Verksamhetsplan Budgetåret 2006

Transkript

1 Verksamhetsplan Budgetåret 2006

2 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD 4 INLEDNING 5 Mål för SiS verksamhet 5 Förutsättningar för verksamheten 7 MYNDIGHETENS ORGANISATION 11 Institutionschefernas uppgifter och ansvar 11 Regionala samordnare 11 SiS interna råd och anvisningar i vissa verksamhetsfrågor 12 Ekonomiska ramar 12 Huvudkontoret 13 Brukarinflytande 14 Den centrala placeringsfunktionen 15 MISSBRUKARVÅRDEN 16 Missbrukarvårdens omfattning 16 Missbrukarvårdens utveckling 17 UNGDOMSVÅRDEN 22 Ungdomsvårdens omfattning 22 Ungdomsvårdens utveckling 24 SLUTEN UNGDOMSVÅRD 28 Omfattningen av sluten ungdomsvård 28 Utveckling inom sluten ungdomsvård 29 SKOLAN INOM UNGDOMSVÅRDEN 31 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN INOM SIS 32 Fortsatta insatser för att förbättra samverkan med landstingen/regionerna 32 KVALITETSUTVECKLING 34 Bakgrund 34 SiS tjänster 34 RÄTTSSÄKERHET OCH ETIK 36 TILLSYN 38 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM SIS 39 Metodutveckling och utbildning 39 Uppföljning 43 PERSONAL 45 Mångfald 46 Arbetsmiljö och säkerhet 46 Övrig säkerhet 48 Miljöarbete 48 SÄRSKILDA SATSNINGAR INOM INFORMATION 49 IT-PLATTFORMEN OCH IT-UTVECKLING 51 Treårsplan för IS/IT-utveckling 51 IT-plattformen 51 1

3 Vidareutveckling av befintliga system under Nya system och utredningar 52 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER 54 LVM-VÅRD 60 Frösö LVM-hem (302) 60 Renforsens behandlingshem (303) 67 Behandlingshemmet Rällsögården (308) 73 Behandlingshemmet Älvgården (307) 83 Runnagården (309) 89 Ekebylunds behandlingshem (314) 96 Hornö LVM-hem (312) 104 LVM-hemmet Rebecka (311) 110 Östfora behandlingshem (325) 117 Gudhemsgården (318) 124 Fortunagården (320) 131 Hessleby behandlingshem (319) 137 Karlsvik LVM-hem (323) 144 LVM-hemmet Lunden (324) 150 VÅRD ENLIGT 27 I SIS REGI 156 Brunslöv 156 Thulegården :an 156 LVU-VÅRD NORRA REGIONEN 157 Johannisbergs ungdomshem (201) 157 Sävastgården (202) 166 Vemyra ungdomshem (203) 174 LVU-VÅRD MELLANSVENSKA REGIONEN 182 Bergsmansgården (204) 182 Folåsa behandlingshem (209) 189 Granhults behandlingshem (205) 200 Klarälvsgården (243) 205 Sundbo ungdomshem (206) 212 LVU-VÅRD ÖSTRA REGIONEN 222 Bärby ungdomshem (214) 222 Eknäs (211) 231 Hammargården 238 Håkanstorps ungdomshem (244) 244 Högantorps ungdomshem (217) 250 Klockbacka ungdomshem (216) 257 Lövsta skolhem (215) 261 Sirius behandlingshem (240) 267 LVU-VÅRD VÄSTRA REGIONEN 272 Björkbackens skol- och behandlingshem (221) 272 Brättegården (222) 279 Eken (235) 285 Fagareds ungdomshem (219) 292 Ljungbackens behandlingshem 302 Margretelunds utrednings- och behandlingshem (223) 309 Nereby skolhem (220) 318 2

4 Öxnevalla behandlingshem (242) 325 LVU-VÅRD SÖDRA REGIONEN 331 Behandlingshemmet Ljungaskog (229) 331 Lundens ungdomshem (241) 339 Långanässkolan (226) 345 Ryds brunns skola (239) 353 Råby ungdomshem (231) 359 Stigbyskolan (227) 367 Tunagården (232) 376 Utredningshemmet i Hässleholm/Skolhemmet i Perstorp (228) 381 Åbygården (233) 389 Bilaga 1 Regleringsbrev för budgetåret 2006 Bilaga 2 Protokoll från förhandling enligt MBL Bilaga 3 SiS styrelse och ledningsgrupp, regionala samordnare, Vetenskapliga rådet Bilaga 4 Tjänstekarta för LVM-vården 3

5 Generaldirektörens förord Vi står inför flera stora och spännande utmaningar år En är att införa ett vårdkedjetänkande med långsiktiga och uthålliga insatser inom missbrukarvården inom regeringens satsning Ett kontrakt för livet. Beläggningen inom missbrukarvården ökade under 2005 och det gjorde också antalet klienter i 27-vård. SiS startar nu 27-vård i egen regi för de klienter där det annars är svårt att hitta lämpliga placeringsalternativ. Vårt ambitiösa kvalitetsarbete leder till att vi på ett bra sätt kan specificera våra tjänster och slå fast en minsta gemensamma kvalitetsnivå för olika typer av verksamheter inom SiS. Vi kommer också att införa ett system för klagomålshantering för att kunna fånga upp olika synpunkter och ytterligare förbättra vår verksamhet. Säkerheten inom sluten ungdomsvård måste förbättras dels genom förstärkningar av skalskyddet, ett ökat säkerhetsmedvetande men också genom utveckling av behandlingsinnehåll och skola. De ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård hos SiS ska vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet när de friges. Vi måste också arbeta aktivt för att minska avvikningarna inom missbrukarvården och ungdomsvården. Vi vet att avbrott i behandlingen motverkar goda behandlingsresultat för den enskilde. SiS verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Nu omsätter vi ännu fler forskningsresultat till praktisk verksamhet inom ungdoms- såväl som missbruksvården. Ett sådant exempel är det s.k. MultifunC som införts på två avdelningar, en för flickor och en för pojkar. I Norge gör man samma sak, vilket möjliggör för forskarna som följer verksamheten i de båda länderna att också jämföra resultaten. Dialogen med socialtjänsten fortsätter. Det är bl.a. genom dessa dialoger som SiS får vetskap om socialtjänstens önskemål och behov av platser för olika målgrupper, typ av behandling m.m. Denna information är mycket viktig för vår planering av såväl verksamhet som volym. Ambitionen är förstås också att göra samarbetet med socialtjänsterna runt om i landet ännu smidigare och än mer präglat av kollegialt samarbete. Det är glädjande att sjuktalen inom SiS minskar. En trygg och god arbetsmiljö för våra medarbetare är högt prioriterad. Arbetsmiljöarbetet och ansträngningarna att ytterligare sänka sjuktalen står högt på dagordningen under Jag vill slutligen nämna SiS arbete med att ge brukarna ett reellt inflytande. Inom missbrukarvården finns ett brukarråd med företrädare för olika brukarorganisationer. År 2006 kommer vi att få ett brukarråd också inom ungdomsvården. Ewa Persson Göransson Generaldirektör 4

6 Inledning Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver vård och behandling av vuxna missbrukare och ungdomar. På LVM-hemmen vårdas vuxna för sitt missbruk enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården syftar till att bryta ett destruktivt missbruk och motivera till frivillig behandling. På de särskilda ungdomshemmen vårdas ungdomar med framför allt allvarlig psykosocial problematik enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vården syftar till att hjälpa den unge till utveckling och mognad och skapa förutsättningar för ett liv utan våld, droger och kriminalitet. Frivilligt placerade klienter vårdas i mindre omfattning både vid LVM-hemmen och inom ungdomsvården med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vid de särskilda ungdomshemmen vårdas även ungdomar som av allmän domstol dömts till sluten ungdomsvård. Vården sker enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). SiS iakttar bestämmelserna i FN-konventionen om barnets rätt (Barnkonventionen) både vid utformandet och vid genomförandet av verksamheten. SiS har 14 LVM-hem och 33 särskilda ungdomshem samt ett huvudkontor. Det finns också tre 27-hem inom missbrukarvården. Antalet anställda är ca 2800 personer. Den ekonomiska omslutningen uppgår till 1,8 miljarder kronor per år. Verksamhetsplanen utgår från lagstiftningen och de mål regeringen årligen anger i myndighetens regleringsbrev. De mål som anges i regleringsbrevet är inarbetade i verksamhetsplanen. De behov av utveckling som avspeglats i institutionernas verksamhetsplaner och som framkommit i dialog med socialtjänsten och andra vårdgivare har påverkat planeringen för år Brukarrådet för missbrukarvården har lämnat synpunkter på planeringen av LVM-hemmens verksamhet. Resultat från olika uppföljningar av verksamheten har påverkat myndighetens prioriteringar. Verksamhetsplanen är indelad i två delar. I den första redovisas myndighetsgemensamma frågor avseende de tre verksamhetsgrenarna, kvalitetsarbete, FoU, arbetsmiljö, IT, information mm. Den andra delen innehåller en redovisning av varje institutions uppdrag avseende organisation, målgrupp, platsantal, verksamhetsbeskrivning, arbetssätt, uppföljning och budget. Mål för SiS verksamhet SiS övergripande mål Den enskilde ska genom vården och behandlingen hos SiS kunna tillgodogöra sig färdigheter som gör det möjligt för honom/henne att ta emot fortsatt stöd och behandling. Den enskilde ska erbjudas individuell behandling utifrån sina behov, problem och resurser. Insatserna ska dokumenteras i en behandlingsplan. Den enskildes vård och behandling ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskilde ska få god omvårdnad. Den enskilde ska få vård som bedrivs med god etik och hög rättssäkerhet och med beaktande av genderperspektivet. Den enskilde ska få stöd/hjälp att vid behov få del av landstingets hälso- och sjukvård avseende såväl somatisk som psykiatrisk vård. 5

7 Barns behov och perspektiv ska beaktas både vid utformningen och vid genomförandet av vården. Den enskildes vård och behandling ska planeras tillsammans med socialtjänsten så att det finns en tydlig vårdkedja inom såväl ungdomsvården som missbrukarvården. Socialtjänstens önskemål om differentierad vård och behandling ska tillgodoses. Verksamhetsspecifika mål för LVM-vården Den enskilde ska få stöd att avbryta ett pågående missbruk. Den enskilde ska, om det inte bedöms som omöjligt, prova vård i andra former under LVMtiden. SiS ska bidra till att den enskilde har en väldokumenterad och genomtänkt planering för fortsatta insatser efter LVM-tidens slut. Gemensamma verksamhetsspecifika mål för ungdomsvården (inkl LSU) Den unges föräldrar ska göras delaktiga i institutionens arbete för att underlätta kontakten med och förståelsen för den unge. Den unge ska erbjudas undervisning under vårdtiden i enlighet med SiS skolplan. Verksamhetsspecifika mål för vården där socialtjänstens uppdrag är ett akut omhändertagande Den unge ska få hjälp att bryta ett destruktivt beteende och motivera till positiv förändring. Verksamhetsspecifika mål för vården där socialtjänstens uppdrag är utredning Den unge ska genom utredningen få sina behov allsidigt och nyanserat belysta och få förslag till fortsatta insatser. Den unge ska få hjälp att bryta ett destruktivt beteende och motiveras till positiv förändring. Verksamhetsspecifika mål för vården där socialtjänstens uppdrag är behandling Den unges behandling ska leda till förändring som möjliggör ett gott liv utanför institutionen. Verksamhetsspecifika mål för sluten ungdomsvård Att med hjälp av behandlande insatser bidra till att minska risken för återfall i kriminalitet. Den unges vård ska ske under betryggande former för den unge och för samhället. 6

8 Förutsättningar för verksamheten Hur påverkar omvärlden SiS? Beläggningsläget har det senaste året visat på skiftande trender för SiS olika verksamhetsgrenar. Under flera års tid har beläggningen inom missbrukarvården stadigt sjunkit, men under 2005 har vi sett en ökning av beläggningen, framför allt av antalet klienter i 27-vård. Det genomsnittliga antalet intagna har ökat med nästan 30 personer mellan åren 2004 och 2005, från 266 till 294 personer. Den frivilliga vården är så gott som oförändrad. Antalet personer som vårdas enligt 27 LVM har så gott som fördubblats under år 2005 från i genomsnitt 60 personer i januari till 110 i december. Till stor del beror det på den ekonomiska stimulans regeringens satsning på missbrukarvården Ett kontrakt för livet inneburit. Samtidigt har beläggningen inom ungdomsvården minskat för andra året i följd med knappt 2 procent (från ca 540 år 2004 till ca 530 år 2005). Antalet platser för de LSU-dömda ungdomarna har utökats kraftigt sedan påföljden infördes De senaste åren har dock beläggningen minskat. År 2004 var det genomsnittliga antalet intagna per dag 82 ungdomar och 78 år Faktorer som påverkar SiS verksamhet och organisation är bl.a.: - Regerings- och riksdagsbeslut - Demografiska förändringar - Kommunernas placeringar - Andra aktörers utbud - Rättsväsendets insatser - Trender inom sociala verksamheter samt nya metoder - Den allmänna debatten Regerings- och riksdagsbeslut Ungdomsbrottsutredningens förslag berör SiS och utformningen av LSU. Förslaget har remissbehandlats och på justitiedepartementet pågår arbetet med att ta fram en proposition. Regeringens satsning på en hållbar vårdkedja inom missbrukarvården Ett kontrakt för livet påverkar sannolikt antalet placeringar under Beläggningen vid LVM-hemmen kan komma att öka ytterligare i takt med att socialtjänsten allt oftare använder sig av LVM. Antalet klienter som vårdas enligt 27 har fördubblats under året och kan komma att öka ytterligare under år Med de nya lagändringarna i LVM har socialnämnden rätt att skriva ut den enskilde under LVMtiden. Lagändringen kan komma att påverka vårdtiderna om socialnämnden väljer att skriva ut sina klienter innan LVM-tiden upphör. Den ekonomiska satsningen på 27-vården medför sannolikt att socialtjänsten snarare försöker få ut klienterna i 27-vård så snart som möjligt för att minska kostnaderna för vården. Demografiska förändringar Diagrammet nedan visar antalet intagningar av ungdomar på SiS särskilda ungdomshem under åren Intagningarna var lägst i de yngsta åldersgrupperna. Högst antal intagningar var det för ungdomar i åldern 17 år, medan det för 18- och 19-åringar gjordes färre intagningar. Man kan också se att det under perioden var tydliga skillnader i intagningar inom respektive åldersgrupp. 7

9 Diagram Intagningar av ungdomar i ålder år på särskilda ungdomshem åren Per tusen av bef. 3, ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 19 år Bilden av intagningar mellan åren 2000 till 2004 förändras inte nämnvärt, även om man tar hänsyn till storleken på de olika åldersgrupperna i befolkningen respektive år. En ytterligare analys av intagningarna gör att man möjligen kan se en förändring i mönstret av intagningarna under perioden: en minskning av placeringar i åldrarna år och en ökning i åldrarna år. Detta gäller såväl antalet placeringar som antalet placeringar per tusen invånare i respektive åldersgrupp i befolkningen. En sådan slutsats måste dock dras med stor försiktighet, eftersom det rör sig om en kort period, där slumpmässiga variationer år från år gör materialet svårtolkat. Förändringar i intagningsmönstret skulle dock kunna stämma överens med föreställningen om att socialtjänsten tenderar att söka andra alternativ till institutionsplaceringar hos SiS för ungdomar som är yngre än 17 år. Kommunernas placeringar Kommunernas kostnader för vård av barn och ungdomar samt för vård av vuxna missbrukare har enligt Socialstyrelsen ökat (Socialstyrelsen, Social tillsyn 2004; Socialstyrelsen Individ- och familjeomsorg, Lägesrapport 2004). Under år 2004 uppgick kommunernas kostnad för individ- och familjeomsorg till knappt 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt en halv miljard kronor jämfört med året innan. Kostnaden för barn- och ungdomsvård ökade med cirka 0,3 miljarder kronor jämfört med året innan, medan kostnaden för missbrukarvård ligger på en oförändrad nivå. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen varierar kraftigt mellan kommunerna (Socialstyrelsen, Jämförelsetal för socialtjänsten år 2004, Socialstyrelsen). Antalet vuxna personer med missbruk som har fått bistånd har i stort sett legat på samma nivå , men med en förskjutning mot öppenvård och boende. Antalet personer som har fått dygnsvård i form av frivillig institutionsvård, familjehemsvård och tvångsvård har varit oförändrade. Däremot har vårdtiderna blivit allt längre, och antalet vårddygn har ökat med ca 20 procent. (Socialstyrelsen, Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna insatser 2004, Socialstyrelsen, Socialtjänst 2005:10). 8

10 Antalet barn och unga med placering utanför det egna hemmet (heldygnsinsatser) ökat med ungefär 20 procent under perioden Allt fler barn och unga har fått öppenvårdsinsatser. (Socialstyrelsen, Barn och unga insatser 2004, Socialstyrelsen Socialtjänst 2005:8). Sammanfattningsvis kan sägas att antalet vuxna personer i frivillig institutionsvård var relativt konstant under hela 90-talet. Däremot blev vårdtiderna allt längre och antalet vårddygn ökade med ca 20 procent. När det gäller missbrukarvården ökade kostnaderna mellan år 1999 och 2003, men var oförändrade år Detta år minskade också antalet personer i dygnsvård, liksom den genomsnittliga vårdtiden. Såväl kostnaderna för ungdomsvården som antalet barn i dygnsvård respektive öppenvård ökade mellan 1999 och När det gäller missbrukarvården ökade kostnaderna mellan år 1999 och 2003, men var oförändrade år Detta år minskade också antalet personer i dygnsvård liksom den genomsnittliga vårdtiden. Dialogmöten med socialtjänsten SiS har under år 2005 haft återkommande möten med kommunerna om samarbetsfrågor och för ömsesidigt informationsutbyte. Vid dessa möten har socialtjänsten kunnat framföra sina önskemål om hur vården och behandlingen ska utformas för att svara mot de behov som finns. Dialogmöten har genomförts med socialtjänsten i cirka 120 kommuner och stadsdelar. Socialtjänstens synpunkter har systematiserats för att ge underlag till analysen av SiS utbud av vård och behandling. Socialtjänsten framhåller behovet av utredning för klienter inom missbrukarvården. Utredningen, som sker i drogfri miljö, ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Socialtjänsten trycker också på behovet av metodutveckling vid LVM-hemmen. Inom ungdomsvården har behovet av platser för ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder särskilt framhållits. Socialtjänsten har också lyft fram behovet av platser för äldre flickor med missbruk. Vid nästan samtliga dialogmöten har socialtjänsten lyft fram behovet av kortvariga placeringar, som kan komplettera egna intensiva satsningar i öppenvård på hemmaplan. Socialtjänsten har också tagit upp bemötandet av socialtjänsten som ett problem på flera håll i landet. SiS personal är ibland oförstående inför socialtjänstens val av fortsatt vård och behandling för den enskilde. Man kan anta att beläggningen vid SiS institutioner kan bli stabilare och mer förutsägbar om SiS genom dialoger med socialtjänsten på ett bättre sätt kan anpassa utbudet efter socialtjänstens önskemål. Polisens och domstolarnas insatser Den genomsnittliga beläggningen inom LSU-vården har varit ganska konstant de två senaste åren. Polis och socialtjänst i framförallt storstadsområdena fortsätter att rikta insatser mot ungdomsbrottslighet och gängbrottslighet. Målgruppen är ungdomar med en tydlig kriminell identifikation och allvarlig brottslighet som livsstil. I det inledande skedet av satsningen mot gängkriminaliteten i Göteborg ökade antalet LSU-dömda ungdomar från Göteborg. Denna trend har avtagit och det finns inget som talar för att LSU kommer att öka mer än marginellt, även om gängsatsningar planeras även i andra delar av landet. Det krävs synnerliga skäl för att döma till LSU och påföljden används bara vid mycket allvarliga brott. Andra aktörers verksamhet En minskad vilja till kostsamma placeringar på behandlingshem eller institution påverkar även behandlingshem utanför SiS. Det avspeglar sig bland annat i att fler stora aktörer ytterligare differentierar sina tjänster och behandlingsalternativ, vilket i sin tur kan påverka SiS. 9

11 Samarbetet mellan kriminalvården och några LVM-hem om att ta emot klienter som vårdas enligt 34 KVAL kan påverka beläggningen vid några LVM-hem marginellt. I samverkan med Sveriges kommuner och landsting har SiS drivit ett projekt som syftat till att förbättra samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och de särskilda ungdomshemmen. Projektet visar att det går att finna former för en sådan samverkan. I projektet har noterats att bristen på psykiater med specialistkompetens inom barn- och ungdomspsykiatri medför att samverkan ibland inte kommer till stånd, även om viljan finns hos båda parter. Trender inom sociala verksamheter I den ovan redovisade statistiken liksom i dialogerna med socialtjänsten framkommer ofta att det görs stora satsningar på intensiva öppenvårdsprogram på hemmaplan. Socialtjänsten uttrycker ofta en önskan om kortvariga placeringar som kompletterar intensiv öppenvård på hemmaplan, som ett alternativ till årslånga placeringar inom institutionsvård. Det genomsnittliga antalet klienter som vårdas enligt 27 har så gott som fördubblats under året. Sammanfattning och slutsatser I redovisningen av faktorer i omvärlden som påverkar SiS har vi lyft fram några faktorer som är särskilt viktiga för att bedöma en framtida efterfrågan. Det rör sig t.ex. om lagändringar och regeringens satsning på missbrukarvården Ett kontrakt för livet och kommunernas prioriteringar. En större anpassning till kundens, socialtjänstens, önskemål kan bidra till en mer stabil beläggning. Vi vill särskilt lyfta fram socialtjänstens önskemål om kortvariga placeringar som komplement till öppenvård inom ungdomsvården och vård för äldre flickor med missbruk. Ungdomar med funktionshinder är en annan grupp där socialtjänsten ser behov av fler platser hos SiS. Inom missbrukarvården rör det sig om att bistå med en initial utredning för att bedöma den enskildes vårdbehov och utveckling av metoder för motivation och behandling vid LVM-hemmen. Missbrukarvården står sannolikt inför en fortsatt expansion med den ekonomiska satsningen på 27-vården. Beläggningen har ökat vid LVM-hemmen och 27 -vården har nästan fördubblats. Satsningen är emellertid tidsbestämd. När det gäller ungdomsvården är den framtida beläggningen svår att förutsäga. Trots att dygnsvården ökar generellt både avseende kostnaderna och antalet placerade barn fortsätter beläggningen vid de särskilda ungdomshemmen att minska även under år Det finns inget som talat för förändringar i beläggningen vid ungdomshemmen. Sluten ungdomsvård har fluktuerat men har legat runt cirka 80 intagna de senaste två åren och det finns inget som talar för en större förändring av nivån. Det är först om Ungdomsbrottsutredningens förslag genomförs som förändringar i beläggningen kan förväntas. 10

12 Myndighetens organisation SiS är en nationell myndighet med en geografiskt spridd organisation. Regler och riktlinjer är lika för alla och ska tillämpas likformigt över hela landet. SiS leds av generaldirektören. Huvudkontoret planerar, leder, stödjer och följer upp SiS verksamhet. Dessutom utövar huvudkontoret tillsyn över verksamheten och initierar och stödjer forskning rörande SiS olika verksamhetsgrenar. Det finns 14 LVM-hem och 33 särskilda ungdomshem. Varje institution leds av en institutionschef. Institutionschefernas uppgifter och ansvar Institutionscheferna är direkt underställda generaldirektören och rapporterar till denna eller den hon utser. Av denna placering i organisationen följer ett stort, självständigt ansvar för innehållet och utvecklingen av institutionens verksamhet, men också ett ansvar att i olika avseenden bidra till hela myndighetens utveckling. Institutionschefen ansvarar för: - att leda verksamheten i enlighet med uppdrag i verksamhetsplan/budget - att institutionens insatser är av god kvalitet och att det finns personal med lämplig - utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande säkras och utvecklas - att lagstiftning och av huvudkontoret utfärdade råd och anvisningar följs - att det vid varje tid finns en gällande arbetsordning för institutionen - att det finns lokala riktlinjer för tillämpning av de särskilda befogenheterna på institutionen. Tillämpningen ska fortlöpande följas upp - att det finns lokala riktlinjer för dokumentation och handläggning på institutionen. Tillämpningen ska fortlöpande följas upp - att den ekonomiska förvaltningen vid institutionen sker på ett sådant sätt att allmänna medel används så effektivt som möjligt och så att givna ekonomiska ramar följs - att den ekonomiska redovisningen sker i enlighet med lagstiftningen. Av huvudkontoret utfärdade anvisningar ska följas - att för SiS gemensamt träffade avtal följs - att arbetsmiljöarbetet på institutionen bedrivs enligt delegation. Regionala samordnare Det finns fyra regionala samordnare inom ungdomsvården och två inom LVM-vården. Samordnarna har regelbundna möten med SiS ledning och ansvarar för möten inom regionerna i frågor där det behövs samordning och samverkan. Syftet är att snabbt och effektivt både föra ut och samla in kunskap i viktiga frågor. 11

13 SiS interna råd och anvisningar i vissa verksamhetsfrågor SiS har policyprogram avseende bl.a. jämställdhet och gender. Myndigheten har också etiska regler, SiS etik. Institutionscheferna, liksom övriga chefer inom myndigheten, har ett särskilt ansvar för att dessa efterlevs. I bilaga 5 finns ett register över aktuella råd och anvisningar. Ekonomiska ramar Det löfte SiS i tidigare budgetunderlag givit regeringen, att det underskott som uppstod år 2003 skulle helt kunna avarbetas i och med utgången av verksamhetsåret 2005 kommer SiS inte att kunna infria. Verksamhetsåret 2006 kommer därför att ha med sig ett underskott från tidigare verksamhetsår. Den anslagskredit som därvid utnyttjas kommer att vara en eller ett par tiotal mkr. Orsakerna till att SiS inte totalt klarar 2005 års verksamhet inom given anslagsram är främst de höga kostnaderna för LSU-verksamheten, som inte har det finansieringsutrymme den borde, dels den under året vikande beläggningen inom ungdomsvården. Missbrukarvården har däremot under slutet av året haft en ökad efterfrågan, sannolikt beroende på den stimulans regeringens satsning Ett kontrakt för livet inneburit. Den förbättrade efterfrågan på missbrukarvård har betytt att beläggningen särskilt i slutet av året varit klart bättre än beräknat. Inför år 2006 är därför läget relativt oförändrat i jämförelse med tidigare år. Uppräknat anslag och beräknade utökade avgiftsintäkter täcker knappt de kostnadsökningar som budgeterats. En viss oro finns också för utvecklingen av efterfrågan inom ungdomsvården. Om efterfrågan ytterligare sjunker kan det bli svårt att på ett rimligt sätt klara efterfrågan ekonomiskt. Förhållandet inom missbrukarvården visar en helt annan bild. Här kan året bli det bästa ur efterfrågesynpunkt som missbrukarvården haft på flera år. Vilket också innebär att verksamhetsgrenen bidrar till en totalt starkare ekonomi för hela SiS. En viss förändring av platsantalet kommer att ske nästa år. Beroende på den vikande beläggningen kommer platsantalet inom ungdomsvården dras ned med drygt ett dussin platser. Främst kommer neddragningarna att drabba västra regionen. Under 2005 beslutades om att inrätta ett antal platser för vård enl. 27 LVM. Denna verksamhet som är ett projekt och försöksverksamhet fortsätter under Verksamheten är en egen fristående verksamhet med krav på självfinansiering, och kommer inledningsvis att bedrivas i anslutning till tre LVM-hem. Det tidigare inledda arbetet med att hejda den för några år sedan oroväckande tendensen till stora kostnadsökningar har fortsatt under år 2004 med gott resultat. Ansträngningarna är att även fortsättningsvis ha en positiv kostnadsutveckling så att vården och behandlingen upplevs som prisvärd. Det är särskilt väsentligt att de institutioner som har ett för högt kostnadsläge snarast tar tag i sin situation och finner vägar till en ekonomi i balans. Vid beräkning av ramarna för verksamhetsåret 2006 har i stort sett samma principer för fördelning som använts tidigare år följts. Ramarna har räknats upp med två procent i jämförelse med innevarande år för samtliga verksamhetsgrenar. Uppräkningen innebär mot bakgrund av de kostnadsökningar som varit och ligger framför oss år 2006 realt en besparing. Institutionerna måste därför liksom tidigare år realt minska sina kostnader. Det är väsentligt att hela SiS har en förmåga att planera sin verksamhet efter de säsongsvariationer i beläggningen som tydligt visat sig under de senare åren. För att nå en så bra kostnadseffektivitet som möjligt bör olika typer av insatser så långt möjligt periodiseras efter de förändringar som efterfrågan har vid olika tidpunkter under året. Detta är särskilt viktigt ur personalplaneringssynpunkt. 12

14 Förutsättningar för SiS för 2006 får ändå ses som goda. Med en klok hushållning och en förmåga att arbeta flexibelt inom våra verksamhetsgrenar bör vi även med förändringar såväl uppåt som nedåt i efterfrågan klara verksamheten inom given anslagsram. Detta är en absolut målsättning. När vi gör bokslut för 2006 ska SiS ha en ekonomi i balans och i stället för en utnyttjad anslagskredit ett mindre överföringsbelopp att ta med sig till kommande år. Ekonomiska ramar verksamhetsåret 2006 Anslag Avgifter Kostnader Missbrukarvård Ungdomsvård Sluten Ungdomsvård hem Huvudkontor Gemensamt Avveckling FoU Reserv SUMMA Huvudkontoret SiS verksamhet leds från huvudkontoret. Huvudkontorets uppgift är att planera, leda, stödja och följa upp och utöva tillsyn verksamheten. Dessutom ska SiS initiera forskning och implementera forskningsrön i institutionernas vård och behandling. Huvudkontorets uppgifter och prioriteringar är de som gäller övergripande för SiS. Särskilt prioriterade uppgifter under 2006 är arbetet med kvalitet och säkerhet inom vård och behandling samt fullföljande av satsningen tillsammans med kommunerna på LVM vård. SiS har tillsammans med kommunerna i uppdrag av riksdag och regering att utveckla missbrukarvården, särskilt den s.k. 27-vården. Arbetet med att i allt större omfattning bedriva vård och behandling med stöd av evidensbaserade metoder fortsätter. Samtidigt ska institutionerna i högre utsträckning dokumentera beprövad erfarenhet så att goda erfarenhetsbaserade arbetssätt tas till vara. Ytterligare insatser kommer att läggas på SiS dokumentationssystem, ADAD och DOK. Kraven på institutionerna kommer att vara större än tidigare och systemen ska utvecklas så att institutionerna på ett bättre sätt ska kunna använda systemen i sin egen uppföljning av elever och klienter. Tillsyn kommer att ske vid minst hälften av institutionerna under verksamhetsåret. Under 2006 kommer tillsyn också att på försök genomföras oanmält. Syftet med denna typ av tillsyn är att ytterligare förstärka kontrollen av att verksamheten bedrivs på ett korrekt och rättssäkert sätt. Utgivna råd och riktlinjer/juridik kommer att gås igenom och vid behov uppdateras. Juridikstaben kommer att anordna och delta i utbildningar inom myndigheten om sociallagstiftningen och allmänna förvaltningsrättsliga frågor. Den ekonomiska redovisningen ska hålla den kvalitet som erfordras för en korrekt redovisning enligt gällande författningar och god redovisningssed. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt rutiner och uppföljning som innebär god kontroll av ekonomiska händelser. 13

15 Den ekonomiska uppföljningen ska fördjupas och förbättras. Den ekonomiska informationen kommer i högre grad att anpassas till mottagarnas krav. Såväl information som analys ska bygga på krav från verksledning och institutionschefer. En övergripande målsättning är att kunna stödja organisationen så att målet att uppnå en ekonomi i balans underlättas. SiS har som mål att under perioden väsentligt minska de höga sjuktal som finns i organisationen. Genom deltagande i projekt tillsammans med de fackliga organisationerna och genom utbildning och stöd till institutionerna ska en betydande förbättring ske. Arbetet med att nå ett samverkansavtal inom myndigheten ska återupptas, med målet att nå ett avtal under året. Ansträngningarna med att säkerställa driften av och förbättra möjligheterna till en allt bättre information från personalsystemet ska prioriteras. Det omfattande arbetet med att införa ett nytt kvalitetssystem inom SiS fortsätter och systemet ska i allt större omfattning användas i den dagliga verksamheten inom organisationen. Ett omfattande stöd till institutionerna kommer att krävas under året. Satsningarna inom missbrukarvården, Ett kontrakt för livet och Vårdkedjeprojektet, är högt prioriterade uppgifter. SiS satsning på kvalitet och kvalitetsutveckling kräver en allt bättre uppföljning. Verksamhetsuppföljningen utvecklas under året och en regelbunden uppföljning av verksamheten med givna mått införs. Utvecklingen av planeringsprocessen fortsätter, med målet att nå en verksamhetsplan som på ett effektivt sätt bidrar till en god styrning och möjligheter till en relevant uppföljning på olika nivåer inom myndigheten. De omfattande insatserna att förbättra och fördjupa samarbetet med socialtjänsten fortsätter, bl.a. genom dialoger med socialtjänsten i olika delar av landet. Säkerheten är ett högt prioriterat område. Mot bakgrund av den översyn som är klar vid årets början, kommer åtgärder att vidtas både avseende teknik och byggnader, men framför allt rörande säkerhetstänkandet inom myndigheten och personalens förhållningssätt. Inom det IT-tekniska området kommer ett system för hälso- och sjukvården att tas i full drift. Ett system för dokumentation inom skolområdet kommer att upphandlas under året. Ett omfattande utbyte av teknisk utrustning, servrar, kommer att genomföras samtidigt som datakommunikationen inom myndigheten ska förbättras. Brukarinflytande Myndigheten ska utveckla ett brukarperspektiv som tar tillvara brukarens uppfattning om myndighetens verksamhet och som gör våra brukare delaktiga. Ett brukarråd etablerades år 2004 för att brukarna genom sina organisationer ska få möjlighet att påverka innehållet och utformningen av vården och behandlingen. Brukarrådet har en bred representation av företrädare för brukarorganisationerna. Brukarrådet är en resurs för SiS missbrukarvård och används för att ge synpunkter på frågor som berör missbrukarvårdens utformning och utveckling inom SiS. Syftet är att föra ut kunskap och information om SiS missbruksvård samt att samla in erfarenheter och synpunkter från brukarorganisationerna. Rådet erbjuds att delta i utformningen av SiS verksamhetsplan för LVM-vården. Förändringar i verksamheten kommuniceras med Brukarrådet. Rådet har också representanter i vårdkedjeprojektets styrgrupp. Brukarrådet kommer att informeras om klagomålen på aggregerad nivå. Rådet har möte cirka sex gånger per år. Arbetet med att utveckla ett reellt brukarinflytande inom missbrukarvården kommer att fortsätta under året tillsammans med Brukarrådet. 14

16 En handlingsplan ska tas fram för utveckling av brukarperspektivet på institutionerna. Planen ska förankras på institutionerna och genomförandet av innehållet i handlingsplanen ska påbörjas under året. Ett centralt brukarråd för ungdomsvården ska också skapas under året. Den centrala placeringsfunktionen Placeringsverksamheten sköts av placeringsenheten vid huvudkontoret. Enheten har ansvar för platsanvisning och rådgivning i samband med detta, samt hantering av beslut avseende verkställighet av sluten ungdomsvård. Mål Enheten svarar för att de personer som behöver vård eller ska avtjäna sluten ungdomsvård vid ett särskilt ungdomshem eller ett LVM-hem placeras på lämplig institution utan dröjsmål. Socialtjänsten ska få god service, dvs. information om platsutbud i förhållande till den enskildes behov och socialtjänstens önskemål. Ansökningarna avseende sluten ungdomsvård ska behandlas skyndsamt och beslut ska fattas utifrån gällande regelverk och den enskildes behov. Arbetssätt Placeringsenheten ska på socialtjänstens uppdrag anvisa plats vid den institution som bäst passar den enskilde klienten. Enhetens handläggare har god kunskap om SiS institutioner och avdelningar och ger råd till socialsekreteraren i det enskilda fallet. Beslut rörande verkställighet inom ramen för sluten ungdomsvård ska handläggas på placeringsenheten. Ansökningar från den enskilde avseende t.ex. vård i öppnare former eller permissioner ska behandlas skyndsamt. Enheten bevakar praxisfrågor för att få en enhetlig regeltillämpning. Handläggarna är tillgängliga på kontorstid, samt har jourtjänstgöring på vardagar sön- och helgdagar för att kunna bistå socialtjänsten i brådskande fall. Placeringsenheten ansvarar för myndighetens köredovisning och ska regelbundet sammanställa synpunkter från socialtjänsten på sådant sätt att det ger möjlighet till slutsatser av strategisk karaktär. Placeringsenheten ska medverka till att utveckla och förbättra beslutsunderlaget i verkställighetsfrågor för sluten ungdomsvård. Utvecklingsarbetet ska även syfta till att förbättra underlaget för behandlingsplaneringen för dem som dömts till denna påföljd. Placeringsenheten ska utarbeta ett system för att på ett systematiskt sätt fånga in socialtjänstens önskemål inom olika områden, t.ex. behov som följer av förändrade målgrupper, synpunkter på hur behandlingen ska utföras eller tankar om hur samarbetet mellan SiS och socialtjänsten kan utvecklas. Uppföljning Placeringssekreterarens insatser bedöms i en fråga i Socialtjänstenkäten. Enheten följer statistiken över placeringarna inom de olika verksamhetsgrenarna och över beslut fattade inom LSU. Jourtjänstgöringen följs upp vid veckovisa möten. Synpunkter från socialtjänsten redovisas en gång per kvartal. 15

17 Missbrukarvården Missbrukarvårdens omfattning År 2006 finns det totalt 327 vårdplatser vid 14 LVM-hem. Platsantalet är detsamma som föregående år. Av 327 platser finns 107, 33 procent, vid särskilda avdelningar eller LVM-hem för enbart kvinnor. Vid avdelningar där män och kvinnor vårdas samtidigt finns möjlighet till sektionering. Totalt 199 av 327 platser, 61 procent, är låsbara. Det finns också tre 27-hem, Renforsens 27-hem, Thulegården samt Brunnslöv. Hemmen har totalt 14 platser. Tabell 2 Platsantal vid LVM-hemmen år 2006 Region/Institution Antal platser 2005 Låsbara platser Platser för enbart kvinnor Platser för enbart män Platsförändring Norra regionen Frösö LVM-hem Renforsens behandlingshem Summa regionen Mellansvenska regionen Runnagården Behandlingshemmet Rällsögården Behandlingshemmet Älvgården Summa regionen Östra regionen Ekebylunds behandlingshem Hornö LVM-hem LVM-hemmet Rebecka Östfora behandlingshem Summa regionen Västra regionen Gudhemsgården Summa regionen Södra regionen Fortunagården Hessleby behandlingshem Karlsvik LVM-hem LVM-hemmet Lunden Summa regionen Totalt

18 Verksamhetsspecifika mål för LVM-vården Den enskilde ska få stöd att avbryta ett pågående missbruk. Den enskilde ska, om det inte bedöms som omöjligt, prova vård i andra former under LVMtiden. SiS ska bidra till att den enskilde ska ha en väldokumenterad och genomtänkt planering för fortsatta insatser efter LVM-tidens slut. Missbrukarvårdens utveckling Tjänstekartor för att specificera LVM-tjänsten SiS har under år 2005 haft en omfattande kvalitetssatsning inom hela verksamheten. Detta har bland annat resulterat i att myndigheten kommer att presentera verksamhetsinnehåll och verksamhetsspecifika tjänster genom så kallade tjänstekartor. Där presenteras också de tjänster som finns generellt inom LVM-vården, ett så kallad basutbud. Institutionsspecifika metoder presenteras genom institutionernas egna tjänstekartor. (Se bilaga) Differentieringen av vården Vården vid LVM-hemmen är differentierad utifrån klientens kön, ålder, psykisk hälsa, vårdbehov och våldsbenägenhet. Behandlingsmetoder baserade på professionell kunskap och beprövad erfarenhet Vård och behandling på LVM-hemmen ska baseras på professionell kunskap och beprövad erfarenhet. Många institutioner arbetar vidare med att införa eller befästa speciellt utvalda, kunskapsbaserade metoder i vården under året. Flera av institutionerna använder MI (Motivational Interviewing), en samtalsmetod som bidrar till att stärka den enskildes vilja till förändring, CRA (Community Reinforcement Approach), en metod som utnyttjar positiva förstärkare inom alla livsområden som ett stöd i den enskildes rehabilitering. ASI (Addiction Severity Index) och MAPS (Monitoring Phase Area System) är mångdimensionella instrument för bedömning av klientens behov som också ger möjlighet att matcha rätt klient till rätt behandling och till uppföljning av uppsatta mål. Samtidigt är det viktigt att dokumentera den erfarenhetsbaserade kunskapen vid institutionerna för att skapa en bred bas av beprövad erfarenhet. Samtliga LVM-hem bör beakta detta och ska utveckla sin verksamhet utifrån beprövad erfarenhet och kunskapsbaserade metoder som visar sig mest användbara för institutionernas målgrupp. Råd och anvisningar för vård- och behandlingsarbetet inom missbrukarvården ska utarbetas. Utredningsverksamheten inom LVM-vården ska utvecklas Det finns behov av att utveckla utredningsverksamheten inom LVM-vården, vilket också har påpekats från LVM-utredningen. Utredning behövs som grund för vårdens fortsatta planering. Vid socialtjänstdialogerna har socialtjänsten så gott som alltid framfört önskemål om att den enskilde ska genomgå en utredning under sin drogfria period inom SiS. Senast den 31 mars 2006 ska råd och anvisningar om utredning inom LVM-vården presenteras. Ambitionen är att samtliga LVM-hem ska kunna utföra utredningar på basnivå, så kallade SiS- 17

19 utredningar. Utredningsfunktionen ska således vara en del av den basala SiS-tjänsten. De LVMhem som inte har kompetens att genomföra sådana utredningar, ska under året se över sina personalresurser. Eventuella svagheter ska förstärkas genom nyrekrytering och/eller vidareutbildning. Målet är att samtliga LVM-hem ska kunna genomföra SiS-utredningar senast år Givetvis kan LVM-hemmen samverka om de tjänster som behövs för utredningsverksamheten, alternativt köpa in experttjänster. Utbildningsinsatser för att förstärka utredningskompetensen kommer att genomföras under året. LVM-hemmen ska erbjuda en drogfri miljö LVM-hemmen ska genom de arbetssätt de beskrivit i sina verksamhetsplaner hålla institutionerna drogfria. Under det första kvartalet 2006 ska SiS följa upp och analysera hur målet om drogfri miljö har uppnåtts med hjälp av månatliga skattningar av drogsituationen på LVM-hemmen. Vid de LVM-hem där det finns problem med droger på institutionen ska institutionens ledning presentera en särskild handlingsplan och beskriva de insatser som behövs för att få till stånd en totalt drogfri miljö. Avvikningarna vid LVM-hemmen ska minska SiS definition av avvikningar har tidigare omfattat såväl avvikningar från LVM-hemmen som avbrott från pågående 27-vård, oavsett om den enskilde befunnit sig i dygnsvård eller i öppenvård. Om den enskilde avbryter sin 27-vård är det inte riktigt att tala om en avvikning, utan om ett vårdavbrott. Det är betydligt svårare för SiS att förhindra vårdavbrott än avvikning från LVMhemmet, även om en väl genomarbetad planering för 27-vården givetvis kan påverka den enskildes motivation och förmåga att tillgodogöra sig vården. Under året 2005 var i genomsnitt 294 klienter intagna vid LVM-hemmen. Totalt skedde 445 avvikningar från LVM-hemmen. Antalet vårdavbrott från 27-vården var 392 och det genomsnittliga antalet klienter som befann sig i 27-vård var 93. SiS ambition är att minska antalet avvikningar. Institutionerna har i sina verksamhetsplaner beskrivit de arbetssätt de använder för att förhindra avvikningar och andra typer av oplanerade avbrott. Dessa kommer att följas upp efter det första kvartalet 2006 och analyseras. De LVM-hem som har ett högt antal avvikningar, och där det beskrivna arbetssättet inte leder till önskat resultat, ska presentera insatser som kan minska dessa avvikningar. Socialtjänsten ska vara mer nöjd med LVM-hemmens motivationsarbete Ett gott samarbete med socialtjänsten är en viktig del i institutionernas arbete. Målet är att socialtjänsten ska vara nöjd med den vård som erbjuds. Socialtjänstenkäten är ett instrument som används för att ta reda på hur LVM-hemmens arbete uppfattas av berörda socialsekreterare. År 2005 sjönk andelen nöjda socialsekreterare från 79 till 63 procent på den fråga som gäller institutionernas arbete att motivera klienter till vård i frivilliga former. Målsättningen är att andelen nöjda socialsekreterare ska öka minst till den nivå som uppnåddes under Ett sätt att höja andelen nöjda socialsekreterare kan vara att införa den manual för samarbete och planering som redan används inom Vårdkedjeprojektet. Manualen ska därför omarbetas och distribueras till samtliga LVM-hem. Fortsatt utveckling av vård för psykiskt störda missbrukare Män med utagerande beteende och som bedöms som särskilt vårdkrävande kan vårdas vid fyra LVM-hem, Frösö LVM-hem, Hornö LVM-hem, Hessleby behandlingshem samt Gudhemsgården. 18

20 SiS kommer att utreda om det finns behov av särskilda avdelningar för gruppen psykiskt störda missbrukare med utagerande beteende. Det finns intentioner att söka efter fungerande arbetsmodeller och dokumentera befintliga sådana för den här speciella målgruppen. Arbetsgruppen för utveckling av vården för psykiskt störda missbrukare arbetar med denna fråga. Samarbetet mellan psykiatrin och LVM-vården ska utvecklas vidare. SiS ska arbeta för att hitta samverkansformer med psykiatrin som ligger i närhet till respektive LVM-institution. Under punkten hälso- och sjukvård inom SiS redovisas vilka insatser som planeras för att förbättra samarbetet mellan SiS och den psykiatriska vården. Utveckling av behandlingsinnehållet för kvinnor med missbruk Programverksamhet baserat på professionella kunskapsbaserade metoder behöver införas i ännu större omfattning än i dag på LVM-hemmen. Detta gäller inte minst inom LVM-vården för kvinnor. Det finns ett antal utprövade metoder som visar sig vara effektiva för denna grupp av klienter. DBT är ett sådant program som i liten skala kommer att föras in på en avdelning på Runnagården, liksom på två ungdomshem för flickor. Socialtjänsten har ofta önskemål om att placera gravida kvinnor med missbruk på institutioner nära hemmet. Samtliga LVM-hem för kvinnor har därför tagit emot gravida och upparbetat kontakter med mödrahälsovården. Samtliga LVM-hem för kvinnor ska ha beredskap att vårda gravida missbrukare och ha ett samarbete med mödrahälsovården. Brukarrådets kvinnoorganisationer kommer att särskilt uppmärksamma de LVM-hem som vårdar kvinnor med missbruk. Kontakter kommer också att tas med den arbetsgrupp som arbetar med kvinnor med missbruk för att bidra till utvecklingen av vården för kvinnor. Undervisning inom LVM-vården SiS verksamhet ska vidareutvecklas inom området vuxnas lärande. Ett förslag om utbildningsverksamhet för klienter inom LVM-vården är under bearbetning. Huvudkontoret har inventerat de behov som kan finnas på LVM-hemmen. Under år 2006 ska undervisning etableras på LVMhemmen. En del av lösningen är distansundervisning. Särskilda satsningar inom missbrukarvården De klienter som vårdas enligt 4 LVM ska motiveras till vård i annan form enligt 27 LVM. Efter utskrivningen ska behandlingen fortsätta i frivillig form. Det pågår två regeringssatsningar inom SiS riktade mot 27 vården och eftervården. Dessa är Vårdkedjeprojektet och Ett kontrakt för livet. Vårdkedjeprojektet fortsätter enligt plan SiS fick år 2003 ett särskilt uppdrag att utveckla och pröva en förstärkt vårdkedjemodell inom missbrukarvården. Vårdkedjeprojektet syftar till att höja kvaliteten såväl inom LVM-vården som i eftervården. Samverkans- och samarbetsformerna med socialtjänsten ska förbättras. Behandlingsinnehållet vid LVM-hemmen ska utvecklas och utredningskompetensen vid LVM-hemmen stärkas. Kvaliteten ska öka såväl i den vård som ges med stöd av 27 LVM som i den eftervård som i frivillig form skall följa på tvångsvården. Projektet ska pågå Vårdkedjeprojektets mål - att de klienter som ingår i vårdkedjeprojektet uppnår positiva och bestående förändringar av sin livssituation 19

21 - att bidra till att skapa fungerande modeller för samarbete mellan socialtjänsten och LVMhemmen, mellan tvångsvården och den vård som bedrivs med den enskildes samtycke. Tre institutioner har ingått i projektverksamheten från start, Hornö LVM-hem i Enköping, Behandlingshemmet Rällsögården i Kopparberg och Runnagården i Örebro. Utöver institutionerna ingår följande kommuner/kommundelar i projektet: Socialtjänsten i Eskilstuna kommun, Uppsala kommun och Örebro kommun samt Stockholms kommuns stadsdelsförvaltningar Katarina-Sofia och Maria-Gamla stan. Byrån för hemlösa i Stockholms stad har anslutit sig till projektet under år Arbetssätt - Modellen utvecklas genom fortsatt metodutveckling, implementering, utbildning och handledning. - Samverkan med kommuner/stadsdelsförvaltningar och institutioner fortsätter i befintliga former med styrgrupp, arbetsgrupp, SiS grupp och samordnarträffar. - Kunskap och erfarenheter från projektet sprids vidare internt och externt via regionträffar, konferenser och seminarier. - Fortsatt dokumentation av arbetet sker i enlighet med planen för utvärdering och uppföljning inför slutredovisning av projektet (2007). Uppföljning och utvärdering Projektet ska följas upp kontinuerligt och utvärderas med vetenskapliga metoder i samarbete mellan Stockholms universitet (SORAD) och Örebro universitet. Regeringens satsning på missbrukarvården, Ett kontrakt för livet Riksdagen har beslutat att anslå medel till en speciell satsning på missbrukarvården, Ett kontrakt för livet. Syftet är att förstärka missbrukarvården och skapa bättre förutsättningar för fler kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser (Dnr ). Satsningen ska utformas så att den förstärker de olika delarna i vårdkedjan. Satsningen inom SiS avser stöd för den vård som bedrivs enligt 27 LVM. SiS uppdrag är att inom ramen för den vård som ges med stöd av LVM ge socialnämnden ekonomiskt stöd för den vård som bedrivs enligt 27. För att kunna fullfölja uppdraget tilldelas SiS 100 miljoner kronor årligen under åren I de fall socialnämnden och SiS efter samråd med den enskilde träffar en överenskommelse som innefattar insatser under och efter avslutad LVM-vård, ska ekonomiskt stöd utgå för den vård som bedrivs enligt 27 LVM. SiS ska administrera stödet och ersätta socialnämnden för styrkta vårdkostnader. Det ska även finnas planerade eftervårdsinsatser för att subvention ska kunna utgå. I SiS uppdrag ingår att kontinuerligt följa upp och utvärdera effekterna av stödet, bl.a. avseende effekterna av vården. Arbetssätt Information om satsningen sker i olika sammanhang och i olika forum i syfte att öka kunskapen och intresset för projektet. Personalen vid LVM-hemmen informerar berörd socialsekreterare i varje enskilt fall om satsningen, dess syfte och det praktiska genomförandet. Praxis och erfarenheter sammanställs kontinuerligt och återkopplas till LVM-hemmen och till socialtjänsten. Genom rutiner och arbetssätt säkerställs att de medel som finns avsatta används till rätt ändamål. 20