Gnestä kommun. Ink: 2ii Dnr:. För nandläggning. Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige

Transkript

1 Länsstyrelsen i Södermanlands län Gnestä kommun Ink: 2ii Dnr:. För nandläggning N...16.V Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige PROTOKOLL /1 Dnr: Länsstyrelsen utser ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 8 januari 2016 till och med den 14 oktober Kommun: Gnesta Parti: Miljöpartiet de gröna Ny ersättare: Lars-Göran Winqvist Avgången ersättare: Anja Held Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Gnesta Ledamot Ersättare Kuldcamariia Valtola Sjöberg I. Mats Dellrud Carl Werner 2. Lars-Göran Winqvist * Kerstin Landin Eva Skyllberg Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, NYKÖPING inom tio dagar efter dagen för detta beslut. kro Wv42_,L-k i--- ne Carlsson Kopia till Kommun/landsting Ny ersättare Parti Katarina Jouper

2 Revisorerna i Sörmlands Kollektivtrafikrnyndighet Till kämtnunfullmäktige i: Landstinget Sörmland,Eåkilåtuna Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Flen, Oxelösund ; Trosa, Gnesta, Vingåker Revisorernas bedömning av delårsrapport Vi av medlemskommunerna Utsedda revisorer har uppdraget att beciörna om resultatet i delårsrapporten per 31 augusti 2015 är förenligt med de mål som beslutats för förbundet. Revisorernas bedömning ska biläggas delårsrapporten inför fullmäktiges behandling av densamma. Bedömningen är baserad på en begränsad granskning av delårsrapporten, inriktad på övergripande analys - och inte på detaljer i, redovisningen, Granskningens resultat presenteras i bifogad rapport. Vi bedömer att resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål förbundsfullmäktige beslutat om, såväl de finansiella som för. verksamheten. Nyköping den 6 hovember 2015 ets r'evisoyer- /Gustaf WachtmeisteY, Cei Jil - äilagor: RaOpöti - De sakkunnigas granskning av resultat enligt delårsrapport 2015

3 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015.,91PT,3.9441% crb crb '. %% ce-b-s', = crb 77/ C?3 ki. ng» ongve `- 4> **: **. I 'km C%- C-Cb "6.0gio #4r zfrytr, C5, fzt <1" N 4e `'.1124 "Z 1> pgån 04, 47 -CCID e?, d-b C,4:1> crb ccb g - ERNST &YOIJNG Quality In Everything We Do

4 EV' 8uildin4 a betttr Working world Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 3. Förbundets resultat och balansräkning 3.1. Resultaträkning samt prognos Balansräkningen 4 4. Kommentarer till förvaltningsberättelsen 5 3 1

5 EY Building a better working world 1. Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet delårsrapport per 31 augusti De väsentligaste slutsatserna i granskningen sammanfattas enligt följande: Delårsrapporten ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av förbundets resultat och ställning per 31 augusti Den sammanställda redovisningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av resultat och ställning per 31 augusti 2015, för förbundet och dess dotterbolag. Förbundet bedömer att god ekonomisk hushållning uppnås år 2015, men att ytterligare verksamhetsrelaterade åtgärder är nödvändiga, bland annat med avseende på nöjdheten hos resenärerna. Det lagstadgade balanskravet prognostiseras att uppnås. I delårsrapporten ges en översiktlig redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. Vi anser att beskrivningen av måluppfyllelse är tillfredsställande. Förbundet bör inför upprättandet av framtida finansiella rapporter överväga att fördjupa beskrivningen av de risker som kan påverka måluppfyllelsen. Detta då förbundet är inne i en expansiv verksamhetsfas, med flera väsentliga projekt som pågår. 2

6 Building o 4etter working world 2. Inledning Revisorerna ska enligt kommunallagen granska en delårsrapport och lämna en bedömning över denna till fullmäktige. Fullmäktige ska behandla revisorernas bedömning i samband med behandlingen av delårsrapporten. När det gäller Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är det fullmäktige i respektive medlemskommun som har att behandla revisorernas uttalande. Förbundets förtroendevalda revisorer har uppdragit till EY att genomföra en översiktlig granskning av förbundets delårsrapport per som underlag för den bedömning som revisorerna ska göra. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed samt med beaktande av bestämmelserna i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Granskningen är således begränsad i jämförelse med en granskning av ett årsbokslut. 3. Förbundets resultat och balansräkning Vi har översiktligt granskat delårsrapporten per 31 augusti 2015 samt analyserat större avvikelser och förändringar mot budget och föregående års delårsrapport och årsredovisning. Nedan lämnas kommentarer till väsentliga resultat- och balansposter för vilka vi gjort iakttagelser i granskningen Resultaträkning samt prognos Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet redovisar per 31 augusti 2015 ett positivt resultat om 23 mkr (9,8 mkr). Resultatet utgör en förbättring jämfört med samma period föregående år med 13,2 mkr. Medlemsbidragen är högre i jämförelse med motsvarande period föregående år, vilket förklaras av en utökad verksamhet. Eventuellt överskott justeras i samband med årsbokslut genom återbetalning till medlemskommunerna. Biljettintäkterna både avseende landsbygd och statstrafik ökar i takt med ökat resande, vilket även medfört ökade trafikkostnader. Ur ett analysperspektiv bör det noteras att biljettpriserna är oförändrade jämfört med föregående år. Personalkostnaderna ökar något i takt med ökat antal medarbetare och utökad verksamhet. Konsultkostnaderna ökar, vilket är hänförligt till bl.a. upphandlingsstöd och en framtidsutredning. Utdelning har erhållits från Länstrafiken om 1,9 mkr. Förändringen på finansnettot hänför sig till föregående års redovisade förlust vid avyttring av aktierna i "Smart pak". Vidare har det i år gjorts en justering avseende ränta gentemot Länstrafiken AB. Posten justerades i bolaget redan i föregående års bokslut. Prognosen för helår uppgår till 10,8 mkr, vilket överstiger budget med motsvarande belopp. De främsta orsakerna till avvikelsen är ökade biljettintäkter relaterat till ett ökat resande samt lägre kostnader för främst trafikkostnader vilket hänför sig till ett lågt index. Efter vår översiktliga granskning är vår bedömning att delårsrapporten ger en rättvisande bild av myndighetens resultat för perioden 1 januari till och med den 31 augusti Inga väsentliga felaktigheter har noterats. 3

7 Building a bettet working world 3.2. Balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Under perioden har endast mindre investeringar genomförts, vilka avser maskiner och inventarier. Det bokförda värdet har minskat genom räkenskapsenliga avskrivningar enligt plan. Vi har kontrollerat att redovisningen enligt huvudboken överensstämmer med myndighetens anläggningsregister samt övergripande kontrollberäknat redovisade avskrivningar. Ytterligare granskningsinsatser av förbundets materiella anläggningstillgångar kommer att genomföras i samband med granskningen av årsbokslutet. Finansiella anläggningstillgångar Under perioden är de finansiella anläggningstillgångarna oförändrade. Posten avser i huvudsak aktier i Länstrafiken. Övriga kortfristiga fordringar Större balansposter utgörs av kundfordringar, interimsfordringar samt övriga kortfristiga fordringar. De kortfristiga fordringarna har minskat med 146 mkr sedan årsbokslutet 2014, och uppgår i delårsbokslutet till 24 mkr. I årsbokslutet 2014 redovisades fordringar vilka var hänförliga till medfinansiering av Citybanan och till viss del även medlemsavgifter fakturerade i december 2014 (ca 10 mkr). Dessa postern har regelrats under delårsperioden 2015 varför posten minskat betydligt. Vår granskning har omfattat översiktlig genomgång av verifierande underlag och beräkningar. Inga väsentliga fel har identifierats. Kassa och bank Kassa och banktillgodohavanden uppgår till 120 mkr i delårsbokslutet, vilket är en minskning med 28,6 mkr jämfört med årsbokslutet. Minskningen förklaras främst av inbetalning för medfinansiering av Citybanan under Avsättningar Förbundets avsättningar utgörs av pensionsåtaganden och är oförändrade jämfört med årsbokslutet Förbundets pensionsåtaganden kommer att granskas ytterligare i samband med årsbokslutet, då avstämning mot KPA's beräkningsunderlag sker. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna utgörs främst av leverantörsskulder, interimsskulder samt övriga kortfristiga skulder, däribland semesterlöneskulder. Posten har minskat jämfört med årsbokslutet Förändringen förklaras bland annat av lägre semesterlöneskulder och leverantörsskulder. I reskontran vid årsbokslut 2014 inkluderades nnedfinansieringen av Citybanan om 180 mkr, vilka har reglerats. Inga väsentliga avvikelser eller differenser har iakttagits i samband med vår översiktliga granskning i delårsbokslutet. Sammanställd redovisning (Samlad redovisning) I delårsrapportens finansiella avsnitt finns en sammanställd redovisning som omfattar förbundet samt det helägda dotterbolaget Länstrafiken Sörmland AB. I förvaltningsberättelsen presenteras även en övergripande analys av koncernens utfall för perioden och prognos för Vi har övergripande tagit del av den sammanställda redovisningen utan att ha noterat väsentliga differenser. 4

8 13uilding å hefter working world Vår övergripande bedömning Efter vår översiktliga granskning av resultat- och balansräkning, samt sammanställda redovisning, är det vår bedömning att förbundets resultat och ställning ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av verksamheten per den 31 augusti Kommentarer till förvaltningsberättelsen Delårsrapportens förvaltningsberättelse inleds, på samma sått som föregående år, med en analys och redogörelse för väsentliga händelser under perioden och det arbete som genomförts inom direktionen samt av förbundsledningen. Redogörelse och verksamhetsanalys är uppdelad i perspektiven medarbetare, medborgare och trafikförsörjning. Vidare beskrivs arbetet med trafikstödjande funktioner och tekniska system. Vår bedömning är att analysen överskådlig och intresseväckande. I det efterföljande avsnittet beskrivs och analyseras aktuell måluppfyllelse. De mål som gäller för verksamheten är uppdelade i följande områden (funktioner): > Tillgänglighet > Attraktivitet > Miljö > Effektivitet > Regional utveckling För varje delmål presenteras ett bedömt utfall. I efterföljande avsnitt presenteras den ekonomiska redovisningen vilken omfattar, ekonomiskt utfall, analys och prognos samt utvärdering av finansiella mål. En analys av en prognostiserad balanskravsutredning finns presenterad. Avsnittet avslutas med en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning. Förbundets bedömning är att god ekonomisk hushållning kommer att uppnås under 2015, men att det finns områden där ett fortsatt arbete är nödvändigt, bland annat gäller det nöjdheten hos resenärerna. Ett avsnitt beskriver arbetet med "intern kontroll" och en avstämning av förbundets interna kontrollplan. Delårsrapportens förvaltningsberättelse avslutas med en beskrivning och analys av den förväntade utvecklingen för verksamheten. 5

9 EY Building a better working world Vår bedömning av förvaltningsberättelsen I delårsrapporten ges en översiktlig och intresseväckande redovisning av förbundets resultat vad gäller verksamhet och ekonomi. I delårsrapporten presenteras utfall och bedömd prognos vad gäller förbundets måluppfyllnad. Per delåret bedöms måluppfyllelsen vara relativ god, men behov finns för ytterligare insatser bland annat när det gäller mål rörande nöjdhet hos allmänhet samt i viss utstreckning målet om tillgänglighet. Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen innehåller de områden som är relevanta i en delårsrapport. Strukturen bedöms vara tydlig överlag med beskrivningar av det arbete som bedrivs inom förbundet. Förbundet har även kompletterat delårsrapporten med ett särskilt avsnitt beskriva arbetet med intern kontroll. Då förbundet är inne i en expansiv fas, med betydande projekt, både vad gäller organisationen, investeringar och upphandlingar bör det övervägs att komplettera framtida finansiella rapporter med en övergripande riskanalys. En fördjupad analys av förbundets måluppfyllelse kommer att genomföras av revisionen i samband med granskningen av årsbokslut Stockholm den 17 oktober 2015 Johan Perols Tomas Mathiesen Johanna Eklöf Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 6

10 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken 1 Lagar Delårsrapport 2 januari-augusti 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB "Hälften av arbetspendlingsresoma i de starka stråken ska ske med kollektivtrafik via tåg eller buss bortom 2020" 2 "Skapa en attraktiv kollektivtrafik for hållbartiliväxt och utveckling"?.. och förordn ing ar Lag om Kollektivtrafik Kommunalleg en Trafikfifne dnningeprogram FerhundsordnIng Internt reglemente Avtal om ansvar och kostn ader Anestordning Delegationsordning Plene ringsprocess och bes lutsordning Tillgänglighet Kollektivtrafiken ska ge Invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande I första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Attraktivitet Kollektivtraflksyste mot håller en god kvalitet, är användarvänilgt, sammanhållet och samordnat. Funktionsmål Miljö Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar, Medarbetarskap 8. Ledarskap Effektivitet Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. "Värt arbete kännetecknas av stolthet och engagemang over att bidra till sa m ha Ilsutvecklingen Värdegrund - Den moderna myndighetens värden HÅLLBAR PROFESSIONELL LYHÖRD 1 Regional utveckling Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och fierkämighet och. stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregi on. Org an isatoriska g ru n d principer [ Medlemmarnas uppdrag - Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - Fastställd 1 förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den

11 Sammanfattning Delårsperioden januari - augusti har präglats av upphandlingar, organisationsförändringar samt etableringsprocessen för servicecenter Sörmland. Under perioden har också några för framtiden stora och viktiga frågor hanterats, särskilt kan lyftas fram: Överenskommelse med Nobina om övergång till förnybara bränslen i två trafikavtal. Något som innebär att i stort sett all busstrafik i Sörmland bedrivs på förnybara bränslen från AB Transitio fattade tilldelningsbeslut för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning där schweiziska Stadier tilldelades uppdraget att leverera 33 fordon av typen Dosto. Tilldelningsbeslutet har dock överprövats och hanteras för närvarande av förvaltningsrätten. Kontrakt skrevs med TriNorth Solutions och Ridango att leverera biljett- och realtidssystem till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera biljettsystem för regionens kommande tågsatsning. Systemen införs succesivt från hösten Trosabussen övergick under sommaren till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB. Under perioden har även upphandling av skolskjutstrafik påbörjats gällande skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun samt upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor. Båda upphandlingarna är vid tiden för delårsbokslutets färdigställande under annonsering. I juli månad startade trafikavtalet gällande skolskjuts i Nyköping med trafikstart i samband med att skolorna drog igång i augusti. Totalt registrerades under perioden januari-augusti drygt 6,3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken. Detta motsvarar en ökning på 4 procent jämfört med samma period Om man enbart tittar på allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten ytterligare större och hamnar totalt på 5 procent. Resandet med pendlarprodukter, d.v.s. Pendlarkort, Stadskort och Sörmlandskort har ökat med över 7 procent. Som följd av det ökade resandet har även intäkterna ökat med nästan 5 proecent. Värdet för kundnöjdheten har enligt mätningarna förbättras något jämfört med perioden januariaugusti 2014 och ligger nu på 62 procent. Trots en viss förbättring till 42 procent ligger dock allmänhetens nöjdhet på en fortsatt låg nivå. Därmed är värdet för allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken i Sörmland klart lägre en snittvärdet för riket. Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten däremot ligger nu i princip i paritet med riket. De länsgemensamma kostnaderna, d.v.s. förvaltnings- och trafikrelåterade kostnader uppgick under delårsperioden till tkr. Prognosen är att dessa kostnader kommer vara drygt 2 miljoner kr lägre än budget. Detta som följd av försening i vissa större projekt. Under perioden januari augusti har indexutvecklingen för trafikavtalen varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är därmed lägre än budget. Prognosen på helår är att trafikkostnaderna kommer vara 6,2 miljoner kr lägre än budget. Intäktsutvecklingen under delårsperioden uppgår till drygt 72 miljoner kr vilket är ca 5 % bättre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen är därmed bättre än budget och prognosen indikerar att intäkterna blir ca 2 miljoner kr över budget. Den ekonomiska prognosen utifrån utfallet under delårsperioden visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken Sörmland AB

12 Innehåll SAMMANFATTNING 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN 4 DIREKTIONENS ARBETE UNDER PERIODEN 6 STYRELSEN FÖR LÄNSTRAFIKEN SÖRMLAND ABS ARBETE UNDER PERIODEN 6 ARBETET I VÅRA DELÄGDA BOLAG, INTRESSEBOLAG OCH MEDLEMSFÖRENINGAR 7 STRATEGISK SAMVERKAN ÄR VÅRT ARBETSSÄTT 8 MEDARBETARPERSPEKTIV 9 MEDBORGARPERSPEKTIV 10 TRAF I KFÖRSÖRJNI NGSPERSPEKTIV 12 TRAFIKSTÖDJANDE FUNKTIONER OCH SYSTEM 18 DE TEKNISKA SYSTEMEN 19 VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE UNDER PERIODEN JANUARI AUGUSTI MÅLEN STYR UTVECKLINGEN 20 FUNKTION TILLGÄNGLIGHET 21 FUNKTION ATTRAKTIVITET 23 FUNKTION MIUÖ 24 FUNKTION EFFEKTIVITET 25 FUNKTION REGIONAL UTVECKLING 27 EKONOMISKT PERSPEKTIV 28 EKONOMISKT UTFALL 28 EKONOMISK ANALYS OCH PROGNOS 28 FINANSIELLA MÅL 31 SAMLAD BEDÖMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 32 ARBETE MED INTERNKONTROLL UNDER PERIODEN 33 VERKSAMHETENS FÖRVÄNTADE UTVECKLING 34 VÄFtA RÄKENSKAPER 36 DRIFTREDOVISNING 37 NOTER 40 FÖRDELNING PER MEDLEM 44 REDOVISNINGSPRINCIPER 55 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken Sörmland AB

13 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Sedan föregående delårsperiod har fortsatt stort fokus varit kring upphandlingar, ny organisation samt etableringsprocessen för servicecenter Sörmland. Genom en tecknad överenskommelse har de två trafikavtalen för busstrafik, företrädesvis i Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner, förlängts fram till augusti Överenskommelsen innebär bland annat att samtlig busstrafik i de två avtalen ska köras med förnybara bränslen från den 1 januari Under perioden har den rättsliga processen i ett antal upphandlingar avslutats medan andra fortsatt ligger för rättslig hantering. Under perioden har tilldelningsbeslut i den fordonsupphandling som Transitio genomfört på uppdrag av MÄLAB och dess ägare fattats. Tilldelningsbeslutet har därefter överprövats. Upphandlingen, där Stadier tilldelades uppdraget att leverera totalt 33 tågfordon av typen Dosto, är därmed den första tågfordonsupphandling i Sverige som överprövats. En annan avgörande förutsättning i arbetet med Ny trafik och den förbättring av regionaltågstrafiken som planeras är det tidigare beslutet om att etablera tågdepå för trafiken i Eskilstuna. Strax efter denna delårsperiods slut tecknades ett 25-årigt hyreskontrakt mellan Eskilstuna kommun och MÄLAB, vilket gör att kommunen kan gå vidare med upphandlingen för byggnationen av ny servicedepå och verkstad för persontågen. I övriga, sedan tidigare pågående upphandlingar är läget följande: Upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland är fortsatt under hantering i kammarätten varifrån domar förväntas senare i höst. Den del av upphandlingen som rör skolskjutstrafik i Nyköping startade upp i juli månad. I upphandlingen av Betal- och Realtidsystem i Sörmland (BRUS) meddelade förvaltningsrätten sina domar i mitten av augusti månad där de två inkomna överprövningarna avslogs. Kontrakt har därefter skrivits med leverantören Ridango/Trinorth Solutions. Under våren upphandlades även IT-stöd för bokning och samordning av resor för den anropsstyrda trafiken och företrädesvis den särskilda kollektivtrafiken. Kontrakt tecknades den 8 juni med företaget Snapcode AB vars system Alfa kommer att användas. Vad avser den överprövade tilldelningen av hållplatsunderhåll meddelades domar i maj månad. Förvaltningsrätten dömde enligt myndighetens linje. Kontrakt skrevs därefter med de tilldelade leverantörerna AB Trädgårdsteknik för Strängnäs kommun, och SAPS för övriga länet. Under perioden har även upphandling av skolskjutstrafik påbörjats gällande skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun samt, för samtliga medlemmar, upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor. Båda upphandlingarna är vid tiden för delårsbokslutets färdigställande under annonsering. Som följd av myndighetens växande uppdrag har det identifierats behov av att se över innevarande förbundsordning, ett arbete som nu initierats inom ramen för juristnätverket i länet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken Sörmland AB

14 Under perioden har arbetet med ny organisation fortsatt och beslut om ny organisation har fattats. Den nya organisationen för myndigheten trädde i kraft den 1 september 2015 och syftade till att ånyo finna en organisatorisk form som är väl lämpad för sitt uppdrag, stödjer myndighetens medarbetare att leverera rätt och må bra i arbetet. Som följd av besluten om utökade uppdrag för myndigheten och ny organisation har flera nyrekryteringar genomförts samtidigt som viss omflyttning av personal har gjorts internt. En stor anledning till den förändrade organisationen är etableringen av Servicecenter Sörmland som har rullat på enligt plan under perioden. Under perioden har myndigheten valt att ansluta sig till en projektmetodik, XLPM, för att få ett gemensamt arbetssätt med goda möjligheter att skapa förutsättningar och följa upp myndighetens fastställda program, projekt och uppdrag. Under perioden har totalt 19 medarbetare genomgått utbildning i projektmetodiken, i någon form. Efter sommaren har arbetet med att modernisera våra digitala kanaler och kundvarumärket påbörjats. En ny grafisk profil, under nytt varumärke Sörmlandstrafiken - kommer att lanseras under hösten. En ny hemsida är under utveckling med lansering senast den 1 december Trafikmässigt har det i busstrafiken varit stabilt med en positiv resandeutveckling. Vissa kvalitetsproblem finns fortsatt och särskilt i Eskilstuna har det stundtals varit större kapacitetsproblem. Tågtrafiken har under året belastats med såväl planerade som oplanerade störningar. Med SKL som projektledare och inom ramen för partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har en ny och uppdaterad vägledning för framtagande av regionala trafikförsörjningsprogram publicerats. När vi nu i Sörmland tar fram vårt kommande regionala trafikförsörjningsprogram kommer vi låta oss vägledas av denna. Som ett led i processen med att uppdatera Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram har ett arbete genomförts för att titta på våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 och vissa slutsatser har dragits. Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafikera flera av länets järnvägssträckor Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken Sörmland AB

15 Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden april till augusti 2015 har direktionen sammanträtt enligt plan den 6 maj Härutöver har direktionen i april träffats i utbildnings- och strategidagar. Under perioden har en förändring skett i direktionens sammansättning på så sätt att Vingåkers kommuns ersättare i direktionen har avgått och ny ersättare, Christer Nodemar (M), har tillträtt. Vid sammanträdet den 6 maj 2015 hanterades bland annat delårsbokslut 1 för 2015, trafikbokslut 2014, information om revisorernas granskning av årsredovisning 2014, verksamhetsplan och budget för 2016 med flerårsplan avseende länsgemensam verksamhet och kostnader, inriktning för vision och mål för myndighetens verksamhet, justerade principer för myndighetens verksamhet, varumärke för myndighetens verksamhet, affärsregler, zonstruktur, produktsortiment samt prisstruktur och prissättning med fastställande av kommande principiella zonstruktur samt inriktning för riksfärdtjänst och långa sjukresor. Sammanträdet hanterade även ett antal nomineringar av ledamöter, utseende av stämmoombud och instruktioner till desamma. Vid sammanträdet informerade sig direktionen bland annat om arbetet i En Bättre Sits om Ny Trafik, om planeringsläget avseende Tågplan 2016, om den förstärkta avtalsuppföljningen avseende Landstinget Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor, om i pågående samordning av kollektivtrafik, om nuläget i upphandling av Serviceresor och annan anropsstyrd trafik, om pågående etablering av Servicecenter Sörmland, om uppstart transportörer, om pågående upphandling av Betal- och realtidssystem samt förvaltning av IT-drift. Från agendan vid direktionens utbildnings- och strategidagar; o o utmaningar hos Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting (SLL), kommande trafikförsörjningsprogram och mål för kollektivtrafiken, o Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och kollektivtrafiken i Sörmland i sikte mot 2030, o o nuläget i organisationsöversyn och på myndigheten, nuläget i utredningar avseende bland annat affärsregler, zoner, sortiment och prisnivåer för Mälardals- och Sörmlandstrafiken. En väsentlig aktivitet direkt i anslutning till delårsperiodens slut var genomförande av det sedan tidigare påkallade ägarrådet. Den 3 september träffades myndighetens ägare via representanter och informerade sig om aktuella frågor på myndigheten, Mälardalstaxan, Sörmlandstaxan, skolkortsmodell och översyn av förbundsordningen. Styrelsen för Länstrafiken Sörmland ABs arbete under perioden Enligt plan har ordinarie årsstämma hållits under perioden. Härutöver har styrelsen sammanträtt vid ett tillfälle utöver plan. Vid den ordinarie årsstämman den 6 maj 2015 hanterades utöver sedvanlig stämmoförhandlingar även beslut om ny bolagsordning. Årsstämman beslöt om förändringar i bolagsordningen innebärande att de delar som berör suppleanter för lekmannarevisorerna togs bort. Vid det extra styrelsesammanträdet den 6 maj 2015 hanterades frågor om nominering av lekmannarevisor respektive stämmoombud i Länstrafiken Mälardalen AB. Härutöver avgavs ekonomisk rapport och information om förutsättningar för verksamheten, ingiven ändringsanmälan till Bolagsverket och förslag till beslut om ny bolagsordning. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Sörmland AB 6

16 Arbetet i våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent, Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent, AB Transitio till 5 procent samt att vi är aktieinnehavare i Samtrafiken Sverige AB. Härutöver är vi medlemmar i Svensk Kollektivtrafik. Styrelsen för MÄLAB har under perioden sammanträtt den 20 maj och den 17 juni 2015, varav det senare var ett extra sammanträde. Vid det extra sammanträdet informerades om kommande fordonsavrop samt att frågan om vice ordförande i MÄLAB hanterades där Åsa Kullgren valdes till posten. Ordinarie årsstämma i MÄLAB hölls den 20 maj Som beredningsyta inför styrelsens sammanträden har förvaltningschefer/motsvarande i Mälardalen träffats. Under delårsperioden har en sådan beredning företagits. MÄLAB är aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 procent och SJ AB innehar den andra hälften. Det planerade styrelsesammanträdet den 6 maj 2015 ställdes in och det planerade sammanträdet av den 9 september 2015 har företagits. I syfte att skapa stark nationell utveckling och utväxling har under perioden företagits ett förändringsarbete på så sätt att Samtrafiken Sverige AB avser förvärva arbetet som skett hos X2AB. Förvärvsprocessen har genomförts. Sörmland har hittills inget engagemang i ägarråd eller styrelse hos AB Transitio men deltar som ägare vid bolagsstämma och nu i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Under perioden har ordinarie bolagsstämma i AB Transitio hållits per den 11 juni och fyra sammanträden i styrgruppen har genomförts. Länstrafiken Sörmland AB äger i sin tur Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. Under delårsperioden har styrelsen i Länstrafiken Mälardalen AB enligt plan hållit styrelsesammanträde per capsulam den 20 maj Ordinarie årsstämma företogs den 20 maj Kommunalf - bundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Läns rafiken Sörmland AB

17 Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Prioriterade forum och vår medverkan under perioden En bättre sits RKTM-träffar SKL Tjänstemannaberedning och styrelsearbete MÄLAB Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Nätverket för särskild kollektivtrafik Handläggarträff färdtjänst och sjukresor resp skolskjuts Regionala transportgruppen Länspensionärsråd samt rådet för funktionshindersfrågor Resenärsgrupper En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Under perioden har arbete pågått med fördjupad regional systemanalys. SKL bjuder in förvaltningscheferna till nationella träffar fyra gånger per år. i Myndigheten har deltagit vid tjänstemannaberedning och styrelsesammanträde enligt plan. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning i av kollektivtrafikfrågor och representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Nätverksträffar har företagits enli gt plan. Tillsammans med nätverket för kollektivtrafikhandläggare prioriterat forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor för den särskilda kollektivtrafiken. Ordinarie sammanträden har genomförts den 23 maj och 22 augusti. Under perioden har det även efter uppkomna behov genomförts sammanträden den 3, 16 och 24 juni. Handläggarträffar för färdtjänst- och sjukresehandläggare respektvive skolskjutshandläggare har genomförts den 27 maj och 26. augusti. Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Under perioden har bland annat en workshop kopplad till prioritering av länsplanemedel hållits. Myndigheten har deltagit vid inbjudan. Myndigheten deltar vid förfrågan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Sörmland AB 8

18 Medarbetarperspektiv Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och inom ramen för medarbetarperspektivet har mycket hänt under denna period. Nytt uppdrag att etablera och samordna den allmänna och särskilda kollektivtrafiken gav myndigheten anledning att se över befintlig organisation och att arbeta fram ny organisation som matchar både nya och befintliga uppdrag. Med organisationsöversynen har myndigheten blivit än mera medveten om sin identitet och särprägel men också vad som likställer denna myndighet med andra offentliga arbetsgivare. Utifrån detta planeras nu ett långsiktigt arbete inom medarbetarperspektivet där fyra processer framträder - Kompetensförsörjning, Lönebildning, Hållbart arbetsliv samt Ledarskap och Medledars kap. Myndighetschef Verksamhetsavdelning Ledningskansli Trafikförsörjning Servicecenter Kommunikation & Försäljning Ny organisation trädde i kraft den 1 september 2015, här en bild på verksamhetens struktur. Under delårsperioden har myndigheten haft två verksamhetsdagar där personalen samlas. Verksamhetsdagar är prioriterade forum för erfarenhetsutbyte men även för att förmedla och förädla verksamhetens mål och värden. För att få ett gemensamt arbetssätt med goda möjligheter att skapa förutsättningar och följa upp myndighetens fastställda program, projekt och uppdrag har myndigheten valt att ansluta sig till en projektmetodik, XLPM. Under delårsperioden har totalt 19 medarbetare genomgått utbildning i projektmetodiken i någon form. Även det prioriterade arbetet med IPU-profilanalys har fortsatt och samtliga nyanställda erbjudits att genomgå IPU. Den sista augusti 2015 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 35 månadsanställda. Det totala antalet månadsanställda motsvarar 33 helårsarbetskrafter och andelen heltidsanställda 94 procent. Könsfördelningen uppgick till 66 procent kvinnor och 34 procent män. Sjukfrånvaron ligger under det senaste året på 2,63 procent vilket är en ökning jämfört med Ökningen är förväntad i takt med att myndigheten växer och etableras. 1 Totalt för alla arbetstagare kvinnor L män upp till 29 år E mellan år 50 år och äldre I Långtidsfrånvaro (>60 dagar) 12 senaste månaderna per sista augusti Sjukfrånvaro i förhållande till total ordinarie arbetstid, procent ,6 1,3 3,2 1,6 1,7 0,6 5,4 2,0 2,2 1,2 1,5 0,4 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken Sörmland AB

19 Medborgarperspektiv Kundtjänst Kunder och medborgare som vill komma i kontakt med kundtjänst kan göra det via e-post, brev, telefon eller genom att besöka kundcenter och Station360 i Eskilstuna. Under delårsperioden har omkring kundärenden registrerats, varav ca 280 av dessa är inkomna resegarantier. Motsvarande siffra för samma period föregående år var registrerade ärenden varav ca 400 resegarantier. Antal samtal i kundtjänst uppgår till ca under perioden. Under samma period 2014 inkom ca samtal. I samtalen inkluderas Länstrafikens växel, beställning av anropsstyrd- och kompletteringsresor samt kundtjänstsamtal. Eskilstuna Station360 är ombud för bland annat Trafik) Mälardalen (TiM), SJ, SL och Tågkompaniet. Under perioden har ca besökt Station360 och försäljningsutvecklingen har varit positiv och nådde en toppnotering i juli månad sedan starten 1 april Information och kommunikation Direktionen beslutade i maj om en övergång till att använda varumärket Sörmlandstrafiken för delar av myndighetens verksamhet. Ett arbete med att ta fram en logotyp och ett grafiskt regelverk för Sörmlandstrafiken är påbörjat. Målet är att få ett beslut kring logotyp i oktober och att därefter kunna gå vidare med att ta fram ett grafiskt regelverk. Det grafiska regelverket ska också innehålla anvisningar kring hur Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ska förhålla sig till Sörmlandstrafiken. Parallellt med varumärkesarbetet har ett arbete med att ta fram en webbplats för Sörmlandstrafiken påbörjats. Den nya webben kommer att vara tjänste- och servicebaserad, där rese- och trafikinformation ska stå i fokus. Sörmlandstrafikens webbplats beräknas vara i drift innan årsskiftet. SÖRM LAN DS TRAFIKEN Så här kan Sörmlandstrafiken komma att se ut (logotyp under beredning) Under året har 12 pressmeddelanden distribuerats, varav nio under delårsperioden. Bland annat har det handlat om att förnybara bränslen införs i busstrafiken från 1 januari 2016, att tåg är beställda för trafik i Sörmland och Mälardalen, lansering av Sommarlovskortet 2015 och att Sörmland är först ut med förarcertifiering och körprov för förare som utför uppdrag i avtalen för Serviceresor. I media har myndigheten i första hand synts genom lokal media (radio och tidningar), bland annat gällande: Busstrafiken blir grönare med förnybara bränslen Regionens inköp av de nya tågen Förarcertifiering och körprov genom kollektivtrafikmyndigheten Sommarlovskortet 2015 Ettårsjubileum Station360 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken Sörmland AB

20 Etablering av Servicecenter Sörmland Som följd av tidigare beslut arbetar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med att etablera Servicecenter Sörmland. Servicecenter kommer att erbjuda samordnad bokning och kundtjänst för kunder i såväl den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken i länet. Verksamheten ska vara i full drift den 1 februari Servicecenter kommer att vara bemannat dygnet runt och kommer att kunna nås via olika digitala kanaler. Från Servicecenter kommer även den särskilda kollektivtrafiken att ledas och störningar i trafiken hanteras. Under perioden har ett omfattande arbete med förberedelser inför etableringen företagits. Bland annat har avtal tecknats gällande lokaler, handböcker och utbildningsplaner har tagits fram och ett omfattande rekryteringsarbete pågår. Attityder och nöjdhet Attityd- och nöjdhetsmätningarna i KOLBAR visar efter 800 telefonintervjuer i Sörmland under delårsperioden att nöjdheten med den senaste resan ligger kvar på en förhållandevis hög nivå om 80 procent. Värdet för kundnöjdheten har enligt mätningarna förbättras något jämfört med perioden januari-augusti 2014 och ligger nu på 62 procent. Trots en viss förbättring till 42 procent ligger allmänhetens nöjdhet på en fortsatt låg nivå. Därmed är värdet för allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken i Sörmland klart lägre en snittvärdet för riket. Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten däremot ligger nu i princip i paritet med riket. Andel nöjda i procent, jämförelse med riket An de l nöjda i p rocent Nöjdhet senaste resan,nöjdhet kund Nöjdhet allmänhet asörrnland ariket Nöjdheten januari-augusti 2015 enligt undersökningen KOLBAR från Svensk kollektivtrafik (förändring sedan 2014 inom parantes). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken Sörmland AB

21 Trafikförsörjningsperspektiv Trafiken och avtalen I tågtrafiken pågår upphandling av nya trafikavtal, som ska gälla från att nuvarande s.k. TiM-avtal löper ut i december Beslutet om allmän trafikplikt för regional tågtrafik som fattades i föregående år av Trafikförvaltningen SLL och på uppdrag av de fem andra myndigheterna i Mälardalen är fortsatt under rättslig hantering. Förvaltningsrättens 'avslag av SJ AB:s överklagan i december förra året överklagades vidare av SJ AB till kammarrätten vilka gav prövningstillstånd. Ärendet är av principiellt intresse då det är första gången ett trafikpliktsbeslut prövas. För busstrafiken kom myndigeten under perioden överens med trafikföretaget Nobina om att förlänga trafikavtalen för trafikområdena Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Gnesta och Trosa. I överenskommelsen, som innebär att avtalen förlängs i 3 år, ingår bland annat satsningar för ökad kvalitet och övergång till förnyelsebara bränslen. Avtalet med Nobina, som bland annat har busstrafik i Katrineholm, förla"n4des under perioden (Foto: Matthias Pfeil) I busstrafiken i övrigt innebar december månads tidtabellsförändringar endast enstaka reaktioner och synpunkter. Under perioden har planering av förändringar för busstrafiken i samband med utbyggnad av dubbelspår Strängnäs-Härad och nytt resecentrum i Strängnäs genomförts. Nya tidtabeller i Strängnäs började gälla från den 20 april med ytterligare tidtabellsförändringar från 18 oktober. Årets trafikbeställningar inför tidtabellsåret 2016 innebär på de flesta håll enbart mindre förändringar i trafiken. Såväl Strängnäs kommun som Oxelösunds kommun har dock beställt färre avgångar i år än tidigare. Bland annat kommer linje 815 att läggas ner. Även Eskilstuna kommun har aviserat om vissa besparingsåtgärder men kommer också satsa på fler elbussar och avgiftsfria resor för pensionärer. Som följd av Trafikförvaltningen i Stockholms läns besparingskrav kommer utbudet på linje 502, mellan Vagnhärad och Järna, att reduceras. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 12 Länstrafiken Sörmland AB

22 Det under oktober 2014 meddelade tilldelningsbeslutet om Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland är fortsatt under rättslig hantering. Under tiden får myndigheten inte ingå avtal i upphandlingen med undantag av tidigare ingått avtal om skolskjuts Nyköping. Huvudmännen för den huvudsakliga trafiken (Landstinget Sörmland och åtta kommuner) har som följd av detta dels förlängt innevarande avtal för trafiken dels hanterat överlåtelse till myndigheten avseende förvaltning och uppföljning av innevarande avtal med transportörer och beställningscentral för den särskilda kollektivtrafiken. När det gäller upphandlingen för särskild skolskjuts i Nyköpings kommun med option för att även bedriva allmän kollektivtrafik tecknades avtal i december. Avtalet trädde i kraft 1 juli och skolskjutstrafiken startade därefter i augusti månad. Förare som kör i dessa avtal ska genomgå certifiering med teori- och körprov, något som är unikt i Sverige och under perioden genomfördes förarcertifieringar för totalt 70 förare och sex övriga medarbetare från Taxi Nyköping-Oxelösund. Christer Eriksson, Taxi Nyköping-Oxelösund, blev den allra första godkända föraren i Sverige att genomgå förarcertifiering med ökade krav och certifiering (Foto: Ulrika Åkerblom Sandberg) Även Gnesta och Strängnäs kommuner har gett myndigheten i uppdrag att genomföra upphandling av särskilda skolskjutsar i respektive kommun. Upphandlingen annonserades i augusti månad och inkluderar även kompletterande resurs för den allmänna kollektivtrafiken. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 13 Länstrafiken Sörmland AB

23 Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken Utvecklingen på banorna som berör länet var blandad, med ökat resande på UVEN, Nyköpingsbanan och Gnestapendeln. Resandeminskningen på Svealandsbanan kan, åtminstone delvis, förklaras med totalavstängningen mellan Strängnäs och Eskilstuna under vecka 16 (på grund av banarbete). Sörmlandspilens utfall tyngs främst av minskat resande från Katrineholm, här kan förändringen av antalet bytesresenärer ha påverkat. Sett till hela TiM systemet, där även linjerna Uppsala-Stockholm, Gävle-Linköping och Hallsberg/Örebro-Västerås-Stockholm ingår, har resandeutvecklingen varit positiv de första två kvartalen i år. Påstigande i Resandet med tåg jan-juni 2015 Förändring (%) Sörmland SJ regional & Gnestapendeln ,6 4, I Svealan ds bana n (Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna) (- 3,6%) UVEN (Kvicksund, Eskilstuna, H-näs, Flen, Katrineholm) (0,6 %) Nyköpingsba n an (Nyköping och Vagnh ärad) (3,7 %) Sörmlandspilen (Gnesta, Flen, Katrineholm, Vingåker) (-1,6 %) Gnestapendeln (Gnesta) (1,9 %) o Ant påstigande Antal påstigande på de sörmländska järnvägsstationerna jan-juni 2015 efter bana (jämförelse med 2014 inom parantes; pga. eftersläpning finns inga siffror publicerade ännu för juli och augusti 2015). För Gnestapendeln ingår samtliga färdbevis, för övriga sträckor redovisas bara resor med SJ färdbevis, dvs, utöver de ovan redovisade siffrorna tillkommer resor med länets egna skol- och pendlarprodukter som totalt uppskattas till cirka under perioden jan-juni. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 14 Länstrafiken Sörmland AB

24 Busstrafiken Totalt registrerades drygt 6,3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under delårsperioden. Detta motsvarar en ökning på 4 procent jämfört med samma period Efter den stora trafikomläggningen inom landsbygdstrafiken vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och den positiva utvecklingen från förra året fortsätter också hittills under I de flesta områdena inom landsbygdstrafiken ligger antalet påstigande över fjolårets nivå, med undantag för kommunerna Trosa, Vingåker och Nyköping. Stadstrafiken har utvecklats mycket bra i Eskilstuna och Nyköping, vilket är också huvudförklaringen bakom den förhållandevis kraftiga ökningen för länet som helhet. För Eskilstunas del ser vi utfallet också som ett resultat av trafikomläggningen som gjordes i stadstrafiken i december Nyköping drivs utvecklingen av fler resor med skolkort. Resandet med buss jan-aug 2015 Påstigande Förändring (%) Landsbygd och stad därav allmänhet ,9 %'1' därav med periodkort ,4 % '1` Om man enbart tittar på allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten i nästan samtliga områden ytterligare bättre. Den största relativa positiva förändringen skedde i kommunerna Gnesta och Oxelösund där allmänhetens resande ökade med 15 procent. Ökningen i Gnesta är till stor del knuten till resandet med SL-kort. Inom Nyköpings stadstrafik är allmänhetens resandeökning lägre än den totala: Eftersom högstadiet samlokaliserades hösten 2014 är det nu fler elever som är berättigade till skolskjuts och får ett skolkort (många elever har tidigare haft en skola i närheten av hemmet och därmed inte behövt åka buss till och från skolan). Det är rimligt att anta att en del av de elever som nu reser med skolkort tidigare köpt periodort (huvudsakligen ungdomskort) på egen hand. En genomgång av länets stora linjer (med minst påstigande under januari-augusti) visar en positiv utveckling för de flesta av dessa linjer. De linjer som ökar mest (exklusive Skolkort) är: L 163 (Nyköpings stadstrafik): + 47 procent (förbättrat utbud, sammanslagning skolor) L 841 (Strängnäs-Södertälje): + 36 procent (förbättrat utbud) L759 (Gnesta-Nyköping): + 26 procent (något förbättrat utbud) L 589 (Flen/Sparreholm-Gnesta): + 22 procent (viss överflyttning från linje 489) Även linjerna 1, 2 och 3 (stadstrafiken Eskilstuna), d.v.s. de linjerna i länet med flest påstigande i absoluta tal, har ökat med mellan 6-9 procent. Av de större linjerna är det enbart linje 525 (Gnesta/Björnlunda-Nyköping) som avviker genom en minskning med 15 procent där minskningen främst skett inom Nyköpings kommun). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Länstrafiken Sörmland AB

25 Land sbygdstrafiken (buss),, ' - ' Påstigande,Fotändring (S) - Eskilstuna, totalt därav allmänhet därav med periodkort Flen, totalt därav allmänhet ,4 3,2 4,5 4,1 6,4 därav med periodkort ,5 Gnesta, totalt ,3 i, därav allmänhet ,0 därav med periodkort ,9 Katrineholm, totalt ,1 - därav allmänhet ,0 därav med periodkort ,1 Nyköping, totalt ,2 därav allmänhet ,1 därav med periodkort ,3 Oxelösund, totalt ,5 därav allmänhet ,1 _ därav med periodkort ,3 Strängnäs, totalt ,2 därav allmänhet ,4 därav med periodkort ,0 Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) ,2 därav allmänhet ,8 därav med periodkort ,0 Vingåker, totalt ,9 därav allmänhet ,0 därav med periodkort ,2 Utanför länet ,8 därav allmänhet ,8 därav med periodkort ,9 Landsbygd, totalt ,0 därav allmänhet ,3 därav med periodkort ,6 resor med regionala linjer (totalt) ,6 Trosabussen övergick i juni till att bedrivas på kommersiell nivå utan avtal och därmed kommer inte myndigheten ta del av resandestatistik för trafiken. Enligt Åkerbergs Trafik är dock resandet fortsatt på en bra nivå och under hösten har särskilt antalet skolelever sordnyttjar trafiken ökat. Kollektivtrafikmyndigheten kommer fortsatt följa Trosabussens utveckling. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 16 Länstrafiken Sörmland AB

26 Stadstrafiken (buss) Påstigande Förändring (%) Eskilstuna, totalt därav allmänhet ,0 6,6 därav med periodkort ,5 Katrineholm, totalt ,9 därav allmänhet ,4 därav med periodkort ,7 Nyköping, totalt ,0 därav allmänhet ,6 därav med periodkort ,1 Strängnäs, totalt ,1 därav allmänhet ,9 därav med periodkort ,5 Stadstrafiken i Katrineholm är det enda stadstrafikområdet som registrerat förre påstigande jämfört med föregående år, även här ökar dock resandet med månadskort (Foto: Matthias Pfeil). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 17 Länstrafiken Sörmland AB

27 Trafikstödjande funktioner och system Produktsortiment och val av produkt Skolkorten är den vanligaste produkten i länet med mer än 2,2 miljoner resor mellan januari och augusti. Det skedde en markant ökning i stadstrafiken Nyköping där ett antal högstadieskolor slogs ihop hösten 2014 med fler beviljade skolkort som följd. I landsbygdstrafiken minskade däremot antalet resor med skolkort. Antal resor med pendlarprodukter (resor med Pendlar-, Sörmlands- samt Stadskort) ökade inom samtliga områden vilket driver den positiva resandeutvecklingen. Också kontantresorna (inklusive mobilbiljetter) ökade, medan påstigandet med Rabattkort minskade med undantag av stadstrafiken i Eskilstuna. Användandet av Ungdomskorten totalt i länet ökade något. Antalet resor med övriga produkter utvecklades också bra, vilket beror på att resor med Sommarlovskorten (som ingår under Övrigt) ökade med 30 procent. Skolkort inkl. elevkort Pendlar-, Stads-, Sörmlandskort Rabattkort (Ungdom, vuxen, senior) effiemieemee~ ,5%) Kontant Övrigt (Plus ett, Reskort enkel mm) (+4,5%) 16 U ngdomskort ) OM Antal påstigande efter färdbevis januari-augusti 2015 (förändring med motsvarande period 2014 inom parantes). 45% Fbrän dring p er p rodu kt och område i % 35% 25% 15% 5% Kontant inkl App/S MS e Pendlar-, Stads-, Scirm la n dskort Skolkort inkl. elevkort Stadstrafiken Katrineholm O Rabattkort (Ungdom, vuxen, senior) o Ungdomskort 0 Övrigt (Plus ett, Reskort enkel mml - Stadstrafiken Nyköping Sta dstrafiken Eskilstuna städiffafikeii - - strängnäs Landsbygd lokal Landsbygd regional Förändring påstigande per produkt och område, januari-augusti 2015 jämfört med motsvarande period 2014 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Sörmland AB 18

28 Depåerna i Sörmland Under året kommer ordinarie plan för drift och underhåll på Länstrafiken Sörmland ABs sju depåer realiseras. Arbetet med att ta fram en Fastighetsplan för de åtta fastigheter där Länstrafiken är ägare har påbörjats. Fastighetsplanen skall färdigställas under året. Vid depån i Eskilstuna pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Bakgrunden är att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas. Myndigheten deltar även i planprocessen avseende utökning av depån i Eskilstuna. I Eskilstuna pågår även förberedelser, inför trafikstart med två elbussar i november, tillsammans med kommunen och Transdev. Under maj månad har arbetsgraven i verkstaden i Strängnäs renoverats samt att golvet i verkstaden rengjorts och målats. Under hösten kommer fem depåer i Nobinas trafikområde att förberedas för att från och med 2016 kunna köra fossilfritt på RME. Det innebär bland annat att vissa bränsletankar och pumpar måste bytas ut samt att bränslerör behöver isoleras. Under hösten kommer även en allmän uppgradering av dessa depåer att genomföras. De tekniska systemen Dagens biljettsystem för busstrafiken, som installerades under 2001/2002, ska nu bytas ut till ett modernt system, anpassat efter såväl dagens som framtidens krav. Projektet kallas "BRUS" (Betaloch Realtidssystems Upphandling i Sörmland). Upphandlingsprocessen inleddes i september 2014 med anbudsöppning i mitten av januari Totalt tre anbud lämnades in och anbudet från Ridango/TRiNorth antogs därefter. Efter en rättslig prövning där två anbudsgivare överprövade tilldelningsbeslutet fastslog Kammarrätten att ge Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet rätt på samtliga punkter. Avtal tecknades med vinnande företag den 31 augusti En preliminär tidsplan har tagits fram där inriktningen är att betalsystemet ska vara i full drift under hösten 2016 och realtidsfunktionerna i full drift under våren BRUS innehåller även option för MÄLAB gällande biljettsystem för regionens kommande tågsatsning. Realtidssystemet (AVL2000) levererades i mitten av 2000-talet av TC-Connect. Fordonen kommunicerar via GPRS till centralsystem. I systemet ingår även en trafikledningsapplikation som omfattar ca 45 bussar inom stadstrafiken i Eskilstuna. AVL2000 kommer att avvecklas i och med att BRUS driftsätts i början av Realtidsinformation kommer då att finnas för hela länet. För att klara av de för myndigheten nya uppgifterna med serviceresor under 2016 har myndigheten valt att upphandla ett planeringssystem. Under början på året slutfördes arbetet med att skriva kravspecifikation och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av tjänsten "IT-stöd för serviceresor" som publicerades den 3 mars. Tilldelningsbeslut togs den 26 maj 2015 och tilldelade avtalet till SnapCode AB med vilka avtal slöts den 8 juni Under sommaren har SnapCode arbetat med anpassningar och utveckling av programvaran för att möta upphandlingens krav. I början på augusti inleddes införandeprojektet tillsammans med SnapCode. Efter rekommendation i en förstudie som gjordes under januari om myndighetens IT-drift har ett nnigreringsprojekt inletts tillsammans med D-data. Projektet har jobbat med att identifiera samtliga komponenter i myndighetens nuvarande lösning samt påbörjat paketering av tjänster och program. Samtliga anslutningar har även identifierats och en plan för utbyte av hårdvara tas fram för att i december kunna utrusta Servicecenter med IT-utrustning från D-data. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 19 Länstrafiken Sörmland AB

29 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari - augusti 2015 Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna myndigheten som är hållbar, professionell samt lyhörd. Våra designprinciper, som finns för att myndigheten ska fokusera på sitt uppdrag och uppnå ägarnas vision, har under delårsperioden, som en del i arbetet med organisationsöversyn reviderats och kompletterats till Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med två kriterier. Designprincip Kunden i centrum Strategisk ledning av kollektivtrafiken Ansvar för uppdraget Effektiv organisation Designkriterier Tydligt ägarskap för kunden genom hela "Sörmlandsresan Fokus på medborgarnas behov Leder strategisk utveckling av kollektivtrafiken Differentiera mellan och prioritera både strategi och drift Tydliga gränssnitt mot och ägarskap för samtliga intressenter Ändamålsenlig beredning Tydliga ansvarsområden Beslutsfattande på lägsta effektiva nivå Målen styr utvecklingen Kollektivtrafikmyndighetens övergripande mål "Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling" är uppdelad på fem olika funktionsområden: Tillgänglighet Attraktivitet Miljö Effektivitet Regional utveckling Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling (beslutade inom ramen för trafikförsörjningsprogrammet) samt ekonomi och personal. Arbetet under perioden inom respektive funktionsområde beskrivs i följande kapitel. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 20 Länstrafiken Sörmland AB

30 Funktion Tillgänglighet 71 Mål kopplade till tillgänglighetsområdet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall en något förbättrad situation. För indikatorn nöjdhet bland kunder och allmänhet kan vi inte anses ha nått måluppfyllelse förrän vi ligger i linje med den nöjdhet nationellt sett. För nöjdhet allmänhet ligger vi allvarligt lågt. Lägger vi till de beslut som fattats kopplat till Ny Trafik samt överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken får vår samlade bedömning av god ekonomisk hushållning avseende funktionsområde Tillgänglighet ändå sammanfattas som god måluppfyllelse. Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Under året skall Trafikverket göra förbättringar avseende hållplatser belägna i Stigtomta, Vrena, Tystberga och Härad där gemensamma utformningsdiskussioner pågår. Trafikverket skall även förbättra busshållplatserna vid Björkviks skola, Åsa folkhögskola, Ärla station samt vid två hållplatser i Hällberga. Gemensam planering tillsammans med respektive kommun pågår. En förenklad åtgärdsvalsstudie avseende motorvägshållplatser påbörjas inom kort tillsammans med Trafikverket. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplanen I Eskilstuna kommun har myndigheten tillsammans med kommunen initierat ett arbete kring busskörfält för ökad framkomlighet i Eskilstunas busstrafik varav en första etapp har påbörjats under perioden. Under perioden har förslag till översiktsplan för Trosa kommun inkommit till myndigheten för remisshantering. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Myndigheten har sedan den 1 juli 2015 ett utökat uppdrag avseende förvaltning och uppföljning för trafikavtal i särskilda kollektivtrafiken. Uppdraget omfattar innevarande trafik- och beställningscentralsavtal för färdtjänst och sjukresor för åtta kommuner och landstinget. Kommunöversyn med inriktning anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden har fortsatt. I juni publicerade myndigheten rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län. Rapporten ger en överblick över resandet med landsbygdstrafiken, kompletteringstrafiken och särskilda kollektivtrafiken. En metod har även utvecklats för att bedöma turer som kan övergå till att bli anropsstyrda. En fördjupad fortsättningsstudie gällande utveckling av kompletteringstrafik pågår. Tillsammans med Gnesta kommun och Strängnäs kommun har myndigheten gått ut med en gemensam upphandling av skolskjuts. Syftet förutom att samordna avtalsuppföljning och kvalitetsmål i länet för särskilda transporter är merutnyttjande av fordonen för allmänna kollektivtrafiken vid lågtrafik. Myndigheten tillsammans med samtliga kommuner och Landstinget Sörmland upphandlar bokning och transport av riksfärdtjänst och långa sjukresor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 21 Länstrafiken Sörmland AB

31 Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta En tillgänglighetsreferensgrupp för resenärer med särskilda beho har under perioden bildats, tillsammans med representanter från länets brukarföreningar od.h pensionärsorganisationer, med syfte att utveckla tillgängligheten och informationen för resenärer med särskilda behov. Gruppen är en resurs för att informera och bereda frågor inom området. ; Uppföljning av målet tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund SI 42 procent (+ 1) respektive 62 procent (+ 3) Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten där vi minst bör utfalla i linje med den nationella nivån av nöjdhet. Kundnöjdheten ligger nu på nästan samma nivå som det nationella värdet men avseende Allmänhetens nöjdhet ligger Sörmland klart under rikets genomsnitt. Andel tillgänglighetsanpassade fordon > Styrs till stor del av avtalsperioder och ingen förändring har skett under delårsperioden. Arbete pågår med upphandling avseende nytt system för realtidsinformation som kommer möjliggöra att samtlig busstrafik utrustas med audiovisuellt utrop. Myndighetens tjänster gällande audiovisuellt utrop ligger idag på en låg nivå. Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser -3 Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Hållplatser som åtgärdas eller nyanläggs anpassas för tillgänglighet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 22 Länstrafiken Sörmland AB

32 Funktion Attraktivitet 71 Resandet har ökat under perioden, så även intäktsutvecklingen. Nöjdheten ligger förhållandevis still på en låg nivå vilket bedöms allvarligt. Arbete med ny hemsida har inletts och förväntas "gå live" innan årsskiftet. Under 2016 innebär nya tekniska system förbättrade försäljningskanaler som ska förenkla för länets medborgare att resa med kollektivtrafiken. Bland annat genom möjligheten att via mobiltelefon eller dator ladda periodkort och reskassa. Ett profilarbete, som harmoniserar med regionens satsning på tågtrafik, pågår. Det fortsatt ökande resandet, beslut som ger mer trafik i stomstråk från december 2014 samt viktiga beslut kopplade till Ny Trafik, med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken, innebär att den samlade bedömningen anses vara positiv vad gäller måluppfyllelse. Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter lsamband med det nya linjenätet som infördes i december 2012 gjordes flera satsningar på så kallade starka stråk, såväl inom som mellan kommuner. Detta arbete fortsätter kontinuerligt i samband med att framtidens kollektivtrafik utvecklas. Till senaste tidtabellsskiftet i december 2014 utökades trafiken efter beställning från Landstinget på Svealandsbanan (Örebro-Eskilstuna), Gnestapendeln samt Strängnäs-Södertälje (genom direktbussar). Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet' Under perioden har kampanjer fokuserat kring nya tidtabellen, mobilbiljetter samt basinformation såsom förändrad tågtidtabell (banarbeten). Ett annat fokusområde var försäljningen av Sommarlovskorten. I den nya organisationen förstärks informations- och marknadsarbetet. Utveckling av ny hemsida har påbörjats under perioden. Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under perioden övergick Trosabussen till att bedrivas kommersiellt. Uppföljning av målet attraktivitet (mål som enbart mäts på årsnivå borttagna) Nöjdhet allmänhet och kund Si 42 procent (+ 1) respektive 62 procent (+ 3). Se kommentar under tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) 7 1 Totalt sett har påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under delårsperioden. Det är en ökning med 4,9 procent jämfört med samma period Påstigandet på tågen i länet har däremot minskat marginellt, vilket huvudsakligen beror på en svag utveckling utmed Svealandsbanan, delvis pga. banarbetet där. Punktlighet Si För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. För tågtrafiken redovisas punktligheten månatligen (mäts i försening >5 minuter). SJ:s mål för punktligheten i TiM-trafiken är 92 procent. Under perioden januari-juli 2015 uppnåddes målen bara några enstaka månader. För banorna som berör Sörmland låg andelen punktliga regionaltåg i regel på mellan 88 och 92 procent. April månad utmärkte sig genom markant lägre punktlighet med upprepade infrastrukturproblem söder om Stockholm C som bakomliggande orsak. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 23 Länstrafiken Sörmland AB

33 Funktion Miljö 71 Miljö, är precis som funktionsområde tillgänglighet, långsiktig i sin karaktär. Förberedelser för att uppfylla överenskommelsen som träffats med Nobina om att helt övergå till förnyelsebara bränslen (RME och HVO) från 2016 har påbörjats och projektet för anskaffande av två elbussar till Eskilstuna stadstrafik löper på enligt plan. Möjligheter att anskaffa mindre fordon utan att behöva fler fordon utreds. De företagna aktiviteterna gör att den samlade bedömningen för denna period bedöms positiv avseende måluppfyllelse. Öka satsningen på förnybara bränslen Nobina har startat förberedelserna för övergång till förnyelsebart bränsle i alla sina bussar i länet från och med 1 januari 2016 genom att påbörja konvertering av vissa bussar så att de kan köras på RME (rapsmetylester). Inventering av vilka åtgärder som behöver göras på tankningsutrustningarna på de berörda depåerna har genomförts och nödvändiga åtgärder hanteras under hösten. Projektet med två elbussar i Eskilstuna,stadstrafik från 13 december fortsätter enligt plan. Invigning av bussarna planeras till 11 december med inbjudan till media med flera. Öka beläggningsgrad ombord på fordonen Iden nu genomförda omorganisationen görs en nysatsning på kommunikation vilket förväntas få effekter på resandet och öka beläggningsgraden på fordonen. 1 samråd med Nobina om kommande utbyten av bussar har diskussion om möjlighet att ersätta bussar i dagens storlek mot mindre bussar förts. Liknande diskussioner kommer att föras med övriga trafikföretag. Detta förutsätter att det finns lågt belagda turer under dimensionerande tid som kan trafikeras med mindre fordon. Dessa fordon kan sedan användas på lågt belagda turer under hela trafikdygnet såväl vardag som helg med en högre beläggningsrad som följd. Uppföljning av målet miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2014: o Av 240 bussar körs 104 (43 procent) på förnybara bränslen o 51 bussar körs på fordonsgas (21 procent) o 53 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle o Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2014: o Partiklar (P) 0,38 ton och 0,04 gram/resa o Kväveoxid (N0x) 50 ton och 5,22 gram/ resa o Kolväten (HC) 3,3 ton och 0,35 gram/ resa Energiförbrukning per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2014 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 0,007 kwh. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 24 Länstrafiken Sörmland AB

34 Funktion Effektivitet 71 Effektivitet handlar öm såväl -effektiv Organisation som effektiv trafik. Under'perio'de -rf hår arbetet med "Kommunöversyn 2" pågått, ett arbete som mynnar ut i förslag' till samordning, optimering och effektivisering avseende länets kollektivtrafik på landsbygden. Periodens utfall av ökade intäkter från allmänheten, trots oförändrade biljettpriser, kan särskilt nämnas vid samlad bedömning av funktionsområde effektivitet. För att konsolidera och förbättra organisationen har en översyn genomförts som resulterat i ny väl lämpad organisation från 1 september. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen avseende funktionsområde effektivitet sammanfattas som positiv. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se kommentar under funktionsområde Miljö. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Under året har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är oförändrade gentemot 2013 års nivå. Ett större arbete kring prissättning sker inom ramen för projekt kring nytt betalsystem samt i samband med arbetet med Mälardalstaxa kopplat till Ny Trafik Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Från sommaren har Trosabussen övergått till att trafikeras på kommersiell basis av Åkerbergs Trafik. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Myndigheten deltar i en avtalsgrupp inom ramen för Partnerssamverkan för en förbättrad kollektivtrafiks gällande uppdraget ätt ta fram standardiserade krav för kommande trafikupphandlingar. De nya tekniska system som införs från 2016 bygger på standardkomponenter och öppna gränssnitt. Uppföljning av målet effektivitet Intäktsutveckling 71 Biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 72,4 miljoner kronor (+ 5 procent) och skolkort till 35,6 miljoner kronor (- 2 procent). Nettokostnad per personkilometer 71 Nettokostnaden per personkilometer uppgick under perioden till 2,13 kr (3,86 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 kilometer. Det är en något lägre kostnad än samma period 2014 och kan förklaras med ökat resande. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt 71 SJ har under perioden fortsatt köra viss kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i och genom länet. Trafiken mellan Trosa och Liljeholmen (Trosabussen) som drivs av Åkerbergs Trafik har under perioden gått över till att trafikeras på rent kommersiell basis. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 25 Länstrafiken Sörmland AB

35 Ekonomiskt perspektiv Ekonomiskt utfall Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och i den sammanställda redovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinc per och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisning. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader. I driftsredovisningen för grunduppdraget skiljer'vi på Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa Intälaer medlemmar Kostnader redovisas söm nettokostnader och fördelas i tre grupper Förvaltningskostnader Trafikrelaterade kostnader Trafikkostnader Vad som ingår i respektive grupp samt hur dessa intäkter och kostnader fördelas återfinns i PM Planeringsprocess och beslutsordning för Kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari till och med augusti uppgick till tkr. Ekonomisk analys och prognos Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut januari augusti, visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jämfört med budget För prognosen avseende biljettintäkter och trafikkostnader har fördelningen per månad under 2014 använt som underlag. Det betyder att exempelvis intäkternas andel januari augusti 2014 av helårsresultatet 2014 använts som grund för uppräkning av utfallet av periodens intäkter för helåret Intäktsantaganden i prognosen Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intä betalare inte består av medlemmarna i Kommunalförbundet. ter från avtal och uppdrag där Biljettintäkterna under delårsperioden uppgick till tkr vilket är 5 procent bättre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen är därmed bättre än budget och prognosen indikerar att intäkterna för 2015 blir tkr över budget. Skolkortsintäkterna under delårsperioden uppgick till tkr vilket är 2,3 procent lägre jämfört med samma period föregående år. För skolkortsintäkter är den prognosticerade intäkten 500 tkr lägre än budgeterat vilket är bättre än vad prognosen vid delårsbokslut 1 indikerade. Övriga intäkter består av viten från trafikföretagen samt reklamintäkter och har under delårsperioden ett utfall på tkr vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående '' Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - 28 Länstrafiken Sörmland AB

36 år. Det lägre utfallet jämfört med tidigare år kan förklaras av lägre viten från tågtrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten budgeterar inte för viten även då de med sannolikhet faller ut och prognosen består endast av känt utfall. Kostnadsantaganden i prognosen Förvaltningskostnaden uppgick till tkr under perioden januari till och med augusti vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. Den ökade kostnaden jämfört med tidigare år består främst i ökade personalkostnader. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras förvaltningskostnaden 2015 uppgå till tkr vilket är 251 tkr lägre än budget. De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till tkr under perioden vilket kan jämföras med tkr för samma period föregående år. De ökande kostnaderna jämfört med tidigare år består främst av ökade kostnader för tekniska system samt högre banavgifter. Trafikrelaterade kostnaderna prognosticeras till tkr vilket är tkr lägre än budgeterat. Den positiva prognosen kan främst förklaras av viss försening på grund av rättslig prövning av upphandlingen av betal- och realtidssystem. För investeringarna i betal- och realtidssystem som ska företas med stöd av medel ur Länsplanen är den prognostiserade kostnaden cirka 500 tkr vilket är lägre än budgeterat. Under delårsperioden har indexutvecklingen varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är därmed lägre än budget och prognosen på helår är att de kommer vara tkr lägre än budget. Det finns viss osäkerhet kring de ekonomiska effekterna av Eskilstuna Station360 då verksamheten är relativt nyetablerad. Intäkter består av intäkter från kundserviceavtal med SJ AB, bokningsavgifter och provisioner. Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är prognosticerad utifrån nuvarande personalstyrka motsvarande 4,55 årsarbetare. Eskilstuna station360 hanteras som en egen resultatenhet och eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun. Finansieringen av etableringen av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken (Servicecenter Sörmland) sker utifrån principen att Landstingets andel uppgår till 50 procent och kommunernas andel är 50 procent fördelat efter respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Prognosen tyder på kostnader motsvarande tkr för etablering av Servicecenter Sörmland. Balanskrav Kollektivtrafikmyndighetens prognos tyder på att kollektivtrafikmyndigheten kommer klara balanskravet vid årsbokslutet. Bala nskravsutredningen visar att Kollektivtrafikmyndighetens balanskravsresultat för perioden januari augusti 2015 klarar kommunallagens balanskrav det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster. Årets prognostiserade resultat Avgår realisationsvinster Balanskravsresultat tkr 0 tkr tkr Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 29 Länstrafiken Sörmland AB

37 Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med a rydrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningarna för perioden uppgår till 238 tkr i Sörnnlands Kollektivtrafikmyndighet. Soliditet och likviditet Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid utgången av augusti en soliditet på 34 procent. Kollektivtrafikmyndigheten har per sista augusti en likviditet på 118 procent vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Likviditeten har under delårsperioden förbättrats genom förändrade betalningsvillkor på medlemsavgifterna. Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning I kommunkoncernen ingår Kollektivtrafikmyndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar i motsvarande tkr varav 224 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Avskrivningen för detta per helår förväntas uppgå till 336 tkr. Vid eventuell framtida avyttring kan övervärdet att belasta verksamheten som en kostnad. Likviditeten, omsättningstillgångarna i förhållande till de kortfristiga skulderna, vid periodens utgång uppgår till 125 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 33 procent. Vi bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 30 Länstrafiken Sörmland AB

38 Finansiella mål Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för dess medlemmar. Som vägledning för att uppnå god ekonomisk hushållning har förbundsdirektionen antagit nedanstående finansiella mål. Årets resultat ska vara positivt. Förvaltningskostnader får årligen uppgå till högst fem procent av totala kostnader (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten ska årligen öka (enligt modellen för fördelning av kostnader, intäkter och ansvar), förutsatt nu känd subventioneringsnivå. Delårsperiodens resultat uppgick till kronor och helårsprognosen tyder på ett positivt resultat motsvarande tkr. En viktig del i Kollektivtrafikmyndighetens finansiella kontroll utgörs av budgetföljsamhet och arbetet mot en budget i balans kommer fortsätta. Periodens förvaltningskostnader står för 4 procent av Kollektivtrafikmyndighetens totala kostnader och det finns ingenting som tyder på att förvaltningskostnaderna kommer överskrida 5 procent vid årets slut. Den procentuella andelen intäkter från allmänheten uppgick till 16,7 procent under delårsperioden vilket är något lägre jämfört med helåret Trots en god intäktsutvecklig förväntas den procentuella andelen intäkter från allmänheten inte öka under Som en följd av vissa utbudsförbättringar ökar produktionskostnaden för trafiken i större utsträckning än biljettintäkterna från allmänheten. Totalt sett förväntas Kollektivtrafikmyndigheten uppfylla två av de tre finansiella mål som förbundsdirektionen fastställt i budget Länstrafiken Sörmland AB har i sin tur följande finansiella mål för god ekonomisk hushållning; positivt resultat förvaltningskostnaderna får årligen uppgå till högst tjugo procent av totala kostnader förutsatt att nuvarande uppdragsvolym inte väsentligen förändras kassalikviditeten ska överstiga 100 procent Länstrafiken Sörmlands resultat uppgick till 856 tkr för perioden januari till och med augusti Länstrafiken Sörmlands förvaltningskostnader i förhållande till totala kostnader uppgick till 6 procent. Kostnader för drift och underhåll av bussdepåer vidarefaktureras Kollektivtrafikmyndigheten. Dessa kostnader ska i framtiden faktureras direkt till Kollektivtrafikmyndigheten vilket kommer resultera i en höge andel förvaltningskostnader. Kassalikviditeten, förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgick vid utgången av augusti till procent. Länstrafiken uppfyller samtliga finansiella mål. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 31 Länstrafiken Sörmland AB

39 Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling samt ekonomi och personal. Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god Miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kolfektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Då flera av indikatorerna endast mäts på årsnivå och ingen av indikatorerna ännu är preciserad med mått för måluppfyllelse görs endast en bedömning om verksamhetens samlade utfall grundad på fakta och erfarenhet från denna bokslutsperiod samt tidigare verksamhetsår. Den samlade bedömningen är att vi i stora delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Anledningarna till den bedömningen är flera och återfinns bland annat i en fortsatt ökad resandeutveckling och intäktsutveckling. Till detta hör även tidigare fattade beslut avseende satsningar med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken från 2017 med möjlighet att resa på ett kort och beslut som möjliggör samordning, optimering och effektivisering avseende länets samlade resurser och återspeglas såväl för trafikslagen Tåg, Buss, Båt och Serviceresor samt för kringtjänster såsom bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning, betallösningar mm. Sjukfrånvaron ligger fortsatt, totalt sett, på en fortsatt låg nivå och består av korttidsfrånvaro. Resandet i busstrafiken uppvisar ett positivt utfall i de flesta områdn. Under perioden har särskilt stadstrafiken i Eskilstuna haft en gynnsam utveckling sett till antalet påstigande (exklusive Skolkort). Nöjdheten med våra tjänster ligger fortsatt för lågt och kan inte påstås uppfylla målen. Särskilt allmänhetens nöjdhet ligger lågt, under medel för riket. Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten där vi minst bör utfalla i linje med den nationella nivån av nöjdhet. Förvaltningen av våra fastigheter fortsätter så att de håller en god funktion. Fastigheterna står inför naturliga behov av reinvesteringar med hänsyn av ålder och slitage. Under tiden ökar behovet av drifts- och underhållsåtgärder. En fastighetsplan är under framtagande för att identifiera behov och prioriteritet. Intäktsutvecklingen avseende biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 72,4 miljoner kronor vilket är nära 5 procent bättre än motsvarande period Intäktsutvecklingen från Skolkorten visar dock på negativ avvikelse. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 32 Länstrafiken Sörmland AB

40 Arbete med internkontroll under perioden Periodens arbete med internkontroll har även fortsatt utgått från den beslutade internkontrollplanen, som syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Internkontrollplanens kontrollmoment utgår från olika process- och rutinbeskrivningar för respektive områden. Hur kontroller ska bedrivas beskrivs i respektive rutinbeskrivning. Kontrollerna i internkontrollplanen ska utföras två gånger per år, i maj respektive november. Eventuella avvikelser ska följas upp och åtgärdas senast sex månader efter genomförd internkontroll. Avrapportering ska göras till direktionen i samband med årsbokslutet samt i samband med delårsbokslut. Internkontrollplanen består av femton granskningsområden. Inom det stora flertalet av dessa områden finns numera upprättade rutinbeskrivningar, medan det avseende nedan redovisade områden identifierats behov av fortsatt arbete med uppdaterade rutinbeskrivningar respektive handlingsplaner. Granskningsområde Kommentar Planeras klar Arbetsmiljö och jämställdhet Myndighetspolicy inkluderande arbetsmiljöpolicy för beslut inom kort, mångfaldsplanen för beslut under Arvoden och reseräkningar Dokumenterad rutin är inte klar Intern krishanteringsplan klar, Kris och säkerhet extern krishanteringsplan under uppdatering Löner Dokumenterad rutin är inte klar Slutredovisning av projekt Framtagen rutin finns, men behöver anpassas till myndighetens projektmetodik (XLPM) Identifierade, ännu ej åtgärdade brister, från internrevisionens rapporterade status per den 16 september Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 33 Länstrafiken Sörmland AB

41 Verksamhetens förväntade utveckling I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är vissa slutsatser dragna. Sörmland identifieras att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem. Myndigheten rekommenderas att: Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. Utreda möjligheterna för och i mindre skala testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss ochtåg, t ex hyrcyklar, hyrbilar, hållplatsfria minibussar mm, kan integreras och erbjudas helt eller delvis gratis. Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Med utgångspunkt ur ovan rekommendationer kommer fortsatt utredning och analys företas som grund för fortsatta beslut. Redan från 2016 och succesivt kommer flera stora projekt, med stor påverkan på myndighetens verksamhet, realiseras. Under 2016 beräknas det nya transportörsavtalet för Serviceresor vara i drift. 1 februari 2016 är Servicecenter Sörmland i full drift. Under hösten 2016 införs ett nytt betalsystem för länets kollektivtrafik och med detta följer förändrad prissättning och produktutbud. Våren 2017 finns även realtidsinformation för all busstrafik i länet med tillhörande kundgränssnitt. En satsning på modernisering av vår profil och digitala kanaler pågår, först ut är ny hemsida som beräknas lanseras innan 2015 års slut. Under 2017, i och med att Citybanan invigs, börjar det nya regionaltågssystennet att ta form med tillhörande "Mälardalstaxa". Nya tågfordon planeras att succesivt införas från 2018 och med dessa följer utökad tågtrafik på våra banor med fler avgångar och kortare restider. I skrivande stund arbetas med övergångsavtal för tågtrafiken att gälla från det att nuvarande TiM-avtal löper ut i december Från 2019 och framåt kommer flera av våra stora trafikavtal i busstrafiken att börja löpa ut och kravspecifikationerna i nya avtal är avgörande för medborgarnas inställning till kollektivtrafiken. Arbetet med revidering av myndighetens regionala trafikförsörjningsprogram har påbörjats med planerat slutförande under I detta ska de första konturerna för myndighetens verksamhet kring 2030 skönjas. I anslutning till revideringen tas även nya och/eller uppdaterade mål för myndighetens verksamhet fram med utgångspunkt ur Sörmlandsstrategin kommer ett betydande antal nya medarbetare vara anställda, främst för att bemanna, förvalta och utveckla Servicecenter. Vid utgången av 2014 hade myndigheten 34 anställda och vid ingången av 2016 bedöms myndigheten ha cirka 60 medarbetare. Arbetet med myndighetens identitet utifrån att vi är delar av en helhet blir då ännu viktigare. Introduktionen av nya medarbetare ska prioriteras liksom att vi alla behöver fortsätta vara kända för varandra, utifrån vad medarbetare uttryckt. Vi vill Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 34 Länstrafiken Sörmland AB

42 bevara det goda i att fortfarande vara en relativt liten myndighet. Vi ska kunna vara stolta över vårt eget bidrag, andras inom myndigheten och myndighetens som helhet. Här är våra verksamhetsdagar mycket viktiga för alla på myndigheten. Även myndighetens anslutning till projektmetodiken XLPM behöver konsolideras och utvecklas. Vid sidan av IPU-beteendeprofilsanalyser är detta metoder för att uppnå förväntad leverans med bästa ekonomiska hushållning och fortsatt friska medarbetare. Frågan kring framtida regionbildning har på nytt aktualiserats. Två av våra grannlän bildade också vid ingången till 2015 regioner inom ramen för befintliga länsgränser. Oaktat av framtida administrativa gränser och organiseringsformer är det för Sörmland viktigt att fortsätta utgå från den administrativa indelningens allt mer minskade betydelse för medborgarnas vardag och rörlighet. En nära samverkan med andra aktörer i Östra Mellansverige är för Sörmland avgörande för vår utveckling och kommer behöva förstärkas ytterligare framgent. Trafiksystemet måste fortsätta planeras och utvecklas utifrån Sörmlands del av en växande Stockholms- Mälardalsregion. Ostlänkens syfte och placering genom länet har också betydande påverkan för länets framtida tillväxt i en allt mer växande geografi. Sammantaget kommer verksamheten att fortsätta att förändras och få ett bredare men mer samordnat och tydligt upplägg. Såväl trafikupplägg som organisation kommer även fortsatt hållas effektivt och så snart myndigheten får de nya avtalen för Serviceresor i kraft kan trafikuppläggen effektiviseras. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 35 Länstrafiken Sörmland AB

43 Våra räkenskaper På följande sidor kan du ta del av Driftsredovisning Resultaträkning och balansräkning Fördelning per medlem: - Landstinget Sörmland - Eskilstuna kommun Strängnäs kommun - Vingåkers kommun - Katrineholms kommun - Flens kommun Gnesta kommun Nyköpings kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 36 Länstrafiken Sörmland AB

44 Driftredovisning Avvikelse Budget Utfall jan- prognos Allmän kollektivtrafik 2015 aug Prognos 2 budget Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Biljettintäkter landsbygd Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort Summa intäkter Kostnade r (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Kol Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) stationsavgifter, pedodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Anropsstyrd trafik Summa kostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 37 Länstrafiken Sörmland AB

45 Avvikelse Budget Utfall jan- prognos Särskild kollektivtrafik 2015 aug Prognos 2 bud. et belopp i tkr Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader Periodens resultat Eskilstuna Station360 belopp i ikr Budget Utfall jan- Avvikelse prognos 2015 aug Pro: os 2 bud. et Intäkter Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader Periodens resultat Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 38 Länstrafiken Sörmland AB

46 Resultaträkning och Balansräkning Resultaträkning, belopp i tkr Sörmlands Samlad Samlad Prognos Kollektivtrafikmyndighet Redovisning Redovisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Övriga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Not 2 3 Utfall jan- aug Utfall jan - aug Utfall jan - aug Utfall jan - aug Balansräkning, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning Utfall aug 2015 Utfall 2014 Utfall aug 2015 Utfall 2014 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella Finansiella 5, S:a anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa/bank S:a omsättningstillgångar S:A TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat S:a eget kapital Avsättningar för pensioner Skulder Kortfristiga skulder io S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 39 Länstrafiken Sörmland AB

47 Noter Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning 2015 jan - aug 2014 jan - aug 2015 jan - aug 2014 jan -aug Not 1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Skolkortsintäkter Övrigt Not 2 Verksamhetens kostnader Trafikkostnader , Övriga kostnader varav 1 löner och ersättningar sociala avgifter 3 608, , Not 3 Medlemsbidrag Landstinget Sörmland Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun i Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Noter fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Sörmland AB 40

48 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Samlad Redovisning 2015 jan-aug jan - aug 2014 Not 4 Materiella Trafikinventarie Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Bilar och andra transp medel Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar bilar o andra transp n varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Inventarier i annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar inventarier i annans varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar övr mask o inventarier varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 4 fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 41 Länstrafiken Sörmland AB

49 Noter, belopp i tkr Sörmlands Samlad Redovisning Kollektivtrafikmyndighet 2015 jan-aug jan - aug 2014 Fastigheter i Länstrafiken Ingående värde Ack avskrivningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar byggnader och mark varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar mark och markanläggningar varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Pågående nyanläggning 217 Reningsanläggning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ack avskrivningar reningsanläggning varav årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Noter fortsätter nästa sida Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 42 Länstrafiken Sörmland AB

50 Noter, belopp i tkr Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2015 jan - aug 2014 Samlad Redovisning 2015 jan - aug 2014 Not 5 Ägt företag Aktier i Länstrafiken Sörmland, ägt till 100% Not 6 Andelar i intresseföretag Antal Kvotvärde Bokför värde Bokför värde Bokför värde Bokför värde belopp i kr Transitio AB Mälardalstrafik AB Smartpak Sverige AB Länstrafiken i Mälardalen Al Samtrafi ken i Sverige AB Bussgods Ekonomisk Föreni Summa Not 7 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Not 8 Kassa/bank Avser banktillgodohavanden som ingår i Landstinget Sörmlands koncernstruktur där Kollektivtrafikmyndigheten har tkr i kredit. Not 9 Avsättningar Ingående avsättning Nyintjänad pension Ränteförändring Särskild löneskatt Utgående avsättning Not 10 Skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 43 Länstrafiken Sörmland AB

51 Fördelning per medlem!totalt (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Bi ij etti ntä kter, Lands bygdstra fi k Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Viten ,Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafi k Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan Osäkerheter och kommentarer Totalt visar prognosen för kostnadsfördelningen på ett resultat som är knappt 10,8 miljoner kr bättre än budget. Jämfört med tidigare lagd prognos, baserad på januari till mars, är detta en förbättring med ca 9,5 miljoner kr. Orsaken är att resandet, efter en förhållandevis svag vinter, tagit ordentlig fart under vår och sommar. Prognosen för intäkter ligger därför nu på ett förväntat resultat på 2 miljoner kr bättre än budget jämfört med 1 miljon kr sämre än budget i föregående prognos. Även skolkortsförsäljningen har ökat och förväntas nu ge ett negativt resultat på 1,2 miljoner kr jämfört med 3,6 miljoner i delårsbokslut 1. På kostnadssidan är index fortsatt lågt och därmed förväntas trafikkostnaderna nu bli ytterligare ca 1,7 miljoner kr lägre än budget jämfört med tidigare prognos. Även de länsgemensannma kostnaderna, som i föregående prognos endast hanterades översiktligt, ser nu ut att bli lägre än budget, prognosen just nu ligger på ca 2,2 miljoner kr. På kommande sidor redovisas fördelningen avseende budget, utfall, prognos och avvikelse mellan budget och prognos för respektive medlem.

52 Landstinget (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, La ndsbygdstrafi k Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Vi ten 'Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad I Etablering Servicecenter I Citybanan Andel trafikarbete: 33.9% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Landstinget ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss samt tågtrafik. Prognosen för landstinget indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på ca 2,3 miljoner kr. Prognosen uppvisar negativ avvikelse gällande trafikkostnad tåg samt intäkter från skolkort. Trafikkostnaderna för busstrafiken har, som följd av gynnsam indexutveckling, en prognos som är lägre än budget. Intäkterna från allmänheten förväntas bli drygt en halv miljon kr bättre än budget.

53 Eskilstuna Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Vi ten ikostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelate rade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafi k Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan Andel trafikarbete: 25.1% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun samt stadstrafik. Avtalet med Transdev för stadstrafiken är ett incitamentsavtal. Prognosen för Eskilstuna kommun indikerar en positiv avvikelse jämfört med budget på drygt 5,3 miljoner kr. Orsaken är det ökade resandet under perioden vilket gör att intäkterna förväntas bli totalt 1,6 miljoner kr bättre än budget. Prognos för intäkter bedöms vara relativt säkra men kan vid en gynnsam höst komma att bli ytterligare bättre än budget. Eskilstuna gynnas också av den låga indexutvecklingen som gör att särskilt kostnaderna för stadstrafiken hålls nere. l prognosen för trafikkostnaderna har hänsyn tagits till utökad resandeincitamentsersättning.

54 Strängnäs Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Vi ten ikostnader Förvaltningsavgifter ' Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La nds bygdstra fi k Buss Stadstrafik Tå g Övrig trafi k Nettokostnad , Etablering Servicecenter Citybanan Ande) trafikarbete: 8.5% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik. Avtalet med Bergkvara buss är ett incitamentsavtal ökat resande leder till ökade kostnader ca 5 kr/resa i stadstrafik och ca 7 kr/resa i lokal landsbygdstrafik. Under perioden har förstärkningar satts in i stadstrafiken under morgonrusningen som följd av ökat resande. Under året kommer ytterligare justering av trafiken göras i samband med byggnationen av nytt Resecentrum. Detta kan ha en påverkan på såväl trafikkostnader som intäkter som inte är kända i dagsläget. 1 dagsläget bedöms dock denna påverkan vara förhållandevis begränsad. Prognosen för 2015 indikerar en mindre negativ avvikelse på kr jämfört med budget. Orsaken är till stor del att härröra till lägre skolkortsintäkter samt ovan nämnda förstärkning i stadstrafiken.

55 Vingåker Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Bi I j etti ntä kter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelate rade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan Andel trafikarbete: 2.1% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Vingåkers kommun indikerar ett resultat i nivå med budget. Intäkterna från skolkort förväntas bli kr lägre än budget vilket belastar resultatet negativt. Trafikkostnaderna förväntas bli lägre än budgeterat som följd av gynnsam indexutveckling.

56 Katrineholm Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Viten 'Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik i Tåg Övrig trafi k Nettokostnad i Etablering Servicecenter Citybanan Andel trafikarbete: 6.1% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Katrineholms kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på knappt kr. Biljettintäkterna från landsbygdstrafiken visar prognosen på en positiv avvikelse på drygt kr jämfört med budget medan intäkterna från stadstrafiken förväntas bli ca kr lägre än budgeterat. Prognosen uppvisar en större negativ avvikelse där skolkortsintäkterna förväntas bli drygt kr lägre än budget. Trafikkostnaderna förväntas bli lägre än budgeterat som följd av gynnsam indexutveckling.

57 Flen Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Viten ,Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelate rade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg ' 0 Övrig trafi k Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan Andel trafikarbete: 3.3% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Flens kommun indikerar ett resultat på kr bättre än budget. Detta som följd av lägre trafikkostnader och högre intäkter från landsbygdstrafiken. l samband med skolstarten har vissa kapacitetsproblem identifierats vilket kan få till följd att trafikkostnaderna ökar något ytterligare under resten av året.

58 Gnesta Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Bi I j etti ntä kter, La ndsbygdstrafi k Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Viten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader J Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig ra fi k Nettokostnad Etablering Servicecent 56 / Citybanan Andel trafikarbete: 3.5% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsomr de Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt e fterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention å 3,4 miljoner kr (hanteras som trafikrelaterad kos nad). Prognosen för Gnesta kommun indikerar ett negativt resultat jämfört med budget på knappt kr. När det gäller biljettintäkter har ett fel uppdagats efter budgetläggning kring hur intäkter från SL-kort hanteras. Därmed uppstår en negativ avvikelse på biljettintäkterna på knappt kr. Även skolkorten uppvisar en större negativ avvikelse på nästan kr. De minskade intäkterna förväntas till stor del täckas av lägre trafikkostnader som följd av den låga indexutvecklingen. Myndigheten kommer att särskilt bevaka den fortsatta utvecklingen av trafikkostnaderna för Gnesta under hösten.

59 INyköpingKommun (tkr) Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Vi ten Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La nds bygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan Andel trafikarbete: 15.0% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss, stadstrafik samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik där även skärgårdstrafiken ingår. Prognosen för Nyköpings kommun indikerar ett positivt resultat på knappt 1,9 miljoner kr jämfört med budget. Intäkterna från landsbygdstrafiken är i balans medan intäkterna från stadstrafiken indikerar en större negativ avvikelse på drygt kr. Däremot förväntas trafikkostnaderna, särskilt i stadstrafiken, bli lägre än. budgeterat som följd av en gynnsam indexutveckling.

60 Trosa Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Bi lj etti ntä kter, La ndsbygdstrafi k Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Viten !Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader La ndsbygdstrafi k Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafi k Nettokostnad Etablering Servicecenter Citybanan 63, Andel trafikarbete: 2.1% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt efterfrågestyrd trafik/kompletteringstrafik. Prognosen för Trosa kommun indikerar ett positivt resultat jämfört med budget på drygt kr. På intäktssidan är samtliga poster i balans med budget medan trafikkostnaderna är lägre än budget som följd av gynnsam indexutveckling.

61 Oxelösund Kommun (tkr) Budget 2015 Utfall jan-aug 2015 Prognos 2015 Avvikelse Prognos/Budget Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skol kort/el evkort Övriga intäkter Vi ten Kostnader Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafi k Nettokostnad Etablering Se rvicece nter Citybanan Andel trafikarbete: 0.4% Osäkerheter och kommentarer i medlemmens ansvarsområde Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss. Prognosen för Oxelösunds kommun indikerar ett resultat som är något bättre än budget endast mindre avvikelser.

62 Redovisningsprinciper Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets årsredovisning har upprättats enligt kommunal redovisningslag och rådet för kommunal redovisning. Intäkter och kundfordringar Försäljning redovisas vid leverans av produkter till kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för mervärdeskatt och rabatter. Iden sammanställda redovisningen har koncernintern försäljning eliminerats. Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda säkra kundfordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Avskrivningar görs med linjär avskrivning, dvs, med samma belopp varje månad. Avskrivningar av kontorsinventarier påbörjas perioden efter mottagen faktura och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningar på övriga anläggningstillgångarna påbörjas när investeringen är färdig att tas i bruk och görs efter bedömning av tillgångens ekonomiska livslängd. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier % Kontorsinventarier 20 % Byggnader 2-4% Markanläggningar 3,5-5% Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld samt därpå upplupna sociala avgifter, debiterad med procentuellt omkostnadspålägg, redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år som de intjänas. Pensionsskulden är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings beräkningsmodell, RIPS 07. Kostnaden för pensioner beräknas i delårsrapporten med ett procentuellt omkostnadspålägg som sedan stäms av vid årsskiftet mot KPAs pensionsskuldsberäkning. Kollektivtrafikmyndigheten har inga ansvarsförbindelser för pensioner intjänade före Kollektivtrafikmyndighetens pensionsåtagande är återlånade i sin helhet. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt kommunal redovisningslag samt rådet för kommunalredovisning och utformats enligt god redovisningssed. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningen motsvarar ägd andel (100 procent) och att det egna kapitalet Länstrafiken Sörmland hade vid förvärvet eliminerats. Syftet med den sammanställda Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 55 Länstrafiken

63 redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av verksamhet och ekonomiska ställning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB. Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på komponentavskrivning. Kollektivtrafikmyndigheten har påbörjat arbetet med komponentavskrivningar i den sammanställda redovisningen och målsättningen är att kunna tillämpa komponentavskrivningar för alla nya aktiveringar som sker från och med Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 56 Länstrafiken

64 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Protokoll från direktionens sammanträde i Sörmlands Kollektivtrafilonyndighet torsdag den 8 oktober 2015 på Pelles Lusthus, Nyköping, klockan 13:00 till cirka 15:20. Närvarande: Förhindrade: Övriga närvarande: Åsa Kullgren (S), ordförande Daniel Portnoff (M), vice ordförande Jan-Erik Larsson (S), ledamot Urban Granström (S), ledamot Maffias Claesson (C), ledamot Magnus Leivik (M), ledamöt Leif Lindström (S), ersättare Mimik Bengtsson (S), ledarnot Smta Haiti (S), ledamot Ann-Sofie Jacobsson (MP), ersättare Christina Södling (S), ersättare, från 15 Ingrid Jerneborg Glimne (M), ledamot Carl Werner (MP), ledamot Ann-Sofie Lifvenhage (M), ledamot Catharina Fredriksson (S), ledamot. Jacob Högfeldt (M), ledamot Göran Dahlström (S), ledamot Anna af Silkn (M), ersättare Ann-Sofie.Söleby-Eriksson (S), ersättare' Christer Nodemar (M), ersättare Helena Ekroth, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Henrik Sollenborn, sekreterare, Sörmlands Kollektivtrafilanyndighet Oskar Jonsson, Sönnlandk Kollektivtrafikniyndighet Sophie Ljungberg, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Fredrik Åberg Jönsson, Sönnlands Kollektivtrafikmyndighet HenrikPosse, Sönnlands Kollelctivtrafilanyndighet Matthias Pfeil, Sånrilands Kollektivtrafikmyndighet Ellinor Eriksson, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Jacob Annerforg, Landstinget Sörmland Tömas Ban&, Flens Kommun Kommunalförbundet Sönfilåtidg Kollektivtrafikmytidiåltet Box 591, :NYKÖPING tfn

65 KO MUN ; fx,1 NDET S r lan os Ko lektivtrafikretidighet Godkännande av Delårsrapport för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Föredragande: Oskar Jonsson Bilaga: Delårsrapport Beslut Direktionen beslutar att godkänna delå'rsrapport för perioden januari-augusti 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Direktionen beslutar att ställa delårsrapport för perioden januari-augusti 2015 till medlemmarna för erforderlig hantering. Ärende Det ekonomiska utfallet under perioden upp gick till tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på tkr jäinfört med budget De länsgemensamma kostnaderna, det Vill säga förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, uppgick under perioden till tkr. Prognosen är att dessa kostnader kommer vara drygt 2 miljoner kr lägre än budget. Detta som följd av försening i vissa större projekt. Under perioden januari augusti har indexutvecklingen för trafikavtalen varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är därmed lägre än budget. Prognosen på helår är att trafikkostnaderna kommer vara 6,2 miljoner kr lägre än budget Intäktsutvecklingen under perioden januari till och med augusti uppgår till drygt 72 miljoner kr vilket är ca 5 procent bättre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen är därmed bättre än budget och prognosen indikerar att intäkterna blir ca 2 miljoner kr över budget. i Medlem illudot 2615 Utfall Jan-au8 Eskilstuna " r Ir..; Flen 10986, 6 577, -. -,. 1 Gnesia Katrineholm ' ^ ; Oseiösund I Stegnäs ' 7, Trosa i VIngåker Prligticrs DÄR si r- PrOgrrOs DÄR , 't i Avvikelse. Prognos DÄR 2/8 ndget : , i Landstinget I Summa ' , I Budget, Utfall och Prognos avseende medlemsavgifter 2015 i Ikr, rött = negativ avvikelse gentemot 'budget Kommunalförbundet Sörinlands KolleIctivtrafilonyndighet Box 591, NYKÖPING tfn Sida 7( 47)

66 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Delårsperioden januari till augusti har präglats av upphandlingar, organisationsförändringar samt etableringsprocessen för Servicecenter Sörmland. Under perioden har också några för franitiden stora och viktiga frågor hanterats, av vilka följande särskilt kan lyftas fram: Överenskommelse med Nobina om övergång till förnybara bränslen i två trafikavtal. Något som innebår att i stort sett all busstrafik i Sörmland bedrivs på fömybara bränslen från Tilldelningsbeslut fattades av AB Transitio för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning, där schweiziska Stadier tilldelade uppdtaget att leverera 33 fordon av typen Dosto. Tilldelningsbeslutet har dock överprövats och hanteras för närvarande av förvaltningsrätten. Kontrakt skrevs med TriNotth Solutions och Ridango att leverera biljett- och realtidssystem till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera biljettsystem för regionens kommande tågsatsning. Systemen införs succesivt från hösten Trosabussen övergick under sommaren till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB. Under perioden har även upphandling av skolskjutstrafik påbörjats gällande skolskjuts i Gnesta respeldive Strängnäs kommun samt upphandling av riksfardtjänst och långa Sjukresör. Båda Upphandlingarna är vid tiden för delårsbolcslutets farcligställande under annonsering. J juli månad startade trafikavtalet gällande skolskjuts i Nyköping med trafikstart i samband med att skolorna drog igång i augusti. Totalt registrerades under perioden januari-augusti drygt 6,3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken. Detta Motsvarar en Ökning på 4 procent jämfört med samma -period Om man enbart tittar på allmånlietens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten i nästan samtliga områden större och hamnar totalt på 5 procent. Resandet med våra pendlarprodukter, det vill säga pendlarkort, Stadskort och Sörmlandskort, har ökåt med över 7 procent, Värdet för kundnöjdheten har enligt mätningarna förbåttras något jämfört med perioden januari-augusti 2014 och ligger nu på 62 procent. Trots en viss förbättring till 42 procent ligger dock allmänhetens nöjdhet på en fortsatt låg nivå. Därmed är värdet för allmänhetens tiöjdhet med kollelctivttafiken i 'Sörmland klart lägre en snittvärdet för riket, Den samlade bedöinningen är att Söntilands kollektivtrafikinyndigliet i störa delar uppfyller en god ekonomisk hushållning. Direktionen föreslås därför Oh utifrån framlagt material dels besluta att godkäntia delårsrapport för perioden januariaugusti 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, dels att ställa delårsrapport för perioden januari-augusti 2015 till medlemmarna för erforderlig hantering. kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet "Box 591., NYKÖPING tfn Sida 8( 4:7)