Lokal uppföljning med stöd av UIV

Transkript

1 Lokal uppföljning med stöd av UIV Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna

2 Öppna jämförelser och SoS tillsyn visar bland annat brister i: Samverkan Mål, dokumentation och uppföljning Brister i delaktighet och brukarmedverkan Alltså: tydlig styrning och uppföljning saknas inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst Lagar & föreskrifter Lokal styrning Nämndens mål Verksamhetens mål - uppföljning

3 Lagar & föreskrifter Styrande dokument insatserna ska vara av god kvalitet (SoL kap ) socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter om kvalitetsledning (SOSFS 0:9) alla inom socialtjänsten är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete (SoL kap. ) Lokal styrning Exempel på lokal styrning: Kommunfullmäktiges budget ambition/övergripande mål inom missbruks/beroendeområdet Kommunstyrelsens uppföljning av måluppfyllelse Socialnämndens mål och inriktningsdokument Socialnämndens budget Förvaltningsövergripande verksamhetsplan Verksamhetens/enhetens verksamhetsplan (med operationella/uppföljningsbara mål?)

4 Exempel på nämndmål Nämndens mål Satsa på hemmaplanslösningar Öppenvård ska öka Antal vårddygn ska inte öka Öka kompetensen Minskat antal ungdomar med missbruksproblem Förebyggande insatser ska utvecklas Behoven ska minska Kriminalitet och missbruk ska minska juni 0 Exempel på enhets/verksamhetsmål utbildning MI, drogprevention etc. Verksamhetens mål bättre samverkan med sjukvården vård/genomförandeplaner i ärendena ta hänsyn till barnperspektivet använda tydlig metod vid förhandsbedömningar klagomålshantering

5 Exempel Aktiviteter Mål Utbildning i mångfald Förbättrat bemötande Bättre behandlingsplanering/ motivationsarbete Färre drop-outs Följa upp insatser Nöjda brukare (påverkan på brukaren) Vad många kommuner redovisar: verksamhetens nettokostnader (ekonomiskt perspektiv) kostnader för olika insatser vårddygn och genomsnittspriser hur vi samverkar med andra (verksamhetens processer) vilka aktiviteter verksamheterna gör arbetsmiljö/trivsel antal deltider personalens nöjdhet (medarbetarperspektiv NMI) vilken kompetens personalen har formellt 5

6 brukares syn på hur tjänster utförs (mätning av tjänstekvalitet årligen NKI) Alltså att beskriva vad/hur vi gör och vilka resurser som används produktivitetsmått - men inte effekter/värdering av nyttan med insatser Kvalitet (indikatorer) i socialtjänsten Är verksamheten ändamålsenlig om den: är rättssäker är tillgänglig präglas av bra bemötande bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet har klagomålshantering har välutbildad personal har överenskommelser med sjukvården 6

7 Syfte med UIV I dialog med den enskilde; ta reda på dennes uppfattning om: insatsen bidrar till bättre förutsättningar att hantera missbruket och andra livsområden där det finns förändringsbehov hur insatsen utförts (tjänstekvalitet/indikatorer) Även: handläggarnas uppfattning om vården, samverkan, m m vilka förändringsbehov finns vilka insatser som ges till olika målgrupper (kartläggning) UIV frågor i dialog med klienten Frågorna är uppdelade i fyra områden; bakgrundsinformation/insatser skattning av nyttan med insatsen frågor om tjänstekvalitet Handläggarens skattning Frågorna: Besvaras tillsammans med klienten om det varit ett biståndsbeslut och om insatsen varat mer än 7 dagar. Utvärderingen genomförs i anslutning till avslutad insats. 7

8 SKL Webbreportage om UIV Version Kort Lång Vad ger UIV nyttan? - ger handläggaren en struktur för intervjun och en delaktighet som uppskattas av brukarna - ger handläggare möjlighet att söka efter vilka insatser som förefaller ha god effekt utifrån brukarens förändringsbehov - ökar kunskapen om insatser, resultatet kan jämföras med andra kommuner som givit insatser till samma målgrupp - visar vilka vårdgivare som har goda resultat för en viss typ av insats, och kan användas som stöd vid upphandling - ger förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta - bidrar till ökad kvalitet och att ekonomiska resurser kan utnyttjas bättre. 8

9 I synnerhet förtjänar klienters subjektiva upplevelser av välfärd och välbefinnande större uppmärksamhet, både i utvärderingslitteraturen och i utvärderingspraktiken. Dels av etiska skäl (socialt arbete finns primärt till för klienterna), dels av metodologiska skäl (klienters subjektiva upplevelser är en central kunskapskälla för dem som bedriver och ansvarar för socialt arbete.) Som vi påpekat redan i inledningen finns ett tydligt exempel i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf där goda insatser (processkvaliteten) är det som lyfts fram, resultataspekterna nämns över huvud taget inte. Det riskerar att skymma att ett övergripande syfte med socialt arbete är att vidmakthålla en god eller förbättra bristande livskvalitet hos de människor man är satt att hjälpa. Blom, Björn & Morén Stefan. (0 Utvärdering i socialt arbete Utgångspunkter, modeller och användning) Den politiska ledningen Fråga efter systematisk uppföljning av insatser baserade på brukares uppfattning Fråga efter resultat/brukares värdering av de insatser de fått ta del av Läs gärna Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruks- och beroendevården 9

10 Kommuner som använder UIV Köping Skinnskatteberg Norberg Borlänge Säter Mölndal Partille Göteborg (0 stadsdelar) Beslut Fagersta Härryda 0