Innehållsförteckning. Undervisningsmaterialets olika delar Att undervisa i arbetslivsinformation

Transkript

1 Lärarhandledning

2 Innehållsförteckning 2 Inledning sid 3 Undervisningsmaterialets olika delar sid 4 Att undervisa i arbetslivsinformation sid 5 Filmen sid 6 Casebeskrivningar sid 7 Förhandlingsspelet sid 7 Arbetslivsguider sid 10 Tips på utökade uppgifter sid 10 Case 1: Lönen som försvann sid 12 Case 2: Mycket övertid utan ersättning sid 13 Case 3: Jobbet i soptunnan sid 14 Case 4: Stor press, låg lön sid 15 Case 5: Fast på jobbet sid 16 Case 6: Semesterersättning eller inte? sid 17 Exempel på anställningsavtal sid 18

3 ARBETSLIVSINFORMATION TCOs UNDERVISNINGSMATERIAL JOBBKOLL Hur förbereder du dina elever för framtiden? Med hjälp av TCOs undervisningsmaterial Jobbkoll kan du enkelt ge dem stöd och råd inför det stundande arbetslivet. Ambitionen med TCOs undervisningsmaterial Jobbkoll är att på ett intresseväckande vis öka elevernas medvetenhet och kunskap om det förestående inträdet i arbetslivet; vilka regler som gäller och vilka rättigheter de har. Innehållet är en blandning av handfasta tips, interaktiva delar och både tankeväckande och underhållande beskrivningar av verkliga situationer. De olika delmomenten angriper ämnet från olika vinklar, och ger möjlighet till att aktivt pröva och ompröva uppfattningar och kunskap. Undervisningsmaterialet riktar sig till avgångselever år 3 och kan fungera som en del av den förberedelse som eleverna ska få för framtiden och arbetslivet genom skolan, och som ingår i den övergripande läroplanen. Även om eleverna fått inblick i ämnet i tidigare undervisning kan detta material användas som en avslutande övning inför vuxenlivet. Det kan också ses som ett komplement till ordinarie undervisningsmaterial. timmars lektionstid. Du kan också välja ut separata delmoment till din undervisning. Mer information om allt som rör arbetslivet som kan vara bra att veta när man är ung finns på sajten som lockar många besökare. Om TCO TCO är en facklig centralorganisation som har 15 medlemsförbund med tillsammans ca 1,2 miljoner medlemmar. Bland TCOföbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare, till lärare, socionomer, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är inte bundet till något politiskt parti. Den bärande idén är att människor i samverkan påverkar sin situation. Vår gemensamma drivkraft är engagemang för att skapa ett bättre arbetsliv. Med vårt utbildningsmaterial vill vi göra vad vi kan för att dagens unga ska få en bra start i arbetslivet. Mer information om oss finns på Materialet består av tre delmoment samt en arbetslivsguide att ta med hem. I sin helhet är det beräknat för totalt två 3

4 Undervisningsmaterialet består av följande delar: Film Tv-personligheten Felix Herngren spelar rollen som sig själv i jakten på en produktionsassistent till sitt medieföretag. Under extrema former intervjuar han ungdomar som hoppas på anställning. Filmen ger en humoristisk inblick i arbetslivet, visar på vikten av anställningsavtal och inspirerar till fortsatt diskussion. Lärarhandledning Utförligt material som stödjer dig under lektionstiden och åskådliggör vilka kunskaper de olika delarna i materialet bidrar till. Jobbkoll.se Förhandlingsspelet Förhandlingsspelet är ett kortspel där två spelare, en arbetsgivare och en arbetstagare, ska komma överens om vilka villkor som ska gälla i anställningsavtalet. Spelet tydliggör att det finns fler viktiga punkter än lön att tänka på i en förhandling och ger även kunskap om kollektivavtal. Arbetslivsguiden Praktiska tips och råd till unga arbetssökande med hänvisningar till sajten Att ta med hem och spara. Casebeskrivningar Sex texter, med tillhörande diskussionsfrågor och uppgifter, baserade på verkliga händelser som beskriver situationer från arbetslivet som ungdomar hamnat i. För kopiering. JOBBKOLL.SE 4

5 ATT UNDERVISA I ARBETSLIVS INFORMATION Materialet är utformat för att kunna användas i undervisning inom områdena arbetsliv och samhälle, enligt definition i kursplanen. Målsättningen med undervisningen är att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Eleverna ska få kännedom om arbetslivets villkor för att kunna påverka och skapa bra arbetsförhållanden. Eleverna ska också bli medvetna om att arbetslivet är föränderligt, och därmed förstå behovet av personlig utveckling i arbetslivet. Det är tänkt som en förberedelse för framtiden, och bidrar till en ökad förståelse för hur saker och ting fungerar praktiskt i arbetslivet, samt vilka rättigheter och skyldigheter arbetstagaren har. Eleverna får genom generella beskrivningar av situationer i arbetslivet en inblick i svensk arbetsrättslig lagstiftning. Så här arbetar du med undervisningsmaterialet På följande sidor finns utförliga beskrivningar av de olika delmomenten som ingår i undervisningsmaterialet. Syftet med respektive del inleder beskrivningarna. Därefter beskrivs arbetssättet som ger en fingervisning om vad du bör förmedla till eleverna och hur uppgiften kan utföras. Jobbkoll.se Information om vad du som lärare bör tänka på inför övningarna finns också. Beskrivningarna avslutas med lämpliga diskussionsfrågor inklusive svarsguider. Tänkt arbetsscenario: n Lektionen inleds med filmvisning. Filmens speltid är cirka tolv minuter. Visningen avslutas med diskussionsfrågor i helklass. n Klassen delas in i mindre grupper (cirka fem elever i varje grupp). Varje grupp får en casebeskrivning med tillhörande diskussionsfrågor och uppgifter att läsa och arbeta med under cirka 30 minuter. Grupperna redovisar förslagsvis inför resten av klassen. n Eleverna arbetar två och två med Förhandlingsspelet. Spelet tar cirka 20 minuter och avslutas med en sammanfattande diskussion. n Eleverna får varsin Arbetslivsguide att ta med hem och läsa. Möjligheten att söka mer information på finns också. Jobb Handledningen är tänkt som ett förslag på upplägg, men kan naturligtvis användas mer fritt. Du kan själv välja ut ett eller två av de tre delmomenten att arbeta med, alternativt komplettera med mer information. I slutet av det här häftet hittar du också förslag på fler uppgifter att arbeta med inom ämnet. Jobbkoll.se JOBBKOLL.SE JOBBKOLL.SE Filmvisning Casebeskrivningar Förhandlingsspelet Arbetslivsguide Jobbkoll.se 5

6 FILMEN Syfte Filmens syfte är att på ett humoristiskt vis ge en inblick i arbetslivet och därigenom fånga elevernas intresse för ämnet. Relevanta teman för en ung arbetstagare sätts i fokus, och vikten av att vara väl förberedd inför en arbetsintervju och inför sin första anställning kommuniceras. Beskrivning av arbetssätt Visa filmen med speltid på cirka tolv minuter. För att fånga upp budskapet avslutas visningen med tre diskussionsfrågor för helklass. Den första frågan är öppen och saknar rätt svar. Fråga två och tre går i viss mån in i varandra och innehåller ett antal punkter, varför det kan vara lämpligt att låta eleverna ge sina förslag, tills ni har en hel lista. Svarsguiden nedan ger en indikation på vad som bör framkomma, men säkert finns det fler punkter att lista. JOBBKOLL.SE Jobbkoll.se Sammanfattning av filmens handling Tv-personligheten Felix Herngren spelar rollen som sig själv i jakten på en produktionsassistent till sitt medieföretag. Under extrema former intervjuar han tio ungdomar som hoppas få anställning. Detta skildras i en dokumentär stil. Ämnen som tas upp är: arbetsuppgifter, arbetstider, lönevillkor, semester, övertidsersättning och uppsägningstid. Att tänka på Filmen är gjord med ett stort mått av humor och ironi, vilket innebär att den inte avspeglar verkligheten. Det är alltså inte frågan om ett avskräckande exempel, utan om en hårddragning för att uppnå effekt! Avslutande diskussionsfrågor att ställa till eleverna 1. Tror ni att det går till så här? Motivera. 2. Vilka faktorer tror ni det är som avgör vem som får ett jobb? 3. Vad ska man tänka på inför en anställningsintervju? Svarsguide 1. Öppet svar. 2. Vem som får ett jobb beror naturligtvis på vilken typ av tjänst det rör sig om. I många fall ska man ha en lämplig utbildning och liknande erfarenheter i bagaget. Men arbetsgivare imponeras inte bara av tidigare arbetslivserfarenhet och kompetens, utan också av nyfikenhet och intresse. Personlighet är naturligtvis också viktigt den så kallade sociala kompetensen. Att ge ett intryck av att vara positiv och öppen, gärna personlig, är bra! 3. Under intervjun träffas arbetsgivaren och arbetstagaren för första gången. Det är ett sätt för båda att se om arbetstagaren passar för jobbet. Nästan alltid är det intervjun som avgör vem som får jobbet och därför bör man tänka på att komma i tid och se fräsch ut. Det är också bra att läsa på om arbetsplatsen. Ett tips är att titta på till exempel webbplatsen och beställa informationsmaterial om det finns. Vill man veta ännu mer kan man läsa branschtidningar, affärstidningar och annat som ger en inblick i arbetsplatsens verksamhet och bransch. Att ställa frågor är alltid bra det visar på intresse. Det kan vara bra att läsa igenom annonsen och sin egen ansökan igen och formulera frågor att ställa under intervjun. Konkreta frågor som visar på intresse för tjänsten och arbetsplatsen är bra. Det går bra att ta med papper och penna och anteckna. En kopia på annonsen, den egna ansökan och betygskopior kan också vara bra att ta med. Det kan hända att frågan om lön kommer upp. Det bästa är då att vänta med löneanspråken till dess att arbetsgivaren bestämt sig för att man är rätt person för jobbet. Under tiden kan man ta reda på vad andra med liknande arbete får. Lönestatistik kan man få via fackförbunden om man är medlem. Ett tips är att låta arbetsgivaren berätta vad de tänkt sig innan man själv säger vad man vill ha. Man kan också öva på att marknadsföra sig själv, genom att förbereda sig på hur man ska presentera sig, vad man vill lyfta fram och berätta om sig själv. Dessutom kan man fundera på vad man tror att man kan bidra med och hur man ser på sin framtid och den personliga utvecklingen på arbetsplatsen. 6

7 LL.SE CASEBESKRIVNINGAR Syfte Casebeskrivningarna är baserade på verkliga händelser som beskriver situationer som uppstått i arbetslivet. De ger en bild av verkligheten och en del av de fallgropar som finns och som i många fall går att undvika. De ämnen som tas upp är: n Svartjobb och konsekvenser n Arbetstider och övertidsersättning n Diskriminering på arbetsplatsen n Lönesättning och arbetsmiljö n Anställningsformer och uppsägning n Semesterersättning Beskrivning av arbetssätt Klassen delas in i mindre grupper, cirka fem elever i varje. Varje grupp får en av de totalt sex casebeskrivningarna som även innehåller ett avslutande avsnitt om arbetsrättsliga regler inom respektive ämne. Denna text ska de läsa igenom. Till varje case finns tre frågor, varav den första och ofta den andra är värderingsfrågor som eleverna kan diskutera kring. Inga rätta svar finns på dessa. Den tredje frågan kräver mer tid och viss research, varför du kan välja att ge detta som hemuppgift som sedan redovisas av respektive grupp inför resten av klassen. Låt gärna också grupperna berätta om casebeskrivningarna och de diskussioner som uppkommit. Lämplig tid att avsätta för redovisning av casebeskrivning och uppgift är fem till tio minuter per grupp. Att tänka på Casebeskrivningarna finner du längst bak i det här häftet som kopieringsunderlag. Förutom den hjälp som grupperna kan få på med sina uppgifter kan de också hitta mer information på: n n (Jämo) n (Arbetsmiljöverket) n n Jobbkoll.se FÖRHANDLINGSSPELET Syfte Syftet med Förhandlingsspelet är att tydliggöra att ett anställningsavtal innehåller fler viktiga punkter än reglering av lönen. Eleverna ska också få kunskap om kollektivavtal och hur det fungerar om man avtalar om anställningsvillkor på en kollektivavtalssluten arbetsplats. Dessutom introduceras ämnet kompetensutveckling. Beskrivning av arbetssätt Klassen delas in i par. Varje par får ett Förhandlingsspel. Spelet tar omkring tjugo minuter att spela och regler finns i asken. Ett kort med en avslutande text att läsa när spelet är slut finns också. När eleverna spelat färdigt kan du avsluta med en sammanfattande diskussion om anställningsvillkor och anställningsavtal. Regeltext samt fråge- och svarsguide finns på följande uppslag. Låt gärna eleverna ge sina förslag och skriv upp i en punktlista på tavlan. Observera att det säkert finns fler punkter att lista än de du finner nedan! Vill du låta eleverna läsa mer om anställningsvillkor, anställningsavtal och kollektivavtal finns information om detta på sidan 9. Ett exempel på anställningsavtal finns också på eller sist i detta häfte. 7

8 Regeltext från Förhandlingsspelet Förhandlingsspelet 2 deltagare: en arbetstagare och en arbetsgivare Spelet innehåller: 4 kategorikort 4 x 8 förhandlingskort 2 förhandlingsstoppkort I Förhandlingsspelet ska arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om vilka villkor som ska gälla i anställningsavtalet. Det finns fyra kategorier att förhandla om: n Lön n Semester och övertid n Kompetensutveckling n Förmåner Spelet fungerar som ett vanligt kortspel där alla förhandlingskort innehåller olika bud. Det gäller för både arbetstagaren och arbetsgivaren att förhandla så bra som möjligt. Vad som uppfattas som bra är naturligtvis olika för arbetsgivaren och arbetstagaren, och från person till person. Spelet innehåller också två förhandlingsstoppkort som innebär att en kategori kan frysas. När ett sådant kort är lagt gäller endast det senast lagda förhandlingskortet i kategorin. Förhandlingen är helt enkelt avslutad inom denna kategori. Så här går spelet till: 1. Bestäm först vem som ska vara arbetsgivare och vem som ska vara arbetstagare. 2. Lägg ut de fyra kategorikorten (märkta med Lön, Semester och övertid, Kompetensutveckling och Förmåner) på bordet, bredvid varandra. 3. Blanda övriga kort väl och dela ut sju kort till båda spelare. Detta är spelarnas respektive hand. Resten av korten läggs i en hög mitt på bordet med texten nedåt. 4. Arbetsgivaren börjar spelet med ett utgångsbud inom valfri kategori, genom att välja ett förhandlingskort från sin hand och placera vid kategorikortet på bordet. Därefter tar han eller hon upp ett nytt kort ur högen. Kom ihåg att båda spelare alltid ska ha sju kort på handen, så länge det finns kort kvar i högen på bordet! 5. Arbetstagaren fortsätter sedan med att lägga ut ett nytt bud, antingen i samma kategori som arbetstagaren eller i en ny. Därefter tar han eller hon upp ett nytt kort ur högen. Observera att det alltid är det senast lagda kortet i respektive kategori som gäller. 6. Spelet är slut när a) alla kort är utlagda, eller b) en av spelarna inte kan lägga ut fler kort, eftersom han/hon bara har kort inom kategorier som är stoppade. OBS! Förhandlingsstopp innebär att det översta kortet i kategorin är slutbudet. De kort inom kategorin som finns kvar och som tillkommer på handen går inte längre att spela med, men behålls ändå till spelets slut. Vem vinner Förhandlingsspelet? Målet med en förhandling om anställningsvillkor är att både arbetstagaren och arbetsgivaren ska känna sig nöjda. Förhoppningen är alltså att båda spelarna ska vinna! Titta gärna igenom de villkor som ni förhandlat fram och diskutera hur ni upplever avtalet. I verkliga livet ska villkoren skrivas ner i ett anställningsavtal som båda parter ska spara. Ofta har arbetsplatser ett kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som beskriver vilka villkor och rättigheter som minst ska gälla på arbetsplatsen. Det är facket och arbetsgivaren som har förhandlat fram detta. Kollektivavtalet innebär att arbetstagaren inte själv behöver förhandla om alla villkor som ska gälla. Fördelen är att det fungerar som en miniminivå, vilket betyder att arbetstagaren har möjlighet att förhandla till sig bättre villkor, men aldrig sämre. Att tänka på Syftet med spelet är inte i första hand att gå in på detaljer, utan att se anställningsavtalets beståndsdelar i ett sammanhang. Eleverna ska ha förstått att det finns fler saker än lön att tänka på i en förhandling. Diskussionsfråga Vad har ni lärt er genom Förhandlingsspelet, vad det gäller anställningsvillkor, anställningsavtal och kollektivavtal? 8

9 Svarsguide n I förhandlingen om anställningsvillkor är det två parter som ska komma överens n Det finns fler saker än lön att tänka på i förhandling (bland annat semester och övertid, förmåner och kompetensutveckling) n Ingångslönen sätter ofta ribban för framtida löneutveckling n Lönen utgår från kompetensen och det arbete som ska utföras n En arbetstagare har enligt lag rätt till fem veckors semester per år n Övertid kan ibland kompenseras med ledighet eller ekonomisk ersättning n Kompetensutveckling är en investering för både arbetsgivare och arbetstagare n Kompetensutveckling är arbetstagarens garanti för att bli anställningsbar även i framtiden n Det finns många olika exempel på förmåner n Villkoren ska skrivas ner i ett anställningsavtal n Kollektivavtalet beskriver vilka villkor och rättigheter som minst ska gälla på arbetsplatsen n Det är facket och arbetsgivaren som förhandlat fram kollektivavtalet n Kollektivavtalet förenklar för den anställde i och med att han eller hon inte själv behöver förhandla om alla villkor som ska gälla Utökad information om anställningsvillkor, anställningsavtal och kollektivavtal Anställningsvillkor Anställningsvillkor handlar om vad det är för villkor som gäller på arbetsplatsen. Det kan vara villkor för hur och när du får ta semester, vilken ersättning du ska få om du är sjuk m m. Anställningsvillkoren kommer du överens om med din arbetsgivare när du börjar på ett nytt jobb. Många arbetsgivare har också ett kollektivavtal med facket där de kommit överens om vissa villkor. Då gäller dessa villkor som en minimigräns för alla anställda på arbetsplatsen. Om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen är villkoren beskrivna i det. I sådant fall räcker det om följande finns med i det personliga anställningsavtalet: arbetstagare, arbetsgivare, lön, arbetsuppgifter, arbetstider, semester, eventuella löneförmåner, tidsperiod och anställningsform samt hänvisning till kollektivavtalet. Om företaget inte har kollektivavtal måste allt skrivas ner i det personliga anställningsavtalet, t ex övertidsersättning, reseersättning och pension. Kollektivavtal Ett kollektivavtal innebär att en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation förhandlat fram villkor och normer, utöver de lagar som redan finns, som gäller för en särskild bransch eller arbetsplats. Kollektivavtalet kan sägas fungera som en lägsta gräns för vilka förmåner och villkor som ska gälla på arbetsplatsen. Om din arbetsgivare har ett kollektivavtal får du i regel bättre och fler förmåner än annars. Det kan handla om hur många dagars semester du har, hur många månaders uppsägning som gäller, om du har någon fri träningstimme på arbetstid m m. Fråga om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats och be att få titta på det. Kollektivavtalet är på många sätt symbolen för den fackliga grundidén. För en anställd innebär kollektivavtalet många fördelar. Till exempel kan du klart och tydligt se vad som gäller om du jobbar övertid. I ett kollektivavtal begränsas nämligen övertid automatiskt och ger ersättning, antingen ekonomiskt eller i kompensationsledigt. Om ett kollektivavtal inte finns måste du själv komma överens med din arbetsgivare om vad som gäller. Anställningsavtalet När du har fått ett erbjudande om jobb ska du och arbetsgivaren komma överens om vad som ska gälla i anställningen. Detta ska ni sedan skriva ned på papper. Alla som jobbar längre tid än en månad har rätt att få ett skriftligt anställningsavtal. Det är viktigt att se till att du får ett skriftligt anställningsavtal. Muntliga avtal är i och för sig juridiskt bindande, men blir du och din chef oeniga om vad som avtalats kan det vara svårt att bevisa vad som sagts. Arbetsgivaren är enligt lagen om anställningsskydd, LAS, skyldig att skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som gäller på arbetsplatsen. 9

10 JO BB KO LL.S E ARBETSLIVSGUIDER Syfte Arbetslivsguiden Jobbkoll kan eleverna ta med sig hem och läsa mer i. Häftet innehåller information och tips om hur man hittar ett jobb, hur man söker det och vad som gäller när man fått det. Häftet fungerar också som en översikt över sajten Beskrivning av arbetssätt Eleverna får varsitt häfte att ta med hem och läsa och spara. Berätta gärna att mer information finns att hitta på TIPS PÅ UTÖKADE UPPGIFTER Syfte Uppgifterna fördjupar kunskaperna inom ämnet för arbetslivsinformation. Beskrivning av arbetssätt Dela in klassen i grupper av önskad storlek och be dem arbeta med uppgifterna under en tid, exempelvis en vecka. Eleverna väljer en av uppgifterna och förbereder en lista med de frågor de är intresserade av att få svar på. Låt dem gärna redovisa inför resten av klassen. Uppgifter n Ta reda på mer om fackförbundens grundidé. Intervjua ett fackförbund om deras verksamhet och varför det är viktigt att fackföreningar finns. n Intervjua personer om arbetslivet. Intervjua föräldrar eller far- och morföräldrar om hur deras arbete såg ut när de var unga; vad hade de för arbetstider, lön, villkor, semester etc. n Intervjua personer om arbetslivet. Intervjua personer i olika åldrar om vad det är som är viktigt i arbetet? Varför arbetar man? Hur ser relationen arbete/fritid ut? n Intervjua företag/personalchefer om deras anställningsavtal. Har de kollektivavtal? Har de andra typer av avtal? Vilka råd har de till den som ska söka arbete för första gången? 10 Webbsidan Som ett komplement till undervisningsmaterialet finns sajten där eleven själv kan läsa mer om hur han eller hon hittar ett jobb, skriver ansökningsbrev och förbereder sig inför en anställningsintervju. Här finns också checklistor, tester och lite annat matnyttigt.

11 EGNA ANTECKNINGAR 11

12 CASE 1: LÖNEN SOM FÖRSVANN Jonas hade just gått ut gymnasiet i en småstad i södra Sverige och framtiden såg ljus ut. En Greklandssemester med kompisarna var inplanerad i mitten av augusti, och för att tjäna ihop till den skulle han jobba på en restaurang som diskare. Det hade varit ganska lätt att få tag på jobbet. I just den här staden var det nämligen många restauranger som slog upp portarna på sommaren, eftersom turisterna strömmade till. Många krögare jobbade normalt i större städer och kom till Jonas stad bara för säsongen för att driva restaurangerna. Så var också fallet med den här krögaren. Jonas diskarjobb var hyfsat lönsamt; han hade blivit lovad 65 kronor i timmen och skulle jobba eftermiddagar och kvällar under hela juli och en bit in i augusti. Eftersom betalningen var svart tyckte varken krögaren eller Jonas att det behövdes något papper som bevis på anställningen. Istället blev Jonas lovad att få sina pengar i handen i slutet av perioden. Jobbet visade sig vara ganska slitsamt. Det var en hel del tung köksutrustning som skulle lyftas fram och tillbaka, och fingrarna såg ut som russin jämt och ständigt av allt vatten. Dessutom var den övriga personalen inte direkt trevlig mot honom. Men vad gjorde allt det där med en Greklandsresa som hägrade? När det blev augusti verkade krögaren inte längre behöva hans hjälp. En dag sa han till Jonas att ta ett par dagar ledigt så skulle han bli uppringd när det var dags att jobba igen. En vecka innan resan hade Jonas fortfarande inte hört något, och när han gick iväg till restaurangen för att åtminstone få sina pengar visade det sig att den var stängd. På omvägar fick han höra att det rörde sig om konkurs, vilket ju i och för sig verkade konstigt eftersom det hade varit så mycket gäster hela tiden. Av krögaren syntes förstås inte ett spår. Jonas förstod direkt att han hade blivit lurad på betalningen, men insåg samtidigt att det nog inte fanns så mycket att göra åt det eftersom jobbet varit svart. Resan blev av ändå. Pengarna fick han som tur var låna av sina föräldrar. Jobba svart Att jobba svart innebär att arbetsgivaren inte gör avdrag och betalar in din skatt och inte heller skickar in någon kontrolluppgift till Skattemyndigheten. Arbetsgivaren betalar inte heller de sociala avgifterna. Det kan kännas lockande att jobba svart du kanske får mer pengar i plånboken men tänk på att det finns en hel del nackdelar. Den som svartjobbar har till exempel inte något skydd av arbetsrättsliga regler och avtal. Någon hjälp finns inte att få om problem uppstår på jobbet, till exempel om arbetsgivaren vägrar betala ut den lön ni kommit överens om. Blir du sjuk eller skadad i arbetet får du ingen ersättning. Och det räcker faktiskt med att du är sjuk några dagar för att du skall förlora alla pengar du tjänat på att inte betala skatt. Du får heller inte någon semesterersättning. I ett längre perspektiv går du också miste om pensionspoäng. Jobbar du svart kan det bli svårt att hyra lägenhet eller låna pengar eftersom det inte går att bevisa att du faktiskt har en inkomst. Efter anställningen kan du heller inte räkna med ett anställningsintyg, vilket är synd när du ska söka andra jobb i framtiden. Att jobba svart är dessutom olagligt. Den som arbetar svart kan bli dömd till böter och dessutom bli skyldig att betala tillbaka skatten och eventuella bidrag som grundat sig på felaktiga uppgifter om inkomst. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni har gjort i den här situationen? n Vilken/vilka av nackdelarna med att jobba svart tycker du/ni har störst betydelse? n Ta reda på något annat exempel på svartjobb som inte slutat så väl för arbetstagaren. Berätta för de andra i klassen. 12

13 CASE 2: MYCKET ÖVERTID UTAN ERSÄTTNING Efter en tvåårig eftergymnasial utbildning med IT-inriktning fick Andres sitt drömjobb på ett nystartat, mindre företag som sysslade med precis det han kunde och brann för. Företagets två ägare var unga och energiska och meningen var att företaget på sikt skulle växa sig större. Till en början skulle Andres få spela stor roll i utvecklingen av tekniken, medan ägarna koncentrerade sig på försäljningsstrategier. Jobbet innebar med andra ord både självständighet och ansvar. Lönen var kanske inget att skryta med direkt, men vägdes upp av det faktum att han faktiskt fick chansen att jobba med något som han verkligen trodde på. Andres skulle börja med en sexmånaders provanställning. Under förhandlingen om anställningsavtalet hade hans chefer sagt att han inte skulle få någon övertidsersättning. Och i början behövde Andres inte bekymra sig över det heller, eftersom det verkade funka att komma in vid niotiden och gå hem någon gång runt sex. Efter någon månad ökade dock pressen. Även om cheferna aldrig sa till honom att jobba över så fick han ofta tillsägelse om att vara klar med något till dagen efter, vilket innebar att han fick sitta på kontoret till sent på kvällarna. Ibland nästan hela natten, och ibland på helgen också. Eftersom han gärna ville ställa upp och visa att han klarade sitt jobb sa han inget om det. Men det dröjde inte länge förrän hans flickvän började påpeka att han faktiskt aldrig var hemma. Och efter ett tag insåg Andres att hon faktiskt hade rätt han ägnade ju i stort sett all sin vakna tid åt jobbet! Andres försökte prata med sina chefer om saken. De hänvisade till att man får räkna med att jobba mycket i början, men de kunde inte säga hur länge det skulle behöva vara på det viset. De ville heller inte omförhandla kontraktet och ge honom betalt för övertiden. Ytterligare ett par månader senare kände Andres att måtttet var rågat och sa upp sig. I och med att provanställningen gick ut ungefär samtidigt kunde han sluta nästan omedelbart. Två månader senare fick han ett nytt jobb på ett större ITföretag där lönen var betydligt högre och övertidsersättning ingick. Arbetstider och övertidsersättning Din arbetstid styrs både av lagen och av avtal. Arbetstidslagen styr framför allt arbetstidens längd och hur man ska lägga upp den, alltså till exempel hur mycket ledighet du ska ha mellan arbetspassen. Med övertid menas att du jobbar fler timmar än vad som är överenskommet i anställningsavtalet. För att det ska räknas som övertid måste det vara beordrat eller i efterhand godkänt av chefen. Om din arbetstid är åtta timmar och du blir beordrad att jobba tio så har du alltså två timmar övertid den dagen. Arbetsgivaren kan alltså beordra övertid, men det finns naturligtvis vissa ramar att hålla sig inom. Man måste till exempel få tillräckligt lång vila mellan arbetspassen. I vissa fall får du ersättning för arbetad övertid och i vissa fall ingår ersättningen i din lön. Ersättningsnivån för övertid finns reglerat i kollektivavtalet. Om det inte finns något kollektivavtal måste du komma överens med din arbetsgivare om vad som ska gälla för dig. Om detta inte är gjort kan det vara svårt att hävda din rätt till ersättning, men det finns en dom från Arbetsdomstolen som säger att kollektivavtalen ska fungera som norm på arbetsmarknaden. Fråga alltid om det finns ett kollektivavtal när det är dags för anställning. Det finns nämligen många fördelar med ett sådant, till exempel reglerad övertidsersättning och semesterersättning, tjänstepension innehållande extra sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, grupplivförsäkring med mera. Om det inte finns kollektivavtal måste allt detta regleras i det enskilda anställningsavtalet. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni har gjort i den här situationen? n Om man inte har avtalat om övertid men ändå förväntas ställa upp, är det okej att göra det? Motivera. n Ta reda på mer om vad kollektivavtal är och vad det innebär och berätta för de andra i klassen. 13

14 CASE 3: JOBBET I SOPTUNNAN Efter lumpen fick Zeke jobb som lagerarbetare på ett stort möbelföretag. Jobbet var ett slags tillfälligt jobb, i väntan på studierna som skulle börja ett halvår senare. Än så länge bodde Zeke hemma och hade inte så stora utgifter per månad, så det kändes helt okej att funka som extrapersonal, vilket innebar att han jobbade oregelbundna tider helt enkelt när han behövdes. Stämningen och sammanhållningen bland personalen på företaget var mycket god och Zeke fick snabbt några nya kompisar. Han gillade att gå till jobbet och tyckte det var skönt att jobba i ett högt tempo och komma hem och känna sig riktigt trött. Trots att han trivdes så märkte Zeke att han inte riktigt hade samma status som de fast anställda. Han fick till exempel inte något eget skåp att hänga in sina saker i. Eftersom det fanns en del lediga skåp i personalutrymmena tog han ändå ett och skaffade sig ett hänglås till det. En dag när han arbetat klart och kom tillbaka till skåpet upptäckte han att någon hade brutit upp det. Hans grejer var borta. Efter en rundfrågning fick han reda på att man hade gjort en upprensning och tömt de skåp som inte ansågs tillhöra någon. Sakerna som rensats ur befann sig hos vaktmästaren. Men när Zeke kom till vaktmästaren fanns hans saker inte där heller, så han gick tillbaka till personalutrymmet och började leta. Det visade sig att någon istället hade kastat allt i soptunnan! Skor, jacka, plånbok, bilnycklar rubbet samsades med gamla bananskal och annat skräp. Zeke fick göra en rejäl djupdykning för att hitta allt. Han tackade sin lyckliga stjärna för att ingen hade tömt soptunnan under dagen. Schysst behandlad Det finns en lag som förbjuder diskriminering av deltids- och visstidsanställda som har införts med anledning av ett EUdirektiv. Det innebär att du har rätt att kräva att bli respektfullt och schysst behandlad på din arbetsplats, oavsett vem du är och oavsett vilken anställning du har. På arbetsplatser som är fackligt anslutna finns fackliga representanter som bland annat har till uppgift att se till att lagar mot diskriminering och särbehandling följs. Av dem kan du få mer information och stöd om du upplever att du blivit orättvist behandlad. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni ha gjort i den här situationen? n Ta reda på något annat exempel på diskriminering på en arbetsplats och diskutera det. n Ta reda på mer om fackliga representanter på arbetsplatser, till exempel vilka frågor man kan vända sig till dem med och vad de gör. Berätta för de andra i klassen. Zeke kände sig illa till mods och dagen efter sökte han upp den chef som beordrat upprensning och frågade varför hans saker kastats. Chefen svarade väldigt otrevligt att det var hans eget fel att sakerna kommit på avvägar, eftersom han olovandes hade tagit ett skåp. När Zeke påpekade att man faktiskt inte behöver kasta någons saker för att få fram en poäng blev chefen ännu mer otrevlig och upprörd. Det hela slutade i ett rejält gräl där fler personer på chefsnivå involverades och ställde sig på chefens sida. Zeke blev aldrig uppringd för att hoppa in och jobba igen. 14

15 CASE 4: STOR PRESS, LÅG LÖN Petra var inte helt säker på vad hon skulle syssla med efter gymnasiet. Hon ville först och främst ta en välbehövlig paus efter alla år av pluggande, och bestämde sig därför för att vänta ett tag med att hoppa på en utbildning. Jobba kändes som ett bra alternativ och i en tidning hittade hon en annons från ett företag som sökte telefonförsäljare. Hon bestämde sig för att söka och fick snabbt besked om att hon var välkommen på intervju. Väl där fick Petra klart för sig att det var ett tufft jobb; det förväntades att hon skulle ringa ungefär hundra telefonsamtal om dagen. Grundlönen var låg, bara kronor i månaden, men å andra sidan var jobbet provisionsbaserat, vilket innebar att det fanns goda utsikter att tjäna en hel del pengar. Minst sagt. Det fanns de på företaget som tjänade kronor i månaden! Petra tvekade inte länge när hon blev erbjuden provanställning. Förhållandena på arbetsplatsen var en aning märkliga. Allt handlade om att sälja, sälja, sälja, och tyvärr var det inte alltid så enkelt. Telefonen var det enda redskap som erbjöds och man förväntades använda den precis hela tiden. Allting mättes av företagsledningen och den som inte höll måttet fick sluta med omedelbar verkan. Det visade sig att det inte var helt lätt att hålla måttet, så personalstyrkan förändrades i princip från vecka till vecka. Men Petra kämpade på och ringde för allt vad hon var värd. Både Petra och hennes kollegor upplevde en stark press. Det enda de pratade om på luncherna var hur jobbigt allting var. Och värst var det förstås för dem som hade större utgifter per månad än hon själv, med tanke på att man aldrig kunde vara säker på att verkligen få mer än i lön. Under sin tid på företaget såg hon flera medarbetare gå in i väggen. Några i månaden blev det aldrig tal om för Petras del. Hon fick oftast nöja sig med grundlönen. Och med tanke på att till och med semesterersättningen var baserad på den, kändes jobbet inte värt all press så länge. Petra sa upp sig efter fem månader. Grundlön och arbetsmiljö När det gäller provisionsbaserat arbete går det i många fall att avtala om en högre grundlön inledningsvis. Det är något arbetsgivaren kan gå med på eftersom det normalt tar lite tid att komma in i jobbet, hitta ett bra arbetssätt och bygga upp en kundkrets och så vidare. I sådant fall kanske ni förhandlar fram en grundlön som ska gälla under de tre första månaderna. Det finns dock ingen lag som säger att en arbetsgivare måste göra på det viset. Arbetsmiljölagen säger att arbetet ska fungera så att det ger en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Om något i organisationen medför att de anställda blir sjuka så strider alltså detta mot lagen. Myndigheten Arbetsmiljöverket ställer i sådant fall krav på förändringar som arbetsgivaren måste följa, annars blir han eller hon skyldig att betala skadestånd. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni har gjort i den här situationen? n Tror du/ni att det är vanligt att jobba på det här viset, det vill säga med en låg grundlön och provision utöver det? Fundera gärna på vilka typer av företag som kan tänkas ha den här typen av anställningsvillkor. n Ta reda på mer om Arbetsmiljöverket, till exempel vilken typ av ärenden de behandlar och hur vanligt det är att företag strider mot arbetsmiljölagen. Berätta för de andra i klassen. 15

16 CASE 5: FAST PÅ JOBBET Simona var en av de lyckligt lottade som fått jobb direkt efter studenten. Två veckor skulle hon vara ledig och sedan började hennes första riktiga jobb! Hon hade nog aldrig trott att det skulle flyta på så bra, eftersom hon hade hört hur svårt det var att få tag på ett arbete. Visserligen var det bara fråga om en projektanställning, men det var inte vilken anställning som helst; hon skulle ingå i en projektgrupp som skulle ta fram en ny veckotidning för unga tjejer. Redan innan anställningen började hade hon skissat på idéer som hon testade på alla hon kände. Hon hade förstås helst sett att det var en fast anställning, så att hon kunde skaffa sig en egen lägenhet. Men nu var det som det var. Personalchefen som hon träffat på anställningsintervjun hade sagt att det inte var fråga om något annat än projektanställning och Simona hade fått ett anställningsavtal som hon skrivit under. I september kunde hon blicka tillbaka och vara nöjd med sig själv och sitt arbete. Hon hade bidragit med många förslag till projektet och hade fått mycket positiv respons. Det hade till och med gått så bra att en av kunderna hade erbjudit henne ett fast jobb på deras tidning. Äntligen kunde hon skaffa en egen lägenhet! När hon berättade det för personalchefen, samtidigt som hon lämnade in sin ansökan om uppsägning, sa han att hon inte kunde ta jobbet på tidningen. Simona hade nämligen skrivit under på att jobba i projektet året ut. Hon var helt enkelt fast och blev tvungen att tacka nej till jobbet på den andra tidningen. Anställningsformer och uppsägning Det finns två former av anställningar: tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Tillsvidareanställning är detsamma som fast anställning. Om inget annat avtalats mellan dig och din arbetsgivare gäller anställningen tillsvidare, det vill säga tills anställningen sägs upp av antingen din arbetsgivare eller dig. För den som inte är ute efter ett sommar- eller extrajobb är det nästan alltid bättre att vara anställd tillsvidare eftersom det ger bättre anställningstrygghet. En tidsbegränsad anställning har ett start- och ett slutdatum och kan inte sägas upp av vare sig arbetsgivaren eller den anställde, såvida ni inte har avtalat om det. Om arbetsgivaren tycker att det är okey, får du givetvis sluta i förtid. De anställningar som får vara tidsbegränsade är: vikariat, feriearbete (sommarjobb), tillfällig arbetsanhopning, projektanställning, praktik, överenskommen visstidsanställning och anställning i väntan på att göra värnplikten. Provanställning är också en form av visstidsanställning, men får endast förekomma om arbetsgivaren avser att anställa dig tillsvidare. Provanställd blir du när din arbetsgivare vill se om du är rätt person för jobbet. Eftersom det kan ta ett tag att bedöma är provanställningen oftast sex månader. Sedan övergår den automatiskt till en fast anställning, om inte du eller din arbetsgivare bestämmer något annat. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har gått ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni ha gjort i Simonas situation? n Om du/ni har haft tidigare anställningar: Vilken typ av anställning har det varit? Har du/ni kommit överens med arbetsgivaren vad som skulle gälla angående uppsägningstid? n Berätta om de olika anställningsformerna för de andra i klassen. 16

17 CASE 6: SEMESTERERSÄTTNING ELLER INTE? Hanna och Karen hade fått varsitt sommarjobb som de kände sig nöjda med. Först hade de försökt hitta en arbetsplats där de kunde jobba bägge två, men det visade sig vara svårt. Istället låg deras arbetsplatser nu så pass nära varandra att de åtminstone kunde ta sällskap till och från jobbet. Jobbet som Hanna fått var i receptionen på ett gym, där hon skulle registrera besökarna och arbeta i kassan. Karen skulle jobba som städerska på ett hotell. De skulle få samma lön: kronor i månaden. Och båda skulle jobba i juni och juli. Inget av jobben platsade väl i kategorin drömjobb, men de två månaderna gick hyfsat fort och både Hanna och Karen trivdes helt okej. Framför allt kändes det skönt att veta att de kunde ägna hela augusti åt att bara slappa och känna sig nöjda med sina insatser. När den andra och sista lönen kom fick Karen en glad överraskning. Utöver de ungefär kronorna som blev kvar efter skatt hade hon också fått ut semesterersättning på kronor. Karen mindes vagt att husfrun på hotellet hade sagt något om det där med semesterersättning, men hon hade inte riktigt förstått att hon skulle få så mycket extra! På Hannas lönespecifikation stod det däremot inte ett ord om någon semesterersättning. Hon fick ut sina drygt och inget mer. Vid en närmare titt på anställningsavtalet upptäckte hon att det stod att semesterersättning ingick i lönen. Semesterersättning Vid kortare anställningar, till exempel om du sommarjobbar, är det opraktisk att ha ledigt under den tiden. Du kanske till och med är anställd för att de andra på företaget ska kunna ta semester. Därför har du som anställs för högst sextio timmars arbete eller kortare tid än tre månader inte rätt till semesterledighet. Då ska du istället få semesterersättning som är minst tolv procent av din lön. Ibland ingår semesterersättningen i den avtalade lönen, så hör efter med arbetsgivaren vad som gäller för dig! Om inget annat avtalats ska dock semesterersättning utgå utöver lönen. Det innebär att arbetsgivaren måste kunna styrka sin uppfattning om att semesterersättningen ingick i överenskommelsen om lön. Med andra ord kan den anställde räkna med ersättning om det inte står något alls. Diskussionsfrågor: n Vad skulle du/ni ha gjort i Hannas situation? n Tror du/ni att alla som börjar på ett nytt jobb kollar i anställningsavtalet vad som gäller för semesterersättningen? Skulle du/ni ha gjort det, utan att ha läst den här texten? n Vad mer än lön och semesterersättning bör man tänka på vid en anställning? Berätta för de andra i klassen. 17

18 ANSTÄLLNINGSAVTAL Datum Följande avtal har upprättats mellan Arbetsgivare Företagets namn Adress Postnummer Ort Organisationsnummer: Arbetstagare Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefonnummer: Personnummer: Anställningsdatum Anställningsform Befattning Arbetsuppgifter Arbetstid Lönevillkor Semester Uppsägningstid Kollektivavtal Övrigt Fr o m ÅÅMMDD t o m ÅÅMMDD Visstidsanställning. Sommarvikarie för Förnamn Efternamn Fotoexpedit Att sköta inlämning och utlämning av film, sköta kassan, upprätthålla lagret av varor, sköta kontakter med leverantörer och beställare samt viss ekonomihantering. Heltid (inkl 45 min lunch) kr/månad. Lönen är i 2007 års löneläge. Lönen kommer finnas insatt på ditt bankkonto den 25:e varje månad. Semesterersättning om 12% av intjänad lön betalas ut när anställningen upphört. En ömsesidig uppsägningstid om en månad. Kollektivavtal tillämpas. Övertidsersättning vid beordrad övertid. Detta avtal har upprättats i 2 exemplar varav parterna arbetsgivare och arbetstagare erhåller varsitt. Ovanstående löne- och övriga anställningsvillkor godkännes. Arbetsgivare Arbetstagare 18

19

20 Post TCO, Stockholm E-post Tel Fax Besök Linnégatan 14 Webbplats Produktion: Familjen Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, februari 2007, Art nr 03040