2. Information om det kommungemensamma verksamhetsledningssystemet Föredragande: Ann-Mari Nilsson m.fl.

Transkript

1 Kallelse/Föredragningslista Tid Tisdagen den 14 februari kl 08:30 Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Sekreterare Ärenden 1. Val av protokollsjusterare 2. Information om det kommungemensamma verksamhetsledningssystemet Föredragande: Ann-Mari Nilsson m.fl. 3. Information om Vision 2020 Föredragande: Anette Karlsson 4. Köp av del av fastigheten Tegelviken 2:1 vid Södra vägen Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Anders Karlsson 5. Ombyggnad och förbättringar av fastigheterna i kvarteret Elefanten godkännande av Industriparken i Kalmar AB:s investering Beslutsnivå: Kommunstyrelsen 6. Medverkan i projektet Ostkustens Vattensamling Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 7. Medverkan i projekt Aqua-Best Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 8. Medverkan i projektet Uppföljning och restaurering av våtmarker Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 9. Information om parallella uppdrag Sveaplan Föredragande: Elena Bäcklund

2 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peder Hägg KS 2012/ Kommunfullmäktige Köp av del av fastigheten Tegelviken 2:1 vid Södra vägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen får köpa del av fastigheten Tegelviken 2:1 i enlighet med de villkor som framgår av förslag till överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastigheterna Tegelviken 2:1 och Tegelviken 2:4. Kommunens utgift på kronor för köpet ska täckas genom att budgetramen 2012 för kommunstyrelsen/kommunledningskontoret för investeringar/markförvärv utökas med kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige antog i maj 2011 ett förslag till detaljplan för Södra vägen och delar av de intilliggande kvarteren Tigern och Fåret m m. Detaljplanen är i huvudsak ett trafiksäkerhets- och gestaltningsprojekt. Detaljplanen har vunnit laga kraft. För att genomföra projektet krävs ett markförvärv från Trafikverket. Totalt skall att markområde på ca 7229 m2 förvärvas. Av detta blir ca 5000 m 2 dagvattenområde, ca 430 m 2 blir kvartersmark för industri och resterande markområde blir natur, park och gatumark. Kommunen föreslås betala kronor för markområdet, om ca 7229 m 2. Förvärvet genomförs som överenskommelse om fastighetsreglering, se bifogat förslag till överenskommelse. Kommunen har värderat industrimarken i området. Bangårdsmark värderas utifrån kringliggande markanvändning i detta fall industri. Trafikverket har ett omfattande jämförelsematerial från liknande markaffärer i kommuner av Kalmars storlek. Parternas värderingar ligger nära varandra. Det prisförslag vi enats om motsvarar ca 220kr/m2. Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx peder.hagg@kalmar.se

3 KS 2012/ (2) Projektering pågår med planerad byggstart juni 2012 och färdigställande december Anders Karlsson Exploateringsingenjör Bilagor: KA Ortofoto ök frgl Kalmar kn Kartbilaga 01 väster Kartbilaga 02 öster Kartbilaga ÖK Trafikverket

4 Kust till kustbanan Kalmar kommun Genomförande av detaljplan för kv. Tigern o Fåret Avtalsnummer Diarienummer Bandel Från Km + m Till Km + m Avtal och överenskommelse om fastighetsreglering Parter Mellan Staten genom Trafikverket ( ) Box MALMÖ nedan kallad Trafikverket, som ägare av Kalmar Tegelviken 2:1 och Kalmar kommun Box KALMAR 1/1 nedan kallad kommunen, som ägare av Kalmar Tegelviken 2:4 har överenskommelse träffats på de villkor som framgår nedan. Ersättningen utgör (enmiljonfemhundranittiotusentrehundraåttio) kronor. 1. Överenskommelse om fastighetsreglering Fastighetsreglering skall ske för genomförande av laga kraftvunnen Detaljplan för kvarteren Tigern och Fåret mm enligt bilagd kartskiss, bilaga 1. Kommunens fastighet Tegelviken 2:4 erhåller från Trafikverkets fastighet Tegelviken 2:1 följande områden enligt numrering på bilaga 1 med preliminära arealer och benämningar: Område Kvm Benämning nr Dagvattenområde nr Kvartersmark industri nr Gatumark nr Kvartersmark industri nr mark för GA med Tigern 21 och Tigern 7 (KLS) nr Gatumark/allmän plats/plantering intill Södra vägen nr Dagvattenområde, Gatumark/allmän plats/plantering Total areal: kvm 2. Tillträde Tillträde skall ske så snart fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. 3. Ersättning Som ersättning för överförd mark erlägger kommunen kronor till Trafikverket. Parterna godkänner de smärre arealjusteringar som kan bli aktuella, för fastighetsbildning i enlighet med gällande detaljplan och som förrättningslantmätaren i övrigt kan finna lämpliga. Om områdets sammanlagda areal vid kommande lantmäteriförrättning visar sig över- eller understiga den i punkt 1 angivna areal med mer än en procent skall köpeskillingen justeras med 220 kronor per kvadratmeter. Ersättning skall betalas enligt faktura senast en månad efter det att fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft. 1 (3)

5 Kust till kustbanan Kalmar kommun Genomförande av detaljplan för kv. Tigern o Fåret 4. Ansökan om lantmäteriförrättning Denna överenskommelse skall genomföras genom fastighetsreglering varvid överenskommelsen skall läggas till grund för förrättningen. Kommunen skall ansöka om fastighetsbildning. Ansökan biträds härmed av Trafikverket. 5. Förrättningskostnader Förrättningskostnaderna skall betalas av kommunen. 6. Aktmottagare Kommunen skall vara aktmottagare. En aktkopia skall skickas till Trafikverket. 7. Områdets skick Kommunen, som beretts tillfälle att undersöka området, godtar områdets skick och avstår från alla ersättningsanspråk mot Trafikverket på grund av fel och brister i området. 8. Servitut mm Kommunen medger att det till förmån för fastigheten Tegelviken 2:1 (härskande fastighet) läggs servitut på den fastighet vari området kommer att ingå (tjänande fastighet) för trädsäkring av järnvägen. Trafikverket får rätt att i framtiden fälla eventuella uppväxande träd som kan utgöra en fara för järnvägen. Servitutet ska tryggas genom fastighetsreglering vid kommande lantmäteriförrättning. Ingen särskild ersättning utgår för servitutet. Kommunen medger Trafikverkets fastighet servitut att bibehålla underhålla och förnya erforderliga kontaktledningsfundament i dikesslänten, se markeringar på bilaga 2-3. Enligt gällande detaljplan kan inom markerat T-område för järnvägstrafik ett u-område tillskapas för eventuella framtida ledningsupplåtelser exempelvis ledningsrätt. 9. Övrigt Kommunen skall tillse att staketet mot den nya lokalgatan närmast järnvägen förses med minst tre låsbara grindar av erforderlig storlek för att möjliggöra inpassage för järnvägens drift och underhållspersonal, minst en grind i varje ända och en på mitten, samt att det skapas möjlighet att parkera servicebilar vid dessa grindar. Parterna har gjorts medvetna om att kommunen har en dagvattenledning som går tvärs över spårområdet till det aktuella reglerade området. Trafikverkets bangårdsdränering ansluter till denna stamledning. Parterna skall med beaktande av punkt 3 godta sådana mindre jämkningar beträffande gränser, särskilda rättigheter och dylikt som inte strider mot vad som varit avsett vid tillkomsten av denna överenskommelse och som vid lantmäteriförrättningen bedöms erforderliga för en ändamålsenlig fastighetsbildning. 2 (3)

6 Kust till kustbanan Kalmar kommun Genomförande av detaljplan för kv. Tigern o Fåret 10. Giltighet Överenskommelsen förutsätter för sin giltighet kommunfullmäktiges godkännande, vilken bekräftas genom behörig företrädares underskrift nedan. Av denna överenskommelse har två exemplar upprättats varav parterna tagit varsitt och ett skickats till lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Malmö Kalmar För Staten genom Trafikverket För kommunen Olof Weberup Anders Karlsson fullmäktiges godkännande. 3 (3)

7 TEGELVIKEN 2:1 TIGERN TEGELVIKEN 2: UTTERN 11 14

8

9

10 TEGELVIKEN 2:1 10 TIGERN TEGELVIKEN 2:

11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ola Johansson KS 2012/0094 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsen Ombyggnad och förbättringar i fastigheten Elefanten godkännande av Industriparken i Kalmar AB:s investering Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Industriparken i Kalmar AB:s investering på totalt 18 miljoner kronor för ombyggnad och förbättringar av fastigheterna i kvarteret Elefanten. Bakgrund Industriparken i Kalmar AB utvecklar lokaler och verksamheter i fastigheten Elefanten 1 (f d Bombardier i Kalmar.) Genom tecknade hyreskontrakt planeras ombyggnad och förbättringar för nya hyresgäster i byggnad 210 (kontorshuset vid Bragebron) omfattande genomgripande renovering av hela fastigheten i 4 plan. I hall 380 (Läckeby Water) görs produktionsanpassade förbättringar. I bolagsordningen anges att bolaget inte får uppföra nybyggnader och utföra om- och tillbyggnader för mer än 100 gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring utan godkännande av kommunstyrelsen i Kalmar. Industriparken/KIFAB har infordrat anbud och den totala byggkostnaden inklusive byggherreomkostnader uppgår till 18 miljoner kronor. Planerade investeringar ryms inom beviljad borgensram och är reglerade i tecknade hyresavtal förutom delar av plan 1 i hus 210 som för närvarande är hyresledigt. Ola Johansson Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

12 KS 2012/ (2) Bilagor Översiktskarta kvarteret Elefanten, hus 210 och hall 380

13 Hall 380 anpassning tillverkning Hus 210 Kontorsytor Total lokalyta kvm

14 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Medverkan i projektet Ostkustens vattensamling Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att Kalmar kommun deltar i det kommunöverskridande EU Leader-projektet Ostkustens vattensamling ( ). Kalmars andel av projektet, som beräknas till kronor i arbetstid från utvecklingsenheten, tas ur enhetens befintliga budgetramar. Bakgrund Enligt EU ramdirektiv för vatten (ett gemensamt regelverk som antogs år 2000) ställs krav på EUs medlemsländer att arbeta på gemensamt sätt med vattenförvaltning. Modellen utgår från s.k. avrinningsområden som följer vattnets naturliga väg genom landskapet istället för administrativa gränser. I Sverige styrs vattenförvaltningen genom Sveriges 5 vattenmyndigheter, där man beslutat att s.k. vattenråd ska finnas för varje avrinningsområde. Vattenråden ska delta aktivt i vattenförvaltningsarbetet och bidra med kunskap om lokala förhållanden. På lokal nivå vilar dock stort ansvar på kommunerna för att få det hela att fungera i praktiken. Genom Kalmar kommun löper tre avrinningsområden som vardera består av ett antal mindre vattendrag. Då vi inte har haft några vattenråd för dessa sedan tidigare, tog Kalmar kommun initiativ till att bilda 3 vattenråd: Snärje-Törnebybäckens, Ljungbyåns och Hagby-Halltorpsåns vattenråd. Dessa vattenråd är ideella organisationer som drivs av varsin styrelse. På vattenrådens möten samlas representanter från ingående kommuner, intresseföreningar, utsläppare, markägare och t.ex. kraftverksägare vars verksamheter påverkar ett vattendrag. Vattenrådens uppdrag är att ta fram åtgärdsplaner för sina avrinningsområden och ta ställning till olika förslag som berör området. De flesta som deltar i detta viktiga arbete gör det helt utan ersättning. Vattenråden administreras av en gemensam samordnare på Kalmar kommun. För att kunna fortsätta finansiera detta arbete tom 2013 behöver vi EU-medlen från Ostkustens vattensamling. Projektet är även tänkt som fortsättning och utveckling av det mycket lyckade EU-projektet Kalmarsunds kustmiljö där Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

15 KS 2012/ (3) man riktade sig mot föreningar längs kusten ( ). Projektet har en tydlig inriktning mot fiskevårdande insatser. Förväntade effekter på sikt är att vattenråden ska utvecklas till självständiga organisationer med muskler och inflytande, som med hjälp av lokala arbetsgrupper, tjänstemän/konsulter, rätt bedömnings-underlag och ideella insatser, själva kan planera och genomföra vattenvårdsåtgärder i prioriterade områden. Syfte Ge vattenråden medel och kompetens att kunna stötta markägare och lokala grupper som vill starta egna naturvårdsprojekt. Utbilda blivande projektledare för ideell vatten och naturförvaltning. Underhåll och utveckla de nätverk som redan finns idag i form av kustmiljöföreningar, fiskevårdsområdesföreningar, intresserade markägare mm och samla ihop dem i lokala arbetsgrupper under vattenråden. Genomför manuella åtgärder i vattendrag och vikar, i linje med Kalmar läns fiskevårdsplan. Säkra att redan genomförda åtgärder, t.ex. våtmarker, sköts på rätt sätt och fungerar långsiktigt. Mål Det övergripande målet är att bidra till att stärka fisket i Kalmarsund och minska kommunens utsläpp till Östersjön. Målet är också att de nystartade vattenråden ska bli synliga, värva fler medlemmar, utveckla sitt arbetssätt från planerande till genomförande av åtgärder, och att de så småningom ska kunna bli självständiga från kommunerna. Målgrupp Målgrupp är de redan existerande vattenråden, kustmiljö och fiskeföreningar samt enskilda markägare, bönder, samfällighetsföreningar, narturvårdsföreningar, skolor och intresseorganisationer som genom projektet skulle kunna värvas som medlemmar till vattenråden. Projektorganisation Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Kalmar, Borgholm, Mörbylånga och till viss del Nybro kommun. Projektgruppen består av Snärje-Törnebybäckens vattenråd, Hagby-Halltorpsåns vattenråd, Ölands vattenråd, Kalmarsunds kustmiljöföreningar; Kalmar sportfiskeklubb, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening, Öland- Gotlands fiskareförbund samt Ölands trolling och sportfiskeklubb Kalmars kommuns intresse i projektet I Kalmar kommuns budgetmål för 2012 slås tydligt fast att vi ska ta vår del av arbetet för en bättre marin miljö genom att följa internationella överenskommelser. Arbetet ska bedrivas med tydligt underifrånperspektiv och man ska ta till vara styrkan och kunskaperna hos lokala och ideella krafter. Vattenråden för Hagbyån, Ljungbyån och Snärjebäcken ska hjälpas till ett aktivt arbete, och de redan aktiva kustmiljögrupperna ska fortsätta stödjas. Allt detta sker genom det aktuella projektet. Kalmar kommuns del av projektet genererar i EU-bidrag och medfinansieras genom Kalmarsunds kustmiljöförenings, Kalmar sportfiskeklubbs och våra vattenråds ideella arbete.

16 KS 2012/ (3) Susanna Minnhagen Kyrre Dahl Bilagor

17 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/ Kommunstyrelsens arbetsutskott EU-projekt Aqua Best Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att Kalmar kommun deltar i det internationella EU Baltic Region Programme-projektet AquaBest ( ). Kostnaden för detta ska rymmas inom utvecklingsenhetens befintliga budgetram. Bakgrund Kalmarsundskommissionen blev tillfrågade att delta i EU-projektet AQUA- BEST eftersom vi haft några av Östersjöns första storskaliga musselodlingar i Kalmarsund. Projektet, som är ett så kallat flaggskepps-projekt för EU, går ut på att försöka skapa ett långsiktigt, hållbart och miljövänligt vattenbruk tillsammans med svenska, tyska, danska och finska organisationer. Vattenbruk, det vill säga odling av fisk, musslor, hummer och andra djur i vatten, är globalt sett en av de snabbast växande näringarna för livsmedelsproduktion. Den svenska delen av projektet drivs och administreras av Region Jämtland. Kalmarsundskommissionen är associated partners i projektet, som för Kalmar kommuns del medfinansieras av kronor i sponsorpengar från Länsförsäkringar i Kalmar län. Borgholms, Mönsterås, Oskarshamn och Västerviks kommuner medfinansierar med vardera kronor per kommun. Total budget för Kalmarsundskommissionens del i projektet, inkl. uppväxlat EUbidrag, är på kronor. Fyra kommuner i Kalmarsundskommissionen (Borgholm, Mönsterås, Oskarshamns och Västervik) har redan tackat ja till att ingå i den del av projektet som ska utveckla musselodling Östersjön. Musslorna behöver inget foder utan filtrerar den näring som redan finns i sjön, och bidrar faktiskt samtidigt till att göra vattnet renare. Östersjö-blåmusslorna är för små för att användas till människoföda men ska istället blandas med skarpsill och rens ifrån fiskfabriker för att tillverka det ekologiskt hållbara fiskfodret Baltic Blend. Fodret ska i Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

18 KS 2012/ (3) nästa steg användas till fiskodlingar i kraftverksdammar i Jämtland. Poängen är att om fodret redan från början kommer från Östersjön, bidrar fiskodlingen inte till ytterligare övergödning. Det hela blir istället ett kretslopp som skapar både mat och arbetstillfällen. Förväntade effekter på sikt är att få hela kedjan från musslor till foder till fiskodlingar lönsam, få lokala entreprenörer intresserade av att satsa på musselodling och knyta ihop kedjan mellan producenter och uppköpare/foderproducenter. I första steget ska kommunerna utforma mussleodlings-planer där lämpliga kustnära områden för musselodling identfieras. Syfte Lokalisera 10 optimala lokaler för musselodling i länet m.h.a. GIS-analys. Dvs sådana där bottendjup, salthalt, näringsflöden etc är gynsamma för musselodling och där strömmar, isdrift, konkurrerande arter och konflikter med andra intressen kan minimeras. Identifiera vattenrättsägare/markägare för att i ett tidigt skede informera att musselodling kan vara aktuellt i deras område. Se till att berörda personer på kommunen (myndighetsdelen) får information och påbörja processen att få platserna inlagda i översiktsplaner, därigenom ökar chansen för entreprenörer som vill satsa att få tillstånd. Ta kontakt med fiskerättsinnehavare, lokala företag, media etc. för att försöka få lokala entreprenörer intresserade av musselodlingar. Arrangera en musselodlingstävling mellan vattenägarna (jmfr. lax-racet i Umeå). Tävlingen sprider information om musselodling samtidigt som man samlar data om var musslorna settlar bäst. Mål Det övergripande målet är att bidra till ett kretslopp som skapar mat, arbetstillfällen och en renare Östersjö utan att förstöra miljön. Målet med att ta med musselodlingslokaler i kommunernas översiktsplaner är att minska risken för konflikter och dåligt fungerande odlingar vilket ökar chansen för entreprenörer att lyckas. Målgrupp Lokala företag, yrkesfiskare som vill sadla om, fiskevårdsområdesföreningar, foderproducenter etc. Vi vill skapa arbetstillfällen innan alla fiskare är utdöda (citat Kjell Malmlöf, Hasselö fiskervårdsområde) Projektorganisation Kalmarsundskommissionens del av projektet drivs och administreras av projektledaren på Region Jämtland. Vi betalar medfinansieringen till dem, de växlar upp EU-bidraget och sedan anställer de konsulter/personer på plats i Kalmar län inom projektet. Den lokala arbetsgruppen består av projektledaren, den/de projektanställda, deltagande kommuners representanter, Regionförbundet, Länsstyrelsen och de entreprenörer/privatpersoner som tidigare haft hand om musselodlingarna i Kalmarsund. Kalmars kommuns intresse i projektet I Kalmar kommuns budgetmål för 2012 står att en ny musselodling ska etableras under Det bästa sättet kommunen kan arbeta på mot ett sådant mål är att underlätta för privata aktörer. Nu sker en stor satsning på miljövänligt vattenbruk där man kan använda näringen från vår övergödda Östersjö till

19 KS 2012/ (3) något vettigt. AquaBest är en naturlig fortsättning på de tidigare musselodlingsprojekt som bedrivits i Kalmar kommun. Underskrift Susanna Minnhagen Kyrre Dahl Bilagor

20 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/ Kommunstyrelsens arbetsutskott LOVA-projekt - Uppföljning och restaurering av våtmarker Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att Kalmar kommun deltar i det kommunöverskridande LOVA-projektet Uppföljning och restaurering av våtmarker ( ). Kalmar kommun medfinansierar projektet med kronor från EUprojektet Ostkustens vattensamling. Medfinansieringen löses inom befintlig budgetram. Totalbudget för projektet (alla partners) är kronor. Bakgrund (Våtmarker kan vara utmärkta reningsanläggningar i odlingslandskapet och minska läckage av övergödande ämnen till Östersjön. Miljöstöd för anläggande av våtmarker infördes 1996, och i Kalmar län har mer än 450 hektar våtmark hittills anlagts (Länsstyrelsen i Kalmar län). MEN: Enligt en nyutkommen rapport från Jordbruksverket (Weisner och Thiere 2010) har undersökta våtmarker i Kalmar län (12 st) visat sig vara sämre än genomsnittet i Sverige på att rena utsläppen. Vi har alltså anlagt stora våtmarksområden inom länet, men de fungerar inte som det ursprungligen var tänkt. Våtmarker kräver löpande skötsel för att fungera bra och om effektiviteten i reningen är sämre än förväntat kan det i många fall bero på att man saknat en långsiktig skötselplan. Dessutom är det i många fall svårt att utvärdera en våtmarks effektivitet. På grund av begränsade resurser saknas ofta mätresultat före och efter våtmarkens tillkomst. Man prioriterar sällan arbetet med att göra någon uppföljning i fält för att kontrollera våtmarkens funktion, vilket ytterligare försvårar utvärderingsarbetet. Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

21 KS 2012/ (3) De studier som ändå gjorts visar att våtmarkernas utformning och skötsel kan påverka deras effektivitet väsentligt. Det är alltså inte försent att rusta upp våra gamla våtmarker och med relativt enkla åtgärder få dem att fungera bättre. Förväntade effekter på sikt är att vi ska lyckas minska utsläpp av fosfor och kväve utan att behöva offra ny jordbruksmark. Dessutom vill vi lära oss mer om hur man bäst designar våtmarker efter våra lokala förhållanden, och hur man ska ta prover före och efter anläggandet för att kunna säga något om hur mycket utsläpp man faktiskt renar. Inom Landsbygdsprogrammet finns ett mål är att ytterligare minst 250 hektar våtmarker inom Kalmar län ska anläggas eller restaureras t.o.m (Länsstyrelsen i Kalmar län). Projektet kommer att bidra med ett viktigt kunskapsunderlag för denna satsning. Syfte Mål Ta fram planer för hur man ska kunna göra ett 10-tal redan anlagda våtmarker i varje kommun mer effektiva med avseende på retention av näringsämnen. Inom projektet restaurera en dåligt fungerande våtmark i vardera Kalmar, Torsås, Mönsterås och Västerviks kommuner. Restaureringen ska dokumenteras noggrant och processen ska kunna visas upp som praktiskt exempel för markägare och andra intresserade. Effekterna av restaurering m.a.p. våtmarkens förmåga att rena fosfor och kväve ska följas upp med flödesproportionell provtagning före och efter vidtagna åtgärder. Våtmarker kan ha flera syften som ibland kan vara svåra att kombinera. I arbetet kommer stor vikt läggas vid att försöka hitta restaureringsåtgärder som förutom närsaltsretention även uppfyller krav på biologisk mångfald inklusive fiskreproduktion. Målet för de restaurerade våtmarkerna är att komma upp i en närsaltsretention per ha som är över riksgenomsnittet för både fosfor och kväve. Målgrupp Markägare med egen våtmark. Vattenråd och myndighetsfolk som sysslar med åtgärder mot övergödning. Projektets resultat ska dokumenteras på ett sätt så att information och erfarenheter från projektet ska kunna användas av alla markägare och kommuner som vill arbeta med att förbättra reningen i sina befintliga våtmarker. Projektorganisation Linnéuniversitetet kommer att bidra med projektledning, rapportskrivning, uppföljning och utvärdering. LRF kommer att bistå med markägarkontakter, och kommunerna kommer att medfinansiera och lägga in arbetstid i projektet. Kalmars kommuns intresse i projektet Enligt Kalmar kommuns budgetmål för 2012 ska vi anlägga 4 nya våtmarksområden före utgången av Vi ska även ta ansvar för att Sverige klarar sina internationella åtaganden till 2021 och minskar utsläppen av fosfor och kväve till Östersjön med 60 % resp. 30 % jämfört med 2006 års nivå. För detta krävs

22 KS 2012/ (3) att våra redan befintliga våtmarker fungerar som det var tänkt, och även att de nya våtmarker som anläggs designas, underhålls och utvärderas minst lika bra! Susanna Minnhagen Kyrre Dahl Bilagor