) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141)

Transkript

1 0(02 Bryssel den 11 oktober 2000 ) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141) 3nYHUNDUGHWKlUGLUHNWLYI UVODJHWPHGOHPVVWDWHUQDVVlWWDWWRUJDQLVHUD VLQDHJQDSHQVLRQVV\VWHP" Nej. Medlemsstaterna bestämmer helt och hållet själva i vilken mån de vill ha statliga pensioner (till exempel fördelningssystem, där löpande inbetalningar från den förvärvsarbetande delen av befolkningen används till pensionsutbetalningar) och i vilken mån de vill uppmuntra olika premiepensionssystem. De beslutar också själva hur de skall anpassa sina pensionssystem till de problem som är förbundna med att befolkningen åldras och den yrkesaktiva delen av befolkningen minskar i förhållande till pensionärerna (se också IP/00/1143 om kommissionens meddelande om säkra och hållbara pensioner). Det här förslaget kan dock ge ett positivt bidrag genom att pensionsfonderna i framtiden kan dra full nytta av euron och den inre marknaden, så att tjänstepensionsordningarna kan fungera effektivare och ge större trygghet. 9LONDWMlQVWHSHQVLRQVLQVWLWXWJlOOHUGLUHNWLYHWI U" Förslaget gäller för pensionsinstitut som är knutna till en anställning och arbetar med fondering, till exempel pensionsfonder, pensionskassor och livförsäkringsföretag som erbjuder tjänstepensionsprodukter. Dessa är de sista större institut för finansiella tjänster som inte kan dra nytta av fördelarna med en ramlagstiftning för den inre marknaden. Deras samlade tillgångar uppgår idag till ungefär miljarder euro, och de omfattar 25 % av befolkningen i EU. Sådana institut har redan betydande verksamhet i Storbritannien, Nederländerna och Irland, och de blir allt vanligare i Italien och Tyskland. Förslaget gäller inte för statliga folkpensionssystem som följer fördelningsprincipen. Det gäller inte heller för rent privat pensionssparande. 9DUI UEHK YVHWWVnGDQWGLUHNWLYL(8"9DGlUV\IWHW" Målsättningen för direktivet är i första hand att skapa ett fullgott skydd för förmånstagarnas rättigheter. Det innehåller därför stränga tillsynskrav och investeringsnormer. Ett annat syfte är samtidigt att ge tjänstepensionsinstituten tillräcklig frihet att utveckla en effektiv investeringspolitik som drar full nytta av euron och den inre marknaden. Dessa institut har olika behov beroende på vilka slags pensionsprogram de handhar och vilken åldersprofil medlemmarna har. För att varje institut skall kunna följa den politik som är säkrast och mest effektiv, bör investeringsreglerna inte vara alltför restriktiva.

2 Investeringar i aktier bör inte försvåras alltför mycket, eftersom erfarenheten visar att aktier långsiktigt ger hög avkastning och är stabila. Idag begränsas deras möjlighet att göra det av investeringsregler som i en del medlemsstater kan vara alltför restriktiva. Förslaget syftar också till att bekräfta tjänstepensionsinstitutens rätt att erbjuda tjänstepensionsprogram i andra medlemsstater än den egna (vilket idag inte är möjligt). Ett stort multinationellt företag kan spara upp till 40 miljoner euro om det kan slå samman sina pensionsprogram i en enda fond i stället för att ha ett i varje medlemsstat. Genom detta förslag harmoniseras tillsynskraven, vilket är ett första steg i den riktningen. Nästa steg blir att ge företag och anställda rätt till skatteavdrag för pensionsinbetalningar till institut i andra medlemsstater. Kommissionen har för avsikt att lägga fram förslag i detta syfte nästa år. +XU VNDOO HQ IRQG J UD RP GHQ YLOO HUEMXGD HWW SHQVLRQVSURJUDP L HQ DQQDQPHGOHPVVWDW" Enligt förslaget skall fonden i ett sådant fall följa de investerings- och tillsynsregler som gäller i dess egen medlemsstat. Samtidigt måste den följa den arbetsmarknadsoch sociallagstiftning som gäller i arbetsgivarens och de anställdas hemstat, eftersom sådana bestämmelser inte är harmoniserade på EU-nivå än. Det gäller till exempel reglerna för programmet och de slag av förmåner som ges. I fråga om beskattningen vill kommissionen finna sätt att skapa skattemässig neutralitet mellan inhemska fonder och fonder som är etablerade i en annan medlemsstat. bu I UVODJHW LQULNWDW Sn DYNDVWQLQJ RFK YLQVW Sn VlNHUKHWHQV EHNRVWQDG" +XU VNDOO I UPnQVWDJDUQD VN\GGDV PRW I UOXVWHU RFK EHGUlJHULHU" Säkerheten kommer främst. Kommissionen har föreslagit övergripande tillsynsregler för sådana aspekter som tillgångarna, åtagandena och informationen till förmånstagarna. Hela förslaget är utformat för att förhindra förluster och bedrägerier, framför allt genom kravet på en klar åtskillnad mellan det uppdragsgivande företaget och fonden, kravet på fortlöpande tillsyn och kravet på att tillgångarna skall täcka åtagandena. Det innebär särskilt följande: - Det institut som sköter pensionsprogrammet och den organisation som betalar in pensionsavgifter till institutet måste vara rättsligt åtskilda så att förmånstagarnas intressen skyddas vid en konkurs. - En behörig myndighet måste utöva stabilitetstillsyn över hur programmet förvaltas på grundval av vissa kriterier: ledningens/chefernas kompetens och vandel, regler för förvaltningen av programmet, tillräckligt försiktig professionell värdering av de tekniska avsättningarna osv. - Den fortlöpande finansiella tillsynen skall göras på grundval av årsbokslutet och förvaltningsberättelsen, som pensionsprogrammets medlemmar och förmånstagare skall kunna erhålla på begäran. - Pensionsinstitutet måste vart tredje år (eller efter en väsentlig förändring av politiken) lämna information om sin investeringspolitik med en beskrivning av företagets riskhanteringsmetoder. 2

3 Tillsynsmyndigheten skall därmed kunna bedöma huruvida de faktiska investeringarna har gjorts i enlighet med de principer som formulerats. Detta är ett sätt att tvinga ledningen att utforma en strategisk och långsiktig politik för förvaltningen av sina tillgångar och åtaganden. - Tillsynsmyndigheten skall ha tillräcklig information och tillräckliga befogenheter för att kunna ingripa för att försvara medlemmarnas och förmånstagarnas intressen, bland annat rätt att företa inspektioner på plats, i förekommande fall även där utlokaliserade funktioner utförs. En fullständig lagstiftning för dessa institut kan dock inte enbart gälla säkerheten. Den måste också ägna sig åt kostnaden för pensionen. Om den är för hög förlorar alla: i program som bygger på slutlönen måste arbetsgivaren skjuta till extra för att den utlovade förmånsnivån skall kunna hållas, i premiebaserade program får den anställde till sist sämre pensionsförmåner. Dessutom blir pensionssystemets hållbarhet sämre, vilket lägger tunga bördor på skattebetalarna. Avkastningen på investeringarna är avgörande. Om man tecknar en tilläggspension utöver den statliga folkpensionen, kan man under ett fyrtioårigt yrkesliv kanske få betala 5 % av lönen för att nå önskad pensionsnivå om genomsnittsavkastningen är 6 %. Men om den bara är 2 % kan man behöva betala 20 %! Euron och den inre marknaden för värdepapper kan bidra till att avkastningen stiger, samtidigt som de garanterar att säkerheten är fullgod. Med euron blir kapitalmarknaden större och mångsidigare, och därmed bör pensionsfonderna lättare kunna diversifiera tillgångarna optimalt. De lagstiftande myndigheterna kan inte blunda för detta. Reglerna måste ta hänsyn både till säkerheten och till kostnaden.,qqhelu I UVODJHW DWW SHQVLRQVIRQGHU VRP KDU IXQJHUDW L nuwlrqghq L PHGOHPVVWDWHU VRP 1HGHUOlQGHUQD RFK 6WRUEULWDQQLHQ PnVWH XSSI\OOD HQKHOXSSVlWWQLQJQ\DNUDY" Nej. Nederländerna har redan ett mycket effektivt tillsynssystem. Om kommissionens förslag antas, kommer det systemet att förbli oförändrat. I Storbritannien har man också infört fullgoda tillsynsmekanismer sedan skandalen med Maxwell Pension Fund, och de är i linje med kraven i kommissionens förslag. Fondföretagen i dessa medlemsstater kommer att kunna fortsätta arbeta som tidigare. I synnerhet kommer de också fortsättningsvis att kunna tillämpa "prudentperson"-principen för sina investeringar, eftersom det är en av kärnpunkterna i förslaget. 9DGlUSUXGHQWSHUVRQSULQFLSHQ" Det innebär att ledningen för ett fondföretag alltid måste se till att investeringsportföljen är väl diversifierad på ett sätt som motsvarar åtagandenas (dvs. pensionslöftenas) karaktär och varaktighet. Däremot ger den företaget befogenhet att själv bedöma hur den bästa diversifieringen kan uppnås för varje fond. I de medlemsstater där den principen tillämpas har pensionsfonderna de senaste femton åren lyckats få dubbelt så hög avkastning som de fonder som har haft enhetliga kvantitativa begränsningar för investeringarna. Ändå har det inte haft någon skadlig effekt på fondernas säkerhet. 3

4 .DQ PHGOHPVVWDWHUQD EHKnOOD VLQD NYDQWLWDWLYD LQYHVWHULQJVEHJUlQVQLQJDU" Ja. Eftersom medlemsstaterna har olika traditioner och metoder för tillsyn har de enligt förslaget rätt att behålla vissa kvantitativa investeringsbegränsningar (till exempel högst så och så många procent av portföljen i aktier). Alla medlemsstater är dock skyldiga att se till att fonderna förvaltas korrekt med hänsyn till deras ekonomiska stabilitet. Vidare införs enligt förslaget tak för de kvantitativa investeringsbegränsningarna, för att den miljö fonderna arbetar i skall vara tillräckligt liberal. Fonderna skall alltså ha frihet att investera en betydande del av sina medel i långsiktiga tillgångar som aktier (minst 70 % av åtagandena eller av investeringsportföljen mot idag 35 % i Tyskland och Österrike, till exempel) och på riskkapitalmarknader. Kunderna kommer också att få möjlighet att skapa en lämplig internationell diversifiering av sin portfölj, eftersom de kommer att få rätt att investera upp till 30 % av tillgångarna i andra valutor än den i vilken pensionsåtagandena är gjorda. För medlemsstater som tillhör euroområdet har fonderna goda möjligheter till diversifiering eftersom 70 % av tillgångarna skall investeras där. Enligt förslaget kan medlemsstaterna inte begära att fonderna investerar i särskilda slag av tillgångar (till exempel statsobligationer). 9LONDHIIHNWHUYlQWDVI UVODJHWInI U(8VHNRQRPLVRPKHOKHW" Kraftigt stimulerande. Tjänstepensionsinstituten är stora investerare. Idag förvaltar de runt miljarder euro, en siffra som förväntas stiga till miljarder år Summan kan bli ännu högre om fler medlemsstater beslutar att gynna framväxten av tjänstepensionsprogram som lösning på problem som hänger ihop med åldersstruktur och budgetmöjligheter. För övrigt finns det inga andra slag av institut som investerar så långsiktigt (omkring fyrtio år). Det skulle vara mycket fördelaktigt om dessa väldiga ekonomiska tillgångar investerades i den "reala ekonomin" (via aktie- och riskkapitalmarknader) för att främja ekonomin och skapa tillväxt och sysselsättning i EU i stället för att finansiera statliga budgetunderskott. Detta erkändes av toppmötet i Lissabon i mars 2000, som manade till åtgärder för att "underlätta för alla investerare att med framgång delta på en integrerad marknad genom att undanröja hinder för investeringar i pensionsfonder". I idealfallet bör långsiktiga åtaganden knytas till tillgångar som ger god avkastning över lång tid, t.ex. aktier. Investeringar i kortfristiga och likvida tillgångar som obligationer lämpar sig bara för tillgångar som förfaller inom kort tid (högst fem år). Tendensen mot fler fonderingsprogram och ökande investeringar i aktier bör skapa större efterfrågan på finansiella instrument och påskynda övergången från finansiering genom banker till finansiering genom marknaden, vilket är billigare och flexiblare. Kommissionens förslag är utformat för att underlätta denna utveckling och samtidigt skapa ett fullgott skydd för förmånstagarna. 4

5 *U QERNHQRPWLOOlJJVSHQVLRQHUNRP±YDUI UKDUNRPPLVVLRQHQ WDJLWVnOnQJWLGSnVLJPHGGHWWDI UVODJ" Kommissionen har redan lagt fram ett meddelande (i maj 1999), där huvuddragen i dess politik presenteras. Eftersom det är en politiskt känslig fråga ledde meddelandet till en ny samrådsrunda med intensiva diskussioner i parlamentet. I april i år kom Europaparlamentets ställningstagande till meddelandet. Att den tidigare kommissionen avgick gav också upphov till en viss försening. 5