Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 =

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 = 650 92.8"

Transkript

1 SNÖKYLA Inledning Vi har valt att kolla närmare på möjligheterna att använda snölager som en metod att värmeväxla till komfortkyla under sommarhalvåret. Eftersom snö är billigt och finns i stora mängder så är det väldigt smart att utnyttja detta istället för att bara låta den smälta bort. Det är en konstigt nog väldigt oanvänd metod i dagens samhälle vilket kan vara märkligt då snö har väldigt goda egenskaper och är lätt att tillgå så länge det snöar under vintern. I Sverige så finns det ett snölager system som är i bruk och det är placerat vid Regionsjukhuset i Sundsvall där man låter snö som röjs från gator och torg lagras för att sedan värmeväxla mot sjukhuset för att ge komfortkyla under sommarmånaderna. Denna metod har visat sig effektiv inte minst ur en ekonomisk synpunkt och man kan ju fråga sig varför denna metod inte används oftare. Metoden är effektiv för alla kylbehöv såsom komfortkyla, kyllagring och andra industriella ändamål där man har ett temperaturbehöv på något över noll grader celcius eller högre. Vid lägre temperatur behöv är det bättre att använda en kylmaskin mot snö istället för luft och det kan ge elbesparingar på 50 % eller mer Det finns mycket energi att utvinna ur den latenta energimängden som finns lagrad i snö och is. Snökyla har även fördelar i miljöaspekten då det är en metod som inte nödvändigtvis använder sig av hälsofarliga kylmedium och är helt och hållet förnyelsebar. Med snökylningssystem så minskar man elförbrukningen med upp till 95 % och har obegränsat effektuttag samtidigt som det är okänsligt för ökande elpriser och detta är unikt för denna lösning. Som om att det inte vore bra nog så fungerar snökylningen som ett reningsverk mot föroreningar som ansamlas i snö från utsläpp i trafik och industri då snön renas i filter innan det pumpas in i värmeväxlaren. (Snowpower)

2 Teori För att omvandla 1kg nollgradig is till 1kg nollgradigt vatten krävs lika mycket energi som det finns i motsvarande mängd 80 gradigt vatten. I fallet snökyla så har vi 10 gradigt vatten som kommer ut från värmeväxlaren och återcirkuleras in i snöhögen. Då krävs det alltså 8kg vatten för att smälta 1kg snö. Exempel. Beräkna massflödet som krävs för att leverera en effekt på 1000 kw samt beräkna snömängden för 1000 kwh då Cp =4200 J/kg*K och värmeväxlaren jobbar mellan 2 och 10 grader. Densitet för snö =650 kg/m 3 och smältvärmen för snö är clatent = 92.8 Wh/kg = = = 1 10 =30 / 4200 (10 2) = = 1 10 = Snökyla En snökyla anläggning består av ett lager, en uppsättning filter, en pump och en värmeväxlare. För att dimensionera storleken på lagret måste man ta hänsyn till effektuttag och hur mycket som smälter av sig själv. Beläggningen i lagret bör vara vattentät och vara byggd så att snön kan kyla vattnet., ett problem som kan uppstå är att vattnet gräver gångar i snön och alltså inte kyls till noll grader. Snölagret Lagringsplatsen kan vara en grotta under mark eller en uppläggningsplats på marknivå. Lagrets placering påverkar vilka förluster som finns i lagret. Lager under mark har förluster på grund av att marktemperaturen är högre än lagrets temperatur. Grundvattnets strömning kan också vara en faktor när lagret ligger

3 undermarken. Lager som ligger över marken har förluster från solinstrålning, nederbörd som värmetransport till omgivningen. (Johansson, 1999) Figur 1. Förluster i ett snölager För att isolera lager som ligger övermark kan man använda t.ex. 0,2m sågspån eller dubbla 10 mm polyurethanskummattor på snön. Hanteringen blir enklare med polyuruthenmattorna och sågspånet kan krångla till det för reningsfiltren. Filtrering För att ett snölager ska få så lång livstid som möjligt måste man filtrera smältvattnet noga. Det finns också en miljövinst i att filtrera vattnet innan det släpps ut i havet. Ett grovfilter för avskiljning av sågspån och skräp från snöröjningen är första steget. Detta består i princip av ett galler. Därefter finns ett självrensande filter för avskiljning av olja och sand. Olja och andra föroreningar från bilar är inte lämpligt att skicka ut från en anläggning. Sist sitter ett finfilter för att skydda värmeväxlarna, de släpper inte igenom saker större en 1mm. Finfiltren rensas automatiskt varje dag genom att spolas baklänges. (Wichman, 2003)

4 Värmeväxlare För att kunna utvinna kyla ur en snöhög behöver du en värmeväxlare. Värmeväxlaren tar nollgradigt vatten från botten på snöhögen och spolar tillbaka vatten på omkring tio grader över snöhögen. Värmeväxlaren måste göras av ett material som klarar av föroreningarna som finns i snön. En av de vanligare föroreningarna i snö som hämtats med plogbil är salt. Detta kan ge stora korrosions problem om man inte väljer rätt material på värmeväxlaren t.ex titan eller syrafast stål. (Näslund, 2000) Anläggningen vid regionsjukhuset i Sundsvall. Anläggningen har varit i drift sedan sommaren 2000 och tillgodoser hela sjukhusets behov av komfortkylning under sommartid. Man låter sjukhuset värmeväxla med smältvattnet från en 60,000 m 3 stor snöhög som till största del består av snö röjd från gator och torg under vintertid. Snön lagras i en asfalterad grop och är täckt med ett 0,2 m tjockt lager av spån för att förhindra oönskad smältning av snön på grund av solinstrålning och konvektion av vind. Smältvattnet renas genom olika filter för att för förhindra att pumpar förstörs samt för att se till så utsläppen i närliggande bäckar inte är förgiftade på grund av gifter i som ansamlats i snön. (Skogsberg, 2001) Under den första sommaren som anläggningen var i drift så behövde sjukhuset 655 MWh kylning med en maximal effekt på 1,366 kw. Snökylningsanläggningen klarade av att tillgodose 93 % av detta och resterande 7 % tillgodosågs av det befintliga kylsystemet med kylmaskiner. Det krävdes 19,000 m 3 snö och där 75 % var naturlig snö och 25 % tillverkades av snökanoner. COP -värden beräknade under drift var 10,5 för snökylningsanläggningen och 2,2 för kylmaskinerna och det totala COP värdet

5 landade på 8,6 för snökylningen och 2,2 för kylmaskinerna. Man hade inga större problem vid drift under det första året och blev bara tvungen att göra små åtgärder. (Skogsberg, 2001) Investeringskostnaden för anläggningen i sundsvall slutade på 1,3 MEUR med en driftskostnad på 15,3 EUR per MWh. Baserat på kostnaden för anläggningen i Sundsvall så beräknar man att med kunskaperna från projektet kunna uppföra ett lager på 120,000 m 3 snö, 6000 MWh med en kostnad på 0,8 MEUR och en beräknad återbetalningstid på 3 år. Med tanke på att livslängden på en sådan här anläggning är 40 år så finns det stora kostnader att spara. (Skogsberg, 2001) Eftersom snön som tas från gator och torg är förgiftat på grund av avgaser och andra utsläpp så bestämdes det att någon form av rening måste införas innan man släpper ut överblivet smältvatten i bäckar. Dessa filter ligger innan pumpsystemet och ger på så vis även en längre livstid på pumparna. Detta ger en möjlighet att mäta utsläppsnivåer i snön på ett kontrollerat vis och ger en god bild på hur utsläppen ser ut i Sundsvall. (Skogsberg, 2001) Figur 2 Översiktsbild kylanläggning vid regionsjukhuset i Sundsvall

6 Miljö- och ekonomiaspekter Miljö Den enda anläggningen i världen än så länge är alltså regionsjukhuset i Sundsvall, därför kan det vara svårt att ge en exakt bild över hur ekonomin skulle se ut på andra platser i världen. Men anläggningen i Sundsvall är väldigt välutredd och dokumenterad av (Wichman, 2003). Före år 2000 kyldes Regionsjukhuset i sundsvall med konventionellt kylsystem, som nyttjade ett freonbaserat kylmedium. En jämförelse mellan att ersätta befintlig kylmaskin med en ny, utan freon och en snökylanläggning har genomförts. I båda fallen konstateras att den största miljöpåverkan uppkommer under driftfasen. En del uppkommer under uppbyggnad. (Wichman, 2003) Snökylanläggningen minskar C0 2 utsläppen med ca 90 % gentemot kylmaskinen. Det största bidraget till CO 2 från kylmaskinen kommer från elproduktionen, trots att vi Sverige har en relativt ren elproduktion. Även i snökylanläggningen kommer det största bidraget av CO 2 från elektriciteten, men en stor del kommer även från transporter och schaktning av snön. Skulle man köra dessa

7 maskiner på ett miljövänligt bränsle, skulle miljöpåverkan minska ytterligare. (Wichman, 2003) Försurning minskar med ca 40 % och övergödning med ca 25 % om snökyla används istället för kylmaskiner. Det största bidraget till försurning och övergödning kommer från transporter och schackning av snön. Ett miljöbränsle i maskinerna skulle minska dessa utsläpp markant. Marknära ozon ökar däremot med snökyla, även här står transporter och maskiner för den största delen. (Wichman, 2003) När det gäller byggnadsfasen, är det främst polystyrenplasten i markisoleringen som har någon miljöpåverkan. Detta beror på att polystyrenplast kräver mycket olja i tillverkningen. (Wichman, 2003) En annan aspekt som tas upp och har positiva effekter på miljön, är den att snön renas från föroreningar som annars hade kommit ut i naturen om snön dumpats i depå. Framförallt är det olja och tungmetaller man vill få bort. (Skogsberg, 2001) Ekonomi Även här är det anläggningen i Sundsvall som är undersökt, eftersom det är den första och enda hittills i världen. Årligen kräver sjukhuset ca 1000 MWh kylenergi, med en största effekt på 1500 kw. Av de 1000 MWh är ca 90 % från snökylanläggningen, resterande tas från reservkylmaskiner. Anläggningen behöver ca m 3 snö varje år, av dessa är ca 40 % natursnö från gator och torg. Resterande tillverkades med hjälp av snökanoner och vattenslangar. Snökanonerna behöver 0,2 kwh för att producera 1 m 3 snö. Med ett elpris på 50 öre kwh innebär det en ökad kostnad med 2400 kr. Den naturliga snön kan betraktas som gratis, eller i bästa fall kan man till och med få betalt för att ta emot snön från kommunen. (Skogsberg, 2001) Konventionella kylmaskiner med ett COP R på 3 skulle kräva 333 MWh el till en kostnad av kr årligen för att täcka samma behov. Totalt krävde anläggningen en investering på 1,3 miljoner EUR, driftkostnaden för det första

8 året var EUR. En Undersökning (Näslund, 2000) visar att anläggningskostnaden kan reduceras betydligt. Då stora delar av investeringen gått till kostnader som inte är direkt kopplade till anläggningen. En anläggning i storleksordning 6000 MWh, eller m 3, skulle kunna uppföras för ca EUR. Med en beräknad återbetalningstid på två år och livslängd på 40 år. Potential och framtid Över hela världen ökar behovet av kyla till fastigheter och industrier En förutsättning för att snö ska kunna användas för kylning av industrier och fastighet är givetvis att det finns tillgång till snö, eller i alla fall temperaturer under fryspunkten någon del av året. Därför är den här tekniken inte en lösning för alla, men det finns en hel del länder där klimatet är gynnsamt. Tar vi tar en lite närmare titt på de länder som kan vara av intresse, ser vi att det är inte bara klimatet som spelar in hur vida snökylning kan vara ett alternativ, även elpriset spelar en viktig roll för framtida satsningar. Anläggningen i Sundsvall har redan visat att tekniken fungerar och att Sverige är en väldigt lämplig kandidat för framtida investeringar. Det som kan vara ett hinder är subventioneringar för industrin. Ett elpris på ca 55 öre/kwh för industrin gör det svårt att räkna hem en investering i snökyla, gentemot konventionella eldrivna kylmaskiner, men med ökade elpriser i beräkningarna ser det desto ljusare ut. Bara i Stockholm tippades 1 miljon kubikmeter snö i mälaren, men av miljöskäl får tippning inte längre ske. Därför kan det vara intressant att lagra snön för kylning av fastigheter och samtidigt kunna rena snön från föroreningar. Ett hinder är dock platsbrist i centrala Stockholm, men ett underjordiskt snölager skulle vara ett bra alternativ (Brimberg, 2008) Våra grannländer, Norge och Finland har liknande förutsättningar som Sverige. Där en stad som Oslo, med en medeltemperatur på mellan 3 till fyra minusgrader de tre kallaste månaderna och medelnederbörd under samma period på ca 120 mm, torde ha en hel del naturlig snö att tillgå. Även Norge och Finland har dock ungefär samma elpris som Sverige (Brimberg, 2008)

9 Andra länder med relativt gynnsamt klimat är bl.a. Polen, Rumänien och Slovakien. Dessa länder har också den fördelen att elpriset är relativt högt gentemot Sverige, samtidigt som andelen fossilt i elproduktionen är väldigt hög, så en övergång till snökyla skulle ha en mycket positiv inverkan på miljön. (Brimberg, 2008) Ryssland har väldigt bra förutsättningar för snökyla, med flera stora stöder i ett relativt kallt klimat, samtidigt som elpriset är högre än i t.ex. Sverige. I St Petersburg tippar man ca 25 miljon kubikmeter snö varje år i floden Niva, vilket leder till stora miljöproblem med översvämningar och föroreningar. Därför har intresset för att använda snön till kyla väckts. (Brimberg, 2008) Nordamerika med norra USA och Kanada har också väldigt lämpligt klimat, dock är elpriset i Kanada väldigt lågt. Städerna i USA har ett enormt kylbehov, samtidigt som ca 70 % av elen kommer från fossila bränslen. (Brimberg, 2008) Litteraturförteckning Brimberg, Max Snökyla-en möjlighet att reducera negtiv miljöpåverkan. Luleå : Luleå tekninska universitet, Näslund, Magnus Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Luleå : Luleå Tekniska universitet, Skogsberg, Kjell Seasonal Snow Storage for Cooling Application. Luleå : Luleå Tekniska Universitet, Snowpower. [hemsida] Luleå : Snowpower AB. Wichman, Patric Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin - en jämföresle mellan två alternativa kyltekniker. Luleå : Lulleå tekniska universitet, 2003.

10

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Snökylning av Norrmejerier

Snökylning av Norrmejerier Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:

Läs mer

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg

Fjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten

Läs mer

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA

SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger

Läs mer

C-UPPSATS. Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan. Max Brimberg. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan. Max Brimberg. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2008:086 Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan Max Brimberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Nationalekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

RAPPORT. Snökyla Hemab Härnösand UPPDRAGSNUMMER BALTIC ENERGY EN FÖRSTUDIE

RAPPORT. Snökyla Hemab Härnösand UPPDRAGSNUMMER BALTIC ENERGY EN FÖRSTUDIE BALTIC ENERGY Snökyla Hemab Härnösand UPPDRAGSNUMMER 4024020000 EN FÖRSTUDIE ÖSTERSUND REVIDERAD 2012-11-15 SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION ÖSTERSUND 1 (13) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553 SE-831 27 Östersund,

Läs mer

frikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av

frikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av presentation av frikyletekniker Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.

Läs mer

Stockholms hamn Energisimulering av snölager i bergrum

Stockholms hamn Energisimulering av snölager i bergrum 4 45 5 Handläggare Stefan Cartling Tel 1-55154 Mobil 7-35549 Fax 1-551183 stefan.cartling@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 27-8-22 Uppdragsnr 527589 Rapport nr 1. Stockholms hamn Energisimulering av

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Magnus Näslund. Civilingenjörsprogrammet

EXAMENSARBETE. Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Magnus Näslund. Civilingenjörsprogrammet 2000:132 EXAMENSARBETE Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö Magnus Näslund Civilingenjörsprogrammet Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Vattenteknik 2000:132 ISSN:

Läs mer

Micael Antonsson. Borås 2007-02-08

Micael Antonsson. Borås 2007-02-08 Micael Antonsson Borås 2007-02-08 Hur kan vi både klara miljöproblematiken och göra våra butikskylanläggningar energieffektivare? Kan R744, Koldioxid vara lösningen? Historik Lagstiftning Miljö Energieffektivitet

Läs mer

Bilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering

Bilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering Bilaga 4 1 Landtippar Det främsta alternativet till sjötippningen är landdeponering. Erfarenheter av landdeponering finns bland annat från Gävle kommun, Sundsvalls kommun och Oslo kommun. Nedanstående

Läs mer

EXAMENSARBETE. Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin. En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN

EXAMENSARBETE. Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin. En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN 2003:322 CIV EXAMENSARBETE Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Snökyla för. Jakobstads sjukhus

Snökyla för. Jakobstads sjukhus Snökyla för Jakobstads sjukhus Förstudie inom projektet Baltic Energy Luleå, den 28 juni 2013 Kjell Skogsberg Snowpower AB, Aurorum Science Park 1 C, 977 75 Luleå Snökyla för Jakobstads sjukhus Innehållsförteckning

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Motion om energisparande snökylsystem

Motion om energisparande snökylsystem Kommunfullmäktige 2007-05-02 97 180 Kommunstyrelsen 2009-01-12 7 15 Arbets- och personalutskottet 2008-12-15 272 674 Dnr 07.271-008 majkf21 Motion om energisparande snökylsystem Ärendebeskrivning Erika

Läs mer

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07

Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07 Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Presentation (Bild 1)

Presentation (Bild 1) 1(4) Bilder: 1. Sektion markvärme 2. Flödesschema FÖREDRAG HALLSBERGS KOMMUN Presentation (Bild 1) Jag har blivit ombedd att hålla en liten information om hur uppvärmningen är anordnad för nya fotbollsplanen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Energiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,

Energiledargruppen. Presentation Fjärrkyla, Energiledargruppen Presentation Fjärrkyla, 2008-06-17 1 Varför kyla? Sitter fler personer per ytenhet (effektivare kontor) Var sin dator Mer elektronisk utrustning i form av kopiatorer, skannrar etc. Större

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket.

Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Innehållsförteckning - Intro - Så fungerar en solcellsanläggning - Försäljning och

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING

PM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING 18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys. Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008

Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 SLUTRAPPORT Klimatinvesteringsprogram 2005 2008 Sammanfattning Det här är en kortfattad redovisning av det klimatinvesteringsprogram som Landstinget Västernorrland har bedrivit under tiden 2005-2008. Under

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Växthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik

Växthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik Växthusets nya värme Spara och bevara med modern värmepumpteknik Vi skapar rätt klimat för god tillväxt Ett växthus har stora och mycket speciella krav på inomhusklimatet. För att växterna ska få rätt

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Kalla fakta om fjärrkyla

Kalla fakta om fjärrkyla Kalla fakta om fjärrkyla Fjärrkyla lika genialt som det låter. Fjärrkyla är enkelt och rent. Med fjärrkyla blir ditt inomhusklimat svalt och effektivt, utan det obehag som bullrande, utrymmeskrävande och

Läs mer

Fruset dagvatten = Snö!

Fruset dagvatten = Snö! Fruset dagvatten = Snö! Snöhanteringsstrategier Hur uppkommer en snöhanteringsstrategi? Vem är ansvarig? Snökvalitet Föroreningar i snö - hur skiljer de sig från dagvatten? Vad påverkar föroreningsinnehållet

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

HW 1800 HW 1800. - en kraftfull lillebror till HW 3600. NYHETER 2012-modellen! Större dieseltank Autostart elverk. GPS-tracking Elektronisk laddning

HW 1800 HW 1800. - en kraftfull lillebror till HW 3600. NYHETER 2012-modellen! Större dieseltank Autostart elverk. GPS-tracking Elektronisk laddning HW 1800 HW 1800 - en kraftfull lillebror till HW 3600 NYHETER 2012-modellen! GPS-tracking Elektronisk laddning Större dieseltank Autostart elverk HW 1800 (350) - en kraftfull lillebror till HW 3600 Mobilt

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Bilaga 1 Simulering med egna kylmaskiner

Bilaga 1 Simulering med egna kylmaskiner Konstant kylvattenproduktion Last Kylmaskin Lager Klockslag Kylbehov Kylvattenförbrukning Produktion Kylvattenproduktion Klockslag Differens kylvatten Massa kallt lager Massa varmt lager [kwh/h] [kg/s]

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Så är det! Arne Andersson

Så är det! Arne Andersson Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR

SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR Målen. Strategierna. Medlen. Ett föredrag av ÅF infrastruktur. Ishallars energiförbrukning. Vad använder energi. Strategi för effektivisering. Så minskar vi

Läs mer

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus?

teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET

HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 INRIKTNING FÖR HSB Låg miljöbelastning 50% CO 2 till år 2023 Låga kostnader för bostadsrättsföreningen

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys Idrottsarenor och energi i media Om sportens energislöseri - fotboll på vintern och hockey på sommaren. Idrottsanläggningar är stora energislukare, särskilt de som skapar

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09

Bakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09 Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se. Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se KYLSKÅPSPROJEKTET Grupp 1 Mi1A TMMI44 Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist 890308 susal716@student.liu.se Oliver Eriksson 931109 olier456@student.liu.se Johan Boström 941112 johbo700@student.liu.se

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av

Läs mer

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus

Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus locum. 2015-09-24 - ÄRENDE 09 BESLUT 1 (6) VÄRDEN FÖR VÄRDEN 2015-09-14 LOC 1406-0526 Projektnr: 93104775 Styrelsen för Locum AB Genomförandebeslut för ny kylanläggning på Södertälje sjukhus Ärendet Ärendet

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Förstudie kring energieffektiviteten hos hydraul- respektive eldrifter i sågverksindustrin. Björn Lindgren Mönestam, Johannes Boo, Jonas Larsson Sammanfattning: Projektet

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Snötillverkning

Snötillverkning Detta är 8;e säsongen (5;e i Åbysäcken). Mål 1 är som tidigare ca 700 m bana (1100 m åkning). Mål 2 är ca 1800 m rundbana. Vi tillverkar snö oavsett hur mycket natursnö det kommer. År 2011 såg vi att 50

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013

POLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 RYMDGYMNASIET POLARION LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN Thirza Poot ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 Handledare: Carmen Vega Riquelme 1. Syfte Det är en tragisk sanning

Läs mer

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!

Skånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli! Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla

Bergvärme rme och bergkyla Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer