Hur smakar vilt? Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap. - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas EXAMENSARBETE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur smakar vilt? Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap. - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas EXAMENSARBETE"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap Hur smakar vilt? - En studie om hur smaken vilt kan beskrivas How does game taste? - A study of how the taste of game can be described. Författare Hanna Floengård Handledare Viktoria Olsson Björn Ylipää Examinator Hanna Sepp

2 Sammanfattning Inledning: Många organisationer och projekt har under de senaste åren fokuserat på att främja en ökad konsumtion och kunskap om viltkött. Den enkla frågan hur smakar vilt? blir i detta sammanhang mycket betydelsefull. Hur kan smaken vilt beskrivas med ord? Litteraturgenomgång: Idag står viltkött för 4 % av den totala köttkonsumtionen men runt 59 % vill äta mer viltkött. Flera nya Svenska undersökningar har visat att smakbeskrivningar av produkter kan underlätta köpbeslutet för konsumenten. Det har också visats att våra sinnen påverkar våra köpbeslut och att ju mer vi fångar en konsuments sinnen ju mer kan köpbeslutet påverkas. Syfte: Syftet med den här undersökningen var att ta fram en sensorisk beskrivning av viltsmak. Studiens mål var också att få svar på vilka ord som kunde beskriva viltsmaken hos älg-, hjort- och vildsvinskött och hur tydlig viltsmaken var hos de tre viltarterna. Metod: Med kött från tre utvalda villebråd skapades en smakprofil för viltkött genom ett sensoriskt beskrivande test. En profilpanel fick provsmaka ytterfilén av hjort, älg och vildsvin. Undersökningen gjordes vid ett tillfälle och var uppdelat i tre moment. Först fick panelen göra en individuell bedömning av viltköttet genom att fylla i en enkät. Sedan diskuterades enkätens resultat i en gruppdiskussion och i sista momentet bestämdes viltsmakens intensitet hos de tre viltarterna i form av ett intensitetstest. Resultat: Resultatet visar att vilt har en syrlig smak, en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Även om studien främst var inriktad på smaken och inte doft, valdes svaveldoft att finnas med i beskrivningen för viltsmak eftersom den återkom hos samtliga viltarter. Älgen och hjorten hade en kraftig viltsmak medan vildsvinet visade ha en mycket mera mild viltsmak. Älgen hade den mest utpräglade viltsmaken. Slutsats: En slutsats kan dras med resultatet som stöd att viltsmak kan beskrivas vara syrligt, ha en karaktäristisk blod- och metallsmak samt en mustig smak av skog och jord. Slutsatsen kan också dras att älgen och hjorten har en mycket kraftig medan vildsvinet inte har samma tydligare viltsmak. Genom litteraturstudier drogs vidare slutsatsen att sensorisk beskrivning av viltkött kan förenkla konsumentens beslut, skapa en vassare marknadsföring samt öka upplevelsen för både den vanliga konsumenten och inom för konsumenter inom turisnäringen. Med hjälp av beskrivande smakord kan också samtal och uttryck för vad maten smakar öka gemenskapen under en måltid. Nyckelord: Viltsmak, viltkött, sensoriskt beskrivande ord, sinnesmarknadsföring, konsumenter frågeställning

3 Abstract Introduction: Many organizations and projects have during the past years focused on to promote an increased consumption and knowledge for game meat. The simple question How does game taste? becomes in this context very essential. How can the taste of game be described with words? Literature review: Today game meat represents 4 % of the total meat consumption but approximately 59 % would like to eat more game meat. Several new Swedish studies have shown that taste descriptions of products can ease the purchase decision for the consumer. It has also been shown that our senses are influencing on our purchase decision. All the more we can catch the consumers senses all the more the purchase decision can be influenced. Purpose: The purpose of this study was to develop a sensory description for the gamy flavor. The aim with the study was also to answer, which words could describe the taste of game of deer, elk and boar and how clear the taste of game was in these three species. Method: With meat from three selected games a taste profile for game meat was created through a sensory descriptive test. A profile panel tasted the sirloin from deer, elk and boar. The study was performed at one occasion and divided into three separate stages. At the first stage the panel made an individual judgment by filling in a survey. In the subsequent stage the result from the survey was discussed in groups and in the final stage the taste intensity of the three different games was determined by an intensity test. Results: The results shows that game has a sour taste, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Although the study focused on taste rather than scents, the scent of sulfur was decided to be a part of the gamy flavor as it appeared at all species. The elk and deer had a strong taste of game meanwhile the boar showed a more mild taste. The elk had the most pronounced gamy flavor. Conclusion: One conclusion that was made with the results as support is that the taste of game can be described as sour, a characteristic blood and metallic taste and a rich taste of wood and earth. Another conclusion that can be made is that the elk and the deer has a much more stronger taste of game compared to the boar which doesn t have the same clear taste of game. By literature studies a conclusion could be made that a sensory description of game meat can ease the consumers purchase decision, create a more cutting edge marketing, and enhance the experience both for the ordinary consumer and the consumer in the tourist business. Using descriptive words for the taste of the food can also increase the communion during a meal. Keywords: Taste of game, game meat, sensory descriptive words, sensory marketing, consumers 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Förord... 6 Inledning... 7 Syfte... 7 Litteraturgenomgång... 8 Vilt och konsumtion av vilt... 8 Älg... 8 Vildsvin... 9 Hjort Vilt ur miljö- och näringssynpunkt Sensoriska faktorer Smak- och doftsinnet Hur kan smaker bedömas, en inblick i vinets värld Från gen till tillagning, faktorer som påverka köttets sensoriska smak Marknadsföring Sinnesmarknadsföring Påverka med sensoriska ord Sensorisk beskrivning som metod Material och Metod Material Deltagare Procedur Enkät- en individuell bedömning av viltköttet Gruppdiskussion Intensitetstest Bearbetning av material Etniska Resultat Bortfall och anmärkningar Sammanställning av sensorisk beskrivning på hjort, älg och vildsvin De beskrivande smakorden för viltsmak Övriga åsikter och resonemang från gruppdiskussionen Resultat av intensitetstest

5 Diskussion Användning av resultatet Vad kan påverka köttets smak Metoden och reflektioner kring undersökningens tillvägagångssätt Vidare forskning Slutsats Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

6 Förord Efter att jag hört en presentation av Sven-Åke Larssons projekt viltmatsveckan kunde jag inte riktigt släppa vilket intressant projekt det är. Jag kommer själv från en familj med jaktkultur och tycker att det så svenska viltet borde få högre status. Efter några samtal med Sven-Åke Larsson poppade en fundering upp i mitt huvud, hur smakar egentligen vilt? Tanke ledde till handling och med hjälp av ett flertal personer har jag tagit fram en sensorisk smakbeskrivning av vilt. Som sagt hade den här studien aldrig varit möjlig att genomföra utan hjälp från många generösa personer. Först vill jag självklart tacka Sven-Åke Larsson som gett både kunskap, tid och engagemang med en sådan härlig energi, utan dig hade studien inte varit praktiskt möjlig. Tack och åter tack till dig! Jag vill också tacka alla som deltog i sensoriska panelen för ert hårda arbete och innovativa åsikter, ni gjorde ett riktigt hästjobb. Utan er hade det inte funnits en smakbeskrivning av vilt idag. Ett stort tack också till Malin Söderström som så frikostigt lät mig arrangera det sensoriska testet på Restaurangen Moderna Museet. Tack ska också Jakob Högfeldt på Äleby Gård och Mikael Löf på Devilda ha för att ni så generöst bidrog med era produkter till undersökningen. Panelen till pilotundersökningen gjorde också ett toppjobb så att jag kunde vara så förberedd som möjligt till undersökning, tack för att ni ställde upp och med så kort varsel. Halina Agerhem ska också ha ett tack för att hon delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter i sensorik. Tack till mina handledare, Viktoria Olsson och Björn Ylipää för ert stöd och er hjälp när jag körde fast under arbetets gång. Slutligen vill jag tacka min stötande familj men också en speciell vän, tillsammans har vi slitit vårt hår och peppat varandra när det varit som tyngst, tack för att du kämpat tillsammans med mig. När jag numera sätter tänderna i en syrlig köttbit som har en karaktäristisk blod och metallsmak med en mustig karaktär av skog och jord, då ska jag tänka på er alla! Kristianstad. April 2012 Hanna Floengård 6

