Rikstolkkonferensen har gått av stapeln!

Transkript

1 SVERIGES TECKENSPRÅKSTOLKARS FÖRENINGS TIDNING NUMMER 3, SEPTEMBER 2005 NUMMER SEDAN STARTEN: 51 Rikstolkkonferensen har gått av stapeln! Styrelsenytt Våra tolkkollegor i Finland Rikstolkkonferensen Rapport från Tolkmötet 2005www Tolk med trippelkompetens Högskoletolkkonferens Rättegångstolkutbildning The future of interpreting

2 LEDARSPALT Riktlinjer på väg! Camilla Jansson Så var årsmötet slut och kartongerna skulle in i mitt vindsförråd, utanför vindsförrådet inser jag att det inte längre är mina kartonger innanför gallret. Vad ända in i glödheta? Efter ett antal hetsiga samtal med polis, värd och kundvärd så lyckades jag precis före midsommar få tillbaka mina saker OCH mitt vindsförråd. Varför denna kamp? Jag hade ju lovat att härbärgera kartongerna med de etiska riktlinjerna. Detta gjorde varje kvadratmeter värdefull och värd att kämpa för. Var skulle vi annars ställa de etiska riktlinjerna? STTF Ordförande Sekreterare Katarina Karlsson Jenny Stubelius katarina@sttf.nu jenny@sttf.nu Ledamot Ledamot Josefin Waltin Mia Uhlán josefin@sttf.nu mia@sttf.nu Ledamot Ledamot Katharina Granström Christel Holmén katharina@sttf.nu christel@sttf.nu STYRELSE Kassör Annonser Camilla Jansson Annonser skickas till: tolktrycket@sttf.nu camilla@sttf.nu Hemsida: Postmottagare Webmaster: jhonny@sttf.nu c/o Jenny Stubelius Hästskobacken 10 Postgiro Eskilstuna Sommaren kom och gick och det var dags att börja tolka! REDAKTION En dag var det någon som frågade mig om tolkar och deras etiska hållning i vissa frågor, svaret blev relativt kort och hänvisade till att varje tolksituation är unik. Men någonstans kände jag en viss stolthet över att andra funderar kring tolkars etik. Jag frågade om personen ifråga hade sett våra etiska riktlinjer? Men så var inte fallet, man visste inte ens att vi antagit några etiska riktlinjer. Efter att ha tänkt till en stund så insåg jag att det inte är så förvånande då jag precis skall organisera flytten av desamma från en kontorslokal till min vind. Det är kanske ingen utom vi själva som känner till dem. Detta gav mig en tankeställare. De etiska riktlinjerna skall inte stå någonstans, allra minst på min vind. De skall spridas. De skall diskuteras. De skall kännas till. och De kan beställas hos mig. Er kassör Elisabeth Tellenbach Tel. hem: Tel. mob: Ansvarig utgivare: Katarina Karlsson Grafisk formgivare: Magnus Malin tolktrycket@sttf.nu Postmottagare: c/o Elisabeth Tellenbach Kåddis Umeå Förbehåll: Redaktionen förbehåller sig rätten att på grund av gällande förtalslagstiftning, platsbrist eller någon annan anledning, redigera insända bidrag. Annonspriser: Medlemsavgifter: 1/1-sida kr Aktiva 300 kr 2/3-sida kr Stödjande 175 kr 1/2-sida kr Organisation 500 kr 1/3-sida kr Prenumeration 300 kr 1/4-sida 900 kr Nästa manusstopp: 18 november (tidningen beräknas komma ut senast tre veckor efter manusstopp). Expeditationsavgift på 25 kr tillkommer ISSN

3 STYRELSENYTT Styrelsemötet den augusti blev istället ett arbetsmöte eftersom så många fått förhinder. Ett styrelsemöte kommer istället att hållas som telefonkonferens den närmaste tiden. Arbetssituation/nyutexaminerade STTF gjorde under våren en inventering av antalet nyutexaminerade teckenspråks- och dövblindtolkar samt antalet lediga befattningar på landets tolkcentraler och andra tolkarbetsplatser. Inte förvånande visade det sig finnas betydligt fler tolkar än tjänster. Siffrorna vi fick fram skickades till utredningen Teckenspråkets ställning. Punkten hanns inte med på TÖI: s samrådsmöte men vi hoppas hinna ta upp det på kommande möte. SDR-kongressen Katharina Granström representerade STTF på SDR: s kongress i juni. Läs mer om detta i separat rapport längre fram i tidningen. Tolkmöten Katharina Granström deltog i TMU-konferensen Tolkmöten den maj. 48+ STTF ordnar i samarbete med Härnösands folkhögskola en kurs för medlemmar 48+ den september Inbjudan finns på hemsidan och har skickats till medlemmar och arbetsplatser med mejl. ASLI STTF har fått en inbjudan att deltaga i den brittiska tolkorganisationen ASLI: s årsmöte den 1 2 april Logotyp STTF diskuterar möjligheterna att byta ut den nuvarande logotypen. Vi har blivit erbjudna hjälp av en art director. Ett beslut kommer att fattas under årsmötet Wasli-pengar STTF har av Tysta Skolan blivit beviljad 8000 kronor för två personers deltagande i WASLI-konferensen i Sydafrika 31/10 2/11. Vi letar efter några som vill åka för STTF: s räkning och rapportera till föreningen om vad som beslutades. Till minne av Ulla Remius-Eriksson Tolkchef Ulla Remius-Eriksson har efter en kortare tids sjukdom avlidit och lämnat oss medarbetare på Tolkcentralen i Linköping i stor sorg och saknad. Tomrummet efter Ulla kommer att bli stort, såväl här som i alla övriga sammanhang där hon varit aktiv. Ulla har med sitt positiva och rättframma sätt färgat och drivit tolktjänsten framåt i Östergötlands län sedan Erfarenhet, känsla och den stora kompetensen har präglat hennes gärning. Hennes ledarskap har grundats på en gedigen erfarenhet av en verklighet som många döva, dövblinda, och gravt hörselskadade upplever. Det har varit lätt och stimulerande att, under åren som gått, se Ullas stora engagemang i hennes arbete som tolk och tolkchef. Hennes insatser har därmed genom åren betytt oändligt mycket för såväl brukare av tolktjänsten som för medarbetare. Ulla har även varit delaktig i utvecklingen av tolktjänst nationellt och i andra sammanhang där hon kunnat bidra med sin stora kompetens. Hennes engagemang har bestått i enskilda projekt inom och utom länet, liksom i det arbete som gjorts i Tolkcentralernas Arbetsledarförening. Ulla lade alltid Nordiska konferensen Programmet är nu färdigt och inbjudan skickas till de nordiska tolkföreningarna. Se info i tidningen. EFSLI EFSLI: s årsmöte kommer att hållas i Danmark istället för i Italien som tidigare sagts. STTF har anmält en representant. särskilt stor vikt vid sådant arbete som bestod av brukarsamverkan. En viktig sak för henne var också att beakta allas lika kommunikativa rättigheter. Detta framkom i tolksammanhang där personer med nedsatt språklig förmåga var inblandade. Ulla var i sådana sammanhang alltid en trygg klippa att luta sig mot. Vi har förlorat vår vän, chef, inspiratör, vapendragare och medarbetare och det känns tungt. /Vi som arbetar på tolkcentralen i Linköping

4 har gått av stapeln Den 16 och 17 juni var det dags för rikstolkkonferensen som detta år var förlagt till Malmö. Rikstolkkonferensen hålls vart tredje år och det är redan klart att nästa arrangör blir Västra Götaland. Det kom många tolkar från hela Sverige, och vi var nästan 170 personer med några inbjudna gäster. Programmet var blandat. Vi började torsdagen med en rolig halvtimme då stå-upp-drottningen Lena Frisk underhöll. Vi skrattade gott när hon beskrev hur roligt hon haft då teckenspråkstolkar tolkat henne, eftersom hon envisades med att upprepa ordet b-kupa, bara för att tolken då var tvungen att visa det visuellt. Därefter blev det lite allvarligare då Lena Göransson från Region Skåne berättade om dövblindteamet. Dövblindteamet bildades eftersom dövblindkonsulenterna försvann för några år sedan. Det var habiliteringen och hjälpmedel inom Region Skåne som startade projektet tillsammans med FSDB. Målet var att ta reda på hur dövblinda lever och vad de behöver av samhället. De inblandade valde ut sex dövblinda i åldern år för att kartlägga deras behov. Många dövblinda vill ha tolkar till hjälp men känner ändå att de blir ett hinder, det är bekvämare att prata med tolken än att ta kontakt med andra. Det är svårt för dövblinda att passa in i vårt samhälle idag, där det ställs höga krav på social kompetens och flexibilitet. Dövblindteamet ska rikta sig till brukare från 1 år och uppåt, de ska erbjuda rehabilitering och habilitering. Brukaren får först rita en relationskarta och där värdera bl. a familj och vänner i olika färger, rött för negativ känsla, blått för neutralt och grönt för en positiv känsla. Då ser teamet vad de ska inrikta sig på och därefter bestäms vilken typ av hjälp som behövs beroende på brukarens kombination av syn- och hörselskada. Teamet kan också vid behov ta över kontakterna med olika myndigheter som den dövblinde behöver ha, dvs. de tar kanske över sådana sysslor som föräldrar och anhöriga haft förut. Dövblindteamen finns även i Stockholm och Västra Götaland, men är på gång i flera andra delar av Sverige. Efter lunch var det dags för olika workshops. Vi hade i förväg fått välja på: Lars-Gunnar Möllefors det senaste inom teckenspråksforskningen, nya tecken och uttryck Leif Sjöberg projektet tolken i fickan Mats Viggebo ny teknik inom vuxendövtolkområdet (utgick pga. sjukdom) Lena Sandqvist kunskaper i röst och talvård Tommy Fransson och Helena Wästborn tolkning i musikens tecken Bodil Moberg svenska språket, ett språk i förändring Jag själv deltog i Tommys och Helenas workshop som jag tycker var mycket bra och gav mig inspiration. De ville visa, att tolka musik och sång är ett hantverk, inte bara en språköversättning. Sång är poesi och därmed blir det min personliga uppfattning som styr hur jag tolkar den. De ville därför betona att det inte finns rätt eller fel när man tolkar sång, men att det är viktigt att jobba med känslorna i en text. Vi som tolkar ska vara neutrala, men däremot inte osynliga. Musik används för att visa känslor och det måste den döve få uppleva också. En rädsla många tolkar bär på är att de uppfattas lustiga, men Helena och Tommy menade på att den känslan sitter hos dig. Om du inte känner dig lustig, blir resultatet inte lustigt. Tips de kunde ge var att använda blicken mer, titta bort eller ha ögonkontakt och att använda kroppen mer. Vi deltagare fick lyssna på samma sång flera gånger om, först bara för att känna efter vilka känslor den gav oss, därefter försöka hitta en rytm att följa och till sist prova att tolka den. Allra sist krävde vi att få se Helenas respektive Tommys tolkning av den. Vi fick se två skilda

5 versioner som var mycket fina att se på, men visst stämmer det med att det är en personlig uppfattning som styr hur vi tolkar sången. Nästa workshop jag deltog i var Lars-Gunnar Möllefors föreläsning. Jag kunde tyvärr inte låta bli att bli besviken eftersom den hade utlovat forskning om nya tecken och uttryck, nu handlade den om adverbial och omskrivningar. Vi fick sitta i smågrupper och diskutera med varandra om hur vi skulle översätta olika ord som vi fått på papper av Lars-Gunnar. Visserligen är det alltid kul att diskutera med kollegor, men det var inte därför jag valde denna workshop. Några av oss följde sen med på en guidad busstur runt Malmö. Vi fick givetvis se det omtalade Turning Torso och delar av Gamla stan. Sen var det tid att byta om och förbereda oss för middagen. Under den goda middagen (räktoast, ankbröst och blåbärspaj och dessutom en mini-spättekaka till var och en) underhöll drillflickor och sen uppträdde Helena och Tommy med en fantastiskt bra show. Bl. a. använde de sig av Alla flickor utom jag och Han går som en karl och riktade sig därmed till tolkchef Göran Steen som fick utstå många utpekanden och skratt från oss i publiken. Kvällen därefter var fri Fredagen började med att Carin Roos berättade om sin avhandling där hon forskat kring hur döva barn lär sig skriva och läsa. Hon är förskollärare och dövlärare i botten och har då upptäckt vad lite forskning det finns kring döva barn och ungdomar. Därför beslöt hon sig för att börja forska själv. Hon berättade att även hon själv har underskattat barnen under sin tid som lärare, men har upptäckt att vi agerar efter vad andra tror om oss. Det kan verka som om döva barn halkar efter hörande barn i sin skrivutveckling, men Carin menade att de istället jobbar på ett mer teoretiskt plan och frågar varandra mycket om varför det ser ut si eller så. Handalfabetet är också ett mycket viktigt redskap för att utveckla skriftspråket. Många barn leker med handalfabetet, de låtsasstavar och härmar, och många gånger förstår barnen varandra medan de vuxna ser frågande på. Med Carin menade att det visst går att använda handalfabetet i större utsträckning till döva barn än vad många tror. En viktig aspekt för oss tolkar är att om vi inte begränsar språket i vår översättning så utvecklas barns förmåga att läsa och skriva mer. Carin tycker att det finns för lite forskning kring döva barn och tolkning, och framför allt ingen forskning kring utbildningstolkning till döva barn. Det sista passet handlade om arbetsglädje, detta ämne som vi hört om så många gånger men som vi ständigt behöver bli påminda om. Inspiratören var Susanne Fredriksson som även är författare. Susanne ville med sin föreläsning ge oss en mental godispåse och visa på att vi blir vad vi tänker. Mycket handlar om attityder och att negativism sprider sig på en arbetsplats. Hon ville att vi skulle tänka att vi alla från början är vinnare, det bestäms ju redan vid befruktningen att du blir just du. Så vi är alla lika från början, men därefter utvecklas vi olika. Glädje är en grundläggande känsla, som bara finns hos oss. Barn har äkta känslor, det är senare som vi förvanskar dessa känslor. Vid sju års ålder är vi färdigpräglade för hur vi sen beter oss. Det är då vi förstår 5 att vi inte duger som vi är och redan då kan vi börja tappa livsglädjen. Det är stor skillnad på att bli älskad för den man är och inte för det man gör! Susanne tycker inte att argumentet jag är född negativ håller, eftersom allt börjar med våra tankar. Det är lätt att se felen först, men vi kan förändras. Vetskap måste leda till handling och därefter till förändring, och det i sin tur ger motivation till att genomföra det. Vi spenderar så mycket tid på vår arbetsplats att det är sånt slöseri med att tänka negativt hela tiden. En bra liknelse som Susanne drog var att om vi har en trädgård, då plockar vi bort ogräs eftersom. Vi sparar inte på det för att kanske ta bort allt i slutet av sommaren. Likadant kan vi göra med det vi bär i vår ryggsäck, det kan vara jobbigt att gå igenom det, men det är värt att bli av med tunga bördor som påverkar oss. Mår vi bra blir vi kreativa och det skapar motivation. På en arbetsplats måste alla ta sitt ansvar för att få en god stämning, ge komplimanger och uppskattning, det ger energi. Fyll på energipåsen, både själsligt och fysiskt och genom tankar och känslor. Skratt och glädje ger mindre problem och sår man glädje får man glädje! Dagen avslutades med lunch. Sen skildes vi kollegor, och var och en åkte hem till sitt, förhoppningsvis fyllda av ny arbetsglädje och nya kunskaper! /Elisabeth Tellenbach

6 DETTA HÄNDER augusti och 31 oktober 3 november Tolksituationens komplexitet Nordiska folkhögskolan 7 september Skriftligt prov, auktorisationstestet september och 28 november - 2 december Handledarutbildning Strömbäcks folkhögskola september och november Handledarutbildning Nordiska folkhögskolan september EFSLI, European Forum of Sign Language Interpreters Årsmöte och konferens, arrangör ANIMU Danmark september 48+ konferens Härnösands folkhögskola 31 oktober-2 november WASLI, World Association of Sign Language Interpreters Konferens och årsmöte Worcester, Sydafrika november Se Nordiskt seminarium Samarrangemang av de nordiska tolkföreningarna på Nordiska folkhögskolan 7-9 december, mars och maj 2006 Juridik för tolkar Strömbäcks folkhögskola Auktoriserade tolkar i svenskt teckenspråk Tänk så fantastiskt, idag har Sverige 28 auktoriserade tolkar i svenskt teckenspråk! Nu står 30 förväntansfulla tolkar och bankar på dörren. Det är nämligen så många som anmält sig till 2005 års auktorisationsprov. En av dem som gjort det skriftliga provet 2004, kommer att göra den muntliga delen under Detta borgar för att fler och fler tolkar i framtiden kommer att satsa på att bli auktoriserade. Detta är mycket bra för tolkkåren, men även för dem som nyttjar våra tjänster. År 2004 skrev 52 tolkar realiaprovet. 39 stycken av dessa klarade den delen och blev därigenom kvalificerade till den muntliga delen. 28 av dessa blev auktoriserade, 10 underkändes och en kommer, som redan nämnts, att göra den muntliga delen hösten Vi önskar dem som kommer att skriva realiaprovet i höst Lycka till! / Katharina Granström Rapport från STTFs medverkan vid SDR: s kongress 2005 Vart fjärde år håller SDR en veckas kongress, i år var den placerad i Skövde, under tiden juni. STTF var inbjudna som gäst under lördagen den 18 juni. Temat för årets kongress var Mänskliga rättigheter. Det märktes också av deltagarnas sammansättning eftersom det var representanter från när och fjärran. Där fanns även en givande del med utställningsmontrar av varierat utbud. Allt från SDR: s egen försäljning av material till Nepals information om dövas situation i det landet. Den nya tekniken fanns naturligtvis också på plats. STTF: s uppgift på kongressen var att lyssna in vad som händer inom SDR och dövas värld, samt skapa kontakter på det informella planet. STTF som förening är väl etablerad i dessa sammanhang, det märktes tydligt. Man respekterar oss och är intresserade av oss som tolkkår. STTF tackar för inbjudan! Vänliga hälsningar, Katharina Granström, STTF I varje nummer av Tolktrycket berättar vi vad som har hänt med våra medlemmar på familjefronten. Skriv därför gärna till oss och berätta vad som händer just er! Malin Karlsson, Stockholm fick en son i februari, Samuel. Hon gifte sig i maj och heter numera Malin Tesfazion. Jenny Lööf, Eskilstuna, har gift sig och heter nu Jenny Stubelius Elin Svanerud, Uppsala, fick i februari sonen Ruben Pricilla Ferrerra, Stockholm, fick i maj en son Paula Ahlqvist, Västra Frölunda, fick i maj dottern Nomi Mia Abrahamsson, Halmstad, fick i maj sonen Alex Jeanette G Olander, Åskloster, fick en Thilda i juli. Josefin Waltin, Stockholm, fick i augusti dottern Nora Désirée Wiklund, Stockholm, fick i augusti dottern Ellen Astrid Larson, Örebro, fick i augusti dottern Embla Niina Ahola, Luleå, fick i augusti en dotter Susanne Carlsson, Luleå, fick i augusti en son

7 TTOLKPORTRÄTTE SEPTEMBER 2005 Nyutexaminerad teckenspråkstolk med trippelkompetens I september blir hon 30 år gammal, samma månad som hon tar sitt pick och pack och flyttar till Stockholm. Det är nämligen där som hon ska pröva sina vingar som tolk på allvar. Den 10 juni 2005 stod det klart, Kicki Åkerström hade nu tagit ytterligare en examen och förverkligat sin dröm att bli teckenspråkoch dövblindtolk. Det började som ett intresse, att se döva på stan som tecknade, följt av flera terminers studerande vid ABF: s kvällskurser. Målet att bli tolk var ett faktum. Kicki var 19 år och lyckades inte komma in på teckenspråkslinjen pga. sin unga ålder och i stället halkade hon in på Strömbäcks 2,5 åriga vuxendövtolkutbildningen, Hon är uppvuxen i Falun dit hon efter sin första examen återvände och arbetade som vuxendövtolk i fem år. Men visionen om teckenspråk- och dövblindtolk stagnerade inte. Kicki satt snart återigen i skolbänken och hoppade in på teckenspråkslinjens andra år på Västanvik, eftersom de teckenspråkskunskaper hon hade tillägnat sig under vuxendövtolkutbildningen motsvarade ungefär första året på dåvarande teckenspråkslinje. Modigt! Att våga påbörja en ytterligare tolkutbildning, som i sin tur kanske inte skulle leda till någon anställning, hur tänkte du? Ja, jag har hela tiden varit tjänstledig från min anställning i Falun, vilket varit en trygghet. Det var något jag bara ville göra! Oftast blir det bara något man säger, något som inte blir av. Jag är glad att jag tog tag i det, att uppfylla min dröm. På tolkutbildningen i Örebro , ledd av Karin H Johansson och Lisa Rosander, kände Kicki att det gynnat henne mycket att redan ha varit ute på fältet och arbetat. - Ja, när det gäller etik och allt det där runt i kring. Kicki har kontinuerligt frilansat som vuxendövtolk i Mellansverige under studierna i Örebro. Det är klart att det är två olika tolkprocesser under skrivtolkning och teckenspråkstolkning, men ändå kan jag inte att undvika att undra hur den ena tjänar den andra. - Jag känner också att jag tolkar mer i mitt skrivande nu hur ska jag säga detta så det inte låter fel, ja, att jag vågar göra om talspråk mer till skriftspråk. Nu under sommaren har hon varit tillbaka i Falun och arbetat både som vuxendövtolk, teckenspråk- och dövblindtolk. Hon ser tjusningen med sin utökade kompetens. - Brukargruppen blir bredare, och jag känner en större glädje för mitt yrke. Det är lyxigt att kunna variera sig! Ja, att ha trippelkompetens är inte något som har legat Kicki i fatet när det gäller att slåss om de få tjänsterna som finns runt om i landet idag, men trots sin nya kompetens har det inte märkts så mycket i plånboken. - Visst har jag har kunnat trycka på att jag har trippelkompetens men ändå är jag ny som teckenspråkstolk, men det kommer nog att gynna mig i längden. På Stockholms TC kommer Kicki till en början att fokusera sig på teckenspråks- och dövblindbiten men skrivandet är inget hon vill lägga åt sidan. Hon är fortfarande tjänstledig från TC i Falun och vikariatet i Stockholm sträcker sig t o m feb 2006, och därefter får framtiden visa var hon hamnar. Grattis till Stockholm TC som har fått Kicki till sitt förfogande. En tolk med trippelkompetens, de växer inte på träd! Och STTF väntar nu på ytterligare en medlem! /Jana Lannerås? -TOLKTRYCET - Namn: Lena Wänerskär Yrke: Teckenspråkstolk Jobbar sedan: 1986 Arbetsplats: Egen företagare med Sverige och världen som arbetsfält Det bästa med mitt jobb: Att det är så roligt och alla dessa människor jag får träffa Det sämsta med mitt jobb: Ärligt talat så finns det inget negativt. Inte vaknat en dag och sagt Jag vill inte jobba idag Drömtolkuppdrag: Har inget. Verkar kanske konstigt men jag har fått allt och får fortfarande allt jag kan drömma om. Utbildning jag vill ha i jobbet: Vet ej Då jag inte jobbar: Umgås med mina vänner och har kul även då. Jag blir glad av: Skratt och smittsamma människor (då menar jag inte de som har infektioner i kroppen) Jag samlar på: Erfarenheter Person jag beundrar: Mina föräldrar som även är mina förebilder och alla de som fått höra att de inte kan men tror på sig själv och gör det ändå. Motto: Humlor kan inte flyga, men de vet inte om det så de flyger ändå! Genom TÖI har Läkare utan gränser hört av sig. De söker tolkar som kan ställa upp som volontärer när de vill hjälpa gömda flyktingar och andra som saknar giltiga dokument. De är ofta i behov av tolkar, framförallt när det gäller psykiatriska konsultationer, eller andra sammanhang då ordagrann översättning är nödvändig. Detta kan ju vara svårt för oss som tolkar mellan svenska och teckenspråk, men det kan finnas de som har kunskap om andra teckenspråk. Är du intresserad, så finns det en ny intern webbsida, bara för volontärnätverket, där man kan hitta mycket information om projektet. Man kan också anmäla sitt intresse som volontär via ett särskilt formulär. Se 7

8 RÄTTEGÅNGSTOLKNING Under hösten 2004 och våren 2005 hölls rättegångstolkutbildning på Strömbäcks folkhögskola. Från början var det meningen att det skulle vara 12 platser, men trycket var så hårt att platserna utökades till 15. Denna utbildning riktades till både vuxendövtolkar och teckenspråks- och dövblindtolkar. Fördelningen var 6 vxd-tolkar och resterande tsp-tolkar. Karin Johansson är tolklärare på Strömbäck och huvudansvarig för utbildningen. Strömbäck har länge försökt få till en rättegångstolkutbildning, men det har stupat på lärarbrist. Nu fick man tag på Ylva Hedqvist-Hedlund. Hon är utbildad lärare och dessutom nämndeman. Utbildningens mål var att tolkarna skulle känna sig bekanta med de olika rum som man kommer i kontakt med under rättsprocessen. Därför besökte de bl. a häkte, fängelse, rättspsyk och tingsrätten. Mellan de tre utbildningstillfällena så fick deltagarna hemuppgifter för att hela tiden ha utbildningen aktuell. Vid sista tillfället övades rollspel då riktiga tjänstemän deltog. Vid uppföljningen efteråt diskuterade vxd- och tsp-tolkar för sig. Många diskussioner handlade om teckenval och om man T o l k t r y c k e t b e h ö v e r h j ä l p! STTF har under flera år anlitat ett tryckeri i södra Sverige för att trycka föreningens tidning Tolktrycket och Catrin Thorin och hennes kollegor på Falkenbergs TC har under lika lång tid hjälpt till att kuvertera tidningen och skickat till medlemmarna. Nu skall det dock ske en förändring. STTF söker ett nytt tryckeri och nya hjälpredor för hanteringen av Tolktrycket. Tanken att en Tolkutbildning skulle kunna hjälpa till kändes intressant och beroende på vilken utbildning välja tryckeri därefter så de båda ligger nära varandra. ska översätta innehållet eller ge termerna till den döve. Något som det inte finns något bra svar på, men slutsatsen blev nog ändå att tolken måste anpassa sig efter vilken brukare det är. Att blanda de olika yrkesgrupperna var något som Karin Johansson upplevde som både positivt och negativt. Man lär sig mycket av varandra, men eftersom flertalet var tsp-tolkar så lades tonvikten på dem. Därför kommer nästa utbildning bara rikta sig till tsptolkar. Men går allt som det ska kommer en rättegångstolkutbildning för vxd-tolkar att bli av, men tidigast hösten Då kommer också en vxd-tolklärare att vara med redan vid planeringen. I fjol höll Västanvik en rättegångstolkutbildning och snart startar även Kungälv sin utbildning. Töi står bakom utbildningarna men varje skola lägger upp sitt innehåll själv. /Elisabeth Tellenbach Hjälpen skulle innebära: Hämtning av färdigtryckta tidningar på tryckeriet och kuvertering. Kassör skickar färdigtryckta adresslappar som klistras på. Köpa frimärken, det kan diskuteras vem som gör det. Kassör eller elever? Klistra på frimärken och lägga på lådan. Tidningen går ut 4 ggr/år och det skulle ge eleverna gratis stödjande medlemskap och en ersättning till klasskassan på 1000 kr/nr. Med vänlig hälsning /STTF: s styrelse Notis: Detta läsår hade Västanviks fhsk planerat att starta en ettårig dövblindtolkutbildning för döva. Men p g a för få sökande ställs nu utbildningen in. 8

9 Vad tyckte några av deltagarna om kursen? Caroline Nordström Vuxendövtolk, Västerbottens TC Jag gick rättstolkutbildningen för att känna mig trygg i rättsliga sammanhang och lära mig gången i de olika myndigheters förfarande. Det gäller rättegång men även t.ex. polisförhör, advokat, brottsoffermyndighet osv. Kursen var väldigt bra upplagd. Teori och studiebesök varvades. Vi fick lära oss terminologin hos de olika myndigheterna, gången, fick vara in i de olika rummen man kan tänkas hamna i osv. Ibland kändes det lite väl djupt med terminologin. Nivån var ganska hög. Kändes ibland som om man läste till jurist eller liknande. Jag gick rättstolkutbildningen för att känna mig trygg i rättsliga sammanhang... Det som inte blev riktigt bra på vår utbildning var att vuxendövtolkarna inte riktigt fick sina behov tillgodosedda. När det gäller tecken skulle vi ha behövt en TSS-lärare som vi kunde bolla med eftersom vi inte kan använda alla tecken från teckenspråket. Det skulle också ha varit bra om någon lärare från vuxendövtolkutbildningen var med i kursledningen, som vet vilka behov vi har. Det skulle ha besparat oss från en del missförstånd. Speciellt märktes det när vi hade tolkträning hela dagen. Vi vuxendövtolkar fick väldigt lite tolkträning om man jämför med teckenspråkstolkarna. Plus att utrustningen inte var kollad innan om den fungerade. Det var synd. Det hoppas jag att de ändrar på tills nästa gång. Arbetsgivaren har stått för allt. Vi fick räkna arbetstid och vi fick material och även maten betald. Jag har jobbat samtidigt. Det har gått bra men hemtenterna var ganska jobbiga. Som jag sa så kändes det ibland som om man läste till jurist. Men vi fick sätta av tid och jobba med det under dagtid på arbetstid så det gick bra. Märit Blomström Teckenspråks- och dövblindtolk, Gävle TC Jag gick utbildningen därför att jag ville vara förberedd inför de uppdrag som då och då dyker upp inom detta område. Det är ju inte bara i rättegång som det kan behövas särskild kompetens, utan också hos polisen, familjerätten och på socialen för att nämna några exempel. Jag ville gå utbildningen för att få kunskap i själva rättssystemet och för att förhoppningsvis bli trygg inför kommande rättstolkuppdrag. Utbildningen motsvarade mina förväntningar i stort sett. Jag skulle kanske ha velat ha mer ordkunskap/tecken men jag tyckte inte att kurstiden räckte till för det. Sen är det ju som vanligt när man diskuterar teckenval, att det finns lika många lösningar som antalet personer. Det finns inte någon universallösning. Två av kurstillfällena sträckte sig över hela lördagen. Detta gjorde att jag kom hem sent på kvällen på lördagarna. Då kändes det tungt att jobba veckan efter. En dags ledighet efter intensiva kursdagar är alldeles för lite. Jag tycker att kursen borde ha förlagts till enbart vardagar. Då hade jag varit mycket piggare! Arbetsgivaren har stått för alla kostnader i samband med utbildningen. Arbetsgivaren har stått för alla kostnader i samband med utbildningen. Jag fick lästid, ungefär en halvdag, under betald arbetstid när vi hade hemtentamen. Studiebesök på hemmaplan fick jag också göra under betald arbetstid. Jag jobbade heltid samtidigt med utbildningen. Vissa perioder tyckte jag att det var jobbigt att ha mycket att läsa, och rätt så maffiga hemtentor att klara av. Då var jag ganska stressad och fick plugga mellan tolkuppdragen och mycket på kvälls- och nattetid. 9

10 Lärare till vår teckenspråks- och dövblindtolkutbildning En av våra lärare flyttar, så vi söker Dig som är beredd att anta en ny utmaning! Från och med i höst erbjuder vi en 4-årig tolkutbildning som ger möjlighet till flexibel in- och utgång, beroende på vilka förkunskaper och yrkeserfarenheter eleven har. Det betyder att Du får möjlighet att också vara med och forma den nya utbildning som nu startar i Önnestad. Du bör själv vara utbildad till teckenspråks- och dövblindtolk och dessutom ha några års erfarenhet från tolkyrket efter det att du blev klar med utbildningen. Eftersom Du skall fungera både som lärare och mentor för blivande tolkar så bör Du vara trygg i din yrkesroll och ha vana av att arbeta med människor, både individuellt och i grupp. Har du högre tolkutbildning poäng eller 20 poäng teckenspråk för teckenspråkstolkar så är det en merit, lika väl som om du har erfarenhet av att utbilda vuxna eller har gått F-linjen. Vi önskar ha din intresseanmälan så snart som möjligt före den 15 september. Vill Du veta mera så hör av dig till Lena Bellman, utbildningsansvarig, tel eller mobiltel , Mats Krook, SFHL, tel eller Bengt Lindner, rektor, tel Önnestads folkhögskola Tel: Skolgatan 32 Fax: Önnestad onnestad.fhsk@folkbildning.net 10

11 Hur arbetar våra tolkkollegor i Finland? Har du någon gång reflekterat över vad som händer i våra grannländer på tolkområdet? Det händer säkert en hel del som vi, tolkkåren i Sverige, skulle kunna ha glädje och nytta av att känna till. Andelslag inom teckenspråksbranschen. I Kielisilta nr Suomen Viittomakielen Tulkit RY, SVT ( Språkbryggan / Finlands Teckenspråkstolkars tidning ), skriver Sanna Kvist, Teckenspråkstolk i Finland, om den förändring hon och tre andra tolkkollegor upplevde när de blev ett team i Andelslaget Via. Via arbetar mycket med studietolkning (utbildningstolkning), men man utför även vardagstolkningar. Idag arbetar Via i team. Teamen delas främst in geografiskt, men även inom de ämnesområden studietolkningen ansvarar för. De flesta teamen har arbetat sedan Lokala team bildades i Uleåborg, Åbo, Idensalmi, Tammerfors och Helsingfors. (sju team) År 2004 grundade man ett administrativt team. Vias personalchef, Outi Huusko, har regelbunden kontakt med de ansvariga i varje team. Teamens storlek varierar, från tre till sju personer. Dessa team kan ha både studietolkar och vardagstolkar. Teamen träffas med två till tre veckors intervaller under några timmar. Alla berörda har även tillgång till e post, vilket gör kontakterna snabba och smidiga. Kaija Razavi har utbildat teamens ansvariga. Dessa har bland annat tagit fram en handbok för varje teamansvarig. Vias kvalitetshandbok. Alla i teamet har gemensamt ansvar för att se till att man följer handboken. Teamansvarig skall leda teamet och skapa en positiv diskussionsanda. Alla har ansvar för att göra sin röst hörd, också för att lyssna på varandra. Huvudsyftet med teamen är att fördela och organisera arbetet ändamålsenligt. Man ansvarar även för behov av vikarier. Men teamen kan nyttja distriktets tolkförmedling vid behov. Lösningsmodeller på praktiska problem hittar man också inom teamet. Man har alltid någon att prata med när man har behov av det. Men man överväger att anlita en utomstående handledare, som skall besöka teamen regelbundet. Dessa team har bildats för att de fyller ett verkligt behov. Det är ett mycket bra arbetssätt enligt Outi Huusko, personalchef. Tolkarna verkar också tycka det. Sanna Kvist, Via i Idensalmi, skriver att detta temaarbete gör att ingen behöver kämpa ensam. Trots att alla har ansvar för sitt eget område, fördelar man arbetsuppgifterna mer förnuftigt nu. Man har möjlighet att prova på nya lösningar och fatta egna beslut. Informationen löper smärtfritt, då alla får samma information samtidigt. Intressant lösning av tolktjänsten. Tolktjänsten i vårt land fungerar inte som Finlands. Jag tycker att Finland verkar ha en intressant lösning av tolktjänsten. Mindre, självgående team, med korta beslutsvägar. Ett väl fungerande informationsflöde (alla får informationen samtidigt), med både fysiska och digitala kontakter med kollegor och ledning. Modellen verkar ge tolkarna goda möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det skulle verkligen vara intressant att besöka ett team och se om det fortfarande, år 2005, fungerar lika bra. / Katharina Granström Medlem med goda kunskaper i det finska språket. Finland De tusen sjöarnas land Artiklarna i Kielisilta är för det mesta skrivna på finska. De artiklar jag refererat från var på svenska. Några är på engelska. Men för att vi, alla medlemmar i STTF, skall kunna ta del av fler intressanta händelser i vårt östra grannland, söker styrelsen någon medlem som har goda kunskaper i finska språket, och som gärna tar på sig att läsa Kielisilta. Du skall också vara villig att skriva något referat ur varje tidning till Tolktrycket. (Att det är ett ideellt arbete behöver väl knappast nämnas.) Tycker du att detta är något för dig? Skriv då till mig, katharina@sttf.nu så ordnar jag så att nästa nummer av Kielisilta kommer direkt till din brevlåda. Vi söker även någon medlem som vill ta på sig att läsa Norges tidning! Hör av dig till: tolktrycket@sttf.nu 11

12 Rapport från konferensen Tolkmöten 2005 Under två dagar fick vi privilegiet att vara med på tolkmötet som anordnades av TMU- och KONMAT-projekten (Härnösands folkhögskola) på Stockholms universitet den maj. TÖI, Delaktighet genom samverkan och Europeiska regionala utvecklingsfonden står bakom. Till mötet var det 177 anmälda varav några bara var med den ena eller andra dagen, några hade också lämnat återbud. Mestadels var det representanter från olika tolkutbildningar inom alla olika kategorier, men även en del tolkar från olika delar av Sverige deltog, dock inte så många vuxendövtolkar. Från anordnarnas sida hoppas man på fler träffar framöver och TMUprojektet kommer att ge ut ett inspirationsmaterial i september. Första dagen inleddes med en föreläsning av Kjersti Örvig från universitetet i Stavanger, Norge, där hon redogjorde för sin doktorsavhandling Maktförhållande i tolksituationen. Peter Lilliecrona (som själv är syntolkutbildare) fortsatte dagen med att förklara vad en syntolk gör. Detta var en mycket givande föreläsning tyckte vi eftersom det hade en hel del likheter med syntolkningen vi gör när vi dövblindtolkar. Vi fick bl.a. se en liten filmsnutt där Peter samtidigt syntolkade. Man brukar säga att En bild säger mer än tusen ord. Men hur mycket av bilden ska man syntolka? Det får inte bli så att man talar sönder det hela. Det man ser, känner och upplever är det man ska syntolka. Ofta utelämnas färger ur syntolkningen om det inte är så att färgen är väldigt avvikande eller är av central vikt. Inför en syntolkning är förberedelsen väldigt viktig. Ofta ser syntolken föreställningen flera gånger, och om det finns möjlighet så pratar även tolken med skådespelarna för att få mera kunskap och då bättre kunna förstå handlingen. Betalningen som syntolken får är väldigt liten. Varje föreställning ger 1000 kr men då får syntolken själv bekosta alla kringutgifter. Biljetter för att kunna förbereda sig måste tolken själv stå för och ofta behöver tolken se föreställningen väldigt många gånger, så då kanske det i slutändan bara är ungefär kronor kvar. För att en syntolkning ska bli möjlig krävs en del teknisk utrustning. Brukarna får en öronsnäcka och till exempel på bio så sitter syntolken på golvet och då dämpar stolarna ljudet så att inte övriga störs. Peter säger också att det är viktigt att informera alla i rummet om vad han gör för annars störs de av hans prat. Dagen fortsatte med Kicki Gärdin, Tolkmetodutvecklingsprojektet (TMU-projektet), som presenterade arbetet kring ett inspirationsmaterial för tolkutbildare. TMUprojektet är ett 3-årigt utvecklingsarbete som påbörjades 2003 och avslutas Projektets främsta syfte är att tydliggöra de gemensamma nämnarna inom tolkutbildningarna. Det är viktigt att stärka tolkrollen generellt och det finns ett värde av samverkan mellan olika tolkar. Förstudiearbetet inför projektet bestod bl.a. i att intervjua brukare och tolkar inom alla kategorier. Under förstudien så upptäckte intervjuarna att det förekom väldigt många fördomar kring andra tolkar. Många kontakttolkar trodde t.ex. att teckenspråkstolkar var barn och släktingar till döva samtidigt som många teckenspråkstolkar trodde att kontakttolkar var brukarens släktingar. TMU har anordnat olika aktiviteter i form av bl.a. seminarier för tolkutbildare och samverkan mellan tolkutbildningar. Kicki betonade just vikten av kontinuerliga träffar mellan tolkutbildningar och behovet av någon form av gemensam bas för alla teckenspråkstolkutbildningar. Hon menar också att tolkutbildningarna alltid utgår ifrån att den döve är en standard-döv, alltså att det är en döv person från Sverige som är kristen och medlem i dövföreningen, men verkligheten ser inte alltid så ut. Kicki visade också på ett dolt behov inom tolkning. Det finns säkert både barndomsdöva och vuxendöva med icke svensk kulturell bakgrund, dessa skulle då vara i behov av att få två typer av tolk samtidigt. Är det en barndomsdöv kanske det bästa vore med en teckenspråkstolk och en kontakttolk. Dessutom finns det säkert synskadade och blinda med en icke svensk kulturell bakgrund och då skulle behöva både en kontakttolk och en syntolk. Helge Niska från TÖI avslutade första dagens föreläsningar med att berätta om The Darfur Justice Project där de snabbutbildat rättstolkar för att kunna genomföra intervjuundersökning om det begåtts brott, krigsförbrytningar, mot folket som flytt från Darfur till Tchad. Dag två innehöll fler intressanta föreläsningar. Den livfulle och poetiske Stig Lundström berättade om resultatet från sin ensamutredning Nya former för nya krav, en tolkutbildningsutredning gällande kontakttolkutbildningens framtid. Olga Engmark från Kontakttolkutbildning och materialutveckling (KONMAT) berättade om deras utvecklingsprojekt. Elisabet Tiselius berättade om konferenstolkutbildningen och projektet att bygga en databas med allt material för utbildningen. Hanne Skaaden från universitetet i Oslo berättade om deras erfarenheter från distanskurs i kontakttolkutbildning som genomförts i Norge. Vi fick även en föreläsning av Annika Åkerberg från företaget Iuris Humani som gick igenom de mänskliga rättigheterna. Jonas Carlsson från Södertörns folkhögskola fick avsluta föreläsningarna med att visa hur de digitala språkboxarna (DSB) fungerar för utbildning av teckenspråkstolkar. Vi hade många tillfällen att prata med andra deltagare i konferensen under fika- och lunchpauser. Speciellt en kontakttolk pratade vi mycket med och konstaterade att vi har en del saker gemensamt men att de flesta kontakttolkar är frilansare och att brukarna ibland tyvärr väljer icke auktoriserade tolkar eftersom de är billigare. Vi är väldigt nöjda med dessa dagar men tycker det är lite tråkigt att inte fler tolkar deltog, det var ju ändå en kostnadsfri konferens. Det var två vuxendövtolkar, ett tiotal teckenspråks- och dövblindtolkar, ett gäng kontakttolkar, konferenstolkar och flest utbildare. /Charlotte Burwall, teckenspråksoch dövblindtolk Agneta Holmner, vuxendövtolk, Västerbottens TC 12

