meningar om vad som hände med priserna när euron ersatte de nationella sedlarna och mynten i tolv länder januari Bland Europas konsumenter finns en utbredd uppfattning om att priserna steg när de nya sedlarna och mynten togs i bruk. Svenska EMUanhängare påstår att detta är felaktigt. Många har nog fått intrycket att priserna steg i samband med att de nuvarande EMUländerna införde euron. Det stämmer inte. Anförande av konsumentminister Ann-Christin Nykvist, Konsumentdagarna i Skövde 6 maj 2003 Priserna i euroländerna har, i motsats till vad som befarades, inte gått upp sedan euron introducerades. Euro istället för krona skulle leda till lägre priser i Sverige. Sju månader utan euron. Dags för svensk euroanslutning, rapport från folkpartiet Samtidigt finns det en mängd undersökningar som visar att de uppfattade prisökningarna inte alls är inbillade utan högst verkliga. Med tanke på att övergången till euron innebär reella kostnader för företagen är det inte förvånande om dessa kostnader vältras över på konsumenterna. Dessa reella kostnader går inte att undvika genom priskontroller eller dubbel prismärkning. I Finland, som tillämpade dubbel prismärkning, ökade priserna lika mycket som de gjorde i genomsnitt i EMU-området. Den här rapporten sammanställer fakta och statistik från såväl EU:s officiella källor som från konsumentorganisationer. Ja-kampanjen om sänkta priser Ja-kampanjen hävdar att medlemskap i EMU på sikt leder till lägre priser. Euron skulle innebära sänkta priser i Sverige. Thomas Idergard, Johnny Munkhammar, Hög tid för euron, Sverige i Europas kampanjhandbok Euron innebär enkelhet, lägre priser. Bo Lundgren, Aftonbladet Ett ja ger lägre priser genom större möjligheter till jämförelser och bättre konkurrens. Göran Hägglund, riksdagsledamot(kd), pressmeddelande Prisjämförelser underlättas, vilket gynnar konkurrens och ger lägre priser. Pia Nilsson, Aftonbladet, Euron ger ökad konkurrens vilket ger lägre priser som i sin tur gynnar konsumenterna. Agneta Dreber, 3

4 Kommentarer till ja-kampanjens uttalanden om priserna Ja-kampanjens företrädare har numer övergett ståndpunkten att EMU ger lägre priser. Istället ansluter de sig till Eurostats påstående att priserna steg upp till 0,2 procent till följd av EMUsamarbetet. Undantaget är Folkpartiet som i sin eurorapport förnekar även de prishöjningar som Eurostat redovisar. Ja-kampanjens linje är att priserna kan komma att avrundas uppåt vid införandet av den nya valutan, men att möjligheten till prisjämförelser i en och samma valuta på sikt pressar priserna. Ur Eurostats statistik framgår inga sådana trender. Efter prisökningen på 0,5 procent under januari 2002 (STAT/02/23) fortsätter priserna att öka så att den totala ökningen för det första kvartalet 2002 blir 0,8 procent. (STAT/02/58) Ökningen för första halvåret blir 1,4 procent. (EURO CHANGEOVER EFFECTS) Den totala prisökningen år 2002 blev till slut 2,3 procent. Inte i något land sjönk priserna, mätt i Harmonized Index of Consumer Prices (HICP), på ett års sikt. (STAT/03/9) Enligt Eurofakta, en del av svenskt Näringslivs ja-kampanj, var de finska prisena 1999 lägre än de svenska priserna. År 2002 var de finska priserna enligt samma mätmetod högre än de svenska priserna. (Euron och priserna, Eurofakta) EU:s officiella bild I månadsrapporten för januari 2002, liksom i den första kvartalsrapporten för 2002, bedömer Eurostat att den prisökningen som skett till följd av övergången till euron är 0,0-0,16 procent. I EU-kommissionens analys av det första halvåret 2002 skrivs siffran upp till 0,0-0,2 procent. Ett exakt värde går enligt rapporterna inte att fastställa. Tabell 1 visar EU:s egen bedömning av hur priserna förändrades under tre relevanta mätperioder samt hur stor vikt euroövergången antas ha. Tabell 1 Jan 2002 (STAT/02/23) 1:a kvartalet 2002 (STAT/02/58) 1:a halvåret 2002 (EU-kommissionens halvårsrapport) Total prisförändring 0,5 % 0,8 % 1,4 % Bidrag från icke eurofaktorer* 0,34 % 0,64 % 1,2 % Eurons bidrag 0,0 % - 0,16 % 0,0 % - 0,16 % 0,0 % - 0,2 % * I synnerhet dåligt väder som påverkat priset på grönsaker, ökade energipriser, och signifikanta skattehöjningar på tobak. Eurostats metoder Eurostat mäter priser utifrån Harmonized Index of Consumer Prices (HICP). HICP skapades 1995 för att ge en så heltäckande bild som möjligt av prisnivån. Prisförändringar till följd av eurointroduktionen beräknas med utgångspunkt i de totala prisförändringarna under övergångsperioden. Från den totala prisförändringen subtraheras de 4

5 förändringar som kan härledas från andra faktorer; Euron tillskrivs de förändringar som inte kan förklaras på annat sätt. Eftersom det enligt rapporterna kan finnas påverkande faktorer som inte ingått i analysen är det dock inte säkert att euron förklarar hela restprodukten. Rapporterna väger även in ovanliga prisförändringar (unusual price changes) för enskilda varor och varugrupper i samband med övergången till euron. Totala prisförändringar och euroövergångens bidrag. Ovanliga och signifikanta prisförändringar Ovanliga prishöjningar har konstaterats för bland annat restauranger, caféer, hälsorelaterad service och reparationer. Tabell 2 visar de mest signifikanta prishöjningarna som genomfördes i EMU-området då euron introducerades. Samtliga prishöjningar som redovisas i tabellen är de högsta prishöjningarna sedan HICP började tillämpas Tabell 2 Varugrupp Prishöjning Jan 2002 Prishöjning 1:a kvartalet 2002 Prishöjning 1:a halvåret 2002 Grönsaker 13,6 % 14,3 % 12,9 % Tobak 3,3 % 3,5 % 4,4 % Restauranger och Kaféer 1,2 % 2,0 % 3,1 % Frisörskostnader 1,1 % 2,1 % 2,8 % (EURO CHANGEOVER EFFECTS, rapport från EU-kommissionen) Ett stort antal varugrupper, bland annat de som redovisas i Tabell 2 men även försäkringar, reparationer och möbler, steg i pris i samband med eurons introduktion mer än de gjorde någon annan motsvarande period sedan Enligt EU-kommissionens halvårsrapport stödjer detta konsumenternas uppfattning om att priserna ökade signifikant i och med övergången till euron. Priserna har stigit framför allt på dagligvaror och tjänster som köps regelbundet. Ovanstående tabell är bara ett litet urval av varugrupper som steg i pris när euron infördes. Appendix 1 innehåller en komplett lista över priser som i samband med eurons introduktion steg mer än de gjorde någon annan motsvarande period sedan Prishöjningen med 0,5 procent som skedde i EMU-länderna under januari 2002 bör dessutom ses i ljuset av att prisnivån i allmänhet sjunker i januari, bland annat på grund av jul- och nyårsreor. Se nedanstående tabell. 5

6 Förändring av prisnivån i Sverige under januari månad År Prisförändring i procent , , , , , , ,6 (SCB) Nationella jämförelser Prisförändringen som skedde i samband med övergången till euron i januari 2002 varierade mycket mellan länderna. I Tyskland och Nederländerna ökade priserna mer än de gjorde i EMU-området som helhet. Tabell 3 visar den procentuella förändringen av priserna under januari 2002 i såväl EMUområdet som ett antal EU-länder utanför EMU-området. Tabell 3 Område Prisförändring, januari 2002 Tyskland 1,0 Nederländerna 1,1 Finland 0,5 Danmark 0,2 Sverige - 0,6 Storbritannien - 0,4 Eurozonen 0,5 EU15 0,3 (STAT/02/23, rapport från Eurostat) Att notera i Tabell 3: Under januari 2002 ökade priserna mer i EMU-området än de gjorde totalt i EU. Priserna sjönk eller ökade marginellt i de EU-länder som inte tillhör EMU-området. Priserna i Finland ökade mer än priserna i de nordiska EU-länder som inte tillhör EMU-området. Enskilda länders erfarenheter Åtta av tio konsumenter i EU, liksom den europeiska konsumentbyrån BEUC, hävdar att priserna steg i samband med införandet av euron ( BEUC EURO STUDY. ). Politiker hävdade att konsumenterna missuppfattat situationen på grund av att de inte kan räkna i euro, men nationella undersökningar stödjer konsumenternas uppfattning. Den grekiska konsumentorganisationen Inka har gjort mätningar som visat prisökningar på närmare 7 procent mellan januari 2002 och augusti Den 6

7 grekiska regeringen hotade att svartlista de företag som höjt sina priser mest. Samtidigt passade staten på att höja p-avgifterna med 25 procent. (DN 27/8 2002) I Finland mullrar facket om att om att beakta prishöjningarna nästa avtalsomgång. Inte bara privata företag, utan även finska staten har deltagit i smyghöjningen. För statens del handlar det om höjda bötesbelopp. (DI 15/1 2002) Tyska Institute for Consumer Research undersökte priserna på 1200 varor i 100 butiker. De kom fram till att priset förändrats på en tredjedel av varorna. Av dessa varor blev 28 procent billigare och 72 procent dyrare. I vissa fall var höjningarna kraftiga. En annan tysk undersökning som publicerades av tidningen Lubecker Nachrichten visade att restaurangpriserna i norra Tyskland steg med 15 procent. Restaurang- och kafépriser ökade med upp till 29 procent. Priset för kemtvätt ökade med 48 procent. (Independent 9/1 2002; DN 3/2 2003) Belgiska Test-Achats fann att priserna hade ökat nästan 7 procent under ett halvår i samband med övergången till euro. Nästan fyra av fem bensinstationer misslyckades med att konvertera sina pumpar i tid. Felberäkningar till konsumentens nackdel var vanligt förkommande. (Independent 9/1 2002) En taleskvinna för Spaniens konsumentunion sa att den offentliga sektorn passade på att genomföra prishöjningar när euron infördes, och att detta skulle påverka inflationen. Brödet i Spanien blev 16 procent dyrare och brevportot 51 procent dyrare. (Independent 9/1 2002; DN 3/2 2003; Expressen 12/ ) Konsumentgrupper i Italien noterade en genomsnittlig prishöjning på 14 procent för konsumtionsvaror. Varorna som ingick i undersökningen var allt från kaffe till försäkringar. De fyra största konsumentgrupperna var överens om att prishöjningarna ökade inflationen med mellan 0,4 och 0,7 procent. I 77 procent av butikerna och tjänsteinrättningarna ökade priserna. Den fristående statistikbyrån Eurispes kom till slutsatsen att priserna i Italien stigit med 29 procent. (Independent 9/1 2002; DN 3/2 2003) Den totala euroeffekten på priserna i Nederländerna beräknas till 1,4 procent, att jämföra med det officiella genomsnittet i EMU-området på 0,2 procent. P-avgifterna ökade med 7,8 procent, restaurangpriserna med 7,2 procent, hotellkostnader med 5,6 procent och dagligvaror på snabbköp med 2 procent. (DN 3/2 2003) I Frankrike offentliggjorde konsumentorganisationen UFC-Que Choisir en prognos om 10-procentiga prishöjningar under perioden Priserna steg särskilt mycket i de mindre butikerna. (DN 26/8 2002) 7

8 Även EU-kommissionens ordförande Romani Prodi har upplevt prishöjningarna: - Jag förstår konsumenternas oro, sade Prodi när han talade i Rimini i augusti Jag har själv under våren lagt märke till en del tveksamma prishöjningar som kan bero på euroövergången. (DN 26/8 2002) För fler siffror och synpunkter från europeiska konsumentorganisationer rekommenderas BEUC EURO STUDY. ( Prisskillnader inom EMU-området och inom Sverige Ja-kampanjens resonemang kring långsiktigt lägre priser bygger på att priserna i Sverige med automatik skulle närma sig genomsnittet i EMU-området vid ett inträde i valutaunionen. Enligt DN är dock prisskillnaden liten mellan Sverige och övriga EU. När momsens räknas bort ligger de svenska livsmedelspriserna bara fyra procent över de genomsnittliga livsmedelspriserna i EU, enligt jordbruksdepartementets egen rapport. ( Vad tjänar konsumenten på euron, Jordbruksdepartementet; DN 24/7 2003) Konkurrensverket har påvisat en rad valutaoberoende faktorer som förklarar prisskillnader mellan olika regioner. I en rapport från 2002 har de kartlagt priserna i olika delar av Sverige och konstaterat att det finns signifikanta skillnader mellan exempelvis Stockholm och Västsverige. Enligt DN:s undersökningar är denna skillnad nästan dubbelt så stor som skillnaden mellan Sverige och EU-genomsnittet när momsen räknats bort. Konsumentverket konstaterade i en undersökning från 1999 att månadskostnaden för livsmedel är 13 procent högre i Stockholm än i Göteborg. Dagens nyheter uppmätte i en egen undersökning prisskillnader upp till 19 procent mellan olika delar av Stockholms län. De signifikanta prisskillnader som finns inom Sverige, trots att en gemensamma krona funnits som betalningsmedel sedan 1873, förklaras med en rad faktorer som inte har med valutan att göra, framför allt konkurrenssituationen. Den fysiska avståndet mellan butikerna har betydelse för priset, liksom hur stor marknadsandel lågprisföretagen har. Det är inte företagskoncentrationen i sig som avgör prisnivån utan faktorer såsom aktörernas profilering, läge och storlek. Konkurrenssituationen påverkas också av etableringsvillkoren, som i sin tur är beroende av bra lägen och en fungerande marknad i leverantörsledet. Att den kommunala planeringen tar hänsyn till konkurrenssituationen är också av betydelse. Ytterligare en faktor som spelar en stor roll för konkurrenssituationen är konsumenternas beteende. Priserna varierar mindre om konsumenterna gör aktiva val. (Konkurrensverkets rapportserie 2002:1) 8

9 Slutsatser 1. Den ja-kampanj som arbetar för ett svenskt EMU-medlemskap hävdar att euron ger sänkta priser. Varken kortsiktig eller långsiktig statistik talar för att priserna i eurozonen sjunker. 2. EU:s officiella slutsats är att prisökningarna i samband med övergången till euron på sin höjd varit marginella. Samtidigt redovisar Eurostat unikt stora prishöjningar på ett flertal breda varugrupper. De prishöjningar som skedde under januari 2002, den månad då de första euroländerna började använda de nya sedlarna och mynten, förklarar Eurostat med faktorer som dåligt väder och ökade energipriser. Det är anmärkningsvärt att EU:s statistiker konstaterat dessa unika omständigheter precis samtidigt som euron infördes. 3. Även andra källor vittnar om att prishöjningarna till följd av eurointroduktionen är stora. Dels visar nationella jämförelser att det finns en signifikant skillnad mellan euroländernas prisförändring och prisförändringarna i de EU-länder som står utanför valutasamarbetet. Dels hävdar nationella konsumentgrupper, liksom den europeiska konsumentorganisationen BEUC, att priserna steg mer än de gjorde enligt Eurostat. Exempelvis drog den fristående statistikbyrån Eurispes slutsatsen att priserna i Italien steg med 29 procent i samband med övergången till euron. 4. De varor som ökade i pris mest vid införandet av euron 2002 är dagligvaror. Det innebär att låginkomsttagare, som använder en större del av sin inkomst till att köpa livsmedel, drabbas hårdast av prisökningarna. 5. Det stora prishöjningarna som ägde rum i Tyskland och Nederländerna talar mot jakampanjens påstående att priserna ökade framför allt i sydeuropeiska lågprisländer och inte i nordeuropeiska högprisländer. 9

10 Källor STAT/02/23, rapport från Eurostat STAT/02/58, rapport från Eurostat STAT/03/9, rapport från Eurostat EURO CHANGEOVER EFFECTS, rapport från EU-kommissionen Konkurrensverkets rapportserie 2002:1 Dagens Nyheter 26/ Dagens Nyheter 27/ Dagen Nyheter 3/ Dagens Nyheter 24/ Dagens Industri 15/ Expressen 12/ Aftonbladet 2/ Aftonbladet 16/ Independent 9/ Hög tid för euron, Sverige i Europas kampanjhandbok Pressmeddelande från Göran Hägglund(kd) 15/ Sju månader utan euron. Dags för svensk euroanslutning, rapport från Folkpartiet Euron och historien, Eurofakta Euron och priserna, Eurofakta Vad tjänar konsumenten på euron, Jordbruksdepartementet 10

11 Appendix 1 Varugrupper som steg unikt mycket i pris i samband med eurons införande 11