Malmömetoden för reflektioner om

Transkript

1 Malmö stad Demensprojekt Malmö stad Malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnad Modellen bygger på att reflektion sker i arbetslaget som leds av reflektionsledare som ingår i arbetsgruppen. Reflektionsledarna får handledning av handledare i stadsdelsförvaltningen. Handledarna i sin tur träffas gemensamt för utbildning och fortbildning. Handledningen är inriktad på personcentrerad omvårdnad och att ge stöd till reflektionsledaren. Handledare 16 reflektionshandledare är utbildade i Malmö stad. Deras yrkeskategori är allt från demenssjuksköterska till undersköterska. Gruppen träffas två gång per termin för fortbildning inom demensvården och som handledare. Handledarna sammankallar reflektionsledarna två gånger i halvåret. Grupperna bör inte vara större än 8-12 personer. Reflektionsledare Det har utbildats drygt 400 reflektionsledare av Demensprojektet. Flertalet av deras chefer har också deltagit på utbildningen eftersom de är ansvariga för att reflektionerna fungerar. Cheferna ska också stötta och uppmuntra reflektionsledarna. Reflektionsledarna ska ta med sig arbetsgruppens funderingar till handledningen. De kan också via handledningen diskutera frågor om sin roll som reflektionsledare. Handledning ges av handledare i stadsdelsförvaltningen 2 gånger per halvår. Reflektionsmöte Reflektion ska ske i arbetsgruppen på arbetsplatsen. Exempelvis i hemtjänstgruppen, på en avdelning på särskilt boende. Reflektionsgruppen bör träffas minst 30 minuter en gång i månaden och leds av reflektionsledaren (kollega som arbetar i arbetsgruppen och som fått utbildning av Reflektionshandledare eller Demensprojektet). Malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnad bilaga 2 malmömetoden för reflektioner om personcentrerad omvårdnadl.doc

2 Tvärprofessionell utbildning Demensprojektet i Malmö stad Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare S78elsen Silviahemmet Bilaga 2 Pallia)v vårdfilsofi för demensvården

3 Innehållsförteckning Bild 3 S)Eelsen Silviahemmet Bild 4-5 Utbildningar Bild 6 Cer)fiering Bild 7 20 Pallia)v vårdfilosofi Bild Tvång Bild Personcentrerad omvårdnad Bild Personcentrerat ledarskap Bild Demenssjukdomar Bild Bemötande och kommunika)on Bild Svåra symtom BPSD Bild Konfusion Bild Kost och mål)d Bild Vårdmiljö Bild Ak)viteter Bild 89 Första hjälpen i mötet

4 S)Eelsen Silviahemmet Ordförande HMD Silvia Startade år 1996 Dagvårdsverksamhet Utbildning: Silviasystrar Silviasjuksköterskor Cer)fiering

5 Distansutbildningar på Silviahemmet - Sophiahemmet Silviasyster 60 hp, 2 år på halvfart Silviasjuksköterska 30 hp, 1 år på halvfart Magister i demensvård 30 hp )ll Silviasjuksköterska+30 hp magister utbildning. Totalt 2 år på halvfart

6 Vad händer eeer a] Malmö stad utbildat 16 Silviasystrar? Handledare Ny roll i gruppen Samarbetet med chefen Samarbetet Silviasystrar - Silviasjuksköterskor Samarbetet med Demenssjuksköterskan Besvikelse? Rädsla för förändringar

7 Cer)fiering Bygger på den pallia)va vårdfilosofin ALL personal går en 3- dagars utbildning Leva med demenssjukdom Arbetsledarutbildning Reflek)onsledarutbildning Skrivning Det är hela enheten som cer)fieras, inte enskilda personer Uppföljning i gång per år Cer)fieringen varar i 3år

8 Pallia)v vårdfilosofi

9 Pallia)v vårdfilosofi WHOs defini7on Pallia7v vård Pallia)v vård är en ak)v helhetsvård av pa)enten och dennes familj genom e] mul)professionellt team. Målsä]ningen är a] ge livskvalitet när bot inte längre är möjlig men väl lindring och tröst. Pallia)v vård beaktar fysiska, psykiska, sociala och existen)ella behov. Den stödjer också anhöriga i deras sorgearbete.

