Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?"

Transkript

1 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut

2 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:63 issn: isbn: omslagsfotografi: georg kristiansen tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 11 Bakgrund 11 Allt fler äldre 11 Kunskapssammanställningen Liv till åren 11 Tidigare kartläggningar 12 Internationella mål 13 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 13 Referenser 14 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre 15 Nätverk bildas 15 Syftet med utvecklingsarbetet 15 Målgrupp 16 Genomförande 16 Nätverk kräver planering 16 Nätverkets deltagare och samarbete 17 Referenser 17 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner 19 Emmaboda kommun Projekt Loket 19 Göteborgs stad, Majorna Dagcentralprojektet 25 Högsby kommun Hälsans Högsby 34 Kristianstads kommun Må bra på äldre dar 38 Linköpings kommun Efterfrågeundersökning och samrådsgrupp 50 Sigtuna kommun Relationssamtal i äldregrupper 55 Strömsund kommun Projekt Sundsvalls kommun Finsta och Ljustadalen 68 Älmhults kommun Projekt Örnsköldsviks kommun Ett aktivt åldrande i Anundsjö 81 Avslutande kommentarer 86 Lyckat resultat 86 Statens folkhälsoinstituts nya roll 87 Nätverket fortsätter 87

5 4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 5 Förord Personer 65 år och äldre utgör en stor del av den svenska befolkningen, drygt 17 procent, och den siffran kommer att stiga i framtiden. Denna utveckling gör att det, såväl från den enskilda människans som från samhällets synpunkt, är nödvändigt att satsa på effektiva insatser som bidrar till att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. Det går att påverka äldres hälsa upp i hög ålder positivt, genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet, visar kartläggningar som Statens folkhälsoinstitut gjort. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Det grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att de fortsätter att vara fysiskt och socialt aktiva. Men det behövs mer kunskap om vilka åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet för äldre, och om vilka metoder som kan leda till ett effektivt och framgångsrikt folkhälsoarbete. Detta ledde till att Folkhälsoinstitutet 1999 tog initiativ till ett utvecklingsarbete. Utgångspunkten för arbetet var kunskaper och erfarenheter från tidigare kartläggningar som tydliggjort folkhälsoarbetets möjligheter att positivt påverka äldres hälsa. Viktiga behov är också att eftersträva långsiktighet och kontinuitet i verksamheter och att förbättra dokumentationen och utvärderingen av folkhälsoarbetet bland äldre. Ett nätverk med representanter från tio kommuner startades. Denna rapport redovisar erfarenheter och resultat från dessa kommuners verksamheter, som pågått i ungefär tre år. Underlag för rapporten har varit de redovisningar som ansvariga för de olika kommunprojekten har sammanställt. Ansvarig på Statens folkhälsoinstitut för utvecklingsarbetet har varit utredare Anna Thille, som har sammanställt denna rapport i samarbete med utredare Anette Hamerslag. Gunnar Ågren Generaldirektör

7 6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 7 Sammanfattning Rapporten har två syften: att ge argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. Rapporten vänder sig i första hand till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Det viktigaste argumentet för folkhälsoarbete bland äldre är att det i hög utsträckning går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Trots detta har folkhälsoarbete riktat till äldre inte bedrivits i samma omfattning som till barn, ungdomar och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatser för äldre har dessutom handlat främst om vård och omsorg. Kartläggningar visar att det ofta saknas handlingsplaner och kontinuitet vid folkhälsoarbete bland äldre. Övriga argument är den demografiska utvecklingens konsekvenser, behoven att utveckla metoder från redan genomförda insatser och de nationella och internationella mål som finns. Huvuddelen av rapporten beskriver lärande exempel på hur folkhälsoarbete för äldre kan bedrivas inom en kommun. Tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre presenteras. Kommunerna är Emmaboda, Göteborgs stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. Olika metoder har använts, till exempel behovsundersökningar och utveckling av relationssamtal, nya och befintliga mötesplatser, startat nya aktiviteter och skapat nya former för samverkan. Genomgående redovisas tankar om både framgångsfaktorer och fallgropar. Utvecklingsarbetet inom kommunerna har bland annat resulterat i att nya mötesplatser startats, fler aktiviteter arrangeras, utvärdering och dokumentering ökat, politisk förankring skett, äldre involverats i verksamheter, folkhälsoarbetet nått personer som tidigare inte varit aktiva, handlingsplaner upprättats och samarbetet förbättrats, även om svårigheter finns. Projekten uppfyller flera av de kriterier som kartläggningar, studier och erfarenheter visat vara framgångsfaktorer för folkhälsoprojekt. Man beskriver svårigheter med bland annat tvärsektoriellt samarbete, att marknadsföra projekt, att bädda för projektets fortlevnad, omorganisationer och att kombinera projektledarrollen med ordinarie arbetsuppgift. Man beskriver även nyttan av samverkan i ett nätverk när det gäller utveckling av folkhälsoarbete för äldre. Folkhälsoinstitutet har stöttat projekten och nätverket genom kunskapsförmedling och gett bidrag till utvärdering av projekten.

9 8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 9 Inledning Rapporten syftar till att bidra med argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. I första hand vänder sig rapporten till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Huvuddelen av rapporten redovisar tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre. Fördjupad information kan fås genom kommunernas egna slutrapporter på Rapporten beskriver även kommunernas nytta av samverkan för idé- och erfarenhetsutbyte i ett nationellt nätverk för folkhälsoarbete bland äldre.

11 10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 11 Bakgrund Allt fler äldre I dag är drygt 17 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre. Andelen äldre har ökat och kommer att fortsätta öka. År 2030 beräknas 25 procent av innevånarna vara 65 år eller äldre, och antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas öka från knappt en halv miljon till omkring Svenskarna har hittills inte bara blivit äldre, de har också blivit friskare. Men på senare tid har det kommit studier som visar att trenden kan ha brutits, åtminstone för delar av den äldre befolkningen. Medellivslängden för kvinnor ökar inte längre och hälsan hos män år har försämrats. Mot denna bakgrund blir hälsofrämjande insatser bland äldre ännu viktigare. Kunskapssammanställningen Liv till åren Regeringen gav 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att redovisa vilka erfarenheter och möjligheter det finns att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland äldre och att bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Arbetet genomfördes i samarbete med Svenska kommunförbundet och redovisades i boken Liv till åren, en kunskapssammanställning om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Den viktigaste slutsatsen av kartläggningen är att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Av kunskapssammanställningen framgår också att fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och meningsfull sysselsättning är hörnpelare för god hälsa bland äldre. När man håller på att bli gammal är det inte längre lika angeläget att förebygga sjukdomar och problem som utvecklas under en lång tidsperiod. Det viktigaste är att bevara och stärka det friska och förebygga sjukdom och funktionshinder som kan påverka livskvaliteten i den närmaste framtiden. Insatserna bör syfta till att bevara hälsa, fördröja åldringsprocessen och minska risken för sjukdomar som är vanliga bland äldre. Åldrandet i sig innebär förändringar och försämringar av kroppen och kroppens funktioner, vilket gör de äldre mer sårbara. När äldre drabbas av sjukdom är det angeläget att de får stöd och hjälp så fort som möjligt. Om inte, finns det stor risk för en bestående försämring av deras hälsa.

13 12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Tidigare kartläggningar En viktig utgångspunkt för Folkhälsoinstitutets arbete bland äldre är att ha god kännedom om omfattningen och överblick av det folkhälsoarbete för äldre som bedrivs regionalt och lokalt. Institutet har därför gjort flera kartläggningar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, vilket avser verksamheter som bidrar till att bevara det friska, minska risken för sjukdom och bidrar till att äldre kan fortsätta att leva ett självständigt liv med bibehållen livskvalitet. Kartläggningarna visar att det finns ett intresse för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till äldre, även om inte alla kommuner har svarat på enkäterna. Jämfört med 1997 hade verksamheten fram till 2000 ökat i omfattning. Likaså hade samarbetet mellan kommuner, landsting och frivilliga organisationer ökat. Det finns dock skäl att peka på att personal inom både kommuner och landsting framhåller att det hälsofrämjande arbetet bland äldre riskerar att prioriteras lägre än vård och omsorg. Akuta vårdbehov måste mötas när de uppstår, medan effekterna av det hälsofrämjande arbetet blir tydliga först på längre sikt. Verksamheter Kartläggningarna visar att det folkhälsoarbete som bedrevs i Sveriges kommuner omfattade likartade aktiviteter: Fysisk aktivitet (promenader, gymnastik, boule, lättjogging med mera) Kultur/underhållning (musik, teater, läsecirklar, kurser, resor med mera) Skadeförebyggande Matlagning, näringslära Hobbyverksamhet (sömnad, snickeri, bakning, bridge, dans med mera) Kartläggning av äldres behov Uppsökande verksamhet Social samvaro (inte specificerad) Hälsofrämjande verksamhet (inte närmare specificerad) Ensamhet anses vara en faktor som bidrar till ohälsa. Oavsett om de aktiviteter man erbjuder är motion, studiecirklar eller bingo så framhålls vikten av social gemenskap. Med en viss förenkling kan syftet med olika verksamheter sammanfattas till att bryta ensamhet och isolering och att åstadkomma förutsättningar för äldre att leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. Människor har olika intressen, så även äldre. Det är därför viktigt att det inom en kommun finns ett varierat utbud av aktiviteter. Slutsatser av kartläggningarna Ett framgångsrikt folkhälsoarbete påverkar befolkningens hälsa och livskvalitet positivt. Det krävs åtgärder som påverkar både strukturella förhållanden och levnadsvanor, och insatser av såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande karaktär. Folkhälsoarbetet har hittills mest fokuserat på yngre och medelålders personer.

14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 13 Insatser bör planeras efter att man inventerat lokala behov, önskemål och resurser. Samverkan mellan olika aktörer (kommuner, landsting, frivilliga organisationer m.fl.) behöver förbättras. Insatserna bör dokumenteras och utvärderas i större omfattning än vad som hittills har skett. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre bör vara kontinuerlig och långsiktig. Kunskap är en betydelsefull faktor för framgång. Därför bör kompetensen förbättras bland personal inom hälso- och sjukvård, beslutsfattare, folkhälsoarbetare och de äldre. Pensionärs- och frivilligorganisationerna är betydelsefulla resurser i det hälsofrämjande arbetet. Internationella mål Sedan våren 1997, då Folkhälsoinstitutet startade verksamhetsområdet äldres hälsa, har flera viktiga beslut fattats på internationell och nationell nivå. WHO:s regionalkommitté för Europa, i vilken Sverige ingår, antog i september 1998 de reviderade hälsa för alla -målen i Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet. I måldokumentet ingår ett särskilt mål, och två delmål, som gäller äldre äldres hälsa: Mål 5 Åldras med hälsa Till år 2020 skall människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet. 5.1 För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återståend livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 procent. 5.2 Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 procent. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Våren 1998 antog regeringen en nationell handlingsplan för äldrepolitiken. I den påpekas bland annat att hälsofrämjande insatser ökar förutsättningarna för äldre att kunna fortsätta leva ett självständigtliv med god livskvalitet folkhälsoarbete bland äldre behöver förstärkas uppsökande verksamhet i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte bör utvecklas det lagliga stödet för förebyggande insatser finns i hälso- och sjukvårdslagen (2b HSL) ochsocialtjänstlagen (5 SoL).

15 14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Senare, i december 1998, tillsattes en parlamentariskt sammansatt beredning (SENIOR 2005) med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens arbete ska bidra till att de nationella målen för äldrepolitiken uppfylls, och om det finns skäl ska beredningen föreslå nya mål. De nationella målen som riksdagen beslutade 1998 innebär att äldre människor ska kunna åldras i trygghet och med fortsatt oberoende kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringen påpekade i direktiven till SENIOR 2005 att det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas tillvara inom olika samhällssektorer. I oktober 2003 lade beredningen fram ett slutbetänkande med förslag till hur de nationella målen i äldrepolitiken ska kunna uppfyllas. Referenser Berleen, G Bättre hälsa hos äldre! Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoarbete bland äldre Hur har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2001:38 Folkhälsoarbete bland äldre. Regeringsuppdrag beträffande hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande arbete för äldre en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:15. Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:46 Liv till åren. Om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet, Stockholm. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Regeringens proposition 1997/98:113. Stockholm.

16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 15 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre Det finns i dag tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och skäl för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet för äldre. Tungt vägande skäl är att andelen äldre ökar och att det finns goda möjligheter att upp i hög ålder förbättra livskvalitet och minska eller fördröja behovet av samhällets omsorg och vård. Trots det har folkhälsoarbetet bland äldre inte samma tradition som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till barn, ungdom och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatserna för äldre har i stor utsträckning varit fokuserade på vård och omsorg. Kartläggningar visar att handlingsplaner och kontinuitet ofta saknas när det gäller folkhälsoarbete bland äldre. Behovet av vård och omsorg är givetvis angeläget att tillgodose, men för att åstadkomma en positiv utveckling för de äldre måste det också finnas förutsättningar för att stärka och bevara det friska så länge som möjligt. Nätverk bildas Folkhälsoinstitutet kontaktade därför några kommuner, som tidigare hade visat ett intresse för hälsofrämjande verksamhet bland äldre, och bjöd dem till ett möte våren 1999 för att diskutera vilka möjligheter det finns att stimulera intresset för och utveckla bra metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Mötet ledde till att ett nätverk för folkhälsoarbete bland äldre bildades. Avsikten med att bilda ett nätverk var att skapa ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling samt att nätverkets medlemmar genom sina verksamheter skulle bidra till metodutveckling av lokalt folkhälsoarbete bland äldre. Varje kommun planerade sina verksamheter med utgångspunkt i sina förhållanden och möjligheter. Syftet med utvecklingsarbetet Syftet med utvecklingsarbetet var att öka intresset för hälsofrämjande insatser bland äldre förmedla kunskap om att det aldrig är för sent att förbättra äldres hälsosituation bidra till ökad folkhälsokompetens bland personal inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, beslutsfattare och de äldre, och bidra till ökad kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre utveckla bra samarbetsformer för aktörer inom området äldres hälsa utveckla strategier och metoder för långsiktig och kontinuerlig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre.

17 16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Målgrupp När Folkhälsoinstitutet våren 1997 beslutade att äldres hälsa skulle vara ett särskilt verksamhetsområde enades man om att definiera målgruppen som personer 65 år och äldre och som bor i eget boende och i stort sett klarar sig själva. Avsikten med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är att stärka och bevara friska och minska risken för sjukdom och vårdbehov. Det är därför angeläget att nå målgruppen innan funktionsnedsättningar och sjukdom har försämrat hälsan. Kommunerna i nätverket har dock haft målgrupper som inte helt överensstämt med Folkhälsoinstitutets definition. I flera av kommunerna har verksamheten bedrivits inom äldreomsorgen, men syftet har också då varit att även nå äldre utan behov av omsorg. Genomförande Den metod som har tillämpats är att genom samarbete i ett nätverk stimulera intresset för, öka kunskapen om betydelsen av, och utbyta erfarenheter till stöd för utveckling av metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Inträdesbiljetten för att delta i utvecklingsarbetet och nätverket var att man tagit fram en plan för lokal hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, att verksamheten skulle pågå under tre år och dokumenteras och utvärderas, och att den förankrades hos politiker, helst på både kommun- och landstingsnivå. De kommuner som har medverkat i nätverket fick ett bidrag till utvärdering på kronor från Folkhälsoinstitutet. Avsikten med bidraget var att underlätta för kommunerna att redan vid verksamhetens start planera för hur utvärderingen skulle genomföras. I övrigt ansvarade kommunerna själva för finansiering av sina verksamheter. Men i samband med att den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken antogs av riksdagen beslutades också att pengar skulle avsättas till utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Detta ledde till att flera av de kommuner som har deltagit i nätverket sökte och fick bidrag från Socialdepartementet. Nätverk kräver planering Ett väl fungerande nätverkssamarbete genererar nyfikenhet, engagemang, kreativitet och ansvarstagande hos sina medlemmar. Att bygga nätverk innebär i praktiken att kunskap används där organisationer och verksamheter kan ta hjälp av människors samlades resurser för att utvecklas. För att ett nätverk ska fungera bra behövs bland annat: en tydlig idé att nätverkets syfte identifieras att medlemmarna definierar sina förväntningar att medlemmarna tar på sig arbetsuppgifter och ansvar att samma personer deltar i varje möte

18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 17 att deltagarna har olika egenskaper - pådrivande - eftertänksam - engagerande - reflekterande - positiva till arbetet att deltagarna ges möjlighet till delaktighet och har inflytande och makt att deltagarna deltar på lika villkor förutsätter frivillighet och aktivt engagemang styrs av medlemmarnas behov och önskemål att arbetet är processinriktat att deltagarna lär av varandra att deltagarna träffas regelbundet Nätverkets deltagare och samarbete Nätverket kom att omfatta kommuner från olika delar av landet och av olika storlek. Sammanlagt tio kommuner deltog: Emmaboda, Göteborg stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. En representant för Kalmar läns landsting har också deltagit vid flera av träffarna. Under den tid som Folkhälsoinstitutet ansvarade för nätverket, juni 1999 till oktober 2001, anordnades nio nätverksträffar, varav sex omfattade två dagar och tre omfattade en dag. En viktig del vid varje träff var rapporter från medlemmarnas projekt. Alla fick möjlighet att redovisa sina erfarenheter och diskutera både positiva och negativa händelser. Vid några träffar anlitades också en professionell projekthandledare. Dessutom anlitades föreläsare inom kunskapsområden som utvärdering, uppsökande verksamhet, lokala välfärdsbokslut, beredningen SENIOR 2005, den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och motionsvanor och faktorer som påverkar vår motivation för fysisk aktivitet. Stående inslag vid träffarna var information om aktuella evenemang och beslut av betydelse för folkhälsoarbetet bland äldre, och tips om intressanta artiklar och böcker. Vid tre av nätverksträffarna anordnades studiebesök. De kommuner som besöktes var Emmaboda, Sundsvall och Kristianstad. Vid dessa möten fick nätverkets medlemmar tillfälle att ta del av verksamheten i kommunen, och träffa personer som var engagerade i projektet och representanter för målgruppen. Vid besöket i Emmaboda prövades också kollegial utvärdering, en metod som några kommuner använt för utvärdering av sina verksamheter. Referenser Hellmark, E. & Tykesson, P Nätverk och folkhälsoarbete. Tvärsektoriell samverkan på lokal nivå inom folkhälsoområdet. D-uppsats, 10 poäng. Mitthögskolan, Sundsvall.

19 18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 19 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner Emmaboda kommun Projekt Loket Loket är ett allaktivitetshus som drivs av äldreomsorgen i Emmaboda serviceområde. Loket har också drivits som ett folkhälsoprojekt för att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser för att höja människors livskvalitet, underlätta kvarboende och förebygga omsorgsbehov och ohälsa. Äldreomsorgen har i detta arbete samverkat med primärvården, psykiatrin, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Hyresgästföreningen och andra ideella organisationer. Utgångspunkten för projekt Loket var att alla, oavsett ålder, funktionshinder eller invandrarbakgrund, har behov av att känna sig sedda, hörda och behövda. För att få en ökad livskvalitet är det betydelsefullt att få vara en resurs, som kan dela med sig av sina tankar och erfarenheter och sin kunskap. Syfte Målet för projekt Loket var att skapa generations- och kulturintegrerade mötesplatser i Emmaboda tätort, i samverkan med flera föreningar, hyresgäster och yrkesgrupper. Lika viktiga som aktiviteterna i sig är möten mellan människor, eget ansvarstagande, inflytande och delaktighet. Syftet har också varit att minska generationsklyftor och främlingsfientlighet. Sammantaget leder detta till ökad livskvalitet, ökat kvarboende, minskad risk för ohälsa och fördröjt omsorgsbehov. Metod Projektledaren har informerat berörda yrkesgrupper och föreningar om projektets visioner och möjligheter och anordnat aktiviteter anpassade till deltagarnas intressen. Projektledaren har arbetat för att öka deltagarnas självförtroende, skapa förutsättningar och ge möjligheter till medverkan och delaktighet, vilket lett till att deltagarna tagit mer initiativ och ansvar. Avsikten har varit att projektledaren ska vara motorn i ett nätverksarbete, genom att bidra till att starta aktiviteter som på sikt kan drivas vidare av deltagarna själva. När deltagarna frivilligt tar ansvar för en aktivitet deltar de inte bara för sin egen skull, utan också för att hjälpa andra och för att hålla igång aktiviteten ifråga. Aktiviteterna grundar sig på deltagarnas intresse och ansvar. Deltagarna blir sedda, hörda och känner sig behövda, vilket bidrar till att öka deras livskvalitet. Samverkan med föreningar och yrkesgrupper i samhället har varit en självklarhet från projektledarens sida, men det har inte varit lätt. Särskilt personal inom sjukvården har haft svårt att se vad de kan bidra med och vad de kan vinna på denna samverkan.

21 20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Genomförande Verksamheten har i första hand ägt rum i allaktivitetshuset Loket, som är samlokaliserat med särskilt boende och med en mängd andra verksamheter som ryms i det tidigare ålderdomshemmet. Där finns bland annat kontor, arbetsrum, sammanträdesrum, restaurang, en lägenhet som används för studiecirklar, en lokal för fotvård, lokaler som används av individ- och familjeomsorg, och snickerilokaler och vävstuga. På Loket kan människor träffas. Där kan de möta mammor med små barn, bekanta som kommer för att delta i någon aktivitet eller bekantas bekanta. Till Loket kommer också personalens barn och barnbarn för att delta i aktiviteter som fritidsverksamhet, öppen förskola, mammacafé eller babycafé. Den privatägda restaurangen fyller en viktig funktion. Till restaurangen kommer yrkesverksamma, servicetagare, servicetagarnas gäster och pensionärer. Många matgäster besöker restaurangen varje dag och stannar sedan kvar på Loket för att träffa folk och delta i aktiviteter. Verksamheter Översikt av pågående och tidigare aktiviteter Hobbyverksamhet Vävstuga och snickeriverkstad. Caféverksamhet och träffar IT-, mamma-, pappa-, baby-, bokoch allsångscaféer och singelträffar. Kulturcaféer med invandrare, omsorgsutbildning, datortek m.m. Studiecirklar och föreläsningar Bygdehistorier och caféföreläsningar med olika teman. Studiecirkelverksamhet som anordnats av Vuxenskolan, PRO och kommunen. Motion och umgänge Daglig gymnastik, tipspromenader, stavgång, bordtennis, biljard, ljugarbänk och solarium. Bingo, frågesport och spel Bingo, tidningsläsning, snacka om nyheter, frågesport, kortgäng, fiaspelsgäng och storbingo på söndagar. Övriga aktiviteter Vistrubadur, teaterevenemang, gemensam grillplats, kolonilotter, mannekänguppvisning, gudstjänst, uthyrning av lokaler för privata, fester, informationssluss och konstutställning varje månad. Gymnastiken har funnits sedan projektet startade. I början drevs den av projektledaren, men sedan övertogs ansvaret av två deltagare personer på år deltar varje gång. Gymnastiken pågår fem dagar i veckan och varar cirka 25 minuter. Vävstugan var det stort intresse för och alla hjälptes åt. Cirka 15 kvinnor i åldern år lärde av varandra och vävningen blev deltagarstyrd. Ibland bjöd de varandra på kaffe samtidigt som de planerade arbetet. Deltagarna var nöjda med att få utöva sitt intresse och samtidigt vara en resurs för andra. Deras sociala nätverk utökades.

22 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 21 Singelträffar startades på initiativ av ensamstående kvinnor som saknade sociala nätverk och upplevde dålig livskvalitet. Till första träffen kom cirka 20 personer, hälften av varje kön, i åldrarna år. I början var träffen förlagd till Lokets lokaler, men efter ett par träffar flyttade de till Hotellet i Emmaboda. Där fanns det möjlighet att äta middag eller ta ett glas vin och möta lite mer folk. Träffarna pågick i 14 månader. Deltagarna lärde känna varandra och fann i gruppen nya vänner med liknande intressen. Ett par har bildats och en liten grupp fortsätter att träffas. Totalt har ungefär personer deltagit i träffarna. Stöttad av projektledaren startade en 70-årig kvinna en liknande grupp i Kalmar. Deltagarna rekryterades via affischer och kom från Öland och Kalmar. De träffade Emmabodagruppen ett par gånger. Att träffarna därefter upphört ska inte ses som ett misslyckande. De har fyllt sin funktion: deltagarna har utvecklat nya sociala nätverk och umgås numera med dem som de har mest gemensamt med. Stavgång var ett önskemål från en kvinna i 85-årsåldern. I samverkan med Korpen startade två grupper och deltagarantalet var stort. Men när en ledare slutade blev bara en grupp kvar. Flera av deltagarna började gå stavgång utan ledare minst en gång i veckan, och församlingshemmet köpte stavar för utlåning. IT-caféet med tre datorer och en skrivare startades. På caféet kan man lära sig att använda datorer. Varje dag besökte cirka 25 personer IT-caféet, ur olika generationer och kulturer. En kvinna i 50-årsåldern praktiserade på caféet genom att undervisa besökare som tidigare aldrig hade använt datorer. Några pensionärer använde e-post i sina kontakter med barn och barnbarn, några släktforskade, betalade räkningar eller lärde sig hur man skriver dokument eller söker information på Internet. Genom denna aktivitet nåddes yngre pensionärer, arbetslösa och många invandrarkvinnor. Informationssluss för anhöriga startades. Den var bemannad tre dagar i veckan 10 12, och drevs i samverkan med Demensanhörigföreningen, pensionärsorganisationerna och Röda Korset. Syftet var att underlätta för anhöriga att finna rätt väg för att få stöd och hjälp. Deltagarna utvecklade även sitt dataintresse och knöt nya kontakter med varandra. Kulturcaféet startades i samverkan med ett projekt för invandrare som omfattade datortek och svenska för invandrare. Pensionärer och personer från omsorgsutbildningen deltog också. De träffades, spelade kubb och drack kaffe tillsammans. Flera av invandrarna fortsatte att komma till Loket och delta i IT-caféet eller spela biljard eller pingis. Detta medförde att flera i samhället numera känner igen och accepterar dem. Konstutställningar var ett uppskattat inslag som anordnades för att försköna arbetsmiljön och locka fler att besöka Loket. Främst var det lokala konstnärer som ställde ut, och utställningarna har lockat nya besökare. Konstnärer har även arbetat med sina verk på plats, något som lett till många trevliga och intressanta diskussioner över generationsgränserna. Dagis startades i lokalerna. Genom barnen, som har olika nationaliteter, möts olika åldersgrupper och kulturer och lär känna varandra. FRO, en frivillig radioorganisation, startades för att locka ungdomar till lokalerna.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Bidrag till lokala föreningar och organisationer år 2016

Bidrag till lokala föreningar och organisationer år 2016 Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-03-01 Handläggare Samia Choudhury Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-04-07 Bidrag till lokala föreningar

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

INFORMATION OM FÖRENINGAR INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA I KARLSTAD

INFORMATION OM FÖRENINGAR INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA I KARLSTAD INFORMATION OM FÖRENINGAR INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA I KARLSTAD Arbetsmarknads - och socialförvaltningen Vuxenavdelningen 2018-07-02 Arbetsmarknads- och socialnämnden ser civilsamhället (frivilliga organisationer,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Bidrag till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre för år 2018 Dnr 155/18

Bidrag till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre för år 2018 Dnr 155/18 Vård- och omsorgsförvaltningen Christina Hammarlund Administrativ handläggare Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum 14 juni 2018 Bidrag till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre för år 2018

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge

, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge Det goda åldrandet Strategi för äldres trygghet, hälsa och livskvalitet Fastställd av kommunstyrelsen, 2017-06-07 Dnr: KS 2016/01991, - Östra Göinge V kommun Innehållsförteckning Det goda åldrandet 1 1

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar

Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-11-12 15 (28) Ks 389 Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar Dnr 2018/147 109 Bo Karlsson (SD) har 16 april 2018 lämnat

Läs mer

Utan äldre stannar Sverige

Utan äldre stannar Sverige Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering

Läs mer

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden En bättre plats att åldras på arbete för åldersvänliga städer i Norden Längre och friskare liv 27 miljoner invånare i Norden en av 20 är över 80 år Andelen äldre i Norden har fördubblats under de senaste

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

ABCDE. för administration och upphandling K ANSLIET F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING. Områdesutveckling i Hökarängen en insats inom Stadsdelsförnyelsen

ABCDE. för administration och upphandling K ANSLIET F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING. Områdesutveckling i Hökarängen en insats inom Stadsdelsförnyelsen Sektionen för administration och upphandling K ANSLIET F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2005-05-30 DNR 004-354/2005 Handläggare: Marie Eriksson Tfn: 08-508 18 004 Till stadsdelsnämnden

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19

Läs mer

Servicebostad i Håbo kommun

Servicebostad i Håbo kommun Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Rapport från tillsyn vid Lundagården

Rapport från tillsyn vid Lundagården Rapport Dnr VON16/48 Datum Marie Johnsson Rapport från tillsyn vid Lundagården Tillsynen Tillsynen har genomförts som ett samtal med enhetschef Eva Lindblom samt två undersköterskor och två vårdbiträden

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT

Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT 2015-03-03 Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT Projekt Författare Anna Westin Mona Agaton Sida 1 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Bakgrund 3 1.1 Mål och avgränsningar...

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA PROJEKTPLAN Varför ger kultur bättre hälsa? Man blir glad! hormoneffekter de hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga

Läs mer

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116 Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Flera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta

Flera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Flera friska år i Flen hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Margret Olsson projektledare Flens kommun 0157-430342 margret.olsson@flen.se Pilotprojekt Flens kommun 2017-2019 - social

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.

Läs mer

Äldrepolitiskt program

Äldrepolitiskt program Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service Servicebostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en servicebostad? Du som bor i servicebostad har en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare

Att skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Bidrag till lokala föreningar och organisationer år 2014

Bidrag till lokala föreningar och organisationer år 2014 Norrmalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-03-13 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. För projektbidrag

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA

STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA Verksamhetschef: Karoline Lundvall 08-580 229 28 Karoline.lundvall@jarfalla.se Ansvarar för Stöd och förebyggande,

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Vi gör din röst hörd!

Vi gör din röst hörd! Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015 Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2015 Nuläge/bakgrund Behov av vård-och omsorg för äldre kommer öka

Läs mer

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer