Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
|
|
- Isak Lundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut
2 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut
3 statens folkhälsoinstitut 2003:63 issn: isbn: omslagsfotografi: georg kristiansen tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003
4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 11 Bakgrund 11 Allt fler äldre 11 Kunskapssammanställningen Liv till åren 11 Tidigare kartläggningar 12 Internationella mål 13 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 13 Referenser 14 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre 15 Nätverk bildas 15 Syftet med utvecklingsarbetet 15 Målgrupp 16 Genomförande 16 Nätverk kräver planering 16 Nätverkets deltagare och samarbete 17 Referenser 17 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner 19 Emmaboda kommun Projekt Loket 19 Göteborgs stad, Majorna Dagcentralprojektet 25 Högsby kommun Hälsans Högsby 34 Kristianstads kommun Må bra på äldre dar 38 Linköpings kommun Efterfrågeundersökning och samrådsgrupp 50 Sigtuna kommun Relationssamtal i äldregrupper 55 Strömsund kommun Projekt Sundsvalls kommun Finsta och Ljustadalen 68 Älmhults kommun Projekt Örnsköldsviks kommun Ett aktivt åldrande i Anundsjö 81 Avslutande kommentarer 86 Lyckat resultat 86 Statens folkhälsoinstituts nya roll 87 Nätverket fortsätter 87
5 4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 5 Förord Personer 65 år och äldre utgör en stor del av den svenska befolkningen, drygt 17 procent, och den siffran kommer att stiga i framtiden. Denna utveckling gör att det, såväl från den enskilda människans som från samhällets synpunkt, är nödvändigt att satsa på effektiva insatser som bidrar till att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. Det går att påverka äldres hälsa upp i hög ålder positivt, genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet, visar kartläggningar som Statens folkhälsoinstitut gjort. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Det grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att de fortsätter att vara fysiskt och socialt aktiva. Men det behövs mer kunskap om vilka åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet för äldre, och om vilka metoder som kan leda till ett effektivt och framgångsrikt folkhälsoarbete. Detta ledde till att Folkhälsoinstitutet 1999 tog initiativ till ett utvecklingsarbete. Utgångspunkten för arbetet var kunskaper och erfarenheter från tidigare kartläggningar som tydliggjort folkhälsoarbetets möjligheter att positivt påverka äldres hälsa. Viktiga behov är också att eftersträva långsiktighet och kontinuitet i verksamheter och att förbättra dokumentationen och utvärderingen av folkhälsoarbetet bland äldre. Ett nätverk med representanter från tio kommuner startades. Denna rapport redovisar erfarenheter och resultat från dessa kommuners verksamheter, som pågått i ungefär tre år. Underlag för rapporten har varit de redovisningar som ansvariga för de olika kommunprojekten har sammanställt. Ansvarig på Statens folkhälsoinstitut för utvecklingsarbetet har varit utredare Anna Thille, som har sammanställt denna rapport i samarbete med utredare Anette Hamerslag. Gunnar Ågren Generaldirektör
7 6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 7 Sammanfattning Rapporten har två syften: att ge argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. Rapporten vänder sig i första hand till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Det viktigaste argumentet för folkhälsoarbete bland äldre är att det i hög utsträckning går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Trots detta har folkhälsoarbete riktat till äldre inte bedrivits i samma omfattning som till barn, ungdomar och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatser för äldre har dessutom handlat främst om vård och omsorg. Kartläggningar visar att det ofta saknas handlingsplaner och kontinuitet vid folkhälsoarbete bland äldre. Övriga argument är den demografiska utvecklingens konsekvenser, behoven att utveckla metoder från redan genomförda insatser och de nationella och internationella mål som finns. Huvuddelen av rapporten beskriver lärande exempel på hur folkhälsoarbete för äldre kan bedrivas inom en kommun. Tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre presenteras. Kommunerna är Emmaboda, Göteborgs stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. Olika metoder har använts, till exempel behovsundersökningar och utveckling av relationssamtal, nya och befintliga mötesplatser, startat nya aktiviteter och skapat nya former för samverkan. Genomgående redovisas tankar om både framgångsfaktorer och fallgropar. Utvecklingsarbetet inom kommunerna har bland annat resulterat i att nya mötesplatser startats, fler aktiviteter arrangeras, utvärdering och dokumentering ökat, politisk förankring skett, äldre involverats i verksamheter, folkhälsoarbetet nått personer som tidigare inte varit aktiva, handlingsplaner upprättats och samarbetet förbättrats, även om svårigheter finns. Projekten uppfyller flera av de kriterier som kartläggningar, studier och erfarenheter visat vara framgångsfaktorer för folkhälsoprojekt. Man beskriver svårigheter med bland annat tvärsektoriellt samarbete, att marknadsföra projekt, att bädda för projektets fortlevnad, omorganisationer och att kombinera projektledarrollen med ordinarie arbetsuppgift. Man beskriver även nyttan av samverkan i ett nätverk när det gäller utveckling av folkhälsoarbete för äldre. Folkhälsoinstitutet har stöttat projekten och nätverket genom kunskapsförmedling och gett bidrag till utvärdering av projekten.
9 8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 9 Inledning Rapporten syftar till att bidra med argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. I första hand vänder sig rapporten till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Huvuddelen av rapporten redovisar tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre. Fördjupad information kan fås genom kommunernas egna slutrapporter på Rapporten beskriver även kommunernas nytta av samverkan för idé- och erfarenhetsutbyte i ett nationellt nätverk för folkhälsoarbete bland äldre.
11 10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 11 Bakgrund Allt fler äldre I dag är drygt 17 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre. Andelen äldre har ökat och kommer att fortsätta öka. År 2030 beräknas 25 procent av innevånarna vara 65 år eller äldre, och antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas öka från knappt en halv miljon till omkring Svenskarna har hittills inte bara blivit äldre, de har också blivit friskare. Men på senare tid har det kommit studier som visar att trenden kan ha brutits, åtminstone för delar av den äldre befolkningen. Medellivslängden för kvinnor ökar inte längre och hälsan hos män år har försämrats. Mot denna bakgrund blir hälsofrämjande insatser bland äldre ännu viktigare. Kunskapssammanställningen Liv till åren Regeringen gav 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att redovisa vilka erfarenheter och möjligheter det finns att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland äldre och att bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Arbetet genomfördes i samarbete med Svenska kommunförbundet och redovisades i boken Liv till åren, en kunskapssammanställning om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Den viktigaste slutsatsen av kartläggningen är att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Av kunskapssammanställningen framgår också att fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och meningsfull sysselsättning är hörnpelare för god hälsa bland äldre. När man håller på att bli gammal är det inte längre lika angeläget att förebygga sjukdomar och problem som utvecklas under en lång tidsperiod. Det viktigaste är att bevara och stärka det friska och förebygga sjukdom och funktionshinder som kan påverka livskvaliteten i den närmaste framtiden. Insatserna bör syfta till att bevara hälsa, fördröja åldringsprocessen och minska risken för sjukdomar som är vanliga bland äldre. Åldrandet i sig innebär förändringar och försämringar av kroppen och kroppens funktioner, vilket gör de äldre mer sårbara. När äldre drabbas av sjukdom är det angeläget att de får stöd och hjälp så fort som möjligt. Om inte, finns det stor risk för en bestående försämring av deras hälsa.
13 12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Tidigare kartläggningar En viktig utgångspunkt för Folkhälsoinstitutets arbete bland äldre är att ha god kännedom om omfattningen och överblick av det folkhälsoarbete för äldre som bedrivs regionalt och lokalt. Institutet har därför gjort flera kartläggningar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, vilket avser verksamheter som bidrar till att bevara det friska, minska risken för sjukdom och bidrar till att äldre kan fortsätta att leva ett självständigt liv med bibehållen livskvalitet. Kartläggningarna visar att det finns ett intresse för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till äldre, även om inte alla kommuner har svarat på enkäterna. Jämfört med 1997 hade verksamheten fram till 2000 ökat i omfattning. Likaså hade samarbetet mellan kommuner, landsting och frivilliga organisationer ökat. Det finns dock skäl att peka på att personal inom både kommuner och landsting framhåller att det hälsofrämjande arbetet bland äldre riskerar att prioriteras lägre än vård och omsorg. Akuta vårdbehov måste mötas när de uppstår, medan effekterna av det hälsofrämjande arbetet blir tydliga först på längre sikt. Verksamheter Kartläggningarna visar att det folkhälsoarbete som bedrevs i Sveriges kommuner omfattade likartade aktiviteter: Fysisk aktivitet (promenader, gymnastik, boule, lättjogging med mera) Kultur/underhållning (musik, teater, läsecirklar, kurser, resor med mera) Skadeförebyggande Matlagning, näringslära Hobbyverksamhet (sömnad, snickeri, bakning, bridge, dans med mera) Kartläggning av äldres behov Uppsökande verksamhet Social samvaro (inte specificerad) Hälsofrämjande verksamhet (inte närmare specificerad) Ensamhet anses vara en faktor som bidrar till ohälsa. Oavsett om de aktiviteter man erbjuder är motion, studiecirklar eller bingo så framhålls vikten av social gemenskap. Med en viss förenkling kan syftet med olika verksamheter sammanfattas till att bryta ensamhet och isolering och att åstadkomma förutsättningar för äldre att leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. Människor har olika intressen, så även äldre. Det är därför viktigt att det inom en kommun finns ett varierat utbud av aktiviteter. Slutsatser av kartläggningarna Ett framgångsrikt folkhälsoarbete påverkar befolkningens hälsa och livskvalitet positivt. Det krävs åtgärder som påverkar både strukturella förhållanden och levnadsvanor, och insatser av såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande karaktär. Folkhälsoarbetet har hittills mest fokuserat på yngre och medelålders personer.
14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 13 Insatser bör planeras efter att man inventerat lokala behov, önskemål och resurser. Samverkan mellan olika aktörer (kommuner, landsting, frivilliga organisationer m.fl.) behöver förbättras. Insatserna bör dokumenteras och utvärderas i större omfattning än vad som hittills har skett. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre bör vara kontinuerlig och långsiktig. Kunskap är en betydelsefull faktor för framgång. Därför bör kompetensen förbättras bland personal inom hälso- och sjukvård, beslutsfattare, folkhälsoarbetare och de äldre. Pensionärs- och frivilligorganisationerna är betydelsefulla resurser i det hälsofrämjande arbetet. Internationella mål Sedan våren 1997, då Folkhälsoinstitutet startade verksamhetsområdet äldres hälsa, har flera viktiga beslut fattats på internationell och nationell nivå. WHO:s regionalkommitté för Europa, i vilken Sverige ingår, antog i september 1998 de reviderade hälsa för alla -målen i Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet. I måldokumentet ingår ett särskilt mål, och två delmål, som gäller äldre äldres hälsa: Mål 5 Åldras med hälsa Till år 2020 skall människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet. 5.1 För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återståend livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 procent. 5.2 Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 procent. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Våren 1998 antog regeringen en nationell handlingsplan för äldrepolitiken. I den påpekas bland annat att hälsofrämjande insatser ökar förutsättningarna för äldre att kunna fortsätta leva ett självständigtliv med god livskvalitet folkhälsoarbete bland äldre behöver förstärkas uppsökande verksamhet i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte bör utvecklas det lagliga stödet för förebyggande insatser finns i hälso- och sjukvårdslagen (2b HSL) ochsocialtjänstlagen (5 SoL).
15 14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Senare, i december 1998, tillsattes en parlamentariskt sammansatt beredning (SENIOR 2005) med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens arbete ska bidra till att de nationella målen för äldrepolitiken uppfylls, och om det finns skäl ska beredningen föreslå nya mål. De nationella målen som riksdagen beslutade 1998 innebär att äldre människor ska kunna åldras i trygghet och med fortsatt oberoende kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringen påpekade i direktiven till SENIOR 2005 att det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas tillvara inom olika samhällssektorer. I oktober 2003 lade beredningen fram ett slutbetänkande med förslag till hur de nationella målen i äldrepolitiken ska kunna uppfyllas. Referenser Berleen, G Bättre hälsa hos äldre! Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoarbete bland äldre Hur har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2001:38 Folkhälsoarbete bland äldre. Regeringsuppdrag beträffande hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande arbete för äldre en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:15. Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:46 Liv till åren. Om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet, Stockholm. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Regeringens proposition 1997/98:113. Stockholm.
16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 15 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre Det finns i dag tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och skäl för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet för äldre. Tungt vägande skäl är att andelen äldre ökar och att det finns goda möjligheter att upp i hög ålder förbättra livskvalitet och minska eller fördröja behovet av samhällets omsorg och vård. Trots det har folkhälsoarbetet bland äldre inte samma tradition som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till barn, ungdom och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatserna för äldre har i stor utsträckning varit fokuserade på vård och omsorg. Kartläggningar visar att handlingsplaner och kontinuitet ofta saknas när det gäller folkhälsoarbete bland äldre. Behovet av vård och omsorg är givetvis angeläget att tillgodose, men för att åstadkomma en positiv utveckling för de äldre måste det också finnas förutsättningar för att stärka och bevara det friska så länge som möjligt. Nätverk bildas Folkhälsoinstitutet kontaktade därför några kommuner, som tidigare hade visat ett intresse för hälsofrämjande verksamhet bland äldre, och bjöd dem till ett möte våren 1999 för att diskutera vilka möjligheter det finns att stimulera intresset för och utveckla bra metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Mötet ledde till att ett nätverk för folkhälsoarbete bland äldre bildades. Avsikten med att bilda ett nätverk var att skapa ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling samt att nätverkets medlemmar genom sina verksamheter skulle bidra till metodutveckling av lokalt folkhälsoarbete bland äldre. Varje kommun planerade sina verksamheter med utgångspunkt i sina förhållanden och möjligheter. Syftet med utvecklingsarbetet Syftet med utvecklingsarbetet var att öka intresset för hälsofrämjande insatser bland äldre förmedla kunskap om att det aldrig är för sent att förbättra äldres hälsosituation bidra till ökad folkhälsokompetens bland personal inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, beslutsfattare och de äldre, och bidra till ökad kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre utveckla bra samarbetsformer för aktörer inom området äldres hälsa utveckla strategier och metoder för långsiktig och kontinuerlig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre.
17 16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Målgrupp När Folkhälsoinstitutet våren 1997 beslutade att äldres hälsa skulle vara ett särskilt verksamhetsområde enades man om att definiera målgruppen som personer 65 år och äldre och som bor i eget boende och i stort sett klarar sig själva. Avsikten med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är att stärka och bevara friska och minska risken för sjukdom och vårdbehov. Det är därför angeläget att nå målgruppen innan funktionsnedsättningar och sjukdom har försämrat hälsan. Kommunerna i nätverket har dock haft målgrupper som inte helt överensstämt med Folkhälsoinstitutets definition. I flera av kommunerna har verksamheten bedrivits inom äldreomsorgen, men syftet har också då varit att även nå äldre utan behov av omsorg. Genomförande Den metod som har tillämpats är att genom samarbete i ett nätverk stimulera intresset för, öka kunskapen om betydelsen av, och utbyta erfarenheter till stöd för utveckling av metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Inträdesbiljetten för att delta i utvecklingsarbetet och nätverket var att man tagit fram en plan för lokal hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, att verksamheten skulle pågå under tre år och dokumenteras och utvärderas, och att den förankrades hos politiker, helst på både kommun- och landstingsnivå. De kommuner som har medverkat i nätverket fick ett bidrag till utvärdering på kronor från Folkhälsoinstitutet. Avsikten med bidraget var att underlätta för kommunerna att redan vid verksamhetens start planera för hur utvärderingen skulle genomföras. I övrigt ansvarade kommunerna själva för finansiering av sina verksamheter. Men i samband med att den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken antogs av riksdagen beslutades också att pengar skulle avsättas till utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Detta ledde till att flera av de kommuner som har deltagit i nätverket sökte och fick bidrag från Socialdepartementet. Nätverk kräver planering Ett väl fungerande nätverkssamarbete genererar nyfikenhet, engagemang, kreativitet och ansvarstagande hos sina medlemmar. Att bygga nätverk innebär i praktiken att kunskap används där organisationer och verksamheter kan ta hjälp av människors samlades resurser för att utvecklas. För att ett nätverk ska fungera bra behövs bland annat: en tydlig idé att nätverkets syfte identifieras att medlemmarna definierar sina förväntningar att medlemmarna tar på sig arbetsuppgifter och ansvar att samma personer deltar i varje möte
18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 17 att deltagarna har olika egenskaper - pådrivande - eftertänksam - engagerande - reflekterande - positiva till arbetet att deltagarna ges möjlighet till delaktighet och har inflytande och makt att deltagarna deltar på lika villkor förutsätter frivillighet och aktivt engagemang styrs av medlemmarnas behov och önskemål att arbetet är processinriktat att deltagarna lär av varandra att deltagarna träffas regelbundet Nätverkets deltagare och samarbete Nätverket kom att omfatta kommuner från olika delar av landet och av olika storlek. Sammanlagt tio kommuner deltog: Emmaboda, Göteborg stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. En representant för Kalmar läns landsting har också deltagit vid flera av träffarna. Under den tid som Folkhälsoinstitutet ansvarade för nätverket, juni 1999 till oktober 2001, anordnades nio nätverksträffar, varav sex omfattade två dagar och tre omfattade en dag. En viktig del vid varje träff var rapporter från medlemmarnas projekt. Alla fick möjlighet att redovisa sina erfarenheter och diskutera både positiva och negativa händelser. Vid några träffar anlitades också en professionell projekthandledare. Dessutom anlitades föreläsare inom kunskapsområden som utvärdering, uppsökande verksamhet, lokala välfärdsbokslut, beredningen SENIOR 2005, den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och motionsvanor och faktorer som påverkar vår motivation för fysisk aktivitet. Stående inslag vid träffarna var information om aktuella evenemang och beslut av betydelse för folkhälsoarbetet bland äldre, och tips om intressanta artiklar och böcker. Vid tre av nätverksträffarna anordnades studiebesök. De kommuner som besöktes var Emmaboda, Sundsvall och Kristianstad. Vid dessa möten fick nätverkets medlemmar tillfälle att ta del av verksamheten i kommunen, och träffa personer som var engagerade i projektet och representanter för målgruppen. Vid besöket i Emmaboda prövades också kollegial utvärdering, en metod som några kommuner använt för utvärdering av sina verksamheter. Referenser Hellmark, E. & Tykesson, P Nätverk och folkhälsoarbete. Tvärsektoriell samverkan på lokal nivå inom folkhälsoområdet. D-uppsats, 10 poäng. Mitthögskolan, Sundsvall.
19 18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?
20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 19 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner Emmaboda kommun Projekt Loket Loket är ett allaktivitetshus som drivs av äldreomsorgen i Emmaboda serviceområde. Loket har också drivits som ett folkhälsoprojekt för att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser för att höja människors livskvalitet, underlätta kvarboende och förebygga omsorgsbehov och ohälsa. Äldreomsorgen har i detta arbete samverkat med primärvården, psykiatrin, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Hyresgästföreningen och andra ideella organisationer. Utgångspunkten för projekt Loket var att alla, oavsett ålder, funktionshinder eller invandrarbakgrund, har behov av att känna sig sedda, hörda och behövda. För att få en ökad livskvalitet är det betydelsefullt att få vara en resurs, som kan dela med sig av sina tankar och erfarenheter och sin kunskap. Syfte Målet för projekt Loket var att skapa generations- och kulturintegrerade mötesplatser i Emmaboda tätort, i samverkan med flera föreningar, hyresgäster och yrkesgrupper. Lika viktiga som aktiviteterna i sig är möten mellan människor, eget ansvarstagande, inflytande och delaktighet. Syftet har också varit att minska generationsklyftor och främlingsfientlighet. Sammantaget leder detta till ökad livskvalitet, ökat kvarboende, minskad risk för ohälsa och fördröjt omsorgsbehov. Metod Projektledaren har informerat berörda yrkesgrupper och föreningar om projektets visioner och möjligheter och anordnat aktiviteter anpassade till deltagarnas intressen. Projektledaren har arbetat för att öka deltagarnas självförtroende, skapa förutsättningar och ge möjligheter till medverkan och delaktighet, vilket lett till att deltagarna tagit mer initiativ och ansvar. Avsikten har varit att projektledaren ska vara motorn i ett nätverksarbete, genom att bidra till att starta aktiviteter som på sikt kan drivas vidare av deltagarna själva. När deltagarna frivilligt tar ansvar för en aktivitet deltar de inte bara för sin egen skull, utan också för att hjälpa andra och för att hålla igång aktiviteten ifråga. Aktiviteterna grundar sig på deltagarnas intresse och ansvar. Deltagarna blir sedda, hörda och känner sig behövda, vilket bidrar till att öka deras livskvalitet. Samverkan med föreningar och yrkesgrupper i samhället har varit en självklarhet från projektledarens sida, men det har inte varit lätt. Särskilt personal inom sjukvården har haft svårt att se vad de kan bidra med och vad de kan vinna på denna samverkan.
21 20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Genomförande Verksamheten har i första hand ägt rum i allaktivitetshuset Loket, som är samlokaliserat med särskilt boende och med en mängd andra verksamheter som ryms i det tidigare ålderdomshemmet. Där finns bland annat kontor, arbetsrum, sammanträdesrum, restaurang, en lägenhet som används för studiecirklar, en lokal för fotvård, lokaler som används av individ- och familjeomsorg, och snickerilokaler och vävstuga. På Loket kan människor träffas. Där kan de möta mammor med små barn, bekanta som kommer för att delta i någon aktivitet eller bekantas bekanta. Till Loket kommer också personalens barn och barnbarn för att delta i aktiviteter som fritidsverksamhet, öppen förskola, mammacafé eller babycafé. Den privatägda restaurangen fyller en viktig funktion. Till restaurangen kommer yrkesverksamma, servicetagare, servicetagarnas gäster och pensionärer. Många matgäster besöker restaurangen varje dag och stannar sedan kvar på Loket för att träffa folk och delta i aktiviteter. Verksamheter Översikt av pågående och tidigare aktiviteter Hobbyverksamhet Vävstuga och snickeriverkstad. Caféverksamhet och träffar IT-, mamma-, pappa-, baby-, bokoch allsångscaféer och singelträffar. Kulturcaféer med invandrare, omsorgsutbildning, datortek m.m. Studiecirklar och föreläsningar Bygdehistorier och caféföreläsningar med olika teman. Studiecirkelverksamhet som anordnats av Vuxenskolan, PRO och kommunen. Motion och umgänge Daglig gymnastik, tipspromenader, stavgång, bordtennis, biljard, ljugarbänk och solarium. Bingo, frågesport och spel Bingo, tidningsläsning, snacka om nyheter, frågesport, kortgäng, fiaspelsgäng och storbingo på söndagar. Övriga aktiviteter Vistrubadur, teaterevenemang, gemensam grillplats, kolonilotter, mannekänguppvisning, gudstjänst, uthyrning av lokaler för privata, fester, informationssluss och konstutställning varje månad. Gymnastiken har funnits sedan projektet startade. I början drevs den av projektledaren, men sedan övertogs ansvaret av två deltagare personer på år deltar varje gång. Gymnastiken pågår fem dagar i veckan och varar cirka 25 minuter. Vävstugan var det stort intresse för och alla hjälptes åt. Cirka 15 kvinnor i åldern år lärde av varandra och vävningen blev deltagarstyrd. Ibland bjöd de varandra på kaffe samtidigt som de planerade arbetet. Deltagarna var nöjda med att få utöva sitt intresse och samtidigt vara en resurs för andra. Deras sociala nätverk utökades.
22 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 21 Singelträffar startades på initiativ av ensamstående kvinnor som saknade sociala nätverk och upplevde dålig livskvalitet. Till första träffen kom cirka 20 personer, hälften av varje kön, i åldrarna år. I början var träffen förlagd till Lokets lokaler, men efter ett par träffar flyttade de till Hotellet i Emmaboda. Där fanns det möjlighet att äta middag eller ta ett glas vin och möta lite mer folk. Träffarna pågick i 14 månader. Deltagarna lärde känna varandra och fann i gruppen nya vänner med liknande intressen. Ett par har bildats och en liten grupp fortsätter att träffas. Totalt har ungefär personer deltagit i träffarna. Stöttad av projektledaren startade en 70-årig kvinna en liknande grupp i Kalmar. Deltagarna rekryterades via affischer och kom från Öland och Kalmar. De träffade Emmabodagruppen ett par gånger. Att träffarna därefter upphört ska inte ses som ett misslyckande. De har fyllt sin funktion: deltagarna har utvecklat nya sociala nätverk och umgås numera med dem som de har mest gemensamt med. Stavgång var ett önskemål från en kvinna i 85-årsåldern. I samverkan med Korpen startade två grupper och deltagarantalet var stort. Men när en ledare slutade blev bara en grupp kvar. Flera av deltagarna började gå stavgång utan ledare minst en gång i veckan, och församlingshemmet köpte stavar för utlåning. IT-caféet med tre datorer och en skrivare startades. På caféet kan man lära sig att använda datorer. Varje dag besökte cirka 25 personer IT-caféet, ur olika generationer och kulturer. En kvinna i 50-årsåldern praktiserade på caféet genom att undervisa besökare som tidigare aldrig hade använt datorer. Några pensionärer använde e-post i sina kontakter med barn och barnbarn, några släktforskade, betalade räkningar eller lärde sig hur man skriver dokument eller söker information på Internet. Genom denna aktivitet nåddes yngre pensionärer, arbetslösa och många invandrarkvinnor. Informationssluss för anhöriga startades. Den var bemannad tre dagar i veckan 10 12, och drevs i samverkan med Demensanhörigföreningen, pensionärsorganisationerna och Röda Korset. Syftet var att underlätta för anhöriga att finna rätt väg för att få stöd och hjälp. Deltagarna utvecklade även sitt dataintresse och knöt nya kontakter med varandra. Kulturcaféet startades i samverkan med ett projekt för invandrare som omfattade datortek och svenska för invandrare. Pensionärer och personer från omsorgsutbildningen deltog också. De träffades, spelade kubb och drack kaffe tillsammans. Flera av invandrarna fortsatte att komma till Loket och delta i IT-caféet eller spela biljard eller pingis. Detta medförde att flera i samhället numera känner igen och accepterar dem. Konstutställningar var ett uppskattat inslag som anordnades för att försköna arbetsmiljön och locka fler att besöka Loket. Främst var det lokala konstnärer som ställde ut, och utställningarna har lockat nya besökare. Konstnärer har även arbetat med sina verk på plats, något som lett till många trevliga och intressanta diskussioner över generationsgränserna. Dagis startades i lokalerna. Genom barnen, som har olika nationaliteter, möts olika åldersgrupper och kulturer och lär känna varandra. FRO, en frivillig radioorganisation, startades för att locka ungdomar till lokalerna.
Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.
1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merBidrag till lokala föreningar och organisationer år 2016
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-03-01 Handläggare Samia Choudhury Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-04-07 Bidrag till lokala föreningar
Läs merÄldre 2020. Lättläst version
Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning
Läs merINFORMATION OM FÖRENINGAR INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA I KARLSTAD
INFORMATION OM FÖRENINGAR INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA I KARLSTAD Arbetsmarknads - och socialförvaltningen Vuxenavdelningen 2018-07-02 Arbetsmarknads- och socialnämnden ser civilsamhället (frivilliga organisationer,
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merBidrag till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre för år 2018 Dnr 155/18
Vård- och omsorgsförvaltningen Christina Hammarlund Administrativ handläggare Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum 14 juni 2018 Bidrag till att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre för år 2018
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs mer, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge
Det goda åldrandet Strategi för äldres trygghet, hälsa och livskvalitet Fastställd av kommunstyrelsen, 2017-06-07 Dnr: KS 2016/01991, - Östra Göinge V kommun Innehållsförteckning Det goda åldrandet 1 1
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merProjekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper
Läs merStadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer
Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merMotion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-11-12 15 (28) Ks 389 Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar Dnr 2018/147 109 Bo Karlsson (SD) har 16 april 2018 lämnat
Läs merUtan äldre stannar Sverige
Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merRapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering
Läs merEn bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden
En bättre plats att åldras på arbete för åldersvänliga städer i Norden Längre och friskare liv 27 miljoner invånare i Norden en av 20 är över 80 år Andelen äldre i Norden har fördubblats under de senaste
Läs merTILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12
TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se
Läs merABCDE. för administration och upphandling K ANSLIET F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING. Områdesutveckling i Hökarängen en insats inom Stadsdelsförnyelsen
Sektionen för administration och upphandling K ANSLIET F ARSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2005-05-30 DNR 004-354/2005 Handläggare: Marie Eriksson Tfn: 08-508 18 004 Till stadsdelsnämnden
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merPROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merServicebostad i Håbo kommun
Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merProjektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009
IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs mer2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014
2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merEN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Läs merRapport från tillsyn vid Lundagården
Rapport Dnr VON16/48 Datum Marie Johnsson Rapport från tillsyn vid Lundagården Tillsynen Tillsynen har genomförts som ett samtal med enhetschef Eva Lindblom samt två undersköterskor och två vårdbiträden
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFlera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta
Flera friska år i Flen hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta Margret Olsson projektledare Flens kommun 0157-430342 margret.olsson@flen.se Pilotprojekt Flens kommun 2017-2019 - social
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN
En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.
Läs merANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Läs merMeningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT
2015-03-03 Meningsfull fritid för vuxna med funktionsnedsättning SLUTRAPPORT Projekt Författare Anna Westin Mona Agaton Sida 1 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Bakgrund 3 1.1 Mål och avgränsningar...
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA PROJEKTPLAN Varför ger kultur bättre hälsa? Man blir glad! hormoneffekter de hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merMötesplatser för kunskap
Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merKOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015 Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2015 Nuläge/bakgrund Behov av vård-och omsorg för äldre kommer öka
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merServicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service
Servicebostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en servicebostad? Du som bor i servicebostad har en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merAtt skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare
Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merBidrag till lokala föreningar och organisationer år 2014
Norrmalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-03-13 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut 1. För projektbidrag
Läs merSTÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA
STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA STÖD OCH FÖREBYGGANDE VERKSAMHETER I JÄRFÄLLA Verksamhetschef: Karoline Lundvall 08-580 229 28 Karoline.lundvall@jarfalla.se Ansvarar för Stöd och förebyggande,
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...
Läs merSocialdepartementet. 103 33 Stockholm
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merVi gör din röst hörd!
Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt
Läs merMÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Läs mer