10 Målet är största möjliga livskvalitet Självbestämmande Hopp och )llit Meningsfullhet Gemenskap Närhet

11 Pallia)v vårdfilosofi Plaeormen utgörs av den gemensamma synen på människans lika och unika värde oavse] sjukdom, ålder, kön, social eller kulturell bakgrund

12 De fyra e)ska grundreglerna A] göra go] A] inte skada A] respektera individens självbestämmande A] utöva rä]visa Används som grundför handlingsplan och reflek)on vid e)ska problemställningar när man arbetar enligt pallia)v vårdfilosofi

13 Analys Åtgärd - Utvärdering

14 Den pallia)va vårdfilosofin Fysiska behov Psykiska behov Pa7ent Anhörig Sociala behov Existen7ella behov

15 Pallia)v vårdfilosofi Den pallia7va vårdens 4 hörnstenar: Symtomkontroll Teamarbete Närståendestöd Kommunika)on och rela)on

16 Symtomkontroll A] förebygga, lindra eller bota de symtom som kan uppstå som en följd av demenssjukdomen Beteenden hos vårdaren kan både förvärra och minska symtomen Bemötande BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom)

17 Teamarbete Gemensam vårdfilosofi Flexibelt arbetssä] Arbetsstolthet och yrkesiden)tet Alla är kunniga men på olika saker Alla lika vik)ga

18 Det goda teamarbetet kräver: Klart ledarskap Klara mål Klara yrkesroller

19 Närståendestöd Psykiska, fysiska, sociala och ev. ekonomiska svårigheter Anhörigas sjukdom Riskanhörig En anhörig som är jobbig har det jobbigt

20 Närståendestöd Närstående är en del av teamet Kontaktperson Utbildning om demens Avlastning Hjälpmedel Uppföljande samtal eeer a] den demenssjukes död

21 Kommunika)on och rela)on Vara )llgänglig Vara vänlig Vara lugn Vara empa)sk Inte vara dömande Ha sinne för humor

22 Tvång och skydd i demensvården FöreskriEer om skydds och tvångsåtgärder togs bort 2010 Äldreminister Maria Larsson och Anders Pritz, Socialstyrelsen har lämnat lagförslag )ll Socialdepartementet avvaktar svar

23 Tvång och skydd i demensvården Lås, larm, sänggrindar, bälten, grenbälten och tvångsåtgärder får inte användas i syee a] frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel då personen samtycker Förmåga a] kunna u]rycka si] samtycke? Visar genom sina reak)oner hur de upplever en viss åtgärd

24 Tvång och skydd i demensvården Hälso och sjukvårdslagens krav på god vård

25 Tvång och skydd i demensvården Behov av kliniska riktlinjer för bedömning av rä]shandlingsförmåga/ rä]skapacitet vid demens Allvarlig kogni)v störning Tvångs eller skyddsåtgärder får inte )llämpas pga. personalbrist, dåliga lokaler eller för a] personalen saknar kunskap a] hantera den uppkomna situa)onen

26 Personcentrerad vård

27 Personcentrerad omvårdnad A] se personen bakom sjukdomen, åldrande, symtom eller beteende Kräver god kännedom om personen och dennes intressen och behov levnadsberä]elsen

28 Personcentrerad omvårdnad Na)onella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stödja personens upplevelse av a] vara en fullvärdig människa

29 Personcentrerad omvårdnad BekräEa personligheten Iden)fiera personens styrkor och behov snarare än svagheter och problem Svårtolkade beteenden förstås u)från personens perspek)v

30 Värdegrunden för Malmö stad + Na)onella riktlinjer + pallia)v vårdfilosofi? Värdegrund för medarbetarna: Mo)va)on Kompetens Dialog Jämställdhet Kulturell mångfald Åldersstruktur Personcentrerad vård Största möjliga livskvalitet

31 Personcentrerat ledarskap

32 Personcentrerat ledarskap Rela)onsinriktat ledarskap medarbetarna ska vara centrala för ledaren Personcentrerat ledarskap synliggör och stö]ar individen och skapar möjlighet för denne a] utvecklas och ta ansvar Källa: Agneta Törnquist i boken Personcentrerad omvårdnad i teori och prak)k av David Edvardsson (red) 2012

33 Målet med Personcentrerat ledarskap A] utveckla självständiga medarbetare, med långtgående delegering av ansvar och befogenheter över den dagliga verksamheten och stora möjligheter för de anställda a] påverka si] arbete och sina arbetsvillkor. Källa: Agneta Törnquist i boken Personcentrerad omvårdnad i teori och prak)k av David Edvardsson (red) 2012

34 Personcentrerat ledarskap Synliggörande av personalens individuella kompetens Tillgänglighet och direktkontakt mellan enhetschefen och medarbetarna Personalen är delak)g i planering utveckling och uppföljning Tillvarata personalens kompetens och främja e] lärande

35 Demenssjukdomar

36 Demens är en sjukdom! Demenssjukdom Glömmer hela händelsen Normalt åldrande Nedsa] reak)onsförmåga, glömmer detaljer av en händelse

37 Vad är demens? Plack och tangels Nervcellerna dör succesiv nedbrytning Nervimpulserna kan inte fortledas Leder )ll förlust av intellektuella och fysiska funk)oner

38 Uppdelning u)från var i hjärnan skadan si]er Frontal h järnskadebild Parietal hjärnskadebild Subcor)kal hjärnskadebild Global hjärnskadebild

39 Förekomst Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden Två sjukdomar står för ca. 90% av alla fall av demens Alzheimers ca % Vaskulär demens 20-30%

40 Huvudgrupper av demens 1. Primärdegenera7va sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna 2. Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av a] blödningar eller proppar stryper syre)llförseln )ll hjärnan 3. Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda )ll demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsä]ningen, utsa]het för gieiga ämnen, infek)oner, eller skalltrauma Blanddemens Blandning av ovanstående grupper, ex. Alzheimers sjukdom och vaskulärdemens

41 Primärdegenera)va sjukdomar Orsakas av en fortlöpande nedbrytande process av nervcellerna Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens (Pannlobsdemens) Lewy Body demens (Lewykroppsdemens) Parkinsons sjukdom med demens Hun)ngtons sjukdom

42 Vaskulära sjukdomar (Blodkärlsdemens) Orsakas av av blödningar eller proppar stryper syre7llförseln 7ll hjärnan Näst vanligaste orsaken )ll demens 20-30% Orsakas av a] blödningar eller proppar stryper syre)llförseln )ll hjärnan Skador i hjärnbarken eller i vitsubstansen (småkärlsdemens) Symtomen kommer oea plötsligt och är beroende på var i hjärnan skadan si]er Sjukdomsutvecklingen går stegvis

43 Sekundära sjukdomar Sjukdomar som kan men inte behöver leda )ll demens. Ex. näringsbrist, störningar i ämnesomsä]ningen, utsa]het för gieiga ämnen, infek)oner, eller skalltrauma Hjärntumörer Sköldkörtelsjukdomar Hydrocefalus Herpesvirus infek)on i hjärnan HIV Brist på vitamin B12 eller andra B- vitaminer Alkoholdemens Skador eeer lösningsmedel

44 Vad innebär det a] vara demenssjuk? Försämrat minne och inlärningsförmåga Nedsa] orienteringsförmåga Nedsa] omdöme och insikt

45 Minnet Närminnet Sist in först ut Lång7dsminnet Episodiskt minne - det vi har upplevt Seman)skt minne - det vi vet Procedurminne - det vi kan

46 Fyra A:n Anomi ordglömska Afasi tappar språket, svårt a] förstå det som sägs Apraxi inlärd motorik försvinner Agnosi tolkning av sinnesintryck förändras, svårt a] känna igen personer och föremål

47 Stadieindelning vid demenssjukdom Mild kogni)v svikt ev. e] förstadium Mild demens eller stadium I Medelsvår demens eller stadium II Svår demens eller stadium III

48 Alzheimers sjukdom demensutvecklingen Symptom Mild Mini-Mental test (MMSE) Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteende störningar Medel Vård och omsorgs boende placering Svår Terminal Tid ( år) Feldman and Gracon 1996

49 Det blir lä]are när det blir svårare!

50 Symtom vid demens Kogni)va Psykiatriska Beteendemässiga Kroppsliga

51 Kogni)va symtom vid demens Minne, inlärningsförmåga Orienteringsförmåga Exeku)v förmåga Språk, räkneförmåga, Tankeförmåga, uppmärksamhet Insikt, omdöme Apraxi Agnosi

52 Psykiatriska symtom vid demens Depression Ångest Aggressivitet Vanföreställningar Hallucina)oner Förvirring

53 Beteendemässiga symtom vid demens Vandring Plockighet Upprepade beteenden Rop eller skrik

54 Kroppsliga symtom vid demens Inkon)nens Stelhet Parkinsonism Kramper Sväljsvårigheter Kontrakturer

55 Bemötande och kommunika)on

56 Grunden )ll e] go] bemötande är: Kunskap om demenssjukdomen Kunskap om personen levnadsberä]elsen Kunskap om anhöriga var de befinner sig i sin bearbetning

57 Bemötande BekräEa Posi)v avledning Fördröja Bli e] mot världen

58 Bemötande Vita lögner Spela teater Graden av sjukdomsinsikt styr bemötandet Förmåga a] försöka förstå hur den demenssjukes värld ter sig

59 Bemötande Undvik a] resonera, argumentera och )llrä]avisa De har all)d rä] ni har all)d fel! BekräEa känslan - även om det är tokigt

60 Bemötande Ställ inga frågor som du inte vet a] du kan få svar på Fråga inte om den demenssjuke känner igen dig, presentera dig istället Undvik a] säga nej och a] fråga varför

61 Bemötande Tänk på a] den demenssjuke bara kan koncentrera sig korta stunder Förbered personen på vad som ska ske och tänk på det du har sagt snabbt kan glömmas bort Dela upp instruk)oner i flera delmoment, en uppmaning i sänder

62 Kommunika)on Innan du börjar samtala, fånga den demenssjukes uppmärksamhet, få ögonkontakt Tala långsamt och tydligt, visa di] intresse Det/den som inte syns finns inte

63 Kroppspråket Försök tolka den demenssjukes kroppspråk och ansiktsu]ryck Förstärk di] eget kroppspråk Ropa inte på någon som inte ser dig - fallrisk

64 Bemötande Förebygg a] den demenssjuke hamnar i situa)oner som han inte klarar av avled om det händer Alla har e] behov av a] känna sig behövda

65 Svåra symtom - BPSD

66 BPSD = Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom

67 Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Beteendemässiga symtom Upprepade beteenden Vandring Plockighet Rop och skrik Sömnstörning Psykologiska symtom Ångest / oro/ depression Hallucinationer Vanföreställningar/ förvrängd verklighetsuppfattning Aggressivitet Svårt att sortera bort störande ljud

68 Exempel på utlösande faktorer BPSD Smärta Förstoppning Urinreten)on Främmande miljö Hemlängtan Överträdelse av den privata reviret

69 Åtgärder vid BPSD Utredning/kartläggning Översyn av farmakologisk behandling Op)merad vårdmiljö och bemötande Ev. farmakologisk behandling

70 Åtgärder vid BPSD Stöd vid oro Ak)vering/vila Utevistelse Massage Musik Vårdarsång Lugn ljudnivå

71 Konfusion Akut förvirrings)llstånd Kan vara livshotande Kan orsakas av Kroppsliga, psykiska eller sociala stresspåslag

72 Symtom vid konfusion Desorientering Språkstörningar Svårbegripligt tal Vanföreställningar Hallucina)oner Ängslan Aggressivitet Minnesstörningar

73 Kost och mål)d

74 Matsitua)onen Chefens roll Organisa)on Ru)ner Resurser Pedagogisk mål)d

75 Pedagogiska måltider Personalen äter smakpor)oner Social samvaro Härmar personalens beteende, förmågan si]er kvar rela)vt länge En del vill/ behöver si]a ensamma

76 Miljön i matsalen Viktigt med lugn och ro Inget spring, diskande Ev. klassisk musik God belysning Uppmuntra till aktiviteter kopplade till matsituationen, ex. torka bord/disk

77 Råd i samband med måltider Ta bort onödiga föremål Använd färg, kontraster så att personen kan se maten Enfärgat porslin, gärna färgat dricksglas för vatten Undvik mönstrade dukar och underlägg Artighet och respekt, service

78

79 Arbetsledarens roll? Tydliga konkreta, mål, utvärdering, checklista Uppföljning ex. vid varje avdelningsmöte/ APT Mål Stämmer Stämmer inte Kommentar Uppföljning Ingen plockar disk under mål)den Max 11 )mmars naeasta Målen måste förankras hos/ komma från personalen!

80 Man dör inte för att man slutar äta och dricka man slutar äta och dricka för att man är döende Göra det optimala kring måltidssituationen

81 Vårdmiljön

82 Vårdmiljön Tydlighet Kontraster Färger Belysning

83 Vad säger de Na)onella riktlinjerna? En hemlik miljö

84 Ak)viteter

85 Aktivitet vid demenssjukdom Vardagliga aktiviteter Meningsfulla aktiviteter Bibehålla funktioner Sinnesstimulering Oro, aggressivitet pga. överstimulering/ understimulering

86 Känslan av välbefinnande eeer a] ha gjort något roligt och meningsfullt si]er oea kvar länge även om minnet av vad man har gjort har försvunnit.

87 Risk för övers)mulering Inget filter för s)muli, intryck Känslighet för ljud och spring Vila eeer lunchen Sun- down syndrom

88 Metoder Tak)l massage Valida)on Reminiscens Jagstödjande förhållningssä]

89 Närståendestöd kopplat )ll ak)viteter

90 Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Visa tålamod och tolerans BekräEa Avled Fördröj Återkom Säg vad som ska göras, dela upp steg för steg Använd fingertoppskänsla Ha fantasi och inlevelse Källa: Råd )ll dig som möter pa)enter med demenssjukdom, Margareta Skog Stockholms läns lands)ng. Beställning:informa)onsmaterial.lsf@sll.se Ar)kelnr:

91 Pallia)v vårdfilosofi Symtomkontroll Kommunika)on- Rela)on Närståendestöd Teamarbete

92 Tack!

93 Reflektionsledarutbildning Demens1projekt Malmö Stad Anette Olsson Tel Bilaga 2 Reflektionsledarutbildning

94 Två personer ser inte saker på samma sätt

95 Hur jag ser på mig själv påverkar min bild av världen

96 Ramar för gruppen

97 Reflektionsmötet l Tid l Plats l Närvaro l Tydlighet l Sekretess

98 Reflektionsledarens uppgift " Är inte Expert " Leder samtalet " Sammanfattar mötet " Föra vidare frågeställningar " Deltaga på handledning

99 Reflektionsmodell

100

101

102 Verktyg för personcentrerad omvårdnad Utförligare beskrivning finns i Utbildningsmapp 2011 för implementering av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Demensprojekt Malmö Stad Anette Olsson Tel Anette.5.olsson@malmo.se Bilaga 2 Verktyg för personcentrerad omvårdnad

103 Förhållningssätt Personcentrerad omvårdnad Modell - VIPS V I P S Värdesätta personer med demenssjukdom och deras vårdare bemöta och behandla personer som Individer se världen utifrån personens Perspektiv skapa ett positivt Socialt klimat där personen med demenssjukdom kan uppleva välbefinnande

104 Arbetsmetod inom demensvården Personcentrerad omvårdnad l Relation l Kommunikation l Känslor l Förmågor

105 Hur ska jag agera i vardagen? Tänk på att personen är bra på att uppleva KÄNSLAN Försök att avleda från det som väcker oro eller ilska. Ha inlevelse och försök se meningen med de handlingar personen med demenssjukdom gör. Använd fantasin för att skapa meningsfullhet och lösa svåra vårdsituationer. Våga prova nya lösningar! Tonfall Instruktion Tydligt tal Bekräfta Ögonkontakt Uppmuntra Kroppsspråk Ansiktsuttryck

106 Vad behöver jag veta om personen för att ge en god omvårdnad? D = P + B + H +NI + SP D Demenssjukdom P Personlighet B Biografi (livsberättelse) H Hälsa NI Neuropsykiatrisk utredning SP Socialpsykologi

107 Hur ska jag bemöta anhöriga? Demensomvårdnads Triangel Obetald Betald Omvårdnadsgivare Omvårdnadsgivare Person med demenssjukdom

108 Hur ska jag veta vilket stöd anhöriga behöver? Demenssjukdomens åtta faser enligt geropsykolog Birgitta Ingridsdotter l Irritationsfasen l Orosfasen l Känslostormfasen l Aktivitetsfasen l Dygnet runtfasen l Beslutsfasen l Separationsfasen l Avslutningsfasen

109 Första hjälpen

110 Reflektion

111 Första hjälpen i mötet med personer med demenssjukdom Demens 2011.indd

112 Tonfall Instruktion Tydligt tal Bekräfta Tänk på... Uppmuntra Kroppsspråk Ansiktsuttryck Ögonkontakt Använd personcentrerad omvårdnad vid mötet Sätt personen och inte demenssjukdomen i fokus. Utgångspunkt ska vara personens upplevelse av sin verklighet. Försök att avleda, ha inlevelse och använd fantasin för att lösa svåra omvårdnadssituationer. Bekräfta känslan som personen med demenssjukdom förmedlar. Kommunicera med alla berörda Person med demenssjukdom/anhöriga/professionella. Demens 2011.indd

113 REFLEKTION en arbetsform för att utveckla demensomvårdnaden Demensprojektet

114 5. Handlingsplan Vad gör du om detta händer igen? 1. Beskrivning Vad hände? 4. Analys Vad kan du lära dig av detta? 2. Känslor Vad tänkte du? Vad kände du? 3. Värdering Vad är positivt? Vad kan förbättras? Reflektion för att utveckla personcentrad omvårdnad i Malmö stad (fritt efter Gibbs reflektionsmodell, 1988). Reflektionsmodell Reflektionsledare i arbetsgrupperna Handledare i stadsdelarna Specialister från Kunskapscentrum för demenssjukdomar, SUS. Förutsättningar Reflektionsmodell/Schemalagd arbetstid för reflektion/ Chefens stöd.