13 Högskoletolkkonferens juni Stafettpinnen för värdskapet för högskoletolkkonferensen överlämnades till Göteborgs universitet i Stockholm i juni förra året och efter många timmars planering, lite tandagnisslan och många skratt senare var det nu äntligen dags för årets konferens! Efter att i många år fokuserat på vår språkliga arbetsmiljö var det nu dags att flytta fokus till vår fysiska och mentala arbetsmiljö. Temat för årets konferens var Hur ska vi hålla till 65?, en nog så viktig fråga att ställa sig även om vi nu närmade oss semestertider och välförtjänta dagar i hängmattan. Platsen för årets konferens var Solhem på Björkö. En plats som gav föreläsarna möjlighet till praktiska moment som komplement till de stillasittande informationspassen och även oss deltagare en möjlighet till salta bad från bohusländska klippor. Våra medverkande föreläsare och inspiratörer var idrottslärare Bengt Backede samt kiropraktor Kjell Hellström. Bengt Backede är en föreläsare med mångårig erfarenhet av att ha teckenspråkstolkar med i sitt undervisningsarbete. Hans uppgift under konferensens första Alla f d studerande och f d personal är välkomna att fira Strömbäck folkhögskolas 50-årsjubileum tillsammans med oss den 7 ktober. För mer information se vår hemsida: dag var att lotsa oss genom en eftermiddag i teambuildingens tecken. Ute på Solhems gräsplan fick vi utföra olika aktiviteter som alla hade samma mål: att samarbeta, lösa uppkomna problem tillsammans och våga lita på varandra. En konferens består, som ni alla vet, inte bara av att inhämta ny kunskap under föreläsningstimmarna utan även av mat och underhållning. Så var det naturligtvis även denna gång. Efter en middag i havets tecken bjöd tolkarna vid Göteborgs universitet på kvällsunderhållning. En resa genom tolkyrkets historia från 1970-talets Coda Carlsson, som körde tolkanvändarna till sjukhuset i sin privata bil, till 2000-talets auktorisation. Tidsresan avslutades med gemensam teckensång till tonerna av Välkommen till Göteborg. Kvällen (och till viss del även natten) fortsatte sedan tillsammans med kareokemaskinen. Under konferensens andra dag var temat Kroppen och tolkning. Vår föreläsare Kjell Hellström har lång erfarenhet av både förebyggande och behandlande arbete av teckenspråkstolkar. Med den kunskapen i bagaget fick vi utföra en rörelseanalys av varandra under en kort tolkning för att se hur vi använder våra muskler och leder under ett tolkpass. Vi fick även en introduktion i kortmassage och triggerpunktsbehandling samt kunskap kring hur viktig vår andning är för vårt välbefinnande, både i och utanför en, många gånger stressig, tolksituation. En klart trivselhöjande faktor var att vi under våra dagar tillsammans hade vi den eminenta förmånen att ha en egen kock som lagade all mat i Solhems kök. Den maten Rick bjöd oss på går inte att beskriva i ord! Vad sägs om t ex rosmarinpotatis, nykokta havskräftor och mexikansk omelett? Mmmm Vi i Göteborg har nu lämnat stafettpinnen vidare till Örebro universitet och ser fram emot högskoletolkkonferensen /Teckenspråkstolkarna vid Göteborgs universitet gm Mia Uhlán 13

14 Teckenspråks- och dövblindtolkutbildningan Önnestads Folkhögskola 2003/2005 Från vänster : Rebecca Nordèn, Anna Nilsson, Petra Lilja, Sarah Thornberg, Annika Strandberg, Charlotte Randau, Kristina Strand och Mia Johansson. Reportrar sökes! Med anledning av WASLI - konferensen i Sydafrika hösten 2005 (31 okt 2 nov) sökte STTF fondpengar från bl. a Stiftelsen Tysta Skolan. Nu kan styrelsen med glädje meddela att STTF beviljats ett anslag för två personer på sammanlagt 8000 kr. Denna summa täcker konferensavgiften, resekostnaden kvarstår. Ett litet resebidrag kan fås från STTF. Nu söker vi en eller två ressugna medlemmar som är redo att åka ned till Sydafrika och träffa teckenspråkstolkar från hela världen under några dagar. Ta del av föreläsningar, mingla, uppleva landet och dess kultur, fotografera och rapportera. Låter det spännande? Kontakta Camilla eller Katarina i styrelsen. camilla@sttf.nu, katarina@sttf.nu JURIDIK FÖR TECKENSPRÅKS- DÖVBLINDTOLKAR/RÄTTSTOLKNING Strömbäcks folkhögskola genomför i samverkan med Tolk- och översättarinstitutet fortbildningskurs för verksamma tolkar inom området juridik och rättstolkning. Det finns 12 platser. Kursdagar: Kursinnehåll: 7-9 december -05 Juridik mars -06 Terminologi maj -06 Studiebesök Praktiska övningar Kursledare: Ylva Hedlund-Hedqvist Lärare/nämndeman Kurskostnad: Resor, boende och kurslitteratur Maila ansökan senast 3/10 till ställd till Karin Johansson För ytterligare information kontakta Karin Johansson Karin.johansson.stromback@folkbildning.net 14

15 The future of interpreting STTF is inviting interpreters from the Nordic countries to a conference at Nordiska Folkhögskolan in Kungälv on November The topic of the conference is: The future of interpreting how will the increasing number of people using cochlear implants influence the work of the Sign Language interpreter in the future? Friday November 11th Arrivals and light snack and coffee from Saturday November 12th Breakfast in the dining room for over night participants Sign Language used in rehabilitation of children with Cochlear Im plant by Radi Jönsson, doctor and Marja Öller-Darelid, speech patholo gist, both from the cochlear implant team, Sahlgrenska University Hospi tal, Gothenburg, Sweden Coffee break Cochlear Implants and Sign Lan guage by Patrick Kermit, interpreter educator and scholar at NTNU (Norges Tekniske Naturfaglige Uni versitet) Trondheim, Norway Lunch break Patrick Kermit continues How does the interpreter program need to change in order to meet the future needs? by Susanne Carstensen, section leader at KC, Copenhagen, Denmark Coffee break Susanne continues Dinner Sunday November 13th Breakfast in the dining room for over night participants Sign Language Interpreting- a challenge by Maya Rhodell and Ann-Sofie Schultz Interpreters and educators. Rhodell & Schultz Språk konsult from Mölnlycke, Sweden Coffee break Maya and Ann-Sofie continue Evaluation and closure Lunch and departures Sounds interesting? To participate, please send your payment AND an or letter to the address below before September 30, Registration is binding. Catrin Thorin, catrin.thorin@lthalland.se Tolkcentralen Box Falkenberg Conference fee with accommodation in single room incl. all meals: 1900 SEK Conference fee without accommodation incl. meals except breakfast: 900 SEK Plusgiro: If you have any questions, please call or send an e- mail to Catrin Thorin Cell phone: +46 (0) Vi kommer fortlöpande lägga in ny information om konferensen, vägbeskrivning, deltagarförteckning m.m. på Där finns också en länk till inbjudan i sin helhet. 15

16 Tolk ett bristyrke? För ett antal år sen fick tolkeleverna massor av erbjudande om jobb när de var klara med sin utbildning. Situationen har som de flesta vet vänt. Det utbildas snabbt nya tolkar, men nu för tiden ofta till arbetslöshet. Däremot lever föreställningen kvar om att tolk är ett bristyrke. Tolktrycket har gjort en undersökning om hur tolkutbildningen marknadsförs och nedan ser ni utdrag från olika hemsidor. Under det en sammanställning om hur det gick för vårens tolkelever som gick ut. Siffrorna kan ha kommit att ändrats under skivandets stund, men det ger en fingervisning om hur arbetsmarknaden ser ut. Blitolk.nu Det råder stor brist på kvalificerade teckenspråks-/dövblindtolkar i hela landet. Utsikterna att få jobb är alltså mycket goda för den som har en bra utbildning Arbetsförmedlingens hemsida Det råder brist på kvalificerade teckenspråkstolkar i hela landet. En bra utbildning ökar chanserna att få långvarig anställning då antalet fasta tjänster är relativt få. De flesta teckenspråkstolkar är anställda inom stat och kommun, men det förekommer ibland att enskilda organisationer och företag anställer teckenspråkstolkar Härnösands fhsk hemsida Vi har utbildningen som ger dig mycket goda chanser på en het arbetsmarknad. Efterfrågan på teckenspråkstolkar och dövblindtolkar är mycket stor Nordiska fhsk hemsida Behovet av teckenspråkstolkar i samhällslivet ökar konstant, vilket ger goda utsikter till anställning efter genomförd utbildning Töi s hemsida Det råder stor brist på teckenspråks/ dövblindtolkar och vuxendövtolkar i hela landet. Utsikterna att få jobb är alltså goda för dig som har gått utbildningen Jobb: Härnösand: två av åtta elever har fått fast jobb. Kungälv: Av de 14 elever som slutade julen 2003 är 13 igång och jobbar som tolk, antingen med fast tjänst, vikariat eller som frilans. Strömbäck: två elever har fått vikariat, några frilansar Södertörn: 11 av 12 har fått jobb, några av tjänsterna är fasta tidsbegränsade tjänster, en har fast heltidstjänst vid landsting, övriga har vikariat eller projekttjänster. Örebro: alla 12 elever utom en har fått jobb. Önnestad: en har fått jobb, en frilansar Praktik: Härnösand: Ny kull med 16 elever. Ingen praktik denna termin Kungälv: Elva elever som går sista terminen nu. (ny intagning våren 2006). Praktik Strömbäck: Ny kull med nio elever. Auskultation v Södertörn: Ny kull med 16 elever. Individuell praktikunder någon av v. 35, 36, 37, 49, 50 Västanvik: Åtta andraårselever. Praktik v Önnestad: v Örebro: v Flera av skolorna poängterar återigen svårigheten att få ut alla elever på praktik. Många tolkcentraler tackar nej p g a nyanställningar, omorganisationer och löften till andra tolkutbildningar. Önnestads fhsk kommer inte att starta någon vuxendövtolkutbildning detta år p g a för få sökande. Tolktrycket Tidningen är medlemmar- Skicka gärna in bidrag el- söker fler skribenter! nas forum, där vi tar upp det som rör teckenspråkstolkar. ler hör av dig om du vill hjälpa till, men inte vet med vad. Gå in på NÄSTA MANUSSTOPP: DEN 18 NOVEMBER Tolktrycket är Sveriges Teckenspråkstolkars Förenings Tidning. Den utkommer med 4 nummer per år. Hemsida: