Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?"

Transkript

1 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut

2 Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:63 issn: isbn: omslagsfotografi: georg kristiansen tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 11 Bakgrund 11 Allt fler äldre 11 Kunskapssammanställningen Liv till åren 11 Tidigare kartläggningar 12 Internationella mål 13 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 13 Referenser 14 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre 15 Nätverk bildas 15 Syftet med utvecklingsarbetet 15 Målgrupp 16 Genomförande 16 Nätverk kräver planering 16 Nätverkets deltagare och samarbete 17 Referenser 17 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner 19 Emmaboda kommun Projekt Loket 19 Göteborgs stad, Majorna Dagcentralprojektet 25 Högsby kommun Hälsans Högsby 34 Kristianstads kommun Må bra på äldre dar 38 Linköpings kommun Efterfrågeundersökning och samrådsgrupp 50 Sigtuna kommun Relationssamtal i äldregrupper 55 Strömsund kommun Projekt Sundsvalls kommun Finsta och Ljustadalen 68 Älmhults kommun Projekt Örnsköldsviks kommun Ett aktivt åldrande i Anundsjö 81 Avslutande kommentarer 86 Lyckat resultat 86 Statens folkhälsoinstituts nya roll 87 Nätverket fortsätter 87

5 4 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 5 Förord Personer 65 år och äldre utgör en stor del av den svenska befolkningen, drygt 17 procent, och den siffran kommer att stiga i framtiden. Denna utveckling gör att det, såväl från den enskilda människans som från samhällets synpunkt, är nödvändigt att satsa på effektiva insatser som bidrar till att bevara och stärka möjligheterna för ett självständigt liv upp i hög ålder. Det går att påverka äldres hälsa upp i hög ålder positivt, genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet, visar kartläggningar som Statens folkhälsoinstitut gjort. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Det grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att de fortsätter att vara fysiskt och socialt aktiva. Men det behövs mer kunskap om vilka åtgärder som förbättrar hälsa och livskvalitet för äldre, och om vilka metoder som kan leda till ett effektivt och framgångsrikt folkhälsoarbete. Detta ledde till att Folkhälsoinstitutet 1999 tog initiativ till ett utvecklingsarbete. Utgångspunkten för arbetet var kunskaper och erfarenheter från tidigare kartläggningar som tydliggjort folkhälsoarbetets möjligheter att positivt påverka äldres hälsa. Viktiga behov är också att eftersträva långsiktighet och kontinuitet i verksamheter och att förbättra dokumentationen och utvärderingen av folkhälsoarbetet bland äldre. Ett nätverk med representanter från tio kommuner startades. Denna rapport redovisar erfarenheter och resultat från dessa kommuners verksamheter, som pågått i ungefär tre år. Underlag för rapporten har varit de redovisningar som ansvariga för de olika kommunprojekten har sammanställt. Ansvarig på Statens folkhälsoinstitut för utvecklingsarbetet har varit utredare Anna Thille, som har sammanställt denna rapport i samarbete med utredare Anette Hamerslag. Gunnar Ågren Generaldirektör

7 6 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 7 Sammanfattning Rapporten har två syften: att ge argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. Rapporten vänder sig i första hand till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Det viktigaste argumentet för folkhälsoarbete bland äldre är att det i hög utsträckning går att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Trots detta har folkhälsoarbete riktat till äldre inte bedrivits i samma omfattning som till barn, ungdomar och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatser för äldre har dessutom handlat främst om vård och omsorg. Kartläggningar visar att det ofta saknas handlingsplaner och kontinuitet vid folkhälsoarbete bland äldre. Övriga argument är den demografiska utvecklingens konsekvenser, behoven att utveckla metoder från redan genomförda insatser och de nationella och internationella mål som finns. Huvuddelen av rapporten beskriver lärande exempel på hur folkhälsoarbete för äldre kan bedrivas inom en kommun. Tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre presenteras. Kommunerna är Emmaboda, Göteborgs stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. Olika metoder har använts, till exempel behovsundersökningar och utveckling av relationssamtal, nya och befintliga mötesplatser, startat nya aktiviteter och skapat nya former för samverkan. Genomgående redovisas tankar om både framgångsfaktorer och fallgropar. Utvecklingsarbetet inom kommunerna har bland annat resulterat i att nya mötesplatser startats, fler aktiviteter arrangeras, utvärdering och dokumentering ökat, politisk förankring skett, äldre involverats i verksamheter, folkhälsoarbetet nått personer som tidigare inte varit aktiva, handlingsplaner upprättats och samarbetet förbättrats, även om svårigheter finns. Projekten uppfyller flera av de kriterier som kartläggningar, studier och erfarenheter visat vara framgångsfaktorer för folkhälsoprojekt. Man beskriver svårigheter med bland annat tvärsektoriellt samarbete, att marknadsföra projekt, att bädda för projektets fortlevnad, omorganisationer och att kombinera projektledarrollen med ordinarie arbetsuppgift. Man beskriver även nyttan av samverkan i ett nätverk när det gäller utveckling av folkhälsoarbete för äldre. Folkhälsoinstitutet har stöttat projekten och nätverket genom kunskapsförmedling och gett bidrag till utvärdering av projekten.

9 8 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 9 Inledning Rapporten syftar till att bidra med argument för att folkhälsoarbete bland äldre behövs, och att beskriva metoder för hur man praktiskt kan gå till väga. I första hand vänder sig rapporten till praktiker som vill få svar på frågan hur gör man?. Huvuddelen av rapporten redovisar tio kommuners fleråriga folkhälsoprojekt för äldre. Fördjupad information kan fås genom kommunernas egna slutrapporter på Rapporten beskriver även kommunernas nytta av samverkan för idé- och erfarenhetsutbyte i ett nationellt nätverk för folkhälsoarbete bland äldre.

11 10 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 11 Bakgrund Allt fler äldre I dag är drygt 17 procent av den svenska befolkningen 65 år eller äldre. Andelen äldre har ökat och kommer att fortsätta öka. År 2030 beräknas 25 procent av innevånarna vara 65 år eller äldre, och antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas öka från knappt en halv miljon till omkring Svenskarna har hittills inte bara blivit äldre, de har också blivit friskare. Men på senare tid har det kommit studier som visar att trenden kan ha brutits, åtminstone för delar av den äldre befolkningen. Medellivslängden för kvinnor ökar inte längre och hälsan hos män år har försämrats. Mot denna bakgrund blir hälsofrämjande insatser bland äldre ännu viktigare. Kunskapssammanställningen Liv till åren Regeringen gav 1998 Folkhälsoinstitutet i uppdrag att redovisa vilka erfarenheter och möjligheter det finns att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande bland äldre och att bedöma möjliga effekter för individ och samhälle. Arbetet genomfördes i samarbete med Svenska kommunförbundet och redovisades i boken Liv till åren, en kunskapssammanställning om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Den viktigaste slutsatsen av kartläggningen är att det i stor utsträckning går att förebygga sjukdom och påverka äldres psykiska och fysiska hälsosituation genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Denna möjlighet är större än man tidigare trott. Grundläggande för hälsa och livskvalitet är att äldre bibehåller en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Av kunskapssammanställningen framgår också att fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och meningsfull sysselsättning är hörnpelare för god hälsa bland äldre. När man håller på att bli gammal är det inte längre lika angeläget att förebygga sjukdomar och problem som utvecklas under en lång tidsperiod. Det viktigaste är att bevara och stärka det friska och förebygga sjukdom och funktionshinder som kan påverka livskvaliteten i den närmaste framtiden. Insatserna bör syfta till att bevara hälsa, fördröja åldringsprocessen och minska risken för sjukdomar som är vanliga bland äldre. Åldrandet i sig innebär förändringar och försämringar av kroppen och kroppens funktioner, vilket gör de äldre mer sårbara. När äldre drabbas av sjukdom är det angeläget att de får stöd och hjälp så fort som möjligt. Om inte, finns det stor risk för en bestående försämring av deras hälsa.

13 12 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Tidigare kartläggningar En viktig utgångspunkt för Folkhälsoinstitutets arbete bland äldre är att ha god kännedom om omfattningen och överblick av det folkhälsoarbete för äldre som bedrivs regionalt och lokalt. Institutet har därför gjort flera kartläggningar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, vilket avser verksamheter som bidrar till att bevara det friska, minska risken för sjukdom och bidrar till att äldre kan fortsätta att leva ett självständigt liv med bibehållen livskvalitet. Kartläggningarna visar att det finns ett intresse för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till äldre, även om inte alla kommuner har svarat på enkäterna. Jämfört med 1997 hade verksamheten fram till 2000 ökat i omfattning. Likaså hade samarbetet mellan kommuner, landsting och frivilliga organisationer ökat. Det finns dock skäl att peka på att personal inom både kommuner och landsting framhåller att det hälsofrämjande arbetet bland äldre riskerar att prioriteras lägre än vård och omsorg. Akuta vårdbehov måste mötas när de uppstår, medan effekterna av det hälsofrämjande arbetet blir tydliga först på längre sikt. Verksamheter Kartläggningarna visar att det folkhälsoarbete som bedrevs i Sveriges kommuner omfattade likartade aktiviteter: Fysisk aktivitet (promenader, gymnastik, boule, lättjogging med mera) Kultur/underhållning (musik, teater, läsecirklar, kurser, resor med mera) Skadeförebyggande Matlagning, näringslära Hobbyverksamhet (sömnad, snickeri, bakning, bridge, dans med mera) Kartläggning av äldres behov Uppsökande verksamhet Social samvaro (inte specificerad) Hälsofrämjande verksamhet (inte närmare specificerad) Ensamhet anses vara en faktor som bidrar till ohälsa. Oavsett om de aktiviteter man erbjuder är motion, studiecirklar eller bingo så framhålls vikten av social gemenskap. Med en viss förenkling kan syftet med olika verksamheter sammanfattas till att bryta ensamhet och isolering och att åstadkomma förutsättningar för äldre att leva ett aktivt liv i gemenskap med andra. Människor har olika intressen, så även äldre. Det är därför viktigt att det inom en kommun finns ett varierat utbud av aktiviteter. Slutsatser av kartläggningarna Ett framgångsrikt folkhälsoarbete påverkar befolkningens hälsa och livskvalitet positivt. Det krävs åtgärder som påverkar både strukturella förhållanden och levnadsvanor, och insatser av såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande karaktär. Folkhälsoarbetet har hittills mest fokuserat på yngre och medelålders personer.

14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 13 Insatser bör planeras efter att man inventerat lokala behov, önskemål och resurser. Samverkan mellan olika aktörer (kommuner, landsting, frivilliga organisationer m.fl.) behöver förbättras. Insatserna bör dokumenteras och utvärderas i större omfattning än vad som hittills har skett. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre bör vara kontinuerlig och långsiktig. Kunskap är en betydelsefull faktor för framgång. Därför bör kompetensen förbättras bland personal inom hälso- och sjukvård, beslutsfattare, folkhälsoarbetare och de äldre. Pensionärs- och frivilligorganisationerna är betydelsefulla resurser i det hälsofrämjande arbetet. Internationella mål Sedan våren 1997, då Folkhälsoinstitutet startade verksamhetsområdet äldres hälsa, har flera viktiga beslut fattats på internationell och nationell nivå. WHO:s regionalkommitté för Europa, i vilken Sverige ingår, antog i september 1998 de reviderade hälsa för alla -målen i Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet. I måldokumentet ingår ett särskilt mål, och två delmål, som gäller äldre äldres hälsa: Mål 5 Åldras med hälsa Till år 2020 skall människor över 65 år ha fortsatta möjligheter att kunna njuta av god hälsa och delta aktivt i samhällslivet. 5.1 För 65-åringar bör den förväntade återstående medellivslängden, liksom förväntad återståend livstid utan funktionshinder, öka med minst 20 procent. 5.2 Andelen 80-åringar som har tillräckligt god hälsa för att bo i en hemmiljö som tillåter och ger dem möjlighet att behålla sitt oberoende, sin självkänsla och sin plats i samhället, bör öka med minst 50 procent. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Våren 1998 antog regeringen en nationell handlingsplan för äldrepolitiken. I den påpekas bland annat att hälsofrämjande insatser ökar förutsättningarna för äldre att kunna fortsätta leva ett självständigtliv med god livskvalitet folkhälsoarbete bland äldre behöver förstärkas uppsökande verksamhet i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte bör utvecklas det lagliga stödet för förebyggande insatser finns i hälso- och sjukvårdslagen (2b HSL) ochsocialtjänstlagen (5 SoL).

15 14 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Senare, i december 1998, tillsattes en parlamentariskt sammansatt beredning (SENIOR 2005) med uppgift att skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling av äldrepolitiken. Beredningens arbete ska bidra till att de nationella målen för äldrepolitiken uppfylls, och om det finns skäl ska beredningen föreslå nya mål. De nationella målen som riksdagen beslutade 1998 innebär att äldre människor ska kunna åldras i trygghet och med fortsatt oberoende kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringen påpekade i direktiven till SENIOR 2005 att det är angeläget att beredningen särskilt beaktar behov av åtgärder som innebär att äldres resurser i form av erfarenheter, kompetens och kunskaper i högre utsträckning tas tillvara inom olika samhällssektorer. I oktober 2003 lade beredningen fram ett slutbetänkande med förslag till hur de nationella målen i äldrepolitiken ska kunna uppfyllas. Referenser Berleen, G Bättre hälsa hos äldre! Statens folkhälsoinstitut Folkhälsoarbete bland äldre Hur har det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt? Statens folkhälsoinstitut, rapport 2001:38 Folkhälsoarbete bland äldre. Regeringsuppdrag beträffande hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet bland äldre fortlöpt Folkhälsoinstitutet. Hälsofrämjande arbete för äldre en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:15. Hälsofrämjande verksamhet för äldre invandrare en kartläggning Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:46 Liv till åren. Om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet, Stockholm. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken Regeringens proposition 1997/98:113. Stockholm.

16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 15 Utvecklingsarbete av folkhälsoarbete bland äldre Det finns i dag tillräckligt med kunskaper, erfarenheter och skäl för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet för äldre. Tungt vägande skäl är att andelen äldre ökar och att det finns goda möjligheter att upp i hög ålder förbättra livskvalitet och minska eller fördröja behovet av samhällets omsorg och vård. Trots det har folkhälsoarbetet bland äldre inte samma tradition som hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet riktad till barn, ungdom och vuxna i yrkesaktiv ålder. Insatserna för äldre har i stor utsträckning varit fokuserade på vård och omsorg. Kartläggningar visar att handlingsplaner och kontinuitet ofta saknas när det gäller folkhälsoarbete bland äldre. Behovet av vård och omsorg är givetvis angeläget att tillgodose, men för att åstadkomma en positiv utveckling för de äldre måste det också finnas förutsättningar för att stärka och bevara det friska så länge som möjligt. Nätverk bildas Folkhälsoinstitutet kontaktade därför några kommuner, som tidigare hade visat ett intresse för hälsofrämjande verksamhet bland äldre, och bjöd dem till ett möte våren 1999 för att diskutera vilka möjligheter det finns att stimulera intresset för och utveckla bra metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Mötet ledde till att ett nätverk för folkhälsoarbete bland äldre bildades. Avsikten med att bilda ett nätverk var att skapa ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte och kunskapsförmedling samt att nätverkets medlemmar genom sina verksamheter skulle bidra till metodutveckling av lokalt folkhälsoarbete bland äldre. Varje kommun planerade sina verksamheter med utgångspunkt i sina förhållanden och möjligheter. Syftet med utvecklingsarbetet Syftet med utvecklingsarbetet var att öka intresset för hälsofrämjande insatser bland äldre förmedla kunskap om att det aldrig är för sent att förbättra äldres hälsosituation bidra till ökad folkhälsokompetens bland personal inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, beslutsfattare och de äldre, och bidra till ökad kunskap om hur man förebygger ohälsa och vårdbehov bland äldre utveckla bra samarbetsformer för aktörer inom området äldres hälsa utveckla strategier och metoder för långsiktig och kontinuerlig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre.

17 16 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Målgrupp När Folkhälsoinstitutet våren 1997 beslutade att äldres hälsa skulle vara ett särskilt verksamhetsområde enades man om att definiera målgruppen som personer 65 år och äldre och som bor i eget boende och i stort sett klarar sig själva. Avsikten med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är att stärka och bevara friska och minska risken för sjukdom och vårdbehov. Det är därför angeläget att nå målgruppen innan funktionsnedsättningar och sjukdom har försämrat hälsan. Kommunerna i nätverket har dock haft målgrupper som inte helt överensstämt med Folkhälsoinstitutets definition. I flera av kommunerna har verksamheten bedrivits inom äldreomsorgen, men syftet har också då varit att även nå äldre utan behov av omsorg. Genomförande Den metod som har tillämpats är att genom samarbete i ett nätverk stimulera intresset för, öka kunskapen om betydelsen av, och utbyta erfarenheter till stöd för utveckling av metoder för folkhälsoarbete bland äldre. Inträdesbiljetten för att delta i utvecklingsarbetet och nätverket var att man tagit fram en plan för lokal hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet bland äldre, att verksamheten skulle pågå under tre år och dokumenteras och utvärderas, och att den förankrades hos politiker, helst på både kommun- och landstingsnivå. De kommuner som har medverkat i nätverket fick ett bidrag till utvärdering på kronor från Folkhälsoinstitutet. Avsikten med bidraget var att underlätta för kommunerna att redan vid verksamhetens start planera för hur utvärderingen skulle genomföras. I övrigt ansvarade kommunerna själva för finansiering av sina verksamheter. Men i samband med att den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken antogs av riksdagen beslutades också att pengar skulle avsättas till utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Detta ledde till att flera av de kommuner som har deltagit i nätverket sökte och fick bidrag från Socialdepartementet. Nätverk kräver planering Ett väl fungerande nätverkssamarbete genererar nyfikenhet, engagemang, kreativitet och ansvarstagande hos sina medlemmar. Att bygga nätverk innebär i praktiken att kunskap används där organisationer och verksamheter kan ta hjälp av människors samlades resurser för att utvecklas. För att ett nätverk ska fungera bra behövs bland annat: en tydlig idé att nätverkets syfte identifieras att medlemmarna definierar sina förväntningar att medlemmarna tar på sig arbetsuppgifter och ansvar att samma personer deltar i varje möte

18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 17 att deltagarna har olika egenskaper - pådrivande - eftertänksam - engagerande - reflekterande - positiva till arbetet att deltagarna ges möjlighet till delaktighet och har inflytande och makt att deltagarna deltar på lika villkor förutsätter frivillighet och aktivt engagemang styrs av medlemmarnas behov och önskemål att arbetet är processinriktat att deltagarna lär av varandra att deltagarna träffas regelbundet Nätverkets deltagare och samarbete Nätverket kom att omfatta kommuner från olika delar av landet och av olika storlek. Sammanlagt tio kommuner deltog: Emmaboda, Göteborg stad (Majorna), Högsby, Kristianstad, Linköping, Sigtuna, Strömsund, Sundsvall, Älmhult och Örnsköldsvik. En representant för Kalmar läns landsting har också deltagit vid flera av träffarna. Under den tid som Folkhälsoinstitutet ansvarade för nätverket, juni 1999 till oktober 2001, anordnades nio nätverksträffar, varav sex omfattade två dagar och tre omfattade en dag. En viktig del vid varje träff var rapporter från medlemmarnas projekt. Alla fick möjlighet att redovisa sina erfarenheter och diskutera både positiva och negativa händelser. Vid några träffar anlitades också en professionell projekthandledare. Dessutom anlitades föreläsare inom kunskapsområden som utvärdering, uppsökande verksamhet, lokala välfärdsbokslut, beredningen SENIOR 2005, den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken och motionsvanor och faktorer som påverkar vår motivation för fysisk aktivitet. Stående inslag vid träffarna var information om aktuella evenemang och beslut av betydelse för folkhälsoarbetet bland äldre, och tips om intressanta artiklar och böcker. Vid tre av nätverksträffarna anordnades studiebesök. De kommuner som besöktes var Emmaboda, Sundsvall och Kristianstad. Vid dessa möten fick nätverkets medlemmar tillfälle att ta del av verksamheten i kommunen, och träffa personer som var engagerade i projektet och representanter för målgruppen. Vid besöket i Emmaboda prövades också kollegial utvärdering, en metod som några kommuner använt för utvärdering av sina verksamheter. Referenser Hellmark, E. & Tykesson, P Nätverk och folkhälsoarbete. Tvärsektoriell samverkan på lokal nivå inom folkhälsoområdet. D-uppsats, 10 poäng. Mitthögskolan, Sundsvall.

19 18 folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 19 Resultat och erfarenheter av metodutveckling i tio kommuner Emmaboda kommun Projekt Loket Loket är ett allaktivitetshus som drivs av äldreomsorgen i Emmaboda serviceområde. Loket har också drivits som ett folkhälsoprojekt för att skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser för att höja människors livskvalitet, underlätta kvarboende och förebygga omsorgsbehov och ohälsa. Äldreomsorgen har i detta arbete samverkat med primärvården, psykiatrin, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Hyresgästföreningen och andra ideella organisationer. Utgångspunkten för projekt Loket var att alla, oavsett ålder, funktionshinder eller invandrarbakgrund, har behov av att känna sig sedda, hörda och behövda. För att få en ökad livskvalitet är det betydelsefullt att få vara en resurs, som kan dela med sig av sina tankar och erfarenheter och sin kunskap. Syfte Målet för projekt Loket var att skapa generations- och kulturintegrerade mötesplatser i Emmaboda tätort, i samverkan med flera föreningar, hyresgäster och yrkesgrupper. Lika viktiga som aktiviteterna i sig är möten mellan människor, eget ansvarstagande, inflytande och delaktighet. Syftet har också varit att minska generationsklyftor och främlingsfientlighet. Sammantaget leder detta till ökad livskvalitet, ökat kvarboende, minskad risk för ohälsa och fördröjt omsorgsbehov. Metod Projektledaren har informerat berörda yrkesgrupper och föreningar om projektets visioner och möjligheter och anordnat aktiviteter anpassade till deltagarnas intressen. Projektledaren har arbetat för att öka deltagarnas självförtroende, skapa förutsättningar och ge möjligheter till medverkan och delaktighet, vilket lett till att deltagarna tagit mer initiativ och ansvar. Avsikten har varit att projektledaren ska vara motorn i ett nätverksarbete, genom att bidra till att starta aktiviteter som på sikt kan drivas vidare av deltagarna själva. När deltagarna frivilligt tar ansvar för en aktivitet deltar de inte bara för sin egen skull, utan också för att hjälpa andra och för att hålla igång aktiviteten ifråga. Aktiviteterna grundar sig på deltagarnas intresse och ansvar. Deltagarna blir sedda, hörda och känner sig behövda, vilket bidrar till att öka deras livskvalitet. Samverkan med föreningar och yrkesgrupper i samhället har varit en självklarhet från projektledarens sida, men det har inte varit lätt. Särskilt personal inom sjukvården har haft svårt att se vad de kan bidra med och vad de kan vinna på denna samverkan.

21 20 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Genomförande Verksamheten har i första hand ägt rum i allaktivitetshuset Loket, som är samlokaliserat med särskilt boende och med en mängd andra verksamheter som ryms i det tidigare ålderdomshemmet. Där finns bland annat kontor, arbetsrum, sammanträdesrum, restaurang, en lägenhet som används för studiecirklar, en lokal för fotvård, lokaler som används av individ- och familjeomsorg, och snickerilokaler och vävstuga. På Loket kan människor träffas. Där kan de möta mammor med små barn, bekanta som kommer för att delta i någon aktivitet eller bekantas bekanta. Till Loket kommer också personalens barn och barnbarn för att delta i aktiviteter som fritidsverksamhet, öppen förskola, mammacafé eller babycafé. Den privatägda restaurangen fyller en viktig funktion. Till restaurangen kommer yrkesverksamma, servicetagare, servicetagarnas gäster och pensionärer. Många matgäster besöker restaurangen varje dag och stannar sedan kvar på Loket för att träffa folk och delta i aktiviteter. Verksamheter Översikt av pågående och tidigare aktiviteter Hobbyverksamhet Vävstuga och snickeriverkstad. Caféverksamhet och träffar IT-, mamma-, pappa-, baby-, bokoch allsångscaféer och singelträffar. Kulturcaféer med invandrare, omsorgsutbildning, datortek m.m. Studiecirklar och föreläsningar Bygdehistorier och caféföreläsningar med olika teman. Studiecirkelverksamhet som anordnats av Vuxenskolan, PRO och kommunen. Motion och umgänge Daglig gymnastik, tipspromenader, stavgång, bordtennis, biljard, ljugarbänk och solarium. Bingo, frågesport och spel Bingo, tidningsläsning, snacka om nyheter, frågesport, kortgäng, fiaspelsgäng och storbingo på söndagar. Övriga aktiviteter Vistrubadur, teaterevenemang, gemensam grillplats, kolonilotter, mannekänguppvisning, gudstjänst, uthyrning av lokaler för privata, fester, informationssluss och konstutställning varje månad. Gymnastiken har funnits sedan projektet startade. I början drevs den av projektledaren, men sedan övertogs ansvaret av två deltagare personer på år deltar varje gång. Gymnastiken pågår fem dagar i veckan och varar cirka 25 minuter. Vävstugan var det stort intresse för och alla hjälptes åt. Cirka 15 kvinnor i åldern år lärde av varandra och vävningen blev deltagarstyrd. Ibland bjöd de varandra på kaffe samtidigt som de planerade arbetet. Deltagarna var nöjda med att få utöva sitt intresse och samtidigt vara en resurs för andra. Deras sociala nätverk utökades.

22 folkhälsoarbete för äldre varför och hur? 21 Singelträffar startades på initiativ av ensamstående kvinnor som saknade sociala nätverk och upplevde dålig livskvalitet. Till första träffen kom cirka 20 personer, hälften av varje kön, i åldrarna år. I början var träffen förlagd till Lokets lokaler, men efter ett par träffar flyttade de till Hotellet i Emmaboda. Där fanns det möjlighet att äta middag eller ta ett glas vin och möta lite mer folk. Träffarna pågick i 14 månader. Deltagarna lärde känna varandra och fann i gruppen nya vänner med liknande intressen. Ett par har bildats och en liten grupp fortsätter att träffas. Totalt har ungefär personer deltagit i träffarna. Stöttad av projektledaren startade en 70-årig kvinna en liknande grupp i Kalmar. Deltagarna rekryterades via affischer och kom från Öland och Kalmar. De träffade Emmabodagruppen ett par gånger. Att träffarna därefter upphört ska inte ses som ett misslyckande. De har fyllt sin funktion: deltagarna har utvecklat nya sociala nätverk och umgås numera med dem som de har mest gemensamt med. Stavgång var ett önskemål från en kvinna i 85-årsåldern. I samverkan med Korpen startade två grupper och deltagarantalet var stort. Men när en ledare slutade blev bara en grupp kvar. Flera av deltagarna började gå stavgång utan ledare minst en gång i veckan, och församlingshemmet köpte stavar för utlåning. IT-caféet med tre datorer och en skrivare startades. På caféet kan man lära sig att använda datorer. Varje dag besökte cirka 25 personer IT-caféet, ur olika generationer och kulturer. En kvinna i 50-årsåldern praktiserade på caféet genom att undervisa besökare som tidigare aldrig hade använt datorer. Några pensionärer använde e-post i sina kontakter med barn och barnbarn, några släktforskade, betalade räkningar eller lärde sig hur man skriver dokument eller söker information på Internet. Genom denna aktivitet nåddes yngre pensionärer, arbetslösa och många invandrarkvinnor. Informationssluss för anhöriga startades. Den var bemannad tre dagar i veckan 10 12, och drevs i samverkan med Demensanhörigföreningen, pensionärsorganisationerna och Röda Korset. Syftet var att underlätta för anhöriga att finna rätt väg för att få stöd och hjälp. Deltagarna utvecklade även sitt dataintresse och knöt nya kontakter med varandra. Kulturcaféet startades i samverkan med ett projekt för invandrare som omfattade datortek och svenska för invandrare. Pensionärer och personer från omsorgsutbildningen deltog också. De träffades, spelade kubb och drack kaffe tillsammans. Flera av invandrarna fortsatte att komma till Loket och delta i IT-caféet eller spela biljard eller pingis. Detta medförde att flera i samhället numera känner igen och accepterar dem. Konstutställningar var ett uppskattat inslag som anordnades för att försköna arbetsmiljön och locka fler att besöka Loket. Främst var det lokala konstnärer som ställde ut, och utställningarna har lockat nya besökare. Konstnärer har även arbetat med sina verk på plats, något som lett till många trevliga och intressanta diskussioner över generationsgränserna. Dagis startades i lokalerna. Genom barnen, som har olika nationaliteter, möts olika åldersgrupper och kulturer och lär känna varandra. FRO, en frivillig radioorganisation, startades för att locka ungdomar till lokalerna.

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Frivilligcentralen i Umeå

Frivilligcentralen i Umeå Frivilligcentralen i Umeå Idéer och arbetssätt Ett sätt att skapa sociala nätverk Mattias Gillow 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Syfte...3 3 Avgränsning...3 4 Metod...3 5 Vad är en frivilligcentral?...3

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

PROJEKTPLAN-SOCIALA INNEHÅLLET.DOC

PROJEKTPLAN-SOCIALA INNEHÅLLET.DOC PROJEKTPLAN Titel: PROJEKTPLAN Projekt: Stimulansmedel Delprojekt: Sociala innehållet- Träffpunkter Beställare: Rose-Marie Carlsson Version: 1 Skriven av: Mattias Gillow Datum: 2008-10-31 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Vi gör din röst hörd!

Vi gör din röst hörd! Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Regionpensionärsrådet 42-51

Regionpensionärsrådet 42-51 Protokoll Sammanträdesdatum 2012-12-14 Regionpensionärsrådet 42-51 Tid Fredag 14 december 2012, kl 09:00 11:45 Plats Hallands sjukhus Kungsbacka Ledamöter Gösta Bergenheim (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar

Rev 2013-05-02. Frågor & Svar Frågor & Svar Fråga: Vad är ett Trygghetsboende? Svar: Trygghetsboende är ett eget normalt boende för äldre där det finns utrymmen för samvaro. Trygghetsboendet har en värdinna under viss del av vardagarna.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer