Jämförelse av fallhändelsedokumentation före och efter införandet av en kvalitetsnorm för fallprevention

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och Vårdvetenskap Jämförelse av fallhändelsedokumentation före och efter införandet av en kvalitetsnorm för fallprevention Författare: Handledare : Christer Larsson Solweig Eiksson Öhman Alexander Lüthi Ämneshandledare: Anna Cristina Åberg Examinator: Barbro Wadensten Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka skillnader i dokumentation av fallhändelserapporter före (FRP) och efter (FRE) införandet av en Kvalitetsnorm för fallprevention inom geriatrisk slutenvård vid ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Femtioen fallhändelserapporter samlades in före införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och 63 efter. Jämförbara variabler i dokumentationen identifierades och skillnader mellan fallhändelserapporterna analyserades med ett Chi-2 test. Resultat: Antal fallhändelserapporter där användandet av larmmatta var dokumenterat ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och dokumenterat användande av skor och rollator minskade. Majoriteten av alla dokumenterade fallhändelser inträffade inne på patientsal enligt både FRP och FRE. Dokumenterad användning av hypnotika ökade, medan dokumenterad användning av diuretika minskade mellan FRP och FRE. Dokumenterade tidpunkter för fall har förändrats. På FRP var dessa tidpunkter oftare dagtid ( ) och på FRE var tidpunkterna oftare nattetid ( ). Slutsats: Det fanns många signifikanta skillnader i dokumentationen mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE, vad dessa skillnader beror på är dock svårt att säga, därför uppmanas det till fortsatta studier där även samband mellan skillnader undersöks. Det skulle även vara av intresse att genomföra studier med kontrollgrupper för att jämföra hjälpmedelsanvändning mellan patienter som faller och inte faller. Då skulle effekten av hjälpmedel kunna utvärderas. Nyckelord: Äldre, Fall, Dokumentation och Prevention

3 ABSTRACT Aim: The aim of this study was to examine differences in the documentation of the case incident reports, before (FRP) and after (FRE) the introduction of a quality standard for fall prevention in the geriatric departments at a Swedish University hospital. Method: 51 fall incident reports were collected before the introduction of quality standards for fall prevention and 63 after. Differences in documentation between the fall incident reports were analyzed with a Chi-2 test. Results: Number of case incidents in which the use of the alarm mat was documented increased after the introduction of quality standards for fall prevention and documented use of shoes and walker decreased. The majority of all documented case incidents occurred inside the patient room according to both FRP and FRE. Documented use of hypnotics increased, while the documented use of diuretics decreased between FRP and FRE. Documented time for falls has changed. For the FRP were these moments more often during the daytime (06:00 to 17:59) and for FRE were times more frequently during the night ( ). Conclusion: There were many significant differences in documentation between the case incident reports FRP and FRI, what these differences is caused by is difficult to say, therefore, calls for further studies in which also a relationship between differences are examined. It would also be of interest to conduct studies with control groups to compare aid appliance use among patients who fall and don t fall. Then the effect of aid appliances could be evaluated. Key words: Elderly, Falls, Documentation and Prevention

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 1 Falliskfaktorer 1 Fallpreventiva hjälpmedel 2 Dokumentation av fallhändelser 3 Fallpreventiva åtgärder 3 Kvalitetsnorm för fallprevention 4 Problemformulering 4 Syfte 5 Frågeställning 5 METOD 5 Design 5 Urval 5 Datainsamlingsmetod 6 Tillvägagångssätt 6 Tillvägagångssätt FRP 7 Tillvägagångssätt FRE 7 Bearbetning/Analys 8 Etiska överväganden 8 RESULTAT 9 Skillnader i dokumenterade fallomständigheter rörande plats 9 för fall och användandet av hjälpmedel Skillnader i dokumenterade riskfaktorer 11 DISKUSSION 13 Resultatsammanfattning 13 Resultatdiskussion 14 Skillnader i dokumenterade fallomständigheter rörande plats 14 för fall och användandet av hjälpmedel Skillnader i dokumenterade riskfaktorer 15 Klinisk betydelse 16 Metoddiskussion 16 Tillvägagångssätt 17 Slutsats 18 REFERENSER 19 Bilaga 1 Kvalitetsnorm för fallprevention 22 Bilaga 2 FRP 28 Bilaga 3 FRE 29 Bilaga 4 Tillstånd att genomföra studien 31

5 INTRODUKTION Fallolyckor bland äldre är vanligt förekommande i världen. Ett fall definieras som en händelse där någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken. Globalt faller årligen ungefär 28-35% av alla personer över 65 år (World health organisation [WHO], 2007). I Sverige behöver totalt personer söka sjukhusvård årligen till följd av fall, varav 1400 avlider. I Sverige sker höftfrakturer per år och de flesta orsakas av fall. Var tredje person över 65 år som bor i eget boende faller minst en gång per år (Socialstyrelsen, 2011). De direkta kostnaderna för vård efter fallskador bland äldre uppskattades till 5 miljarder kronor år 2000 (Räddningsverket, 2003) och varje höftfraktur kostar kommuner och landsting kronor (Socialstyrelsen, 2011). Utöver de stora kostnaderna som fallolyckorna orsakar medför de även stort psykiskt lidande för individen. På grund av rädsla för att falla igen är det vanligt att individen blir inaktiv och får ett ökat hjälpbehov (Delbaere, et al., 2004). För att undvika vårdrelaterade fallhändelser är det viktigt att vårdgivare aktivt arbetar med fallpreventiva åtgärder (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2008). Fallriskfaktorer De vanligaste faktorerna som ökar risken för fall är hög ålder (>70 år), tidigare fall, nedsatt syn och hörsel, muskelsvaghet, demens, inkontinens, depression, användandet av fem eller fler mediciner, hypertoni och nedsatt balans (Tanaka, et al., 2011). Nedsatt balans förstärker dessutom andra riskfaktorer, vilket gör balans till en kritisk faktor när fallriskbedömning ska göras (Delbaere, et al., 2010). Inom slutenvården inträffar de flesta fall då vårdpersonalen är närvarande och fallen sker vanligtvist inne på patientens sal eller inne på toaletten (Xue-Li, Yun-hu, Chan, Qing & Van-Nguyen, 2010). Fallen sker oftast på ett plant underlag eller ifrån en rullstol eller rollator (Sadigh, Reimers, Andersson & Laflamme 2004) Sömnstörningar är vanligt förekommande bland äldre, speciellt sekundär insomni som är associerat med psykisk eller kroppslig ohälsa. Insomni är ett tillstånd som behandlas med medicinering, t. ex hypnotika (sömnmedel). Benzodiazepiner och benzodiazepinliknande preparat är vanliga hypnotikum och har biverkningar som kan orsaka dåsighet och sedation dagen efter intag. Även motorik och kognitiv förmåga kan påverkas (Hetta & Schwan,

6 2010). Hypnotikaanvändning är associerat med en ökad risk för fall (Woolcott, et al., 2009; Hylen Ranhoff, 2008). Sjukdomen kronisk hjärtsvikt är också vanligt förekommande hos äldre och läkemedelsgruppen diuretika används ofta som behandling. Blodtrycksfall är en vanligt förekommande biverkning (Brodtkorb, 2008), trots detta ökar inte diuretikaanvändning risk för fall nämnvärt (Lim, Fink, Blackwell, Taylor & Ensrud, 2009; Woolcott, et al., 2009). Enligt Woolcott, et al., (2009) är antidepressiva läkemedel den läkemedelsgrupp som är kraftigast förknippad med fall. Fallpreventiva hjälpmedel Gånghjälpmedel som används för att minska risken för fall är bland annat käpp, kryckor, gåbord, rollator, rullstol och väl utprovade skor för inomhus- och utomhusbruk. Varje hjälpmedel ska provas ut individuellt för patienten av en arbetsterapeut. På sjukhus är det vanligt att det finns allmänna gånghjälpmedel som inte är individuellt anpassade för patienten och dessa kan medföra en ökad fallrisk (Lægdheim-Helbostad, 2008). Lægdheim-Helbostad (2008) menar att bra skor och smärtfria fötter är en förutsättning för bra gångfunktion. Utomhus lämpar sig skor med en tjockare sula, dessa bör dock undvikas inomhus då de kan ge för hög friktion mot golvet och orsaka snubbling eller fall. Skorna bör sluta tätt om foten, ge bra stöd, ha hälkappa och lämna gott om utrymme till framfoten. De får inte sitta för hårt eller orsaka smärta eller skada. Tofflor är inte att föredra då de ger dåligt stöd och kan ha hala sulor. I stället kan halksockor användas t. ex nattetid vid toalettbesök (Lægdheim-Helbostad, 2008). Korrekta fotbeklädnader är ett enkelt och effektivt hjälpmedel för att förebygga och förhindra fall (Menant, Steele, Menz, Munro & Lord 2008). Larmmatta är en annan typ av hjälpmedel som är till för att påkalla personalens uppmärksamhet. Det är en matta som läggs nedanför sängen eller vid dörröppningen som skickar ett larm till personalen när någon kliver på den (Komikapp, 2011). Syftet med larmmattan är att personalen ska hinna till patienten i tid innan ett eventuellt fall inträffar. Larmmattan har inte bara positiva egenskaper, utan kan enligt Vassallo, et al. (2005) även uppfattas som en slags restriktion eller övervakning, men är överlag accepterat om syftet är att förhindra att någon skadar sig. 2

7 Dokumentation av fallhändelser Enligt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2005:12), 4 kap, 6, ska ledningssystemet ansvara för att det finns rutiner för att dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud, samt att avvikelserapporter sammanställs och följs upp, så att verksamhetens personal och andra berörda kan ta del av positiva och negativa erfarenheter från avvikelsehanteringen. Erfarenheterna från avvikelsehanteringen ska också användas i det förebyggande riskhanteringsarbetet. En avvikelse är en händelse eller incident som inte överensstämmer med den planerade vården, till exempel ett fall eller felmedicinering. Avvikelsen kan skrivas på en fastställd blankett, i ett datorsystem eller ett på vanligt papper och ska sedan lämnas till ansvarig person. Verksamhetsansvariga är sedan skyldiga att analysera dokumentationen för att sedan vidta eventuella åtgärder så att avvikelsen inte inträffar igen (Socialstyrelsen, 2011). En väl utvecklad avvikelseblankett där data enkelt kan analyseras och där resultaten är lättöverskådliga för personalen förenklar kvalitetsförbättringsarbetet (Wagner, Capezuti, Taylor, Sattin & Ouslander, 2005). Det är även viktigt att det i avvikelseblanketten tydligt framgår vilken information som ska dokumenteras var, för att minimera risken för dubbeldokumentation. Dubbeldokumentation kan medföra en säkerhetsrisk då all information inte konsekvent dokumenteras på rätt plats och det blir svårt för personal att vid behov snabbt söka rätt på information om händelsen (Björvell, 2001). Fallpreventiva åtgärder Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utarbetat ett åtgärdspaket i syfte att förebygga fall och fallskador i samband med vård. Åtgärdspaketet bygger på fallriskbedömning, riskidentifiering och fallförebyggande åtgärder. Fallriskbedömningen ska göras på alla patienter som är 65 år eller äldre och alla vuxna som har kognitiva eller neurologiska sjukdomar. Fallriskbedömning grundar sig på två frågor; har patienten fallit under det senaste året och finns det risk att patienten faller under vårdtiden utan förebyggande åtgärder? Den andra frågan besvaras av personalen som i allmänhet har en god förmåga att bedöma fallrisken. Det räcker med att det svaras ja på en fråga för att en riskidentifiering ska påbörjas. När riskerna har identifierats ska individuella fallpreventiva åtgärder planeras och utföras, t. ex utprovning av lämpliga skor eller rollator. Utöver det ska även generella fallpreventiva åtgärder utföras åt alla patienter, som bland annat kan vara att eliminera fallriskfaktorer som 3

8 dålig belysning, hala golv och lösa sladdar. Personalen ska även utbildas i fallrisk- och fallskadeprevention Så snart patientens status eller faktorer i omgivningen förändras ska en ny fallriskbedömning göras (SKL, 2008). Kvalitetsnorm för fallprevention På ett universitetssjukhus i Sverige har det utarbetats en ny Kvalitetsnorm för fallprevention (se bilaga 1.) baserad på SKLs åtgärdspaket för att förebygga fall och fallskador i vården. Det övergripande målet är att minska risken för fall under vårdtiden genom arbete enligt evidensbaserade riktlinjer (Alvarez, et al. 2009). Till skillnad från SKLs åtgärdspaket står det beskrivet i Kvalitetsnorm för fallprevention vilken profession som bedömer de olika fallriskfaktorerna, samt att det står närmare beskrivet hur de tre delmålen fallriskbedömning, riskidentifiering och analys av fallhändelsen ska uppfyllas på avdelningarna. Denna kvalitetsnorm har implementerats på de geriatriska slutenvårdsavdelningarna under september Tillsammans med Kvalitetsnorm för fallprevention utvecklades det även en ny elektronisk fallhändelserapport (FRE) som fylls i när ett fall inträffat (se bilaga 3). Där var det möjligt att dokumentera tidigare fall, tidpunkt för fall, tillstånd som kan kopplas till fallhändelsen, läkemedel som kan ha påverkat fallhändelsen, hur fallomständigheten såg ut, miljöfaktorer som kan ha påverkat aktuell fallhändelse och övriga upplysningar. I den tidigare fallhändelserapporten (FRP), som skrevs på papper (se bilaga 2), dokumenterades tidpunkten för fall, om patienten fallit tidigare det senaste året, hjälpmedel som användes vid fallet, om patienten har fått diuretika eller sömntablett, miljöfaktorer samt att händelsen skulle beskrivas så detaljerat som möjligt. Det finns tre större skillnader i utformningen av FRE jämfört med FRP. Dels har möjligheten att dokumentera ett Nej och Ej aktuellt försvunnit och dels har fler frågor med kryssalternativ tillkommit. Dessutom är FRE datoriserad medan FRP fylldes i för hand. Problemformulering Det är oklart hur implementeringen av FRE har förändrat dokumentationen kring fallhändelser. På grund av detta anses det vara relevant att undersöka eventuella skillnader i dokumentation mellan FRP och FRE. 4

9 Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i dokumentation av fallhändelserapporter före (FRP) och efter (FRE) införandet av en Kvalitetsnorm för fallprevention inom geriatrisk slutenvård. Frågeställning 1. Hur har dokumenterade fallomständigheter rörande plats för fall och användandet av hjälpmedel förändrats mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE? 2. Hur har dokumentationen kring fallriskfaktorer förändrats mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE? METOD Design Deskriptiv och jämförande kvantitativ studie. Urval I studien granskades fallhändelserapporter gällande patienter som vårdats inom de geriatriska vårdavdelningarna på ett universitetssjukhus, mellan januari mars 2008 (se bilaga 2) och december januari 2011 (se bilaga 3). Fallhändelserapporter insamlade under första perioden kommer hädan efter att benämnas som FRP och fallhändelserapporter insamlade under period två kommer att benämnas som FRE. Under perioden januari-mars 2008 dokumenterades 51 stycken fallhändelser. Samtliga av dessa fallhändelserapporter räknas som mättillfälle ett. Mättillfälle två började i december 2010 och pågick fram till januari 2011 och uppgick till 63 stycken dokumenterade fallhändelserapporter. Det totala antalet dokumenterade fallhändelserapporter uppgick således till 114 stycken. Inklusionskriterier: Variabler på fallhändelserapporterna som var jämförbara. Exklusionskriterier: Variabler på fallhändelserapporterna som inte var jämförbara. Internt bortfall: Om dokumentation under de jämförbara variablerna saknades eller var bristfälliga räknades det som internt bortfall och redovisades separat som ej redovisat. 5

10 Datainsamlingsmetod Fallhändelserapporterna samlades in av sjuksköterskor på de geriatriska avdelningarna på universitetssjukhuset. FRP dokumenterades för hand av vårdpersonal efter en inträffad fallhändelse. FRE dokumenterades i ett datoriserat journalsystem av vårdpersonal efter en inträffad fallhändelse. Vårdpersonal som dokumenterade fallhändelsen kommer hädanefter att benämnas som rapportör. FRP kopierades, avidentifierades och gavs sedan ut till författarna. FRE skrevs ut från det datoriserade journalsystemet, avidentifierades och gavs sedan ut till författarna. Tillvägagångssätt Tillstånd att genomföra studien gavs av verksamhetschefen för de geriatriska avdelningarna (se bilaga 4). Materialet var avidentifierat och på fallhändelserapporterna var endast patientens ålder noterad innan de analyserades. Det insamlade materialet delades upp i fallhändelserapporter utfärdade innan och efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention inom slutenvård. FRP kodades med tal mellan 1-51 och FRE kodades med tal mellan På grund av skillnader i utformning av de olika fallhändelserapporterna kunde inte samtliga variabler jämföras. Fallhändelserapporterna (se bilaga 2 och 3) gicks systematiskt igenom för att söka variabler som var möjliga att jämföra. De jämförbara variabler som identifierades i fallhändelserapporterna delades in i två kategorier; fallomständigheter och riskfaktorer. I kategorin fallomständigheter jämfördes variablerna: plats för fall (patientsal, toalett, korridor, matsal och övrigt) och hjälpmedel (användandet av larmmatta, uppfällda sänggrindar, användandet av rullstol, användandet av rollator, användandet av sonjapinne, användandet av långbertil och användandet av skor). I kategorin riskfaktorer jämfördes variablerna: patientens ålder, tidpunkt för fall, tidigare fall under det senaste året, användandet av hypnotika, användandet av diuretika, om golvet var extra halt och om sängen var för låg. Samtliga variabler förutom tidpunkt för fall och ålder var på nominaldatanivå. Variabeln tidpunkt för fall kategoriserades som följande: , , , , , , , Variabeln ålder kategoriserades som följande: år, år, år, år, år och 90 år eller äldre. 6

11 Variabeln tidpunkt för fall registrerades under punkt 2 (klockslag då händelsen inträffade) på FRP och under punkt 2:a (När inträffade fallhändelsen?) på FRE. Endast exakta tidpunkter inkluderades i resultatet, dvs. dokumentation som eller nattetid räknades som internt bortfall. Tillvägagångssätt för FRP Samtliga jämförbara variabler, utom tidpunkt för fall, plats för fall och ålder kunde dokumenteras med svarsalternativen Ja, Nej och Ej aktuellt (se bilaga 2). Om inga svarsalternativ var ifyllda räknades de som internt bortfall. Variabeln användandet av rollator registrerades under punkt 6:b (Vilket gånghjälpmedel användes) eller punkt 11 (Beskriv händelsen och platsen så detaljerat som möjligt) (se bilaga 2). För att det ska registreras ett Ja måste den dokumenteras i fritext. Avsaknad av dokumentation om rollatoranvändning registreras som ett Nej Variabeln plats för fall registrerades under punkt 11 (Beskriv händelsen och platsen så detaljerat som möjligt) och utläses i fritext(se bilaga 2). Exakt beskriven plats, samt om situationen var så väl beskriven att det tydligt framgick vart fallet ägt rum, till exempel patienten ramlar ur sängen eller patienten ramlar av toaletten registrerades som giltiga variabler. Dokumentation som t. ex patienten föll på väg till toaletten godkändes inte då det inte tydligt framgick var patienten befann sig vid fallet och räknas som internt bortfall. Tillvägagångssätt för FRE Samtliga variabler förutom tidigare fall under det senaste året och tidpunkt för fall dokumenterades i förvalda svarsalternativ (se bilaga 3). I de fall då ett alternativ inte var ikryssat tolkades det som ett dokumenterat Nej. Variabeln tidigare fall under det senaste året registreras under punkt 1:a (Har patienten fallit det senaste året) och 1:b (Har patienten fallit tidigare under aktuell vårdtid). För att ett Ja skulle registreras krävdes följande: Ja på 1:a oberoende av 1:b eller Ja på 1:b oberoende av 1:a. För att ett Nej ska registreras krävdes det att både 1:a och 1:b hade Nej ikryssat. Internt bortfall registrerades om både 1:a och 1:b saknade kryss eller om 1:a saknade kryss och 1:b hade Nej ikryssat (se bilaga 3). 7

12 Variabeln Användandet av rollator registrerades från fritext under punkt 3:b (Fall vid förflyttning), 3:c (Hjälpmedel som användes vid fallet) och/eller punkt 5 (Övriga upplysningar). Avsaknad av dokumentation om rollator dokumenterades som ett Nej (se bilaga 3). Bearbetning/Analys Analysen gjordes i SPSS Resultatet redovisades i figurer och tabeller gjorda i Microsoft Excel I figurerna redovisades resultaten i procent och i tabellerna redovisades resultaten i antal och procent. Fallhändelserapporterna räknades som en grupp och data samlades in vid två mättillfällen. Variablerna som analyserades var på nominaldatanivå. Fallhändelserapporterna tilldelades en grupperingsvariabel som angav vilket mättillfälle de tillhörde, d.v.s. fallhändelserapporter insamlade vid mattillfälle ett fick variabeln 1 och fallhändelserapporter insamlade vid mättillfälle två fick variabeln 2. För att besvara frågeställning 1och 2 analyserades skillnader i samtliga variablerna förutom plats för fall, tidpunkt för fall och ålder mellan FRP och FRE med ett Chi-2 test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Skillnader mellan variablerna plats för fall, tidpunkt för fall och ålder redovisas endast deskriptivt. Etiska överväganden All patientdata som bearbetats har i förväg avidentifierats. Endast ålder har kunnat avläsas. På så vis har författarna inte tagit del av några personuppgifter som kan göra det möjligt att hänföra materialet till en enskild fysisk person. Då fallhändelserapporterna lyder under sekretess har allt material hanterats konfidentiellt (CODEX, 2010). 8

13 RESULTAT Resultaten redovisas med hjälp av figurer och tabeller. I figurerna redovisas resultaten i procent och i tabellerna redovisas resultaten i antal och procent. Skillnader i dokumenterade fallomständigheter rörande plats för fall och användandet av hjälpmedel I dokumentationen från FRP utlästes det att 21 stycken föll inne på patientsalen, nio stycken inne på toaletten, en i korridoren, en i matsalen och ur 19 stycken fallhändelserapporter gick det inte att utläsa var patienten fallit. Dokumentation från FRE visade att 45 stycken föll inne på patientsalen, sju inne på toaletten, sex i korridoren, två i matsalen och tre dokumenterades under kategorin övrigt. Inget internt bortfall registrerades ur FRE (se Figur 1). Figur 1 Skillnader i dokumenterad plats för fall 9

14 Dokumenterade fallhändelser då användandet av larmmatta och uppfällda sänggrindar var inblandade ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention. Det dokumenterade användandet av larmmatta ökade med 10,5 procentenheter och det dokumenterade användandet av uppfällda grindar ökade med 3,3 procentenheter. Efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention minskade det dokumenterade användandet av rullstol, rollator och skor. Dokumenterat rullstolsanvändande minskade med 21,9 procentenheter. Det dokumenterade rollatoranvändandet minskade med 18,2 procentenheter. Dokumenterat användande av skor minskade med hela 32,9 procentenheter. Totalt internt bortfall under tabellen Hjälpmedel var 19 stycken från FRP, från FRE regestrerades inget internt bortfall (se Tabell 1). Tabell 1 Skillnader i dokumenterad användning av hjälpmedel Hjälpmedel FRP n ( %) FRE n ( %) p-värde n=51 n=63 Larmmatta Ja 6 (11,7%) 14 (22,2%) p=0,009 Ej redovisat 5 (9,8%) 0 (0%) Uppfällda sänggrindar Ja 4 (7,8%) 7 (11.1%) p<0,000 Ej redovisat 5 (9,8%) 0 (0%) Rullstol Ja 12 (23,5%) 1 (1,6%) p<0,000 Ej redovisat 2 (3,9%) 0 (0%) Rollator Ja 19 (37,2%) 12 (19,0%) p<0,000 Ej redovisat 2 (3,9%) 0 (0%) Sonjapinne Ja 0 (0%) 0 (0%) p<0,000 Ej redovisat 1 (1,9%) 0 (0%) Långbertil Ja 1 (1,9%) 0 (0%) p<0,000 Ej redovisat 1 (1,9%) 0 (0%) Skor Ja 24 (47,1%) 9 (14,2%) p<0,000 Ej redovisat 0 (0%) 0 (0%) Höftbyxor Ja 2 (3,9%) 0 (0%) p=0,001 Ej redovisat 3 (5,8%) 0 (0%) 10

15 Skillnader i dokumenterade riskfaktorer Det fanns signifikanta skillnader mellan FRP och FRE gällande dokumentation krig låg säng och medicinering med hypnotika och diuretika. Antal dokumenterade hypnotikabehandlade patienter ökade från 11,8% till 22,2% och antal dokumenterade diuretikabehandlade patienter minskade däremot från 15,7% till 4,8% efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention. Antal fallhändelserapporter med dokumenterat låg säng minskade från 5,9% till 0,0%. Totalt internt bortfall under tabellen Riskfaktorer var 22 stycken från FRP, respektive fem stycken från FRE (se Tabell 2). Tabell 2 Skillnader i dokumenterade riskfaktorer Riskfaktorer FRP n (%) FRE n (%) p-värde n=51 n=63 Fallit under senaste året Ja 30 (58,8%) 54 (85,7%) p=0,171 Ej redovisat 16 (31,4%) 5 (7,9%) Hypnotika-behandlad Ja 6 (11,8%) 14 (22,2%) p=0,035 Ej redovisat 0 (0%) 0 (0%) Diuretika-behandlad Ja 8 (15,7%) 3 (4,8%) p=0,014 Ej redovisat 2 (3,9%) 0 (0%) Halt golv Ja 1 (2,0%) 1 (1,6%) p=0,280 Ej redovisat 0 (0%) 0 (0%) Låg säng Ja 3 (5,9%) 0 (0%) p<0,000 Ej redovisat 4 (7,8%) 0 (0%) 11

16 Dokumentation från FRP visade att patienterna hade en högre medelålder än vid FRE. Från FRP utlästes det att 43,1% var 90 år eller äldre jämfört med 15,9% hos FRE. Det interna bortfallet från FRP var två stycken och 24 stycken från FRE (se Figur 2). Figur 2 Skillnader i dokumenterad ålder 12

17 Andel dokumenterade fall på morgonen ( ) respektive på kvällen ( ) skiljer sig inte nämnvärt mellan FRP och FRE. Skillnaderna i dokumentationen är störst vid för- och eftermiddagen ( och ) där 13,7% från FRP föll på förmiddagen, mot 6,3% från FRE och 13,7% från FRP föll på eftermiddagen, mot 3,2% från FRE. Det var även stora skillnader i dokumentationen vid för- och efternatten ( och ). På FRP dokumenterades 5,9% av fallen på förnatten, mot 15,9% på FRE. På FRP dokumenterades 5,9% av fallen på efternatten, mot 12,7% på FRE. Interna bortfallet från FRP var elva stycken mot sju stycken från FRE (se Figur 3). Figur 3 Skillnader i dokumenterad tidpunkt för fall DISKUSSION Resultatsammanfattning Antal fallhändelserapporter där användandet av larmmatta och sänggrindar var dokumenterat ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och dokumenterat användande av skor, rullstol och rollator minskade. Majoriteten av alla dokumenterade fallhändelser inträffade inne på patientsal enligt både FRP och FRE, dock var det interna bortfallet stort (nästan 40%) från FRP, medan FRE inte hade något internt bortfall. Vad gäller medicinering 13

18 så ökade dokumenterad användning av hypnotika, men dokumenterad användning av diuretika minskade mellan FRP och FRE. Även antal fallhändelserapporter där det var dokumenterat att patienten fallit tidigare under det senaste året ökade, samtidigt som det interna bortfallet minskade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention. Dokumenterade tidpunkter för fall har förändrats efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention. På FRP var dessa tidpunkter oftare dagtid ( ) och på FRE var tidpunkterna oftare nattetid ( ). Resultatdiskussion Skillnader i dokumenterade fallomständigheter rörande plats för fall och användandet av hjälpmedel Användandet av larmmatta i samband med fall ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention och resultatet skulle kunna bero på att personalen på de geriatriska vårdavdelningarna har blivit bättre på att identifiera förhöjd fallrisk hos patienterna. Det skulle även kunna tolkas som en negativ utveckling sett till larmmattans syfte. Tanken med larmmattor är att de ska påkalla personal när patienten kliver på den (Komikapp, 2011). Detta för att personalen ska hinna hjälpa patienten innan den faller och sett ur det här perspektivet är det alltså negativt att lammatta användes i samband med fall då personalen troligtvis inte hann hjälpa patienten i tid. Dokumenterade fall där rollator eller rullstol var inblandad minskade. Även denna utveckling kan tolkas olika, dels som att gånghjälpmedlet fyller sitt syfte att förhindra fall, och dels skulle det kunna vara så att inte lika många riskpatienter identifierades, varför inte lika många patienter skulle vara i behov av rollator eller rullstol. Dokumentrad användning av skor minskade drastiskt med hela 32,9 procentenheter. En förklaring till denna utveckling skulle kunna vara att patienter på avdelningarna i större utsträckning har börjat använda halksockor i stället för skor. Detta behöver inte vara någon negativ utveckling eftersom halksockor kan vara ett bra alternativ till skor nattetid (Lægdheim-Helbostad, 2008). Det kan även vara som det nämnts tidigare, d.v.s. att hjälpmedlet förhindrar fall. 14

19 Vad gäller plats för fall så stämmer denna studies resultat överens med Xue-Li, et al., (2010) som säger att fallhändelser oftast inträffar inne på patientsal eller inne på toaletten. Troligtvis beror detta på att patienterna tillbringar större delen av sin tid inne på sin sal och det även där sker flest förflyttningar. Att patienter faller inne på toaletten kan bero på att patienten ofta vill vara själv där och att de sedan inte larmar om hjälp. Det var inga större skillnader mellan FRP och FRE förutom det interna bortfallet som hade försvunnit helt från FRE. Orsaken till det minskade bortfallet skulle kunna bero på utformningen av FRE, där plats för fall utläses från förvalda kryssalternativ i stället för ur fritext. Baserat på detta resultat verkar det således som att dokumentation i form av förvalda kryssalternativ är mer lättöverskådlig vilket i sin tur förenklar kvalitetsförbättringsarbete (Wagner, Capezuti, Taylor, Sattin & Ouslander, 2005). Skillnader i dokumenterade riskfaktorer Tanaka, et al. (2011) och Xue-Li, et al., (2010) skriver att patienter som fallit tidigare löper en större risk att falla igen, vilket även denna studie styrker. Andel dokumenterade fallhändelser där patienten fallit tidigare ökade efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention, dock är inte skillnaden signifikant. Dokumenterade fallhändelserapporter då patienter använt hypnotika har ökat efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention, samtidigt som dokumenterad användning av diuretika minskade. Det är svårt att dra några direkta slutsatser kring varför förändringen har skett, det kan bero på en mängd olika orsaker. Dels skulle det kunna bero på att dokumentationen berör olika patienter vid FRP och FRE och att de antagligen inte har samma medicinordinationer. Ökning av dokumenterad hypnotikaanvändning skulle kunna tolkas som att personalen inte är lika duktiga på att iaktta denna riskfaktor och förebygga relaterade fallhändelser. En annan orsak skulle kunna vara utformningen av fallhändelserapporterna. I FRP var frågan Hade patienten fått sömntablett? eller Hade patienten fått diuretika? och därför behöver rapportören endast ha information om patienten använder aktuellt läkemedel eller inte. I FRE lyder frågan Vilka läkemedel kan ha påverkat aktuell fallhändelse?. Där kan rapportören välja mellan flera svarsalternativ, bland annat diuretika och sömnmedel och på grund av frågans utformning krävs det att rapportören har kompetens nog att avgöra om aktuella läkemedel kan ha påverkat fallhändelsen. Dokumenterade fallhändelser där diuretika var inblandat har förvisso minskat efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention, men enligt Lim, et al., (2009) och Woolcott, et al., (2009) 15

20 har denna typ av medicin en marginell eller ingen påverkan på fallrisken alls. Detta resultat skulle kunna väcka frågan varför fallhändelserapporterna lägger vikt vid diuretikaanvändning. Det vore eventuellt lämpligare att dokumentera användandet av antidepressiva då denna läkemedelsgrupp har stor association till ökad risk för fall (Woolcott, et al., 2009). På grund av stort internt bortfall från FRE går det inte att dra några slutsatser kring eventuella skillnader gällande dokumenterad ålder. Det som däremot går att utläsa är att majoriteten av patienterna på FRP är över 70 år, vilket kan bekräfta påståendet att patienter som är 70 år eller äldre löper större risk att falla (Tanaka, et al. (2011). Det finns skillnader mellan FRP och FRE vad gäller dokumenterad tidpunkt för fall. Generellt sett dokumenterades fler fall dagtid på FRP och fler nattetid på FRE. Orsaken till skillnaderna kan vara nya rutiner som införts på vårdavdelningarna. Efter införandet av Kvalitetsnorm för fallprevention började personalen dela upp sina fikaraster så att avdelningen alltid var bemannad, vilket kan vara en bidragande orsak till att tidpunkterna för fall har förändrats. Xue-Li, et al., (2010) skriver att fallfrekvensen når sin topp mellan klockan vilket inte stämmer överens med något av resultaten i den här studien. Orsaken till detta kan bero på att de geriatriska vårdavdelningarnas personaltäthet och rutiner skiljer sig från de avdelningarna som Xue-Li, et al., (2010) har studerat. Klinisk betydelse Studien visar hur dokumentationen av fallhändelser har förändrats efter införandet av en Kvalitetsnorm för fallprevention samt att den belyser hur de dokumenterade fallhändelserna FRP och FRE ser ut. Denna studie skulle kunna vara till hjälp vid utveckling av en eventuell ny fallhändelserapport. Förslag på förbättringar på ny fallhändelserapport skulle kunna vara att t. ex rollator ska ingå som ett förvalt svarsalternativ, en mer objektiv frågeformulering kring medicinanvändning och införa Nej som ett svarsalternativ på samtliga frågor för att minimera risken för att eventuella interna bortfall inte registreras. Metoddiskussion Valet att använda en kvantitativ forskningsdesign upplevdes som det självklara valet då data som analyserades var av kvantitativ art. Dock så skulle fler skillnader i dokumentationen ha kunnat jämföras om fritextdokumentation som förekom i fallhändelserapporterna analyserats 16

21 med en kvalitativ metod. Då resultaten i figur 1, 2 och 3 redovisas deskriptivt går det inte att avgöra om det finns några signifikanta skillnader i dokumentationen mellan FRP och FRE. Ett större antal fallhändelserapporter att studera hade varit önskvärt eftersom det hade givit studien ökad tillförlitlighet. Tillvägagångssätt Vid registrering av variabeln plats för fall i FRP utlästes svaret ur fritext. Eftersom data måste utläsas ur fritext kan bedömningen bli subjektiv. Risk för feltolkning skulle kunna påverka eventuella resultat. I FRE fanns det förvalda kryssalternativ för dokumentation av plats för fall vilket eliminerade risken för feltolkning. Vid utlämnandet av fallhändelserapporterna skulle ålder ha noterats på rapporterna. I vissa fall var detta inte gjort. Det är oklart om det beror på bristande dokumentation från rapportören eller om utlämnaren av materialet har missat att notera åldern vid avidentifieringen. Om det sistnämnda är fallet skulle detta kunna resultera i ett falskt förhöjt internt bortfall. Variabeln Användandet av rollator finns inte som något förvalt svarsalternativ i någon av fallhändelserapporterna. När användandet av rollator inte var dokumenterat tolkas det som ett Nej, vilket betyder att rollatorn inte användes vid fallhändelsen. Det kan medföra ett falskt för lågt internt bortfall. I FRE har rapportören inte möjlighet att dokumentera ett Nej eller Ej aktuellt under punkt 2-4 (se bilaga 3). När en variabel saknade dokumentation registrerades ett Nej, vilket ökar risken för att ett eventuellt internt bortfall inte registreras. I FRE accepteras ett Ja under punkt 1:b (Har patienten fallit tidigare under aktuell vårdtid) som ett Ja för variabeln Tidigare fall det senaste året. Om vårdtiden sträcker sig längre än ett år tillbaka skulle detta val kunna medföra ett falskt för högt resultat under variabeln Tidigare fall det senaste året 17

22 Slutsats Det fanns många signifikanta skillnader i dokumentationen mellan fallhändelserapporterna FRP och FRE, vad dessa skillnader beror på är dock svårt att säga, därför uppmanas det till fortsatta studier där även samband mellan skillnader undersöks. Det skulle även vara av intresse att genomföra studier med kontrollgrupper för att jämföra hjälpmedelsanvändning mellan patienter som faller och inte faller. Då skulle effekten av hjälpmedel kunna utvärderas. 18

23 REFERENSER Alvarez, E., Bodin, E., Blomkvist, E., Degerman, E., Eriksson-Öhman, S., Karlström-Goës, A., Sedin, I.M. & Åberg, A.C. (2009). Kvalitetsnorm för fallprevention. Akademiska Sjukhuset. Björvell, C. (2001). Sjuksköterskans journalföring. Lund: Studentlitteratur AB. Brodtkorb, K. (2008). Andning och cirkulation. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb, A. Hylen- Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: God omsorg till den äldre patienten (s ). Stockholm: Liber CODEX, (2010). Personuppgifter. Hämtat 24 januari, 2011, från CODEX, Delbaere, K., Crombez, G., Vanderstraeten, G., Willems, T. & Cambier, D. (2004). Fearrelated avoidance of activities, falls and physical frailty. A prospective community-based cohort study. Age and Ageing, 33(4), Delbaere, K., Close, J., Heim, J., Sachdev, P., Brodaty, H., Slavin, M., Kochan, N. & Lord, S. (2010). A multifactorial approach to understanding fall risk in older people. The American geriatrics society,58(9), Hetta, J & Schwan, Å. ( ). Sömnstörningar. I H. Ramström (Red.), Läkemedelsboken (s ). Stockholm: Apoteket AB. Hylen-Ranhoff, A., (2008). Sömn och sömnproblem. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb, A. Hylen-Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: God omsorg till den äldre patienten (s ). Stockholm: Liber Komikapp, ( 2011). Larmmatta. Stockholm: Komikapp-Rehatek AB. Hämtad 8 april 2011, från Lim, L., Fink, H., Blackwell, T., Taylor, C. & Ensrud, K. (2009). Loop diuretic use and rates of hip bone loss, and risk of falls and fractures in older women. Journal of the American Geriatrics Society. 57(5),

24 Lægdheim-Helbostad, J. (2008). Rörelse och aktivitet. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb, A. Hylen-Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: God omsorg till den äldre patienten (s ). Stockholm: Liber Menant, J., Steele, J., Menz, H., Munro, B. & Lord, S. (2008). Optimizing footwear for older people at risk of falls. Journal of Rehabilitation Research & Development, 45(8), Räddningsverket, (2003). Fallolyckor bland äldre: Samhällets direkta kostnader. Hämtad 24 januari, 2011, från Trafikverket, kta_kostnader.pdf Sadigh, S., Reimers, A., Andersson, R. & Laflamme, L. (2004). Falls and fall-related injuries among the elderly: a survey of residential-care facilities in a swedish municipality. Journal of Community Health, 29(2), SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen, (2011). Avvikelserapportering i hälso- och sjukvården. Hämtad 28 februari, 2011, från socialstyrelsen, Socialstyrelsen, (2011). Fallskador I vården. Hämtad 24 januari, 2011, från Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting. (2008). Förebygga fall och fallskador i samband med vård [Broschyr]. Stockholm: Modin tryckoffset Tanaka, B., Sakuma, M., Ohtani, M., Toshiro, J., Matsumura, T. & Morimoto, T.(2011). Incidence and risk factors of hospital falls on long-term care wards in Japan. Journal of Evaluation in Clinical Practice. no. doi: /j x Wagner, L., Capezuti, E., Taylor, J., Sattin, R. & Ouslander, J. (2005). Impact of a falls menudriven incident-reporting system on documentation and quality improvement in nursing homes. The Gerontologist, 54(6),

25 Vassallo, M., Wilkinson, C., Stockdale, R., Malik, N., Baker, R. & Allen, S. (2005). Attitudes to restraint for the prevention of falls in hospital. Gerontology, 51, Woolcott, J., Richardson, K., Wiens, M., Patel, B., Marin, J., Khan, K. & Marra, C., (2009). Meta-analysis of the impact of 9 medication classes on falls in elderly persons. Archives of Internal Medicine, 169(21), World helth organisation. (2007). WHO Global report on falls prevention in older age (ISBN ). Frankrike. Xue-li, C., Yun-hu, L., Chan, D., Qing, S. & Van-Nguyen, H. (2010). Characteristics associated with falls among the elderly within aged care wards in a tertiary hospital: a retrospective case control study. Chinese Medical Journal, 123(13),

26 Bilaga 1 Kvalitetsnorm för fallprevention Verksamhetsområde geriatrik Akut- och rehabiliteringsdivisionen 22 Akademiska sjukhuset

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 Definition...1 Kompetensutveckling... 1 Revidering... 1 Registrering... 1 Uppföljning och utvärdering... 1 KVALITETSNORM FÖR FALLPREVENTION... 2 Mål... 2 Övergripande mål... 2 Delmål 1- fallriskbedömning... 2 Riktlinjer för Fallriskbedömning... 2 Delmål 2- Riskidentifiering... 2 Exempel på fallriskfaktorer... 2 Delmål 3- Analys av fallhändelse... 3 Riktlinjer för preventiva åtgärder... 4 Preventiva åtgärder... 4 Information och undervisning till patient och närstående... 4 Miljö... 4 Dokumentation... 4 Bilaga 1LÄNK Åberg, AC, Lundin-Olsson, L& Rosendahl, E. Förebygg fall och fallskador i samband med vård. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, Sveriges kommuner och landsting, Stockholm Bilaga 2 LÄNK Fallhändelse 23

28 INLEDNING Syftet med denna kvalitetsnorm är att minska risken för att fall ska inträffa under vårdtiden genom arbete enligt evidensbaserade riktlinjer. Definition Ett fall definieras här i enlighet med Prevention of Falls Network Europe ( som en händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en skada inträffar Riktlinjerna för fallprevention omfattar: eller inte. Fallriskbedömning Identifiering av fallriskfaktorer Preventiva åtgärder, såväl generella som individuella All personal Fallregistrering inom verksamhetsområdet och uppföljning geriatrik ska ha kännedom om Kvalitetsnormen för fallprevention Systematisk i vården. dokumentation Avdelningscheferna och utvärdering har det övergripande ansvaret för implementeringen, så att samtlig personal kommer att arbeta enligt normen i vårdarbetet. Kvalitetsnormen finns tillgänglig på Navet och i Cosmic från 9 mars Kompetensutveckling Regelbundet återkommande utbildning inom området fallprevention, gällande både generella och individuella bedömningar och åtgärder, utgör en grund som är avgörande för effektiv fallriskbedömning, -utredning och intervention. Utbildning om fallprevention riktas till all Revidering vårdpersonal. Denna version av kvalitetsnorm gällande fall ska revideras datum Ansvar för revidering fördelas enligt verksamhetschefens uppdrag. Registrering Analys och uppföljning av alla fallhändelser genomförs en gång per halvår, vid varje enhet Ansvar: Avdelningschefer Analys och uppföljning i samarbete av alla med fallhändelser berörda fallombud. vid verksamhetsområdet genomförs en gång per år. Ansvar: Verksamhetschef i samarbete med avdelningschefer, fallombud och läkarråd. Uppföljning och utvärdering Dokumentation och delmål utvärderas kontinuerligt. Denna version har tagits fram i samarbete med en arbetsgrupp bestående av överläkare Elina Alvarez, sjukgymnast Elisabet Bodin, undersköterska Eva Blomkvist, sjukgymnast Elisabet Degerman, klinisk adjunkt Solweig Eriksson Öhman, arbetsterapeut Agneta Karlström Goës, sjuksköterska Inga-Maj Verksamhetsområde geriatrik 3 mars 2009 Sedin och vårdfou-strateg, adj. lektor Anna Cristina Åberg. Margareta Falkeborn Verksamhetschef 24 1

29 KVALITETSNORM FÖR FALLPREVENTION Riktlinjer inom verksamhetsområde geriatrik, Akademiska sjukhuset. Mål Övergripande mål Det övergripande målet är att minska risken för fall och fallskador under vårdtiden Delmål 1 - Fallriskbedömning Fallriskbedömning ska utföras på och dokumenteras för samtliga patienter inom 24 timmar efter inskrivningen. Bedömningen görs genom att ställa två frågor (se nedan Riktlinjer för fallriskbedömning). Riktlinjer för fallriskbedömning Följande två frågor besvaras (bil.1, sid 5): 1.1 a) Fråga till patient, närstående eller tidigare vårdgivare: Har du/patienten fallit under det senaste året? b) Fråga personalen: Tror du att denna patient kommer att falla under sin vistelse här om ingen förebyggande åtgärd sätts in? Om någon av frågorna besvaras med ja, innebär det att patienten har förhöjd fallrisk och en individuell vårdplan ska upprättas. 1.2) Fallriskbedömning upprepas så snart patientens status och/eller faktorer i omgivningen förändras. Ansvar: sjuksköterska/undersköterska. Delmål 2 - Riskidentifiering Inom 24 tim efter bedömd förhöjd fallrisk eller efter det att ett fall inträffat, ska identifiering av riskfaktorer påbörjas (bil.1, sid 8). Se sid 3, Exempel på fallriskfaktorer. Ansvar: sjuksköterska. 25 2

30 Exempel på fallriskfaktorer (se även bil 1, sid 8) Aktuella riskfaktorer dokumenteras i journalen. GENERELLA FALLRISKFAKTORER Inventarier Otillräcklig belysning Halt underlag Personalutbildning INDIVIDUELLA FALLRISKFAKTORER Bedömning av sjuksköterska Nedsatt syn Glasögon Hörapparat Olämpliga skor Inkontinens Motorisk oro Behöver gå på toaletten Nedsatt sjukdomsinsikt ofta Nedsatt hörsel Avsaknad av lämplig Förstoppad Nedsatt minne Smärta fotbeklädnad Bedömning av läkare Stroke Grav artros Känd anemi Lugnande, dagtid Parkinson Hjärtsvikt Hjärtarytmi Ögonsjukdom Epilepsi Känd demens Yrsel Ortostatism Akut konfusion Känd neuropati Malnutrition Pareser Muskelatrofi Sömnmedel Polyfarmaci 4 lkm Diuretika Antihypertensiva Antidepressiva SSRI Antiparkinson Bedömning sjukgymnast Balans Styrka i nedre extremiteterna Bedömning av arbetsterapeut Aktivitet i sittande Toalettbesök stående/ Delmål 3 - Analys av fallhändelse Förflyttningsförmåga Förflyttningar i samband med aktivitet läkemedel Fallrädsla Ändring av läkemedel Placering av den egna kroppen och eventuellt förflyttningshjälpmedel i aktivitet Vid förhöjd fallrisk eller när ett fall inträffat upprättas en individuell vårdplan för fall. I vårdplanen dokumenteras särskilda riskfaktorer som identifierats samt de preventiva åtgärder som planeras. Analys av fallhändelsen ska påbörjas inom 24 timmar efter det att fallet inträffat. Alla fallhändelser som sker under vårdtiden registreras i Medcontrol och i Fallhändelse (bil. 2). Ansvar: Den som var närmast närvarande vid händelsen och sjuksköterska. 26 3

31 Riktlinjer för preventiva åtgärder Preventiva åtgärder Länk Bil. 1, sid 8 Information till patient och närstående om individuella fallriskfaktorer Miljö Länk Bil 1, sid 8, 9 Länk Bil. 1, sid 8 Dokumentation Den initiala bedömningen av eventuellt förhöjd fallrisk dokumenteras i infoinsamlingsmall under sökordet "Förhöjd fallrisk vid inskrivning". I sökordets hjälptext finns information om vilket av alternativen Ja eller Nej som ska väljas beroende på vilket svar man får på de två frågorna. Sökordet "Fallrisk under vårdtiden" kan besvaras redan vid inskrivning Detta sökord ska inte uppdateras under vårdtiden. tillsammans med ovanstående sökord om svaret är uppenbart. Detta sökord ska uppdateras under vårdtiden om status förändras. När ssk-epikris skrivs hämtas automatiskt värdet för sökordet "Förhöjd fallrisk vid inskrivning". I epikrisen fyller man även i "Förhöjd fallrisk vid utskrivning". I hjälptexten på alla ovanstående sökord finns länkar till kvalitetsnorm samt SKL:s åtgärdspaket. Den generella vårdplanen "GVP Risk för fall" ska användas för alla patienter med förhöjd fallrisk, oavsett när under vårdtiden bedömningen görs. Om patienten faller under vårdtiden ska, för varje enskild händelse, en incidentrapport i MedControl göras och sökordet Fallhändelse i den generella vårdplanen användas. Sökordet har ett formulär kopplat där uppgifter kring fallet skrivs. 27 4

32 28

33 Bilaga 3 Fallhändelse Patient Avdelning <<noteunitname>> Personnummer <<pnr>> Namn 1. Tidigare fall <<patientname>> <<familyname>> a. Har patienten fallit det senaste året? Nej Ja Datum: b. Har patienten fallit tidigare under aktuell vårdtid? Nej Ja Datum: Tid: 2. Aktuell fallhändelse a. När inträffade fallhändelsen? Datum: Tid: b. Vilket tillstånd kan kopplas till aktuell fallhändelse? Oro Ångest Yrsel Ortostatism Nedsatt sjukdomsinsikt på grund av förvirring Övrigt, nämligen: c. Vilka läkemedel kan ha påverkat aktuell fallhändelse? Diuretika Sömnmedel Lugnande Smärtstillande Övrigt, nämligen: 3. Fallomständigheter Patienten var vid fallet: Ensam Med personal Med närstående a. Plats för fallet: Patientrum Korridor Matsal Toalett Övrigt, nämligen: 29 Sida 1 av 2

34 Sida 2 av 2 b. Fall vid förflyttning Från Till Säng Rullstol Mobil toastol Toastol Säng Rullstol Mobil toastol Toastol Övrigt, nämligen: c. Hjälpmedel som användes vid fallet Ringklocka Larmmatta Uppfällda sänggrindar Skor Höftbyxor Sonjapinne Lång Bertil Övrigt, nämligen: d. Fall i träningssituation Trappgång Uppför Nerför Övrigt, nämligen: 4. Miljöfaktorer Golvet extra halt För hög säng För låg säng Trångt utrymme Otillräcklig belysning Personalbrist Personal svarar ej tillräckligt snabbt på ringning Övrigt, nämligen: 5. Övriga upplysningar: 30

35 Bilaga 4. 31