7 Inledning Sinnesmarknadsföring är något som blir allt mer vanligt idag. Sinnesmarknadsföring kan kortfattat beskrivas som att marknaden drar nytta av alla våra fem sinnen eftersom vår upplevelse under en köpprocess påverkas genom dessa (Hultén, Broweus & Van Dijk, 2011). I studien Att attrahera de mänskliga sinnena för att stärka ett varumärke: En studie kring användning, möjligheter och risker med sinnesmarknadsföring skriver Jonsson och Netzler (2011) att fler marknadsföringsbyråer tror att sinnesmarknadsföring kommer bli vanligare framöver. Kunskapen om hur man kan sätta ord på olika smaker genom sensoriska beskrivningar har fått en snabb utveckling. Ett exempel som kan nämnas är studien av Öström & Nilsen (2010) vilka har tagit fram ord för hur olika potatissorter smakar. Ett annat exempel är branschorganisationen Svensk Mjölks lansering av vad de kallar det nya ostspråket. Vilket kan användas för att beskriva svenska hårdostars smak med hjälp av ord som mör, fruktig och knastrig (Svensk Mjölk, 2012). Att använda sinnesmarknadsföring och utveckla sensoriska beskrivningar av livsmedel, kan således fungera som verktyg för att framhäva smakens roll vid marknadsföring. Att sätta ord på smaker hos olika livsmedel kan dock vara en komplex uppgift. Detta kan inte minst märkas i livsmedel som redan är kända för en speciell smakprofil, exempelvis viltkött. Ofta pratar vi om en utpräglad viltsmak, men vad betyder egentligen det i praktiken? Genom att ta fram ord som beskriver viltsmaken kan man tydliggöra vad vilt smakar. Att sätta ord på viltsmak förenklar förmågan att känna igen vad och hur vilt ska smaka och kan bredda försäljningsmöjligheterna till konsumenter och öka förståelsen av vilt inom turismen. Det kan också utgöra riktlinjer för hur viltsmak kan smaka för den som ska tillaga vilt. Människan har jagat och ätit vilt sedan urminnes tider men idag är det inte lika självklart att äta vilt som förr (Danell & Bergström (red), 2010). Man kan säga att viltkött är ett nygammalt livsmedel, för många nya organisationer och projekt har de senaste åren startats för att ökad konsumtionen av vilt. Exempel på dessa är viltmat.nu, Viltmatsveckan, Viltmatakademin och branchorganisationen Svenskt Viltkött. Alla arbetar för att främja en ökad användning av och kunskap om vilt och viltkött. Projektet viltmatsveckan som arrangeras av jägarförbundet i Västmanland syftar till att introducera viltköttet till allmänheten. Under veckan serveras viltkött på bland annat förskolor, skolor och inom äldreomsorgen. Det säljs också vilt på restauranger, konferensanläggningar och butiker. Under viltmatsveckan 2011 serverades det totalt cirka portioner viltkött (viltmat.nu, 2009). Projektledaren för viltmatsveckan, Sven-Åke Larsson har varit en viktig samarbetspartner för denna studie. Syfte Syftet med studien var att beskriva uttryck för hur viltsmak smakar. Den frågeställning som valts är, Med vilka ord kan viltsmak hos älg-, hjort- och vildsvinskött beskrivas? Hur tydliga är viltsmaken hos det utvalda viltet? 7

8 Litteraturgenomgång Vilt och konsumtion av vilt Enligt en Sifoundersökning från 2009 vill 59 % av svenskarna äta mer viltkött (bilaga 2). Hemsidan viltmat.nu har kartlagt vilka möjligheter det finns i Sverige om man vill köpa vilt. På sidan kan konsumenten hitta vilka livsmedelsbutiker, gårdsbutiker, grossiter eller näthandlare som det går köpa vilt ifrån (viltmat.nu, 2009). Populationen hos vilt varierar beroende på exempelvis säsong och år (Jonzèn 2001). Jonzén (2001) har tagit fram en modell som visar att om man har, vad han kallar ett lågt skördetryck innan skördetid, kan skörden bli lika stor eller större. Jämfört med om ingen skörd skulle göras alls innan. Det innebär att genom avskjutning kan vi reglera så att populationen hålls på jämn nivå eller till och med kan öka. Men för att få en balanserad viltvård får inte för många eller för få djur skjutas. Avskjutningen och viltstammarna kontrolleras genom att varje jaktenhet i landet rapporterar sin avskjutning till jägarförbundet (Jägarförbundet, 2012). På så sätt kan konsumenten vara säker på att viltköttskonsumtionen inte påverkar naturens balans. I Sverige konsumerar vi cirka ton viltkött om året vilket motsvarar 4 % av den totala köttkonsumtionen (viltmat.nu, 2009). Vilt och jakt är också en viktig del för turismen i Sverige, det finns i dagsläget cirka 260 företag som arbetar med jaktturism. Att vara jaktturist innebär att lämna sin vanliga omgivning för att åka och jaga. Att vara ett jaktturismföretag innebär att företaget säljer någon form av jaktpaket (Turistdelegationen, 2003). Potentialen för jaktturismen i Sverige anses som stor och betydande faktorer är att Sverige är ett bra jaktland med hög jaktetik, lagstiftning och säker vapenhantering. Det finns en stor efterfrågan av jaktmöjligheter, både från inrikes och utrikes och Sverige har en lägre prisnivå på jakt jämfört med andra länder. Sverige har också ett rikt klövvilt, gott om utrymme och fin naturmiljö vilket ger en allsidig jakt (Turistdelegationen 2003). Men på grund av begränsningen av produktionsnivå på företagets marker kan företaget bara ta emot ett visst antal kunder. För att kunna höja omsättningen som idag är låg inom jaktturismen behövs servicenivån höjas. Eftersom en högre service kan ge internationella kunder som betalar ett högre pris för jaktupplevelsen. För att företagen ska kunna etablera sig skulle de behöva en större tillgång och ensamrätt till markerna för att bli mer exklusiva. Då skulle jaktturismen öka men attraktiviteten till att bo i områdenas skulle troligen minska eftersom jakt spelar en viktig roll som fritidssysselsättning. (Zobel, 2008). Den största konsumtionen av vilt görs i den privata sektorn i form av jägaren själv eller av jägarens närmaste bekantskapskrets (Danell & Bergström (red), 2010). Enligt Gunnarsdotter delas köttet lika mellan dem som ingår i jaktlaget medan skytten får behålla trofén. På senare tid har en del av köttet stämplats som markkött. Markkött innebär att det går till markägaren, även om markägaren inte deltagit i jakten. En av åtta personer svarade i en undersökning att det ingick en jägare i deras hushåll och cirka 20 % av Sveriges hushåll äter vilt regelbundet (Ericsson, et al., 2005). Fler restauranger har börjat servera vilt och priset för årets bästa viltrestaurang delas sedan 2010 ut av viltmatsakademien (viltmatsakademien, 2012) Älg Älg är det vilt som vanligast serveras på våra tallrikar (viltmat.nu, 2009) Älgen har blivit en viktig symbol för Sverige som nation och tillhör både vår kultur och natur. Älgjakten har fått en kulturell status då många lämna sina arbetsplatser under närmare en vecka för att istället sätta sig på pass, ingå i drevkedjor eller vara hundförare (Jägarförbundet, 2011). Cirka människor ägna sig åt jakt som fritidssysselsättning i Sverige och det är både en social, fysisk och naturnära aktivitet (Jägarförbundet, 2011;Västvikstidningen, 8

9 2011). Enligt Gunnarsdotter (2005) är jakten en viktig del för gemenskapen i en ort. Mathias Bred på Västervikstidningen menar att älgjaktveckan kan kallas för hemvändarveckan då många kommer tillbaka till sina trakter på landet för att jaga älg (Västervikstidningen, 2011). Han antyder också att älgjakten är en mycket positiv del av vår kultur och vårt samhälle och att det är ett perfekt tillfälle att bjuda in de som är nyinflyttade till Sverige. Även storstadsbon som kan behöva uppleva naturen och den kultur som älgjakten ger passar att bjuda in (Västervikstidningen, 2011). Jakten är som tidigare nämnts viktig för turismen men djuren i sig är också viktiga dragplåster inom turism. Älgen har visats vara en viktig symbol inom turismen (inatur.se, 2009). Förutom att älgen har det högsta jaktvärdet anses älgen också vara den bästa symbolen för att marknadsföra Sverige när svenskarna får välja mellan älgen, dalahästen och vargen (bilaga 2). Vildsvin Vildsvinsstammen har etablerat sig snabbt i våra svenska skogar. I slutet av 1700-talet var vildsvinen utrotade men så sent som mellan 1970 och 1980 återhämtade stammen sig genom att förrymda vildsvin från hägn bildade små stammar. På 1980-talet fanns bara ett hundratal frilevande vildsvin jämfört med dagens stam, som beräknas bestå av cirka vildsvin (Markström, 2003; Lantbrukarnas Riksförbund et al., 2009). Med en så snabb tillväxt är det viktigt att förvalta vildsvinet, speciellt då en stor stam har påverkan på det svenska jordbruket. Vildsvinen kan förstöra stora ytor av jordbruksmark när de bökar efter mat vilket var anledningen till att de blev utrotade på 1700-talet (Markström, 2003; Lantbrukarnas Riksförbund, et al., 2009). När flocken stampar och bökar sönder fält blir det mycket kostsamt och dessutom utgör den ökade stammen en risk för fler trafikolyckor. Därför är det viktigt att förvalta vildsvinen så att inte stammen blir för stor, utan att den kan hanteras (Lantbrukarnas Riksförbund, et al., 2009). Det problematiska med vildsvin är att de är något komplicerade att jaga. Vildsvin är skygga djur som inte kommer ut på öppna områden förrän det är helt mörkt (Markström, 2003). På sommaren vågar de sig ut mer på öppna åkrar och fält medan de under resterande årstider hellre väljer barr- och lövskogar (Thurfjell 2011). På grund av den sena och snabba etableringen av stammen är erfarenheterna av att jaga vildsvin inte så stora. Därför arbetar man för att få fram strategier för en bra rutin av hantering av vildsvinstammen (Lantbrukarnas Riksförbund, et al., 2009). Vildsvinstammar är känsliga för störningar och intensiv jakt, speciellt med hund, vilket kan leda till att djuren, istället för att gömma sig, flyr och förflyttar sig till andra marker (Markström, 2003; Thurfjell, 2011). Konsumtionen av vildsvin har ökat och 2010 åt vi ca 2400 ton vildsvinkött. Men det är ingen hög siffra i jämförelse med älgkött vilket vi i Sverige årligen konsumerar ton (viltmat.se, 2009). För att få ut köttet på marknaden spelar vilthanteringsanläggningarna en avgörande roll. Vilthanteringsanläggningar är livsmedelslokaler där viltet lämnas in för att slaktas, styckas eller besiktas inför försäljning (Jägarförbundet, n.d). För att få en ökad avskjutning av vildsvin behöver hanteringen förenklas och minska i kostnad (Lantbrukarnas riksförbund et al., 2009). Ett problem som livsmedelsverket har fått i uppdrag att se över (Livsmedelsverket, 2008). Vildsvinskött är ett mycket uppskattat vilt samt en resurs för både hushållet och restaurangbranschen. Den växande stammen bör enligt rapporten Vildsvinsförvaltningen i samverkan värderas högre och ses som en viktig komponent inom matmarknaden i Sverige. Enligt rapporten kommer troligen vildsvinsköttet vara ett kommersiellt livsmedel inom några år. För ett ökat underhåll och efterfrågan av vildsvinskött i framtiden menar rapporten att det är viktigt att information kommer ut till konsumenten och att det satsas mer på marknadsföring (Lantbrukarnas riksförbund et al., 2009). 9

10 Hjort Vi har fem olika hjortslag i Sverige, älg, ren, rådjur, kronhjort och dovhjort (Svensk hjortavel, 2011). Men med benämningen hjort menas i den här studien kron- och dovhjort. Kron- och dovhjort är de enda vilda djur som är tillåtna att inhägna i Sverige vilket innebär att de anses som vilda djur i hägn (Svensk Hjortavel, 2007). Vi är långt ifrån självförsörjande på hjortkött i Sverige (Svensk Hjortavel, 2007). Idag importerar vi upp till hela 85 % hjortkött, främst från Nya Zeeland. En undersökning har jämfört Nya Zeeländsk och Svensk hjortuppfödning. Studien visade att Sverige skulle behöva jobba på att skapa ett bättre sammarbete mellan hägn då det idag finns cirka 400 hägn i Sverige som jobbar utan någon större samverkan (Bodén & Högfeldt, 2006; Svensk Hjortavel, 2007). Undersökningen menade att företagarna skulle samordnas bättre antingen i en investerarägd företagsform eller i en internentreprenöriell kooperationsform, eftersom Nya Zeeland skapar stora vinster genom just sitt kooperationssystem (Bodén & Högfeldt, 2006). Det svenska hjortköttet håller hög kvalitét då djuren behandlas och lever som vilda djur inom ramarna för de svenska djurskyddslagarna. Att slakten sker direkt i hägnet minimerar stressen vilket ger ett kött av god kvalitét. Enligt Svensk Hjortavel finns det stor kapacitet för ökad produktion av det svenska hjortköttet med tanke på importen i Sverige (Svensk Hjortavel, 2007). Vilt ur miljö- och näringssynpunkt Älgen och hjorten har ett magert kött. Enligt en rapport från Livsmedelsverket (2008) innehåller 100 g älgkött mellan 1-2,3 % fett, vilket ger cirka 40 % mättat fett, en tredjedel enkelomättat fett och en fjärdedel fleromättat. Älgköttet är proteinrikt och har, på grund av den låga fetthalten, ett lågt energivärde. Älgkött är rik på mineraler som järn och zink men innehåller endast en mindre mängd vitaminer (Arnemo, et al., 2008). Genom Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas går det avläsa att ytterfilén från älg och hjort visar liknande näringsvärde. Hjorten har något högre halter av de flesta näringsämnena än älgen förutom vitaminet B12, vitamin E, zink och kalium. Hjortytterfilé innehåller också vitamin D vilket älgen bara har i så små mängder att det inte går att påvisa (Arnemo, et al., 2008; Livsmedelsdatabasen, 2012). Vildsvinskött har ungefär samma näringsinnehåll som hjortoch älgkött. Vildsvinsköttet är något rikare på kalcium men innehåller dock något färre antal näringsämnen jämfört med älg- och hjortkött. På grund av att livsmedelsverket ännu inte tagit fram någon näringsberäkning på vildsvin kunde inte alla näringsämnen jämföras på samma sätt. Den amerikanska jordbruksinformationen, The National Agricultural Library har tagit fram värden för vildsvinets näringsinnehåll men har inte räknat ut alla ämnen så som exempelvis järn (National Nutrient Database for Standard Reference, 2012). Ett vildsvinkött innehåller tre gånger mer fett än älgkött men fettet består av endast mättat fett på 30 %. Det har en hög halt av enkelomättat fett på 39 % och en fleromättat fetthalt på 14 % (National Nutrient Database for Standard Reference, 2012). Enligt en rapport från Livsmedelsverket (2008) är det svårt att avgöra hur stor klimatpåverkan som vilt ger. Vilt skulle leva och släppa ut klimatpåverkande gaser även om vi inte väljer att använda dem som föda. Därför går vilt inte beräknas som och jämföras med tamboskapen. Om djuren däremot lever i hägn som hjort kan människan påverka levnadsvanorna hos djuren och den naturliga balansen uppnås inte på samma sätt som när djuren lever helt i det vilda (Lagerberg & Fogelberg, 2008). Fördelarna med hjorthägn är att de håller betesmarkerna öppna, vilket är positivt för naturen (Svensk Viltavel, 2007). Andra ekologiska fördelar med vilt är att de sprider sin avföring i skogen medan tamboskapens avföring uppsamlas på ett ställe vilket lättare bildar övergödning. Tamboskapens foder är ofta proteinrikt och djuren tar inte upp den stora mängden proteiner. Istället går proteinerna ut i avföringen utan att utnyttjas och bildar onödig växtgasutsläpp (Holm & Toivo, n.d.). 10

11 Sensoriska faktorer Smak- och doftsinnet Vårt luktsinne kan känna och minnas över olika dofter och har en viktig inverkan på människans upplevelse, minne och välmående. Något som kallas receptorer omhändertar dofterna och skickar den exakta doften till hjärnbarken. Eftersom dofterna kan särskiljas av receptorerna kan vi känna skillnad och memorera dofterna. På så vis kan vi återkommande identifiera dofter av exempelvis en krydda eller en specifik blomma (Hultén et al., 2011). Till och med dofter som vi inte ens registrerar kan läggas i vår doftminnesbank och det räcker att vi känner en aning av en doft för att upplevelser eller minnen ska göra sig påminda (Bresle & Stenson, 2002). Vi kan vänja vårt luktsinne med dofter. En stark doft kan minska och efterhand försvinna om den känns kontinuerligt under en tid. Detta fenomen kallas adaptation och vid ett sensoriskt test bör man tänka på att bedöma doften först, då den kanske bara infinner sig under en kort stund för att sedan avta (Sensoriske Studiegruppe, 2004). Luktsinnet kan kallas för det stumma sinnet eftersom doften är det sinne som är svårast att beskriva med ord (Hulten et al., 2011). Det finns olika teorier till svårigheten att kunna sätta ord på dofter. Exempel att dofterna är blandade med varandra, att kunskapen är låg eller att kroppen inte har utvecklat en tillräckligt bra kommunikation mellan de delar i hjärnan som behandlar doft och språk. (Sensoriske Studiegruppe, 2004). Doften samverkar med smaksinnet och vi använder ofta både luktoch smaksinnet när vi ska undersöka något i vår omgivning. Man kan säga att vi ofta äter med vår näsa, att om vi tycker något luktar gott tycker vi oftast att det också smakar gott. När doften av något vi ska äta inte kan kännas så försvinner cirka 80 % av smakupplevelsen (Lindstrom, 2005). När vi beskriver smaken innefattas oftast alla våra sinnen som doft, ljud, utseende, form och textur. Tillsammans skapar alla dessa sinnen en smakupplevelse när vi stoppar något i munnen. Enligt boken Sinnesmarknadsföring påverkas vi till och med av färgen på tallriken vi äter ifrån. Ett exempel på hur sinnena påverkar smaken är restaurang Dunkel Kellers koncept. De serverar maten i absolut mörker, utan synen får de andra sinnena mer plats och smakupplevelsen blir en helt annan (Hultén et al., 2011). Smaksinnet består av fem grundsmaker, salt, surt, sött, beskt och umami. Både ärftligheten och uppfostran spelar roll i hur vi känner smaken, varje person har sin individuella smaktröskel för de olika grundsmakerna. Vad vi fått äta under vår uppväxt påverkar hur kräsna vi är som vuxna (Hultén et al., 2011). Hur kan smaker bedömas, en inblick i vinets värld Vin har länge haft en väl utarbetad terminologi för sina sensoriska egenskaper, en terminologi som tydligt och framgångsrikt utnyttjats i säljande syfte. Enligt Herdenstam (2004) kan vinprovaren bedöma ett vin på två olika sätt, genom ett analytiskt och ett syntetiskt sätt. Enkelt förklarat innebär en analytisk bedömning att vi följer framtagna analytiska metoder för att verbalt kunna mäta det som vi upplever som vinets egenskaper, man tar reda på egenskaperna hos vinet och sätter ord på dem. En analytisk bedömning beskriver det som är. Om ett vin bedöms på ett syntetiskt sätt blir provningen mer personlig och utvärderas efter vår egen förmåga genom exempelvis egna referenser, erfarenheter och metaforer. Här bedöms helhetsintryck istället för att plocka ut varje enskild egenskap. Miljön och situationen tillåts påverka provningen mer och vi får fram det som blir. Analytisk och syntetisk provning kallar Herdenstam (2004) för det dubbla greppet. Att identifiera en sensorisk egenskap är en krävande uppgift då det finns många faktorer att ta hänsyn till. Som hjälpmedel finns olika analytiska metoder där man använder 11

12 sig av exempelvis provningsmallar och aromhjul (ett aromhjul utgår från allmänt kända aromer som specificeras i mer detaljerade aromer). Med metoderna som verktyg kan exempelvis en grupp vinprovare lättare samstämma sitt fackspråk. En smakprovare bör ändå vara flexibel i sitt användande av metod och inte glömma att utnyttja sina erfarenheter och kunskaper beroende på hur situationen ser ut. Herdenstam (2004) pratar också om den tysta kunskapen vilket innebär att vi känner igen en speciell egenskap men kan ändå inte definiera eller ge uttryck för den. Kungliga Tekniska Högskolan har utvecklat en metod som kallas dialogseminariemetoden. Metoden går ut på att en grupp skapar reflektioner och diskussioner om denna tysta kunskap. Det kan exempelvis vara egenskaperna hos ett vin som man inte kan beskriva verbalt. I en sådan dialog kan oenigheter komma att bli enigheter och olika uttryck visa sig ha samma innebörd eller tvärt om. (Herdenstam, 2004). Från gen till tillagning, faktorer som påverka köttets sensoriska smak I kedjan mellan djurets födsel till färdig köttprodukt finns det flera faktorer som påverkar hur köttet slutligen smakar (figur 1). Köttets smak påverkas även av bland annat djurets ålder, kön och art (Nilzén, Högberg & Lundström, 1999). Om djuret har en högre ålder får köttet en grövre, segare textur och en kraftigare smak. Med sina större muskelceller och mer bindväv kräver ett äldre djur också en längre mörningstid för att köttet inte ska bli segt (Nilzén et al., 1999). Under mörningen bryts proteiner och andra ämnen i musklerna ner och omvandlas av enzymer till bland annat aromatiska kväveföreningar, som ger köttet sin karaktäristiska smak (Mörner n.d). Det är denna omvandlingsprocess som tar längre tid hos ett äldre djur vilket ger den längre mörningstiden.(nilzén et al., 1999). Det har visats att ingen betydande smakskillnad finns mellan könen hos älg och rådjur(mörner n.d). Hos hjort och vildsvin kan däremot en brunstsmak uppstå under brunstperioden hos handjuren, en galt kan också ge så kallad ornelukt i köttet. Vid ornelukt luktar och smakar köttet svin, hos tamgrisen undviks den smaken genom kastrering (Axelsson, et al., 2011; Mörner n.d). Genetik Kön Foder Uppfödningssystem Djurvälfärd Utfodring Transport Stress Postmortal metabolism Kylningsförlopp Mörning Förvaring Distribution Tillagning FÖDSEL SLAKT RIGOR MORTIS Hur näringssammansättningen ser ut hos köttet beror på hur eller vad djuret Figur 1. Figuren visar vad som kan påverka köttets kvalité under ett djurs liv. Från äter och hur mycket kroppsrörelse djuret har. Genom rörelse skapas ofta muskler med en ökad vilka proteinhalt gener djuret och en har minskad och hur fett djuret och vattenhalt lever. Till hur (Nilzén djuret et behandlas al., 1999). vid I en slakt undersökning samt vid testades hanteringen skillnaden och i kvalité tillagningen på grisar av köttet som betat efter gräs slakt. ute (Egen och grisar tolkning som efter ätit Jonsäll, torrfoder 2000) inomhus. Utegrisarna visade sig bilda mer fleromättat fett i jämförelse med djur som går på kraftfoder. Dessutom hade utegrisarna en hög halt av E-vitamin som gjorde att köttet, trots en högre halt omättade fettsyror, inte härsknade utan höll samma hållbarhet som köttet hos 12

13 inomhusgrisarna (Nilzén et al., 1999). En annan undersökning på renar visade också ett resultat av mer fleromättat fett hos de djuren med naturligt bete (Wikström & Malmfors, 2000). Vilt är mycket i rörelse vilket gör att de bildar uthålliga syrekrävande muskler som förbränner mer fett. Förbränningen av fett gör att musklerna kan innehålla mer glykogen vid slakttillfället. Glykogen omvandlas till mjölksyra som ger en snabb sänkning av phvärdet. Den låga sänkningen av ph kan göra att köttet tappar vätska under lagringen i förpackningen och vid tillagningen (Olsson, 2004). En långsam nerkylning av köttet kan minska risken för stor vätskeförlust, vilket gör att ph-värdet sjunker långsammare (Mörner, n.d). ph-värdet påverkas också av stress, eftersom glykogenet förbrukas vid stress sjunker ph-värdet snabbt. Det gör att vätskan inte kan bevaras eller att ph-värdet inte sjunker tillräckligt mycket vilket lättare kan få bakterier att växa (Mörner, n.d). Hur köttet förpackas har också påverkan på smaken. En studie visade att kött förpackat i modifierad atmosfär (förpackning med ca 80 % syre och 20 % koldioxid) hade en negativ påverkan på köttets mörhet och smak. Syret i förpackningen gav en oxidativ miljö, både fett och protein oxiderade mer och E-vitaminhalten minskade. Vakuumförpackning visades hålla mörningens kvalité betydligt bättre jämfört med en förpackning i modifierad atmosfär. I vakuumförpackning hade köttet kvar sin köttsmak och var saftigare, dessutom var köttet mycket segare i den modifierade atmosfären (Lundström & Lindahl, 2008). Marknadsföring Sinnesmarknadsföring Varje dag får vi sortera ut hundratals intryck från annonser, tv och radio med mera. Det är med våra sinnen vi sorterar och bestämmer vad vi vill eller vad vi inte vill ta till oss (Lindstrom, 2005). En ny utveckling inom marknadsföring är på frammarsch där de mänskliga sinnena står i fokus, så kallad sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring ska skapa en mer personlig känsla mellan kunden och det som säljs. Därför krävs det att metoderna för marknadsföring är mer innovativa och idérika för att kunna fånga upp våra sinnen (Hultén, et al., 2011). Sinnesmarknadsföring skapar en upplevelse för våra sinnen och handlar om att bemöta varje kund som den individ kunden är. Att skapa marknadsföring på ett djupare plan, som bygger på värderingar och känslor som ger ett logiskt och effektivt bemötande (Hultén, et al., 2011). Jämfört med traditionell marknadsföring, där oftast endast synen och hörsel användes ska numera även lukt-, känsel- och smaksinnena utnyttjas. Lindstrom (2005) menar att en produkts värde kan öka genom att kombinera ljud- eller syn-sinnet med smak-, doft- eller känselsinnet. För bäst marknadsföring ska alla fem sinnena användas. Vi konsumerar alltmer för att skapa livskvalité och upplevelser. Materiella ting är inte lika intressanta och vi handlar mindre av praktiska skäl. Konsumtionen styrs istället av självförverkligande, identitet och att få en sinnesupplevelse. Fler företag jobbar därför för att genom sina produkter uttrycka och skapa identitet, värderingar och känslor (Hultén, et al., 2011). När vi väljer en produkt använder vi som sagt många av våra sinnen. När vi exempelvis ska köpa tomater använder vi både syn-, känsel- och möjligen luktsinnet. Vi granskar tomaterna klämmer på dem och möjligen luktar på dem innan vi väljer ut vilka vi ska ha, men oftast kan vi inte smaka på dem (Hultén, et al., 2011). Smaksinnet ses som ett utav de svåraste sinnena att använda för marknadsföring men det är också ett socialt sinne. Smaksinnet används ofta av människan under sociala förhållanden som vid möten eller upplevelser, därför kopplas smaksinnet ofta med känslor och njutning. Whole Foods är en amerikansk livsmedelskedja som använder sig av alla sinnen för att få fram sitt budskap i butiken. Whole Foods har smakprov på samtliga avdelningar och går efter mottot try it before you buy it. Personalen bär dessutom förkläden för att skapa en hemtrevlig känsla vilket påverkar det 13

14 sociala hos smaksinnet (Hultén, et al., 2011). Smaksinnet behöver alltså inte fysiskt beröras utan kan ge känslan av smakförnimmelse genom associationer. Påverka med sensoriska ord Genom att koppla produkter till språk kan olika livsmedel få beskrivande egenskaper, något som kan underlätta valet av produkt för konsumenten. På så vis kan butiker ge konsumenten en upplevelse som inte bara är visuell utan också skapar intryck från både smak- och doftsinnet (Herdenstam, 2011). Många företag försöker marknadsföra sina produkter med något utmärkande som ett fyndigt namn, en slogan eller med beskrivningar av varan där ord som fräsch, god eller väl balanserad" används vilket inte säger så mycket om hur produkten egentligen smakar. Orden är irrelevanta då det är mycket individuellt vad vi tycker är fräscht och gott (Swahn, 2011). De beskrivningar som görs av en produkt bör vara övertygande och stötta produktens värderingar. Om beskrivningen av produkten är påhittad ska den ändå kännas genuin, trovärdig och äkta. Budskap som tas in genom sinnena ska främja till att skapa ett band mellan produkten och konsumenten (Lindstrom, 2005). Hur något beskrivs påverkar produktens framtid, ett exempel på ett varumärke som har hittat ord vilka direkt associeras med varumärket, är Walt Disney. Specifika ord har kopplats till Walt Disney: Welcome to our kingdom of dreams-the place where creativity and fantasy go hand in hand spreading smiles and magic at every generation. Det har visats att hela 80 % av världens konsumenter förknippade Disney med de kursiva orden. Gillette och Kelloggs är andra varumärken som visats kunna binda ord till sitt varumärke. Gillette förknippas med maskulin och Kelloggs med ordet krispig (Lindstrom, 2005 s. 120). Orden ger en sorts meningsfullhet till produkten vilken gör att produkten blir personligare och därmed mer originell. En sinnesupplevelse kan skapas genom den ökade meningsfullheten som orden ger produkten.(lindstrom, 2005). Hur en produkts förpackning ser ut och hur produkten beskrivs påverkar också vad konsumenten väljer i hyllan. Det har visats att produkter som haft en sensorisk beskrivning på sin förpackning påverkat kunden till att välja den varan före en vara av välkänt varumärke som kunden vanligen valt. Prisets betydelse minskade också när en sensorisk beskrivning fanns på produkten (Swahn, 2011). I Grythytte Akademins projekt Det Sensoriska språket har en undersökning gjorts för att se om sensoriska beskrivningar av bladsallad kan påverkar konsumenten. Undersökningen visade att konsumenter först använde namnet på bladsalladen som en grund för valet av salladssort men när en sensorisk beskrivning tillkom, ändrade många kunder sitt val (Carlsson & Sjörling, 2010). Sensorisk beskrivning som metod Smaksinnet som verktyg för marknadsföring är som tidigare nämnt inte särskilt utvecklad. På Systembolaget används dock en utvecklad terminologi och vi kan genom att läsa en beskrivning av hur drycken smakar eller upplevs välja en produkt (Systembolaget, 2010). I en vanlig dagligvarubutik finns inte den möjligheten att på samma sätt välja varor. I Grythytte Akademins projekt Det sensoriska språket som nämnts tidigare har man börjat arbeta fram sensorisk beskrivning av frukt och grönsaker för att förenkla konsumentens val i dagligvaruhandeln (Örebro Universitet, 2011). I projektet har redan framtagning av sensorisk beskrivning på bladsallad gjorts vilket numera används på ICA:s produkter. På ICA:s rucolapåse beskrivs rucolan som Krispig sallat med pepprig, lite nötig ton (Swahn, 2011). En studie om hur röda äpplen beskrivs sensoriskt har också gjorts, språket som används för att beskriva äpplena är inspirerat från vinets terminologi. Exempelvis beskrivs äppelsorten Royal Gala ha en "Aromatisk, blommig smak av citrus med viss strävhet och toner av banan. Krispigt, fast fruktkött med någon torrhet.". Förutom hur de olika äpplena 14

15 kan beskrivas sensoriskt visade undersökningen på att framtagningen av beskrivande ord behöver utvecklas för att kunna förbättra framtidens beskrivningar av produkter i främst dagligvaruhandeln (Swahn, 2011). Det har visats vara viktigt att tänka på vilka ord som används vid sensoriska beskrivningar för att metoden ska ge en positiv påverkan på kunden. När sensorisk beskrivning av småbladsallad testades på konsumenter reagerade en del på att vissa ord som fet och mör inte passade in. Hur den beskrivande texten var komponerad avgjorde också vad man valde för sallat (Carlsson & Sjörling, 2010). En del sensoriska beskrivningar har tagits fram om kött i syfte att undersöka köttets kvalité eller uppbyggnad. I en undersökning om renar testades det vilka faktorer som påverkar renköttets sensoriska kvalité innan slakt. Egenskaper som mörhet, saftighet, rensmak, leversmak, bitter smak, annan avvikande smak och söt smak var de sensoriskt beskrivande egenskaper som togs fram och testades. De avvikande smakerna panelen fick fram var järn, blod, syrlig, metall, skarp och lamm/får (Wikström & Malmfors, 2000). I en annan studie undersöktes kemin bakom nötköttets olika aromer. Undersökningen menade att exempelvis föreningen Methional ger köttet aromer av kokt potatis och olika aminosyrer ger aromer av bitter och surt (Brewer, 2006). Materialet som tagits fram i de båda undersökningarna är sensoriskt beskrivande egenskaper för kött, något som skulle kunna användas som redskap till att marknadsföra kött i butiker och därmed förenkla konsumenternas köpbeslut. I ytterligare en studie har en karta tagits fram för att visa hur stor smakintensitet bestämda egenskaper har hos olika köttdjur. Kartan är till för att hjälpa kunden förstå hur köttet hos djuren smakar och vilka köttslag som liknar varandra. Studien visade att viltsmak och leversmak förklarar bäst hur variationen ser ut mellan de olika köttslagen (Rødbotten, et al., 2004). Material och Metod Undersökningen baserades främst på en kvalitativ metod i form av ett sensoriskt beskrivande test för att identifiera uttryck för vad viltkött smakar (Lundgren, 1981). Den kvalitativa studien bestod av en individuell bedömning av viltköttet i enkätform och en gruppdiskussion. En mindre kvantitativ del gjorde också i undersökningen i form av ett intensitetstest i grupp. I ett intensitetstest bestäms hur tydligt något smakar, i studien testades viltsmakens profil genom en skala mellan ett till tio där ett stod för ingen smak och tio för tydlig smak (Lundgren, 1981). En pilotundersökning gjordes en vecka innan huvudundersökningen för att prova metodens teknik och upplägg för att minimera fel vid själva huvudundersökningen (Patel & Davidson, 2003). Pilotstudien ökade kvalitén på huvudundersökning och därmed studiens validitet. Material I studien användes ytterfiléen (Longissimus dorsi) av älg, vildsvin och hjort. De tre viltarterna är olika djurslag med olika fett och muskelsammansättning men eftersom ytterfilén är en homogen muskel blir skillnad på ytterfiléerna från de olika arterna inte särskilt stor. (Dahlström, 2007; Polak, Rajar, Gašperlin, Z lender, 2008; Rødbotten, Kubberød, Lea, Ueland, 2004). Ytterfilén har en naturlig mörhet och är den del som vanligen används både i affärsmässiga bedömningar och i forskningsstudier för att bestämma köttkvalitén (Rødbotten, 2004). Samtliga ytterfiléer hade varit frysta vid en temperatur på -18 C och fick tina i kyl under natten, cirka 8 timmar. Två dovhjortsfiléer representerade hjorten och de hade en vikt av 7500 gram och 5800 gram. Vildsvinsfiléen hade en vikt av 5200 gram och ytterfilén från en älgtjur vägde 9900 gram. Vildsvinet och 15

16 hjorten kom från en gård utanför Strängnäs. Älgtjuren sköts den 27 januari 2012 utanför Nyköping. Ytterfiléerna bryntes i en stekpanna och saltades med ½ tesked salt på varje sida innan de tillagades i ugnen på 125 grader. Älgen och hjorten tillagades till en innetemperatur av 60 grader och vildsvinet till en innetemperatur av 68 grader. Köttet fick vila i cirka 15 minuter innan det skars i tunna skivor och provsmakades. Under den enkäten fick varje deltagare, förutom köttet, en penna och en enkät där de fyllde i vilka smakord (ord som beskriver hur något smakar) de kom fram till. Deltagarna hade tillgång till vatten och rån för att kunna neutralisera smaklökarna. Under gruppdiskussionen användes en white boardtavla till att sammanställa samtligas smakord till profileringen. Hela gruppintervjun och intensitetstestet filmades för att förenkla och säkerställa sammanställningen. Det sammanställda resultatet på white boardtavlan dokumenterades. En älgstek provsmakades under pilotstudien. Steken hade tillagats i ugnen på 125 grader till en innetemperatur av 60 grader och vilat i cirka tio minuter. Deltagare Valet av panel föll på en liten bedömargrupp i form av en profilpanel som inte representerar konsumenter utan valts efter sina färdigheter (Lundgren, 1981). En profilpanel innebär att deltagarna valts ut efter sin förmåga att ta fram beskrivande ord som ska ge viltsmak sin profil (Lundgren, 1981). Även om syftet med studien var att få fram smakord som kan användas i marknadsföringssyfte mot konsumenter valdes denna grupp vilka inte representerade konsumenter. Valet av panel grundade sig i deras olika bakgrunder och erfarenheter av sensorik, livsmedel, vilt och viltkött. För deltagarna har smak, livsmedel och viltkött en speciell betydelse vilket kan göra det lättare att ge en utförlig beskrivning av viltkött. Ett exempel på hur enkelt det är att beskriva något vi har kunskap och erfarenhet av hur eskimåer beskriver snö. Eskimåer har nämligen en mer utförlig och komplicerad förklaring av snö jämfört med andra människor där snön inte har samma betydelse (Whorf, 1956 refererat i Swahn, 2011). Att deltagare har ett gemensamt intresse för något kan också förenkla dialogen i en grupp när de ska förstå varandras begrepp och metaforer (Herdenstam, 2011). Deltagarna togs fram i samråd med Sven-Åke Larsson och av tretton tillfrågade kandidaterna kunde sju medverka. De sju deltagarna var: Mikael Löf, driver Devilda en anläggning som säljer och förädlar vilt. Jakob Högfeldt, driver Äleby gård som säljer och förädlar viltkött. Torbjörn Larsson, Vd på Nortuna Herrgård och ordförande i Jägarförbundet Västermanland. Malin Söderström, driver Restaurangen Moderna museum och Restaurang Hjerta. Martin Wall, driftchef på Restaurang Moderna museum och är utbildad kock. Sören Polonius, chefsommelier i restaurangkoncernen Grupp F12. Sven-Åke Larsson, projektledare för Viltmatsveckan, tidigare krögare och ansvarig för svenska kocklandslaget i 12 år. Trots att Sven-Åke Larsson varit inblandad i arbetet med att ta fram panelen, tillfrågades han att vara med i den eftersom hans kompentenser och erfarenheter ansågs ha stor betydelse för undersökningen. Huvuddelen av panelen kan dra fördel av resultatet eftersom de är inom branschen och därför sågs ingen skillnad mellan Sven-Åke och de andra i panelen trots hans tidigare engagemang i studien. Merparten av paneldeltagarnas olika bakgrunder ansågs med andra ord ha likvärdig påverkan på resultatet. Till pilotundersökningen valdes en panel på fyra personer från gastronomiprogrammet med stor kunskap av mat och måltid. Gruppen fick göra samtliga 16

17 moment på exakt samma vis som planerats för huvudundersökningen för att kunna upptäcka vilka möjliga fel som kunde uppstå. Urvalet av deltagare i pilotundersökningen var inte lika noga genomarbetad eftersom syftet med pilotundersökningen var att minimera fel i huvudundersökningen och därför ansågs urvalet inte ha någon påverkande faktor. Förutom att deltagarnas har kunskap om mat och måltid var de också lättillgängliga vilket, på grund av tidspress, gjorde att valet föll på dessa personer. Procedur Testet gjordes i Stockholm på Restaurangen Moderna Museet mellan kl 8:00 och 11:30 på förmiddagen. Undersökningen var uppdelad i tre moment. Enkät- en individuell bedömning av viltköttet Undersökningen började med en enskild bedömning av varje vilt genom en enkät. Att först göra en enskild bedömning av köttet sågs som viktigt eftersom den personliga åsikten snabbt kan gå förlorad vid samtal med andra (Herdenstam, 2011). Enkäten följde ett ämne samt hade öppna svarsalternativ eftersom panelen skulle försöka hitta smakord, vilket gav en strukturerad enkät med en låg grad av standardisering (Trost, 2007). En enkät förenklar insamlingsarbetet vilket var väsentligt eftersom materialet skulle användas av deltagarna till den direkt anslutande gruppdiskussionen. Den samlade gruppenkäten sparade också tid och gav möjlighet för försöksledaren att svara på frågor från deltagarna (Trost, 2007). Under enkäten delades deltagarna upp i grupper med respektive fyra personer på två bord som hade totalt sexton platser. Deltagarna placerades på varannan plats för att de skulle få mer enskilt utrymme, allt material de behövde utom köttet fanns placerat på varje plats. När alla kommit och suttit ner fick de var sin tallrik med cirka tre skivor kött att smakprova. De fick provsmaka ett viltkött i taget samt göra tecken när de var nöjda och ville gå vidare till nästa prov. Anledningen att de fick smakprova ett viltkött åt gången var att deltagarna inte skulle fokusera förmycket på att mäta skillnaderna i smak mellan de olika viltkötten, vilket inte var syftet med undersökningen. Ingen fick resa sig under provningen för än alla var klara och försöksledaren hade klargjort att det var dags för gruppdiskussionen. Gruppdiskussion Efter enkäten följde en gruppdiskussion vilken liknar den dialogseminariemetod som Herdenstam (2009) beskriver i Sinnesupplevelsens estetik: Vinprovaren, i gränslandet mellan konsten och vetenskapen. I gruppdiskussionen skapade deltagarna gemensamt en profilering av viltköttets smak med hjälp av de smakord varje enskild deltagare tagit fram i enkäten. I en gruppdiskussion kommer ofta nya tankar upp och spontaniteten brukar vara hög (Krag Jacobsson, 1993). Under gruppdiskussionen fick varje deltagare, en i taget, berätta vad de kommit fram till vilket försöksledaren antecknade på White boarden. Det fanns också möjlighet att få smaka på köttet igen under diskussionen. Orden som panelen kom fram till analyserades sedan i gruppen för att slutligen leda till fastställda ord och en framtagen smakprofilering hos hjort, älg och vildsvin. Därefter jämfördes de tre viltarternas smakord för att se vilka beskrivningar som stämde med samtliga djurarter. Genom jämförelsen kunde en profil som beskriver viltsmak tas fram. Intensitetstest Under intensitetstestet fick gruppen tillsammans diskutera fram hur stark intensitet varje smakord i viltsmaksprofilen hade hos de tre utvalda viltarterna (Lundgren, 1981). Panelen bestämde viltsmakens intensitet på en skala mellan ett till tio, där ett stod för ingen smak och tio för tydlig smak (Lundgren, 1981). Av praktiska själ användes en gruppdiskussion som metod även i intensitetstestet. Valet berodde på att profileringen togs fram på plats 17

18 och därför kunde inget material förberedas. Under intensitetstestet fanns det möjlighet att smaka på köttet igen för att panelen säkert kunde diskutera och avgöra hur stark smaken var för varje smakord. Bearbetning av material Kvalitativa studier kräver ofta en egen unik metod för bearbetning och i denna studie fick paneldeltagarna själva sammanställa det resultat som de individuellt och i grupp kommit fram till med hjälp av försöksledaren (Davidsson & Patel, 2003). Resultatet av den kvantitativa metoden sammanställdes i ett spindeldiagram (Lundgren, 1981). Etniska Hart och Bond (1995) menar att det är viktigt att deltagaren är medveten om vad undersökningen innebär och i god tid innan det är dags att göra den. Personen ska helst fått läsa igenom och tänkt över det som krävs av honom eller henne. Då kan personen i tid ge sin åsikt om något inte känns rätt (Hart & Bond, 1995). Deltagarna i panelen fick ut information om studien i samband med att de tillfrågades att delta i undersökningen. De fick även då tillgång till studiens projektplan. När deltagarna tackat ja till att vara med i undersökingen fick de en kort information (bilaga 1) via mail om vad undersökningen krävde och om de godkände detta. Vid undersökningstillfället fick alla deltagarna skriva på ett dokument där de tilläts bli filmade och nämnas i rapporten. När de skrev på dokumentet godkände de också att det material de tagit fram under undersökningen fick behållas (bilaga 2). I det dokument som skrevs på fanns kravet Att ditt för- och efternamn får nämnas vid beskrivning av deltagarna i uppsatsen (bilaga 2). Något som ansågs vara otydligt, därför fick också alla i panelen möjlighet att läsa och godkänna resultatet innan det publicerades. Resultat I denna del av studien presenteras vilka ord som profilpanelen slutligen tyckte beskrev viltsmak och hur panelen resonerat fram till de valda smakorden. Avsnittet avslutas med ett spindeldiagram som visar hur stark viltsmaken var hos de tre viltarterna. Bortfall och anmärkningar Enligt paneldeltagarna fick älgen en onaturligt syrlig smak och panelen trodde det berodde på att älgen plockades ut direkt från en vakuumförpackning och tillagades. De ansåg att älgkött generellt har en syrlig smak men inte så kraftig som de uppfattade vid smakprovningen. Därför bestämdes inte skalan av syrlighet hos älgen i intensitetstestet. Eftersom doften är en central del i hur vi tycker något smakar finns även doft till viss del beskrivet av panelen, även om doft inte är något som undersökningen fokuserat på. Svaveldoft valdes ändå nämnas som en beskrivning av viltsmak i studien, valet grundar sig på att doft har påverkan på smaken och att svaveldoften återkom hos alla djuren. Sammanställning av sensorisk beskrivning på hjort, älg och vildsvin I tabell 2:1 till tabell 2:8 presenteras samtliga ord som varje deltagare tog fram under enkäten. Tabellerna visar också vilka smakbeskrivningar som panelen tyckte redogjorde för smaken av hjort, älg och vildsvin. Tabell 2:1. Tabellen beskriver vilka samtliga smakord för hjort som panelen tog fram under enkäten. 18

19 Hjortkött Deltagarnas samtliga kommentarer från den individuella enkäten Blodig/Saftig Trä/Skog Doft av gammal planka på ett positiv sätt Lång eftersmak Blod Beska Sötma Mustig Tydlig sälta Doft av syrlighet och blod Luftig textur Sötsyrlig Doft av svets och varm metall Frisk Kycklinglever Metallisk Syrlig doft Champinjoner Järn Blod Doft av lera, skog. Doften som infinner sig under en sten om vi lyfter upp den. Lång tid i munnen skapas leversmak Syrlighet- doft av körtlar Doft av torv Leversmak Metall Frisk syrlighet Torrt gräs Sträv smak Gräs Doft av varm metall Umami Sötma Blod Jod Jordighet Harsyra I mitten smakar det metall Doft av svavel-kokta ägg-animaliskt Doft av stilla havstång-koppling med svaveldoft Tabell 2:2. Tabellen visar hjortens smakprofil som paneldeltagarna diskuterade fram med hjälp av smakorden i tabell 2:1. Järn Blod Syrlighet Sötma Hjortkött Framdiskuterad sammanställning av kommentarerna Champinjoner Lever/Tranig Svaveldoft Jordighet Järn, metall och blod: Under bearbetningen av hur hjorten smakar diskuterades mycket om järn och metall beskrev samma sensoriska smak. Panelen menade att eftersom de inte känt eller smakat så många olika metaller var det svårt att uttala sig om en specifik metall. Martin Wall refererade till ölen Pripps Blå där han kunde känna aluminiumsmak. Sören Polonius menade att det är tre nyanser av samma smak. Dessa nyanser bör skilja sig från varandra om köttet är mer tillagat och panelen konstaterade också att köttet borde smaka mer metall ju råare det är. Panelen menade att hjortkött är rikt på järn och tyckte det var intressant att det då också smakade järn. Slutligen kom panelen fram till att metall och järn beskrev samma smak men att järn och blod sågs mer som två skilda smaker. Jordighet och champinjon: Förutom doft eller smak av skog, champinjon, jord och gräs menade Jakob Högfeldt att hjortköttet doftade likadant som miljön där hjorten lever. Sven- Åke Larsson höll med och beskrev: 19

20 För dem som inte jagar så kan det vara svårt att känna igen sig, när man är ute som Jakob säger, ute i marker där hjort lever. Å även om man inte har hund med sig så kan man liksom ändå märka och känna (Sven-Åke vädrar i luften) å här har det varit hjortar å de ha varit här alldeles nyligen! Jakob Högfeldt kände igen sig och kommenterade: Precis samma doft som man känner i naturen ibland var faktiskt på på köttet. Sven-Åke Larsson: Å det har du inte upptäckt tidigare när du ätit? Jakob Högfeldt: Har inte ens tänkt på det. För att spinna vidare på denna upptäckt försökte försöksledaren att få fram om det var doften av miljön exempelvis gräset de kunde känna för att få deltagarna att få fram en beskrivning i ord. Jakob Högfeldt tyckte att det kunde liknas med torrt gammalt gräs. Diskussionen om hur denna smak och doft kunde namnges återkom och det talades om en miljö av blandskog. Malin Söderström antydde att eftersom hon själv inte är jägare kan hon inte sätta sig in i den smaken och doften. Men som den har beskrivit känner hon blöt lera under en sten. Panelen fortsatte diskutera om det var så att ordet champinjon täckte hela beskrivningen av denna smak. Jordighet tillsammans med champinjon var orden som slutligen bestämdes täcka denna komplexa smakkänsla. Leversmaken: Panelen tyckte att en lätt leversmak framkom speciellt vid köttets brynta yttre del. Sören Polonius menade att många säger att de inte gillar viltkött för att det smakar lever och tranigt men att det egentligen ofta beror på fel tillagningssätt. Panelen antydde att det ofta krånglas till vid tillagning av vilt, när köttet egentligen är väldigt mört från början. Andra orsaker till leversmak spekulerades kunna vara hormonnivån och phvärdet samt om djuret utsätts för stress under slakten. Sötma: En sötma som panelen tyckte kunde förknippas med grundsmaken umami upptäcktes. Sötman kunde refereras till densamma som finns i räkor och svamp. Att inte välja umami som smakbeskrivning berodde på att liknelsen fanns hos just sötman. Panelen ansåg att umami mer är ett samlingsnamn som beskriver en smakkänsla som innehåller mer än bara denna sötma. Svaveldoft: En sorts, av naturliga skäl animalisk doft kändes vilket förknippades med svavel. Många i panelen refererade till varm metall som konstaterades vara samma doftkänsla som beskrevs som svavel. Svaveldoften var också mindre oren i mitten och doftade istället mer av metall medan den brynta kanten hade tydligare svaveldoft. När de doftade på köttet som fått vila längre tyckte de att det doftade ännu mer av svavel hos hjorten. Syrlighet: Flera i panelen tyckte de kände en syra eller syrlighet, någon uttryckte att de kände en söt-syrlig smak. Gemensamt fastställdes att det var en syrlig smak och inte en smak av syra de kände. Motiveringen var att processen redan hade påbörjat vilket de menar med att något som innehar syra övergår till att bli syrligt när det bearbetats. Tabell 2:3. Tabellen redovisar vilka samtliga smakord för älg som panelen tog fram under enkäten. 20

Förpackningsmetod och lagringstid

Förpackningsmetod och lagringstid Svensk populärvetenskaplig sammanställning av ACTA UNIVERSITATIS AGRICULTURAE SUECIAE 2011:27 Förpackningsmetod och lagringstid Hur påverkas nötköttets kvalitet? Åsa Lagerstedt Norström Institutionen för

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet Metoder för sensorisk analys av mat Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet 30 29 25 20 20 18 19 20 15 16 16 Färgad Ofärgad 10 7 5 0 Sötast

Läs mer

En sensorisk resa med övningar

En sensorisk resa med övningar En sensorisk resa med övningar I det här kapitlet kommer du att hitta övningar som är tänkt att användas vid de sex stationer som finns på vår sensoriska resa till smakens ursprung. Varje stycke är ägnad

Läs mer

Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar

Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar Vin och mat 8 oktober 2012. Stockholms Munskänkar Curt Avermark Björn Gadd Vin och mat 2012 Munskänkarna och Stockholms Vinkällare Curt Avermark Björn Gadd Teoriavsnittet inspirerat av Michel Jamais, Vin

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

RAPPORT AV FÖRSTUDIEN 2011-2013 CERTIFIERING AV SVENSKT VILTKÖTT

RAPPORT AV FÖRSTUDIEN 2011-2013 CERTIFIERING AV SVENSKT VILTKÖTT RAPPORT AV FÖRSTUDIEN 2011-2013 CERTIFIERING AV SVENSKT VILTKÖTT INNEHÅLL I DENNA RAPPORT 1. Bakgrund 2. Målsättning med förstudien 3. Syfte med certifiering av viltkött 4. Syfte med särskild logotyp 5.

Läs mer

Krångla inte till det vilda

Krångla inte till det vilda Krångla inte till det vilda Visst är det märkligt att vilt ska vara så svårt. Det ska ligga i mjölk, späckas, marineras, ösas och stekas i evighet. Att resultatet blir torrt, tråkigt och trådigt är naturligtvis

Läs mer

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Potatisens smakord. för svensk färsk- och vinterpotatis. Beskrivningar av 15 vinterpotatissorter och 3 färskpotatissorter

Potatisens smakord. för svensk färsk- och vinterpotatis. Beskrivningar av 15 vinterpotatissorter och 3 färskpotatissorter Potatisens smakord för svensk färsk- och vinterpotatis Beskrivningar av 15 vinterpotatissorter och 3 färskpotatissorter Potatisens smakord för svensk färsk- och vinterpotatis Åsa Öström och Asgeir Nilsen,

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER Restaurang Jonas Restaurant Jonas is a luxury restaurant in Stockholm, run by award winning chef Jonas Lundgren. Here we offer longer

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Hemligheterna med att laga nyttig mat Hemligheterna med att laga nyttig mat Presenteras av: www.101kalorier.com/home.html Alla recept under 101 Kalorier! www.101kalorier.com Alla recept under 101 Kalorier! 1 Innehållsförteckning 1. Nyttig

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Projektredovisning. Viltmat. Västmanland. Perioden 2010-2012. Projektet är ett samarbete inom Matlandet Sverige

Projektredovisning. Viltmat. Västmanland. Perioden 2010-2012. Projektet är ett samarbete inom Matlandet Sverige Projektredovisning Viltmat Västmanland Perioden 2010-2012 Projektet är ett samarbete inom Matlandet Sverige 2 Bakgrund Tanken Uppstart Svenska Jägareförbundet satsar medvetet på Viltmat som en del av sin

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Lathund för styckningsdetaljer. Fläskkött

Lathund för styckningsdetaljer. Fläskkött Lathund för styckningsdetaljer Fläskkött Detaljstyckning av gris med användningsområden Köttet är styckat anatomiskt, det vill säga att detaljerna styckas ut efter de naturliga hinnor som finns runt om

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899

Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899 Bäckenbenshängt nötkött från svenska köttrasdjur. Från svenska gårdar sedan 1899 Nöjda gäster kommer tillbaka Att gå på restaurang är en helhetsupplevelse för alla sinnen. En fullsatt krog med rätt stämning

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se

Juicer & Smoothies. 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & Smoothies 031-780 27 00 www.hebe.se Juicer & smoothies Hälsosamma juicer, både med frukt & grönsaker är populärt! De passar som snabb påfyllning när du är på språng, som ett nyttigt mellanmål

Läs mer

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström

Folkhälsoarbete. Organisationsanalys Uppgift 3. Lisa Bergström Folkhälsoarbete Organisationsanalys Uppgift 3 Lisa Bergström 2013 Huvudområde: Folkhälsa Kursnamn: Folkhälsoarbete Programnamn: Hälsopedagogiska programmet Handledare: Maria Savela Examinator: Ola Westin

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete

Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet Sensorisk analys av surdegsbröd på kultursorter av vete Datum: 7 januari 2015 Kursnamn: Måltidskunskap A Sensorik och sinnesupplevelser(sapere) Kursnummer:

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Mat & Vin i kombination

Mat & Vin i kombination Mat & Vin i kombination Katarina Dahlgren Butikschef Vinkonsult Sommelier Kan man verkligen kombinera lakritsbåtar med rödvin och är vindruvor bra till ost och vin? Varför blir ett torrt eller halvtorrt

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor.

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor. God mat sedan 1924 Förr NU Mariehamns Korvmakeri grundades 1924 av Wilhelm Johannes Dahlman. Korvfabriken låg då i en enkel källar lokal och råvaran kom oftast från byslaktare i närheten. Av många skäl

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genmodifiering av växter och djur Eleverna är ledamöter i den kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om genmodifiering. Kan utföras i åk 9 eller

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer