Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

Transkript

1 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre Tomas Åström, Tobias Fridholm och Miriam Terrell Faugert & Co Utvärdering AB

2 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre Faugert & Co Utvärdering AB Tomas Åström, Tobias Fridholm och Miriam Terrell

3 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1 Resultat och effekter i företagen 1 Intressenternas syn på UICs verksamhet 1 Slutsatser 2 1. Inledning Utvärderingsuppdraget Genomförande Terminologi Rapportens disposition 5 2. Bakgrund Tillkomst och framväxt Organisation Visioner, mission statements och mål Tidigare utvärderingar Finansieringsanalys UICs verksamhet Inkubatorprogram Annan verksamhet Geografisk expansion Resultat och effekter i inkubatorbolagen Resultat av deltagandet Effekter i deltagande företag Företagens syn på UICs verksamhet Värde för ägare, finansiärer och partners Värde för ägare och offentliga finansiärer Ägares och offentliga finansiärers syn på UICs verksamhet Värde för privata finansiärer Privata finansiärers syn på UICs verksamhet Syftes- och måluppfyllelse Övergripande mål Vision, mission statement och övergripande mål Operativ vision och övergripande mål Delmål Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre i

4 7. Reflektioner För vem finns UIC till? Ska UIC fortsätta växa? I så fall på vilket sätt och var? Hur ser medfinansieringskravet egentligen ut? Hur ser medfinansieringen ut? Vilka har någon sorts ansvar för att delfinansiera UIC? Hur skulle medfinansieringen kunna ökas? Vilken typ av mål borde UIC ha? 46 Bilaga A Intervjupersoner och deltagare i tolkningsseminarium 49 Bilaga B Enkät till företag som deltagit i UICs program Bilaga C UICs styrelseledamöter och partners 55 Bilaga D Formuleringar och uppfyllelse av UICs delmål 57 Bilaga E Förkortningar 61 ii Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

5 Sammanfattning och slutsatser På uppdrag av ägarna för Uppsala Innovation Centre (UIC) har Faugert & Co Utvärdering under perioden mars juni 2013 utvärderat UICs verksamhet under åren Utvärderingen har haft i uppdrag att besvara följande frågor: 1. Vilka kvantitativa och kvalitativa resultat och effekter har UICs verksamhet hitintills resulterat i för deltagande företag, lärosäten och samhälle? 2. Vad har intressenterna för uppfattning om UICs verksamhet hitintills? 3. I vilken utsträckning har UICs verksamhet hitintills bedrivits resurseffektivt och på ett ändamålsenligt vis? 4. I vilken utsträckning har UICs mål och strategier uppfyllts? 5. Vad anser intressenterna att UICs verksamhet framgent bör inriktas mot? UICs visioner, syften och mål och har förändrats under perioden, men återkommande formuleringar har inbegripit att vara en av Sveriges/Europas ledande inkubatorer för att skapa framgångsrika tillväxtföretag med fokus på innovativ kunskap och teknik, att hålla hög kvalitet i verksamheten och att fokusera på Uppsalaregionen. UIC har vuxit betydligt sedan 2004 och dess finansiella utveckling har varit (och är) mycket god. UIC har under perioden bedrivit sju olika inkubatorprogram, men merparten av resurserna har lagts på programmen UIC Business Start, UIC Business Lab och UIC Business Accelerator. Antalet unika deltagande företag och projekt i programmen har vuxit från drygt 30 till cirka 70 per år. Verksamheten har till övervägande del bedrivits i Uppsala, men 2010 startade UIC i samarbete med Svensk Kärnbränslehantering en filial i Östhammar och 2012 anlitades UIC av Södertälje kommun för att bygga upp en inkubatorverksamhet i Södertälje. Resultat och effekter i företagen Företagen som deltagit i UICs program ger höga till mycket höga omdömen för programdeltagandets bidrag till den egna verksamheten. Resultaten uppges främst avse utveckling av deltagarnas företagsledningsförmåga (i vid bemärkelse) och bidrag till att företagen snabbare närmat sig kommersialisering av sina produkter och tjänster. Företagen har också utvecklat sina nätverk och affärsmöjligheter på regional nivå, medan bidragen till internationalisering har varit mer blygsamma. Bidragen till teknikutveckling har varit få, men det stora flertalet av företagen förefaller inte ha efterfrågat sådant stöd från UIC. UICs inkubatorbolag har i ett nationellt perspektiv varit mycket framgångsrika när det gäller att attrahera extern finansiering och investeringarna i företagen har under perioden ökat betydligt. Företagen uppger att programdeltagandet avsevärt ökat deras insikter i tillgängliga finansieringsmöjligheter. De investeringar som har gjorts har av allt att döma kommit en minoritet av företagen till del, men UIC uppger att spridningen på företag är större än för de flesta svenska inkubatorer. Företag som har deltagit i UIC Business Lab och UIC Business Accelerator har enligt senaste bokslut sammanlagt drygt 300 anställda och en sammanlagd omsättning om cirka 330 miljoner kronor. Fem företag som har deltagit i UIC Business Accelerator och fyra som har deltagit i UIC Business Lab redovisade i sina senaste bokslut en omsättning om mer än 10 miljoner kronor. Företag som har deltagit i UIC Business Accelerator uppvisar en hög överlevnadsgrad och de har generellt sett ökat sin omsättning sedan deltagandet, medan antalet anställda i stort sett är oförändrat. Intressenternas syn på UICs verksamhet Ägare, offentliga och privata finansiärer samt deltagande företag har alla en mycket positiv syn på UICs verksamhet. Deras gemensamma åsikt är att UIC och dess perso- Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

6 nal har hög kompetens, erbjuder ett professionellt bemötande och är starkt engagerade i företagens utveckling med fokus på ändamålsenliga insatser. Företagen uppger att UICs verksamhet i mycket hög grad tillfredsställer deras behov. UICs ägare och andra offentliga finansiärer anser att UIC bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet som tillfredsställer respektive organisations behov. Ägare och finansiärer är positivt inställda till den geografiska expansionen så länge den inte sker på bekostnad av verksamhetens kvalitet och specifikt på verksamheten i Uppsala län. Synpunkterna angående UICs framtida verksamhet kan väsentligen sammanfattas i att UIC bör fortsätta på den inslagna vägen och fokusera på att upprätthålla den höga kvaliteten. Från inkubatorbolagen framkommer tre förslag på önskvärda förändringar: ökat stöd/information om finansiering och företagsekonomiska aspekter; ökat erfarenhetsutbyte med andra entreprenörer, nyföretagare och alumner; samt ökat individuellt stöd och möjlighet att köpa till längre handledning. Uppsala kommun och Regionförbundet Uppsala län ser gärna ökade satsningar på kvinnors företagande. Uppsala kommun ser gärna att företag som inte bygger på avancerad teknik bereds ökad plats i UICs verksamhet och Regionförbundet ser gärna ökad verksamhet i hela länet. Slutsatser I allt väsentligt utmynnar denna utvärdering i att UICs verksamhet under perioden har varit mycket framgångsrik och i att UIC har utvecklats till en central aktör i Uppsalas innovationssystem. UIC har uppfyllt de flesta av sina visioner, mission statements och övergripande mål, och ungefär två tredjedelar av sina delmål. Det är uppenbart att UICs program har gett väsentliga bidrag till många inkubatorbolags utveckling. Det avspeglas bland annat i en hög överlevnadsgrad och i en mycket hög kundnöjdhet bland företag som deltagit i UIC Business Accelerator. UICs verksamhet torde ha gett betydande bidrag till att de företag som har deltagit i UICs verksamhet idag tillsammans omsätter 330 miljoner kronor och har drygt 300 anställda. De betydande investeringar som några av företagen lyckats attrahera bidrar till den positiva bilden. Av de företag som deltagit i UICs verksamhet under perioden återfinns merparten i Uppsala kommun och ser man till omsättning eller antal anställda blir koncentrationen till kommunen än tydligare. UIC har kontinuerligt utvecklat sin verksamhet. Exempel på detta är att inkubatorprogrammen efterhand har fått tydligare fokus på försäljning, att industrialiseringsprocessen har fått en tydligare plats i UIC Business Accelerator, och att nya programformat har etablerats när kundbehov har identifierats. UIC har av allt att döma också lyckats väl med att anpassa programmens innehåll efter deltagarnas varierande förutsättningar. Samtliga ägare och offentliga finansiärer, liksom de allra flesta privata finansiärer och deltagande företag har en mycket positiv bild av UICs verksamhet. Det insamlade empiriska underlaget i form av intervjuer och enkätsvar till hur UIC skulle kunna utveckla sin verksamhet framgent är dock förvånansvärt få, och därmed blir bidragen till styrelsens kommande strategiarbete i detta avseende knappa. Vi kan dock konstatera att om UICs verksamhet ska kunna fortsätta att växa vilket vi tror är en förutsättning för att den positiva utvecklingen ska kunna upprätthållas finns ett antal utmaningar när gäller medfinansiering av UIC och på vilket sätt UIC ska växa. I rapportens avslutande kapitel reflekterar vi kring dessa och några angränsande frågor. 2 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

7 1. Inledning 1.1 Utvärderingsuppdraget Utvärderingen, som har genomförts på uppdrag av ägarna för Uppsala Innovation Centre (UIC), har studerat UICs verksamhet under åren med fokus på: Uppnådda resultat och effekter i förhållande till uppställda mål och strategier Intressenternas förväntningar på, och önskemål för, den framtida verksamheten Med intressenter avses här ägare, externa finansiärer, partners, innovatörer och inkubatorbolag. Utvärderingen har granskat verksamheten ur ett summativt perspektiv, men har också antagit ett formativt perspektiv med ambitionen att bidra till verksamhetens framtida utveckling i ljuset av intressenternas synpunkter och behov. Arbetet har utgått från följande utvärderingsfrågor: 1. Vilka kvantitativa och kvalitativa resultat och effekter har UICs verksamhet hitintills resulterat i för deltagande företag, lärosäten och samhälle? 2. Vad har intressenterna för uppfattning om UICs verksamhet hitintills? 3. I vilken utsträckning har UICs verksamhet hitintills bedrivits resurseffektivt och på ett ändamålsenligt vis? 4. I vilken utsträckning har UICs mål och strategier uppfyllts? 5. Vad anser intressenterna att UICs verksamhet framgent bör inriktas mot? 1.2 Genomförande Faugert & Co Utvärdering AB har under perioden mars juni 2013 genomfört det arbete som redovisas i denna rapport. Utvärderingen har genomförts av Tomas Åström, Tobias Fridholm och Miriam Terrell, där den förstnämnde agerat projektledare. Peter Stern har varit kvalitetssäkrare. Datainsamlingen har bestått av: Dokumentstudier, bl.a. av verksamhetsplaner, årsberättelser, årsredovisningar, styrelseprotokoll etc. Kvantitativa analyser baserade på årsredovisningar, verksamhetsplaner och olika underlag från UIC, samt på bolagsdata från allabolag.se Två sonderande intervjuer med totalt fem personer 18 djupintervjuer Tre olika webbenkäter, se vidare avsnitt Tolkningsseminarium vid vilket utvärderingsteamet redovisade sina observationer och preliminära slutsatser för diskussion och återkoppling. Vid tolkningsseminariet deltog tio personer utöver utvärderingsteamet Under uppdragets genomförande har UIC vid upprepade tillfällen raskt och ytterst beredvilligt bistått utvärderingsteamet med allehanda underlag och svar på frågor Webbenkäter I syfte att få en översiktlig och bred bild av hur programdeltagare och partners aktiva under åren upplever UICs verksamhet, inbjöds 293 adressater att besvara en av tre webbenkäter. E-postadresserna tillhandahölls av UIC. En enkel och relativt kort enkät sändes till dem som endast deltagit i programmet UIC Business Start. Denna enkätinbjudan skickades till 84 adressater och besvarades av 25 (30 %). Eftersom mottagarna och deras affärsidé vid tiden för deltagandet befann sig i ett tidigt utvecklingsstadium innehöll denna enkät endast ett fåtal övergripande frågor Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

8 om bland annat affärsidéns ursprung, nyttan av deltagandet, samlad bedömning av UIC samt synpunkter om UICs framtida verksamhet. En mer omfattande enkät sändes till dem som deltagit i andra eller fler program än UIC Business Start. Enkätinbjudan sändes till 185 adressater och besvarades av 91 (49 %). Eftersom dessa respondenter förmodades ha mer omfattande erfarenhet av UICs verksamhet och program innehöll denna enkät fler och mer detaljerade frågor om bland annat affärsidéns ursprung, nyttan av deltagandet, synpunkter på kvaliteten i UICs verksamhet (administration och kontakter med UIC), om företagets behov tillfredställts, samlad bedömning av UIC samt synpunkter om UICs framtida verksamhet. En tredje enkät sändes till UICs 24 privata finansiärer, av vilka 18 besvarade den (75 %). Enkäten innehöll frågor om vad stödet består i (utöver kontant finansiering), drivkrafterna för medverkan, nytta av partnerskapet (för det egna företaget och för regionen), samlad bedömning av UIC, synpunkter om UICs framtida verksamhet samt vad som skulle krävas för att öka företagets stöd till UIC (kontant eller natura). En analys av bortfallet i enkätsvaren leder till följande observationer och slutsatser: I enkäten till dem som deltagit i andra eller fler program än UIC Business Start härrör 57 procent av svaren från deltagande i senaste programmet under 2012, vilket möjligen kan leda till att enkätsvaren underskattar effekterna av programdeltagandet något (eftersom det oftast tar lång tid för effekter att uppstå). Svaren som avser resultaten av programdeltagandet (som i regel uppstår direkt) bör dock inte i den bemärkelsen vara påverkade. När det gäller vilket program som respondenten senast deltog i är variationerna i svarsfrekvens små, mellan 46 och 50 procent, undantaget UIC Business Prep för vilket svarsfrekvensen är 63 procent. Med undantag för en möjlig underskattning av effekter av programdeltagandet, så finner vi sammantaget ingen anledning att befara någon väsentlig snedfördelning av svaren. I enkäten till dem som endast deltagit i UIC Business Start är bortfallet stort. Vi saknar dock uppgift om när deltagandet ägde rum. Det kan inte uteslutas att de som besvarat enkäten har en mer positiv syn på UICs verksamhet än de som valt att inte svara, varför dessa enkätresultat bör tolkas med försiktighet. I enkäten till UICs privata finansiärer är fyra av de sex som inte svarat inte längre partners, och resterande två bidrar med relativt liten finansiering. Tre av dem som svarat har avslutat sitt partnerskap. Mot denna bakgrund samt en relativt hög global svarsfrekvens finner vi ingen anledning att misstänka någon väsentlig snedfördelning av svaren. 1.3 Terminologi I början av detta kapitel använde vi oss av terminologin intressenter för att omfatta ägare, externa finansiärer, partners, innovatörer och inkubatorbolag i ett enda ord. I resten av rapporten använder vi oss av följande, mer precisa terminologi: Ägare: organisationer som äger aktier i UIC Offentliga finansiärer: myndigheter och offentligt ägda företag som bidrar med intäkter till UIC, antingen i form av stöd eller genom köp av tjänster Privata finansiärer: privata företag som bidrar med intäkter till UIC, och i de flesta fall även bidrar med subventionerade tjänster till UICs inkubatorbolag Partners: organisationer som UIC genom styrelsebeslut titulerar partners (ibland även UIC Partner), en grupp som omfattar både offentliga och privata finansiärer Inkubatorbolag: företag som deltar i UICs program; benämns även rätt och slätt företag I UICs program UIC Business Lab (som presenteras i avsnitt 3.1.2) utgörs deltagarna av enskilda personer, projekt och företag. Majoriteten av deltagarna utgörs av företag, 4 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

9 men det har också förekommit att projekt som aldrig utvecklats till företag har deltagit. För att underlätta läsbarheten har vi emellertid valt att benämna samtliga deltagare i UIC Business Lab företag. 1.4 Rapportens disposition Denna rapport fortsätter efter detta inledande kapitel 1 med en översiktlig beskrivning av UICs tillkomst, organisation, målsättningar, en sammanfattning av tidigare utvärderingar av UIC samt UICs ekonomiska utveckling i kapitel 2. Kapitel 3 beskriver UICs verksamhet och kapitel 4 de resultat och effekter som uppkommit. Kapitel 5 redogör för hur ägare, finansiärer och partners ser på UICs verksamhet och det värde som UIC bibringar dem, medan kapitel 6 analyserar i vilken utsträckning UIC uppfyllt sina syften och mål. I kapitel 7 avslutar vi med några reflektioner som förhoppningsvis kan utgöra underlag för styrelsens kommande strategiarbete. Intervjupersoner och deltagare i tolkningsseminariet finns sammanställda i bilaga A, medan bilaga B redovisar frågorna i den webbenkät som sändes till deltagare i andra/flera av UICs program. Bilaga C sammanställer UICs styrelseledamöter och dess partners under perioden. Bilaga D redogör för uppfyllelsen av UICs delmål medan bilaga E samlar de förkortningar som förekommer i denna rapport. Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

10 2. Bakgrund 2.1 Tillkomst och framväxt UIC bildades 1999 av SLU Holding och Uppsala universitets Utveckling AB (UUAB) tillsammans med dåvarande Teknikbrostiftelsen i syfte att bistå avknoppningar från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet (UU). Ur intervjuerna framträder en bild av att UIC under de första åren inte motsvarade förväntningarna. Missnöjet, tillsammans med en önskan från bland annat ALMI om att UIC skulle bredda verksamheten till att inte bara stödja universitetsavknoppningar, ledde till att UIC fick en omstart. Vid omstarten utvidgades UICs ägargrupp och Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) intog en central roll i styrningen av UIC. Verksamheten breddades till att även stödja projekt utanför den akademiska sfären, vilket bidrog till att UICs verksamhet växte och UIC fick efterhand en mer central roll i Uppsalas innovationssystem. Genom åren har UIC fortsatt att växa och har ytterligare breddat sitt tjänsteutbud. 2.2 Organisation Ägare Under huvuddelen av den aktuella perioden ( ) har UIC haft fyra ägare som vardera ägt 25 procent av bolaget: ALMI Företagspartner Uppsala, SLU Holding, UUAB och STUNS. SLU Holding och UUAB är SLUs respektive UUs holdingbolag. Fram till och med 2005 var även Innovationsbron Uppsala AB 1 delägare. Under första halvåret 2013 sålde ALMI Företagspartner Uppsala sina aktier till Uppsala kommun (för ett nominellt belopp) för att undvika risken för jävssituationer, eftersom ALMI gick samman med UICs huvudfinansiär Innovationsbron Styrelse UIC har under den aktuella perioden haft styrelser bestående av mellan fem och nio ledamöter. Samtliga ledamöter har representerat för Uppsalaregionens innovationssystem centrala verksamheter inom både offentlig och privat sektor. Några styrelseledamöter har haft personlig erfarenhet av att starta och utveckla företag. UICs styrelseledamöter redovisas i bilaga C. Under hela perioden har STUNS VD i tur och ordning Curt Nilsson, Per Lundequist och nu Christina Frimodig varit ordförande i styrelsen Ledning och bemanning Under hela den aktuella perioden har Per Bengtsson varit VD för UIC, medan antalet anställda har ökat från en till fyra. Från 2004 till 2006 var VD ende anställd, men under 2007 tillkom en ekonomitjänst. Under 2008 anställdes nästa person och under 2012 ytterligare en. Utöver den anställda personalen engagerar UIC konsulter för driften av olika delar av verksamheten. I årsberättelser och på hemsidan presenteras konsulter med ansvar för centrala delar av UICs verksamhet sida vid sida med UICs anställda. Av den anledningen anges UICs personal i årsberättelserna till mellan fyra och tio personer, där antalet har vuxit över tid. En inte oväsentlig del av UICs verksamhet utförs av de affärscoacher som engageras i UICs program för att stödja enskilda företag. Affärscoacherna har lång erfarenhet av 1 Hette under 2004 Teknikbron Uppsala AB. 2 Uppsalas kommunfullmäktige förväntas efter sommaren 2013 fatta det formella beslutet om köpet. 6 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

11 att utveckla företag och innehar som regel ledande befattningar i näringslivet. Affärscoachen har en affärsmässig överenskommelse med UIC, vilket uppges vara en viktig princip eftersom affärscoachen på så vis fungerar som UICs högra hand in i bolaget; det är också UIC som beslutar om att vid behov byta ut en affärscoach. UICs styrelse godkänner dock vilka individer som ska få vara affärscoacher. UIC fakturerar varje inkubatorbolag för den tid som affärscoachen hjälpt bolaget. Tidigare beslutade styrelsen om vilken affärscoach som skulle stödja vilket företag, men sedan några år är dessa beslut delegerade till UICs VD. Antalet affärscoacher har vuxit från 40 under 2005/2006 till drygt 50 under Partners UICs partners bidrar till UICs verksamhet både finansiellt och genom att tillföra kunskap genom exempelvis seminarier och individuell, inte sällan kraftigt rabatterad, rådgivning till inkubatorbolagen. UIC rekommenderar inkubatorbolagen att vid behov av externt stöd i första hand ta kontakt med någon av UICs partners. UICs partners kontrakteras på årsbasis och UIC reglerar antalet partners, främst med motivet att ge dem alla möjlighet till ett givande utbyte och en upplevelse av att partnerskapet innebär någon form av exklusivitet, vilket också anses stärka UICs varumärke. Antalet partners har vuxit från 16 år 2005 till 24 år 2012, och UIC har begränsat antalet partners till max två per tjänsteområde. Drygt hälften av UICs partners kommer från det privata näringslivet och resterande utgörs av offentliga organisationer, främst från regionen. Omsättningen av partners har varit låg, totalt har 31 organisationer varit partners till UIC någon gång mellan 2005 och Partnerföretagen finns sammanställda i bilaga C. 2.3 Visioner, mission statements och mål UIC har under perioden årligen uttryckt sina syften och mål i de verksamhetsplaner som godkänts av styrelsen. Syftena och målen har även delgivits Innovationsbron. Det sätt på vilka verksamhetens syften och mål har uttryckts har varierat från år till år, men det finns emellertid en tydlig treårscykel i formuleringarna, vilken fått ge struktur åt detta avsnitt. Syften och mål har formulerats på flera nivåer, som regel med övergripande syften kallade visioner, mission statements eller operativa visioner följda av övergripande mål och under dem kvantifierade delmål. Nedan presenteras UICs visioner, mission statements, operativa visioner och övergripande mål för åren Under samtliga dessa år UIC även arbetat mot kvantifierade delmål, vilka presenteras i bilaga D Övergripande mål Under åren 2005 och 2006 hade UIC tre övergripande mål för verksamheten på årsbasis: 4 Utbilda och inspirera personer i UIC Business Start Förädla projekt eller tidiga företag i UIC Business Lab Kommersialisera och öka finansieringsbarheten för ett 15-tal bolag varav c:a fem per år fr.o.m lyckosamt lämnar UIC Vision, mission statement och övergripande mål Under åren uttryckte UIC sina syften och mål på fyra nivåer: långsiktig vision, mission statement, övergripande mål och delmål. Även om andemeningen i 3 Syften och mål för 2004 har inte kommit utvärderingsteamet till del. 4 Lägesrapporter till Nationella Inkubatorprogrammet (NIP) , UIC. Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

12 den långsiktiga visionen knappast förändrades från år till år, så höjdes ambitionsnivån efterhand; UICs långsiktiga vision är att: 5 Utvecklas till en av Sveriges absolut främsta företagsinkubatorer vad gäller att skapa framgångsrika tillväxtföretag med fokus på innovativ kunskap och teknik. UIC hävdar sig även i en internationell jämförelse (2007) Tillhöra en av de tre främsta företagsinkubatorerna vad gäller att skapa framgångsrika tillväxtföretag med fokus på innovativ kunskap och teknik. UIC hävdar sig även i en internationell jämförelse (2008) Vara en av Europas ledande inkubatorer år 2011 vad gäller att skapa framgångsrika tillväxtföretag med fokus på innovativ kunskap och teknik (2009) Den långsiktiga visionen preciserades i ett mission statement som var oförändrat under de tre åren: 6 UICs inkubatorprogram skall påtagligt öka förädlingsgraden (minska risken samt öka värdet) för deltagande affärsidéer, så att dessa därmed skall bli mer attraktiva för kommersiella aktörer att investera i eller för kunder att lägga beställningar på. UIC skall dessutom påtagligt minska risken för efterföljande parter i tillväxtprocessen genom att tiden det tar för kommersialisering kortas, och genom att finansierbarheten ökar för de affärsidéer som genomgår inkubatorsprogrammet. Under mission statement fanns en rad övergripande mål. Några av dessa var helt eller delvis desamma för de tre åren, medan andra tillkom eller togs bort från ett år till nästa: 7 Förstärka möjligheterna att kunna anta ytterligare elva (11) nya företag till programmet UIC Business Accelerator (2007) Förstärka möjligheterna att kunna anta de bolag som uppfyller kriterierna för UIC Business Accelerator, vilket kommer att variera mellan 2 och 7 bolag per år ( ) Kvalitetsutveckla UICs verksamhet ytterligare samt ta tillvara den kompetens som redan byggts upp bland UICs affärscoacher projekt Top Gun ( ) Skapa ett investerarnätverk kopplat till UIC för att öka möjligheterna till tidig finansiering av våra inkubatorföretag Uppsala sådd (2007) Skapa en finansiell aktör för att möta det växande behovet i tillväxtfas. Ett investerarnätverk kopplat till UIC för att öka möjligheterna till tidig finansiering av våra inkubatorföretag Uppsala Seed Capital (2008) Skapa en finansiell aktör för att möta det växande behovet i tillväxtfas. Ett investerarnätverk kopplat till UIC för att öka möjligheterna till finansiering av våra inkubatorföretag i första hand i Accelerator Aros Growth Capital (2009) Att totalt, med dagens förutsättning kunna arbeta med upp till 45 bolag per år inom stegen UIC Business Lab och Accelerator ( ) UIC Resurs använd av ett 15 tal projekt/företag ( ) 5 Verksamhetsplaner , UIC. 6 Verksamhetsplaner , UIC. 7 Verksamhetsplaner , UIC. 8 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

13 I samarbete med universiteten identifiera akademiska idéer med kommersiell och industriell relevans UIC Academic Inventory (2007) I samarbete med Uppsala Innovation Arena identifiera idéer med kommersiell och industriell relevans ( ) Stärka UICs resurser gällande internationalisering av inkubatorbolag BBAM (2009) Operativ vision och övergripande mål Åren har UIC arbetat mot en operativ vision som skulle vara uppfylld 2012; visionens formulering har varit oförändrad: 8 UICs operativa vision är ett önskat läge som ska vara uppfyllt till Vi tar ett tydligt ansvar för att skapa fler livskraftiga tillväxtföretag med högre överlevnadsgrad i regionen. Detta sker genom kvalificerad affärscoachning och effektivt och nära samarbete med närliggande inkubatorer och affärsnätverk. Våra fyra affärsutvecklingsprogram, vart och ett med hög kvalitet och trovärdighet leder till ökad förädlingskraft hos deltagande affärsidéer och därmed starkare konkurrenskraft och kortare etableringstid för inkubatorsföretagen. Vårt arbete är effektivt och bygger på lång erfarenhet, både hos personal och engagerade affärscoacher, vilket bidrar till en ökad efterfrågan på våra tjänster. Den operativa visionen har kompletterats av ett övergripande mål som 2010 och 2011 var detsamma: 9 UIC ska [2012] vara den främsta inkubatorn i landet med avseende på tillväxt i omsättning och arbetstillfällen, gällande företag som genomgått UIC Business Accelerator ( ) UIC vill vara en källa för inspiration inom företagsverksamheten i Uppsalaregionen. Målsättningen är att bidra till att fler livskraftiga företag etableras vad avser tillväxt i omsättning och arbetstillfällen (2012) 2.4 Tidigare utvärderingar UIC har utvärderats vid flera tidigare tillfällen. Vi har tagit del av två utvärderingsrapporter som behandlar UIC icke-anonymiserat. I början av 2011 utvärderade Innovationsbron UIC inom ramen för sin satsning Business Innovation for Growth (BIG Sweden) och dess insatsområde SUMMIT. 10 Innovationsbron gav UIC mycket positiva omdömen. Bland annat konstaterades att UIC var en mycket välorganiserad inkubator, hade utmärkta resultat i form av växande bolag med förmåga att attrahera såddkapital, hade en positiv och kravställande kultur samt ett starkt ledarskap, kompetenta externa coacher och utmärkta arbetsprocesser. UICs uppföljning och verksamhetskontroll var föredömlig och UIC upplevdes som en mogen organisation med strukturerade processer, där Innovationsbron bland annat gav goda vitsord till samspel mellan styrelse och ledning, liksom till modellen med affärscoacher. Även alumnnätverket framhölls i positiva ordalag. Förbättringsmöjligheter sågs bland annat vad gäller storleken på den offentliga finansieringen, samarbetet med UU, synligheten 8 Verksamhetsplaner , UIC. 9 Verksamhetsplaner , UIC. 10 Innovationsbrons återkopplingsrapport på utvärdering inom samen för B.I.G. Summit: Uppsala Innovation Centre AB, Innovationsbron, Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

14 bland strategiska målgrupper, att inte låta externa konsulter vara programansvariga, ökade utbyten mellan företag i UIC Business Accelerator, samt att utveckla rekryteringen av kompetenta ledare till inkubatorbolagen. Under 2007 och 2008 halvtidsutvärderades det Nationella inkubatorsprogrammet (NIP) av en extern konsult på uppdrag av VINNOVA. 11 Utvärderingens enda fallstudie gjordes på UIC, men var endast deskriptiv och övergripande. I utvärderingen framhålls UIC som ett exempel på en inkubator som bidragit till att föra aktörer i det lokala innovationssystemet samman. 2.5 Finansieringsanalys Figur 1 illustrerar att UICs omsättning sedan 2004 har ökat med mer än 300 procent och resultatet med drygt procent. Figur 2 visar att under samma period har såväl det egna kapitalet som kassan ökat med mer än procent. Sammanfattningsvis har UIC i finansiella termer utvecklats mycket väl sedan tiden före omstarten Omsättning (miljoner kronor) Resultat (miljoner kronor) Omsättning Resultat efter finansiella poster Figur 1 Omsättning och resultat. Källa: Årsredovisningar. Figur 3 visar utvecklingen av antalet anställda och personalkostnaderna. Som nämndes redan i avsnitt 2.2.3, så har antalet anställda under perioden ökat från en till fyra. En jämförelse mellan omsättningen och antalet anställda ger vid handen att omsättningen per anställd under de senaste åren varit drygt 4 miljoner kronor, vilket är mycket högt för ett företag som i praktiken säljer tjänster. Detta förklaras av att en avsevärd del av tjänsterna levereras med hjälp av underkonsulter, vilket även det nämndes i avsnitt Mid-term evaluation of the Swedish National Incubator Programme, inno, Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

15 Miljoner kronor Eget kapital Kassa Figur 2 Eget kapital och kassa. Källa: Årsredovisningar. Antal anställda/ Personalkostnader (miljoner kronor) Anställda Personalkostnader Figur 3 Antal anställda och personalkostnader. Källa: Årsredovisningar. Figur 4 sammanställer UICs sammanlagda intäkter från partners under perioden, och Figur 5 motsvarande uppgifter för Fram till och med 2007 var VINNOVA den dominerande offentliga finansiären, en roll som sedan dess innehavts av Innovationsbron (IB) och numera ALMI. Sedan deltar UIC i ALMIs (Innovationsbrons) satsning BIG Sweden och dess insatsområde SUMMIT. Innovationsbron garanterar finansiering i tre år under förutsättning att medfinansieringskrav uppfylls. Innovationsbrons driftfinansiering kan som mest utgöra 50 procent av inkubatorns faktiska finansiering, men kravet på medfinansiering ökar i takt med ökad finansiering ur SUMMIT. Medfinansieringskravet är uppdelat i två komponenter där den ena benämns relevant medfinansiering, vilken kommer från inkubatorns intressenter som kan anses ha ett särskilt intresse av verksamheten. Med intressenter avses exempelvis: Grundare, ägare Idéleverantörer såsom närliggande universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

16 Resultatmottagare såsom, kommuner, regioner, landsting, stat, näringsliv, ägare, holding- eller VC-bolag eller liknande IB Uppsala BIO VINNOVA SKB Östhammar ERUF Regionförbundet Uppsala kommun Sparbanksstiftelsen Södertälje kommun STUNS UUAB/UUI Vasakronan SLU Holding Swedbank Nordea Ahlford PwC Prevas/Teleca DUO Lindahl WOC BRANN Phosworks Länsförsäkringar Matador Proffice Groth & Co Zacco Medmind Increasell Akademiska Hus Klövern Etteplan UCG Miljoner kronor Figur 4 Sammanlagda intäkter från partners (inklusive projektmedel); ej periodiserade uppgifter. Förkortningarna förklaras i bilaga E. Källa: Data från UIC. Ägare, kommuner, landsting, regioner samt närliggande universitet och högskolor räknas alltid som intressenter. Intressentmodellen bygger på att Innovationsbron anser att det är av yttersta vikt att intressenterna även tar ett stort finansiellt ansvar för inkubatorns verksamhet för att öka riskspridningen och inkubatorns långsiktiga överlevnad. Enligt modellen kräver Innovationsbron finansiering av intressenter med som lägst 25 procent på all medfinansiering över 1 miljon kronor. Kravet på andelen medfinansiering enligt intressentmodellen ökar linjärt till som mest 50 procent vid en finansiering på 6 miljoner kronor från Innovationsbron. Intressentmodellen tas pri- 12 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

17 märt fram av inkubatorn själv, men bedöms av Innovationsbron tillsammans med inkubatorn. 12 I september 2012 tecknade Innovationsbron och UIC ett nytt treårigt finansieringsavtal med möjlighet till ettåriga förlängningar om UIC uppfyller villkor och åtaganden enligt avtalet. Innovationsbron beviljade UIC 4 miljoner kronor i ordinarie resultatbaserad finansiering och ytterligare 2 miljoner kronor i tidbegränsad förstärkt finansiering per tolvmånadersperiod. Medfinansieringskraven var att högst en tredjedel av UICs totala finansiering fick komma från Innovationsbron och att minst hälften av medfinansieringen skulle vara relevant medfinansiering. Vidare anges att in kindfinansiering kan räknas som medfinansiering, så länge den är spårbar i givarens bokföring och som mest uppgår till 600 kronor per timme. 13 Således innebar Innovationsbrons medfinansieringskrav under innevarande treårsperiod för UIC en lättnad gentemot tidigare period. IB SKB Östhammar Uppsala BIO Södertälje kommun Uppsala kommun ERUF Regionförbundet UUAB/UUI SLU Holding STUNS Vasakronan Swedbank Proffice Matador Klövern Groth & Co WOC PwC Prevas/Teleca Nordea Länsförsäkringar DUO BRANN Ahlford Lindahl Etteplan Miljoner kronor Figur 5 Intäkter från partners 2012; ej periodiserade uppgifter. Källa: Data från UIC. 12 Business Innovation Growth Sweden SUMMIT, Innovationsbron, odaterat dokument. 13 Beslutsavtal med Särskilda Villkor för deltagande i Innovationsbrons Business Innovation for Growth Sweden, BIG Sweden, mellan Innovationsbron AB och Uppsala Innovation Centre AB, Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

18 Hittills har UIC räknat den lokala och regionala offentliga medfinansieringen som relevant medfinansiering, vilket ger en utveckling över tid som visas i Figur 6. Som framgår har alltså intäkterna ökat snabbt under senare år, medan Innovationsbrons finansiering grovt sett varit densamma Detta innebär att Innovationsbrons andel av UICs totala finansiering har minskat, se Figur 7, men den har aldrig varit en tredjedel eller mindre Miljoner kronor Övrig Lokal/regional offentlig IB (VINNOVA) Figur 6 Intäkter från partners uppdelade på ursprung; ej periodiserade uppgifter. Källa: Data från UIC. 100% 90% 31% 25% 27% 29% 23% 28% 80% 37% 47% 53% 70% 16% 11% 15% 13% 60% 25% 35% 50% 13% 29% 40% 30% 31% 59% 62% 58% 62% 20% 44% 40% 34% 38% 10% 17% 0% Övrig Lokal/regional offentlig IB (VINNOVA) Figur 7 Andel av intäkter från partners uppdelade på ursprung; ej periodiserade uppgifter. Källa: Data från UIC. Den finansiering som redovisats i figurerna ovan, förvisso ej periodiserad, är lägre än den bokförda omsättningen, se Figur 8. De tillkommande intäkterna utgörs enligt UIC av fakturering till inkubatorbolagen för affärscoachernas tjänster. 14 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

19 Miljoner kronor Omsättning Intäkter från partners Figur 8 Omsättning och intäkter från partners; ej periodiserade uppgifter. Källa: Årsredovisningar och data från UIC. Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

20 3. UICs verksamhet UICs verksamhet består till stor del av aktiviteter i inkubatorprogrammen. Under perioden har UIC som regel bedrivit en handfull program parallellt. Dessa presenteras i avsnitt 3.1. Utöver inkubatorprogrammen har UIC också genomfört en del andra uppgifter, vilka redovisas i avsnitt 3.2. Sedan 2010 har UIC expanderat verksamheten geografiskt genom att etablera samarbete med Svensk Kärnbränslehantering (SKB) i Östhammar (2010) och genom att starta en filial i Södertälje (2012); dessa initiativ presenteras i avsnitt Inkubatorprogram UIC har under hela den studerade perioden låtit tre principer vägleda sina aktiviteter: UIC ska inte ta några ägarandelar i inkubatorbolagen UIC ska inte hyra ut lokaler (som kan medföra en hyresrisk för UIC) UIC ska låta affärscoacher stå för mycket av det löpande arbetet med inkubatorbolagen, som ska betala för affärscoachernas arbete genom att UIC löpande fakturerar dem (samma pris för alla affärscoacher) med mycket lång kredittid Dessa principer har i viktiga avseenden format verksamheten. UIC har fått en oberoende roll gentemot inkubatorbolagen och deras ägare och finansiärer. UIC har också ökat sin flexibilitet, dels genom att inkubatorbolagens specifika behov har kunnat matchas med lämpliga affärscoacher, dels genom att undvika hyresavtal som kunnat låsa delar av UICs resurser. Faktureringen av kostnaderna för affärscoacherna anser UIC har ökat inkubatorbolagen motivation att använda resurserna på effektivt sätt. Det är med öppna ögon som UIC valt att medge en mycket lång kredittid väl medvetet om att några av dessa kommer aldrig kommer att betalas. Med tiden har det visat sig att dessa kundförluster blivit mindre än befarat, och idag betalas till sist ungefär hälften av fakturorna. UIC har under perioden genomfört totalt sju olika inkubatorprogram: UIC Business Start, UIC Business Lab, UIC Business Accelerator, UIC Alumni, UIC Business Prep, UIC Business Agile och UIC Growth. De fyra förstnämnda har funnits med under i princip hela perioden, UIC Growth har endast genomförts i mycket liten skala, medan UIC Business Prep och UIC Business Agile startades precis mot slutet av perioden. Antalet unika deltagande företag och projekt i programmen har under perioden vuxit från drygt 30 till cirka 70 per år, se Figur 9. Tillväxten skedde främst under den första halvan av perioden. Programstrukturen har en tänkt trattform, där det inledande programsteget UIC Business Start ska fånga in ett brett spektrum av företag, och sedan slussa lämpliga kandidater vidare till UIC Business Lab, som i sin tur är tänk att fungera som ett förberedande steg inför UIC Business Accelerator. De företag som lämnar UIC Business Accelerator efter fullgjort program och med uppnådda milstolpar erbjuds plats i UIC Alumni. Inget av stegen tas per automatik; inför varje programsteg bedömer UIC om företaget har kapacitet att klara nästa steg innan klartecken ges. UIC gör liknande bedömningar även vid andra tillfällen, till exempel innan UIC ordnar möte mellan ett inkubatorbolag och en potentiell finansiär. 16 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

21 50 45 Antal deltagare Business Start Business Lab Business Accelerator Alumni Figur 9 Antal deltagare i UICs inkubatorprogram till Källa: UICs årsberättelser till UIC Business Start UIC Business Start syftar till att ge blivande entreprenörer möjlighet att förädla sina idéer och lära sig mer om vad det innebär att starta ett eget företag. Programmet bedrivs i form av workshops som bland annat tar upp projektledning, immaterialrätt samt förhandlings- och försäljningsteknik. UIC startade programmet hösten 2005 efter att ha observerat att UIC Business Lab kunde vara alltför utmanande för deltagare med liten erfarenhet av affärsverksamhet. Formatet på programmet förefaller sedan starten inte ha förändrats i någon större utsträckning. Deltagarantalet har varit relativt jämnt under perioden och har legat mellan 32 och 44 individer per år, se Figur 9. Antalet deltagande projekt har 2008 till 2012 varierat mellan 17 och 22 per år UIC Business Lab Avsikten med UIC Business Lab är att stärka den tidiga affärsutvecklingsprocessen genom att ge ökad kunskap om affärsutveckling, finansiering och vad som krävs för att bygga affärskoncept och en organisation. Deltagande företag ska i programmet få en granskning av affärsidé och affärsplan inför möten med potentiella affärspartners. Programmet bedrivs idag dels gruppvis genom halvdagsträffar med en dryg handfull andra (blivande) bolag, dels genom att deltagarna i enrum får möta affärsrådgivare, retorik- och presentationscoacher och experter inom marknadsprofilering. UIC Business Lab har bedrivits under hela den aktuella perioden, men programmets format och innehåll har utvecklats efterhand. I synnerhet har ökat fokus lagts på att deltagarna ska lära sig försäljning, vilket inkluderar att kort, kärnfullt och attraktivt kunna presentera affärsidén. Programmet avslutas därför numera med att deltagarna får presentera sin affärsplan för en grupp erfarna affärsbedömare. UIC Business Lab har vuxit i deltagarantal under perioden, se Figur 9. Antalet deltagare har varierat från 20 i början av perioden till 40 eller fler per år under de senaste fyra åren. 14 Antalet deltagare i UIC Business Start avser antal individer. I övriga program avses antal projekt eller företag. Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

22 3.1.3 UIC Business Accelerator UIC Business Accelerator vänder sig till nystartade bolag som är nära marknadsintroduktion av en produkt eller tjänst, med avsikten att bolagen efter genomgånget program ska ha nått ut på marknaden. Produkten eller tjänsten ska ha internationell marknadspotential. För företag verksamma i sektorer där den kommersiella startsträckan är längre ska UIC Business Accelerator ge verktyg för att erhålla finansiering. Till skillnad mot program tidigare i kedjan är den absoluta merparten av stödet anpassat specifikt till företaget. Programmet ger deltagande företag tillgång till affärscoacher upp till åtta timmar per vecka, för rådgivning, stöd i finansieringsfrågor samt tillgång till seminarier och nätverk. Formatet på programmet förefaller ha varit ungefär detsamma under hela perioden, men innehållet har enligt UIC förändrats bland annat genom att precis som i UIC Business Lab fokus på försäljning och presentation efterhand har ökat. Figur 9 visar att antalet deltagare under perioden har varierat mellan 13 och 23 per år. Till skillnad mot de andra större programmen rör det sig inte om en successiv ökning; UIC har istället från 2010 valt att inte ha lika många deltagare som tidigare år. UICs VD uppger att minskningen dels beror på starten av UIC Business Prep (se avsnitt 3.1.5), dels på att UIC Business Lab de senaste åren engagerat mer mogna bolag än vad som varit fallet tidigare år; deltagande i UIC Business Accelerator har således kommit att fordra högre mognadsgrad än tidigare UIC Alumni Programmet UIC Alumni är avsett för bolag som gjort en positiv exit ur UIC Business Accelerator. UICs styrelse utser nya alumner en gång per år, vilket de om de tackar ja förblir till dess de ansöker om utträde. I några enstaka fall har särskilt högpresterande företag som endast deltagit i annat UIC-program än UIC Business Accelerator och enskilda personer bjudits in att delta i UIC Alumni. Jämfört med tidigare beskrivna program har verksamheten i UIC Alumni varit blygsam och huvudsakligen utgjorts av seminarier och nätverksträffar. Företag i UIC Alumni har också haft tillgång till UIC Resurs och UIC Growth som presenteras i nästa avsnitt. Av naturliga skäl har antalet bolag i UIC Alumni vuxit efterhand; första halvåret 2012 deltog 30 bolag i programmet, se Figur Andra program och koncept UIC har under perioden även bedrivit andra program, som i jämförelse med tidigare introducerade program stått för betydligt mindre andelar av UICs verksamhet under den aktuella perioden. Programmen var, i kronologisk ordning efter att de inrättades: UIC Growth fanns och riktade sig till existerande företag, främst i UIC Alumni, som önskade hjälp med affärsutveckling. Programmet hade dock endast en deltagare under ett år och lades därför ned. UIC har under 2011 väckt konceptet till liv igen efter att ha noterat ett behov bland existerande småföretag i Östhammar, men med förändringen att deltagarna efter programmet skulle kunna gå vidare till UIC Business Accelerator. Något nytt program, UIC Business Growth, har när detta skrivs i juni 2013 dock ännu inte sjösatts UIC Business Prep startades 2011 för företag som hamnade mellan UIC Business Lab och UIC Business Accelerator. Deltagarna får under ett halvår tio individuella träffar med en affärscoach, med avsikten att de därefter ska uppfylla kraven och antas till UIC Business Accelerator. Programmet hade sju deltagare 2011 och 12 under Andelen deltagare från Östhammar och Södertälje var avsevärt högre än i övriga program. Programmet startades till stor del på grund av behov som företag i Östhammar hade UIC Business Agile startades under 2012 för företag inom IT-sektorn efter observationen att UICs övriga programstruktur passar en del IT-företag mindre väl; en del IT-företag har kapacitet att lansera en produkt eller tjänst avsevärt snabbare än bolag i de flesta andra sektorer. Programtiden är därför kort, målet är att den ska vara tre månader, men deltagarna kan vid behov få chansen att gå program- 18 Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre

23 met flera gånger. Programmet lanserades i december 2012 och hade under våren 2013 åtminstone elva deltagare Under 2007 startades UIC Resurs, som är ett koncept avsett att ge (blivande) nystartade företag möjlighet att använda exempelvis teknisk utrustning, laboratorier, renrum och verktyg för informationsinhämtning, inklusive stöd av utbildad personal för genomförandet. Utrustningen i UIC Resurs finns hos företag som UIC för ändamålet har tecknat avtal med, och priserna är rabatterade jämfört med vad det annars skulle kostat att använda utrustningen. UIC Resurs har under åren utnyttjats vid 22 tillfällen, varav 10 gånger under Under 2011 och 2012 har UIC Resurs endast utnyttjats vid ett tillfälle Riskkapital UIC har tillsammans med andra aktörer i Uppsalas innovationssystem engagerat sig i att göra tillgången på riskkapital enklare för företag i tidiga utvecklingsfaser. UIC hade täta band med fonden Uppsala Seed Capital som leddes av en styrelseledamot i UIC. Som en följd av PRIM-projektet (se avsnitt 3.1.7) startades 2008 investmentbolaget Aros Growth Capital under ledning av en annan dåvarande styrelseledamot i UIC. Avsikten var att Aros Growth Capital skulle ha täta band med inkubatorer i Östra Mellansverige och att efter såddfasen investera i nystartade bolag. Bolaget har emellertid inte lyckats attrahera tillräckligt med kapital och bedriver vid tiden för utvärderingen ingen verksamhet Projekt finansierade av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) UIC har under perioden fått två projekt beviljade av Tillväxtverket inom ramen för ERUF. Det första, Processer och Relationer i Innovativa Miljöer (PRIM) löpte som ett samverkansprojekt mellan ett flertal inkubatorer och science parks i Östra Mellansverige med syfte att stärka de ingående organisationernas verksamheter. UIC erhöll totalt 1,3 miljoner kronor inom projektet där Regionförbundet Uppsala län var en av medfinansiärerna. Det andra projektet, Industrialiseringsprocesser i Innovativa Miljöer (IIM) löpte under med en budget för UIC på 4,5 miljoner kronor, där 1,5 miljoner kronor kom från Regionförbundet Uppsala län. Avsikten med IIM var att öka fokus på och förståelsen för industrialisering i tidiga skeden i inkubatorföretagens utveckling. Dit hör bland annat förmåga att organisera värdekedjor som innefattar storskaliga produktionsprocesser, leveranser av insatsvaror, distribution, utveckling av tjänster för eftermarknad samt miljösäkring. UIC har inom projektet bland annat tagit fram en modell för hur affärscoacher med specialistkompetens inom industrialisering kan gå in bredvid ordinarie affärscoacher. 3.2 Annan verksamhet UIC har utöver inkubatorprogrammen genomfört en rad andra aktiviteter. Några av dessa riktar sig främst till (blivande) inkubator- och alumnföretag, medan andra huvudsakligen berör andra intressenter än inkubatorbolagen, t.ex. finansiärer. Till den verksamhet som främst riktar sig till inkubatorföretag, hör nätverksträffar för företag och information på hemsidor. Nätverksträffarna inkluderar bland andra VDklubben för ledare i företagen i UIC Business Accelerator och UIC Alumni, med regelbundna träffar som leds av en moderator. UIC anordnar i augusti varje år UICdagen samt en julgransplundring som brukar vara välbesökt; 2013 deltog ett hundratal personer. UIC har som central aktör i Uppsalas innovationssystem utvecklats till en naturlig diskussionspartner för andra organisationer i regionen. Hit hör exempelvis företag, UICs partners och UICs offentliga finansiärer. Exempelvis nämner de flesta intervjuade offentliga finansiärer att de gärna stämmer av med UICs VD innan viktiga beslut ska fattas, eller inför möten med exempelvis VINNOVA, ALMIs huvudkontor eller Näringsdepartementet. UIC tar också regelbundet emot besök från svenska och ut- Utvärdering av verksamheten i Uppsala Innovation Centre