Engagerat. Fokus på skolan. En tidning om vård och behandling MAJ 2014

Transkript

1 Engagerat En tidning om vård och behandling MAJ 2014 Fokus på skolan Bild: Mostphotos. Gryning Vård AB ägs av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalandsregionen 1

2 Att göra samhälls- och ägarnytta If you can imagine it, you can achieve it. If you can dream it, you can become it. William Arthur Wards citat finns uppsatt på en av våra enheter och kan symbolisera det ledar- och medarbetarskap som finns inom hela Gryning. Med fokus på helhetssyn, samverkan och uthållighet utifrån att vi människor är centrala i ett hållbart samhälle får varje år över 2000 barn, familjer, ungdomar och vuxna del av våra insatser. Kvalificerad vård och behandling Gryning Vård erbjuder ett brett, differentierat och kundanpassat vård- och behandlingsutbud i hela Västra Sverige för särskilt behövande, i åldersintervallet nyfödda till familjer. Vår kunskap vilar på beprövad erfarenhet, flexibilitet, kvalitet och lyhördhet. Vi bedriver idag behandlingshem utifrån olika behov och åldrar jour- och familjehem, öppenvårdsverksamhet, skyddsboende, asylboende samt LSSverksamhet. Bredden i såväl vård- och behandlingsutbud som i geografi är viktig för oss som bolag. På så vis kan vi göra Ägarnytta för alla 50 kommuner i Västra Götaland som är Grynings delägare. Det är därför glädjande att vi återigen under 2013 fått goda omdömen i våra kontinuerliga kundoch klientmätningar samt få klagomål och anmälningar. De kommande åren fortsätter vi med satsningar för att stärka Gryning-enheternas förmåga att ge vård och behandling för individer med allt mer komplex problematik. Insikt skapar förändring Dagligen tar vi som invånare del av hur oändligt många barn och ungdomar som far illa i vårt samhälle, både i och utanför Sveriges gränser. Dessa barn bär på förluster och upplever kaos i sitt liv. Alla har i sitt liv känt upplevelsen av orättvisa. Gryning Vård kommer många av de behövande barnen och ungdomarna nära genom den verksamhet vi bedriver. Årligen får fler än barn, familjer, ungdomar och vuxna del av våra insatser. De insatserna betyder mycket, det vet vi, samtidigt som den främsta och viktigaste förutsättningen till förändring är insikten hos individen själv och/eller hos föräldrar eller andra närstående. Förenas professionell behandling och vård med en vilja till brett och uthålligt samarbete mellan samhällsaktörer för att stödja individer finns bra förutsättningar att åstadkomma förändringar på klientens livsväg. Skolan som framgångsfaktor Gång på gång visar också forskning på skolans väsentliga betydelse som framgångsfaktor för placerade barn och ungdomar. Inom Gryning arbetar vi på olika sätt för att möta våra klienters behov av pedagogisk verksamhet. Inom Familjehemsenheten har vi till exempel en anställd specialpedagog som stöttar familjehemsföräldrar och i vårt skyddade boende har vi en egen liten skola med pedagog. I detta nummer av Engagerat står skolans betydelse ur olika perspektiv och hur vi på olika sätt hanterar behovet av pedagogisk verksamhet i fokus. Ur innehållet Redaktion Hur skapar vi socialt hållbara miljöer?... 4 När hem och skola går åt samma håll... 6 Arbetet mot hedersrelaterat våld...16 Ny utvecklingschef på Gryning...18 Grynings styrelseordförande Lisbeth Nilsson...19 ENGAGERAT ges ut av Gryning vård AB Adress: Box 5154, Göteborg Besöksadress: Kålltorpsgatan 2, Göteborg Tel: Webbplats: Redaktör: Jan Bennet, Ansvarig utgivare: Katarina Ahlqvist Redaktionskommitté: Maija-Riitta Ottemo, Majlinda Bunjaku, Therese Hurtig Martinsson, Birgitta Flärdh, Katarina Ahlqvist Produktion: GR Info/Sandstens tryckeri Foto: Om ej annat anges är fotografierna tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. 2

3 Att göra ägarnytta Gryning är en unik vårdaktör genom sin ägarbild, där 50 kommuner i Västra Götaland är delägare. Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna, det vill säga ägarnytta. Att göra samhällsnytta Grynings mål och uppdrag innebär att vi gör samhällsnytta och bidrar till långsiktig hållbar utveckling i samhället. Tillsammans med våra ägare och kunder vill vi som offentlig ägd samhällsaktör fortsätta bygga broar där vi arbetar tillsammans med fokus på helhetssyn, samverkan och uthållighet utifrån att vi människor är centrala i ett hållbart samhälle. Avslutningsvis återkommer jag till citatet på väggen: If you can imagine it, you can achieve it. If you can dream it, you can become it. Tillsammans kan vi göra skillnad, för våra barn, familjer, ungdomar och unga vuxna. Tveka inte att höra av dig, när du tror att vi kan hjälpa till med konsultation, behandling och vård! Vår utsträckta hand finns! Katarina Ahlqvist verkställande direktör katarina.ahlqvist@gryning.se Hör av dig till oss! Det är viktigt för oss att tidningen engagerar våra läsare. Vi vill ha igång en dialog! Hör av dig till oss med synpunkter på tidningens utseende, innehåll och/ eller idéer om intressanta reportage vi inte gjort än. Skriv till engagerat@gtryning.se Dom gav oss nycklarna till livet. Vi fick ett vykort som gav idén till artikeln på sidan 10. Grynings huvudkontor har flyttat! Från och med maj månad finns vi på Kålltorpsgatan 2, Härlanda Park i Göteborg. Det gemensamma alternativet! Gryning Vård är en offentlig ägd samhällsaktör som sätter människan i centrum och bidrar till social hållbarhet. Verksamhetens medel används för ständig utveckling, i nära dialog med ägarkommunerna i Västra Götaland. Institutions- och öppenvård för barn, ungdomar och familjer Jour- och familjehem Beroendevård Boende för ensamkommande flyktingungdomar Skyddsboende HRV LSS-boende Psykologenhet 3

4 Hur skapar vi socialt hållbara miljöer? Om en generation framåt kommer tre fjärdedelar av befolkningen att bo i städer. Det innebär en fördubbling på år. Engagerat träffade Lars Reuterswärd, tidigare direktör på Mistra Urban Futures, för att höra om vad hållbara städer betyder och hur människan kommer in i det hela. För precis som Gryning Vård så sätter Mistra Urban Futures människan i centrum. Utifrån ett annat perspektiv. 4 Mistra Urban Futures organisation bygger på fem lokala plattformar, i fem städer i världen: Göteborg, Kapstaden, Kisumu (Kenya), Manchester och Shanghai. Organisationen, vars huvudkontor ligger i Göteborg, är centrum för forskningsbaserad kunskap och ser till att den fångas upp av kompetenta institutioner och företag med genomförandekapacitet. Samtliga projekt lägger lika stor vikt vid både teori och praktik och genomförs gemensamt av både forskare från olika discipliner och praktiker. I en hållbar stad hålls orättvisorna på en accepterad nivå. Det är en utopi att tro att vi kan utrota orättvisor, säger Lars Reuterswärd. Han vet vad han talar om. Lars har arbetat utomlands i många år, bland annat som direktör på UN-Habitats Global Division, FN:s organ för mänskliga bosättningar i Kenyas huvudstad Nairobi. Men vad är en hållbar stad och vilken roll har människorna där? Fokus ligger på att skapa förutsättningar för rättvisa, gröna och täta städer, säger Lars. Rättvisa i den mening att alla människor i staden ges tillgång till stadens kvaliteter, funktioner och strukturer. Gröna i betydelsen att de resurser som finns används för att stärka medborgarnas välbefinnande och täta städer betyder en stad tät på möjligheter mellan sociala, kulturella, institutionella, ekologiska och ekonomiska aktiviteter. HUR MAN SKA UPPNÅ DESSA MÅL är naturligtvis olika beroende på vart man i världen befinner sig, om det handlar om ombyggnad och uppgradering av gamla städer eller nybyggnation av nya snabbväxande städer. Ett exempel där social hållbarhet har stått i fokus på nationell nivå är planering av den nya stadsdelen Vallastaden utanför Linköping. Projektet har involverat Linköpingsbor, näringsliv, universitetet och andra aktörer som har intresse av samhällsbyggnad och stadens utveckling. Förslaget är en spännande blandstad med en mix av villor, parhus, radhus och flerbostadshus och med småskalig fastighetsindelning som ger olika sociala nivåer och en känsla av tillgänglighet och tillhörighet för de boende. Människorna i staden är naturligtvis väsentliga. Utan människor är staden inte en stad utan bara en plats, ungefär som ett hus utan människor inte är ett hem utan just bara ett hus. Det gäller emellertid att minska de sociala gapen som bidrar till ökat utanförskap. Enligt Lars är utbildning

5 I en hållbar stad hålls orättvisorna på en accepterad nivå. Det är en utopi att tro att vi kan utrota orättvisor, säger Lars Reuterswärd, tidigare direktör på Mistra Urban Futures. den nyckel som öppnar flest dörrar. Då menar jag inte bara Chalmers eller att alla skall ha en högskoleexamen. Det handlar om att hitta sin roll i livet, få den självkänsla och det självförtroende som bidrar till att man är tillfreds med sig själv, får bidra och så småningom vågar bilda familj, säger Lars. I VÅR VARDAG MÖTER VI MÅNGA gånger bristande rättvisa, demokrati, jämställdhet och jämlikhet. Social hållbarhet handlar också om att tillsammans hjälpa de människor som har det svårt. Förutom skydd, vård eller bostad till behövande så menar Lars att även här är utbildning en nyckel till välbefinnande. Utbildning som leder till arbete som bidrar till att man helt enkelt klarar sig själv. Ibland handlar det om att bota rädslan och stärka självkänslan och självförtroendet, säger han. Man vill känna att man är bra på något, vad det än är. LARS BERÄTTAR OM när han för några år sedan var delaktig i ett projekt i Bagamoyo i Tanzania. Den gamla hamnstaden hade då sociala problem som fick till följd att en hel del ungdomar ägnade sig åt att råna turister. Projektet innebar att man köpte ett gammalt hus och lät ungdomarna renovera det mot en liten timlön. I strukturen fanns tydliga regler, engagemang och handledning från erfarna vuxna. Projektet blev lyckat. Receptet med en vettig sysselsättning, fasta rutiner och tydlig handledning från en erfaren arbetsledare är väl beprövat världen över och också grunden för Gryning Vårds klientarbete. Med klienten och dennes speciella situation i fokus kan vi genom professionalitet, erfarenhet och flexibilitet erbjuda hållbara lösningar och, som en liten del av ett större sammanhang, ge verktyg för att själv skapa sig ett gott liv. Therese Hurtig Martinsson therese.hurtig.martinsson@gryning.se Vill du veta mer?

6 NÄR HEM OCH SKOLA GÅR ÅT SAMMA HÅLL Skolan är en livsviktig grund för framtiden. Men för placerade barn är det många gånger svårt att få en lyckad skolgång. Gryning lyfter på de följande sidorna fram fyra exempel där verksamhet och skola samarbetar och vilka utmaningar de möter. 6

7 Grynings specialpedagog stöttar familjehemmen med skolkontakter Det går knappast att beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut för specialpedagog Lena Erneborn, men bilresorna i hela regionen är hennes vardag. Hon uppskattar att minst 50 procent av tiden ägnas åt möten på olika skolor. 7

8 Gryning Vård har förstärkt sitt stödpaket runt placerade barn med en specialpedagog som stöttar familjehemmen i kontakterna med skolan. Detta upplevs redan som en mycket positiv resurs av inblandade parter. Vi har tidigare skött kontakterna med skolan själva. Men, när vi hamnar i situationer där vi måste kräva extra insatser, då är det lätt att barnet blir förloraren. Lena ser till att det inte blir någon förlorare, säger Maria Sedin, familjehemsförälder med lång erfarenhet. 8 Specialpedagog Lena Erneborns arbetsdagar startar oftast med en bilresa till någon ort i regionen. Hon arbetar med Gryning Vårds tre enheter i Skövde, Göteborg och Vänersborg och hon prioriterar i första hand barn i grundskolan. Men, trots att Lenas fokus är att få skolan att fungera så bra som möjligt för de placerade barnen är det inte barnen själva, utan föräldrarna i familjehemmen som hon stöttar. Vi bestämde tidigt att jag inte ska träffa barnen eller jobba direkt med dem. De har redan tillräckligt med vuxenkontakter runt sig och det finns specialpedagoger inom skolan. Men föräldrarna drar ett tungt lass i kontakterna med skolan och jag kan avlasta dem och mina kunskaper kommer till nytta på många olika sätt, Ingemar Widman, familjehemskonsulent i Gryning Vårds familjehemsverksamhet i Göteborg.... den enskilt största faktorn för en lyckad vård är att få barnets skolgång att fungera... säger Lena. Det intygas av Maria och Mikael Sedin som har en gedigen erfarenhet av att driva familjehem. De senaste 17 åren har de arbetat med Gryning Vård och just nu har de två barn placerade hos sig. Barnen går i olika skolor. Den snabba och konkreta hjälp vi har fått av Lena, det är något utöver vad vi är vana vid. Bara att ha fått någon som är så kunnig att ringa och bolla med är positivt, men det här handlar om mycket mer än så, säger Maria och tillägger: De här barnen har ofta stora behov av stöd. Vi vet inte exakt vad vi kan kräva av skolan, även om vi har lång erfarenhet. Vi vill inte heller vara alltför besvärliga, man vill ju hålla en god ton i kontakterna med skolan. Marias man Mikael instämmer. Det kändes väldigt bra för oss när Lena kom in i bilden. När hon säger alla barn har samma rättigheter vet hon vad hon talar om. Hon kan detta. I vårt fall drog hon ihop alla inblandade till ett möte om det ena barnet, och då löste sig en massa praktiska frågor kring skolgång och stöd, berättar han. Och det är ett bra exempel på vad Lena Erneborn gör. Ofta fungerar hon som en spindel i det nät av familjehemsföräldrar, biologiska föräldrar, familjehemskonsultenter, rektorer och socialsekreterare som finns runt placerade barn. Att Gryning Vård på hösten 2012 anställde en specialpedagog på prov för att stötta familjehemmen var ett väl genomtänkt beslut. För oss är det viktigt att förstå vilka faktorer som gör att placeringar i familjehemsvård blir lyckade. Det är något som vi alltid jobbar med. För cirka fem år sedan kom en forskningsrapport som visade att den enskilt största faktorn för en lyckad vård är att få barnets skolgång att fungera, säger Ingemar Widman, familjehemskonsulent på Gryning Vårds enhet i Göteborg. Han berättar att Gryning Vårds personal på en temadag inspirerades av forskningsrapporten, gjord av Bo Winnerljung i Stockholm. Man bildade en arbetsgrupp för att se hur forskningsrönen kunde användas rent praktiskt. Det ledde så småningom fram till att Lena Erneborn anställdes på prov. Hennes tjänst ska nu permanentas. När Lena kom blev det en väldig avlastning för familjehemmen. En viktig sak är att Lena är med tidigt, redan vid köksbordssamtalen då vi diskuterar om ett familjehem är en möjlig placering för ett barn, förklarar Ingemar Widman. Lena Erneborn påpekar att ett gott samarbete mellan alla inblandade parter är avgörande om man vill skapa goda förutsättningar för att ett placerat barn ska få en lyckad skolgång. Det konstateras också i den bok som Socialstyrelsen och Skolverket gemensamt kom ut med ungefär samtidigt som Lena började på Gryning Vård. Bokens titel är Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. Vi på Gryning Vård utgår från riktlinjerna i den boken, säger Lena. Hon har fått mycket positiv respons på sitt arbete. Den responsen kommer inte bara från familjehemmen, utan även från socialtjänst och skola. Då ett barn familjehemsplaceras behöver det oftast byta skola, vilket kräver en del förarbete. Jag har till exempel

9 Under drygt 25 år har Mikael och Maria Sedin öppnat sitt hem för barn i behov av en placering. Att de nu kan få stöd av en specialpedagog ser de som en stor fördel för barnen. Vi har sett att de barn som klarar sig genom skolan och känner en tillhörighet där, de har ett stort försprång när de ska ut i livet, säger Maria. haft ett ärende med Lena där hon gjorde en omfattande utredning om hur barnets skolsituation sett ut tidigare. Den hade jag inte kunnat göra själv, jag kan ju inte skolans värld. Där är hennes kunskaper ovärderliga, säger Helena Sager, barnsekreterare inom socialtjänsten i Mölndal. Hon påpekar att Mölndals kommun har en egen specialpedagog för familjehemsplacerade barn eftersom man anser att kompetensen är så pass viktig. Att Gryning Vård har en egen specialpedagog ser hon enbart som positivt: Lena arbetar med de barn vi placerat inom Gryning och hon samarbetar med vår pedagog. Jag tycker att Lena känns som en oberoende part, en sorts brygga mellan oss på socialtjänsten och skolan. Vi hade bland annat ett fall där hon hjälpte oss att bedöma om ett barn behöver extra resurser på grund av sociala eller pedagogiska skäl, vilket avgör vem som ska betala. Börje Hallin, rektor i Tidaholms kommun, ser också stora fördelar med att Lena kan lägga tid på research om placerade barns tidigare skolgång. Det är oerhört viktigt att starten på en ny skola blir rätt för ett barn som behöver mycket hjälp. Ibland står det i princip bara ett nytt barn i dörren och ska börja här och jag har inte möjligheter att göra en egen stor utredning om bakgrund. Jag behöver inte heller alla fakta, bara de som är relevanta. Därför blev Lenas insats så viktig, säger han och syftar på ett särskilt fall. Vi har vår egen kompetens och erfarenhet i skolan, men hon kompletterar den. Hade hon inte fungerat som en mellanhand i det här särskilda fallet hade vi inte mött det barnet på det sättet i starten och det hade inte blivit lika bra. Lena, som tidigare arbetat som skolpedagog inom Dal- Det är oerhört viktigt att starten på en ny skola blir rätt för ett barn som behöver mycket hjälp. sjöfors kommundel i Borås och där hade barn i sitt upptagningsområde, ser inga större problem med att hinna stötta familjehemmen inom Gryning Vård. Det hon ser som den största utmaningen i sitt jobb är de diskussioner som handlar om vem som ska betala för de extra resurser som placerade barn ofta har behov av. Jag kan barnens rättigheter och vad lagen säger, men det kan bli diskussioner och även bråk kring ekonomin. Den största utmaningen är att hitta samverkansformer kring placerade barn och det krävs både diplomati och kunskaper, säger hon och fortsätter: Det här handlar ju om barn, och sådana diskussioner om pengar ska inte familjehemsföräldrarna behöva höra. Det är bättre att jag tar den rollen. För Maria och Mikael Sedin fortsätter vardagen tillsammans med de två barn som är placerade hos dem. De tycker att det känns skönt att Lena numera finns till hands om de behöver rådgöra om något som rör barnens skolgång, och att hon är med på deras möten med skolorna. Nu kan vi ägna oss åt det som är vår viktigaste uppgift att vara föräldrar till dessa barn, säger Mikael och Maria instämmer. Text och foto: Monica Rossing Vill du veta mer? Familjehemsverksamheten Enhetschef Catharina Andersson Telefon E-post catharina.andersson@gryning.se 9

10 Det är viktigt med ett liv i balans. Skulpturen Allt är möjligt, som är gjord i naturlig storlek av konstnären Eric Langert, finns utanför MSTs lokaler i Vänersborg. Dom gav oss nycklarna till livet Familjen Ruth och Andy Wilkins märkte tidigt att deras son Kyle bar på en stark ilska. Han kunde plötsligt bli väldigt arg och hade svårt att behålla vänner på grund av sina utbrott. Skolan fungerade inte alls och ingen kunde förstå varför. Det enda vi såg var att vi hade en arg pojke där hemma. Vi försökte med BUP ett par år, men där öppnade de upp Kyle och erbjöd sen ingen lösning vilket bara gjorde honom ännu argare när han kom hem. Till slut föreslog socialtjänsten att vi skulle prova MST, berättar Ruth Wilkins. För familjen blev det en gåva. MST-terapeuten fick dem att förstå hur olika delar i Kyles omgivning påverkade honom. De tog små steg i taget istället för att förändra allt på en gång. Föräldrarna låg på en ständigt hög stressnivå med näsan knappt över vattenytan och fick rådet att då och då ägna tid åt sig själva. Det medförde att de var mer avslappnade när de kom hem. I skolan byttes Kyles mentor ut eftersom de inte kom överens och läraren hade ett öppet samtal med klasskamraterna om att inte provocera Kyle. Det var en intensiv period med möten och små delmål som uppnåddes efter hand. 10 Andy och Ruth Wilkins upplevde att hela familjen förändrades när de fick kontakt med MST.

11 Vi hade inte kunnat göra det här utan MST, vi befann oss i kris och visste inte vad vi skulle göra. Ingenting fungerade. Men vi förändrades allihop, vi bestämde oss för att klara av det här och idag har vi fått tillbaka vår pojke. De gav oss nycklarna till livet. Kyle trivs i skolan och han har lättare för att behålla sina vänner. Han vet nu hur han ska hantera sin ilska. Vi som föräldrar kunde inte säga det här, men när det kommer någon utifrån så lyssnade han och framför allt, han ville själv förändras, säger Ruth Wilkins. NÄR MST BLIR AKTUELLT som åtgärd har det ofta varit problem på flera områden under en längre tid. Det är ständiga bråk med föräldrarna, närvaron eller aktiviteten i skolan är låg och kompisar runt ungdomen kan ha ett dåligt inflytande. Flera insatser kan ha provats, men ingenting tycks fungera. Var och en möter ungdomen utifrån sin position och med tiden nöts en vardag in som snarare kan förstärka ett destruktivt beteende. Ibland kan alla ha gett upp hoppet om förändring när MST kliver in. Poängen är då att någon kommer utifrån och jobbar med alla delar samtidigt. Först försöker vi titta på hur saker hänger ihop och se vad som orsakar beteendet att man inte går på lektioner eller är uppstudsig. Föräldrarna kan vara utmattade och så fort skolan ringer så får de panik för då är det alltid något negativt, säger Susanne Ångström, MST-terapeut på MST Vänern. Samtidigt kan också skolan vara utmattad. Efter lång tid där elev och lärare har skavt mot varandra kan ett bemötande ha byggts upp som alla har blivit hemmablinda för. Gunnar Nyberg är rektor på Äsperödsskolan i Uddevalla och han har haft en handfull elever som har fått en MST-insats. Han tycker att det är ett bra samarbete där det kommer någon som synliggör det som kan vara osunt, men han ser också en utmaning som sträcker sig ovanför hans egen rektorsnivå. MST kan ha en förväntan på att vi i skolan ska göra ett arbete utifrån ett individperspektiv, men hela vår verksamhet bygger på grupper, hela ekonomin utgår från det. Utanför skolans värld kan det vara svårt att förstå att det är ett pusslande mellan lektioner och salar, att det är tvåhundrafemtio elever och trettio lärare som ska synkas ihop. Då blir det en svårighet att vara flexibel utifrån en enskild elev. Plockar vi ut en vuxen ur systemet så förlorar ofta någon annan på det, säger han och fortsätter: Om socialtjänsten nu väljer att satsa på MST för att jobba med en elevs beteende så tycker jag att även Barn- och utbildningsnämnden skulle satsa resurser samtidigt. Som enskild rektor kan jag inte göra så mycket inom befintliga medel. Med en extra pedagog i arbetslaget under tiden MST är inne så hade vi kanske kunnat få till en förändring som gör att vi sparar pengar i slutändan. När man verkligen har framgång hos en ungdom så är alla på banan, menar både Gunnar Nyberg och Susanne Ångström. Glappet mellan de vuxna täpps till. Inte minst handlar det om att ta tag i föreställningar som föräldrarna Vad är MST? Multisystemisk Terapi (MST) används i arbetet med ungdomar mellan år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utanför hemmet. Ibland hittar vi något som ger hopp till såväl eleven som föräldrarna och skolan. Vi försöker vaska guld, säger Grynings MST-terapeut Susanne Ångström, här tillsammans med rektor Gunnar Nyberg, Äsperödsskolan. och skolan kan ha om varandra så att de närmar sig varandra. MST-terapeuten, som får en överblick, kan lättare fördela ansvaret mellan dem utifrån deras olika roller. Det är ibland svårt att veta vad som är bäst för eleven, ibland kan det vara de små enkla sakerna som inte kräver så mycket resurser i tid eller pengar. Det kan vara att läraren säger hej till eleven, att man flyttar någon i klassrummet eller att skolan lyfter fram något positivt när de ringer föräldrarna. Ibland hittar vi något som ger hopp till såväl eleven som föräldrarna och skolan. Vi försöker vaska guld, säger Susanne Ångström. SUSANNE ÅNGSTRÖM MENAR ATT framgång inte alltid betyder att allt är perfekt utan att situationen blir hanterbar. Om målen är rimligt uppställda, som att barnet ska komma hem i tid och gå till skolan varje dag, att föräldrarna har bättre kontroll över var ungdomarna är och vilka de umgås med, så är en förändring inledd och då kan MST lämna över ansvaret där det hör hemma. Vi ska egentligen jobba som om vi inte fanns, vi ger förslag och visar vad som brukar fungera. Vi som personer ska inte vara viktiga i den processen utan förändringen ska föräldrarna och skolan kunna göra även utan oss. Det är utmaningen. Text och foto: Hans P.A. Karlsson, frilansjournalist Vill du veta mer? MST VID VÄNERN Teamledare Maija-Riitta Ottemo, telefon E-post maija-riitta.ottemo@gryning.se MST GÖTEBORG Teamledare Tomas Ottemo, telefon E-post tomas.ottemo@gryning.se 11

12 När allt är kaos ger skolgång trygghet Någonstans i Sverige ligger Grynings institution för skyddsboende, en verksamhet för flickor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. I en miljö där alla band till det förflutna klipps över en natt kan fortsatt skolgång stå för det som är normalt. 12

13 När Gryning startade sin skyddsverksamhet för tio år sedan fanns flera osäkerheter. Men frågan var ändå så viktig, ansåg Gryning, att de var beredda att ta risken. Sedan dess har efterfrågan på skyddsinsatser ständigt ökat och verksamheten fungerar väl, menar tf biträdande enhetschef Petra. Från början jobbade vi med öppenvård i olika boendeformer innan vi startade en institution med plats för tre flickor som senare utökades till fem. Då var det främst en akutinsats och de bodde hos oss en kortare begränsad tid, men sen var socialtjänsten tvungna att hitta ett alternativ eftersom vi inte hade någon skola. Vi har fortfarande ingen egen skola, men vi har en pedagogisk verksamhet under deras vistelse här, säger hon. Skyddsboendet tar emot flickor mellan år. De kan komma från hela Sverige och vanligtvis går de i högstadiet eller på gymnasiet. Enheten får regelbundet förfrågningar under hela året, men en ökning märks inför sommarlovet. En planerad resa till hemlandet kan för en flicka innebära ett oönskat bröllop med en man som hon inte själv har valt. Är hon övertygad om att det är vad som väntar kan flickan söka hjälp och via socialtjänsten kan hon få en plats på Grynings skyddsboende under en period. Där görs en utredning kring flickans situation för att avgöra hur allvarligt hotet är och en bedömning av vilka skyddsinsatser som krävs. Exempelvis kan de inte omedelbart gå in i en annan skola och därför har Gryning anlitat pedagogen Tony som har undervisning fyra förmiddagar i veckan inne på institutionen. Han är en extra resurs som Gryning på eget initiativ engagerar och utgör ingen kostnad för hemkommunen. Det enda de behöver göra är att sammanställa en studieplan och förmedla materialet. Det bästa för flickorna är om deras hemskolor förstår att de fortfarande har ansvaret för deras utbildning. Tanken är att de ska skicka uppgifter till eleven via socialtjänsten. Skolan får sedan tillbaka resultaten av mig. Därmed kan de fullfölja ett ämne, en årskurs eller kurs på gymnasiet. När det fungerar känner flickorna att de inte tappar sin identitet som elever, säger Tony. DET KAN VARA SVÅRT att få igång alla led i kedjan som finns till för att upprätthålla flickornas säkerhet, men när kontakten väl är knuten med hemskolan brukar det fungera bra. Förkunskaperna i gruppen kan skilja sig åt, vissa är helt nyanlända och pratar ytterst begränsad svenska medan andra är födda och uppväxta i Sverige. När det kommer en ny elev gör Tony en intervju för att ta reda på var hon befinner sig i utbildningen och vad hon vill jobba med i nuläget. Flickorna kan vara motiverade och välfungerande, de tycker ofta om skolan. Den kan ha varit en frizon från kontrollen i hemmet och de vill gå vidare. Men ibland finns det så många tankar kring deras situation att de inte orkar eller kommer så långt som vi tänkt. Min tanke är ändå att de ska lära sig något nytt varje dag och att de ska må bra, säger han. Hur flickorna mår kan variera mycket, dels sinsemellan och dels individuellt. Men de skiljer sig åt också på andra Min tanke är ändå att de ska lära sig något nytt varje dag och att de ska må bra sätt. En del ungdomar kommer från hemförhållanden där de har haft det gott nog medan andra kan ha levt i våldsamma miljöer. De flesta flickorna är traumatiserade, menar Petra. Några kan komma direkt från krigsdrabbade länder och då har de inte bara konflikten i familjen eller släkten att hantera utan också krigsupplevelser nära inpå. De har ofta behov av att få prata och skriva vad de har varit med om. Direkt när de kommer hit så börjar vi jobba med ett förändringsarbete, men det handlar inte om vad vi tycker är rätt eller fel i deras kultur. Vi moraliserar inte utan pratar istället om mänskliga rättigheter och vad man får och inte får göra enligt svensk lag och internationella konventioner. Sen för tjejerna många diskussioner med varandra, säger hon. ALMA ÄR TJUGO ÅR och har bott på skyddsboendet i ett par veckor. Louise är nitton år och har varit där i några månader. Båda säger att de känner sig trygga, att Gryning är ett bra ställe där de inte behöver oroa sig för vad som ska hända dem och att personalen är mån om dem och deras skolgång. Men de medger att skolresultaten kan variera utifrån hur de mår från dag till dag. Alma har ännu inte fått en kontakt med sin lärare och under tiden får hon uppgifter att lösa av Tony. All forskning visar att skolan är jätteviktig från dag ett när man placeras och vi jobbar för att det ska gå snabbt. Vi försöker normalisera det så mycket som möjligt, att de får gå i en skolmiljö där de kan vara något annat än en person som är skyddad och gömd. Tyvärr är skolorna inte alltid lika snabba och om eleven missar för mycket så riskerar de att bli utskrivna från sitt gymnasieprogram. Men vi jobbar på att utveckla rutinerna kring våra kontakter med hemskolorna, säger Petra. HUR DET GÅR FÖR FLICKORNA när de lämnar Grynings skyddsboende är svårt att veta. När socialtjänsten avslutar uppdraget ska de vara redo att klara sitt skydd själva. Då finns det ingen möjlighet att följa upp vad som händer, men en sak är Petra övertygad om. Min personliga erfarenhet är att de tjejer som kommer till oss är starka, de klarar mycket om de får rätt hjälp. Text: Hans P.A. Karlsson, frilansjournalist Alma och Louise heter något annat i verkligheteten. Vill du veta mer? Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld Enhetschef Annica Telefon E-post annica@gryning.se 13

14 Förr gick inte Emil i skolan alls, men här på Mia skola får han jobba i sin egen takt och han har lättare att påverka såväl innehåll som utformning. På LSS-boendet Claesborg i Skövde finns ett nära samarbete med Mia skola. När både hem och undervisning ger varaktigt stöd ökar chansen att ta igen det eleven har missat tidigare. Hos oss går dom som klockor 14 Claesborg är ett LSS-boende för tonårspojkar med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom eller högfungerande autism och med en social problematik som grundar sig i deras diagnos. När de kommer upp i tonåren blir det allt svårare för föräldrarna att ta hand om barnen och de kan ha gjort saker som försatt dem i utsatta situationer. De pojkar som bor på Claesborg hamnar lätt mellan stolarna. De hör inte hemma i särskolan då de är normalbegåvade, men samtidigt har de svårt att hänga med i den vanliga studietakten på grund av sin funktionsnedsättning. Ofta, men inte alltid, har även deras hem varit stökigt eftersom deras diagnoser har en hög ärftlighet och föräldrarna kan ha liknande besvär. Vissa saknar empati, det kan vara svårt för dem att förstå hur andra tänker och känner, att andra kan tänka och känna annorlunda. Har man en autismspektrumstörning så kanske man inte alltid förstår att det man gör är fel, säger Ann-Cathrin Åsberg, enhetschef för Claesborg. Vanligtvis får pojkarna bo kvar en längre tid, kanske under flera år, just för att deras vardag inte ska rivas upp för många gånger. På Claesborg får de en vardag med förutsägbara rutiner och tydliga instruktioner. Vi talar om när de ska gå upp på morgonen, när bilen går till skolan, när vi äter, när vi sätter på internet och när vi stänger av det. Det är ungdomar som kan ha rivit runt hemma för att de inte har fått sitta vid datorn, men här är det inga problem. Vi håller rutinerna, vi är trovärdiga, vi förklarar vad som gäller och är rakt på sak fast på ett mjukt sätt, säger Ann-Cathrin Åsberg. CLAESBORGS INRIKTNING ÄR UNIK såtillvida att de, till skillnad från många andra LSS-boenden, inte tar emot pojkar med förståndshandikapp. Det blir sällan bra att blanda dem med normalbegåvade. De sex killar som nu är placerade på Claesborg kommer från olika orter i hela Sverige, från Malmö i söder till Östersund i norr och på sätt och vis har de haft tur eftersom just deras socialtjänst hittade boendet när det råkade finnas en ledig plats. Inte minst då de samtidigt får en plats på Mia skola. Mia skola är en liten friskola som tar emot elever med särskilda behov. Det finns åtta platser och utöver Claesborg samarbetar de med Tallbacken och kan även ta emot familjehemsplacerade ungdomar. Varje elev har, förutom ett

15 På fritiden betyder BMX-cykeln mycket, men den används även i undervisningen. Bland annat har han byggt två cykelramper i träslöjden. vanligt klassrum, tillgång till eget studierum och de samsas om tre ämneslärare. Även om skolor i Sverige måste ta emot alla elever så är det många gånger svårt att få en plats som fungerar på en vanlig skola och det kostar kanske en extra resurs om de behöver assistent. Därför är det jättebra att de kan gå på en liten skola som har kunskap om deras behov. Har man inte fått dem att gå till skolan tidigare på kanske flera år så tackar man inte nej till den här chansen eftersom det är så stor lärartäthet, säger Pontus Lundin, biträdande enhetschef på Claesborg. ETT PAR GÅNGER OM DAGEN har skolan och boendet kontakt med varandra för att stämma av vad som händer eller hur dagen har varit för att eleverna ska möta samma förhållningssätt. Vi vet hur det fungerar på boendet och de vet hur det fungerar hos oss. Den tiden finns inte på en vanlig skola. Sen går vi noga igenom kriterierna för varje betygsnivå tillsammans med eleven så att de själva ser vad som krävs och när det blir svårare, säger Lennart Gustavsson, lärare på Mia skola. Förutom de väl tilltagna resurserna så utgår skolan från elevens egna intressen i undervisningen. De jobbar med dator, film, teknik eller annat som eleven redan har kunskap om. Ofta med uppgifter på papper istället för i tjocka böcker som kan utgöra en stressfaktor. Vi tänker inte i klasser eftersom eleven studerar efter sin egen plan, säger Stina Apelskog, rektor på Mia skola. Vi har alla möjligheter att skräddarsy utbildningen. Det behövs då de flesta av våra elever kan ha missat stora delar av sina tidigare högstadiestudier. Vi lägger ner ett gediget arbete på att efterforska vilka kunskaper eleven har med sig, vilket ibland kan vara ett riktigt detektivarbete. Därefter görs en personlig utvecklingsplan där vi utgår från elevens befintliga kunnande. Vi tänker inte i klasser eftersom eleven studerar efter sin egen plan, säger Stina Apelskog, rektor på Mia skola. De fem platser som finns hos Claesborg idag, plus en utslussningslägenhet, skulle lätt kunna utökas till det dubbla, menar Ann-Cathrin Åsberg. Ofta är det hemmasittarna som har någon diagnos och hon skulle gärna se att det blev ytterligare ett boende med verksamhet från söndag till fredag, just för att öka närvaron i skolan under veckan. De har kanske inte satt sin fot i skolan under lång tid och sen kommer de till oss och då går de som klockor, säger hon. MÅLET MED VISTELSEN ÄR att ungdomarna ska bli så självständiga som möjligt när grundskolan och gymnasiet är avklarat. Ett vanligt synsätt är att världen måste läggas tillrätta för ungdomar med autism, men personalen på Claesborg bryter gärna mot det. Istället försöker de hitta rutiner som får dem att kunna hantera verkligheten där ute på egen hand. Vi tror att de kan själva och vi försöker lära dem att använda de tekniska hjälpmedel som finns idag, säger Pontus Lundin. Text och foto: Hans P.A. Karlsson, frilansjournalist Vill du veta mer? Enhetschef Ann-Cathrin Åsberg Telefon E-post ann-cathrin.asberg@gryning.se 15

16 Arbetet mot hedersrelaterat våld fortsätter Det är fjorton år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa. Trots att det under de här fjorton åren har gjorts mycket för att motverka hedersrelaterat våld, så återstår det massor att göra. Det framgick tydligt under den senaste Gryningdagen, med fokus på den hederskultur som fortfarande många är utsatta för här i Sverige. Vi bad Lina och Jonas från Grynings enhet mot hedersrelaterat våld sammanfatta dagen. Zinat Pirzadeh. Zinat Pirzadeh, författare och skådespelare och även dagens moderator, inledde med att berätta om hur hon blev bortgift som 16-åring och hur hon efter några år av misshandel och förtryck fick styrka och mod att ta sig ifrån mannen för att skapa ett bättre liv för sig och sitt barn. Hon lät oss i publiken förstå att det från föräldrarnas sida handlade om kärlek och goda intentioner något vi känner igen från flera av våra skyddade ungdomars berättelser. Tyvärr är det dock så att välvilja och goda intentioner inte alltid räcker och man kan göra allvarlig skada trots en god grundtanke, vilket Zinat bittert fick erfara. I hennes fall slutade det lyckligt på så sätt att hennes föräldrar accepterade att hon skilde sig från maken och både hon och sonen var välkomna in i familjen igen. Ett slut som många flickor och pojkar drömmer om. I verkligheten kan det leda till allvarliga konsekvenser för den person som inte längre vill underkasta sig kollektivet och förskjutning är en av de mildare bestraffningarna. UTÖVER ZINAT FICK VI LYSSNA på två av Sveriges ledande experter inom hedersområdet, nämligen Rasool Awla, sakkunnig i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) inom Gryning samt doktorand vid Göteborgs universitet och Devin Rexvid, författare och doktorand vid Umeå universitet. Även Rasool Awla frammanade såväl skratt som eftertanke när han berättade historier ur sitt liv. På ett generöst och varmt sätt delade han med sig av sina erfarenheter av att vara ung kurdisk man i Sverige Rasool Awla. 16

17 Till minnet av Fadime Sahindal Skott och röst Kom så berättar vi två unga kvinnors berättelser, eller ska vi låta deras berättelser berätta vår? Det var en gång två unga kvinnor: Den ena ond, horaktig, lättfotad, uppkäftig. Ja, hon var förälskad, försvenskad och släkten var förpestad, Ja, kort sagt en skamfläck för familjen, för släkten och klanen. Den andra, ja den andra kvinnan förkroppsligar mod, kärlek men också avsmak för gränser, för heder. Ja, avsmak för gränser, heder och ära som definierar henne varken mer eller mindre än en mödomshinna. Den andra kvinnan lever inte familjens, släktens och klanens liv utan vill leva sitt eget liv. Hon känner inte skam utan helt beslutsamt låter hon myndighetssverige höra hennes berättelse om vad som egentligen är skam. Hon är en megafon som ger röst åt bortgifta barn och vuxna, åt könsstympade, dumpade kroppar och rekonstruerade mödomshinnor. Hon är en hand som lägger en ros och massor med reson i händerna på en bror och en kusin som spänner sin rem runt livet i norrländska snödrivor. Hon är en sköld mot farbrödernas och pappas kulor. Hon är läsglasögon till lärare, socialsekreterare, sköterskor, som ser kollektivet men inte offret. Hon är en hand som fäller ihop kniven i händerna på de kirurger som rekonstruerar familjens heder. Hon är en olydig penna i händerna på de forskare som inte kan stava till tvångsäktenskap, könsstympning, oskuldstest utan bara stigmatisering och diskriminering av kollektivet. Hon är en tagg i händerna på de politiker som skakar en kulturrelativistisk hand med imamer, präster, munkar och rabbiner som kräver företräde för guds ord framför lagens mening. De två kvinnorna: de var en och samma. Den onda, horaktiga, uppkäftiga, skamfläcksaktiga har aldrig fötts, aldrig levt. Den modiga, förälskade, försvenskade och förargade har aldrig dött. Tio år har gått och det är inte skotten som ekar utan Det är din röst som tilltar. Devin Rexvid Devin Rexvid. kontra i Kurdistan. Han kombinerade allvar och humor samtidigt som han berättade om hederskulturen och dess mekanismer samt hur det kollektivistiska samhället skiljer sig från det individualistiska. SLUTLIGEN FICK VI LYSSNA till Devin Rexvid. Hans fokus låg på männen och pojkarna och de dubbla roller de har i det hederskulturella samhället. Han talade om det utvidgade jaget och den utvidgade kroppsligheten och hans föreläsning innehöll något för alla oavsett tidigare kunskaper om hedersrelaterade normer. För människor som lever enligt hedersnormer är det bättre att dö med hedern i behåll än att leva förödmjukad, sa Devin när han redovisade sina forskningsresultat. Devins föreläsning lämnade ingen oberörd. Efter mycket allvar och många tankeställare var det dags för avslutning och återigen bjöd Zinat på historier som trots allvaret lockade fram till skratt. Det var med ett leende på läpparna, en tår i ögonvrån och med huvudet fullt med tankar vi och många med oss lämnade Gryningdagen den här höstdagen. Jonas och Linda EHRV 17

18 Birgitta Flärdh, utvecklingschef på Gryning. Kvalitet handlar om att motsvara och överträffa kundens förväntningar. 18 Med fokus på utveckling och kvalitet I höstas fick Gryning en ny utvecklingschef; Birgitta Flärdh. Vi ställde fyra frågor för att få en bild av både personen och uppdraget. Vem är du? Jag är en östgöte som blivit göteborgare, är uppvuxen i Norrköping men bosatt i Göteborg sedan länge. Jag är utbildad socionom och har arbetat 25 år i Göteborgs Stad med varierande uppdrag. Jag startade i socialtjänsten med inriktning kring barn och unga, har sedan haft olika chefsuppdrag i både fackförvaltning och stadsdelsförvaltning, senast som utvecklingschef i stadsdelen Norra Hisingen. Mina uppdrag och ansvarsområden har också genom åren handlat mycket om kvalitetsutveckling, ledning och styrning, information samt frågor om hållbar samhällsutveckling. Steget till Gryning känns både naturligt och utmanande, att få verka i ett bolag med samhällsnytta som uppdrag är spännande och jag tror att mina tidigare erfarenheter kan vara till nytta. Vad innebär uppdraget som utvecklingschef i Gryning? Gryning kraftsamlar nu kring kvalitets- och utvecklingsfrågor. Mitt uppdrag är att leda och samordna det arbetet och fokus ligger just nu på uppföljning, kunskaps- och metodutveckling, upphandlingar, omvärldsbevakning med mera. Vad tänker du om kvalitet? Kvalitet handlar om att motsvara och överträffa kundens förväntningar. Kvalitet är en upplevelse som handlar om förtroende och tillit, men det är också att åstadkomma bra resultat i de uppdrag man har. Jag ser några nyckelområden för att vidare utveckla kvaliteten inom Gryning: Metodutveckling i framkant vi ska vara riktigt bra på vård och behandling med tydligt klientfokus, vi ska ligga i framkant när det gäller utveckling, uppföljning och evidens Utvecklad kund- och ägardialog för att säkra att vi alltid erbjuder de tjänster som kommunerna efterfrågar Kunniga och engagerade ledare och medarbetare Professionell vård och behandling samt bolagsdrift med effektiva administrativa processer Vi ska fortsätta vara skickliga inom alla dessa delar och arbeta systematiskt med uppföljning, analys och ständiga förbättringar. Kvalitets arbetet måste göras enkelt och roligt det borgar för en stark gemensam kvalitetskultur i organisationen. Hur är läget i Gryning om tre till fem år? Då är Gryning ännu tydligare kommunernas Gryning, vi är det självklara valet och komplementet för kommunerna i regionen när det gäller att hitta kvalificerade insatser som kommunerna inte själva kan ombesörja. Grynings varumärke är starkt kring att vi står för samhällsnytta, kvalitet, hög servicenivå, kundanpassning och goda resultat och det ska vi bygga vidare på. Gryning är en stark organisation idag och det finns många utvecklingsmöjligheter för oss framöver, vi har spännande år framför oss! Therese Hurtig Martinsson therese.hurtig.martinsson@gryning.se

19 Nyfiken på: Lisbeth Nilsson, styrelseordförande i Gryning Vård Beskriv dig själv och ditt arbete i Göteborgs Stad. Jag är 56 år, uppvuxen i Dalsland. Jag bor med min man i centrala Göteborg och har tre utflugna barn mellan 21 och 28 år. Jag är utbildad socionom, har arbetat med många områden inom socialt arbete; kriminalvård, fältarbete med ungdomar, familjehemsverksamhet, myndighetsutövning äldre, psykiatri och LSS, utveckling och planering vid kommunledning, socialtjänst och kommunalförbund. Har arbetat som chef i många år, senast som socialchef i Stenungsund och för närvarande arbetar jag som avdelningschef vid Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad. Jag ansvarar för Individ- och familjeomsorg samt funktionshinderfrågor. Vi arbetar med uppföljning, ledning och samordning av dessa frågor i Göteborg. Uppdragsgivare är kommunstyrelsen. Vad innebär det att Gryning är en offentligt ägd verksamhet? Det innebär att vi via våra ägare kommunalförbunden har en tydlig koppling till kommunernas behov. Det innebär också en stabilitet i ägarskapet. Vi skall göra samhällsnytta med affärsmässighet som grund. Vad innebär det att Grynings styrelse är politisk obunden? Styrelsen bidrar med kompetenser utifrån olika områden som har bäring på Grynings uppdrag, personer med särskilt goda erfarenheter och kunskaper. Styrelsens beslut färgas inte av ideologiska olikheter. Vilka är de viktigaste frågorna för styrelsen just nu? Det är att långsiktigt trygga bolagets utveckling, vi verkar inom ett område som är utsatt för stark konkurrens. Vi ska arbeta med fortsatt tillväxt, vilket betyder både avveckling och utveckling. Utveckla dialogen med ägare och kommuner. Stärka och förtydliga vårt varumärke. Vilka, tror du, kommer bli de viktigaste frågorna för styrelsen i framtiden? Att fortsätta vara en stark aktör inom området, behålla kraft och initiativ att flexibelt förändra verksamheten efter kommunernas behov. Utveckla ytterligare kompetens inom nya områden. Framtida utmaningar kräver tydliga, kompetenta och engagerade ledare och medarbetare. Vad innebär social hållbarhet för dig? Vi arbetar med uthållighet med att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle med goda sociala förhållanden som ger människor med olika förutsättningar möjlighet att bidra. Att vi i våra ställningstaganden agerar utifrån de tre dimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk nytta. Vad har Gryning för roll i arbetet för social hållbarhet? Vi ska genom att erbjuda många olika alternativ och lösningar bidra till varaktiga förändringar i människors liv. Den rollen kräver fördjupade kunskaper om omvärld och samhällsutveckling. Varför ska man som kund välja Gryning Vård? För att få ett seriöst alternativ med hög kvalitet. Gryning står för professionalitet, hög kompetens och stort engagemang. Vi är ett bolag som sätter långsiktig utveckling framför kortsiktig vinst. Vi är kommunernas Gryning! Therese Hurtig Martinsson therese.hurtig.martinsson@gryning.se Ledamöter i Grynings styrelse Lisbeth Nilsson Avdelningschef, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Cecilia Bokenstrand Avdelningschef, GR Välfärd, FoU-chef Henry Einestedt F d socialchef, Melleruds kommun Kerstin Einarsson Kommunikationsdirektör, Västra Götalandsregionen Pia Jonsson-Axelsson Samordnare, Skaraborgs Kommunalförbund Per Johansson Personalchef, Trollhättans kommun Krister Karlsson Ekonomidirektör Mölndals kommun Anders Söderman Vd, Bostadsbolaget Poseidon Eva Thelin Sektorchef för lärande och omsorg, Vårgårda kommun Arbetstagarrepresentanter: Mikael Astner Resursteamet, Alingsås Anna Merje Larsson Familjecentrum Göteborg Lars Norén Boda familjecentrum Samtliga styrelsemedlemmar når du genom: styrelsen@gryning.se 19

20 Gryning Vård AB är en samhällsaktör som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götalands län. Vi sätter människan i centrum och bidrar i ett sammanhang till social hållbar utveckling. Med utgångspunkt från kommunernas behov utvecklar vi Grynings verksamhet. Bolagets medel används för ständig verksamhetsutveckling. Gryning är landets största företag inom Hem för Vård och Boende med cirka fyrtio verksamheter över hela landet. BARN- OCH FAMILJEENHETER BIRKAHEMMET Göteborg, BODA FAMILJE CENTRUM Borås, BRYGGAN Västra Frölunda, FAMILJECENTRUM FYRBODAL Vänersborg, FAMILJECENTRUM GÖTEBORG Göteborg, KRISTINEDAL Fengerfors, SOLSIDAN Skara, TROLLBACKEN Kungälv, ASYLBOENDE CASTOR ASYLBOENDE Göteborg, LUNA ASYLBOENDE Mariestad, LYRAN ASYLBOENDE Örby, MIRA ASYLBOENDE Alingsås, STELLA ASYLBOENDE Strömstad, VEGA ASYLBOENDE Fengersfors, UNGDOMS ENHETER BERGIUSGÅRDEN Ljungskile, DELSJÖTORP Göteborg, HAGEN Kullavik, LILLA TORP Göteborg, LILLGÅRDEN Göteborg, RAMNÅS Borås, SNÄPPAN Trollhättan, SPARREGÅRDEN Vänersborg, SVEA Borås, TALLBACKEN Skövde, VILGOT Skara, MISSBRUKARVÅRD GÖTATEAMET Göteborg, LÄRJEHOLM Göteborg, STRANDGÅRDEN Ljungskile, /97 GRYNING VÅRDS DROGKONSULTGRUPP Göteborg, BOENDE ENLIGT LSS CLAESBORG Skövde, FAMILJEHEMS- VERKSAMHETEN FAMILJEHEM GÖTEBORG Göteborg, FAMILJEHEM SKARABORG Skövde, FAMILJEHEM VÄNERSBORG Vänersborg, PLACERINGSRÅDGIVNING placeringsradgivningen@gryning.se SKYDDSBOENDE ENHETEN FÖR INSATSER MOT HEDERSRELATERAT VÅLD, EHRV Tel: MINA RÅD & STÖD Tel: ÖPPENVÅRDS- ENHETER GRYNINGS FAMILJETEAM Lidköping, MST GÖTEBORG Göteborg, MST VID VÄNERN Vänersborg, PSYKOLOGENHETEN Göteborg, RESURSTEAMET I GÖTEBORG Göteborg, RESURSTEAMET I ALINGSÅS Alingsås, Strömstad Fyrbodal Fengersfors Skaraborg Mariestad Vänersborg Trollhättan Lidköping Skara Skövde Ljungskile Kungälv Alingsås 20 Göteborgsregionen Göteborg Kullavik Borås Örby Sjuhärad Post: Box 5154, Göteborg Besök: Kålltorpsgatan 2, Göteborg Tel: Fax: