Ansvisningsbrevet för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som stöder boendet i hemmet år 2017

Transkript

1 Statskontoret Medborgarservice Anvisning VK/1087/ /2016 Ansvisningsbrevet för rehabilitering av frontveteraner och tjänster som stöder boendet i hemmet år 2017 Sörnäs strandväg 13, Helsingfors PB 14, STATSKONTORET Tfn , Fax ,

2 2 (14) Innehåll 1 Kommunen som anordnare av rehabiliteringen av frontveteraner och tjänster som stöder boendet i hemmet Anslaget som delas ut och utbetalning av anslag Användningen av anslag... 4 Utredning om användningen av anslaget för Förfrågan om tilläggsanslag för Returnering av outnyttjat anslag till Statskontoret... 5 Utredning av anslagen för rehabiliteringstjänster och tjänster som stöder hemmaboendet 2016 och utdelning av tilläggsanslag Personer berättigade till rehabilitering och tjänster som stöder hemmaboendet Ordnande av rehabilitering för frontveteraner... 6 Allmänna principer och praxis för ordnande av rehabilitering... 6 Ordnande av anstaltsrehabilitering... 7 Anstaltsrehabilitering för makor/makar... 7 Ordnande av dagrehabilitering... 7 Ordnande av öppen rehabilitering... 8 Ordnande av stödd rehabilitering i hemmet... 8 Längd på rehabiliteringsperioden för frontveteraner Anstaltsrehabilitering Anstaltsrehabilitering för makor/makar Dagrehabilitering Öppenvårdsrehabilitering... 9 Utredning av användningen av rehabiliteringsanslag... 9 Ansökan om rehabilitering Ansökan Läkarutlåtande Hänvisning till rehabilitering Ersättning av resekostnader Ändringssökande Tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende Allmänna principer för tjänster som stöder hemmaboendet Anslagets användningsändamål Hemservice och hemvård Service som stöder rörlighet Dagverksamhet Hjälpmedelstjänster Stöd för närståendevård Stödd rehabilitering i hemmet Utredning av användningen av anslaget... 14

3 3 (14) 1 Kommunen som anordnare av rehabiliteringen av frontveteraner och tjänster som stöder boendet i hemmet Rehabiliteringen av frontveteraner grundar sig på lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) samt på förordningen om rehabilitering av frontveteraner (1348/1988). Staten beviljar varje år ett anslag för rehabilitering av frontveteraner, med vilket kommunerna/samkommunerna (senare kommunerna) ska ordna rehabilitering för frontveteraner i den egna kommunen samt tjänster som stöder boendet där hemma. Med anledning av 100-årsjubileet av Finlands självständighet har anslaget märkbart ökats. Statskontoret anser det vara viktigt att kommunerna aktivt kontaktar frontveteranerna och erbjuder dem rehabiliteringstjänster enligt behov samt tjänster som stöder boendet i hemmet, för att anslaget effektivt och i fullo ska komma till användning för frontveteranernas väl. Tjänsterna baserar sig i huvudsak på en kartläggning av servicebehovet. Kommunen kan använda sammanlagt högst 200 euro/frontveteran för att kartlägga behovet av rehabilitering och av stöd för tjänster för hemmaboende. Syftet med detta anvisningsbrev är att ge kommunerna anvisningar för ordnande av sådana rehabiliteringstjänster samt tjänster som stöder boendet i hemmet som svarar mot anslagets användningsändamål till de frontveteraner i kommunen som är berättigade till tjänsterna. Anvisningsbrevet hittas på Statskontorets webbplats på adressen: Medborgare och samfund// Ersättningar och förmåner / Förmåner till krigsinvalider och veteraner / Förmåner till frontveteraner och specialgrupper / Rehabilitering av frontveteraner som bor i Finland och tjänster som stöder boendet i hemmet. 2 Anslaget som delas ut och utbetalning av anslag 2017 Statskontoret betalar ut till kommunerna sammanlagt 15,6 miljoner euro i rehabiliteringsanslag. Anslaget utbetalas enligt lagen om rehabilitering i förskott till kommunerna kvartalsvis (i februari, maj, augusti och november) i lika stora poster. Statskontoret betalar ut till kommunerna sammanlagt 25 miljoner euro i anslag för tjänster som stöder hemmaboendet. Anslaget betalas i en post 31 januari Fördelningen av anslagen baserar sig på antalet frontveteraner som bor i kommunen och som har rätt till rehabilitering och tjänster som stöder hemmaboendet.

4 4 (14) 2.1 Användningen av anslag Kommunerna ska hålla anslaget för rehabilitering av frontveteraner och anslaget för tjänster som stöder boendet i hemmet skilt från varandra och använda anslagen för de ändamål de är avsedda för. Kommunerna har dock rätt att en gång om året överföra anslag mellan tjänsterna för rehabilitering och hemmaboende i fall det visar sig att en del av anslaget som avsetts för tjänsten inte blir använd och att den andra tjänsten behöver mer anslag. Kommunen ska meddela Statskontoret om överföringen innan utgången av oktober per e-post till adressen rintamaveteraanit@valtiokonttori.fi Kommunerna ska fatta beslut om de av 2017 års anslag betalda rehabiliteringstjänsterna och tjänsterna som stöder boendet i hemmet senast Kostnader och tjänster grundade på beslut som fattas under 2017 kan utbetalas och anordnas fram till Om en frontveteran som fått beslut om tjänst inte kan använda tjänsten på grund av sin bortgång eller någon annan orsak kan betalningsförbindelsen användas till godo för en annan frontveteran. Användningstiden för anslagen har förlängts jämfört med tidigare och syftet är att ge kommunerna möjligheten att använda anslaget som beviljats för 2017 så att inget behov av returnering uppstår. Utredning om användningen av anslaget för 2017 Kommunerna ska tillställa Statskontoret en utredning om hur anslagen för 2017 har använts senast Utredningsblanketten skickas ut till kommunerna i juni 2018 per e-post. Förfrågan om tilläggsanslag för 2017 Statskontoret följer med hur anslaget räcker till och kommer om det behövs framlägga ett förslag till riksdagen om behovet av tilläggsanslag. Beviljandet av tilläggsanslag förutsätter at regeringen gör en framställning om tilläggsanslaget till riksdagen och att riksdagen godkänner framställningen. Förfrågningen om behovet för tilläggsanslag för rehabiliteringstjänsterna och tjänsterna som stöder hemmaboendet skickas ut elektroniskt till kommunerna i början av maj I förfrågan ska kommunen som en summa i euro meddela hur mycket tilläggsanslag de bedömer sig behöva för Kommunerna får förfrågningar om behovet av tilläggsanslag för rehabiliteringen och för tjänsterna som stöder hemmaboendet med skilda förfrågningar. Kommunerna ska skicka in svaret förfrågningarna om tilläggsanslag till Statskontoret senast Tilläggsanslaget kommer att delas ut endast till de kommuner som har meddelat att de är i behov av tilläggsanslag. Tilläggsanslaget betalas ut till kommunerna då information om att riksdagen har godkänt regeringens framställning till tilläggsanslag inkommer. Om riksdagen inte beviljar mer anslag delas endast de oanvända anslagen från 2016 ut.

5 5 (14) Returnering av outnyttjat anslag till Statskontoret Om kommunen har anslag för 2017 som inte använts, antingen anslag för rehabilitering av frontveteraner eller anslag för tjänster som stöder boendet i hemmet, till ett belopp på 5 euro eller mer, ska det returneras till Statskontoret på kontot FI senast Utredning av anslagen för rehabiliteringstjänster och tjänster som stöder hemmaboendet 2016 och utdelning av tilläggsanslag. Kommunerna ska fatta beslut om frontveteranernas rehabiliteringstjänster och tjänster som stöder hemmaboendet som produceras med statens anslag 2016 senast och de tjänster som ordnas enligt besluten kan ordnas och kostnaderna betalas fram till Kommunen ska skicka in en utredning om användningen av anslagen för 2016 till Statskontoret senast Blanketterna för utredningen skickas elektroniskt till kommunerna i månadsskiftet januari februari. Om kommunen har anslag för 2016 som inte använts, antingen anslag för rehabilitering av frontveteraner eller anslag för tjänster som stöder boendet i hemmet, till ett belopp på 5 euro eller mer, ska det returneras till Statskontorets konto FI senast Anslaget som inte använts delas ut på nytt hösten 2017 till de kommuner som senast meddelat att de behöver tilläggsanslag. Förfrågan om tilläggsanslag skickas ut till kommunerna elektroniskt i början av maj. 3 Personer berättigade till rehabilitering och tjänster som stöder hemmaboendet En person som är berättigad till rehabilitering och tjänster som stöder hemmaboendet ska vara bosatt i Finland och ha deltagit i års krig. Personen ska ha tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken. En frontveterans maka eller make kan delta i anstaltsrehabilitering samtidigt med veteranen vid samma rehabiliteringsinrättning. Maken eller makan kan delta i dagrehabiliteringen tillsammans med frontveteranen. En frontveteran som inte är stadigvarande bosatt i Finland ska ansöka om rätt till rehabilitering hos Statskontoret. Om en frontveteran har rätt att få rehabilitering på grund av en skada eller yrkessjukdom med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), trafikförsäkringslagen (279/59), lagen om olycksfallsförsäkring (486/2015), lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) eller en tidigare lag som motsvarar dessa, kan personen inte längre få rehabilitering avsedd för frontveteraner. Den sökandes möjligheter att få rehabilitering med stöd av dessa lagar ska först utredas.

6 6 (14) Krigsinvalider, vars invaliditetsgrad enligt den så kallade militärskadelagen är minst tio procent, kan heller inte få sådan rehabilitering eller tjänster som stöder boendet där hemma som är avsedda för frontveteraner. I och med den lagändring som trädde i kraft 1 maj 2014 har Folkpensionsanstalten rätt att ge hemkommunen namnet och personbeteckningarna på de som får fronttillägg. Kommunen kan utnyttja uppgifterna genom att informera om tjänsterna och mer effektivt ge frontveteranerna möjligheten att ta del av rehabiliteringen och tjänsterna för stöd för hemmaboendet. Folkpensionsanstalten ska utan avgift överlämna uppgifterna till kommunen före slutet av januari varje år. (Lagen om frontmannapension /322). 4 Ordnande av rehabilitering för frontveteraner Allmänna principer och praxis för ordnande av rehabilitering Syftet med rehabiliteringen är att främja och upprätthålla frontveteranens funktionsförmåga så att han eller hon så länge som möjligt självständigt klarar av sina dagliga funktioner. För att främja och upprätthålla rehabiliteringsklientens funktionsförmåga ska rehabiliteringen vara regelbunden och systematisk. Målet är att frontveteranerna ska få rehabilitering som motsvarar deras behov regelbundet varje år. Rehabiliteringen ska integreras i de övriga stödtjänsterna. I och med att frontveteranerna blir äldre ökar behovet på servicehandledning. Den servicehandledare eller veteranrådgivare som utsetts för frontveteranerna ger handledning och råd åt frontveteranen i alla ärenden som gäller servicehelheten och hjälper frontveteranen få de tjänster som behövs. Tjänsterna ska i huvudsak basera sig på en kartläggning av servicebehovet. En yrkesperson från social- eller hälsovården, ansvarspersonen/servicerådgivaren som utsetts för frontveteranen, kunden och om möjligt en närstående kan delta i bedömningen av funktionsförmågan. Frontveteranernas rehabilitering kan genomföras som anstaltsrehabilitering, dagrehabilitering eller öppen rehabilitering. Dagrehabilitering eller annan öppen rehabilitering är den primära rehabiliteringsformen när den är ändamålsenlig med tanke på målen med rehabiliteringen. Frontveteranen kan även ges som en mångsidig rehabilitering, t.ex. som anstalts- och öppen rehabilitering i de gränser som förordningen och anslaget tillåter. Obs! Även en frontveteran som bor på effektiverat serviceboende har rätt att få ovan nämnda rehabilitering. Rehabiliteringen medför inte några kostnader för frontveteranen och makan eller maken. Kommunen betalar kostnaderna för frontveteranens rehabilitering och Folkpensionsanstalten ersätter alla resekostnader i anslutning till rehabiliteringen inklusive självriskandelar. Om frontveteranen avlider innan rehabiliteringsperioden kan betalningsförbindelsen överföras till en annan frontveteran.

7 7 (14) Ordnande av anstaltsrehabilitering Med anstaltsrehabilitering avses en rehabiliteringsperiod som tillbringas på en anstalt och som utöver rehabilitering även omfattar inkvartering och helpension. Statskontoret har konkurrensutsatt serviceproducenterna för anstaltsrehabilitering för frontveteraner. När kommunerna ordnar rehabilitering måste de utnyttja Statskontorets avtalsleverantörer. Alternativt kan kommunen också ordna rehabilitering vid den egna hälsovårdscentralen eller vid en serviceenhet inom specialsjukvården. Kommunerna bör iaktta de priser som avtalats i det serviceavtal som Statskontoret och avtalsleverantören ingått. Priserna per vårddygn hittas på Statskontorets webbplats på adressen: Medborgare och samfund/ Ersättningar och förmåner / Förmåner till krigsinvalider och veteraner / Förmåner till frontveteraner och specialgrupper / Rehabilitering av frontveteraner som bor i Finland. Kommunerna kan debitera kostnaderna för rehabiliteringen som är organiserad vid hälsovårdscentralen eller enheten för specialsjukvård enligt 58 i lagen om hälsovård (1326/2010). Då den ersättning som ska betalas till en kommunal hälsovårdscentral räknas ut, räknas ändå inte klientavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna till de verksamhetsintäkter som ska avdras från ersättningen enligt 7 i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1339/2010). Innehållet i anstaltsrehabiliteringen har fastställts i kvalitetskraven på anstaltsrehabilitering. Statskontoret och serviceproducenten har i samband med anbudsförfarandet i detalj kommit överens om innehållet i rehabiliteringen för frontveteraner. Anstaltsrehabilitering för makor/makar En frontveterans maka/make har möjlighet att delta i anstaltsrehabiliteringen tillsammans med frontveteranen. En förutsättning för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna önskar detta. Makarnas rehabiliteringsperioder ska genomföras samtidigt vid samma rehabiliteringsinrättning. Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod för makarna är att den ska förbättra rehabiliteringsresultatet och främja frontveteranens möjligheter att klara sig hemma, bland annat genom att den vårdande makan eller maken får stöd att orka bättre. Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Ordnande av dagrehabilitering Med dagrehabilitering avses rehabilitering som utöver individuella behandlingar även omfattar gruppaktiviteter samt måltider under rehabiliteringsdagen. Vid dagrehabilitering övernattar rehabiliteringsklienten hemma. Kommunerna anskaffar själva dagrehabilitering för frontveteraner.

8 8 (14) Dagrehabiliteringen kan genomföras till exempel vid en hälsovårdscentral, på ett sjukhus, vid en service- eller dagcentral eller vid en rehabiliteringsinrättning. Kommunerna ersätts för kostnaderna för dagrehabiliteringen i enlighet med 4 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. Maken eller makan kan även delta i dagrehabiliteringen tillsammans med frontveteranen. De äkta makarnas rehabiliteringsperioder ska ordnas samtidigt på samma rehabiliteringsanstalt. Ordnande av öppen rehabilitering Till verksamhetsformerna inom den öppna rehabiliteringen hör olika typer av terapi, till exempel fysioterapi, ergoterapi, fotvård, massage eller annan terapi som grundar sig på frontveteranens individuella behov, eller ett psykosocialt stöd såsom individuellt diskussionsstöd/funktionellt stöd. Öppen rehabilitering kan också genomföras i form av grupprehabilitering. Öppen rehabilitering kan ges till exempel på hälsovårdscentraler, sjukhus, ett intensifierat serviceboende, service- och dagcentraler och rehabiliteringsinrättningar. Tjänsterna kan också anskaffas av en sådan serviceproducent eller självständig yrkesutövare som avses i 2 i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990). Öppen rehabilitering kan också tillhandahållas hemma hos frontveteranen (hemrehabilitering) ifall det är nödvändigt på grund av veteranens hälsotillstånd. Med hemrehabilitering avses sådan rehabilitering som ges i frontveteranens hem eller under hemliknande förhållanden, till exempel i ett servicehus, intensifierat serviceboende eller inom institutionsvården. Kommunerna ersätts för kostnaderna för den öppna rehabiliteringen i enlighet med 4 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. Maken eller makan har inte rätt till öppen rehabilitering. Ordnande av stödd rehabilitering i hemmet Stödd rehabilitering i hemmet anses tillhöra både rehabiliteringen och vara en tjänst som stöder boendet i hemmet. Det beror på frontveteranens behov om rehabiliteringsanslaget eller anslaget för tjänster för hemmaboende används, och om tjänsten produceras av social- eller hälsovården. Anvisningarna för detta har flyttats till punkt Längd på rehabiliteringsperioden för frontveteraner Anstaltsrehabilitering En rehabiliteringsperiod för frontveteraner varar i regel tio dygn. Rehabiliteringsperioden varar alltid högst tio dygn om det är fråga om en frontveteran i funktionsduglighetsklass 3. Rehabiliteringsperioden kan även periodiseras.

9 4.7.2 Anstaltsrehabilitering för makor/makar Dagrehabilitering Öppenvårdsrehabilitering 9 (14) Frontveteranens rehabiliteringsperiod kan emellertid också vara längre såvida frontveteranen till följd av störning som orsakas av en sjukdom eller skada har nedsatt funktionsförmåga och frontveteranen klassificeras i funktionsduglighetsklass 1 eller 2, och det med tanke på målen för rehabiliteringen är motiverat att ordna en länge rehabiliteringsperiod. I sådana fall varar rehabiliteringsperioden högst fyra veckor. En rehabiliteringsperiod för en maka/make till en frontveteran varar i regel tio dygn. Makarnas rehabiliteringsperioder är vanligtvis lika långa. Om frontveteranens rehabiliteringsperiod är mellan två och fyra veckor lång kan makans/makens rehabiliteringsperiod dock vara högst 14 dygn. Makans eller makens rehabilitering får inte vara längre än frontveteranens. En dagrehabiliteringsperiod för frontveteraner och dennes make eller maka varar i regel högst tio dygn. Rehabiliteringsperioden varar alltid högst tio dygn om det är fråga om en frontveteran i funktionsduglighetsklass 3. I de fall där frontveteranen har en skada eller sjukdom som stör funktionsförmågan så att frontveteranen klassificeras i funktionsduglighetsklass 1 eller 2 kan veteranen få dagrehabilitering i 20 dagar (2 3 mom. i lagen). Då har maken eller makan rätt att delta i dessa 20 dagar. I regel får frontveteranen 20 besök på en inrättning för öppen rehabilitering per kalenderår. En frontveteran i funktionsduglighetsklass 3 kan få högst 20 besök per år. Den öppna rehabiliteringen kan genomföras till exempel i form av en behandlingsserie som omfattar 2 x 10 besök. Om frontveteranens skada eller sjukdom kräver mer rehabilitering än det, kan veteranen beviljas högst 30 besök per kalenderår. Maken eller makan har inte rätt till öppenvårdsrehabiliteringen. Utredning av användningen av rehabiliteringsanslag Statskontoret ber kommunerna att göra en utredning av användningen av rehabiliteringsanslaget för I utredningen ska kommunerna enligt rehabiliteringsform redogöra för antalet personer som fått rehabilitering, rehabiliteringsperiodernas varaktighet, antalet vårddygn/-besök samt de anslag som använts. Dessutom efterfrågas orsaker till varför anslaget inte använts. I juni 2018 skickar Statskontoret elektroniskt ut en utredningsblankett som kommunerna ska fylla i. Utredningen ska lämnas in till Statskontoret senast

10 10 (14) Ansökan Ansökan om rehabilitering Läkarutlåtande Ansökan om rehabilitering görs av frontveteranen eller av en person som befullmäktigats av frontveteranen, också för makans eller makens del. Också en anhörig eller social- och hälsovårdsmyndigheterna kan göra en skriftlig ansökan på frontveteranens vägnar. Kommuner kan beställa blanketter för ansökan om rehabilitering (kommunblankett 6430) och blanketter för rehabiliteringsplaner (kommunblankett nr 7440) av Lekoral Oy på adressen: Krämertsskogsvägen 20, Helsingfors, per e-post: eller per telefon, tfn (09) En bedömning av frontveteranens behov av service räcker för att få rehabilitering. Läkarutlåtande ska skaffas om frontveteranens hälsotillstånd kräver eller om funktionsduglighetsklassen inte har fastställts eller om den måste fastställas på nytt. Hänvisning till rehabilitering Enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) ska beslut om godkännande av en frontveterans rehabiliteringsansökan fattas av det organ i frontveteranens hemkommun som handhar uppgifter i anslutning till verkställigheten av folkhälsoarbetet. Organet kan också förordna en tjänsteinnehavare att besluta i ärendet i enlighet med de grunder och anvisningar som organet har fastställt. När beslut fattas om rehabilitering ska frontveteranens och den eventuellt medföljande makens eller makans hälsotillstånd, arten av verksamheten vid den verksamhetsenhet som ger rehabilitering samt geografiska, språkliga och andra omständigheter beaktas. I första hand ska eftersträvas att någon av de lämpliga rehabiliteringsinrättningar som är närmast belägna anlitas. Av medicinska, språkliga eller andra motiverade skäl kan man emellertid också anvisa frontveteranen en annan rehabiliteringsinrättning i Finland. Ersättning av resekostnader Folkpensionsanstalten betalar rehabiliteringsklienten och en maka eller make som tillsammans med klienten deltagit i rehabiliteringen de nödvändiga resekostnaderna i sin helhet för resorna till den inrättning där de deltagit i rehabilitering. Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader till följd av rehabilitering enligt det billigaste färdsättet. Utöver de ersättningar som betalas enligt sjukförsäkringslagen betalar Folkpensionsanstalten dessutom självriskandelen och de resekostnader som understiger självriskandelen i sin helhet när det är fråga om öppen rehabilitering. Vid ansökan om reseersättning ska frontveteranen för Folkpensionsanstalten förete en av kommunen eller Statskontoret utfärdad betalningsförbindelse eller kopia av beslutet om godkännande för rehabilitering samt en utredning över sitt deltagande i rehabilitering. Utredningen över deltagandet i rehabilitering kan göras till exempel på Folkpensionsanstaltens blankett.

11 Ändringssökande 11 (14) För en frontveteran i offentlig anstaltsvård betalar Folkpensionsanstalten kostnaderna för resorna till rehabiliteringsinrättningen och tillbaka till vårdinrättningen. Förfarandet är detsamma om en frontveteran som deltar i anstaltsrehabilitering överflyttas till sjukhusvård mitt under rehabiliteringsperioden. Statskontoret ersätter Folkpensionsanstalten för dessa resekostnader i sin helhet, eftersom en person i anstaltsvård enligt sjukförsäkringslagen inte får någon ersättning för kostnader för behandling av sjukdom eller skada. Om en frontveteran i offentlig anstaltsvård har remitterats till rehabilitering och sedan återvänder direkt hem från rehabiliteringsinrättningen, ersätter Statskontoret Folkpensionsanstalten för hemresan, dock på det sätt som refererats i föregående stycke. Folkpensionsanstalten betalar också ersättning för resekostnader till en utomlands bosatt frontveteran utan hemkommun i Finland och en maka eller make som tillsammans med veteranen har deltagit i rehabilitering, om de har godkänts för rehabilitering av Statskontoret. Enligt 13 i lagen om rehabilitering av frontveteraner får ändring i de beslut av Statskontoret, det behöriga organet i kommunen (tidigare hälsovårdsnämnden) och Folkpensionsanstalten som avses i denna lag, inte sökas genom besvär i andra fall än de som avses i lagens 10 3 mom. Har ett ärende som enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner ankommer på det behöriga organet i kommunen överförts på en tjänsteinnehavare, ska tjänsteinnehavaren låta organet avgöra ärendet, om den som är missnöjd med beslutet skriftligen kräver detta inom 14 dagar efter att ha fått del av beslutet. Till beslutet ska fogas anvisningar om vad den som är missnöjd ska göra för att det behöriga organet ska ta upp ärendet. 5 Tjänster som stöder frontveteranens hemmaboende Allmänna principer för tjänster som stöder hemmaboendet Syftet med de tjänster som stöder frontveteranens boende i hemmet är att ge ett mångsidigt stöd för frontveteranen för att klara av att bo hemma. Syftet med det anslag Statskontoret beviljar är att producera tjänster för frontveteranerna som stöder de befintliga kommunala tjänsterna. Tjänsterna ska i basera sig på en kartläggning av servicebehovet. Frontveteranens inkomster behöver inte redas ut, utan det är behovet av service som avgör. Anslaget kan användas för tjänster som stödjer frontveteranens förmåga att klara sig självständigt och för att ersätta de kostnader som dessa tjänster föranleder. Kommunen är den instans som bär ansvaret för att anordna tjänsterna som stöder frontveteranens hemmaboende. Kommunen kan antingen producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent. Tjänsterna kan även ordnas genom servicesedlar. För att använda servicesedlar förutsätts emellertid att frontveteranen eller hans eller hennes närstående själv kan skaffa tjänsterna med hjälp av servicesedeln.

12 12 (14) Frontveteraner som bor i servicehus kan få öppenvårdstjänster som stöder hemmaboendet, men de frontveteraner som är i effektiverat serviceboende har inte rätt till tjänster som stöder boendet i hemmet. Anslagets användningsändamål Hemservice och hemvård Service som stöder rörlighet Tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet kan bestå exempelvis av hemservice i enlighet med 14 1 mom. 5 punkten i socialvårdslagen (1301/2014) eller av hemvård i enlighet med 6 punkten i samma lag. Dessa beskrivs i 19 och 20 i socialvårdslagen Med hemservice avses bland annat att fullgöra eller bistå vid fullgörandet av uppgifter och funktioner som hör till boende, vård och omsorg, upprätthållande av funktionsförmågan, uträttande av ärenden samt till det övriga dagliga livet. Med hemvård avses den helhet som bildas av hemservice och de hemsjukvårdsuppgifter som omfattas av 25 i hälso- och sjukvårdslagen. Hemservice tillhandahålls personer som på grund av bland annat sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak eller i en särskild familje- eller livssituation behöver hjälp för att klara de uppgifter och funktioner som avses i 1 mom. Som stödtjänster som ingår i hemservicen tillhandahålls måltids-, klädvårdsoch städservice och tjänster som främjar socialt umgänge. Även till exempel vedhuggning, snöskottning och gräsklippning kan ersättas som stödtjänster. Dessa tjänster ska riktas till frontveteranens permanenta bostad eller dess gård. Måltidsservice kan ordnas inom kommunens egen verksamhet eller till exempel genom lunchsedlar. Måltidsservicen inbegriper inte en sådan möjlighet att man på kommunens bekostnad köper matvaror i butiken och sedan själv eller med hjälp av någon annan tillreder måltider hemma. Tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet kan bestå exempelvis av service som stöder rörlighet i enlighet med 14 1 mom. 9 punkten i socialvårdslagen. Denna beskrivs i 23 i socialvårdslagen Service som stöder rörligheten ska ordnas för personer som inte klarar av att självständigt använda allmänna trafikmedel på grund av sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak och som behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet. Om frontveteranen behöver en följeslagare kan dennes resekostnader ersättas. Anslaget kan dock inte användas för resekostnader som uppstått på grund av hälsovård och som omfattas av sjukförsäkringslagen.

13 13 (14) Dagverksamhet Hjälpmedelstjänster Stöd för närståendevård Stödd rehabilitering i hemmet Syftet med dagcentralsverksamheten är att främja frontveteranens förmåga att klara sig hemma. Den kan omfatta olika former av stimulerande verksamhet, kaffestunder, måltider och transporter från hemmet till dagcentralen och tillbaka. Om frontveteranen behöver en följeslagare kan dennes resekostnader ersättas. Anslaget som reserverats för tjänster som stöder frontveteranens boende i hemmet kan användas för hjälpmedelskostnader till den del de inte omfattas av de hjälpmedel som anskaffas enligt 29 5 mom. i hälso- och sjukvårdslagen och som kommunen utan kostnad ska erbjuda kommuninvånarna. Anslaget kan även användas för kostnaderna för den trygghetstelefon frontveteranen behöver. Anslaget som reserverats för tjänster som stöder frontveteranernas boende i hemmet kan också användas för att ordna vård under närståendevårdares andra lediga dagar än de lagstadgade lediga dagarna samt under rekreationsledighet som är kortare än ett dygn i enlighet med 4 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Anslaget kan användas för att ersätta kommunens kostnader för vård som tillhandahålls i veteranens hem under närståendevårdarens lediga dagar och rekreationsledighet. Kommunen kan producera tjänsterna själv eller skaffa dem av en valfri serviceproducent genom att ge en servicesedel eller i form av avlösarservice enligt uppdragsavtal i enlighet med 4 a i lagen om stöd för närståendevård. Den stödda rehabiliteringen i frontveteranens hem kan vara förebyggande verksamhet, verksamhet som upprätthåller funktionsförmågan i hemmet eller som stöder hur frontveteranen klara sig på serviceboendet. Bedömningen av funktionsförmågan sker i den egna boendemiljön, då syns veteranens utmaningar i att klara de dagliga sysslorna tydligare. Innehållet i hembesöken formas enligt veteranens behov och de gemensamt uppställda målen så att de olika delarna i funktionsförmågan beaktas holistiskt. Väsentligt är att rehabiliteringen och tjänsterna som stöder hemmaboendet förenas i rehabiliterings- och serviceplanen. En yrkesperson från socialeller hälsovården, ansvarspersonen/servicerådgivaren som utsetts för frontveteranen, kunden och om möjligt en närstående deltar i bedömningen av funktionsförmågan. Övrig medicinsk rehabilitering, som t.ex. fysioterapi, ersätts från rehabiliteringsanslaget. Däremot kan fotvård ersättas även från detta anslag om behandlingen ges i hemmet.

14 14 (14) Utredning av användningen av anslaget Statskontoret ber kommunerna att utarbeta en utredning av hur anslaget för tjänster som stöder hemmaboende har använts under I utredningen ska kommunerna redogöra för antalet personer som fått service samt vilka kostnader dessa orsakat. Dessutom efterfrågas orsaker till varför anslaget inte använts. I juni 2018 skickar Statskontoret ut en utredningsblankett som kommunerna elektroniskt ska fylla i. Utredningen ska lämnas in till Statskontoret senast Ytterligare information fås av: Merja Längman, tfn , merja.langman@valtiokonttori.fi Anne Sirén, tfn , anne.siren@valtiokonttori.fi Biträdande direktör Hans Ranta-aho Servicechef Tiina Kyttälä Bilaga Rehabiliterings- och vårdinrättningarnas vårddagspriser för 2017 Ordnande av stödd rehabilitering i hemmet, en modell