Palliativ vård vid demenssjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård vid demenssjukdomar"

Transkript

1 Palliativ vård vid demenssjukdomar Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Stiftelsen Silviahemmet Palliativ vård vid livets slut vid demenssjukdomar och dess sjukdomsförlopp Paus Beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD), evidens för HLR, nutrition, antibiotika vid sen demens Symtomprevention, symtomlindring och symtomskattning vid sen demens Kaffe Kommunikation, omvårdnad, teamarbete och närståendestöd Musik Helén Tansborn Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid livets slut vid demenssjukdomar och dess sjukdomsförlopp Palliativ vårdfilosofi Målet är största möjliga livskvalitet WHOs definition Palliativ vård Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av patienten och dennes familj genom ett multiprofessionellt team. Målsättningen är att ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig men väl lindring och tröst. Palliativ vård beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den stödjer också anhöriga i deras sorgearbete. Självbestämmande Hopp och tillit Meningsfullhet Gemenskap Närhet 1

2 Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Den palliativa vårdfilosofin Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Fysiska behov Patient Anhörig Psykiska behov Sociala behov Existentiella behov Palliativ vårdfilosofi Plattformen utgörs av den gemensamma synen på människans lika och unika värde oavsett sjukdom, ålder, kön, social eller kulturell bakgrund De fyra etiska grundreglerna Att göra gott Att inte skada Att respektera individens självbestämmande Att utöva rättvisa Används som grundför handlingsplan och reflektion vid etiska problemställningar när man arbetar enligt palliativ vårdfilosofi Hur kan man som vårdare stödja en persons upplevelse av livskvalitet? Demens är en sjukdom Diskutera utifrån följande aspekter: Självbestämmande Glädje, hopp och tillit Meningsfullhet Gemenskap Närhet Normalt åldrande nedsatt reaktionsförmåga, glömmer detaljer av en händelse Demenssjukdom glömmer hela händelsen 2

3 Mini-Mental test (MMSE) Nervcellerna dör Nervimpulserna kan inte fortledas Leder till förlust av intellektuella och fysiska funktioner Vad är demens? Vad innebär det att vara demenssjuk? Försämrat minne och inlärningsförmåga Nedsatt orienteringsförmåga Nedsatt omdöme och insikt Stadieindelning vid demenssjukdom Alzheimers sjukdom demensutvecklingen Mild kognitiv svikt ev. ett förstadium Mild demens eller stadium I Medelsvår demens eller stadium II Svår demens eller stadium III Symptom Diagnos Mild Förlust av funktionellt oberoende Beteende störningar Medel Vård och omsorgs boende placering Svår Terminal Tid ( år) Feldman and Gracon 1996 Det blir lättare när det blir svårare! Förekomst Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden Två sjukdomar står för ca. 90% av alla fall av demens Alzheimers ca % Vaskulär demens 20-30% 3

4 Hög ålder största riskfaktorn Nervcellen (neuron) Dendrit - tar emot nervsignaler Axon skickar ut nervsignaler Synaps Signalsubstanser (transmittorsubstanser) Kontaktpunkt mellan: Två nervceller En nervcell och en muskelcell En nervcell och en körtelcell Acetylkolin styr minnet och inlärningen Dopamin motoriska och emotionella funktioner Glutamat problemlösning, planera och utföra handlingar Noradrenalin reglerar sömn och vakenhetsgrad Serotonin - sinnesstämningen 4

5 Hjärnbarken Hjärnans vita substans Storhjärnans yttre skikt Består av grå substans, cellernas nervkroppar Är överordnad resten av det centrala nervsystemet Härifrån styrs våra medvetna rörelser Nervtrådarna som löper från nervcellerna i hjärnbarken är täckta med ett vitt fett (myelin) Här sitter: Vårt medvetande Tankar Känslor Minnen Uppdelning utifrån var i hjärnan skadan sitter Frontal hjärnskadebild Parietal hjärnskadebild Subcortikal hjärnskadebild Global hjärnskadebild Huvudgrupper av demens 1. Primärdegenerativa sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens Primärdegenerativa sjukdomar Alzheimers sjukdom Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens (Pannlobsdemens) Lewy Body demens (Lewykroppsdemens) Parkinsons sjukdom med demens Huntingtons sjukdom Alois Alzheimer Tysk psykiater och neuropatplog Skrev år 1906 en vetenskaplig artikel om fynden i hjärnan vid obduktion en av 51 åriga Auguste Deter, vårdades på sjukhus för mentalt sjuka och epileptiker pga. paranoida idéer, minnessvårigheter, tal- och skrivsvårigheter. Senila plack, förlust av hjärnceller 5

6 Vad händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom? Proteinet Betaamyloid klumpar ihop sig och bildar senila plack i som förhindrar överföring av signalsubstanser Små trådliknande tangels bildas som förhindrar transporten av näringsämnen i nervcellen som leder till att den dör Förändringarna leder till blockeringar mellan nervcellerna och minskning av bl.a. signalsubstansen Acetylkolin Alzheimers sjukdom Vanligaste demenssjukdomen 60-70% Symtomen kommer smygande Tilltagande glömska Svårt att planera Utföra vardagssysslor Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom PET kamera Typ 1 Typ 2 Debuterar före 65 års ålder, ibland redan i 40- års åldern Snabbt förlopp Ärftlighet! Debuterar efter 65 års ålder Ca. 97% har denna form Ofta långdraget förlopp Ärftlighet? Frontallobsdemens Lewy kropps demens (Lewy body demens) Olika former av frontallobsdemens: Frontallobsdegeneration av icke Alzheimer typ (vanligaste formen) Pick s sjukdom (förändringarna störst i hippocampus och amygdala) ALS med demens Progressiv afasi (drabbar först språket) Personligheten förändras innan minnet försämras Bristande omdöme, plötsliga vredesutbrott Nervcellerna förtvinar framför allt i pannloben och främre delen av tinningloberna Står för 2-20 % av alla demensfall (underdiagnosticerat) Liknar Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Upptäcktes i slutet av talet Små mikroskopiskt små proteinansamlingar i hjärnan (Lewy kroppar) Flera år innan andra symtom störd drömsömn, fäktas, ropar 6

7 Lewy kropps demens (Lewy body demens) Parkinsons sjukdom med demens Stela muskler, långsamma hasande rörelser Synhallucinationer Nedsatt uppmärksamhetsgrad Påtaglig trötthet Svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt 1,2 3 % av alla demensfall Parkinsonsymtom pga. signalsubstansen dopamin Parkinson kan leda till demens (4-6 ggr ökad risk) Demenssymtomen kommer i senare delen av sjukdomsförloppet, minst ett år efter de motoriska symtomen Koncentrationssvårigheter, nedsatt minne Minnet ofta mindre påverkat än vid Alzheimers kan hjälpas av att få ledtrådar (inte minneslappar!) Ev. beteendestörningar och hallucinationer Undvik neuroleptika pga. extra känslighet Huntingtons sjukdom Demens vid Downs syndrom Tidigare kallad Danssjukan Mycket ovanlig 5/ i Sverige Symtomen brukar uppträda vid års ålder Ofrivilliga kaströrelser Nedsatt tankeförmåga och närminne Svårt att tänka ut, planera och genomföra handlingar Hög ärftlighet orsakad av en skada i arvsmassan Anlaget kan föras vidare till både pojkar och flickor Medellivslängden hos personer med Downs syndrom är 57 år Demenssymtomen börjar ofta efter 40 års ålder Vid 50 år ålder är ca. 20% drabbade Vid 65 års ålder ca. 75% drabbade Förändringarna börjar vid hjäss - och tinningloberna, spridning över hela hjärnbarken (som vid Alzheimers sjukdom) Svårt att bedöma pga. redan tidigare nedsatta intellektuella funktioner Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan Näst vanligaste orsaken till demens 20-30% Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan Skador i hjärnbarken eller i vitsubstansen (småkärlsdemens) Symtomen kommer ofta plötsligt och är beroende på var i hjärnan skadan sitter Sjukdomsutvecklingen går stegvis Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Hjärntumörer Sköldkörtelsjukdomar Hydrocefalus Herpesvirus infektion i hjärnan HIV Brist på vitamin B12 eller andra B- vitaminer Alkoholdemens Skador efter lösningsmedel 7

8 Huvudgrupper av demens Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kan inte bota men kan lindra symtom! 1. Primärdegenerativa sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens Acetylkolinesterashämmare Används vid mild till måttlig demens Förhindrar nedbrytningen av signalsubstansen Acetylkolin Aricept (Donepezil) Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin) NMDA- receptor antagonist Används vid måttlig till svår demens Beteende symtom vid Alzheimer Påverkar nervceller med signalsubstansen Glutamat Ebixa (Memantin) Dosen ökas sakta under den första månaden Vad säger de Nationella riktlinjerna? Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) Erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) Följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). Vid vilka demenssjukdomar kan dessa läkemedel fungera? Alzheimers sjukdom Blanddemens (Alzheimer + vaskulär) Parkinson demens (Exelon) Vid vilka demenssjukdomar rekommenderar man INTE dessa läkemedel? Vaskulär demens (Acetylsalicylsyra och behandling av hypertoni istället) Frontotemporal demens Inträdande effekt av läkemedel Kolinesterashämmare Gradvis efter 3-6 månader Ebixa Snabb effekt 8

9 Beredningsformer Preparat Tablett Kapsel Plåster Munsönderfallande tablett Aricept x x Oral lösning Exelon x x x Reminyl x x x Ebixa x x Man kan behöva prova flera olika preparat för att komma fram till den som passar bäst. Beredningsformen kan begränsa alternativen Acetylkolinestrashämmare Biverkningar Nedsatt aptit (Följ vikten regelbundet!) Diarré, illamående (mycket vanligt) Bradycardi (mindre vanligt) MNDA- receptor antagonist (Ebixa) Somnolens Yrsel Balansstörningar Hypertoni (Samtliga biverkningar vanliga men Memantin orsakar inte fler biverkningar än behandling med placebo) Att avbryta behandlingen Att avbryta behandlingen En regelbunden uppföljning av läkemedlet syftar till att bedöma eventuella biverkningar och om läkemedlet fortfarande har effekt eller om det kan sättas ut. Uppföljning efter en utsättning av ett läkemedel kan ge underlag om läkemedlet bör sättas in igen. (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) Bromsmediciner fungerar så länge man har tillräckligt många nervceller där läkemedlet ska verka i synapserna När ska man ta ställning till att eventuellt sätta ut läkemedel? Hur talar man med anhöriga om att sätta ut läkemedel? Kolinesterashämmare (Acetylkolinesterashämmare) Metamin (Ebixa) Kolinesterashämmare kan bidra till att minska de kognitiva symtomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition och ADL-förmåga) hos personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom under en period Memantin kan bidra till att minska de kognitiva symtomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition och ADL-förmåga) hos person med måttlig till svår Alzheimers sjukdom under en period (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) Ungefär två tredjedelar av dem som behandlas med kolinesterashämmare uppvisar mätbar positiv effekt av behandlingen (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) 9

10 Palliativ vårdfilosofi Beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD) HLR, nutrition, antibiotika vid sen demens Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Symtomkontroll Att förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstå som en följd av demenssjukdomen Beteenden hos vårdaren kan både förvärra och minska symtomen Bemötande Personcentrerad omvårdnad Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stödja personens upplevelse av att vara en fullvärdig människa levnadsberättelsen BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Att se den unika personen bakom sjukdomen Kräver god kännedom om personen och dennes intressen och behov Vården utgår och anpassas efter personen Bekräfta personen i hennes upplevelse av världen Bemöt ur hennes perspektiv och försök förstå Involvera personens sociala nätverk i vården 10

11 Personcentrerad omvårdnad Minnet Värna om den friska personen Identifiera personens styrkor och behov snarare än svagheter och problem Närminnet Sist in först ut Långtidsminnet Episodiskt minne - det vi har upplevt Semantiskt minne - det vi vet Procedurminne - det vi kan Symtom vid demens Kognitiva Psykiska Beteendemässiga Kroppsliga Kognitiva symtom vid demens Minne, inlärningsförmåga Orienteringsförmåga Exekutiv förmåga Språk, räkneförmåga, Tankeförmåga, uppmärksamhet Insikt, omdöme Apraxi Agnosi Psykiska symtom vid demens Depression Ångest Aggressivitet Vanföreställningar Hallucinationer Förvirring Beteendemässiga symtom vid demens Vandring Plockighet Upprepade beteenden Rop eller skrik 11

12 Kroppsliga symtom vid demens Fyra A:n Inkontinens Stelhet Parkinsonism Kramper Sväljsvårigheter Kontrakturer Anomi ordglömska Afasi tappar språket, svårt att förstå det som sägs Apraxi viljestyrd motorik försvinner Agnosi tolkning av sinnesintryck förändras, svårt att känna igen personer och föremål Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD BPSD = Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Beteendemässiga symtom Upprepade beteenden Vandring Plockighet Rop och skrik Sömnstörning Psykiska symtom Ångest / oro/ depression Hallucinationer Vanföreställningar/ förvrängd verklighetsuppfattning Aggressivitet Svårt att sortera bort störande ljud Exempel på utlösande faktorer BPSD Smärta Förstoppning Urinretention Främmande miljö Hemlängtan Överträdelse av den privata reviret Åtgärder vid BPSD Utredning/kartläggning Översyn av farmakologisk behandling Optimerad vårdmiljö och bemötande Ev. farmakologisk behandling 12

13 Svenskt BPSD-registret Observation Analys Åtgärd Utvärdering Utvärdering Analys Åtgärd NPI-skala(Cummings et al.) Analys av basala behov Analys av sjukdomstecken Mat Dryck Sömn Syn Hörsel Urin och tarm Fysisk rörlighet Social samvaro Feber Urinsticka Blodtryck Puls Andning Smärta Blodsocker Stöd vid oro Aktivering/vila Utevistelse Massage Musik Vårdarsång Lugn ljudnivå Åtgärder vid BPSD Skrikande är det smärta? Fysiskt status - glöm inte munnen! Smärta, existentiellt kaos, rädsla, ensamhet Ge inte upp, demensvård är teamwork! 13

14 Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom - BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD Källa: Information från Läkemedelsverket 5:2008 Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning av symtom, tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuella psykiska eller kroppsliga sjukdomar 2. Översyn av farmakologisk behandling: Överväg utsättande av läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet Tidigt insatt grundbehandling mot Alzheimers sjukdom kan minska risken för utveckling av BPSD. Krav på läkemedelsgenomgångar Sammanfattande praktiska rekommendationer Nya föreskrifter från Socialstyrelsen from 1 september 2012 Sjukvården ska erbjuda läkemedelsgenomgång för patienter som är 75 år och äldre och är ordinerade mer än 5 läkemedel 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande: Tillfredsställande av basala behov såsom mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet och stimulans, skötsel av basala kroppsliga behov Ska göras vid: besök hos läkaren i primärvården inskrivning på sjukhus påbörjad hemsjukvård flytt till boende Sammanfattande praktiska rekommendationer 4. Vid otillräcklig effekt ställningstagande till farmakologisk behandling: Vid depressiva symtom är SSRI-preparat förstahandsval Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI-preparat prövas Memantin kan ha effekt vid främst agitation och aggressivitet Antidepressiva SSRI-preparat Ex. Cipramil, Zoloft, Cipralex Förstahandsval SSRI = hämmar selektivt återupptagningen av serotonin 6 8 veckor innan effekten inträder. 14

15 Sammanfattande praktiska rekommendationer Sammanfattande praktiska rekommendationer Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra kan Risperidon prövas Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av ökad risk för allvarliga biverkningar, ex. stroke, ökad dödlighet Dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand: en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet Antipsykotiska läkemedel (Neuroleptika) Sammanfattande praktiska rekommendationer Flera studier visar att neuroleptika vid demens ökar risken att dö jämfört med kontrollgruppen Vid behov av akut sedation kan Oxazepam prövas under kort tid och med adekvat övervakning av patienten Personer med Lewy body demens extremt känsliga Är det alltid fel att bli arg? Sundown syndrom 15

16 Konfusion Symtom vid konfusion Akut förvirringstillstånd Kan vara livshotande Kan orsakas av Kroppsliga, psykiska eller sociala stresspåslag Desorientering Språkstörningar Svårbegripligt tal Vanföreställningar Hallucinationer Ängslan Aggressivitet Minnesstörningar Etiska frågor HLR evidens vid demens Hjärt-/lungräddning Inremittering till sjukhus Nutrition Antibiotika 0-5% av de som fått lyckad HLR överlever (Murphy et al NEJM, 1994) Komplikationer; frakturer Sämre kognitivt 41% positiva till HLR på särskilt boende (Murphy et al 1994) 5% positiva när prognos 0-5% vid svår demenssjukdom redovisades Inremittering till sjukhus - evidens 18,7% Mortalitet (6 veckors) på boende 39.5% mortalitet vid inremittering till sjukhus Jämförbara grupper (Thompson et al 1997) Konfusion, fall, matvägran, inkontinens Sond, KAD Komplikationsrisk Sämre funktionsstatus 2 månader efter sjukhusvistelse Riskfyllt, försämrar funktioner, ökar dödligheten Nutrition Svår demens kan inte äta själva - sväljningsbesvär Sätter i halsen, svårt att dricka Matvägran vanligt Anpassa matkonsistensen tjockflytande, näringsdrycker Sond ingen effekt på överlevnad (Gillick et al NEJM 2000) Sond förhindrar inte aspirationspneumoni Komplikationsrisk Ökad infektionsrisk Obehag Restriktioner för att förhindra att sond dras bort Mortalitet vid inläggande av PEG 16

17 Antibiotikabehandling Peroral behandling minst lika effektiv som iv behandling Patienter förstår inte - varför nål/odlingar? Förlänger inte överlevnad vid svår demens (Luchins et al 1997) Smärtstillande och febernedsättande lm. lika effektiv symtomlindring Symtomprevention, symtomlindring och symtomskattning vid sen demens Komplikationsrisk GI biverkningar, allergier, clostridier Vilken infektion får vara den sista? Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Terminal fas - symtom Svårt skilja olika demenssjukdomar åt Global kognitiv nedsättning Svårt tolka sinnesintryck Oral apraxi aspiration pneumoni Upprepade infektioner Gångförmåga saknas Oförmåga att sitta Uttalad trötthet fatigue sover timtals dagtid Helt hjälpberoende 17

18 Terminal fas palliativ vårdfilosofi är lösningen Vård i livets slut vid demens Livskvalitet Symtomkontroll Teamwork Anhörigstöd Kommunikation Liverpool Care Pathway Läkemedel tillgängliga, rutiner, vid behovs ordinationer + kunskap om indikationer Tidig information om sjukdomsförloppet Tidig etisk diskussion om mål med vården Tidigt råd och stöd till personal och anhöriga Fortlöpande information om läget Efterlevandesamtal 4-6 veckor efter dödsfall Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning och otillräcklig kaloritillförsel Bristande munhygien, risk för svampinfektioner, nutritionssvårigheter Sväljningssvårigheter risk för aspiration, pneumoni Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens Rörelsesvårigheter stillasittande, sängbunden risk för trycksår och infektioner Falltendens frakturrisk Förstoppning risk för smärta, illamående, oro Inkontinens risk för KAD infektionsrisk Medicineringssvårigheter - polyfarmaci Symtomprevention Symtomkontroll vård i livets slut vid demens Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention - kroniska tillstånd - infektioner Fiberrik kost motverka förstoppning Frekventa vändningar motverka trycksår och pneumoni God munvård motverka sväljningsbesvär Smärta Ångest/oro/agitation Munvård Motverka trycksår Säkerställ miktion/defekation Sekretionshämning Behandling av andnöd Antiemetika (läkemedel mot illamående) 18

19 Smärtskattning vid svår demens Abbey Pain Scale Bra skattningsverktyg saknas (Abbey Pain Scale) Icke verbala tecken på smärta svårt Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar Anamnes viktig akuta händelser, tidigare sjukhistoria Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker: Förstoppning Urinretention Odiagnosticerad fraktur Vanligast kroniska tillstånd: Artrit Äldre fraktur Neuropati Maligniteter Symtomskattning Det ändrade beteendet varningsklocka Sök bakomliggande orsak Tecken på smärta? Läs på om tidigare sjukdom i journalen! Att göra smärtan hanterlig Läkemedel är inte allt Beröring, taktik massage Musik och andra aktiviteter Undersök hela kroppen, mun, mage, leder, fötter m.m. Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion Liberal med analgetika, utvärdera Hur uppehåller vi en god livskvalitet? Svårvärderat - icke-verbal kommunikation Observationer God fysisk symtomkontroll God kontroll BPSD Symtomprevention Meningsfulla aktiviteter God sömnrytm Anhörigstöd Teamarbete för avstämning med anhöriga och patient Liverpool Care Pathway bra hjälp Kommunikation, omvårdnad, teamarbete och närståendestöd 19

20 Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Med patient Med anhöriga Inom teamet Kommunikation Grunden till ett gott bemötande är: Kunskap om demenssjukdomen Kunskap om personen levnadsberättelsen Kunskap om anhöriga var de befinner sig i sin bearbetning Kommunikation och relation Bygg relationer, var en vän Matcha personen efter hennes behov, sätt och bakgrund Vara närvarande Ha sinne för humor Bemötande Bemötande Vita lögner Spela teater Graden av sjukdomsinsikt styr bemötandet En demenssjuk person måste få hjälp av sin omgivning att behålla och få grepp om sin person - sitt Jag Han behöver hjälp för att veta och känna vem han har varit och fortfarande är Förmåga att försöka förstå hur den demenssjukes värld ter sig 20

21 Kommunikation Innan du börjar samtala, fånga den demenssjukes uppmärksamhet, få ögonkontakt Tala långsamt och tydligt, visa ditt intresse Det/den som inte syns finns inte Kroppspråket Försök tolka den demenssjukes kroppspråk och ansiktsuttryck Förstärk ditt eget kroppspråk Ropa inte på någon som inte ser dig - fallrisk Bemötande Bemötande Bekräfta Positiv avledning Fördröja Undvik att resonera, argumentera och tillrättavisa De har alltid rätt ni har alltid fel! Bekräfta känslan - även om det är tokigt Bli ett mot världen Fråga inte - Kommer du ihåg..? Bemötande Ställ inga frågor som du inte vet att du kan få svar på Fråga inte om den demenssjuke känner igen dig, presentera dig istället Undvik att säga nej och att fråga varför 21

22 Bemötande Förebygg att den demenssjuke hamnar i situationer som han inte klarar av avled om det händer Alla har ett behov av att känna sig behövda Bemötande Tänk på att den demenssjuke bara kan koncentrera sig korta stunder Förbered personen på vad som ska ske och tänk på det du har sagt snabbt kan glömmas bort Dela upp instruktioner i flera delmoment, en uppmaning i sänder Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Källa: Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom, Margareta Skog Stockholms läns landsting. Artikelnr: Pdf sök på: Råd till dig som möter personer med demenssjukdom Team En grupp personer med olika arbetsuppgifter Samma mål Kunskap och kompetens Respekt för varandra Teamarbete Gemensam vårdfilosofi Flexibelt arbetssätt Arbetsstolthet och yrkesidentitet Alla är kunniga men på olika saker Alla lika viktiga 22

23 Det goda teamarbetet kräver: Vad har du för roll i teamet? Klart ledarskap Klara mål Klara yrkesroller Anhörigstöd Att se den anhörige Ingår i teamet Individuellt stöd Anhörigutbildning Anhöriggrupper Dagaktiviteter Kommunikation om mål med vården Tidigt: Senare: Kommunikation är anhörigstöd anamnes, behov, behandling och förväntad effekt, någonstans att vända sig Sväljningssvårigheter Avmagring Upprepade infektioner Samtal i tid om vilken resa som väntar Stort behov av kommunikation genom hela förloppet Checklista för dialog med anhöriga Utredningsfas Behandlingfas Om konfusion Unga anhöriga? I hemmet Inläggning på sjukhus/sluten avdelning På boendet Post mortem Familjens förväntningar? Familjens farhågor? Beskriv sjukdomsförloppet för anhöriga 1 mån efter inskrivning Beskriv kliniska tecken vid svår demens Markera med kryss på funktionsstatuskurvan var personen är Näringsdropp och vätska på terminalt sjuka patienter tala om konsekvens illamående & vätskeretention Skillnad mellan malnutrition och avmagring kopplat till demens Sondmatning Hjärt-/lungräddning Inremittering till sjukhus Antibiotikabehandling Vanliga dödsorsaker på boende återkommande infektioner Efterlevandesamtal 4-6 veckor efter dödsfallet 23

24 Vårdplanering är lösningen målet med vården Närståendestöd Etiska frågeställningar: Förväntningar? Farhågor? Hjärt-/Lungräddning? Antibiotika? Nutrition? Inremittering till sjukhus? Psykiska, fysiska, sociala och ev. ekonomiska svårigheter Anhörigas sjukdom Riskanhörig En anhörig som är jobbig har det jobbigt Hur bemöter vi anhöriga som har det jobbigt Närståendestöd Kontaktperson Utbildning om demens Avlastning Hjälpmedel Minnesstund 24

25 Palliativ vård Helhetssyn Livskvalitet Symtomlindring Bejakar livet Varken påskyndar eller försenar döden Stöd till patient och anhöriga Multidiciplinärt team Applicerbar i alla faser av sjukdom Hur god livskvalitet för personer med demens? Gemensam värdegrund Ledarskap Välutbildad personal Tydlig vårdfilosofi palliativ vårdfilosofi Symtomkontroll/prevention Individanpassad vård Meningsfullhet - dagaktiviteter Hollistiskt förhållningssätt Patient och anhöriga 25

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor

Läs mer

Palliativ vård vid demenssjukdomar

Palliativ vård vid demenssjukdomar Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska demensvård, vårdlärare

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Malmömetoden för reflektioner om

Malmömetoden för reflektioner om Malmö stad Demensprojekt Malmö stad Malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnad Modellen bygger på att reflektion sker i arbetslaget som leds av reflektionsledare som ingår i arbetsgruppen.

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Svenskt Demenscentrum

Svenskt Demenscentrum Att använda sinnen, inte bara intellektet Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Svenskt Demenscentrum samlar kunskap på en plats Äldreforskningens

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1 SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2 De vanligaste demenssjukdomarna... 3 Primärdegenerativa demenssjukdomar... 4 Vaskulär

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: 14 000 Inlagda personer: 25 918 Gjorda skattningar: 62

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Bilaga Läkemedelsbehandling

Bilaga Läkemedelsbehandling Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p Studiehandledning Vård och omsorg vid demenssjukdom Kurskod: GERVÅR0 100 p Välkommen till studier i kursen Vård och omsorg vid demenssjukdom, 100p Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer