Utbildning och barnomsorg Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven.

Transkript

1 Värdegrund för bedömning I Tomelilla har vi en bedömningskultur som kännetecknas av att: Alla barn kan. Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven. Bedömning för lärande är det förhållningssätt som Du som personal förväntas ha. ( Bilaga 1) All bedömning ytterst syftar till att främja lärande vilket gör att bedömning och undervisning hör ihop. I Tomelilla använder vi oss av: Formativ bedömning. (Bilaga 1) Syfte: att ge information som kan utveckla elevernas lärande. Summativ bedömning. Syfte: att ge resultat för ett omdöme om det som studerats. Vårt verksamhetsnära arbete kännetecknas av: Ett klassrumssamtal, som sker med öppen och tillåtande dialog. Att läraren ger konstruktiv feedback och feedforward till eleverna. Det gäller som lärare att utveckla en förmåga att tala om bedömning på ett sätt så eleven upplever det positivt. (Bilaga 2). Att eleverna är engagerade i sitt eget lärande och i att kunna bedöma kvalitet i sitt arbete. Att eleverna förstår hur de kan förbättra sig genom självbedömning och kamratbedömning. (Bilaga 3). Att läraren anpassar undervisningen utifrån bedömningens resultat. Att samarbete sker inom och mellan stadierna. Att elever som riskerar att få F uppmärksammas och att lämpliga insatser planeras tillsammans med elev och vårdnadshavare. Lärare ska snarast kontakta rektor i dessa fall. Sida 1(24)

2 I Tomelilla har vi rättssäker betygsättning. Ett rättssäkert betyg uppfyller följande krav: 1. det baseras på kunskapsomdömen som speglar kunskapskravens bredd. 2. det baseras på relevanta faktorer. 3. kunskapsomdömena överensstämmer med de kvaliteter som anges i kunskapskraven 4. kunskapsomdömena har vägts samman på ett sätt som är förenligt med anvisningarna. Detta ska uppnås genom att : Eleven ska bedömas på alla kunskapskrav. Provuppgiften ska vara utformad så att den mäter förväntade kunskaper. Det ska tydligt framgå för eleven när det är ett bedömningstillfälle. Betyget ska visa elevens färdigheter, förmågor och kunskaper när betyget sätts. Eleverna ska ha god kännedom om det betygssystem som används i Sverige. Lärarna är väl införstådda med Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4). I Tomelilla strävar vi efter likvärdig bedömning och betygsättning, Elever har rätt till en likvärdig bedömning och betygssättning oavsett vilken av kommunens skolor man går på. Det ska uppnås genom att: Samma kunskapsbas gällande bedömning och betygssättning finns hos all personal som ska bedöma och betygssätta. Viktiga delar i detta är Skolförordningen om betyg och betygsättning Skolförordning (2011:185) 6 kap. och läroplanen om betyg och bedömning Lgr ( Bilaga 9). Skolverkets bedömningsstöd används i de ämnen där det finns sådana. Rutiner, för vilka kartläggningar, diagnoser och prov som ska genomföras i de olika årskurserna, följs. Sida 2(24)

3 Lärare träffas i ämnesvisa nätverk och jämför/diskuterar bedömning och betygssättning. Startar höstterminen Alla lärare har inloggning till Skolverkets bedömningsportal och har tagit del av den information och de skrifter som finns på Alla lärare är väl insatta i vad som krävs för de olika betygsstegen, med särskilt fokus på B och D. Rutiner, för hur registrering av bedömningar och betyg i Infomentor ska göras, följs. Analys av resultat sker med fokus på vilka färdigheter, förmågor och kunskaper som behöver förbättras på de olika stadierna/enheterna. Sambedömning av nationella prov sker årligen i samtliga ämnen och årskurser. (Bilaga 5). En databas läggs upp på insidan med litteraturanvisningar och en sammanställning av de fortbildningsinsatser som getts till alla lärare sedan våren Denna ger möjlighet för nyanställda och övriga att uppdatera sina kunskaper. I Tomelilla strävar vi efter att kvalitetssäkra följande bedömningshändelser. Planering Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske. (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen -- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.) Läraren planerar en noggrant vald rutt. Läraren gör kontinuerliga avstämningar av undervisningens utfall. Läraren justerar undervisningen i förhållande till vad avstämningarna visar. Genomförandet måldialog Genom att använda olika former av måldialog avser vi leva upp till följande mål i läroplanen: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms. (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). Måldialog kan genomföras på flera olika sätt. (Bilaga 6). Sida 3(24)

4 Resultatkommunikation Eleven ska vara delaktig i att forma sin utveckling. Läraren ger feedback och feedforward till eleven i den dagliga undervisningen. Utvecklingssamtal ska genomföras på ett för eleven utvecklande sätt. (Bilaga 7). Det finns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras och hur de ska kommuniceras till berörda såsom kommun, lärare, föräldrar och elev. Kommunikationen följs upp och utvärderas. Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i. (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4) Resultatkommunikation vid övergångar och vid övriga lärarbyten stöds av Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4). Det finns ett kalendarium där eleverna och lärarna kan skapa sig framförhållning gällande när t ex nationella prov och andra bedömningar sker i samtliga ämnen. Resultatanalys genomförs årligen vid den sk. niornas dag. Den är en del i ett systematiskt analysarbete som håller på att byggas upp. I Tomelilla finns en plan för genomförande av kartläggningar, nationella prov och andra bedömningar. ( Revidering pågår. Klart ) Planen rymmer riktlinjer för genomförande och användning. De prov och kartläggningar som görs ska användas formativt. Exempel på innehåll i ett läsårs bedömningsarbete i förskoleklassen Bedömning i förskoleklass sker med gemensamma bedömningsunderlag. För bedömning av fonologisk medvetenhet används Hur låter orden. Första testet görs i september, andra testet i slutet av vårterminen. För bedömning av grundläggande färdigheter i matematik används Diamant GF. Testet genomförs i april. Utifrån resultatet kan lärarna forma undervisningen och hjälpa det enskilda barnet. De ser också var de ska lägga fokus i undervisningen och rätta till eventuella brister. Testen som görs i slutet av vårterminen blir ett bra underlag för årskurs 1. Sida 4(24)

5 Övrigt I Tomelilla finns en fortbildningsplan för att garantera lärarnas bedömningskompetens. Samtliga nyanställda ska få ett exemplar av Christian Lundahl bok. Läsåret 2014/15 finns två ämnesnätverksdagar inplanerade. Innehållet ska vara centralt innehåll i ämnet samt betygsnivåerna B o D. Samtal kring konkreta fall kan användas för att säkerställa de olika betygsnivåerna. För sk. enämneslärare ska möjligheten till ett samarbete inom SÖSK ses över. Läsåret 2014/15 inleds med en utbildning i Infomentor. Infomentor ska användas av samtliga pedagoger. Alla pedagoger har inloggning för att kunna ta del av den information som behövs för planering och bedömning. Instruktioner finns på insidan. I Tomelilla finns lagar, beslut, arbetsprocesser för betygsättning mm samlade på Insidan. Kommer att läggas upp fortlöpande under hösten Skolverkets informationsmaterial till föräldrar om bedömning och betyg ska spridas till elever och föräldrar. Fortlöpande information ska ges, med start i förskoleklass, kring rutiner för bedömning samt kring formativ bedömning. Spridning, utvärdering och revidering av policyn Implementering och säkerställning av policyns användning är rektors ansvar och ska ske varje läsårsstart. Policyn ska vara känd. Policyn ska vara budgeterad vad i det här arbetet kostar? Nätverksträffar, sambedömning vikariekostnad mm Policyns efterlevnad ska utvärderas enligt skattningsschema en gång per år i slutet av vårterminen. Rektor på vardera skolan ansvarar för detta. (Bilaga 8). Policyn ska revideras i maj Ansvarig är huvudman. Sida 5(24)

6 Litteratur och länkar Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Betygsättning en handbok Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Prov och arbetsuppgifter en handbok Josefsson, Bostani (2009) Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande Jönsson, Anders ( 2012) Lärande bedömning. Boken visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visar författaren hur bedömning kan stötta elevernas lärande. Läs mer om boken på Anders Jönssons webbplats med publikationer, planeringsstöd för bedömning, checklista för bedömningsanvisningar. Korp, Helena ( 2011) - Kunskapsbedömning vad hur och varför? För att nå en rikare bedömning måste vi reflektera kring arbetssätt och hur vi talar om bedömning och kunskap. www. skolverket.se/forskning Lundahl, Christian (2011) - Bedömning för lärande. Boken utgår från att både summativa och formativa bedömningar fyller en plats i utbildning. Det centrala är att se hur de kan komplettera varandra. Samtliga lärare ska ha ett ex av denna bok. Om du inte har den så hör av dig till din rektor. Skolverkets bedömningsstöd och-bedömning Skolverket (2014) Bedömningsaspekter ett stödmaterialet för att stödja en likvärdig bedömning genom att visa hur kunskapskraven kan konkretiseras. Skolverket (2012) Betygsskalan och betygen B och D. Handledningen presenterar först bakgrunden till den nya betygsskalan, några allmänna utgångspunkter för betygssättningen och vilka bestämmelser som ligger till grund för resonemanget om betygen B och D. Sedan beskrivs ett exempel på en process som en lärare kan gå igenom när betyg ska sättas. I beskrivningen framkommer det vilka överväganden som läraren behöver göra i olika skeden av processen och hur läraren kan komma fram till att något av betygen B och D ska sättas. Skolverket ( 2009) Kunskapsbedömning i särskolan och särvux.- ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Skolverket ( 2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation. Skolverket ( 2013) Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2013) Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Sida 6(24)

7 Bilaga 1: Bedömning för lärande Bedömning för lärande handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och som sedan används i syfte att stödja elevers lärande. Dessa processer anses stödja eleverna om de förtydligar mål och bedömningskriterier och om de producerar information som kan användas som feedback av både lärare och elever. Här är alltså eleverna delaktiva under bedömningen och syftet med dessa processer är att både lärare och elever ska få en uppfattning om var eleverna befinner sig och hur de kan komma vidare i sitt lärande. (Andreia Balan, föreläsare vt 14 ) Lärare Elevens kamrater Vart eleven är på väg Förtydliga och förstå mål och kriterier Var eleven befinner sig nu Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Hur eleven kommer vidare Ge nyancerad och framåtriktad respons Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Källa: Fritt översatt från Wiliam & Thompson (2007) Bedömning för lärande innefattar följande för oss i Tomelilla: Klargör det avsedda målet, beviset på elevens läge i förhållande till målet och hur eleven ska krympa avståndet mellan sitt läge och målet. I arbetet i klassrummet lyfts tecken på elevernas förståelse fram, tolkas och används av lärare och elever. Synliggör eleven, elevens inflytande över redovisning och elevernas möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande. Kollegialt arbete med frågor/provuppgifter så att det utvecklas en allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT). Eleven utvecklar en känsla för kvalitet genom att kamratbedömning och självbedömning är inslag i undervisningen. Sida 7(24)

8 En grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. (Sadler) Formativ bedömning En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevers förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Begreppet formativ syftar alltså till bedömningens funktion. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt. ( Andreia Balan) Formativ bedömning gör att hela elevgruppen presterar bättre men också att de så kallade svagpresterande förbättrar sig mest (William) Mera finns att läsa på Christian Lundahls (Föreläsare ht 12) sida: Formativ bedömning innebär följande för oss i Tomelilla: Alla prov, diagnoser används för att ge information till lärare om hur undervisningen behöver läggas upp för att passa eleverna och stärka deras inlärning. Sida 8(24)

9 Bilaga 2: Feedback Andreia Balan menade i sin föreläsning våren 2014 att Bedömning för lärande erbjuder lärare fem strategier: 1) Klargöra, delge och skapa förståelse för mål och kriterier, 2) Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen, 3) Utforma nyanserad och framåtriktad respons, 4) Aktivera eleverna som resurser för varandra och 5) Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen. Dessa strategier kan tillämpas var för sig och de kan med fördel kombineras. Forskningen har tagit fram olika metoder som kan tillämpas inom varje strategi. Till exempel när det gäller att utforma feedback (strategi 3) kan olika metoder rekommenderas beroende på om man har högpresterande eller lågpresterande elever eller om man har komplexa respektive enkla uppgifter. Anders Jönsson menar att feedback behövs för att svara på: Vart är jag på väg? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur ska jag ta mig vidare? Feedback kan enligt Hattie & Timperley (2007) ges på Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t.ex. beröm Effektiv feedback bör enligt forskningen: Vara deskriptiv och utgå från det som studenten gjort och inte värderande och utgå från studenten som person. Innehålla information både om var studenten är (feedback), men också om hur studenten ska ta sig vidare (feedforward). Rikta sig även mot process- och metakognitiv nivå och inte enbart mot uppgiftsnivå. Sida 9(24)

10 Bilaga 3: Kamratbedömning Forskningen är entydig kring att kamratbedömning (och självbedömning)är en av de starkaste påverkansfaktorerna avseende elevers måluppfyllelse. När elevernas tränats i att bedöma sina resultat enskilt eller i grupp, vet vi att kvalitén i undervisningen ökar. Kamratbedömning kan se ut på flera olika vis. De har tre stora fördelar: Att eleven bedömer andras arbete främjar deras förmåga att bedöma sina egna förmågor. Eleven utgör i många fall bättre resurser för varandra än vad läraren gör. Att bedöma varandra skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet. (Black, Harrison et al.2003) Exempel på kamratbedömningar: 1. 2 stars and a wish, detta innebär att man ger sin kamrat två positiva omdömen och en önskan om vad som kan förbättras i arbetet. 2. See 3 before me, detta innebär att man går till 3 kamrater och får respons/hjälp innan man vänder sig till läraren. 3. pre-flight checklist, eleverna har en checklista med kvaliteter för den specifika uppgiften. Innan de lämnar in sina uppgifter till läraren uppmanas de att gå igenom varandras arbeten och se i vilken utsträckning arbetena tagit hänsyn till checklistan. Se Youtube: Christian Lundbladh-4 aktivera eleverna som lärresurser för varandra.mov eller läs kapitel 8 i Bedömning för lärande eller se på Lundahls miniföreläsningar på Sida 10(24)

11 Självbedömning Enligt forskningen är en grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. (Sadler) Avgörande faktorer i självbedömning är att : eleven ges de redskap som behövs för att klara denna uppgift. eleven förstår att den kan lära och förändra sitt lärande för att nå goda resultat. (Mind-growh; Dweek) läraren och eleven är medveten om att processen att lära sig självbedöma kräver tid, systematik och träning. lärare och elever tillsammans använder Bedömnningsmatriser t ex Dino. eleverna ges möjlighet att skilja på olika kvalitet i utförda arbeten t ex. genom att - få använda en förlaga som kan ge en förståelse för vad som förväntas. - ges tydliga direktiv för att successivt bygga upp sin kompetens att revidera sina arbetsprodukter. - kunna revidera sina egna arbeten. Exempel på litteratur/artiklar som kan vara till stöd: Bedömning för lärande av Christian Lundahl Själv- och kamratbedömning av Anders Jönsson ur Grundskoletidningen 1/12. Mind-growth av Dweeck (kommer från skolverkets distanskurs i bedömning) Sida 11(24)

12 Augusti Med la randet i fokus - Policy fo r bedo mning och betyg September Oktober November Bilaga 4: Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat Hösttermin F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Utvecklingssamtal om förväntningar HLO, Diamant GF genomförs Dokumentation görs fortlöpande i Infomentor under Skriftliga omdöme/ övrigt/övrigt Skriftlig individuell utvecklingsplan ( SIU) skrivs utifrån föregående års omdöme( Infomentor) samt i Åk 4 används NP år 3 och i Åk 1 3 används Lundbergs Läsutvecklingsschema och i Åk 1-5 Diamantdiagnoser Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. SIU revideras ev. Dokumentation görs fortlöpande i infomentor skriftligt omdöme. Pedagogiska planeringar görs. December Lgr 11 kap 1 utgör grunden. Dokumentation på A- dag för kryssande i Infomentor. Förbereda utvecklingssamtal. Förberedelser utifrån Infomentor och dokumentation från vt slut. I Åk 7 används även NP från år 6. Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. För lärare som undervisar flera klasser startar samtalet med åk 9. Därefter åk 7 och 8. Dokumentation fortlöpande. Ikryssning i Infomentor. Pedagogisk planering görs. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårkalendariet. Dokumentation på A-dag för kryssande i Infomentor. Förbereda utvecklingssamtal. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Info betyg F görs med utdrag ur eller hänvisning till Infomentor Sida 12(24)

13 Vårtermin Januari Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Ev. revidering i SIU. Februari Mars Utvecklingssamtal genomförs utifrån dec underlaget. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårskalendariet. April HLO, Diamant GF NP i åk 3 Ma, Sv Rättning, sambedömning och inrapportering. Maj Juni Överlämning till lärare i åk 1 på individ, grupp nivå. Skriftligt ( dok skapas) Dokumentation A-dag för ikryssande i Infomentor. Erbjudande ges av avslutande samtal i åk 3. Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtg, progr. NP, arbetsmetoder mm. NP i åk 6 och 9 Dagar för sambedömning meddelas av rektor vid terminsskiftet. Dokumentation A-dag för ikryssande och betygsättning i Infomentor. Erbjudande ges av avslutande samtal i åk 3. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Info betyg F görs med utdrag ur eller hänvisning till Infomentor. Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtg, progr. NP, arbetsmetoder mm. Sammanställs i åk 6-8 Sida 13(24)

14 Lagar och föreskrifter: Utvecklingssamtal ska genomföras en gång per termin i åk F-9. Skriftlig individuell utvecklingsplan skrivs i åk 1-5. Den är framåtsyftande. Litteratur: Författare: Titel: Övriga dokument: Policy för betyg och bedömning. Ordförklaring: HLO - Hur låter orden. GT Grundläggande färdigheter Sida 14(24)

15 Bilaga 5: Rutiner kring NP Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Genomförande: Information kring prov och rättning mm ska komma i god tid. Behov av personalresurser för genomförande och rättning ska planeras i januari. Teknisk utrustning som behövs för genomförandet ska gås igenom och införskaffas så att alla elever har samma möjligheter. Bedömning: Sambedömning ska ske i samtliga ämnen i de tre årskurserna så långt det är möjligt. Proven avidentifieras före överlämning till sambedömning. Detta görs på respektive enhet. Se exempel på planering nedan. Dokumentation: Resultat förs in i kunskapsprofilen. Läggas in och digitaliseras i Infomentor. Resultatblanketten fylls i av gruppen. Därefter lämnas den till klassläraren som för in resultatet i Infomentor. Inrapportering till SCB görs av administrativ assistent. Sida 15(24)

16 Användning av resultaten: Resultat från NP används av såväl avlämnande lärare som av mottagande i planeringen av sin kommande undervisning. Analys av resultaten ligger som grund. I åk 3 överlämnas resultat till föräldrar på ett samtal som erbjuds i maj. Kan ske i friare form t ex vid öppet hus. Sambedömningsexempel från åk 6 våren 2014: Matematik 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 5 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Svenska 3 dagar för rättning av 100 prov. Skriftliga delen är omfattande. Alla delprov bedöms av samma 7 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium. Engelska 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 6 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium. Sida 16(24)

17 Bilaga 6: Måldialog Exempel från Höganäs 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de måls om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till. Måldialogens koppling till den pedagogiska planeringen. Pedagogisk planering 1. Syfte och innehåll: Genom undervisningen får du möjlighet att utveckla din förmåga att Vart är jag på väg? 2. Vilka förmågor behöver eleverna utveckla? Vad kan eleverna? Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag undervisa så att eleverna närmar sig målet? Hur ska jag närma mig målet? Undervisning: Så här arbetar vi 4. Bedömning Underlag för bedömning: Det som bedöms är hur du Måldialog 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de måls om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till. Sida 17(24)

18 Bilaga 7: Utvecklingssamtalet Skolverket ( 2013) Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Dessa allmänna råd med kommentarer har tagits fram för att stödja lärare och rektorer i arbetet med utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hösten 2013 ändrades bestämmelserna i skollagen om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Ändringarna i skollagen innebär sammanfattningsvis att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan. De ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande gäller för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Sida 18(24)

19 Bilaga 8: Utvärdering i enlighet med policyn Sida 19(24)

20 Sammanställt av Christian Lundahl Sida 20(24)

21 Bilaga 9: Läroplanen om bedömning och betyg Lgr Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev Riktlinjer Läraren ska utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Sida 21(24)

22 Skolförordningen om betyg och betygsättning Skolförordning (2011:185) 6 kap. Betyg Tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506). Beslut om betyg 2 I 3 6 finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506). 3 Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 4 Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). 5 Bestämmelserna i 3 kap. 16 andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, eller 2. som avses i 2 kap. 17 skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498). 6 Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). Betygssättning Kunskapskrav 7 Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506). Sida 22(24)

23 Betygsdokument Allmänt om betygsdokument 9 Enligt 3 kap. 18 skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506). Betygskatalog 10 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg, och 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro. Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506). Terminsbetyg 11 Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av 1. varje termin i årskurserna 6 8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7 9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och 2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14. Förordning (2011:506). 12 Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats. Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506). Rektorn ska utfärda avgångsintyget. 13 Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506). Slutbetyg 14 För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506). 15 Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506). 16 Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Sida 23(24)

24 Avgångsintyg 17 Ett avgångsintyg ska utfärdas 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller 2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen i vilka eleven undervisats, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506). 18 Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506). Gemensam bestämmelse 19 Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 eller 12 kap. 18 skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506). Betyg efter prövning 20 I 10 kap. 23 och 12 kap. 23 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506). 21 Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506). 22 Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Sida 24(24)