Utbildning och barnomsorg Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning och barnomsorg 2014-06-30. Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven."

Transkript

1 Värdegrund för bedömning I Tomelilla har vi en bedömningskultur som kännetecknas av att: Alla barn kan. Vi fokuserar på det som fungerar, på elevens styrkor och den utveckling som sker hos eleven. Bedömning för lärande är det förhållningssätt som Du som personal förväntas ha. ( Bilaga 1) All bedömning ytterst syftar till att främja lärande vilket gör att bedömning och undervisning hör ihop. I Tomelilla använder vi oss av: Formativ bedömning. (Bilaga 1) Syfte: att ge information som kan utveckla elevernas lärande. Summativ bedömning. Syfte: att ge resultat för ett omdöme om det som studerats. Vårt verksamhetsnära arbete kännetecknas av: Ett klassrumssamtal, som sker med öppen och tillåtande dialog. Att läraren ger konstruktiv feedback och feedforward till eleverna. Det gäller som lärare att utveckla en förmåga att tala om bedömning på ett sätt så eleven upplever det positivt. (Bilaga 2). Att eleverna är engagerade i sitt eget lärande och i att kunna bedöma kvalitet i sitt arbete. Att eleverna förstår hur de kan förbättra sig genom självbedömning och kamratbedömning. (Bilaga 3). Att läraren anpassar undervisningen utifrån bedömningens resultat. Att samarbete sker inom och mellan stadierna. Att elever som riskerar att få F uppmärksammas och att lämpliga insatser planeras tillsammans med elev och vårdnadshavare. Lärare ska snarast kontakta rektor i dessa fall. Sida 1(24)

2 I Tomelilla har vi rättssäker betygsättning. Ett rättssäkert betyg uppfyller följande krav: 1. det baseras på kunskapsomdömen som speglar kunskapskravens bredd. 2. det baseras på relevanta faktorer. 3. kunskapsomdömena överensstämmer med de kvaliteter som anges i kunskapskraven 4. kunskapsomdömena har vägts samman på ett sätt som är förenligt med anvisningarna. Detta ska uppnås genom att : Eleven ska bedömas på alla kunskapskrav. Provuppgiften ska vara utformad så att den mäter förväntade kunskaper. Det ska tydligt framgå för eleven när det är ett bedömningstillfälle. Betyget ska visa elevens färdigheter, förmågor och kunskaper när betyget sätts. Eleverna ska ha god kännedom om det betygssystem som används i Sverige. Lärarna är väl införstådda med Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4). I Tomelilla strävar vi efter likvärdig bedömning och betygsättning, Elever har rätt till en likvärdig bedömning och betygssättning oavsett vilken av kommunens skolor man går på. Det ska uppnås genom att: Samma kunskapsbas gällande bedömning och betygssättning finns hos all personal som ska bedöma och betygssätta. Viktiga delar i detta är Skolförordningen om betyg och betygsättning Skolförordning (2011:185) 6 kap. och läroplanen om betyg och bedömning Lgr ( Bilaga 9). Skolverkets bedömningsstöd används i de ämnen där det finns sådana. Rutiner, för vilka kartläggningar, diagnoser och prov som ska genomföras i de olika årskurserna, följs. Sida 2(24)

3 Lärare träffas i ämnesvisa nätverk och jämför/diskuterar bedömning och betygssättning. Startar höstterminen Alla lärare har inloggning till Skolverkets bedömningsportal och har tagit del av den information och de skrifter som finns på Alla lärare är väl insatta i vad som krävs för de olika betygsstegen, med särskilt fokus på B och D. Rutiner, för hur registrering av bedömningar och betyg i Infomentor ska göras, följs. Analys av resultat sker med fokus på vilka färdigheter, förmågor och kunskaper som behöver förbättras på de olika stadierna/enheterna. Sambedömning av nationella prov sker årligen i samtliga ämnen och årskurser. (Bilaga 5). En databas läggs upp på insidan med litteraturanvisningar och en sammanställning av de fortbildningsinsatser som getts till alla lärare sedan våren Denna ger möjlighet för nyanställda och övriga att uppdatera sina kunskaper. I Tomelilla strävar vi efter att kvalitetssäkra följande bedömningshändelser. Planering Lärarna identifierar och planerar hur eleverna ska visa sina kunskaper, vad i kunskapskraven som ska bedömas och när bedömningen ska ske. (Skolverket; Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen -- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.) Läraren planerar en noggrant vald rutt. Läraren gör kontinuerliga avstämningar av undervisningens utfall. Läraren justerar undervisningen i förhållande till vad avstämningarna visar. Genomförandet måldialog Genom att använda olika former av måldialog avser vi leva upp till följande mål i läroplanen: Läraren ger eleven förståelse för vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla i alla ämnen och på vilka grunder de bedöms. (Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.7). Måldialog kan genomföras på flera olika sätt. (Bilaga 6). Sida 3(24)

4 Resultatkommunikation Eleven ska vara delaktig i att forma sin utveckling. Läraren ger feedback och feedforward till eleven i den dagliga undervisningen. Utvecklingssamtal ska genomföras på ett för eleven utvecklande sätt. (Bilaga 7). Det finns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras och hur de ska kommuniceras till berörda såsom kommun, lärare, föräldrar och elev. Kommunikationen följs upp och utvärderas. Lärarna ger vårdnadshavarna information om kunskapskraven i alla ämnen som eleverna får undervisning i. (Lgr 11,1 Skolans värdegrund och uppdrag, 2.4) Resultatkommunikation vid övergångar och vid övriga lärarbyten stöds av Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat. (Bilaga 4). Det finns ett kalendarium där eleverna och lärarna kan skapa sig framförhållning gällande när t ex nationella prov och andra bedömningar sker i samtliga ämnen. Resultatanalys genomförs årligen vid den sk. niornas dag. Den är en del i ett systematiskt analysarbete som håller på att byggas upp. I Tomelilla finns en plan för genomförande av kartläggningar, nationella prov och andra bedömningar. ( Revidering pågår. Klart ) Planen rymmer riktlinjer för genomförande och användning. De prov och kartläggningar som görs ska användas formativt. Exempel på innehåll i ett läsårs bedömningsarbete i förskoleklassen Bedömning i förskoleklass sker med gemensamma bedömningsunderlag. För bedömning av fonologisk medvetenhet används Hur låter orden. Första testet görs i september, andra testet i slutet av vårterminen. För bedömning av grundläggande färdigheter i matematik används Diamant GF. Testet genomförs i april. Utifrån resultatet kan lärarna forma undervisningen och hjälpa det enskilda barnet. De ser också var de ska lägga fokus i undervisningen och rätta till eventuella brister. Testen som görs i slutet av vårterminen blir ett bra underlag för årskurs 1. Sida 4(24)

5 Övrigt I Tomelilla finns en fortbildningsplan för att garantera lärarnas bedömningskompetens. Samtliga nyanställda ska få ett exemplar av Christian Lundahl bok. Läsåret 2014/15 finns två ämnesnätverksdagar inplanerade. Innehållet ska vara centralt innehåll i ämnet samt betygsnivåerna B o D. Samtal kring konkreta fall kan användas för att säkerställa de olika betygsnivåerna. För sk. enämneslärare ska möjligheten till ett samarbete inom SÖSK ses över. Läsåret 2014/15 inleds med en utbildning i Infomentor. Infomentor ska användas av samtliga pedagoger. Alla pedagoger har inloggning för att kunna ta del av den information som behövs för planering och bedömning. Instruktioner finns på insidan. I Tomelilla finns lagar, beslut, arbetsprocesser för betygsättning mm samlade på Insidan. Kommer att läggas upp fortlöpande under hösten Skolverkets informationsmaterial till föräldrar om bedömning och betyg ska spridas till elever och föräldrar. Fortlöpande information ska ges, med start i förskoleklass, kring rutiner för bedömning samt kring formativ bedömning. Spridning, utvärdering och revidering av policyn Implementering och säkerställning av policyns användning är rektors ansvar och ska ske varje läsårsstart. Policyn ska vara känd. Policyn ska vara budgeterad vad i det här arbetet kostar? Nätverksträffar, sambedömning vikariekostnad mm Policyns efterlevnad ska utvärderas enligt skattningsschema en gång per år i slutet av vårterminen. Rektor på vardera skolan ansvarar för detta. (Bilaga 8). Policyn ska revideras i maj Ansvarig är huvudman. Sida 5(24)

6 Litteratur och länkar Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Betygsättning en handbok Gustavsson, Måhl, Sundblad (2012) Prov och arbetsuppgifter en handbok Josefsson, Bostani (2009) Formativ bedömning vid entreprenöriellt lärande Jönsson, Anders ( 2012) Lärande bedömning. Boken visar hur bedömning kan användas i lärandets tjänst, så att eleverna i skolan ges möjlighet att lära sig så mycket och så bra som möjligt. Med hjälp av aktuell forskning visar författaren hur bedömning kan stötta elevernas lärande. Läs mer om boken på Anders Jönssons webbplats med publikationer, planeringsstöd för bedömning, checklista för bedömningsanvisningar. Korp, Helena ( 2011) - Kunskapsbedömning vad hur och varför? För att nå en rikare bedömning måste vi reflektera kring arbetssätt och hur vi talar om bedömning och kunskap. www. skolverket.se/forskning Lundahl, Christian (2011) - Bedömning för lärande. Boken utgår från att både summativa och formativa bedömningar fyller en plats i utbildning. Det centrala är att se hur de kan komplettera varandra. Samtliga lärare ska ha ett ex av denna bok. Om du inte har den så hör av dig till din rektor. Skolverkets bedömningsstöd och-bedömning Skolverket (2014) Bedömningsaspekter ett stödmaterialet för att stödja en likvärdig bedömning genom att visa hur kunskapskraven kan konkretiseras. Skolverket (2012) Betygsskalan och betygen B och D. Handledningen presenterar först bakgrunden till den nya betygsskalan, några allmänna utgångspunkter för betygssättningen och vilka bestämmelser som ligger till grund för resonemanget om betygen B och D. Sedan beskrivs ett exempel på en process som en lärare kan gå igenom när betyg ska sättas. I beskrivningen framkommer det vilka överväganden som läraren behöver göra i olika skeden av processen och hur läraren kan komma fram till att något av betygen B och D ska sättas. Skolverket ( 2009) Kunskapsbedömning i särskolan och särvux.- ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling. Skolverket ( 2011) Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Materialet behandlar de fem centrala områdena för en strukturerad undervisning: planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation. Skolverket ( 2013) Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2013) Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Sida 6(24)

7 Bilaga 1: Bedömning för lärande Bedömning för lärande handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och som sedan används i syfte att stödja elevers lärande. Dessa processer anses stödja eleverna om de förtydligar mål och bedömningskriterier och om de producerar information som kan användas som feedback av både lärare och elever. Här är alltså eleverna delaktiva under bedömningen och syftet med dessa processer är att både lärare och elever ska få en uppfattning om var eleverna befinner sig och hur de kan komma vidare i sitt lärande. (Andreia Balan, föreläsare vt 14 ) Lärare Elevens kamrater Vart eleven är på väg Förtydliga och förstå mål och kriterier Var eleven befinner sig nu Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen Hur eleven kommer vidare Ge nyancerad och framåtriktad respons Aktivera eleverna som resurser för varandra Elev Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Källa: Fritt översatt från Wiliam & Thompson (2007) Bedömning för lärande innefattar följande för oss i Tomelilla: Klargör det avsedda målet, beviset på elevens läge i förhållande till målet och hur eleven ska krympa avståndet mellan sitt läge och målet. I arbetet i klassrummet lyfts tecken på elevernas förståelse fram, tolkas och används av lärare och elever. Synliggör eleven, elevens inflytande över redovisning och elevernas möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande. Kollegialt arbete med frågor/provuppgifter så att det utvecklas en allsidig bedömning (muntligt, praktiskt, text, skrivning, IT). Eleven utvecklar en känsla för kvalitet genom att kamratbedömning och självbedömning är inslag i undervisningen. Sida 7(24)

8 En grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. (Sadler) Formativ bedömning En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevers förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Begreppet formativ syftar alltså till bedömningens funktion. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt. ( Andreia Balan) Formativ bedömning gör att hela elevgruppen presterar bättre men också att de så kallade svagpresterande förbättrar sig mest (William) Mera finns att läsa på Christian Lundahls (Föreläsare ht 12) sida: Formativ bedömning innebär följande för oss i Tomelilla: Alla prov, diagnoser används för att ge information till lärare om hur undervisningen behöver läggas upp för att passa eleverna och stärka deras inlärning. Sida 8(24)

9 Bilaga 2: Feedback Andreia Balan menade i sin föreläsning våren 2014 att Bedömning för lärande erbjuder lärare fem strategier: 1) Klargöra, delge och skapa förståelse för mål och kriterier, 2) Skapa aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen, 3) Utforma nyanserad och framåtriktad respons, 4) Aktivera eleverna som resurser för varandra och 5) Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen. Dessa strategier kan tillämpas var för sig och de kan med fördel kombineras. Forskningen har tagit fram olika metoder som kan tillämpas inom varje strategi. Till exempel när det gäller att utforma feedback (strategi 3) kan olika metoder rekommenderas beroende på om man har högpresterande eller lågpresterande elever eller om man har komplexa respektive enkla uppgifter. Anders Jönsson menar att feedback behövs för att svara på: Vart är jag på väg? Var befinner jag mig i förhållande till målet? Hur ska jag ta mig vidare? Feedback kan enligt Hattie & Timperley (2007) ges på Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t.ex. beröm Effektiv feedback bör enligt forskningen: Vara deskriptiv och utgå från det som studenten gjort och inte värderande och utgå från studenten som person. Innehålla information både om var studenten är (feedback), men också om hur studenten ska ta sig vidare (feedforward). Rikta sig även mot process- och metakognitiv nivå och inte enbart mot uppgiftsnivå. Sida 9(24)

10 Bilaga 3: Kamratbedömning Forskningen är entydig kring att kamratbedömning (och självbedömning)är en av de starkaste påverkansfaktorerna avseende elevers måluppfyllelse. När elevernas tränats i att bedöma sina resultat enskilt eller i grupp, vet vi att kvalitén i undervisningen ökar. Kamratbedömning kan se ut på flera olika vis. De har tre stora fördelar: Att eleven bedömer andras arbete främjar deras förmåga att bedöma sina egna förmågor. Eleven utgör i många fall bättre resurser för varandra än vad läraren gör. Att bedöma varandra skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet. (Black, Harrison et al.2003) Exempel på kamratbedömningar: 1. 2 stars and a wish, detta innebär att man ger sin kamrat två positiva omdömen och en önskan om vad som kan förbättras i arbetet. 2. See 3 before me, detta innebär att man går till 3 kamrater och får respons/hjälp innan man vänder sig till läraren. 3. pre-flight checklist, eleverna har en checklista med kvaliteter för den specifika uppgiften. Innan de lämnar in sina uppgifter till läraren uppmanas de att gå igenom varandras arbeten och se i vilken utsträckning arbetena tagit hänsyn till checklistan. Se Youtube: Christian Lundbladh-4 aktivera eleverna som lärresurser för varandra.mov eller läs kapitel 8 i Bedömning för lärande eller se på Lundahls miniföreläsningar på Sida 10(24)

11 Självbedömning Enligt forskningen är en grundförutsättning för att elever ska kunna förbättra sig är att de måste utveckla en förmåga att själva kontrollera och åtgärda kvaliteten i sitt eget arbete. (Sadler) Avgörande faktorer i självbedömning är att : eleven ges de redskap som behövs för att klara denna uppgift. eleven förstår att den kan lära och förändra sitt lärande för att nå goda resultat. (Mind-growh; Dweek) läraren och eleven är medveten om att processen att lära sig självbedöma kräver tid, systematik och träning. lärare och elever tillsammans använder Bedömnningsmatriser t ex Dino. eleverna ges möjlighet att skilja på olika kvalitet i utförda arbeten t ex. genom att - få använda en förlaga som kan ge en förståelse för vad som förväntas. - ges tydliga direktiv för att successivt bygga upp sin kompetens att revidera sina arbetsprodukter. - kunna revidera sina egna arbeten. Exempel på litteratur/artiklar som kan vara till stöd: Bedömning för lärande av Christian Lundahl Själv- och kamratbedömning av Anders Jönsson ur Grundskoletidningen 1/12. Mind-growth av Dweeck (kommer från skolverkets distanskurs i bedömning) Sida 11(24)

12 Augusti Med la randet i fokus - Policy fo r bedo mning och betyg September Oktober November Bilaga 4: Rutiner för bedömning, betyg och återkoppling av elevresultat Hösttermin F-klass Åk 1-5 Åk 6-9 Utvecklingssamtal om förväntningar HLO, Diamant GF genomförs Dokumentation görs fortlöpande i Infomentor under Skriftliga omdöme/ övrigt/övrigt Skriftlig individuell utvecklingsplan ( SIU) skrivs utifrån föregående års omdöme( Infomentor) samt i Åk 4 används NP år 3 och i Åk 1 3 används Lundbergs Läsutvecklingsschema och i Åk 1-5 Diamantdiagnoser Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. SIU revideras ev. Dokumentation görs fortlöpande i infomentor skriftligt omdöme. Pedagogiska planeringar görs. December Lgr 11 kap 1 utgör grunden. Dokumentation på A- dag för kryssande i Infomentor. Förbereda utvecklingssamtal. Förberedelser utifrån Infomentor och dokumentation från vt slut. I Åk 7 används även NP från år 6. Utvecklingssamtal genomförs före 30/9. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. För lärare som undervisar flera klasser startar samtalet med åk 9. Därefter åk 7 och 8. Dokumentation fortlöpande. Ikryssning i Infomentor. Pedagogisk planering görs. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårkalendariet. Dokumentation på A-dag för kryssande i Infomentor. Förbereda utvecklingssamtal. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Info betyg F görs med utdrag ur eller hänvisning till Infomentor Sida 12(24)

13 Vårtermin Januari Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal Ev. revidering i SIU. Februari Mars Utvecklingssamtal genomförs utifrån dec underlaget. Anteckningar om samtalet förs i Infomentor skriftligt omdöme. Betygsvarning ges. Rektor meddelar dag i läsårskalendariet. April HLO, Diamant GF NP i åk 3 Ma, Sv Rättning, sambedömning och inrapportering. Maj Juni Överlämning till lärare i åk 1 på individ, grupp nivå. Skriftligt ( dok skapas) Dokumentation A-dag för ikryssande i Infomentor. Erbjudande ges av avslutande samtal i åk 3. Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtg, progr. NP, arbetsmetoder mm. NP i åk 6 och 9 Dagar för sambedömning meddelas av rektor vid terminsskiftet. Dokumentation A-dag för ikryssande och betygsättning i Infomentor. Erbjudande ges av avslutande samtal i åk 3. Betyg sätts i Infomentor. Dag meddelas av rektor i läsårskalendariet. Ikryssandet i infomentor uppdateras så att det stämmer med betygen. Info betyg F görs med utdrag ur eller hänvisning till Infomentor. Överlämning till mottagande lärare. Skriftlig dokumentation på individ och gruppnivå kring åtg, progr. NP, arbetsmetoder mm. Sammanställs i åk 6-8 Sida 13(24)

14 Lagar och föreskrifter: Utvecklingssamtal ska genomföras en gång per termin i åk F-9. Skriftlig individuell utvecklingsplan skrivs i åk 1-5. Den är framåtsyftande. Litteratur: Författare: Titel: Övriga dokument: Policy för betyg och bedömning. Ordförklaring: HLO - Hur låter orden. GT Grundläggande färdigheter Sida 14(24)

15 Bilaga 5: Rutiner kring NP Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Genomförande: Information kring prov och rättning mm ska komma i god tid. Behov av personalresurser för genomförande och rättning ska planeras i januari. Teknisk utrustning som behövs för genomförandet ska gås igenom och införskaffas så att alla elever har samma möjligheter. Bedömning: Sambedömning ska ske i samtliga ämnen i de tre årskurserna så långt det är möjligt. Proven avidentifieras före överlämning till sambedömning. Detta görs på respektive enhet. Se exempel på planering nedan. Dokumentation: Resultat förs in i kunskapsprofilen. Läggas in och digitaliseras i Infomentor. Resultatblanketten fylls i av gruppen. Därefter lämnas den till klassläraren som för in resultatet i Infomentor. Inrapportering till SCB görs av administrativ assistent. Sida 15(24)

16 Användning av resultaten: Resultat från NP används av såväl avlämnande lärare som av mottagande i planeringen av sin kommande undervisning. Analys av resultaten ligger som grund. I åk 3 överlämnas resultat till föräldrar på ett samtal som erbjuds i maj. Kan ske i friare form t ex vid öppet hus. Sambedömningsexempel från åk 6 våren 2014: Matematik 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 5 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Svenska 3 dagar för rättning av 100 prov. Skriftliga delen är omfattande. Alla delprov bedöms av samma 7 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium. Engelska 2 dagar för rättning av 100 prov. Alla delprov bedöms av samma 6 lärare. Två lärare ska vara samma över åren. Lärarna ska vara behöriga i ämnet. Fördel om alla enheter finns representerade även överliggande stadium. Sida 16(24)

17 Bilaga 6: Måldialog Exempel från Höganäs 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de måls om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till. Måldialogens koppling till den pedagogiska planeringen. Pedagogisk planering 1. Syfte och innehåll: Genom undervisningen får du möjlighet att utveckla din förmåga att Vart är jag på väg? 2. Vilka förmågor behöver eleverna utveckla? Vad kan eleverna? Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag undervisa så att eleverna närmar sig målet? Hur ska jag närma mig målet? Undervisning: Så här arbetar vi 4. Bedömning Underlag för bedömning: Det som bedöms är hur du Måldialog 1. VAD SKA JAG LÄRA MIG? Här ska eleven med egna ord beskriva de måls om ska nås. Målet är oftast ett delmål i förhållande till syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanerna. 2. VAD KAN JAG REDAN? Under den här rubriken ska eleverna reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. 3. HUR SKA JAG TA REDA PÅ DET JAG INTE KAN? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. 4. HUR SKA JAG VETA OCH VISA ATT JAG LÄRT MIG? Det viktigaste under den här rubriken är elevens självreflektion som ska leda fram till en självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet. Här är det viktigt att eleven själv är med och beslutar om hur redovisningen ska gå till. Sida 17(24)

18 Bilaga 7: Utvecklingssamtalet Skolverket ( 2013) Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen Dessa allmänna råd med kommentarer har tagits fram för att stödja lärare och rektorer i arbetet med utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hösten 2013 ändrades bestämmelserna i skollagen om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Ändringarna i skollagen innebär sammanfattningsvis att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan. De ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande gäller för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Sida 18(24)

19 Bilaga 8: Utvärdering i enlighet med policyn Sida 19(24)

20 Sammanställt av Christian Lundahl Sida 20(24)

21 Bilaga 9: Läroplanen om bedömning och betyg Lgr Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev Riktlinjer Läraren ska utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Sida 21(24)

22 Skolförordningen om betyg och betygsättning Skolförordning (2011:185) 6 kap. Betyg Tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506). Beslut om betyg 2 I 3 6 finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506). 3 Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 4 Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). 5 Bestämmelserna i 3 kap. 16 andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, eller 2. som avses i 2 kap. 17 skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498). 6 Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). Betygssättning Kunskapskrav 7 Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506). Sida 22(24)

23 Betygsdokument Allmänt om betygsdokument 9 Enligt 3 kap. 18 skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506). Betygskatalog 10 Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg, och 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro. Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506). Terminsbetyg 11 Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av 1. varje termin i årskurserna 6 8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7 9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och 2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14. Förordning (2011:506). 12 Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats. Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506). Rektorn ska utfärda avgångsintyget. 13 Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506). Slutbetyg 14 För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506). 15 Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506). 16 Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Sida 23(24)

24 Avgångsintyg 17 Ett avgångsintyg ska utfärdas 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller 2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen i vilka eleven undervisats, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506). 18 Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506). Gemensam bestämmelse 19 Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 eller 12 kap. 18 skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506). Betyg efter prövning 20 I 10 kap. 23 och 12 kap. 23 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506). 21 Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506). 22 Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Sida 24(24)

NYA MED LÄRANDET I FOKUS

NYA MED LÄRANDET I FOKUS NYA MED LÄRANDET I FOKUS Handlingsplan för bedömning och betyg Antagen i ledningsgrupp för barn och utbildning 8 AUGUSTI 2017 HANDLINGSPLAN för bedömning och betyg INNEHÅLL 04 05 06 07 08 09 11 12 13 Inledning

Läs mer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer

Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Om betygssättning i grundskolan och motsvarande skolformer Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan

Läs mer

MED LÄRANDET I FOKUS

MED LÄRANDET I FOKUS MED LÄRANDET I FOKUS I Tomelilla har vi en utvecklingskultur som kännetecknas av att ALLA BARN KAN Samlat utvecklingsdokument Antagen i ledningsgrupp för barn och utbildning AUG 2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Sida 1 av 28. Betygssättning. Lathund Version 4

Sida 1 av 28. Betygssättning. Lathund Version 4 2014-12-17 Sida 1 av 28 Betygssättning Lathund Version 4 2014-12-17 Sida 2 av 28 Betygssättning Vad säger lagen? Bakgrund Den här lathunden är inte heltäckande utifrån styrdokumenten. Det som dock tas

Läs mer

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor

Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Betyg, bedömning och utvecklingssamtal Forum, F-varningar, betygsregistrering och utvecklingssamtal I skollagen 15 kap. 20 står följande: Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens

Läs mer

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut j" Nekor Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-02-21 nya.laroverketaniv.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers

Läs mer

Huvudman infoavittra.se Dnr :11435 Rektor vid Vittra Kronhusparken annika.rinnnanavittra.se. Beslut

Huvudman infoavittra.se Dnr :11435 Rektor vid Vittra Kronhusparken annika.rinnnanavittra.se. Beslut Beslut Huvudman 2018-01-23 infoavittra.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Vittra Kronhusparken annika.rinnnanavittra.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete för en rättvis och

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan Beslut Huvudman för Rönnenskolan helena.plantin@malmo.se 2018-01-18 Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Rönnenskolan jenny.strand@malmo.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete för

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB. Beslut International Montessori School Sweden AB info@stims.se 2018-02-01 Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Stockholms Internationella Montessoriskola jill@stims.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns

Läs mer

Huvudman kontaktcenteräonkoping.se Dnr :11435 Rektor vid Attarpsskolan Beslut

Huvudman kontaktcenteräonkoping.se Dnr :11435 Rektor vid Attarpsskolan Beslut rn i Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-03-06 kontaktcenteräonkoping.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid Attarpsskolan annika.nordgren@jonkoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen 1 (32) Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 2 (32) Förord Hösten 2011 börjar nya läroplaner, kursplaner

Läs mer

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola Beslut Huvudman kommunstyrelsen@stockholm.se Rektor vid Fruängens skola Margita.norberg@stockholm.se 2018-01-23 Dnr 400-2016:11435 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete för

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14)

- fred 1 mars Sportlov (vecka 9) Tisd 2 april fred 5 april Påsklov (vecka 14) 2012-12-20 1 (6) Rektorsbrev december Hej! Nu närmar sig slutet av terminen och ett efterlängtat jullov står för dörren. Har vi tur så får vi ha kvar snön över hela jullovet. Varje termin är ju unik, men

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman Beslut Huvudman anna-maria.furustig@entreskolan.se Rektor vid Entréskolan i Eskilstuna fredrik.lindhe@entreskolan.se 2018-02-23 Dnr 400-2016:11435 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav

Läs mer

Huvudman Dnr : Beslut

Huvudman Dnr : Beslut rn Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-03-06 utbildning@trollhattan.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid skolenheten pierre.akerblom@trollhattan.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström 120827 Många skolor brister i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. På en del skolor utgår inte lärarnas bedömningar från de nationella

Läs mer

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1 IUP skriftliga omdömen årskurs 1-6 020502 Sid 1 Sid 2 Lokal pedagogisk planering Ska utföras av lärare, gärna i arbetslag eller ämneslag ex. på parallellplaneringarna. Ska ligga som grund för den enskilde

Läs mer

Huvudman Dnr : Beslut

Huvudman Dnr : Beslut ein Skolinspektionen Beslut Huvudman 2018-02-27 kommun@kungsbacka.se Dnr 400-2016:11435 Rektor vid skolenheten jerry.spekalhkungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmäns och rektorers arbete

Läs mer

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst

Läs mer

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

utbildningsgarantier

utbildningsgarantier utbildningsgarantier förskola/skola/fritidshem förskola... lla en ra h s få s o s o ti! utbildningsgaran Hultsfreds kommuns förskolor Du som vårdnadshavare kan förvänta dig att ditt barn ska ges möjlighet

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 13 Allma

Läs mer

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011 Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av

Läs mer

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan Bedömning och betygssättning - Allmänna råd för gymnasieskolan Allmänt om bedömning och betygssättning Betygssättning är myndighetsutövning som kräver en rättssäker hantering Beslut måste grundas på dokumentation

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post:

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola r% å Skolinspektionen Dnr 43-2016:10344 Haninge kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ribbybergsskolan i Haninge kommun Skolinspektionen Dnr 43-2016:10344 2 (7) Skolinspektionens beslut

Läs mer

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Särskolan är till för ditt barn

Särskolan är till för ditt barn STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D en handledning Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Föräldraråd 2011-11-30

Föräldraråd 2011-11-30 Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

STÖDMATERIAL. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen STÖDMATERIAL Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer:

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Gäller er som arbetar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3

Läs mer

Leda i utveckling och mot satta mål!

Leda i utveckling och mot satta mål! 2017-03-29 Leda i utveckling och mot satta mål! Louise Furness, 2017-03-29 Vem är jag? 2017-03-29 Louise Furness 1 Leker jag rektor? Leda i utveckling och mot satta mål! Säkra målen! Bibel för lärare och

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Beslut för fristående grundskola med fritidshem Floda Friskoleförening Rektorn vid Floda friskola karinb@flodafriskola.se för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Floda friskola i Katrineholms kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Gäller er som har samtalsmall utan omdömessida.

Gäller er som har samtalsmall utan omdömessida. Att skriva omdo men a r 1-5 Lathund för pedagoger Grundskola med: Allmänna råd om omdömen Utdrag ur nya lagtexten (förslag som träder i kraft 19/11-2013) Skriva omdömen i Nya Unikum Steg för steg instruktioner

Läs mer

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1 IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) 020101 Sid 1 Höstterminen vecka 34-37 Lära känna veckor: För samtliga klasser Tema: Superschysst - Tillsammans Konkretisera likabehandlingsplanen med de sociala

Läs mer

Uppsala. %0H 2ft>/v\o

Uppsala. %0H 2ft>/v\o %0H 2ft>/v\o Uppsala " "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 2014-10-13 Diarienummer BUN-2014-1336 Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsdepartementets remiss

Läs mer

Betyg 2016/17. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar

Betyg 2016/17. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar Betyg 2016/17 Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete 2017-10-05 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 4 2. Resultat betyg vår

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018 Diarienummer: 2018.00225 Sara Brundell Anders Lundahl Skolverket Rapport 1 (8) Sammanfattning... 2 Andel elever med godkända terminsbetyg... 2 I engelska erhöll fler

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och specialskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och specialskola Specialpedagogiska skolmyndigheten Regionchef Beslut efter uppföljning för förskoleklass och specialskola efter tillsyn i Birgittaskolan belägen i Örebro kommun Uppföljning av tillsyn i Birgittaskolan

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Betyg och betygssättning

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Betyg och betygssättning SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Betyg och betygssättning SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Betyg och betygssättning Beställningsuppgifter: Skolverkets publikationsservice Telefon: 08-527

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eriksdalsskolan belägen i Stockholms kommun 2(6) Tillsyn i Eriksdalsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 Bedömning för lärande Tema: Bedömningspolicy 2014-01-30 2014-01-30 Inledning Samtal om syftet med en Bedömningspolicy Samtal om vårt gemensamma underlag Uppgift till 14 mars Policy Liktydig med riktlinje

Läs mer