Palliativ vård vid demenssjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Palliativ vård vid demenssjukdomar"

Transkript

1 Palliativ vård vid demenssjukdomar Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Stiftelsen Silviahemmet Palliativ vård vid livets slut vid demenssjukdomar och dess sjukdomsförlopp Paus Beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD), evidens för HLR, nutrition, antibiotika vid sen demens Symtomprevention, symtomlindring och symtomskattning vid sen demens Kaffe Kommunikation, omvårdnad, teamarbete och närståendestöd Musik Helén Tansborn Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid livets slut vid demenssjukdomar och dess sjukdomsförlopp Palliativ vårdfilosofi Målet är största möjliga livskvalitet WHOs definition Palliativ vård Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av patienten och dennes familj genom ett multiprofessionellt team. Målsättningen är att ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig men väl lindring och tröst. Palliativ vård beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Den stödjer också anhöriga i deras sorgearbete. Självbestämmande Hopp och tillit Meningsfullhet Gemenskap Närhet 1

2 Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Den palliativa vårdfilosofin Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Fysiska behov Patient Anhörig Psykiska behov Sociala behov Existentiella behov Palliativ vårdfilosofi Plattformen utgörs av den gemensamma synen på människans lika och unika värde oavsett sjukdom, ålder, kön, social eller kulturell bakgrund De fyra etiska grundreglerna Att göra gott Att inte skada Att respektera individens självbestämmande Att utöva rättvisa Används som grundför handlingsplan och reflektion vid etiska problemställningar när man arbetar enligt palliativ vårdfilosofi Hur kan man som vårdare stödja en persons upplevelse av livskvalitet? Demens är en sjukdom Diskutera utifrån följande aspekter: Självbestämmande Glädje, hopp och tillit Meningsfullhet Gemenskap Närhet Normalt åldrande nedsatt reaktionsförmåga, glömmer detaljer av en händelse Demenssjukdom glömmer hela händelsen 2

3 Mini-Mental test (MMSE) Nervcellerna dör Nervimpulserna kan inte fortledas Leder till förlust av intellektuella och fysiska funktioner Vad är demens? Vad innebär det att vara demenssjuk? Försämrat minne och inlärningsförmåga Nedsatt orienteringsförmåga Nedsatt omdöme och insikt Stadieindelning vid demenssjukdom Alzheimers sjukdom demensutvecklingen Mild kognitiv svikt ev. ett förstadium Mild demens eller stadium I Medelsvår demens eller stadium II Svår demens eller stadium III Symptom Diagnos Mild Förlust av funktionellt oberoende Beteende störningar Medel Vård och omsorgs boende placering Svår Terminal Tid ( år) Feldman and Gracon 1996 Det blir lättare när det blir svårare! Förekomst Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden Två sjukdomar står för ca. 90% av alla fall av demens Alzheimers ca % Vaskulär demens 20-30% 3

4 Hög ålder största riskfaktorn Nervcellen (neuron) Dendrit - tar emot nervsignaler Axon skickar ut nervsignaler Synaps Signalsubstanser (transmittorsubstanser) Kontaktpunkt mellan: Två nervceller En nervcell och en muskelcell En nervcell och en körtelcell Acetylkolin styr minnet och inlärningen Dopamin motoriska och emotionella funktioner Glutamat problemlösning, planera och utföra handlingar Noradrenalin reglerar sömn och vakenhetsgrad Serotonin - sinnesstämningen 4

5 Hjärnbarken Hjärnans vita substans Storhjärnans yttre skikt Består av grå substans, cellernas nervkroppar Är överordnad resten av det centrala nervsystemet Härifrån styrs våra medvetna rörelser Nervtrådarna som löper från nervcellerna i hjärnbarken är täckta med ett vitt fett (myelin) Här sitter: Vårt medvetande Tankar Känslor Minnen Uppdelning utifrån var i hjärnan skadan sitter Frontal hjärnskadebild Parietal hjärnskadebild Subcortikal hjärnskadebild Global hjärnskadebild Huvudgrupper av demens 1. Primärdegenerativa sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens Primärdegenerativa sjukdomar Alzheimers sjukdom Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens (Pannlobsdemens) Lewy Body demens (Lewykroppsdemens) Parkinsons sjukdom med demens Huntingtons sjukdom Alois Alzheimer Tysk psykiater och neuropatplog Skrev år 1906 en vetenskaplig artikel om fynden i hjärnan vid obduktion en av 51 åriga Auguste Deter, vårdades på sjukhus för mentalt sjuka och epileptiker pga. paranoida idéer, minnessvårigheter, tal- och skrivsvårigheter. Senila plack, förlust av hjärnceller 5

6 Vad händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom? Proteinet Betaamyloid klumpar ihop sig och bildar senila plack i som förhindrar överföring av signalsubstanser Små trådliknande tangels bildas som förhindrar transporten av näringsämnen i nervcellen som leder till att den dör Förändringarna leder till blockeringar mellan nervcellerna och minskning av bl.a. signalsubstansen Acetylkolin Alzheimers sjukdom Vanligaste demenssjukdomen 60-70% Symtomen kommer smygande Tilltagande glömska Svårt att planera Utföra vardagssysslor Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom PET kamera Typ 1 Typ 2 Debuterar före 65 års ålder, ibland redan i 40- års åldern Snabbt förlopp Ärftlighet! Debuterar efter 65 års ålder Ca. 97% har denna form Ofta långdraget förlopp Ärftlighet? Frontallobsdemens Lewy kropps demens (Lewy body demens) Olika former av frontallobsdemens: Frontallobsdegeneration av icke Alzheimer typ (vanligaste formen) Pick s sjukdom (förändringarna störst i hippocampus och amygdala) ALS med demens Progressiv afasi (drabbar först språket) Personligheten förändras innan minnet försämras Bristande omdöme, plötsliga vredesutbrott Nervcellerna förtvinar framför allt i pannloben och främre delen av tinningloberna Står för 2-20 % av alla demensfall (underdiagnosticerat) Liknar Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Upptäcktes i slutet av talet Små mikroskopiskt små proteinansamlingar i hjärnan (Lewy kroppar) Flera år innan andra symtom störd drömsömn, fäktas, ropar 6

7 Lewy kropps demens (Lewy body demens) Parkinsons sjukdom med demens Stela muskler, långsamma hasande rörelser Synhallucinationer Nedsatt uppmärksamhetsgrad Påtaglig trötthet Svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt 1,2 3 % av alla demensfall Parkinsonsymtom pga. signalsubstansen dopamin Parkinson kan leda till demens (4-6 ggr ökad risk) Demenssymtomen kommer i senare delen av sjukdomsförloppet, minst ett år efter de motoriska symtomen Koncentrationssvårigheter, nedsatt minne Minnet ofta mindre påverkat än vid Alzheimers kan hjälpas av att få ledtrådar (inte minneslappar!) Ev. beteendestörningar och hallucinationer Undvik neuroleptika pga. extra känslighet Huntingtons sjukdom Demens vid Downs syndrom Tidigare kallad Danssjukan Mycket ovanlig 5/ i Sverige Symtomen brukar uppträda vid års ålder Ofrivilliga kaströrelser Nedsatt tankeförmåga och närminne Svårt att tänka ut, planera och genomföra handlingar Hög ärftlighet orsakad av en skada i arvsmassan Anlaget kan föras vidare till både pojkar och flickor Medellivslängden hos personer med Downs syndrom är 57 år Demenssymtomen börjar ofta efter 40 års ålder Vid 50 år ålder är ca. 20% drabbade Vid 65 års ålder ca. 75% drabbade Förändringarna börjar vid hjäss - och tinningloberna, spridning över hela hjärnbarken (som vid Alzheimers sjukdom) Svårt att bedöma pga. redan tidigare nedsatta intellektuella funktioner Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan Näst vanligaste orsaken till demens 20-30% Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan Skador i hjärnbarken eller i vitsubstansen (småkärlsdemens) Symtomen kommer ofta plötsligt och är beroende på var i hjärnan skadan sitter Sjukdomsutvecklingen går stegvis Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Hjärntumörer Sköldkörtelsjukdomar Hydrocefalus Herpesvirus infektion i hjärnan HIV Brist på vitamin B12 eller andra B- vitaminer Alkoholdemens Skador efter lösningsmedel 7

8 Huvudgrupper av demens Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kan inte bota men kan lindra symtom! 1. Primärdegenerativa sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av att blödningar eller proppar stryper syretillförseln till hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda till demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsättningen, utsatthet för giftiga ämnen, infektioner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens Acetylkolinesterashämmare Används vid mild till måttlig demens Förhindrar nedbrytningen av signalsubstansen Acetylkolin Aricept (Donepezil) Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin) NMDA- receptor antagonist Används vid måttlig till svår demens Beteende symtom vid Alzheimer Påverkar nervceller med signalsubstansen Glutamat Ebixa (Memantin) Dosen ökas sakta under den första månaden Vad säger de Nationella riktlinjerna? Hälso- och sjukvården bör: Erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) Erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) Följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). Vid vilka demenssjukdomar kan dessa läkemedel fungera? Alzheimers sjukdom Blanddemens (Alzheimer + vaskulär) Parkinson demens (Exelon) Vid vilka demenssjukdomar rekommenderar man INTE dessa läkemedel? Vaskulär demens (Acetylsalicylsyra och behandling av hypertoni istället) Frontotemporal demens Inträdande effekt av läkemedel Kolinesterashämmare Gradvis efter 3-6 månader Ebixa Snabb effekt 8

9 Beredningsformer Preparat Tablett Kapsel Plåster Munsönderfallande tablett Aricept x x Oral lösning Exelon x x x Reminyl x x x Ebixa x x Man kan behöva prova flera olika preparat för att komma fram till den som passar bäst. Beredningsformen kan begränsa alternativen Acetylkolinestrashämmare Biverkningar Nedsatt aptit (Följ vikten regelbundet!) Diarré, illamående (mycket vanligt) Bradycardi (mindre vanligt) MNDA- receptor antagonist (Ebixa) Somnolens Yrsel Balansstörningar Hypertoni (Samtliga biverkningar vanliga men Memantin orsakar inte fler biverkningar än behandling med placebo) Att avbryta behandlingen Att avbryta behandlingen En regelbunden uppföljning av läkemedlet syftar till att bedöma eventuella biverkningar och om läkemedlet fortfarande har effekt eller om det kan sättas ut. Uppföljning efter en utsättning av ett läkemedel kan ge underlag om läkemedlet bör sättas in igen. (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) Bromsmediciner fungerar så länge man har tillräckligt många nervceller där läkemedlet ska verka i synapserna När ska man ta ställning till att eventuellt sätta ut läkemedel? Hur talar man med anhöriga om att sätta ut läkemedel? Kolinesterashämmare (Acetylkolinesterashämmare) Metamin (Ebixa) Kolinesterashämmare kan bidra till att minska de kognitiva symtomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition och ADL-förmåga) hos personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom under en period Memantin kan bidra till att minska de kognitiva symtomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition och ADL-förmåga) hos person med måttlig till svår Alzheimers sjukdom under en period (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) Ungefär två tredjedelar av dem som behandlas med kolinesterashämmare uppvisar mätbar positiv effekt av behandlingen (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom) 9

10 Palliativ vårdfilosofi Beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD) HLR, nutrition, antibiotika vid sen demens Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Symtomkontroll Att förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstå som en följd av demenssjukdomen Beteenden hos vårdaren kan både förvärra och minska symtomen Bemötande Personcentrerad omvårdnad Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stödja personens upplevelse av att vara en fullvärdig människa levnadsberättelsen BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Att se den unika personen bakom sjukdomen Kräver god kännedom om personen och dennes intressen och behov Vården utgår och anpassas efter personen Bekräfta personen i hennes upplevelse av världen Bemöt ur hennes perspektiv och försök förstå Involvera personens sociala nätverk i vården 10

11 Personcentrerad omvårdnad Minnet Värna om den friska personen Identifiera personens styrkor och behov snarare än svagheter och problem Närminnet Sist in först ut Långtidsminnet Episodiskt minne - det vi har upplevt Semantiskt minne - det vi vet Procedurminne - det vi kan Symtom vid demens Kognitiva Psykiska Beteendemässiga Kroppsliga Kognitiva symtom vid demens Minne, inlärningsförmåga Orienteringsförmåga Exekutiv förmåga Språk, räkneförmåga, Tankeförmåga, uppmärksamhet Insikt, omdöme Apraxi Agnosi Psykiska symtom vid demens Depression Ångest Aggressivitet Vanföreställningar Hallucinationer Förvirring Beteendemässiga symtom vid demens Vandring Plockighet Upprepade beteenden Rop eller skrik 11

12 Kroppsliga symtom vid demens Fyra A:n Inkontinens Stelhet Parkinsonism Kramper Sväljsvårigheter Kontrakturer Anomi ordglömska Afasi tappar språket, svårt att förstå det som sägs Apraxi viljestyrd motorik försvinner Agnosi tolkning av sinnesintryck förändras, svårt att känna igen personer och föremål Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD BPSD = Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Beteendemässiga symtom Upprepade beteenden Vandring Plockighet Rop och skrik Sömnstörning Psykiska symtom Ångest / oro/ depression Hallucinationer Vanföreställningar/ förvrängd verklighetsuppfattning Aggressivitet Svårt att sortera bort störande ljud Exempel på utlösande faktorer BPSD Smärta Förstoppning Urinretention Främmande miljö Hemlängtan Överträdelse av den privata reviret Åtgärder vid BPSD Utredning/kartläggning Översyn av farmakologisk behandling Optimerad vårdmiljö och bemötande Ev. farmakologisk behandling 12

13 Svenskt BPSD-registret Observation Analys Åtgärd Utvärdering Utvärdering Analys Åtgärd NPI-skala(Cummings et al.) Analys av basala behov Analys av sjukdomstecken Mat Dryck Sömn Syn Hörsel Urin och tarm Fysisk rörlighet Social samvaro Feber Urinsticka Blodtryck Puls Andning Smärta Blodsocker Stöd vid oro Aktivering/vila Utevistelse Massage Musik Vårdarsång Lugn ljudnivå Åtgärder vid BPSD Skrikande är det smärta? Fysiskt status - glöm inte munnen! Smärta, existentiellt kaos, rädsla, ensamhet Ge inte upp, demensvård är teamwork! 13

14 Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom - BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke-farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD Källa: Information från Läkemedelsverket 5:2008 Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning av symtom, tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuella psykiska eller kroppsliga sjukdomar 2. Översyn av farmakologisk behandling: Överväg utsättande av läkemedel med potentiellt negativ effekt på centrala nervsystemet Tidigt insatt grundbehandling mot Alzheimers sjukdom kan minska risken för utveckling av BPSD. Krav på läkemedelsgenomgångar Sammanfattande praktiska rekommendationer Nya föreskrifter från Socialstyrelsen from 1 september 2012 Sjukvården ska erbjuda läkemedelsgenomgång för patienter som är 75 år och äldre och är ordinerade mer än 5 läkemedel 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande: Tillfredsställande av basala behov såsom mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet och stimulans, skötsel av basala kroppsliga behov Ska göras vid: besök hos läkaren i primärvården inskrivning på sjukhus påbörjad hemsjukvård flytt till boende Sammanfattande praktiska rekommendationer 4. Vid otillräcklig effekt ställningstagande till farmakologisk behandling: Vid depressiva symtom är SSRI-preparat förstahandsval Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI-preparat prövas Memantin kan ha effekt vid främst agitation och aggressivitet Antidepressiva SSRI-preparat Ex. Cipramil, Zoloft, Cipralex Förstahandsval SSRI = hämmar selektivt återupptagningen av serotonin 6 8 veckor innan effekten inträder. 14

15 Sammanfattande praktiska rekommendationer Sammanfattande praktiska rekommendationer Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra kan Risperidon prövas Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av ökad risk för allvarliga biverkningar, ex. stroke, ökad dödlighet Dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand: en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet Antipsykotiska läkemedel (Neuroleptika) Sammanfattande praktiska rekommendationer Flera studier visar att neuroleptika vid demens ökar risken att dö jämfört med kontrollgruppen Vid behov av akut sedation kan Oxazepam prövas under kort tid och med adekvat övervakning av patienten Personer med Lewy body demens extremt känsliga Är det alltid fel att bli arg? Sundown syndrom 15

16 Konfusion Symtom vid konfusion Akut förvirringstillstånd Kan vara livshotande Kan orsakas av Kroppsliga, psykiska eller sociala stresspåslag Desorientering Språkstörningar Svårbegripligt tal Vanföreställningar Hallucinationer Ängslan Aggressivitet Minnesstörningar Etiska frågor HLR evidens vid demens Hjärt-/lungräddning Inremittering till sjukhus Nutrition Antibiotika 0-5% av de som fått lyckad HLR överlever (Murphy et al NEJM, 1994) Komplikationer; frakturer Sämre kognitivt 41% positiva till HLR på särskilt boende (Murphy et al 1994) 5% positiva när prognos 0-5% vid svår demenssjukdom redovisades Inremittering till sjukhus - evidens 18,7% Mortalitet (6 veckors) på boende 39.5% mortalitet vid inremittering till sjukhus Jämförbara grupper (Thompson et al 1997) Konfusion, fall, matvägran, inkontinens Sond, KAD Komplikationsrisk Sämre funktionsstatus 2 månader efter sjukhusvistelse Riskfyllt, försämrar funktioner, ökar dödligheten Nutrition Svår demens kan inte äta själva - sväljningsbesvär Sätter i halsen, svårt att dricka Matvägran vanligt Anpassa matkonsistensen tjockflytande, näringsdrycker Sond ingen effekt på överlevnad (Gillick et al NEJM 2000) Sond förhindrar inte aspirationspneumoni Komplikationsrisk Ökad infektionsrisk Obehag Restriktioner för att förhindra att sond dras bort Mortalitet vid inläggande av PEG 16

17 Antibiotikabehandling Peroral behandling minst lika effektiv som iv behandling Patienter förstår inte - varför nål/odlingar? Förlänger inte överlevnad vid svår demens (Luchins et al 1997) Smärtstillande och febernedsättande lm. lika effektiv symtomlindring Symtomprevention, symtomlindring och symtomskattning vid sen demens Komplikationsrisk GI biverkningar, allergier, clostridier Vilken infektion får vara den sista? Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Terminal fas - symtom Svårt skilja olika demenssjukdomar åt Global kognitiv nedsättning Svårt tolka sinnesintryck Oral apraxi aspiration pneumoni Upprepade infektioner Gångförmåga saknas Oförmåga att sitta Uttalad trötthet fatigue sover timtals dagtid Helt hjälpberoende 17

18 Terminal fas palliativ vårdfilosofi är lösningen Vård i livets slut vid demens Livskvalitet Symtomkontroll Teamwork Anhörigstöd Kommunikation Liverpool Care Pathway Läkemedel tillgängliga, rutiner, vid behovs ordinationer + kunskap om indikationer Tidig information om sjukdomsförloppet Tidig etisk diskussion om mål med vården Tidigt råd och stöd till personal och anhöriga Fortlöpande information om läget Efterlevandesamtal 4-6 veckor efter dödsfall Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens Matvägran, vägran att öppna munnen, risk för intorkning och otillräcklig kaloritillförsel Bristande munhygien, risk för svampinfektioner, nutritionssvårigheter Sväljningssvårigheter risk för aspiration, pneumoni Vanliga medicinska komplikationer i livets slut vid demens Rörelsesvårigheter stillasittande, sängbunden risk för trycksår och infektioner Falltendens frakturrisk Förstoppning risk för smärta, illamående, oro Inkontinens risk för KAD infektionsrisk Medicineringssvårigheter - polyfarmaci Symtomprevention Symtomkontroll vård i livets slut vid demens Vanliga tillstånd - förstoppning - urinretention - kroniska tillstånd - infektioner Fiberrik kost motverka förstoppning Frekventa vändningar motverka trycksår och pneumoni God munvård motverka sväljningsbesvär Smärta Ångest/oro/agitation Munvård Motverka trycksår Säkerställ miktion/defekation Sekretionshämning Behandling av andnöd Antiemetika (läkemedel mot illamående) 18

19 Smärtskattning vid svår demens Abbey Pain Scale Bra skattningsverktyg saknas (Abbey Pain Scale) Icke verbala tecken på smärta svårt Smärtbehandlingen i sig - samma principer som vid andra sjukdomar Anamnes viktig akuta händelser, tidigare sjukhistoria Uteslut akuta/åtgärdbara orsaker: Förstoppning Urinretention Odiagnosticerad fraktur Vanligast kroniska tillstånd: Artrit Äldre fraktur Neuropati Maligniteter Symtomskattning Det ändrade beteendet varningsklocka Sök bakomliggande orsak Tecken på smärta? Läs på om tidigare sjukdom i journalen! Att göra smärtan hanterlig Läkemedel är inte allt Beröring, taktik massage Musik och andra aktiviteter Undersök hela kroppen, mun, mage, leder, fötter m.m. Uteslut förstoppning, urinstämma, fraktur, infektion Liberal med analgetika, utvärdera Hur uppehåller vi en god livskvalitet? Svårvärderat - icke-verbal kommunikation Observationer God fysisk symtomkontroll God kontroll BPSD Symtomprevention Meningsfulla aktiviteter God sömnrytm Anhörigstöd Teamarbete för avstämning med anhöriga och patient Liverpool Care Pathway bra hjälp Kommunikation, omvårdnad, teamarbete och närståendestöd 19

20 Palliativ vårdfilosofi Den palliativa vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation och relation Närståendestöd Med patient Med anhöriga Inom teamet Kommunikation Grunden till ett gott bemötande är: Kunskap om demenssjukdomen Kunskap om personen levnadsberättelsen Kunskap om anhöriga var de befinner sig i sin bearbetning Kommunikation och relation Bygg relationer, var en vän Matcha personen efter hennes behov, sätt och bakgrund Vara närvarande Ha sinne för humor Bemötande Bemötande Vita lögner Spela teater Graden av sjukdomsinsikt styr bemötandet En demenssjuk person måste få hjälp av sin omgivning att behålla och få grepp om sin person - sitt Jag Han behöver hjälp för att veta och känna vem han har varit och fortfarande är Förmåga att försöka förstå hur den demenssjukes värld ter sig 20

21 Kommunikation Innan du börjar samtala, fånga den demenssjukes uppmärksamhet, få ögonkontakt Tala långsamt och tydligt, visa ditt intresse Det/den som inte syns finns inte Kroppspråket Försök tolka den demenssjukes kroppspråk och ansiktsuttryck Förstärk ditt eget kroppspråk Ropa inte på någon som inte ser dig - fallrisk Bemötande Bemötande Bekräfta Positiv avledning Fördröja Undvik att resonera, argumentera och tillrättavisa De har alltid rätt ni har alltid fel! Bekräfta känslan - även om det är tokigt Bli ett mot världen Fråga inte - Kommer du ihåg..? Bemötande Ställ inga frågor som du inte vet att du kan få svar på Fråga inte om den demenssjuke känner igen dig, presentera dig istället Undvik att säga nej och att fråga varför 21

22 Bemötande Förebygg att den demenssjuke hamnar i situationer som han inte klarar av avled om det händer Alla har ett behov av att känna sig behövda Bemötande Tänk på att den demenssjuke bara kan koncentrera sig korta stunder Förbered personen på vad som ska ske och tänk på det du har sagt snabbt kan glömmas bort Dela upp instruktioner i flera delmoment, en uppmaning i sänder Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Källa: Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom, Margareta Skog Stockholms läns landsting. Artikelnr: Pdf sök på: Råd till dig som möter personer med demenssjukdom Team En grupp personer med olika arbetsuppgifter Samma mål Kunskap och kompetens Respekt för varandra Teamarbete Gemensam vårdfilosofi Flexibelt arbetssätt Arbetsstolthet och yrkesidentitet Alla är kunniga men på olika saker Alla lika viktiga 22

23 Det goda teamarbetet kräver: Vad har du för roll i teamet? Klart ledarskap Klara mål Klara yrkesroller Anhörigstöd Att se den anhörige Ingår i teamet Individuellt stöd Anhörigutbildning Anhöriggrupper Dagaktiviteter Kommunikation om mål med vården Tidigt: Senare: Kommunikation är anhörigstöd anamnes, behov, behandling och förväntad effekt, någonstans att vända sig Sväljningssvårigheter Avmagring Upprepade infektioner Samtal i tid om vilken resa som väntar Stort behov av kommunikation genom hela förloppet Checklista för dialog med anhöriga Utredningsfas Behandlingfas Om konfusion Unga anhöriga? I hemmet Inläggning på sjukhus/sluten avdelning På boendet Post mortem Familjens förväntningar? Familjens farhågor? Beskriv sjukdomsförloppet för anhöriga 1 mån efter inskrivning Beskriv kliniska tecken vid svår demens Markera med kryss på funktionsstatuskurvan var personen är Näringsdropp och vätska på terminalt sjuka patienter tala om konsekvens illamående & vätskeretention Skillnad mellan malnutrition och avmagring kopplat till demens Sondmatning Hjärt-/lungräddning Inremittering till sjukhus Antibiotikabehandling Vanliga dödsorsaker på boende återkommande infektioner Efterlevandesamtal 4-6 veckor efter dödsfallet 23

24 Vårdplanering är lösningen målet med vården Närståendestöd Etiska frågeställningar: Förväntningar? Farhågor? Hjärt-/Lungräddning? Antibiotika? Nutrition? Inremittering till sjukhus? Psykiska, fysiska, sociala och ev. ekonomiska svårigheter Anhörigas sjukdom Riskanhörig En anhörig som är jobbig har det jobbigt Hur bemöter vi anhöriga som har det jobbigt Närståendestöd Kontaktperson Utbildning om demens Avlastning Hjälpmedel Minnesstund 24

25 Palliativ vård Helhetssyn Livskvalitet Symtomlindring Bejakar livet Varken påskyndar eller försenar döden Stöd till patient och anhöriga Multidiciplinärt team Applicerbar i alla faser av sjukdom Hur god livskvalitet för personer med demens? Gemensam värdegrund Ledarskap Välutbildad personal Tydlig vårdfilosofi palliativ vårdfilosofi Symtomkontroll/prevention Individanpassad vård Meningsfullhet - dagaktiviteter Hollistiskt förhållningssätt Patient och anhöriga 25

Palliativ vård vid demenssjukdomar

Palliativ vård vid demenssjukdomar Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska demensvård, vårdlärare

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program

Stiftelsen Silviahemmet. Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande. Silviahemmets vårdfilosofi. Program Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vårdfilosofi inom demensvården - fokus på bemötande Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska, fil.mag. Specialistsjuksköterska

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1 SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2 De vanligaste demenssjukdomarna... 3 Primärdegenerativa demenssjukdomar... 4 Vaskulär

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Reviderad 2008-02-26

Reviderad 2008-02-26 Reviderad 2008-02-26 Omsorgsförvaltningen i Strömstads kommun har beslutat att införa den palliativa vårdfilosofin i de olika verksamheterna. Bakgrunden till detta är att det är viktigt att man har ett

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns

Läs mer

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR

GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR ALLT OM GASTROINTESTINALA STÖRNINGAR www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Gastrointestinala störningar i samband med MS omfattar alltsom påverkar matsmältningssystemet och är ett resultat

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget vård eller vård av gammal PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen 3:e upplagan Vårdförlaget Peter Strang Vårdförl Palliativ vård inom äldreomsorgen Peter Strang 3:e upplagan Vårdförlaget 2012 Peter Strang och

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Innehållsförteckning. Förord 11

Innehållsförteckning. Förord 11 Innehållsförteckning Förord 11 Vad innebär demens 13 Demens ur ett samhällsperspektiv 14 Symtom vid demens 17 Krav för att en läkare skall fastställa diagnosen Demens. 17 Tidiga tecken på demens 18 Senare

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Konfusion/Förvirringstillstånd

Konfusion/Förvirringstillstånd Konfusion/Förvirringstillstånd En hjälpreda för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Stig Andersson distriktsläkare Reviderad 2010-06-04/Ragnar Åstrand ragnar.astrand@liv.se Beskrivning Konfusion

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

alzheimer Kunskapsakuten/

alzheimer Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Demenssjukdom i livets slutskede

Demenssjukdom i livets slutskede Kapitel 9 Demenssjukdom i livets slutskede Palliativ vård av demenssjukdom vid livets slut, samt vård av demenssjuka med annan sjukdom i sen palliativ fas Bakgrund Demens är ett syndrom som kan orsakas

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun

Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun Innehållsförteckning Inledning... 4 Värdegrund... 4 Vision... 5 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen... 5 Länsgemensam värdegrund... 7 Demenssjukdom... 8 Vad

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Mikaela Andersson Kristina Blomqvist Sanna Kackur Yrkeshögskolan Sydväst Up för vård 29.04 2004 INNEHÅLL Historia 2 Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom 2 Uppkomsten

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer