Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 =

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 = 650 92.8"

Transkript

1 SNÖKYLA Inledning Vi har valt att kolla närmare på möjligheterna att använda snölager som en metod att värmeväxla till komfortkyla under sommarhalvåret. Eftersom snö är billigt och finns i stora mängder så är det väldigt smart att utnyttja detta istället för att bara låta den smälta bort. Det är en konstigt nog väldigt oanvänd metod i dagens samhälle vilket kan vara märkligt då snö har väldigt goda egenskaper och är lätt att tillgå så länge det snöar under vintern. I Sverige så finns det ett snölager system som är i bruk och det är placerat vid Regionsjukhuset i Sundsvall där man låter snö som röjs från gator och torg lagras för att sedan värmeväxla mot sjukhuset för att ge komfortkyla under sommarmånaderna. Denna metod har visat sig effektiv inte minst ur en ekonomisk synpunkt och man kan ju fråga sig varför denna metod inte används oftare. Metoden är effektiv för alla kylbehöv såsom komfortkyla, kyllagring och andra industriella ändamål där man har ett temperaturbehöv på något över noll grader celcius eller högre. Vid lägre temperatur behöv är det bättre att använda en kylmaskin mot snö istället för luft och det kan ge elbesparingar på 50 % eller mer Det finns mycket energi att utvinna ur den latenta energimängden som finns lagrad i snö och is. Snökyla har även fördelar i miljöaspekten då det är en metod som inte nödvändigtvis använder sig av hälsofarliga kylmedium och är helt och hållet förnyelsebar. Med snökylningssystem så minskar man elförbrukningen med upp till 95 % och har obegränsat effektuttag samtidigt som det är okänsligt för ökande elpriser och detta är unikt för denna lösning. Som om att det inte vore bra nog så fungerar snökylningen som ett reningsverk mot föroreningar som ansamlas i snö från utsläpp i trafik och industri då snön renas i filter innan det pumpas in i värmeväxlaren. (Snowpower)

2 Teori För att omvandla 1kg nollgradig is till 1kg nollgradigt vatten krävs lika mycket energi som det finns i motsvarande mängd 80 gradigt vatten. I fallet snökyla så har vi 10 gradigt vatten som kommer ut från värmeväxlaren och återcirkuleras in i snöhögen. Då krävs det alltså 8kg vatten för att smälta 1kg snö. Exempel. Beräkna massflödet som krävs för att leverera en effekt på 1000 kw samt beräkna snömängden för 1000 kwh då Cp =4200 J/kg*K och värmeväxlaren jobbar mellan 2 och 10 grader. Densitet för snö =650 kg/m 3 och smältvärmen för snö är clatent = 92.8 Wh/kg = = = 1 10 =30 / 4200 (10 2) = = 1 10 = Snökyla En snökyla anläggning består av ett lager, en uppsättning filter, en pump och en värmeväxlare. För att dimensionera storleken på lagret måste man ta hänsyn till effektuttag och hur mycket som smälter av sig själv. Beläggningen i lagret bör vara vattentät och vara byggd så att snön kan kyla vattnet., ett problem som kan uppstå är att vattnet gräver gångar i snön och alltså inte kyls till noll grader. Snölagret Lagringsplatsen kan vara en grotta under mark eller en uppläggningsplats på marknivå. Lagrets placering påverkar vilka förluster som finns i lagret. Lager under mark har förluster på grund av att marktemperaturen är högre än lagrets temperatur. Grundvattnets strömning kan också vara en faktor när lagret ligger

3 undermarken. Lager som ligger över marken har förluster från solinstrålning, nederbörd som värmetransport till omgivningen. (Johansson, 1999) Figur 1. Förluster i ett snölager För att isolera lager som ligger övermark kan man använda t.ex. 0,2m sågspån eller dubbla 10 mm polyurethanskummattor på snön. Hanteringen blir enklare med polyuruthenmattorna och sågspånet kan krångla till det för reningsfiltren. Filtrering För att ett snölager ska få så lång livstid som möjligt måste man filtrera smältvattnet noga. Det finns också en miljövinst i att filtrera vattnet innan det släpps ut i havet. Ett grovfilter för avskiljning av sågspån och skräp från snöröjningen är första steget. Detta består i princip av ett galler. Därefter finns ett självrensande filter för avskiljning av olja och sand. Olja och andra föroreningar från bilar är inte lämpligt att skicka ut från en anläggning. Sist sitter ett finfilter för att skydda värmeväxlarna, de släpper inte igenom saker större en 1mm. Finfiltren rensas automatiskt varje dag genom att spolas baklänges. (Wichman, 2003)

4 Värmeväxlare För att kunna utvinna kyla ur en snöhög behöver du en värmeväxlare. Värmeväxlaren tar nollgradigt vatten från botten på snöhögen och spolar tillbaka vatten på omkring tio grader över snöhögen. Värmeväxlaren måste göras av ett material som klarar av föroreningarna som finns i snön. En av de vanligare föroreningarna i snö som hämtats med plogbil är salt. Detta kan ge stora korrosions problem om man inte väljer rätt material på värmeväxlaren t.ex titan eller syrafast stål. (Näslund, 2000) Anläggningen vid regionsjukhuset i Sundsvall. Anläggningen har varit i drift sedan sommaren 2000 och tillgodoser hela sjukhusets behov av komfortkylning under sommartid. Man låter sjukhuset värmeväxla med smältvattnet från en 60,000 m 3 stor snöhög som till största del består av snö röjd från gator och torg under vintertid. Snön lagras i en asfalterad grop och är täckt med ett 0,2 m tjockt lager av spån för att förhindra oönskad smältning av snön på grund av solinstrålning och konvektion av vind. Smältvattnet renas genom olika filter för att för förhindra att pumpar förstörs samt för att se till så utsläppen i närliggande bäckar inte är förgiftade på grund av gifter i som ansamlats i snön. (Skogsberg, 2001) Under den första sommaren som anläggningen var i drift så behövde sjukhuset 655 MWh kylning med en maximal effekt på 1,366 kw. Snökylningsanläggningen klarade av att tillgodose 93 % av detta och resterande 7 % tillgodosågs av det befintliga kylsystemet med kylmaskiner. Det krävdes 19,000 m 3 snö och där 75 % var naturlig snö och 25 % tillverkades av snökanoner. COP -värden beräknade under drift var 10,5 för snökylningsanläggningen och 2,2 för kylmaskinerna och det totala COP värdet

5 landade på 8,6 för snökylningen och 2,2 för kylmaskinerna. Man hade inga större problem vid drift under det första året och blev bara tvungen att göra små åtgärder. (Skogsberg, 2001) Investeringskostnaden för anläggningen i sundsvall slutade på 1,3 MEUR med en driftskostnad på 15,3 EUR per MWh. Baserat på kostnaden för anläggningen i Sundsvall så beräknar man att med kunskaperna från projektet kunna uppföra ett lager på 120,000 m 3 snö, 6000 MWh med en kostnad på 0,8 MEUR och en beräknad återbetalningstid på 3 år. Med tanke på att livslängden på en sådan här anläggning är 40 år så finns det stora kostnader att spara. (Skogsberg, 2001) Eftersom snön som tas från gator och torg är förgiftat på grund av avgaser och andra utsläpp så bestämdes det att någon form av rening måste införas innan man släpper ut överblivet smältvatten i bäckar. Dessa filter ligger innan pumpsystemet och ger på så vis även en längre livstid på pumparna. Detta ger en möjlighet att mäta utsläppsnivåer i snön på ett kontrollerat vis och ger en god bild på hur utsläppen ser ut i Sundsvall. (Skogsberg, 2001) Figur 2 Översiktsbild kylanläggning vid regionsjukhuset i Sundsvall

6 Miljö- och ekonomiaspekter Miljö Den enda anläggningen i världen än så länge är alltså regionsjukhuset i Sundsvall, därför kan det vara svårt att ge en exakt bild över hur ekonomin skulle se ut på andra platser i världen. Men anläggningen i Sundsvall är väldigt välutredd och dokumenterad av (Wichman, 2003). Före år 2000 kyldes Regionsjukhuset i sundsvall med konventionellt kylsystem, som nyttjade ett freonbaserat kylmedium. En jämförelse mellan att ersätta befintlig kylmaskin med en ny, utan freon och en snökylanläggning har genomförts. I båda fallen konstateras att den största miljöpåverkan uppkommer under driftfasen. En del uppkommer under uppbyggnad. (Wichman, 2003) Snökylanläggningen minskar C0 2 utsläppen med ca 90 % gentemot kylmaskinen. Det största bidraget till CO 2 från kylmaskinen kommer från elproduktionen, trots att vi Sverige har en relativt ren elproduktion. Även i snökylanläggningen kommer det största bidraget av CO 2 från elektriciteten, men en stor del kommer även från transporter och schaktning av snön. Skulle man köra dessa

7 maskiner på ett miljövänligt bränsle, skulle miljöpåverkan minska ytterligare. (Wichman, 2003) Försurning minskar med ca 40 % och övergödning med ca 25 % om snökyla används istället för kylmaskiner. Det största bidraget till försurning och övergödning kommer från transporter och schackning av snön. Ett miljöbränsle i maskinerna skulle minska dessa utsläpp markant. Marknära ozon ökar däremot med snökyla, även här står transporter och maskiner för den största delen. (Wichman, 2003) När det gäller byggnadsfasen, är det främst polystyrenplasten i markisoleringen som har någon miljöpåverkan. Detta beror på att polystyrenplast kräver mycket olja i tillverkningen. (Wichman, 2003) En annan aspekt som tas upp och har positiva effekter på miljön, är den att snön renas från föroreningar som annars hade kommit ut i naturen om snön dumpats i depå. Framförallt är det olja och tungmetaller man vill få bort. (Skogsberg, 2001) Ekonomi Även här är det anläggningen i Sundsvall som är undersökt, eftersom det är den första och enda hittills i världen. Årligen kräver sjukhuset ca 1000 MWh kylenergi, med en största effekt på 1500 kw. Av de 1000 MWh är ca 90 % från snökylanläggningen, resterande tas från reservkylmaskiner. Anläggningen behöver ca m 3 snö varje år, av dessa är ca 40 % natursnö från gator och torg. Resterande tillverkades med hjälp av snökanoner och vattenslangar. Snökanonerna behöver 0,2 kwh för att producera 1 m 3 snö. Med ett elpris på 50 öre kwh innebär det en ökad kostnad med 2400 kr. Den naturliga snön kan betraktas som gratis, eller i bästa fall kan man till och med få betalt för att ta emot snön från kommunen. (Skogsberg, 2001) Konventionella kylmaskiner med ett COP R på 3 skulle kräva 333 MWh el till en kostnad av kr årligen för att täcka samma behov. Totalt krävde anläggningen en investering på 1,3 miljoner EUR, driftkostnaden för det första

8 året var EUR. En Undersökning (Näslund, 2000) visar att anläggningskostnaden kan reduceras betydligt. Då stora delar av investeringen gått till kostnader som inte är direkt kopplade till anläggningen. En anläggning i storleksordning 6000 MWh, eller m 3, skulle kunna uppföras för ca EUR. Med en beräknad återbetalningstid på två år och livslängd på 40 år. Potential och framtid Över hela världen ökar behovet av kyla till fastigheter och industrier En förutsättning för att snö ska kunna användas för kylning av industrier och fastighet är givetvis att det finns tillgång till snö, eller i alla fall temperaturer under fryspunkten någon del av året. Därför är den här tekniken inte en lösning för alla, men det finns en hel del länder där klimatet är gynnsamt. Tar vi tar en lite närmare titt på de länder som kan vara av intresse, ser vi att det är inte bara klimatet som spelar in hur vida snökylning kan vara ett alternativ, även elpriset spelar en viktig roll för framtida satsningar. Anläggningen i Sundsvall har redan visat att tekniken fungerar och att Sverige är en väldigt lämplig kandidat för framtida investeringar. Det som kan vara ett hinder är subventioneringar för industrin. Ett elpris på ca 55 öre/kwh för industrin gör det svårt att räkna hem en investering i snökyla, gentemot konventionella eldrivna kylmaskiner, men med ökade elpriser i beräkningarna ser det desto ljusare ut. Bara i Stockholm tippades 1 miljon kubikmeter snö i mälaren, men av miljöskäl får tippning inte längre ske. Därför kan det vara intressant att lagra snön för kylning av fastigheter och samtidigt kunna rena snön från föroreningar. Ett hinder är dock platsbrist i centrala Stockholm, men ett underjordiskt snölager skulle vara ett bra alternativ (Brimberg, 2008) Våra grannländer, Norge och Finland har liknande förutsättningar som Sverige. Där en stad som Oslo, med en medeltemperatur på mellan 3 till fyra minusgrader de tre kallaste månaderna och medelnederbörd under samma period på ca 120 mm, torde ha en hel del naturlig snö att tillgå. Även Norge och Finland har dock ungefär samma elpris som Sverige (Brimberg, 2008)

9 Andra länder med relativt gynnsamt klimat är bl.a. Polen, Rumänien och Slovakien. Dessa länder har också den fördelen att elpriset är relativt högt gentemot Sverige, samtidigt som andelen fossilt i elproduktionen är väldigt hög, så en övergång till snökyla skulle ha en mycket positiv inverkan på miljön. (Brimberg, 2008) Ryssland har väldigt bra förutsättningar för snökyla, med flera stora stöder i ett relativt kallt klimat, samtidigt som elpriset är högre än i t.ex. Sverige. I St Petersburg tippar man ca 25 miljon kubikmeter snö varje år i floden Niva, vilket leder till stora miljöproblem med översvämningar och föroreningar. Därför har intresset för att använda snön till kyla väckts. (Brimberg, 2008) Nordamerika med norra USA och Kanada har också väldigt lämpligt klimat, dock är elpriset i Kanada väldigt lågt. Städerna i USA har ett enormt kylbehov, samtidigt som ca 70 % av elen kommer från fossila bränslen. (Brimberg, 2008) Litteraturförteckning Brimberg, Max Snökyla-en möjlighet att reducera negtiv miljöpåverkan. Luleå : Luleå tekninska universitet, Näslund, Magnus Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Luleå : Luleå Tekniska universitet, Skogsberg, Kjell Seasonal Snow Storage for Cooling Application. Luleå : Luleå Tekniska Universitet, Snowpower. [hemsida] Luleå : Snowpower AB. Wichman, Patric Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin - en jämföresle mellan två alternativa kyltekniker. Luleå : Lulleå tekniska universitet, 2003.

10

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

C-UPPSATS. Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan. Max Brimberg. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan. Max Brimberg. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:086 Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan Max Brimberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Nationalekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Stockholms hamn Energisimulering av snölager i bergrum

Stockholms hamn Energisimulering av snölager i bergrum 4 45 5 Handläggare Stefan Cartling Tel 1-55154 Mobil 7-35549 Fax 1-551183 stefan.cartling@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 27-8-22 Uppdragsnr 527589 Rapport nr 1. Stockholms hamn Energisimulering av

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin. En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN

EXAMENSARBETE. Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin. En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN 2003:322 CIV EXAMENSARBETE Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Varför konverterar man installationer

Varför konverterar man installationer Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens

Läs mer

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 SLUTRAPPORT Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 Sammanfattning Det här är en kortfattad redovisning av det klimatinvesteringsprogram som Landstinget Västernorrland har bedrivit under tiden 2005-2008. Under

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål

Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål TFE Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål Av: Björn Lindgren Mönestam & Joel Falk Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson TFE 1 Sammanfattning En teoretisk studie av fasomvandlingsmaterial (PCM) avsedda

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden. Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Energieffektivisering i livsmedelsbutiker på landsbygden Marit Ragnarsson 30 januari 2014 Agenda 10.35-11.15 Presentation av Dalarnas arbete 11.15-11.30 Frågor 11.30-12.00 Andra läns energiarbete med livsmedelsbutiker

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör

LK Markvärme. Allmänt. Fördelare. Rör LK Markvärme Allmänt LK Markvärme är ett rörsystem avsett för att hålla snö- och isfritt på gator, torg, körramper, trafikytor, broar, lastbryggor mm. Grundkomponenter i markvärmesystemet är fördelare,

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Fakta om oljeskimmers

Fakta om oljeskimmers Oljeskimmer. Det enkla sättet att avskilja olja från vatten Fakta om oljeskimmers Förhållandet mellan vatten och olja styrs av välkända principer Densitet: De flesta oljor är lättare (har en lägre densitet)

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Solutions for advanced flow technology

Solutions for advanced flow technology PROBLEM: MEDIAFÖRSÖRJNINGSSYSTEM INOM INDUSTRIELLA APPLIKATIONER KAN VARA KOMPLEXT. DET ÄR SVÅRT ATT HÅLLA REDA PÅ ALLT IFRÅN DIMEN- SIONERING TILL MATERIALKVALITETER, SAMT NORMER OCH KRAV. SPECIELLT OM

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli! Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT

MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT Sten Jeansson, VD Vilket golv tror du är miljövänligast? Energiåtgång / m² golv 22,9 kwh 11,2 kwh 26,9 kwh Plastgolv Linoleumgolv Trägolv Ser du det verkliga värdet?

Läs mer

Behov av kyla i Västernorrland

Behov av kyla i Västernorrland Behov av kyla i Västernorrland www.energy.se Inventering av fjärrkyla i Västernorrland Inledning Denna sammanställning är gjord som en kortrapport inom Baltic Energyprojektet. Resultaten finns också som

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus locum. 2015-09-24 - ÄRENDE 09 BESLUT 1 (6) VÄRDEN FÖR VÄRDEN 2015-09-14 LOC 1406-0526 Projektnr: 93104775 Styrelsen för Locum AB Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus Ärendet Ärendet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Förkylning av mjölk Energibesparing

Förkylning av mjölk Energibesparing Förkylning av mjölk Energibesparing Foto: Lars Johansson Författare: Lars Johansson Klass: Agrotekniker 2010 LIA rapport 2011-03-28-2011-04-29 Handledare: Kent-Olof Söderqvist, Agroväst. Utgivningsdatum:

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17

Värmelagring. Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling. Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Värmelagring Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Vä rmelägring Under vinterhalvåret är värmebehovet stort i regionen. Samtidigt

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS)

Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Bruksanvisning Typer Höjd Innehåll Ma. Koi Foder Material Diameter kub.vatten i dammen per dag (BEADS) Lär känna din UB UltraBead Filter Vi uppmuntrar dig att nogrant studera den här bilden för att få

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

TOSHIBA POLAR. - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C. I samarbete med

TOSHIBA POLAR. - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C. I samarbete med TOSHIBA POLAR - värmepumpen som tål kyla! Effektivare Bättre luftrening Smartare funktioner Underhållsvärme 8 C I samarbete med TOSHIBA Made in Japan Toshiba är idag en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology

PROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Bevara din mjölkkvalitet

Bevara din mjölkkvalitet Bevara din mjölkkvalitet Mjölkkylning för DeLaval VMS Din lösning varje dag Mjölkkylning för DeLaval VMS Mjölkkylning för DeLaval VMS Automatisk mjölkning ställer nya krav på kylningen av mjölken. DeLaval

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer