Transkript

1 Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post jessica.brack@regionuppsala.se Regionfullmäktige m.fl. Regionfullmäktiges sammanträde den 27 april 217 Härmed översändes föredragningslista och handlingar till regionfullmäktiges sammanträde. Tid: Plats: Torsdagen den 27 april 217 kl. 9. Kompassen, Kaptensgatan 4, Enköping Hålltider Kl Lunch Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2

3 Föredragningslista Föredragningslista regionfullmäktige den 27 april 217 Nr Ärenden 37/17 Öppnande av sammanträdet 38/17 Upprop 39/17 Val av justerare 4/17 Fastställelse av föredragningslista 41/17 Anmälan av interpellationer och frågor a) Interpellation: Emilie Orring (M) Möjliggör ett övertagande av Gamla Uppsala museum. b) Interpellation: Stefan Olsson (M) Gällande grundbemanning och arbetstidsmodeller. c) Interpellation: Björn-Owe Björk (KD) Angående kommunernas bostadsförsörjning. d) Interpellation: Björn Owe Björk (KD) Ordning och reda i välfärden. e) Interpellation: Anna-Karin Klomp (KD) Hur mycket lagbrytare är vi? f) Interpellation: Johan Örjes (C) Hur länge får eleverna vänta på Hälsoäventyret? g) Interpellation: Lina Nordquist (L) Duger cancerrehabiliteringen idag? h) Interpellation: Lina Nordquist (L) Räcker sjukhusspecialisterna? i) Interpellation: Nina Lagh (M) Hur ska ni hantera den innestående övertidsersättningen? j) Interpellation: Nina Lagh (M) Gällande AT-platser k) Interpellation: Nina Lagh (M) Kommer budget för inhyrd personal att hålla? Dnr LS217-57

4 Föredragningslista /17 Regionstyrelsens ordförande informerar LS /17 Årsredovisning 217 Landstinget i Uppsala län LS /17 Årsredovisning och verksamhetsberättelse 216 Ambulansdirigeringsnämnden LS /17 Årsredovisning 216 Gemensamma kostnämnden LS /17 Årsrapporter 216 för regionfullmäktiges beredningar LS /17 Arbetsgivarpolitiskt program LS /17 Policy för hälsofrämjande arbetsplatser LS /17 Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset LS /17 Valärenden LS /17 Besvarande av interpellationer och frågor 52/17 Avslutning

5

6

7 Regionfullmäktige Interpellation till Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström (mp) S- och Mp-styret i region Uppsala komplicerar kommunernas bostadsförsörjning Från 217 har Region Uppsala ansvar för regional utveckling i länet. Det innebär till exempel arbete med näringslivsfrågor och regional och statlig infrastruktur. Det regionala utvecklingsuppdraget kommer från riksdag och regering och arbetet sker i dialog och samverkan med parter i länet som arbetar med utveckling på olika sätt. En av vår regions största utmaningar idag rör bostadsbyggande. Boverket pekar i sin prognos på att det i Sverige saknas 7 bostäder fram till 225. En stor del av dessa bostäder behöver byggas i vår region. I detta arbete har Regionala utvecklingsnämnden (RUN) en viktig roll att fylla som möjliggörare för bostadsbyggande då regional och statlig infrastruktur ofta är en förutsättning i kommuners bostadsplanering. Därför är det anmärkningsvärt att den styrande minoriteten i RUN (26/1) i ett remissvar till regeringen till fullo väljer att bejaka riksintresseutredningens förslag. Förslag som ytterligare skulle komplicera riksintressesystemet och därmed göra regelverket för bostadsbyggandet än mer komplext och tidödande. Dessutom förslag som flera remissinstanser, däribland SKL, förkastat i sin helhet. och MP-styrda region Uppsala förstår inte bostadsbyggandets problem, Att den styrande minoriteten i RUN, vid sitt första sammanträde, alldeles uppenbart inte förstår bostadsbyggandets problem och istället verkar för ett mer komplext regelverk för bostadsbyggande i regionen och landet är anmärkningsvärt.

8 Jag vill därför fråga: På vilket sätt kommer du arbeta för att underlätta kommunernas uppdrag inom bostadsförsörjning? Björn-Owe Björk (KD)

9 Regionfullmäktige Interpellation till regionsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (s) Ordning och reda i välfärden Den 26 oktober 212 slog Stefan Löfven, då nybliven oppositionsledare, fast i Aktuellt att det är omöjligt att sätta någon vinstgräns och att försöken att göra det är en meningslös lek med ord. Med tiden blev dock Socialdemokraterna alltmer pressade av de hårda orden från Vänsterpartiet, och efter valet 214 blev de dessutom beroende av Vänsterpartiet för att få igenom sina budgetar. I den uppgörelse som slöts med Jonas Sjöstedt blev den omöjliga och meningslösa ordleken därför officiell svensk regeringspolitik. Om nu Illmar Reepalus utredning, SOU 216: 78 Ordning och reda i välfärden, blir verklighet så kommer detta i grunden förändra regionens förutsättningar att tillhandahålla vård till regionens invånare. Därför är det rimligt att denna församling och våra regioninvånare får reda på hur Regionsstyrelsen ser på Reepalus förslag. Jag vill därför fråga regionsstyrelsens ordförande: Anser du att Reepalus förlag är en bra för att utveckla sjukvården i regionen? Björn-Owe Björk (KD)

10

11

12

13

14

15

16

17 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS217-1 Årsredovisning Landstinget i Uppsala län Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Landstinget i Uppsala läns årsredovisning godkänns enligt bilaga. 2. Kollektivtrafiknämndens och fastighets- och servicenämndens underskott 216 godkänns. 3. Regionstyrelsen uppdras att återkomma med förslag till reviderat regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna. Bilaga 6/17 a Särskilt yttrande Sören Bergqvist (V) inkommer med särskilt yttrande. Bilaga 6/17 b Ärendebeskrivning Styrning och ledning Under 216 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet i Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 216/217. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 216. "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft" där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts och i denna skattas kompetensförsörjningsläget för 132 yrkeskategorier. Syftet med Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (5)

18 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: processen är att gemensamt arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Bedömning av god ekonomisk hushållning För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Alla finansiella mål nås 216. Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 4 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 215 som var 2 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 216, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under 216. År 215 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 216, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet 215. Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än 215. Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att det ska ses som tillfredsställande. Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 1 procentkrav för året. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 9 dagar till första besök eller 9 besök till operation/behandling under 216. Kvalitet Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 216 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 51 (5)

19 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Kollektivtrafik Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 216 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 217 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 22 kommer att nås. Kultur Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos nyanlända. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 52 (5)

20 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ekonomi Landstingets resultat 216 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med föregående år kan hänföras till den skattehöjning som gjordes inför 216. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) och Thomas Eriksson (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Nina Lagh (M) yrkar att - att verksamheternas ekonomiska resultat inte ska balanseras till eget kapital. Eget kapital tas bort vid beräkning av internränta. Sidan med Förvaltningarnas balanserade resultat tas bort i årsredovisningen. - Varuförsörjningsnämndens resultat balanseras även i fortsättningen i enlighet med beslut i varuförsörjningsnämnden. - Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att regelverket för hantering av under- och överskott i verksamheterna med eget kapital ska revideras. Sören Bergqvist (V) yrkar om tillägg i årsredovisningen under Kort om oss respektive Året i korthet: - Uppsala län växer Befolkningen i Uppsala län ökade med 72 invånare under 216. Det motsvarar en ökning med 2 procent vilket är den högsta procentuella ökningen i landet. - Hälsosamtal för asylsökanden i fas Genom prioritering av arbetsuppgifter och med frivilligt stöd från övriga delar av vården har Cosmos asyl- och integrationshälsan klarat att genomföra hälsosamtal med alla asylsökanden som anlände till länet under hösten 215 och våren 216. Börje Wennberg (S) yrkar bifall till Sören Bergqvist (V) och Nina Laghs (M) yrkande. Nina Lagh (M) yrkar bifall till Sören Bergqvists (V) yrkande. Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) yrkar om en ändring på sid. 8 Kort om oss. Inledningen av stycket ska lyda: Landstinget i Uppsala län har som vision att hjälpa alla att vara friska och må bra. Vi ska erbjuda en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 53 (5)

21 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Regionstyrelsens ordförande ställer yrkandet från Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) mot avslag och finner att regionstyrelsen avslår yrkandet från Anna-Karin Vaz Contreiras (KD). Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen bifaller yrkandet från Sören Bergqvist (V). Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen bifaller yrkandet från Nina Lagh (M). Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag och Sören Bergqvists (V) och Nina Laghs (M) yrkande. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 54 (5)

22 Bilaga 6 a ÅRSREDOVISNING 216

23 Bilaga 6 a INNEHÅLL INLEDNING 3 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Regionstyrelsens ordförande har ordet Landstingets styrning och organisation Kort om oss Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Noter Ekonomiska definitioner och ordlista INTERN KONTROLL 66 Återrapportering från dotterbolagen Återrapportering från förvaltningarna NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 7 REVISIONSBERÄTTELSE 73 Revisionsberättelse avseende 216 års förvaltning 74 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 Sammanfattning Bedömning av god ekonomisk hushållning Ekonomisk uppföljning Produktionsuppföljning Hel- och delägda aktiebolag Regional verksamhet och stiftelser LÄSINFORMATION. Denna årsredovisning lämnas av Region Uppsala som bildades Årsredovisningen avser dock Landstinget i Uppsala läns verksamhet för 216. I den följande texten används därför benämningen landstinget eller Landstinget i Uppsala län vid beskrivning av företeelser under eller före år 216 medan benämningen Region Uppsala används vid framåtsyftande redovisningar som avser tiden från och med år Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 GRAFISK FORM. Byrå4, Uppsala 217 TRYCK. Strands grafiska, april 217 FOTO. Kenneth Gunnarsson (sid 3), Magnus Laupa (sid 4 5, 16, 19, 22, 23, 67), Johan Alp (sid 5, 24, 26 27), Paulina Bengtsson (sid 5, 25, 54), Elin Selin (sid 8 9, 1), Jan Fornheim (sid 14, 2), Katarina Lif Pikas (sid 18), Eva Forsberg Pejler (sid 18), Gunnar Matti (sid 19), Johan Ring (sid 19, 73), Bernt Johansson (sid 28), Staffan Claesson (sid 7).

24 Bilaga 6 a INLEDNING Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 3

25 Bilaga 6 a Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 FRÅN LANDSTING TILL REGION REGION SVEALAND 216 var året då landstinget i Uppsala län, efter drygt 15 år, bytte namn och bildade Region Uppsala. Den nationella trenden med regionbildning fortsätter därmed. Våra landsting fick en gång i tiden sina uppdrag för att bevaka utvecklingen inom sjukvården, senare har ansvaret för kollektivtrafik och kultur tillförts. Genom regionbildningen får vi även ett ansvar för den regionala utvecklingen och ska då främja tillväxt, ökad sysselsättning och fler och växande företag. Vi kommer under de närmaste åren att fatta en lång rad viktiga och avgörande beslut för att göra verklighet av vår vision om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med inter nationell lyskraft. Samarbetet mellan regionen och länets kommuner orga niseras inom plattformen Regionalt forum, som bildades hösten 216. Regionalt forum ska ge ökad kraft i regionens utvecklingsarbete och hitta lösningar på gemensamma frågor och utmaningar. Under en lång rad av år har det varit uppenbart att den nuvarande ordningen, som härrör från 16-talet, inte längre svarar mot den moderna sjukvårdens behov. I samband med regeringsskiftet 214 initierades frågan om en regionreform på nytt efter dialog mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen. Under 215 föreslogs att landstingen i Uppsala län, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Örebro och Gävleborg skulle slås samman till en gemensam storregion under namnet Region Svealand. Ett gediget arbete bedrevs under året i syfte att bilda en ny storregion 219. Beklagligt nog lyckades regeringen och allianspartierna inte komma överens om genomförandet av storregionreformen. Frågan om att skapa stabila långsiktiga förutsättningar för inte minst Akademiska sjukhusets verksamhet kvarstår dock. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande

26 Bilaga 6 a GOTT EKONOMISKT RESULTAT Det positiva ekonomiska resultatet ger oss en närmast unik situation bland landets landsting och regioner. Det ger oss också ett visst andrum inför de stora kostnadsökningar som vi vet kommer, framförallt på grund av stora pensionsavgångar. Överskottet har skapats genom hårt arbete och stort fokus på kontroll över kostnadsutvecklingen. Många medarbetare i landstingets organisation har varit involverade i arbetet och gjort stora och hedervärda insatser. Särskilt glädjande är det att Akademiska sjukhuset levererar ett positivt resultat i förhållande till budget. Arbetet med att komma till rätta med de mångåriga ekonomiska underskotten inom sjukhuset har varit en många gånger smärtsam process. Nu börjar vi kunna skörda frukterna av detta arbete och med ordning och reda på ekonomin finns det förutsättningar att kraftsamla och göra viktiga insatser för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i länet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Trots idoga ansträngningar brottas vi fortfarande med stora problem med tillgänglighet och köer till vården i Uppsala län. Många patienter väntar idag alldeles för länge på att få sina behandlingar. Under året har det gjorts en lång rad insatser för att komma till rätta med kösituationen och klara vårdgarantin. En tillgänglig och kvalitativ är den enskilt viktigaste faktorn för att upprätthålla ett högt förtroende för länets hälso- och sjukvård. Under året har sju programråd inrättats för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer och anpassa dessa till lokala förutsättningar. Råden är multiprofessionella och representanter från både kommuner och akademi ingår. I april 216 beslutade landstinget att tillsammans med kommunerna utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Ett närvårdsteam inrättades under året i Heby kommun och arbete pågår med att utöka verksamheten även till andra kommuner. utveckling. Det konstaterade den 3 september 216 alla sju länen i Mälardalsrådet i den gemensamma systemanalysen En bättre sits. När regeringen i den infrastrukturproposition som lämnades till riksdagen hösten 216 föreslog en höjning av den nationella investeringsramen med 1 miljarder innebar det att förutsättningarna för att genomföra projektet ökade. Vi kan dock inte känna oss nöjda förrän vi har ett beslut om investeringsramar med en tydlig byggstart inom den aktuella planperioden. KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR MÄNNISKORS VARDAG ATT FUNGERA Den 19 augusti 216 var det 25 år sedan första turen med Upptåget kördes. Under alla dessa år har UL varit en mycket uppskattad leverantör av kollektivtrafik. Vi är ett av de län i landet där kollektivtrafikens marknadsandel är högst och där resandet hela tiden ökar. Syftet med kollektivtrafiken är att få människors vardag, med arbete och fritid att fungera. Under 216 fattades beslut om ett nytt linjenät i Uppsalas stadstrafik. Uppsala växer och behöver ett attraktivt kollektiv trafiksystem så att fler väljer att resa med buss i stället för bil. LANDSTINGET SOM GOD ARBETSGIVARE Att rekrytera, behålla och utveckla personal är av avgörande betydelse för att kunna upprätthålla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i världsklass. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts för att strukturerat och långsiktigt arbeta med att analysera behov och få underlag för beslut om olika åtgärder. Vi har fortsatt arbetet med en snabbare integration av, och språkpraktik för, utländskt utbildade. För att minska beroendet av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett gemensamt kraftsamlingsarbete i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. FYRA SPÅR MELLAN UPPSALA OCH STOCKHOLM Fyra spår mellan Uppsala-Arlanda-Stockholm är den viktigaste frågan för Mälardalens och omkringliggande läns Börje Wennberg, ordförande Regionstyrelsen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 5

27 Bilaga 6 a Landstingets styrning och organisation Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör den politiska ledningen. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har normalt fem möten varje år och allmänheten är välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: från 1 januari 217 finns vi på Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en bra kollektivtrafik och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar normalt om frågor på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också om finansieringen av landstingets olika verksamheter. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR Landstingsfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under landstingsfullmäktige. De är: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredning arna har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningarna kan föra diskussioner, fungera som idémotorer och visionära organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områdena. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har under 216 följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen sjukhusstyrelsen vårdstyrelsen fastighets- och servicenämnden regionala utvecklingsnämnden (fr.o.m ) kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden Landstingsstyrelsen har 19 ledamöter. Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks- region- och länssjukvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bl.a. följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Lokalvård. Utrustning. Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och ansvarar bl.a. för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Regionala utvecklingsnämnden har bl.a. följande uppdrag: Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för genomförande. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med kollektivtrafiknämnden avseende trafikförsörjningsprogram

28 Bilaga 6 a Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bl.a.: Samråd med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk planering och regional utveckling, inklusive infrastrukturfrågor. Samråd med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bl.a.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsalas och Västmanlands län. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. Uppgiften är att dirigera landstingens ambulanser. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen/regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 7

29 Bilaga 6 a Kort om oss Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där en får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största i Sverige, både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länets befolkning har ökat med 7.29 invånare under året, till personer. Det är en ökning med 2 pro cent, den högsta procentuella ökningen i landet. Åtta kommuner finns i länet; Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar Invånarna i länet betalar 11,71 i landstingsskatt för varje intjänad hundralapp. EN GENOMSNITTLIG DAG I VÅR VERKSAMHET: Röntgas 289 patienter på Akademiska sjukhuset. Har Wiks slott 26 konferensgäster. Skickar Folktandvården ut 241 kallelser, varav 17 via sms och 71 per brev. Genereras sammanlagt 8,1 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, varav 2,5 ton är återvinningsbart. Görs inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Tas blodtryck på 5 patienter på våra vård centraler inom Primärvården Vårdcentral Görs 115 resor med UL-trafiken MEDARBETARE DESSUTOM Är nästan 1/3 av UL:s busstrafik fossilfri. Finns det över 2. konstverk i landstingets lokaler. Har CO2-utsläppen i våra fastigheter minskat med 36 ton. Genomfördes mer än 3.5 besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler. Har el-laddstolparna i Akademiskas P-garage använts för laddning av energi motsvarande 76 mil med elbil. Förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 75 handbollsplaner. Användes UL-appen 14 miljoner gånger under 216. Är 45 % av livsmedlen som landstinget köper in ekologiska. Fick 481 skolklasser besöka Hälsoäventyret under året för att lära sig mer om kropp och hälsa anställda 77 % kvinnor 72 % arbetar på Akademiska sjukhuset 5 % av kostnaderna är personalkostnader 5,6 % sjukfrånvaro Medelålder 46 år 132 olika yrkeskategorier VÅRD OCH TANDVÅRD 48 vårdcentraler, varav 22 privata Två sjukhus Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut 19 folktandvårdskliniker, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett 3 minuters besök hos en specialist på kirurgmottagningen: kronor, varav patientav giften 3 kronor. En komplikationsfri förlossning: kronor, varav patientavgiften 1 kronor per vårddag. Ett läkarbesök på vårdcentralen: 1.9 kronor, varav patientavgiften 15 kronor. 8 Föds 11 barn på Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

30 Bilaga 6 a Landstingets intäkter Fem år i sammandrag 213 ( miljoner kronor Enhet Verksamhetens nettokostnader Mnkr Skatteintäkter Mnkr Generella statsbidrag och utjämning Mnkr Årets resultat Mnkr Årets resultat enligt balanskrav Mnkr Balansomslutning Mnkr Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,9 33,6 33,6 23,8 28,3 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % -8,5 12,6 13,9 35,1 3,9 Antal Antal anställda 1 Landstingets intäkterav Ulleråkersområdet. 213 ( I verksamhetens nettokostnad 214 ingår en intäkt på mnkr för försäljningen ) miljoner kronor ) Diagram 1. Landstingets intäkter 216 ( miljoner kronor) Trafikintäkter 748 mnkr (5 %) Patientavgifter 312 mnkr (2 %) Övriga intäkter 954 mnkr (6 %) Statsbidrag och övriga bidrag mnkr (14 %) Skatteintäkter 8 84 mnkr (58 %) Riks- och regionsjukvård mnkr (15 %) Landstingets intäkter 213 ( miljoner kronor Diagram 2. Landstingets kostnader 216 ( miljoner kronor) Övriga kostnader 1 85 mnkr (12 %) Avskrivningar 468 mnkr (3 %) Lämnade bidrag 182 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 515 mnkr (3 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter 5 98 mnkr (41 %) Trafikkostnader mnkr (1 %) Medicinskt material 764 mnkr (5 %) Pensionskostnader 982 mnkr (7 %) Läkemedel mnkr (8 %) Köp av hälso- och sjukvård mnkr (9 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 216 ( miljoner kronor) Varuförsörjningsnämnden 67 mnkr ( %) Landstingsservice 958 mnkr (6 %) Kulturnämnden 152 mnkr (1 %) Landstingets resurscentrum 294 mnkr (2%) UL mnkr (12 %) Landstingsstyrelsens övergripande verks. inkl finans 99 mnkr (7 %) Vårdstyrelsen 677 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 333 mnkr (2 %) Akademiska sjukhuset 7 72 mnkr (52 %) Lasarettet i Enköping 461 mnkr (3 %) Primärvården 677 mnkr (5 %) Sjukhusstyrelsen 466 mnkr (3 %) Folktandvården 39 mnkr (3 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning )

31 Bilaga 6 a FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

32 Bilaga 6 a Sammanfattning LANDSTINGETS STYRNING OCH LEDNING Under 216 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 216/217. Förberedelserna har letts av en politisk styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott och landstingsstyrelsens ordförande och andre vice ordförande. Regionförbundets regiondirektör har tillsammans med landstingsdirektören varit projektledare. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 216. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget En ny samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner med Regionalt Forum och samråd arbetades fram under hösten 216 för att säkerställa ett gott samarbete mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner. En överenskommelse om samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län har också fastställts. I och med att Regionförbundet i Uppsala län och dess uppdrag gick över till Region Uppsala sjösattes en ny organisation för regionkontoret i oktober där medarbetare från landstingets ledningskontor och regionförbundet ingick i samband med inflyttningen till Regionens hus. Personal inom regionförbundets FoU-stöd har samlats inom förvaltningen Hälsa och habilitering. En ändring gjordes av ansvaret för landstingets investeringar där fastighets- och servicenämnden fick ett tydligare ansvar för investeringar i fastigheter. Till detta kopplades en ny process för organisationens arbete med investeringar för att säkerställa inriktning, omfattning och kvalitet i underlagen i fastighetsinvesteringar. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet primärvård Vårdgarantin inom primärvården innebär att alla som söker kontakt med primärvården ska komma i kontakt med vårdgivaren samma dag via telefon. Vidare efter att vårdpersonals bedömning att ett läkarbesök behövs, ska besök erbjudas inom sju dagar. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 1 procentkrav för året, varken de privata vårdcentralerna eller vårdcentralerna drivna i landstingets regi. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler är splittrade där flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 216, såsom sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att alla ska få tid till ett första läkarbesök inom 9 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 9 dagar efter fastställt vårdbehov. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 9 dagar till första besök eller 9 dagar till operation/behandling under 216. Jämfört med övriga landet har Landstinget i Uppsala län under 216 befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården men strax över medelvärdet till operation/behandling. Måluppfyllelsen för Akademiska sjukhuset är i medelvärde 65 procent till besök under året och 76 procent till operation. Antalet vårdplatser under 216 är färre än året innan på grund av personalförsörjningsproblem vilket skapar problem med tillgängligheten. Det finns också en trend att beläggningsgraden och överbeläggningarna ökat. Lasarettet i Enköping har, även om inte vårdgarantin uppfylls helt, sammantaget en stabilt god tillgänglighet under 216 med bättre tillgänglighet till operation/behandling än till första besök hos specialistläkare. För operation/ behandling varierar lasarettets vårdgaranti mellan 9-1 procent och till besök mellan procent med lägst tillgänglighet under augusti. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 216 med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

33 Bilaga 6 a Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 216 har ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats inom såväl primärvården som specialistvården. Den fördjupade uppföljningen av vårdcentraler visade att majoriteten av dem huvudsakligen följer avtal och regler. Vidare gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte är av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. I samband med denna omgång av fördjupad uppföljning har samtliga vårdcentraler i länet granskats under en fyraårsperiod. Överlag är de vanligaste bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt en hävning av ett avtal med en privat vårdcentral. I några enstaka fall har landstinget begärt tillbaka pengar då vårdgivarna har fakturerat för hög ersättning i förhållande till genomförda vårdåtgärder. En utvärdering av vårdval gynekologi har genom förts som kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlaget. Förbättrade flöden på akutmottagningen För att förbättra flödena vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och samtidigt minska belastningen av utlokaliserade patienter öppnades i februari tio nya platser för internmedicinska patienter. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Arbetet utgår från ett teamarbete baserat på delaktighet från såväl patienter som medarbetare. Under starten har det främst omfattat patienter med akut internmedicinsk sjukdom men på sikt kan även kirurgiska patienter omfattas. Akademiska sjukhuset har även erhållit medel från Sveriges kommuner och landsting, som använts för att arbeta med kvalitetsfrågor, med fokus på akutmottagningens ledtider. ST-läkare inom akutsjukvård har rekryterats och ett arbete pågår med att förändra arbetssätt på sjukhuset för att minska inflödet på akutmottagningen. Nya behandlingar inom cancervården Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Dokumenthantering Under året har arbetet med DocPlus, landstingets nya dokumenthanteringssystem, gått framåt och systemet lanserades i oktober 216. Samtidigt stängdes den gamla kvalitetshandboken som ansågs ha fler brister, bland annat en under målig sökfunktion. DocPlus tillhandahåller ett elektroniskt dokument flöde där samtliga dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras helt elektroniskt. Detta ökar kvaliteten på dokumenten då det, till exempel, blir tydligt när och av vem ett dokument ska revideras. Alla styrande dokument i landstinget kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitets säkrade dokument. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer i Uppsala län. Sju programråd har varit aktiva: diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, dyslipidemi, depression och ångest samt sjukdomsförebyggande metoder. Råden är multi professionella och representanter från samtliga berörda förvaltningar, k ommuner, patientorganisationer och enheten för kunskapsstöd medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, definiera behov, definiera ansvarsområden för olika vårdgivare, fastställa och kontinuerligt mäta indikatorer för förbättring, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Ett arbete pågår med att i form av en vårdöversikt beskriva processer i DocPlus. Programrådens arbete har resulterat i ett stort antal utbildningsinsatser, vidareutbildning av sjuksköterskor inom astma/ KOL och hjärtsviktsområdet, ett ökat fokus på kvalitetsindikatorer och märkbart förbättrade resultat på landstingsnivå främst inom diabetesområdet. Ett liknande arbete pågår också på den regionala nivån inom Uppsala-Örebroregionen samt nationellt och de lokala programråden samt enheten för kunskapsstöd arbetar samordnat med detta arbete. Närvård Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet inom närvården under mandatperioden. Under 216 har en ny viljeinriktning för närvården tagits fram tillsammans med kommunerna, då föregående inriktning gällde till och med 214. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 215 om prioriterade närvårdsaktiviteter för 216, dessa är: I kraft sätta nya avtal om palliativ vård. Etablera närvårdsplatser i Tierp. Genomföra eventuellt kommande politiska beslut avseende mobila team för äldre. Förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning för slutenvården. Implementera landstingets handlingsplan avseende psykisk ohälsa samt fortsatt utveckling inom ramen för nationell psykiatrisatsning. Upprätta länsgemensamma riktlinjer för samverkan avseende barn och unga i behov av stöd. Under året har den specialistanslutna hemsjukvården

34 Bilaga 6 a (SAH) i Tierp och Östhammar förstärkts och verksamheten i Älvkarleby har övertagits från Region Gävleborg. Genom utökad finansiering har SAH-teamens uppdrag kunnat utvidgas under våren och bedrivs numera dygnet runt. Syftet har varit att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i hela länet. Palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år har införts i hela länet under året. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. De verksamheter som tidigare bedrivit specialiserad palliativ hemsjukvård har med stöd av Akademiska barnsjukhuset även fått utföraransvar för palliativ vård av barn dygnet runt. Barnen kan därmed erbjudas vård med god kontinuitet av personal med kunskap och erfarenhet av såväl barnsjukvård som specialiserad palliativ hemsjukvård. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser genomfördes 215 och dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun pågår. Tierps kommun har fattat beslut om medfinansiering och införande av närvårdsplatser, som planeras ske under hösten 217. I den utredning som tidigare genomförts har det identifierats ett lokalt vårdbehov i form av direktinläggningsplatser. I väntan på införandet av närvårdsplatser har därmed sex direktinläggningsplatser öppnats i september 216, inom geriatrikens ordinarie avdelning i Tierp. I april 216 beslutade landstinget att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Förvaltningen Hälsa och habilitering har uppdraget att implementera mobila närvårdsteam i länets kommuner. Den 1 januari 218 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (199:144) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december 218. Under året har landstinget tillsammans med länets kommuner arbetat med förberedelser inför den nya lagens inträde. Sedan 1 januari 216 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet, gällande över vägande äldre personer. En ny mobil äldretandvård har startat, den har under 216 genomfört munhälsobedömning på 84 procent av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Under 216 har personer både i särskilt boende och i ordinärt boende fått en munhälsobedömning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 215 om en viljeinriktning samt handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Under 216 har arbete pågått med att ta fram åtgärder inom de förbättringsområden som identifierats i handlingsplanen. Ett viktigt område är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på nivå första linjen. Andra områden är revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för psykisk hälsa och förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 216 för genomförande av det statliga stödet till riktade insatser inom området psykisk hälsa 216. Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Aktiviteter som har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter har utarbetats under året. Länsgemensamma riktlinjer, BUS Uppsala, är framtagna som stöd för samverkan kring barn och unga med behov av stöd. Barn och unga som utreds av kommunernas socialtjänst har ofta inte fått den hälso- och sjukvård de har rätt till. I januari infördes hälsoundersökningar för målgruppen, som består av läkarundersökning, bedömning av psykisk hälsa och tandhälsa. Uppdraget ligger hos Barnsjukhuset vid Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

35 Bilaga 6 a Akademiska sjukhuset och Folktandvården. I november beslutade landstinget, att i samverkan med tre av länets kommuner förstärka och utveckla landstingets stöd till barn och unga med en lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Förstärkningen består av att öppna samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammars kommun. Ett utvecklingsarbete kommer ske i samverkan med kommunerna bland annat kring samverkansrutiner, metodutveckling, information och e-hälsa. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Samtliga skolor har involverats i detta förebyggande arbete under läsåret Inströmningen av nya asylsökande avtog under året. Hälsa och habilitering kraftsamlade för att arbeta bort den kö till hälsoundersökning som uppstått. Folktandvården har fortsatt haft relativt hög belastning avseende gruppen asylsökande. För att öka kapaciteten har därför även privata tandkliniker fått möjligheten att få ersättning vid behandling av alla asylsökande. Centrum för hälsa och integration har fortsatt sitt arbete, såväl internt som externt. Patientsäkerhetsaspekten utifrån reservnummersystemet har lyfts (reservnummer är det som tilldelas personer utan svenska personnummer i kontakt med vården i vårt län). Landstinget är involverat i den nationella kompetenssatsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Ledningskontoret har tagit fram en handlingsplan rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med åtgärderna i planen är att ytterligare uppmärksamma området genom såväl kompetenshöjning som relevant stöd till berörd vårdpersonal. Översynen av det idéburna offentliga partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala påvisade ett konkret behov, därför förstärktes partnerskapet under 216. Upphandlingsenheten har genomfört åtgärder för anpassning och utveckling av ersättningsnivåerna till tolkar. En viktig förutsättning för jämlik vår är att det finns relevant tillgång till tolk. Ovanstående åtgärder är led i den fortsatta utvecklingen av asyl- och integrationsområdet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Närvårdskoordinatorer finns nu i samtliga kommuner utom i Enköping. 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 KOLLEKTIVTRAFIK Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 216 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 217 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 22 kommer att nås. Flera av de mål som bygger på kollektivtrafikbarometern där kunder svarar på vilken uppfattning de har i olika kvalitetsfrågor har inte uppnåtts. Även om avvikelserna är små kommer den fortsatta utvecklingen att följas noggrant. KULTUR Nya målgrupper Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som

36 Bilaga 6 a gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Etableringskurserna är sex månader långa utbildningar i svenska, samhällsorientering och med arbetsförberedande insatser för nyanlända. Syftet med dessa kurser är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att få ett arbete. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos nyanlända. Satsningen har nått cirka 6 personer vid olika asylboenden i länet och har innehållit två delar. Dels har asylsökande personer kunnat komma ut och besöka kulturinstitutioner och kulturevenemang i länet. Dels har ett nyinrättat bidrag på totalt 25 tkr riktat till det fria kulturlivet och föreningslivet inneburit att dessa kunnat åka ut till olika asylboenden för att på plats genomföra kulturaktiviteter tillsammans med de boende. folkbiblioteken, arkiven och museerna, ses som mycket viktig av författarna. Även om det i utredningsmaterialet finns uttryck för att litteraturen som konstart har fått starkare ställning både lokalt och regionalt, framkommer också frustration från författarna kring brist på synlighet och erkännande både av litteraturen som konstart och av länet som författarlän. Landstinget har, bland annat utifrån slutsatserna i rapporten, valt att utveckla och lansera ett mentorsprogram för författare. Mentorsprogrammet sjösätts i januari 217. Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Kulturskapare Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Funktionen som länskulturskapare syftar dels till att skapa ett rikare kulturliv, kanske framför allt utanför storstäderna, dels till att i högre grad involvera konstnärers kompetenser i utvecklandet av offentliga verksamheter och processer. Detta ska på sikt leda till samverkan och ökad samhällsservice på kommunal och regional nivå. Projektet har genomförts i samverkan med tjänstepersoner och konstnärer från länets kommuner. Under året har landstinget publicerat rapporten Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag, av Marie-Louise Riton. I rapporten konstateras bland annat att Uppsala är ett författartätt län, med många inflyttade författare varav flera med invandrarbakgrund. Tillgången till goda researchmöjligheter i form av universitetsbiblioteken, Ökad kulturell delaktighet Delaktighet och samverkan är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet med att skapa ett starkt kulturliv i länet. Landstinget har under 216 särskilt sett över hur delaktigheten från civilsamhället i de regionala kulturplanerna kan öka. Landstinget har, genom förvaltningen Kultur och bildning, i samband med detta valt att delta i det nationella projektet Kick, Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan. Landstinget i Uppsala län är en av fyra regioner i landet som medverkar i detta nationella projekt som syftar till att stärka civilsamhällets medverkan i arbetet med de regionala kulturplanerna. Projektet drivs av Ideell kulturallians och finansieras av Kulturrådet och de fyra regioner som ingår i projektet. I Uppsala län har projektet genomfört en inventering av civilsamhällets kulturorganisationer. Särskilda möten har hållits med etniska föreningar och ungdomsorganisa tioner för att stärka dessas röst i den kommande kultur plane processen. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är dessutom det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Detta i sig innebär också att det finns utmaningar för Region Uppsala som att fortsätta att växa och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens samt ha en god ekonomisk bärkraft. Ser man till den globala utvecklingen så är den osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Sverige och Uppsala län går dock in i detta med goda förutsättningar. I december 216 genomfördes den första gemensamma omvärldsdagen för länets kommuner och landstinget för att fördjupa analysen av vad som sker runt omkring oss. Slutsatserna från dagen har summerats i några områden som kan få stor inverkan på Region Uppsala under de närmaste åren. Geopolitisk osäkerhet = ekonomisk osäkerhet Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlag. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

37 Bilaga 6 a Demografisk utveckling, fler yngre, fler äldre Siffror från SKL visar på stora demografiska utmaningar, med fler unga och fler äldre. Det dröjer några år innan 4-talisterna når de vårdtunga åren, men pensioneringen leder i sig till lägre löner att beskatta. Utvecklingen kan mildras av att fler stannar några år längre på arbetsmark naden och att äldre håller sig friska längre. Stora underhålls- och investeringsbehov Fram till 25 behöver det byggas närmare 9 fler bostäder för cirka 16 fler invånare i Uppsala län. Till detta kommer följdinvesteringar i kommunal infrastruktur, hälso- och sjukvård, skola och övrig service. Därtill växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur, exempelvis VA-system. Ökad upplåning kan krävas, vilket på sikt ökar de finansiella kostnaderna. Växande krav och förväntningar ökat behov av prioriteringar En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar behöva ske. Effektiviseringskrav Digitalisering och ny teknik för ökad innovationskraft Vi står inför ett tekniskt paradigmskifte. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. En snabb blick på omvärlden visar att mängder goda exempel redan införs i offentlig verksamhet. Trots att tekniken finns tillgänglig går införandet inte lika snabbt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten behöver fler p rocesser och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver invest eringar och beredskap bland personal att förändra sitt arbete. Automatisering och digitali sering gör att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Personalomsättningen behöver minska. I alla lägen kommer antalet händer inte att räcka till. Automatisering och digitalisering gör dock att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. Ökad invandring 75-8 procent av befolkningsökningen förklaras av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Omställningsarbete för klimatet och konkurrenskraften Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som regionen kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för regionens invånare. Regionalt utvecklingsansvar Med regionbildningen kommer Region Uppsala att svara upp mot det regionala utvecklingsansvaret, som ett fjärde huvuduppdrag tillsammans med tidigare uppdrag inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Utvecklingsuppdraget innebär att Region Uppsala ansvarar för utveckling av hela det geografiska området Uppsala län och att det inom detta ska skapas bästa möjliga förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och förnyelse, för bättre folkhälsa och god miljö, samt service som möjliggör för alla att leva ett gott liv. Framtidens utmaningar påverkar alla. Därför måste också lösningarna identifieras och realiseras i samverkan mellan många parter. Region Uppsala har ett särskilt ansvar att sammanföra aktörer och leda det regionala utvecklings arbetet. Nya strukturer för samverkan behöver etableras, på olika nivåer.

38 Bilaga 6 a I och med det regionala utvecklingsansvaret är det v iktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet så som kommunerna, Länsstyrelsen, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyn digheten EMA, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Under 217 utar betas en närvårdsstrategi för Region Uppsala och länets kommuner, utifrån direktiv som överenskommits i det nybildade Regionalt forum. Den politiska samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg sker inom ett nybildat samråd mellan Region Uppsala och kommunerna, med stöd av en särskild tjänstemannaberedning. God tillgänglighet och hög kvalitet Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälso- och sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetens försörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitets- och resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. För att uppnå en hög kvalitet är patientsäkerhetsarbetet av största betydelse. Att använda infektionsverktyget som stöd för att minska vårdrelaterade infektioner och att följa Stramas rekommendationer kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens är några exempel. Nationella jämförelser i form av bland annat Öppna jämförelser är viktiga indikatorer för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Benchmarking i sig ger en möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och i övrig verksamhet. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Fram till år 22 ska antalet resor ha fördubblats jämfört med år 26. För tågresandet är målet redan uppnått men när det gäller busstrafiken och då särskilt regionbusstrafiken är det en större utmaning att nå målet. Därför behövs en ny regionbusstrategi med tydliga riktlinjer för hur regionbussresandet ska bli mera attraktivt och tillgängligt. Även stadsbusstrafiken behöver utvecklas och ett viktigt steg tas 217 med det nya linjenätet som lanseras efter sommaren. En aktiv kollektivtrafik med ett genomtänkt linjenät i såväl tätorter som landsbygd och bra turtäthet bidrar till tillväxt och utveckling av samhället. Dagens kollektivtrafikresenärer vill ha tillgång till information och planera sitt resande när det passar resenären. Därför krävs att information om tider och priser finns tillgängligt i mobiltelefonen där också biljettköp görs. En viktig utmaning är därför att ständigt utveckla UL-appen så att kunderna upplever att den möter deras behov. Det är också av största vikt att utvecklingen av webbplatsen ul.se kommer fortsätta. Kompetensförsörjning Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för Region Uppsalas verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under 216 har en kompetensförsörjningsprocess genomförts. Syftet med processen är att gemensamt i Region Uppsala arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsarbete är viktiga faktorer för detta. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i UppsalaÖrebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Genom övertagandet av det regionala utvecklingsuppdraget kommer Region Uppsala även att svara för arbetet inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum, som koordinerar insatser för effektivare kompetensförsörjning på länets arbetsmarknad som helhet. I strukturen kring Kompetensforum ingår bland annat Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och flera andra yrkesarenor. Ekonomi Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig. Pågående fastighetsinvesteringar tillsammans med ökade pensionsåtaganden medför stora tillkommande kostnader de kommande åren. Samtidigt som Uppsala län växer med möjlighet till ekonomisk tillväxt, fler sysselsatta och ökade skatteintäkter. Detta till trots är det nödvändigt att Region Uppsala fortsätter sitt redan pågående effektiviseringsarbete, att möjligheterna inom till exempel digitalisering tas till vara och att Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. En långsiktighet behövs för fastighetsinvesteringar bland annat utifrån det nu pågående framtagandet av lokalförsörjningsplan. Med målet En ekonomi i balans 22 är det nödvändigt att en koncernövergripande kraftsamling sker kring att identifiera åtgärder med ekonomisk potential, vilka till stor del handlar om verksamhetsutvecklingsåtgärder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

39 Bilaga 6 a Året i korthet Region Uppsala tar form Palliativ hemsjukvård för barn Under 216 pågick intensivt arbete inför att landstinget och regionförbundet skulle gå samman under det nya namnet Region Uppsala med start 1 januari 217. Landstingsfullmäktige beslutade om en ny regional utveck lingsstrategi och visionen: Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Under hösten flyttade flera ledningsfunktioner ihop i nya gemensamma lokaler på Storgatan, Regionens hus. Under en stor del av året pågick förberedelsearbete för att kunna bilda en storregion i Svealand från 219, ett förslag som dock inte mötte tillräckligt parlamentariskt stöd. Under året har palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år införts i hela länet. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Digitalisering och e-hälsa I början av året inrättade landstinget en e-hälsoenhet på central nivå med uppdraget att skapa förutsättningar för bättre samordning av utvecklingen inom e-hälsoområdet. Ett av de första uppdragen har varit att ta fram en övergripande strategi för digital utveckling och e-hälsa för Landstinget i Uppsala län. Området är i stark utveckling i landstingets alla verksamheter. Ett konkret exempel på patientnyttan är att det under 216 blev möjligt för patienter att ansluta landstingets fakturor till e-faktura. Kulturaktiviteter i vården Under året har en mindre försöksverksamhet med kultur aktiviteter genomförts på två vårdcentraler. Syftet är att med hjälp av kultur bidra till en bra hälsa och snabbare rehabilitering för utvalda patientgrupper. Det har också gjorts en satsning där man erbjudit boende från asylboenden i länet att ta del av kulturupplevelser, som ett sätt att främja hälsan. Hbtq-certifierat lasarett i Enköping Som första sjukhus i världen har Lasarettet i Enköping hbtqcertifierats. Målet är att verksamheten ska få ökad kunskap om hbtq så att man kan utveckla en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö och ge besökare ett bättre bemötande. 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Förstärkt hemsjukvård I samverkan med länets kommuner beslutade landstinget att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Målgruppen för satsningen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med grav funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till vårdcentral. I december startade det första mobila närvårdsteamet i Heby. Mobil tandvård Den mobila tandvårdsverksamheten har ökat kraftigt under året och det innebär att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Verksamheten har byggts ut för att kunna täcka de vårdbehov som identifierats i samband med den uppsökande verksamheten. Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Under året har landstinget arbetat på olika sätt för att förbättra patientsäkerheten. Övergripande strategier och handlingsplaner har tagits fram på landstingsnivå och en omfattande patientsäkerhetsutbildning har påbörjats under 216 vid Akademiska sjukhuset. Mätningar som genomförts visar att de vårdrelaterade infektionerna och andra undvikbara vårdskador har minskat. Insatser för förbättrad psykisk hälsa Att minska den psykiska ohälsan har varit ett av landstingets prioriterade områden. Under 216 fick vårdcentralerna bättre möjligheter att kunna erbjuda psykologisk behandling genom höjda ersättningar. Det har under året påbörjats ett arbete med att

40 Bilaga 6 a ta fram internetbaserad behandling mot psykisk ohälsa och att förbättra omhändertagandet av personer med neuropsykiatrisk problematik. Sprututbyte Landstingets första mottagning för sprututbyte öppnades i november. På Sprutbytet kan personer lämna in använda sprutor och injektionstillbehör och få nya i utbyte. Mottag ningen erbjuder även hälsoundersökning, provtagning och vaccinationer, stödjande samtal och hjälp till behandling av drogmissbruk. Syftet är att minska risken för smittspridning. Insatser för snabbare väg till jobb i vården Landstinget tog, i samverkan med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen, fram en kurs för nyanlända med hälsooch sjukvårdsutbildning som syftar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. I kursen ingår språkutbildning, utbildning i det svenska sjukvårdssystemet och erbjudande om praktikplatser. Arbetet har beviljats medel från EU:s social fond. Rehabiliteringskoordinatorer införs Ett successivt breddinförande av rehabiliterings koordi na torer i primärvården påbörjades i september 216 och vid årets slut fanns denna funktion på drygt hälften av länets vårdcentraler för bättre hälsa och snabbare återgång till arbete. Modernisering av Akademiska sjukhuset Effekter av den pågående förnyelsen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Efter ombyggnationen kan patienter erbjudas enkelrum, vilket ger fördelar för integritet, arbetsmiljö och patientsäkerhet. I samma byggnad har även helikopterplattan renoverats, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter. Parallellt fortsätter arbetet med att bygga en ny, större vård- och behandlings byggnad, blivande ingång 1. Miljöarbete inom kollektivtrafiken Under 216 togs flera steg mot en fossilfri kollektivtrafik. Andelen fossilfri busstrafik ökade till 32,8 procent. I december invigdes de första helt eldrivna bussarna i UL-trafik. Det är två bussar som körs i Bålsta och Enköping på den mjuka linjen. I stadstrafiken i Uppsala ökade antalet elhybrid bussar. Med befintlig takt bedöms att målet 1 procent fossilfri kollektiv trafik kan nås 22. EU-projekt för fler i arbete och innovation En god samverkan mellan olika aktörer och stöd från landstinget och regionförbundet har gjort att en lång rad EUprojekt från Uppsala län beviljats medel. Det gäller exempel vis projekt för att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet i Uppsala län, utveckla testbäddar för ökad innovation inom vård och omsorg, stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och förbättra kompetensförsörjningen inom life science sektorn. Prioriteringar för ökad tillgänglighet Arbetet med den nya länstransportplanen, som styr investeringar på 1,5 miljarder kronor i vägar, gång- och cykel vägar och kollektivtrafikanläggningar under , har påbörjats. Inom ramen för Mälardalsrådet har en gemensam systemanalys tagits fram för Stockholm-Mälarregionen och från länets sida har fyra prioriteringar lyfts fram: fyrspår hela vägen Uppsala-Stockholm, järnvägsförbindelse Enköping Uppsala, förbättringsåtgärder längs Dalabanan och ombyggnad av Hjulstabron. Hälsosamtal för asylsökande i fas Genom prioritering av arbetsuppgifter och med frivilligt stöd från övriga delar av vården har Cosmos asyl- och integrationshälsan klarat att genomföra hälsosamtal med alla de asylsökanden som anlände till länet under hösten 215 och våren 216. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

41 Bilaga 6 a Bedömning av god ekonomisk hushållning För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Målet har uppnåtts 216 = Målet har delvis uppnåtts = Målet har inte uppnåtts 216 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag För att detta mål ska nås ska resultatet minst vara plus 25 miljoner kronor. Resultatet 216 är plus 357 miljoner kronor. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås då nettokostnadsutvecklingen är 3,8 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag, rensat för skattehöjningen 216, är 5,8 procent. Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelse ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte är fallet så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller inte uppnått alls.

42 Bilaga 6 a Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med före gående år Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid bokslutet 216 minus 1 57 miljoner kronor. Vid årsbokslutet 215 var samma siffra miljoner kronor. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser har alltså förbättrats mellan åren. Alla finansiella mål nås 216. Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Måluppfyllelse balanserat styrkort För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 4 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 215 som var 2 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 216, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under 216. År 215 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 216, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet 215. Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än 215. Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god hushållning. Mål 216 Uppfyllelse Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. MEDBORGARE OCH KUND Vårdgarantin ska uppnås. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 1 procent jämfört med 215. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. PRODUKTION Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 1 procent. EKONOMI Budget ska hållas. Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forsknings produktionen och utbildningsproduktionen. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 215 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 1 procent. Landstinget i Uppsala län MEDARBETARE FÖRNYELSE Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. I Årsredovisning

43 Bilaga 6 a Medborgare och kund STRATEGISKT MÅL Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete Vårdrelaterade infektioner ska minska med 1 procent jämfört med 215. Mål från styrkortet Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 procent jämfört med punktprevalensmätningen som gjordes 215. Resultatet vid årets mätning var 9,7 procent jämfört med 13 procent vid mätningen 215. Pågående arbete för att förebygga VRI är bland annat användning av Infektionsverktyget (IV) i den somatiska slutenvården. IV är ett nationellt IT-verktyg som ger verksamheterna stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Under året har Strama och enheten för Vårdhygien sammanställt en rapport från IV som presenterar statistik för VRI, samhällsförvärvade infektioner och antibiotikaförskrivning inom den somatiska slutenvården. KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Vårdgarantin ska uppnås. Varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping har under 216 uppnått vårdgarantins krav på 9 dagar till första besök eller 9 dagar till operation/behandling. Jämfört med övriga landet har landstinget under året befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården, men strax över medelvärdet till operation/behandling. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten om 85 procent är jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Hälsa och habilitering har uppnått vårdgarantin för sina verksamheter habiliteringen, syncentralen och hörcentralen. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet, men inte uppnått målen för vuxna revisionspatienter. Av rapporten från IV framgår följande statistik för tredje kvartalet 216: Av alla vårdtillfällen så var förekomsten av VRI 5,6 procent i landstinget. Förekomsten av samhällsförvärvad infektion var 13,1 procent vilket innebär att infektionen inte har uppkommit under vårdtillfället. Postoperativa infektioner var vanligaste orsaken till VRI och utgjorde 28 procent. Urinvägsinfektioner med och utan feber var också en vanlig orsak till VRI och utgjorde 2,8 procent. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Upplevelsen av god tillgänglighet var enligt mätningar i kollektivtrafikbarometern 69 procent 216. Detta är en minskning jämfört med föregående år då 7 procent upplevde en god tillgänglighet inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Marknadsandelen för 216 var 24 procent. Detta är en minskning jämfört med föregående år då marknadsandelen var 27 procent. 22 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

44 Bilaga 6 a Ekonomi STRATEGISKT MÅL Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Mål från styrkortet Budget ska hållas. Budgeten 216 är 252 miljoner kronor. Utfallet 216 är 357 miljoner kronor. På styrelse-/nämndnivå når alla ett resultat enligt budget eller bättre förutom fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. EN EFFEKTIV VERKSAMHET Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde nås målet delvis medan det inte nås för vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden kan inte mäta målet. Kulturnämnden når målet delvis. Inom fastighets- och servicenämnden anges att målet nås. Akademiska sjukhuset anger att målet delvis nås. Sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen, främst vad gäller öppenvården. Kostnadsökningstakten är samtidigt den lägsta på flera år, vilket innebär att det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation, som sjukhuset arbetar med, och då riktat till berörda verksamheter. På Lasarettet i Enköping är totalkostnaden i förhållande till produktionen (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) lägre än 215 (-3,3 procent), vilket innebär att målet har uppnåtts. Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 216 än 215 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader 215. Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras av många vakanta tjänster under 215. Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat. Kollektivtrafiknämnden har valt att mäta detta genom att ange kostnad per påstigande resenär. Vid tidpunkten för denna redovisning saknades exakt uppgift om resandet. Därför sker redovisning av detta mål senare under 217. Kulturnämnden har två mål som mäter effektiviteten. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre och kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre. Det förstnämnda målet nås medan det andra målet delvis nås. Inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde nås målet då både Landstingsservice och Landstingets resurscentrum når målet. Mål från styrkortet Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 1 % ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Ingen låneupptagning har skett under 216. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

45 Bilaga 6 a Produktion STRATEGISKT MÅL Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är produktionsplanering helhetssyn på flöden och samverkan kvalitetsutvecklingsarbete STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Mål från styrkortet Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildnings produktionen. Målet har delvis uppnåtts 216 för såväl sjukhus styrelsen som vårdstyrelsen. Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har över tid utvecklat och stärkt sin produktionsplanering. För 216 saknas dock en produktionsplanering för uppdragen gällande utbildning, forskning och life science. Inom Folktandvården pågår ett utvecklings arbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och målet bedöms delvis ha uppnåtts för 216. Såväl Hälsa och habilitering som Primärvården har uppnått målet. Inom Primärvården används ett egenutvecklat verktyg och produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen. Mål från styrkortet 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har delvis uppnått detta mål 216. Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har en samlad schemaläggning för de flesta personal kategorier men på läkarsidan pågår införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet 24 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 för schemaläggning. Folktandvården liksom Primärvården har uppnått målet för 216. Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och inom Primärvården används tidbokningen i journal systemet. Inom Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis har uppnåtts. KVALITETSUTVECKLING Mål från styrkortet Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Sjukhusstyrelsen liksom vårdstyrelsen har delvis uppnått målet för 216. Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskartan. På Akademiska sjukhuset pågår arbetet med en rad olika patient processer inom ramen för värdebaserad vård och standardi serade vårdförlopp. Sjukhuset bedömer att målet delvis uppnåtts för 216. Såväl Primärvården som Folktandvården bedömer att målet har uppnåtts för 216 medan Hälsa och habilitering inte uppnått målet. Kulturnämnden, varuförsörjningsnämnden samt patientnämnden har uppnått målet för 216. Kollektivtrafiknämnden har inte uppnått målet eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte inlett arbetet angående styrkortsmålet. Fastighets- och servicenämnden har delvis uppnått målet. Inom Landstingsservice är alla huvudprocesser kartlagda och förankring pågår med verksamheterna. Landstingets resurscentrum har uppnått målet för 216. Inom förvaltningen pågår ett ständigt förbättringsarbete där förvaltningens processer uppdateras, dokumenteras och förenklas.

46 Bilaga 6 a Förnyelse STRATEGISKA MÅL Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM STRATEGISKA OMRÅDEN arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service och utvärderat olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som etablerat FoUU-råd inom alla verksamhetsområden och stärkt sin forskning och utveckling inom bland annat cancerbehandling med strålning och användning av klinisk genetik för tumördiagnostik. Lasarettet i Enköping har bland annat satsat på att utveckla nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter samt utvecklat metodiken för att genomföra händelseanalyser. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom förvaltningens ansvarsområde. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats. Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och förslag om effektivisering av trafikutbudet. Kulturnämnden har samverkat med forskare inom de strategiska områdena kultur och hälsa samt regional utveckling och patientnämnden har haft samverkan med Uppsala universitet kring kandidatuppsatser och föreläsningar. Landstingets resurscentrum har deltagit i olika nationella nätverk och förberett övertagande av nya arbetsuppgifter inför bildande av Region Uppsala. Landstingsservice har KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Mål från styrkortet Alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Lasarettet i Enköping använder metoden Mini-HTA när så är tillämpligt och under 216 har ett antal Mini-HTA genomförts. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. För Akademiska sjukhuset finns det inte en tydlig modell för ordnat införande införd för hela sjukhuset. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

47 Bilaga 6 a Medarbetare STRATEGISKA MÅL Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer RÄTT KOMPETENS Landstinget ska vara ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Kompetens försörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under året har en landstings övergripande kompetensförsörjnings process införts och i denna skattas kompetensförsörjnings läget för 132 yrkes kategorier. Syftet med p rocessen är att gemen samt arbeta ännu mer strukturerat och lång siktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i UppsalaÖrebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Flera kompetensförsörjningsåtgärder har vidtagits under året. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuk sköterskor har permanentats. För nya undersköterskor inom slutenvården pågår ett arbete med systematiserad introduktion i yrket och en pilot genomförs under 217 på Akademiska sjukhuset. Landstinget har erbjudit studielön för sjuksköterskor för vidareutbildning till specialistsjuk sköterska. Studielön avser de utbildningar som arbets givaren har prioriterat. Under året har det genomförts ett landstingsgemensamt arbete avseende medicinska sekre terare och deras arbetsuppgifter. Landstinget arbetar även med att införa en webbaserad avslutsenkät för dem som väljer att sluta för att få ytterligare underlag för eventuella åtgärder. För att bidra till snabbare integration fortsätter arbetet med språkpraktik för utländskt utbildade inom vårdyrken utanför EU/EES i samverkan med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Landstinget har förberett för införande av klinisk introduktionstjänst för läkare från EU/ 26 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 EES länder med start i mars 217 vid Primärvården och Lasarettet i Enköping. Landstinget bistår även så långt det är möjligt med praktisk tjänstgöring för personer inom våra legitimationsyrken för att uppnå svensk legitimation. För att uppnå en balans mellan anställda medarbetare och behovet av tillfällig arbetskraft det vill säga att vara oberoende av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett samarbete för kunskapsspridning och kraftsamling i frågan. Landstinget har påbörjat sitt arbete kopplat till det nationella projektet och valt att göra det som en förstärkning till den under året införda kompetens försörjningsprocessen. Det är viktigt med ett bra mottagande av studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning och en god introduktion av nyanställda inom samtliga yrkeskategorier i verksamheterna för upplevelsen av landstinget som arbetsgivare. Under året har verksamheterna utvecklat den verksamhetsförlagda utbildningen och introduktionen. Under sommaren tog landstinget emot 115 gymnasieungdomar i verksam heterna och särskilda platser fanns avsatta för ungdomar med funktionsnedsättning. Landstinget och dess verksamhetsföreträdare har deltagit vid mässor som vänder sig till studenter och nyutexaminerade, men också mässor för yrkesverksamma och har arbetat för att synliggöra verksamheterna i sociala medier. Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Flera av förvaltningarna som tar emot studenter och elever under utbildning har en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning. Vid Akademiska sjukhuset har faktorer som minskat antal vårdplatser, mindre andel erfarna medarbetare liksom inhyrd personal och ökat antal

48 Bilaga 6 a studenter påverkat den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) negativt. Arbete med förbättringsåtgärder för väl fungerande VFU har startats vid förvaltningen. Samtliga förvaltningar har en systematiserad intro duktion av nya medarbetare. frågor om motivation, styrning och ledarskap. Detta för att få ett nationellt jämförelseunderlag och analys av koppling mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Det är ett bra resultat och står sig väl i jämförelse med andra landsting och regioner. ENGAGERADE MEDARBETARE TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att landstingets verksamheter ska utvecklas och bedrivas med hög kvalitet. Landstinget har under året genomfört utvecklings- och utbildningsinsatser om arbets miljö frågorna med målet att ha hälsofrämjande arbets platser. Syftet är att ha ett helhetsperspektiv på det som främjar hälsa, engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Under året har frågan om hälsosamma arbetstider för sjuksköterskor varit föremål för arbete tillsammans med den fackliga organisationen och detta arbete fortsätter. En medarbetarundersökning har genomförts vid samtliga förvaltningar och handlingsplaner ska tas fram vid arbets platserna för de utvecklingsområden som fram kommit i resultatet från undersökningen. Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för verksamhetens utveckling mot uppställda mål och hälsofrämjande arbetsplatser. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna har en processorienterad ledningsplattform fastställts. Med stöd av denna tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. De olika landstingsövergripande chefsutvecklings programmen för nya, erfarna och potentiella blivande chefer har genomförts och utvecklas ytterligare innehållsmässigt. Antalet chefsprogram för nya chefer, som inne håller utbildningsmoduler i arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi samt ledarskap, har utökats. Utökningen har gjorts för att samtliga nytillträdda chefer ska kunna beredas plats och få förutsättningar att kunna fullgöra sitt chefsuppdrag med ett coachande ledarskap. Ett strukturerat chefsnätverk har startats för erfarna chefer som gått chefsprogrammet och ett mentorskaps konceptet har införts. Mål från styrkortet Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 215 års mätning. Mål från styrkortet Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 1 procent. Landstingets totala HME värde år 216 blev 76 på en skala -1, detta motsvarar 4,4 i skalan 1-5 utifrån tidigare års mätningar. HME har därmed ökat något i jämförelse med 215 (4,3), dock ingick vid den mätningen inte Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor på grund av pågående omorganisation. Landstingets mätning av Hållbart medarbetar engagemang (HME) utgår från SKL:s modell med nio Samtliga förvaltningar har etablerat tydliga chefsuppdrag för sina chefer. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

49 Bilaga 6 a 28

50 Bilaga 6 a Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Utfall 216 Budget Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella kostnader Årets resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Avgår realisationsvinster Årets resultat enligt balanskrav Utfall 215 Tabell 2. Årets resultat Landstingets resultat 216 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter är 93 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,9 procent. Den största orsaken till ökningen jämfört med budget är de höga riks- och regionintäkterna, vilket främst beror på ökad vårdtyngd och en större volym än beräknat. För övrigt så understiger de flesta andra intäktsposter budgeterad volym. Verksamhetens kostnader är 112 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar,8 procent. Personalkostnaderna överstiger budgeterad nivå med,9 procent och beror på högre pensionskostnader än budgeterat. Den post som har en stor negativ procentuell avvikelse är medicinsk service. Anledningen till avvikelsen är en allt för lågt satt budget, denna understiger utfallet 215. Avskrivningskostnaderna är 23 miljoner kronor eller 4,3 procent lägre än budgeterat, vilket beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat. Den stora negativa avvikelsen för finansiella intäkter beror på en allt för hög tro på hög avkastning på placerade medel vid budgeteringstillfället. Jämförelse mellan åren Resultatet 216 på 357 miljoner kronor ska jämföras med ett resultat 215 om minus 16 miljoner kronor. Största anledningen till det förbättrade resultatet är den skattehöjning som gjordes inför 216, vilket gav en ökning med 417 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har ökat med 92 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,9 procent. I verksamhetens intäkter 215 finns jämförelsestörande poster om 114 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är ökningen mellan åren 27 miljoner kronor eller 4,2 procent. Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent mellan åren. Förutom prisökning mellan åren så har snittvikten i DRG (DiagnosRelaterade Grupper) ökat, vilket tyder på en ökad vårdkomplexitet. Resterande del beror på volymökning mellan åren. Volymökningen kan främst hänvisas till intäkter utanför Uppsala-Örebro regionen, främst från Stockholm. Jämfört med förgående år har trafikintäkterna ökat med 36 miljoner kronor eller 5, procent. Det är främst försäljning av periodbiljetter som har ökat mellan åren men även enkelbiljetter har ökat mot föregående år. Intäkter för Alf-medel har minskat med 3 miljoner kronor eller minus 9,4 procent mellan åren. Orsaken till minskningen mellan åren är att förutom 215 års Alf-medel så förbrukades även upparbetade medel från tidigare år under 215. Om jämförelsestörande poster1 exkluderas för 215 har övriga intäkter minskat mellan åren med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar minus,6 procent. Jämfört med 215 har verksamhetens kostnader ökat med 52 miljoner kronor eller 3,3 procent. Personalkostnaderna har ökat med 213 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 3, procent. Förändringen av timlönekostnaden är 2,1 procent består till största del av utfall av löneöversyn. Övrig ökning är främst kopplad till ökade pensionskostnader. Köpt vård har ökat med 118 miljoner kronor eller 1,9 procent. Ökningen är främst kopplad till ökad köpt vård inom vårdcentralsuppdraget, ökade kostnader kopplat till ökat flyktingmottagande samt mer köpt vård utanför C-län. Det sistnämnda kan med stor sannolikhet kopplas till den 1 215: återbetalning AFA-försäkring avseende premier för 24 på 62 mnkr och återbetalning från SPV om 52 miljoner kronor avseende kostnadsbidrag från staten för pensionsut betalningar avseende personer anställda på Akademiska sjukhuset, när det ägdes av staten. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

51 Bilaga 6 a nya patientlagen som infördes 215, som främjar en ökad rörlighet för patienten. Läkemedelskostnaderna har ökat med 49 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen motsvaras av ökade intäkter inom läkemedelsförmånen. Trafikkostnader ökar med 64 miljoner kronor eller 4,4 procent. Detta beror till stor del på indexuppräkningar enligt avtal, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Posten övriga kostnader ökar endast med 2 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 procent. Balanskravsutredning Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. Årets resultat uppgår till plus 357 miljoner kronor och det egna kapitalet till 4 27 miljoner kronor. I årets resultat finns inga reavinster eller reaförluster. Landstinget har ett negativt balanskravsresultat från 215 på minus 143 miljoner kronor, som ska återställas. I och med det positiva balanskravsresultatet kan balanskravsunderskottet från tidigare år återställas 216. Balanskravsutredning, mnkr 216 IB ackumulerade icke återställda negativa resultat 143 Varav från Varav från Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 357 Synnerliga skäl att inte återställa UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år Tabell 3. Balanskravsutredning Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad 216 Diagram 4: Utveckling av skatter och generella statsbidrag samt nettokostnader Landstinget i Uppsala län Nettokostnadsutvecklingen 216 är 3,8 procent2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 4,3 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är de höga riks- och regionintäkterna. För 215 var nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,8 procent, vilket ska jämföras med en budgeterad utveckling om 4,5 procent. Föregående år var utvecklingen av skatter och statsbidrag 4,7 procent. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till 8 84 miljoner kronor. Föregående års utfall var miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 1,6 procent. Då ingår en skattehöjning som motsvarar 417 miljoner kronor. Om skattehöjningen exkluderas är ökningen mellan åren 5,3 procent. Jämfört mot budget är utfallet en försämring med 9 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning Den totala intäkten för de generella statsbidragen 216 är miljoner kronor. Föregående år var denna siffra miljoner kronor. Den procentuella utvecklingen mellan åren är 8,7 procent. Budgeten för de generella statsbidragen 216 var 1 33 miljoner kronor. Utfallet 216 är en stor förbättring både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Förbättringen både mot föregående år och budget beror på högre intäkter för läkemedelsförmånen kopplat till högre kostnader för läkemedel, ett nytt statsbidrag för angelägna insatser (vid budgettillfället klassificerades detta som ett specialdestinerat statsbidrag men efter nya riktlinjer från SKL så har det omklassificerats) och statsbidrag kopplat till ökat flyktingmottagande som tillkom under året. Specialdestinerade statsbidrag Procent 7 3 Verksamhetens nettokostnad och finansiering I Årsredovisning 216 Alla större specialdestinerade statsbidrag som Landstinget i Uppsala län kan ta del av ska budgeteras och hanteras centralt. För 216 är dessa statsbidrag följande; Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, Kortare väntetider i cancervården, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionssatsningen) samt Stöd till riktade insatser inom området för psykisk hälsa. Utifrån respektive statsbidrags överenskommelse har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna har under året gått enligt plan. Årets intäkt för dessa specialdestinerade statsbidrag är 167 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 172 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror på att en för hög intäkt budgeterats för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. 2 Exklusive jmfstörande poster 215: Intäkter AFA 62 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

52 Bilaga 6 a Utfall 216 Utfall 215 Förändring Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Kund Riks- och regionvård Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Tabell 4: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset Riks- och regionvårdsintäkter Landstingets intäkter för riks- och regionsjukvård i årsbokslutet 216 är miljoner kronor. Det är en ökning med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent jämfört med bokslutet 215. Den generella prisuppräkningen är på 2,7 procent så ökningen mellan åren exklusive prisuppräkningen är på 6,4 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet 2 26 miljoner kronor. Ökningen är på 175 miljoner kronor jämfört med bokslutet 215. Det är en ökning med 8,4 procent. Snittvikten i DRG har ökat med 8 procent vilket tyder på en ökad komplexitet av den vård som sålts. Samtidigt har antalet patienter ökat med 5 procent. Norra regionen står för den största ökningen i procent mellan åren (46 procent) eller 55 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom flera verksamhetsområden men återfinns framför allt inom neonatalvården. Stockholm ökar också kraftigt, 39 procent, vilket motsvarar 66 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom brännskadevården och akutmottagning. Även Övriga kunder har ökat vilket främst förklaras med ökat antal asylsökande. Dalarna är det landsting som minskat stort mellan åren. Minskningen motsvarar 6 procent och återfinns till stor del inom neurokirurgi. Verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi samt verksamhetsområde kirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har under året haft kapacitetsproblem vilket avspeglar sig på intäkterna. I synnerhet har detta gällt sektion neurokirurgi som även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset. sistnämnda ökade med 132 miljoner kronor mellan 215 och 216. Det motsvarar en ökning med 2,2 procent. Timlönekostnadens förändring på 2,1 procent och ökningen av årsarbetare med,2 procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 2,1 procent under 216 jämfört med 215. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen 216 förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Den procentuella förändringen ligger i nivå med uppräkningen av landstingets verksam heter inklusive effektiviseringskrav för 216. Antalet årsarbetare i landstinget har ökat något vid en jämförelse mellan 215 och 216. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 216 är och det är en ökning med 18 årsarbetare, motsvarande,2 procent. Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, specialistläkare, sjuksköterskor med specialfunktion medan grundutbildade sjuksköterskor, administratör vård och överläkare har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till miljoner kronor 216. Det är 5 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. Utfallet för det Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

53 Bilaga 6 a Landstingets utveckling av lönekostnaderna exklusive arbetsgivaravgifter under åren förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden , bland annat tillkom Kollektivtrafikförvaltningen 212 vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Procent Pensionskostnader Landstingets pensionskostnader inklusive och särskild löneskatt uppgår 216 till 982 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 923 miljoner kronor. Om även de finansiella kostnaderna för pensioner inkluderas är pensionskostnaden miljoner kronor. För 215 var denna siffra 996 miljoner kronor. Det som framför allt ger ökningen mellan åren är ökningen av de förmånsbestämda pensionerna. Detta beror på att fler anställda inom Landstinget i Uppsala län tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. 5 4 Läkemedelskostnader 3 Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under 216 till 898 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 215. För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 9 procent (42 miljoner kronor) jämfört med 215 och Lasarettet i Enköping ökade sina kostnader med 12 procent (1,7 miljoner kronor). Vårdcentralerna ökade kostnaden med 12 procent (21 miljoner kronor). Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 356 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 procent (4 miljoner kronor) jämfört med 215. Akademiska sjukhuset svarar för 94 procent av denna kostnad. En förklaring till den minskade ökningstakten är att nationella avtal medfört att flera slutenvårdsläkemedel nu förskrivs inom förmånen. Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid hepatit-c försåldes under året för 38 miljoner kronor. Det är en minskning med 23 miljoner kronor jämfört med 215. Landstinget i Uppsala län introducerade de nya läkemedlen snabbt och har nu behandlat flertalet personer med störst leverpåverkan. Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,3 miljarder kronor, en ökning med knappt 49 miljoner kronor (4 procent). De läkemedelsgrupper inom öppen- och slutenvård som har störst kostnad är TNF-alfa preparat med 11 miljoner kronor (vid inflammatoriska sjukdomar), nya läkemedel mot Hepatit C med 38 miljoner kronor, nya koagulantia (blodproppsförebyggande) med 27 miljoner kronor, därefter är det mindre grupper såsom läkemedel mot lymfom, ADHD och KOL. Av de 1 preparaten med högst kostnad är 7 specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. De 2 preparaten med störst kostnadsökning är huvudsakligen specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. Flertalet är onkologiska läkemedel (melanom, bröst-, prostatacancer) men även antikoagulantia med 12 miljoner kronor och ögonsjukdomar (makulaödem/degener) med 7 miljoner. Största kostnadsminskningar ses bland läkemedel vid hepatit C med 26 miljoner kronor. Kostnadsminskningar orsakade av patentutgångar och utbyte på apotek har under 216 berört medel vid depression (duloxetin) och psykos Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändring mellan åren Landstingets kostnader för inhyrd personal3 är 115 miljoner kronor. Kostnaderna 215 var 94 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare ligger relativt konstant på 6 miljoner kronor vid jämförelse mellan åren. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvård utöver läkare har ökat med 2 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 53 miljoner kronor. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom vissa specialiteter såsom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ökade under 216 till 5,6 procent. Sjukfrånvaron 215 var 5,1 procent. Sjukfrånvaron 6 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 58 procent för 216, vilket är en procentenhet högre än 215. En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper ( 29 år, 3 49 år, 5 år ) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 76 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och det är 4 miljoner kronor högre än 215. Det motsvarar en ökning på 5 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet, Total sjukfrånvaro. 3 Enligt Akademiska sjukhusets årsredovisning är 3,5 miljoner kronor under 216 respektive 2,9 miljoner kronor under 215 felbokfört på kontona för inhyrd personal och ska istället hänföras till sjukvårdstjänster. Hänsyn till detta är inte taget i uppgiften ovan. 32 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

54 Bilaga 6 a med kostnadsminskningar på 11 miljoner kronor. Investeringar Årets investeringar 216 är 1 42 miljoner kronor, varav 1 92 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 215 uppgick investeringarna till miljoner kronor, varav miljoner kronor var fastighetsinvesteringar. Landstingets totala investeringsbudget 216 är miljoner kronor. Fastighetsinvesteringar Årets fastighetsinvesteringar uppgår till 1 92 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på 422 miljoner kronor. Av utfallet 216 uppgår hyresgästinitierade investeringar (HI) till 843 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade investeringar (FI) till 249 miljoner kronor. Avvikelsen för HI-investeringar beror främst på att genomförandet av renovering av hus B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället, vilket ger en avvikelse på 154 miljoner kronor mot budget. Ett omtag för att lösa husets tekniska installationer, arbete med två större programändringar gällande läkarskeppet och IMA/ BIVA samt arbete med att få systemhandlingskalkyl i linje med tilldelade medel, har inneburit en tidsförskjutning av projektet. Även byggnation av Ingång 1 ligger under budget med 125 miljoner kronor beroende på en överskattad investeringsnivå i vid budgettillfället, till del beroende på en lägre byggtakt jämfört med budget. Utfallet för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 11 miljoner kronor under budget beroende på att ett fördjupat programarbete genomförts under 216 för att säkerställa projektets ekonomi och innehåll, vilket har inneburit en förskjutning i tid. Under hösten 216 har landstingsfullmäktige beslutat om ett genomförande av stadsbussdepån. Investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov, exempelvis ny dialysavdelning, ombyggnation av neonatalavdelning, nytt produktionskök, har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket ger en avvikelse om 127 miljoner kronor under budget. Diverse projekt har överstigit budget 216, vilket ger en effekt på 54 mnkr. Utfallet för FI-åtgärder ligger 15 miljoner kronor över budget. Övriga materiella och immateriella investeringar Utfallet för immateriella och övriga materiella investeringar är 31 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 648 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsnivåer inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde ( 262 miljoner kronor) och Kollektivtrafiknämnden ( 52 miljoner kronor). Avvikelsen inom sjukhusstyrelsens område beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har hunnit genomföra investeringarna i den takt som var tänkt. Kollektivtrafiknämndens avvikelse mot budget beror framförallt på att investeringar i radiofrekvensapparatur samt realtidssystem blivit 5 miljoner kronor lägre än budget för året. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor per den 31 december 216. Vid samma tidpunkt förra året uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. I landstingets likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 449 miljoner kronor. Utfallet blev minus 71 miljoner kronor. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 34 procent. årsbokslutet 215 var soliditeten 33 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 9 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 14 procent. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 1,9 procent jämfört med 215. Av det totala pensionsåtagandet finns 48,1 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till miljoner kronor per den 31 december 216. Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till miljoner kronor per den 31 december 216, vilket ska jämföras med miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Under året har en placering i pensionsmedel om 25 miljoner kronor gjorts. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

55 Bilaga 6 a Mnkr Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Summa Bokfört värde Marknadsvärde Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Finansiella placeringar Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Skuldtäcknings grad2, bokfört värde 18, % 15,6 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 19,4 % 16,3 % 5,2 % 2,9 % Korträntefonder 1 % 11 % Obligationsfonder 52 % 48 % Återlånade medel1 Avkastning Avkastning, vägt värde Portföljsammansättning, bokförda värden Hedgefonder Aktiefonder Kassa inklusive valutasäkring 2% 1% 36 % 36 % % 4% Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och pensions förpliktelser, mnkr 1 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel. 2 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande. Långa skulder Landstinget har, per den 31 december 216, långa skulder på totalt 489 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 429 miljoner kronor föregående år. År 212 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information 34 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 37 miljoner kronor. Lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Styrelsers, nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom specialistvård. Sjukhusstyrelsens totala resultat för 216 är minus 24 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på minus 1 miljoner kronor. Resultatet för sjukhusstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 14 miljoner vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Överskottet beror främst på lägre utfall för privata specialister. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets resultat för 216 är minus 38 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor bättre jämfört med ett budgeterat resultat på minus 1 miljoner. Resultatförbättringen jämfört med budget förklaras främst av högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnadsutvecklingen varit låg. Föregående år var resultatet minus 233 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett positivt resultat på plus,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Lasarettet har exempelvis haft högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal varit högre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 2 miljoner kronor. Vårdstyrelsen Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Vårdstyrelsens totala resultat för 216 är plus 38 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 31 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på plus 7 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader för personal och köpt vård. Folktandvården, Hälsa och habilitering och vårdstyrelsens egen verksamhet har samtliga ett överskott, medan resultatet för Primärvården är sämre än budget. Resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 27 miljoner kronor jämfört med budget. Bidragande orsaker till detta är exempelvis ökade intäkter för såld utomlänsvård samt överskott i övrig verksamhet på grund av att budgetutrymmet för nya beslut inom hälsooch sjukvård inte nyttjats fult ut under 216. Primärvården Primärvårdens resultat för 216 är minus 6,5 miljoner

56 Bilaga 6 a kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus,5 miljoner kronor. Primärvårdens negativa resultat kan bland annat förklaras av att läkemedelskostnaderna varit högre än vad förvaltningen budgeterat för. Vidare har den rörliga vårdvalsersättningen varit lägre än budgeterat som en effekt av en lägre produktion än planerat för 216. Föregående år var resultatet plus 4 miljoner kronor. Kulturnämnden Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings resultat för 216 är 6 miljoner kronor vilket är 6 miljoner bättre än budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet beror framförallt på lägre personalkostnader som en följd av flertalet vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen haft medel för glasögonbidrag till barn och unga samt FoU-medel för Primärvården som inte förbrukats under året. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Varuförsörjningsnämnden Folktandvården Folktandvårdens resultat för 216 är plus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 6 miljoner kronor. Den positiva resultatavvikelsen kan i huvudsak förklaras av lägre lönekostnader, hyreskostnader samt kostnader för tandteknik som varit lägre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Patientnämnden redovisar ett resultat på plus,15 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen beror främst på att kostnaderna för stödpersoner inom området psykiatri understiger budgeterad nivå. Föregående år var resultatet plus,17 miljoner kronor. Kulturnämnden redovisar ett resultat på plus,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Samtliga av förvaltningens verksamheter håller budget eller redovisar ett överskott med undantag för Wiks slott. Föregående år var resultatet minus,4 miljoner kronor. Varförsörjningsnämnden redovisar ett resultat på plus,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen består till största delen av lägre personalkostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet minus,3 miljoner kronor. Patientnämnden Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Fastighets- och servicenämnden Förvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum ingår i fastighets- och servicenämndens ansvarsområde. Fastighets- och servicenämnden redovisar ett resultat på minus 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 1 miljon kronor. Den negativa avvikelsen kan hänföras till Landstingservices negativa resultat. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet samt finansförvaltningen. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammantaget ett resultat på plus 349 miljoner kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på plus 337 miljoner kronor. Landstingsservice Landstingsservice resultat för 216 är minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det som främst förklarar den negativa avvikelsen är två ej budgeterade nedskrivningar. Föregående år var resultatet var minus 39 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat är 298 miljoner kronor. Resultatet är 39 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet på 337 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre pensionskostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 11 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisar ett resultat på 5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än ett budgeterat resultatet på 1 miljon kronor. Det positiva resultatet kan framförallt hänföras till vakanser, externa ej budgeterade intäkter och i viss mån lägre kostnader. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel samt centrala avgifter redovisar ett resultat på plus 52 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet kan framförallt förklaras av lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel och ST-läkartjänstgöring i allmänmedicin. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens resultat för 216 är minus 1 miljon kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 8 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämndens negativa resultat kan bland annat förklaras av lägre intäkter där exempelvis skolkortsintäkterna är lägre än budgeterat. På kostnadssidan utmärker sig kostnaderna för sjukresor som är högre än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 26 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

57 Bilaga 6 a Produktionsuppföljning Länets vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av p rivata vårdgivare som finansieras av landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter från andra län. Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Den nya patientlagen möjliggör för medborgarna att söka primärvård och öppen specialistvård i princip var som helst i landet. Dessutom finns gränsavtal med våra grannlän som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det bäst passar dem mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara på grund av bostadsort. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick 216 till 63 miljoner kronor för primärvård och öppen specialistvård. För sluten specialistvård uppgick beloppet till 273 miljoner kronor. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus. För att kvantifiera produktionen används även exempelvis antal besök av såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Antal besök används också som ett produktionsmått av Primärvården, Folk tand vården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion primärvård Det finns totalt 4 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 2 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 2 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Det totala antalet besök inom vård centrals uppdraget ökar jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken medan andra typer av besök ligger mer still. Upphandlade avtal (LOU) Förändr (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,3% ,6% ,4% ,9% Naprapater, antal besök ,2% Kiropraktorer, antal besök ,8% Närakuten antal besök Närakuten ortopedi läkarbesök Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal Tabell 6. Produktion Primärvård, upphandlade avtal 36 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning Förändr (%) Läkarbesök vårdcentral ,4% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,% Fyrionterapeutbesök vårdcentral ,8% Mödrahälsovården antal besök ,6% Barnhälsovård antal besök ,7% Vaccinatörer antal besök ,8% Privat psykoterapi, antal besök ,8% Primär hörselrehabilitering, antal besök ,4% Vårdavtal (LOV) privat och egen regi 1) Enbart privat regi Tabell 7. Produktion Primärvård, vårdval Primärvård i landstingets regi Primärvårdens verksamhet, vad gäller produktions volym för 216, planerades på en högre nivå än vad som visade sig möjligt att genomföra under året. Orsaken till den lägre produktionsvolymen än budgeterat har haft sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Antalet årsarbetare var nästan 4 färre än budgeterat och med en högre sjukfrånvaro än planerat. Rekryteringsproblemen har haft en negativ påverkan på både produktionen och tillgängligheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget. Samtidigt som produktionen varit lägre än budgeterat har antalet listade invånare hos Primärvården ökat med 3 4 personer 216 jämfört med 215. Primärvårdens totala produktion för 216 har varit tre procent högre än produktionen 215. Produktionsökningen återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med 215. Under verksamhetsåret har arbetet inom Primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Primärvården har även under 216 påbörjat förnyelsearbete för utökade e-tjänster och videobesök. Primärvård i privat regi Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Dock ökar besöken på Närakuten ortopedi fortsatt med cirka 5 procent under året. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. Ökningen är på 35 procent jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping startade upp under 215 och är nu etable rade fullt ut. Både ökad marknadsföring och ökad bemanning bidrar också till ökningen. Sjukvårdsrådgivningen ökar med cirka 1 procent mellan åren. Marknadsföringen av tjänsten 1177 har gjort att kännedom om tjänsten ökar

58 Bilaga 6 a i samhället. Numera hänvisar många mottagningar till tjänsten när de själva är stängda. Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt. I perioden ligger ökningen på 7,8 procent. Produktion specialistvård Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktions upp följningen av vård i landstingets egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produk tionsvolym. Produktionen mäts i antal kontakter ( besök). Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive öppen vård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett produk tions mått. Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket liksom vårdtillfällen mäts både i DRG-poäng och i antal. Vidare används även dagsjukvård och övriga besök som mått. Utöver den produktion som sker i landstingets egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Akademiska sjukhuset Utfall 216 Budget 216 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter ökade något jämfört med 215 samtidigt som nya behandlingsmetoder och arbetssätt innebär färre kontakttillfällen per patient. Cirka 4 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under året. Antalet riks- och regionpatienter som har fått behandling på Akademiska sjukhuset under 216 är fler i jämförelse med 215. Trots hög produktion har Akademiska sjukhuset inte uppnått målen gällande tillgänglighet. Emellertid har tillgängligheten förbättrats under hösten inom flera verksamhetsområden. Utmaningarna beträffande personalförsörjning har fortsatt under 216 vilket lett till fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. I den somatiska slutenvården har sjukhuset i genomsnitt haft 22 färre vårdplatser öppna jämfört med 215. Vidare har den ansträngda vårdplatssituationen inneburit att andelen överbeläggningar ökat jämfört med 215. Ett viktigt och fokuserat område under 216 har därför varit att säkerställa personalförsörjningen och därmed produktionen. Utfall 215* Utfall 216 jmf budget, % Utfall 216 jmf budget, antal Utfall 216 jmf 215, % Utfall 216 jmf 215, antal 1 14 Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län Övriga besök, antal varav C-län varav RR varav RR * 215 och 216 har uppgraderats med medel DRG-värde för ej DRG-satt produktion på medecinsk sektion nivå Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

59 Bilaga 6 a Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård har fortsatt under 216. Inom slutenvården har antalet DRGpoäng ökat samtidigt som antal vårdtillfällen minskat vilket innebär att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Inom öppenvården producerades det fler antal vårdkon takter jämfört med såväl föregående år som budgeterad produktionsvolym. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen överstiger budgeterad produktionsvolym. Antalet patientkontakter riks- och region är fler och vårdtyngden per patient har ökat jämfört med 215 vilket har haft en positiv effekt på riks- och region intäkterna. Under 216 har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar bland annat tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet samt kartläggning av patientflödet. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancer processer. Samarbetet med lasarettet i Enköping har stärkts ytterligare under året och sjukhuset och lasarettet arbetar gemensamt med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. Vidare har remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklats under året för att uppnå en effektivare vårdproduktion. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköpings produktion, mätt i antal kontakter, har varit hög under 216. Trots utmaningar med vakanta tjänster har produktionen varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall. Tack vare noggrann planering av befintliga personalresurser i kombination med hyrpersonal har tillgängligheten varit god under året. Lasarettsansluten hemsjukvård infördes, något senare än planerat, under senare delen av 216. Införandet av den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, medförde en hög produktion inom öppenvården, högre än såväl budgeterad som föregående års produktionsvolym. Antal slutenvårdskontakter översteg också budgeterad produktionsvolym eftersom antalet vårdplatser, under året, varit fler än budgeterat vilket blev en konsekvens av senareläggandet av LAH. Medelvårdtiden på lasarettet har minskat något jämfört med 215. Anledningen är delvis att patienter som tidigare varit inneliggande nu vårdas inom LAH. Vidare har överbeläggningarna minskat jämfört med föregående år. Utfall 216 jmf 215, % Utfall 216 jmf 215, antal Lassarettet i Enköping Utfall 216 Budget 216 Utfall 215* Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Utfall 216 jmf budget, % Utfall 216 jmf budget, antal Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län: Hemsjukvårdsbesök* varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR varav RR Läkarbesök, antal varav C-län Övriga besök, antal varav C-län varav RR varav RR * På grund av uppskjutet systemstöd har inte hemsjukvårdsbesöken (LAH) redovisats i produktionsutfallet under året. Samtidigt som dessa besök varit inkluderade i produktionsbudgeten. Tabellen redovisar resultatet inklusive hemsjukvårdsbesök i utfallet vilket är den faktiska produktionen som utförts på lasarettet under 216. Tabell 9. Produktion Lassarettet i Enköping, inklusive Hemsjukvårdsbesök 38 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

60 Bilaga 6 a Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Hälsa och habiliterings totala produktion är under budgeterad produktionsvolym 216. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksam heterna, under året, haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är högre än budgeterat, detta trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser varit öppna. Orsaken till färre antal öppna närvårdsplatser beror på vakanta tjänster. Arbetet med att möjliggöra fullt platsutnyttjande pågår emellertid på förvaltningen. Antalet läkarbesök för 216 är högre än budgeterat vilket beror på att Cosmos asyl och integration har utfört fler hälsoundersökningar än budgeterat. Jämfört med 215 uppvisar Hälsa och habilitering en lägre produktion med 1 procent vilket främst beror på lägre produktion inom övriga besök. Under 216 har en ny verksamhet öppnat, Sprutbytet. Detta för att skapa bättre förutsätt ningar för jämlik och tillgänglig vård för berörd patientgrupp. Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad produktionsvolym 216. Emellertid har produktionen varit högre 216 jämfört med 215. Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Ökningen av antalet besök, som är 3 procent, har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Vidare har ett antal nya behandlingsrum tagits i bruk. Vårdefterfrågan har varit mycket stor under 216 inom Folktandvården. Trots detta har förvaltningen lyckats förbättra tillgängligheten och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7 8 procent. En verksamhet som har ökat kraftigt under 216 är den mobila tandvårdsverksamheten. Ökningen har inne burit att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Hälsa och Habilitering Besök Habilitering för barn Utfall 216 Utfall 215 Förändr (%) 21,2% Besök Hjälpmedelscentralen ,5% Besök Landstingets audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) ,1% Besök Hörcentralen (fördjupad hörsel-rehabilitering) ,4% Besök Syncentralen ,3% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,5% ,8% Utfall 216 Utfall 215 Förändr (%) Antal besök ,2% Antal kunder utifrån personnummer ,9% Antal undersökta ,6% varav barn ,8% Antal besök ,5% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,2% ,6% Besök Särskild vård och integration Tabell 1. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Allmäntandvård Specialisttandvård Kötider i månader, endodonti ,3% Kötider i månader, parodontit Kötider i månader, protetik 8 1,% Kötider i månader, bettfysiologi ,7% ,3% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott Tabell 11. Produktion Folktandvården Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

61 Bilaga 6 a Vårdval och privata specialister Landstinget tillhör de landsting i landet som har flest antal vårdval. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och att antalet besök har ökat som en följd av detta. Mellan åren ses en fortsatt minskning av antalet besök hos specialistläkare på nationella taxan. Den största minskningen har skett inom obstetrik och gynekologi där antalet utförare har minskat. Det har även skett ett antal pensionsavgångar under perioden. Under hösten har ett antal nya utövare startat upp men produktionen har ännu inte riktigt fått genomslag i ökat antal besök. Även fysioterapeuter på taxan har minskat. Inom vårdvalen ökar totalt sett antalet besök. Det är framför allt de senast införda vårdvalen som ökar kraftigt. Specialiserad ögonsjukvård har fått ny aktör och ökar med över 5 procent mellan åren. Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård ökar med 27 procent mellan åren. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still i sin produktion alternativt minskar något. Mammografin hade under första delen av året problem med utrustningen och under våren minskade antalet besök. Planen var dock att innan årsskiftet vara tillbaka i full volym samt ha kommit ikapp med köerna vilket nu inte har skett. En uppdatering av RIS (röntgeninformations system) har gjort att det blivit problem med kallelsesystemet. Verksamheten har dessutom haft problem med beman ningen under hösten vilket lett till att produktionen inte kunnat ökas som planerats. Elisabethsjukhuset har en kraftig ökning av operationer inom handkirurgi. Den psykiatriska verksamheten i norra länsdelen har tidigare haft problem med bemanningen men ligger nu på en mer stabil nivå mellan åren. Ett visst tapp har dock skett under de sista månaderna 216. Utfall 216 Utfall 215 Förändr (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,1% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,7% Utfall 216 Utfall 215 Förändr (%) Specialistvård, nationella taxan Tabell 12. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Koloskopier, antal undersökningar ,6% ,3% Mammografi kliniska undersökningar ,1% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,8% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,1% Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer ,3% Handkirurgi Operationer ,7% Mammografi screening, antal undersökningar Elisabetsjukhuset: Rehabilitering, dygn Barnspecialist öppenvård ,6% ,6% Utfall 216 Utfall 215 Förändr (%) ,4% ,% ,1% 8,3% Tabell 14. Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal Specialistvård, vårdval (LOV) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök1 Gynekologi i öppenvård : 2 Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer ,4% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök ,6% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer2 Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök1 Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök1 1) Enbart privat driven vård. 2) Landstingsdriven och privat driven vård. Tabell 13. Produktion specialistvård, vårdval 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning ,7% ,2%

62 Bilaga 6 a Hel- och delägda aktiebolag Helägda1 bolag inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Upplands Lokaltrafik AB Gamla Uppsala Buss-koncernen omfattar, utöver moder bolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotter bolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUB:s huvudverksamhet är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställnings central, samt utveckling och underhåll av datasystem. Koncernen har idag 545 medarbetare varav 19 stycken är anställda i Prebus. Under 216 har 3 ledbussar, varav åtta biogasdrivna bussar, köpts in och satts i trafik. 1 av dessa innebar utbyte i förtid efter en extra fordonsbeställning från KTF UL, där man ville utöka andelen ledbussar. Andel fordon körda på HVO (1 procent fossilfritt bränsle) har utökats under året och omfattar vid årets slut 52 stadsbussar samt en del övriga fordon i verksamheten. Detta tillsammans med biogas och den fossilfria andelen i dieseln har lett till att hela 69,9 procent av GUB:s körda kilometer i stadsbussflottan var fossilfria under år 216. Under försommaren startade, efter uppdrag från UL, en utökning av hållplatsunderhåll där service av hållplatser i hela UL:s trafikområde ingår i uppdraget. Organisation och resurser anpassade till uppdraget har tillsatts. Rekrytering av ny VD inleddes under våren och i mitten av december tog styrelsen beslut om anställning av ny VD. Tillträde kommer att ske under april 217 och nuvarande VD planeras gå i pension under sensommaren. I GUB:s Affärsplan 216 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för år 216 visar god måluppfyllelse. Landstingets avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Bolagets främsta verksamhet är att under året fakturera de tidigare ägarnas respektive andel av finansieringen, för vidare betalning till Trafikverket. I övrigt har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) Soliditet (%) 5 5 Investeringar (mnkr) Eget kapital (mnkr) 9 9 Medelantalet anställda (antal) Sjukfrånvaro (%) Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Tabell 16. Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 212, vilande. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Gamla Uppsala Busskoncern Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) 1 83 Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) ,7 9,1 Sjukfrånvaro (%) Investeringar (mnkr) Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) Sjukfrånvaro (%) Tabell 17. AB Uppsalabuss Tabell 15. Gamla Uppsala Busskoncernen 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

63 Bilaga 6 a Regional verksamhet och stiftelser Regional verksamhet och stiftelser Landstinget i Uppsala län har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet Uppsala län 216 har varit ett år präglat av förändring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. En av de större verksamhetsmässiga processerna har varit framtagandet av ett förslag till regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Efter över 1 dialogmöten och konferenser samt en bred remissomgång fastställdes utvecklingsstrategin av förbundsfullmäktige den 16 december 216. Fullmäktige beslutade även att rekommendera det nybildade regionfullmäktige att åter fastställa strategin för att deklarera organisationens nya utvecklingsansvar. Samarbetet kring olika EU-program i Östra Mellansverige har lett till att flera utvecklingsprojekt i Uppsala län har beviljats medel, bland annat för språkstödjande insatser för vårdpersonal, snabbspår till vården för nyanlända och utveckling av life sciencesektorn genom ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och etablerad industri. Inom FoU-stödsområdet är workshops inom rehabiliteringsområdet, seminarier om fallskadeprevention och Forskning Pågår-konferens med funktionshindertema exempel på stöd som regionförbundet svarat för. I förhållande till verksamhetsplan 216 bedöms den samlade måluppfyllelsen som god. Verksamheten 216 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Till följd av regionbildningen och kostnader av engångskaraktär för avvecklingen av verksamheten uppvisar förbundets resultat ett underskott på 2,5 miljoner kronor för 216. Detta underskott täcks genom beslut i förbundsfullmäktige av förbundets egna kapital. Regionförbundet uppnår trots denna justering det finansiella målet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Musik i Uppland Stiftelsen Musik i Upplands verksamhet för 216 finns beskriven i Kulturplanen för Uppsala län Verksamheten följer den planen. En stor del av Musik i Upplands verksamhet består av löpande produktioner år från år, till exempel abonnemangsserierna, Konsertkarusellen, El Sistema och barnverksamhet. Under senare år har verksamheten utökats och inklu- 42 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 derar nu även studiebesök för barn, öppna repetitioner för allmänheten och Öppna dörrar för SFI elever. Under året har Musik i Uppland arbetat för öppenhet och transparens inom produktion/administration och för en digitalisering av verksamheten, ett arbete som har genomsyrat hela verksamheten. Tillgänglighetsanpassningen av hemsidan har färdigställts enligt de krav som var inför 216 men arbetet har fortsatt med fler nivåer, vilket lett till ett plattformsbyte. Utfallet för 216 är positivt i förhållande till budget, med ett utfall efter skatt om,5 miljoner kronor jämfört med en nollbudget. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året 216, i allt väsentligt, följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomi i balans. Under våren 216 förvärvade Upplandsstiftelsen ön Björn i Björns skärgård av Tierps kommun för,5 miljoner kronor. Syftet med förvärvet är att bevara öns natur- och kulturmiljöer. Upplandsstiftelsens stämma beslutade i ett andra beslut vid mötet den 16 december att genomföra förändringar i stadgarna. Detta som ett resultat av förhandlingar om stiftelsens organisation i samband med att länet övergår till region med start 1 januari 217. Förändringarna innebär att medlemsavgiften flyttas över till Region Uppsala i sin helhet. Detta medför också att Region Uppsala får majoritet i stiftelsens stämma. Verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen utan större avsteg. Det ekonomiska resultatet uppvisar ett underskott på,4 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett budgeterat överskott om cirka,2 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till detta överdrag av budgeten är att pensionskostnaderna blev högre än förväntat. Upplandsmuseet Den Regionala kulturplanen för Uppsala län har varit vägledande för verksamhetens inriktning. Vissa strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i planen och dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan 216. Under 216 har Upplandsmuseet visat nio utställningar, varav sex egenproducerade. I anslutning till utställningarnas teman har museet arrangerat program i olika former i museibyggnaden. Museet bedriver även kontinuerligt en omfattande pedagogisk verksamhet för skolelever i museibyggnaden, på friluftsmuseet Disagården samt vid besök i länets kommuner. Stora projekt, inom museets forskningsavdelning, har under året varit; Uppsala domkyrka, Historiska källor och ekologi, Folkhemmets bilder samt Skuldsatt i Torstuna fri från synd i BishopHill. Vidare har den nionde delen i bokverket Uppsala domkyrka färdigställts, producerats och lanserats under hösten. Boken Sparade ögonblick

64 Bilaga 6 a folkhemmets pressbilder från Uppland, slutfördes och presenterades vid en release i slutet av året. På uppdrag av Svenska kyrkan har en inventering gjorts av gravplatser och gravvårdar på 14 kyrkogårdar. I Alsike utfördes en slutundersökning av ett gravfält med totalt 11 gravar. Under året har ett sensationellt runstensfynd gjorts vid Hagby kyrka. Runstenen som är ristad i mitten av 1-talet av en känd runristare vid namn Fot, är omtalad och avbildad i slutet av 16-talet då den låg i det senmedeltida vapenhuset som tröskelsten. Under 216 firade den svenska hembygdsrörelsen 1-årsjubileum, vilket även manifesterades regionalt, bland annat med Hembygdsföreningens dag den 2 augusti på Disagården. Stiftelsen Upplandsmuseet visar ett resultat om cirka,7 miljoner kronor för 216. Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken har under 216 haft sitt första hela verksamhetsår med reguljär klinisk drift. Upptrappning av patientvolymen pågår, dock har den inte följt den kurva som togs fram för tio år sedan, men har i stort sett följt den som gäller för jämförbara nystartade kliniker internationellt. Antal behandlingsfraktioner har varit cirka 5 procent av budgeterat måltal. Under året har KAS fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden på hotellet var totalt för året 46 procent jämfört med budgeterat 58 procent. Den 31 december 216 fanns 22 fast anställda på Skandionkliniken, samt 14 fast anställda på Hotel von Kraemer. Förbundsdirektören gick i pension i slutet av sommaren och en ny började sitt uppdrag i slutet av oktober. I årsredovisningen för 216 redovisar KAS totalt ett resultat på minus 38 miljoner kronor, att jämföras mot budgeterat minus 26 miljoner kronor. Skandionkliniken redovisar en negativ avvikelse mot budget med cirka 8 miljoner kronor, främst på grund av lägre fraktionsintäkter än planerat. Hotel von Kraemer redovisar en negativ avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor beroende på lägre gästantal än förväntat. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

65 Bilaga 6 a FINANSIELLT BOKSLUT 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

66 Bilaga 6 a Resultaträkning Landstingets årsbudget Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 9a 3 9a Årets resultat enligt balanskravet 9a Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

67 Bilaga 6 a Balansräkning Landstinget Belopp i miljoner kronor Not Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital 19 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 46 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

68 Bilaga 6 a Kassaflödesanalys Landstinget Belopp i miljoner kronor Not Landstingets årsbudget Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering skatt på årets resultat i koncernbolag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av maskiner och inventarier Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga skulder Minskning/ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 21 Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

69 Bilaga 6 a Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom landstinget, de helägda trafikbolagen; Gamla Uppsalabuss Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och Aktiebolaget Uppsalabuss (UB), Inga förändringar har skett i koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år 216. De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen, då omfattningen är obetydlig (RKR:s rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa före kommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 2 mnkr. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodi seringar har inom landstinget satts till ett prisbas belopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 214 togs ett gemensamt förslag fram inom 48 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 SKL:s nätverk för redovisningschefer, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Nätverket för ekonomidirektörer inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december 216 har huvudsakligen bokförts i januari 217. En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt år inte gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Landstinget tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (2-6 år) Byggnads- och markinventarier (1-3 år) Stomme (3-6 år) Tak (4 år) Fasad (2-4 år) Inre ytskikt (2 år) Installationer (15-3 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3-1 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, d.v.s. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för

70 Bilaga 6 a materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas inte uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation nr En uppdelad redo visning på egen upparbetning och externt förvärv har inte bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till lands tingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR 11.4, antog landstingsfullmäktige, under 214, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig kompo nent redovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per 1 januari 214. I allt väsentligt omfattade omräkningen landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 214 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med 214. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer RKR:s rekom mendation nr 2. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 24 som byggnader. Bidrag till statlig infrastruktur Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 213, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 7, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskulds beräkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensions avgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensions place rings reglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år 211. Från årsbokslutet 212 ingår även lokal hyresavtal. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

71 Bilaga 6 a Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Landstinget Koncernen Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Trafikintäkter Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Kostnadsbidrag SPV Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Försäkringsersättningar Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar år 24 Övriga intäkter Summa Belopp i miljoner kronor NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Landstinget Belopp i miljoner kronor Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso- och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter Medicinsk service mm Sjukvårdsmaterial mm Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag infrastruktur Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi mm Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Kostnader för drivmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Utrangering av anläggningstillgångar Övriga kostnader Övriga kostnader 5 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 Koncernen

72 Bilaga 6 a Upplysning om leasing lämnas i not 26 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Landstinget Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT-utrustning Maskiner och inventarier Summa Belopp i miljoner kronor NOT 4 SKATTEINTÄKTER Landstinget Koncernen Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning Summa Belopp i miljoner kronor NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Landstinget Koncernen Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa Belopp i miljoner kronor NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Landstinget Koncernen Ränteintäkter Utdelningar Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter Summa Belopp i miljoner kronor Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

73 Bilaga 6 a NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Landstinget Koncernen Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF Citybanan indexjustering Övriga finansiella kostnader Summa Belopp i miljoner kronor LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag NOT 8 ÅRETS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) Belopp i miljoner kronor Verksamhetens netto- Poster utanför verks.- Styrelse/nämnd kostnader resultatet a) Anslag/ ersättningar Resultat Resultat Budget netto Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 9 Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Summa sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Summa vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Regional verksamhet Finansiell verksamhet Övriga centrala funktioner Summa landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Kollektivtrafiknämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Summa Landstinget i Uppsala län b) a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Internränta beräknas med 2,4 p rocent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. 52 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

74 Bilaga 6 a NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader Återföring av orealiserad förlust värdepapper Summa NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar 24 Kostnadsbidrag SPV Summa NOT 1 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Omrubricering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde immateriella anläggningstillgångar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

75 Bilaga 6 a NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Landstinget Belopp i miljoner kronor Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Restvärde mark Byggnader Landstinget Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering 54 Koncernen Koncernen Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde byggnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

76 Bilaga 6 a NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde maskiner och inventarier Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

77 Bilaga 6 a NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Garantikapital LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag SPECIFIKATION AKTIER LANDSTINGET Upplands Lokaltrafik AB Dotterbolag: Canbus i Uppland AB Intressebolag: BIMS KB BIMS AB Biogas Uppland AB Främmande bolag: Mälardalstrafiken MÄLAB AB Samtrafiken i Sverige AB Anskaffningsvärde, tkr Värde per aktie vid inköp, kr Ägd andel procent , 1, 24,4 5, 2,5 2, AB Uppsalabuss ,99 Gamla Uppsala Buss AB Dotterbolag: Uppsala Läns Trafik AB AB Prebus , AB Transitio Inera AB Summa 56 Antal Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 1, 1, , 4,8

78 Bilaga 6 a NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering Summa Landstingsstyrelsen avgav i maj 27 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 29 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 213, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. NOT 15 FÖRRÅD Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt Summa NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Summa Koncernen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

79 Bilaga 6 a NOT 17 KORTFRISTIGA FINANSIELLA PLACERINGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa Marknadsvärden Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Specifikation av finansiella placeringar Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Pensionsplacering Övrig placering Summa Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst NOT 18 KASSA OCH BANK Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Plusgirot/Nordea Swedbank Handelsbanken SE-banken Kassa Gåvotillgångar Summa Landstinget har en checkräkningskredit på 6 miljoner kronor, av vilken 65 miljoner kronor var utnyttjad per Specifikation av kassa och bank Belopp i miljoner kronor 58 Landstinget Koncernen Pensionsplacering Övrig likviditet Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

80 Bilaga 6 a NOT 19 EGET KAPITAL Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Ingående värde Årets resultat Summa NOT 2 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsatt till pensioner Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad Specifikation avsatt till pensioner Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Ålderspension enl särskilt beslut Summa pensioner Löneskatt Summa Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Från och med redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner, visstidspensioner och avsättning för pensioner till förtroendevalda ingår också, enligt gällande bestämmelser. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 5, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 1 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalender månader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

81 Bilaga 6 a NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Specifikation andra avsättningar Belopp i miljoner kronor IB Årets avsättning Ianspråktaget under året UB Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Landstingsstyrelsen angav i maj 27 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 29 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari 28. I december 216 fullgjordes den sista betalningen avseende medfinansieringen. NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Lån Nordea för byggnation av bussdepå Lån Kommuninvest Utnyttjad checkräkningskredit Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Belopp i miljoner kronor Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut 6 Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom 1 år 2 3 år 3 5 år Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

82 Bilaga 6 a NOT 22A SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 212 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 2 december 212. Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars 221. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars 221. Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars 221. Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/ Landstinget Koncernen Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 12,3 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 13,5 miljoner kronor). Hade dock Upplands Lokaltrafik AB, istället för nuvarande lösning, valt att teckna ett traditionellt fasträntelån vid samma tillfälle på samma löptid,så hade en sådan lösning kostat cirka 1,9 miljoner kronor per år mer, jämfört med den fasträntelösning som nu gäller. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

83 Bilaga 6 a NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Landstinget Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda statsbidragsintäkter Förutbetalda intäkter Summa Koncernen NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % Summa Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån Summa Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. 62 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

84 Bilaga 6 a Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 216 uppgår premien till 45 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 25 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas och medlemslandstingens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångar till miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 295 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 289 miljoner kronor. Den 31 augusti 216 gick Landstinget dessutom i solidarisk borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 153 mnkr. NOT 26 HYRES- OCH LEASINGAVTAL Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 211 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 8 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat Landstinget Koncernen avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år 17 avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

85 Bilaga 6 a Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Landstinget Koncernen De operationella avtalen är totalt 214 stycken, inklusive lokalhyresavtal (föregående år 288 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år miljoner kronor (föregående år 273 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är 1 35 stycken (föregående år 898 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. NOT 27 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Landstinget Belopp i miljoner kronor Koncernen Försäljning av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar 25 Kostnadsbidrag SPV Summa NOT 28 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Landstinget Belopp i miljoner kronor 64 Koncernen Av- och nedskrivningar Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Kostnadsbidrag SPV Övrigt Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

86 Bilaga 6 a Ekonomiska definitioner och ordlista Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. BEON bästa effektiva omhändertagandenivån, är systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. DRG diagnosrelaterade grupper, är ett mått på vårdproduktion och mäter olika diagnosers relativa resursåtgång. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. E-hälsa omfattar såväl digital infrastruktur som e-tjänster i form av vårdtjänster och invånartjänster. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Jämförelsestörande poster är poster som är sällan förekommande och överstiger 2 mnkr. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Palliativ vård omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Hbtq är en på svenska vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Hbtq-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande för målgruppen. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. HTA är en systematisk och oberoende utvärdering av behandlingsmetoders effekter, biverkningar, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. Mini-HTA är en förenklad variant av HTA. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

87 Bilaga 6 a INTERN KONTROLL 66 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

88 Bilaga 6 a En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen inom en verksamhet. Landstings styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom landstinget och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje nämnd respektive styrelse inom landstinget, har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. Internkontrollplanen ska innehålla en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som svarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapporteringen ska ske I nämnders, styrelsers och förvaltningars respektive årsredovisning ska en avrapportering ske angående hur verksamhets organisation för intern kontroll sett ut och vilka som samordnat arbetet. En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt internkontrollplanen, dels utifrån hur det löpande kontrollarbetet fungerat, under det gångna året. Återrapportering från dotterbolag Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag har under året fortsatt omfattat områdena IT-säkerhet och bränsleresurser. Bolaget har under året arbetat vidare med de ingående kontrollmomenten och i och med detta fått ytterligare en bättre struktur på rapportering och uppföljning inom dessa områden. Ingen återrapportering sker från dotterbolagen Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och Aktiebolaget Uppsalabuss, då dessa verksamheter är vilande. av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av ekonomienheten. Inför 216 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som år 216 omfattats av nio rutiner. Samtliga identifierade kontroller har genomförts och när det gäller sex av rutinerna har avvikelser noterats och/eller är rutinerna i behov av utveckling. Primärvården Den interna kontrollen inom Primärvården är samordnad i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga kontrollplanen identifierar förvaltningen kontrollpunkter, vilka godkänns av politiken. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Under 216 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under 216 har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser mot budget, attestrutinen, vårdgarantin, diarieföring och rutiner vid avvikelsehantering. Uppföljningen har främst genomförts i samband med månadsuppföljningarna. Under 216 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller tre av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Folktandvården Akademiska sjukhusets internkontroll 216 har samordnats inom sjukhusadministrationen. Resultatet visar att rutinerna överlag är funktionella, men att det finns behov av att förtydliga och informera om fastställda rutiner. Flera sådana genomförda eller pågående projekt har initierats i syfte att komma tillrätta med identifierade möjliga eller konstaterade brister. Folktandvårdens internkontroll har utförts enligt den fastlagda planen. Detta sker i samarbete med processägarna. Drift och försörjningsansvarig samordnar arbetet på Folktandvården. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. Uppföljning sker regelbundet av Medcontrol. Vidare kontrolleras avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp och patienternas sköljvatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla Folktandvårdskliniker finns det kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar de kontroller som utförs löpande. Under 216 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Lasarettet i Enköping Kollektivtrafikförvaltningen På Lasarettet i Enköping har internkontrollplanen följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen innehåller sju kontrollmoment. Ett moment är kopplat till resandestatistik, ett till dokumentation av arbetsrutiner, två moment är kopplade till trafikproduktionen och övriga tre Återrapportering från förvaltningarna Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

89 Bilaga 6 a moment är kopplade till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Kultur och bildning Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. För 216 har få avvikelser noterats i de kontroller som genomförts. Dock har flera kontroller inte genomförts under året, som en följd av hög arbetsbelastning och bristande rutiner i samband med överlämning till ny personal. Rutinerna för internkontrollen behöver utvecklas ytterligare och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Landstingets resurscentrum Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har fungerat väl under 216. Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera lösningar för att åtgärda avvikelserna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Landstingsservice Landstingsservices internkontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från avdelningarna. Administration och samordning av planen hanteras av Landstingsservice ekonomichef. Förvaltningen har en etablerad rutin för att definiera och följa upp internkontrollmål och dess utfall med varierande periodicitet. Landstingets modell för intern kontrollplan som anger olika perspektiv har tillämpats även 216. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller nio av kontrollmålen har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling, varav två av avvikelserna kommer att behöva följas upp ytterligare under 217. Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämndens(VFN) interna kontroll består av ett antal mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichef och utförs 68 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216 i olika intervaller av upphandlingschef, ekonomichef och assistenter. Inför nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden i verksamhetsplanen som skall kontrolleras och detta beslutas sedan i VFN. Den interna kontrollen redovisas och följs upp löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret och föredras av förvaltningens förvaltnings- och ekonomichef under en stående punkt på dagordningen för intern kontroll. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller en av rutinerna har mindre avvikelser noterats. Patientnämnden Patientnämnden arbetar systematiskt med uppföljning av aktuella processer. Ett kontrollmoment finns för varje process samt tidsplan när och hur ofta åtgärder ska göras. Det systematiska arbetet finns med som en punkt på varje avdelningsmöte. Internkontrollplan revideras och presenteras för den politiska nämnden 1 gång per år. Inga avvikelser har noterats 216. Landstingets ledningskontor Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i planen för intern kontroll. Det vill säga rutiner/processer har granskats för att identifiera brister, samt vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling.

90 Bilaga 6 a 69

91 Bilaga 6 a NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 7 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

92 Bilaga 6 a NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE1 Genomsnittligt antal årsarbetare 214 Genomsnittligt antal årsarbetare 215 Genomsnittligt antal årsarbetare 216 Förändring i antal Procentuell förändring ,2 % ,4 % 8,8 % 14,3% 1,3 % 18,6 % 4,5 % 6, % 2,8 % 4,1 % 4,5 %,2 % 2,5 % %,4 % 4,9 % 5,2 % 3,7 % 2,8 % 3,8 % 4,5 % Totalt Varav urval på yrkesgrupp: Handläggare Specialistläkare Sjuksköterska specialfunktion Undersköterska Läkare, ej leg AT Tandsköterska Barnmorska Biomed. analytiker Tandläkare Läkare ej leg, annan Sjuksköterska specialistutbildad Ssk, annan specialistinriktning Tandhygienist Sjukgymnast Distriktsläkare Psykolog Läkare leg ST Överläkare Administratör vård Sjuksköterska Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 215 och 216. År 214 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA Totalt Varav: Män Kvinnor Antal anställda nov 215 Antal anställda nov 216 Förändring i antal Procentuell förändring ,4 % %,5 % Sett till könsfördelningen är 77 procent av de anställda kvinnor och 23 procent män. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

93 Bilaga 6 a TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR Genomsnittlig timlönekostnad år 215 Genomsnittlig timlönekostnad år 216 Procentuell förändring 234,66 239,57 2,1 % Totalt Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi. TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 215 År 216 Förändring mellan åren År 215 År 216 Förändring mellan åren År 215 År 216 Förändring mellan åren Totalt 5,1 5,6,5 5,9 6,4,5 2,8 3,1,3 29 år 3 49 år 5 år 4,6 4,8 5,8 4,9 5,2 6,3,3,4,5 5, 5,7 6,3 5,3 6,1 6,9,3,4,6 2,9 2,1 3,8 3,2 2,4 3,9,2,3,1 SJUKFRÅNVARO 6 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 6 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 6 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 6 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År År Förändring mellan åren År 215 År 216 Förändring mellan åren År 215 År 216 Förändring mellan åren Totalt 2,9 3,2,3 3,4 3,8,4 1,3 1,4,1 29 år 3 49 år 5 år 1,8 2,7 3,5 1,9 3, 3,8,1,3,3 2,1 3,3 3,9 2,1 3,7 4,3,4,4,9,7 2,1,9 1, 2,1,3 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 6 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är densamma som 215, det vill säga 57 procent. 72 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

94 Bilaga 6 a REVISIONSBERÄTTELSE Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

95 Bilaga 6 a Revisionsberättelse avseende 216 års förvaltning 74 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 216

96 Bilaga 6 a

97 Bilaga 6 b Regionstyrelsen Särskilt yttrande Ärende 6 Årsredovisning 216 Landstinget i Uppsala län Det ekonomiska resultatet för 216 ser bra ut men bakom siffrorna döljer sig dels en rejäl skattehöjning och dels en hel del som inte blivit gjort, och inte minst fortsatt långa vårdköer. Den skattehöjningen på 55 öre inför 216 och som har givit 417 mkr i ökade intäkter, gjordes inte för att klara vårdbehov och kapa vårdköer, utan för att klara ett ekonomiskt plusresultat efter föregående års underskott. Fokus under 216 har också varit att minska kostnadsökningen och att Akademiska sjukhuset ska klara sin ekonomi. Förutom skattehöjningen har också intäkterna för riks- och regionvården ökat med 197 mkr jämfört med 215 beroende på en ökad produktion och ändrad prislista. Akademiska sjukhuset hade budgeterat med en oförändrad produktionsvolym och därmed en lägre intäkt. Av de 167 mkr som landstinget fått som specialdestinerade statsbidrag har bara 12 mkr används för sitt ändamål. Det är alltså 65 mkr som gått direkt till att förbättra det ekonomiska resultatet i stället för sitt ändamål. Akademiska sjukhuset gör ett resultat som är 62 mkr bättre än budgeterat. I det resultatet finns förutom den ökade intäkten för riks- och regionvården även kostnader som uteblivit eller inte genomförts. Planerade men ej genomförda investeringar har medfört uteblivna avskrivningskostnader på 27 mkr, tillnyktringsenhet som ej blev av 9 mkr, vårdnära service enligt beslut i Produktionsstyrelsen som inte genomförts beräknat till 12 mkr; totalt 48 mkr. Till det ska läggas att ca 22 vårdplatser fler var stängda än under 215. Svårt att avgöra hur en förbättrad bemanning med fler öppna vårdplatser hade slagit ekonomiskt. Ökade personaloch materialkostnader men också ökade riks- och regionvårdsintäkter. Sannolikt också lägre kostnader för inhyrd personal. Lasarettet i Enköping klarade sin budget trots att genomförandet av lasarettsanknuten vård inte kunder genomföras enligt plan. Det hade dock varit bättre om lasarettet hade fått, eller använt, mer resurser för fler operationer istället för att tvingas klara ett nollresultat.. Kapaciteten finns men det behövs resurser. Vänsterpartiet har försökt att fokusera på vårdbehov och vårdköer i första hand. Det måste vara den viktigaste uppgiften för ett landsting. Tyvärr såg vi inga satsningar för en förbättrad vård och mer vård. Sammantaget har det inneburit att vårdköerna fortsatt är långa och andelen som får vård eller läkarbesök inom vårdgarantin har inte förbättrats. Befolkningen i länet ökade med 72 personer ifjol och andelen äldre blir allt högre. Det gångna året visar att det måste till resurser för fler öppna vårdplatser, för en ökning av vårdpersonal och för mer vård. Sören Bergqvist (V)

98 ÄRENDE 43

99 ÄRENDE 43

100 ÄRENDE 43

101 ÄRENDE 43

102 ÄRENDE 43

103 ÄRENDE 43

104 ÄRENDE 43

105 ÄRENDE 43

106 ÄRENDE 43

107 ÄRENDE 43

108 ÄRENDE 43

109 ÄRENDE 43

110 ÄRENDE 43

111 ÄRENDE 43

112 ÄRENDE 43

113 ÄRENDE 43

114 ÄRENDE 43

115 ÄRENDE 43

116 ÄRENDE 43

117 ÄRENDE 43

118 ÄRENDE 43

119 ÄRENDE 43

120 ÄRENDE 43

121 ÄRENDE 43

122 ÄRENDE 43

123 ÄRENDE 43

124 ÄRENDE 43

125 ÄRENDE 43

126 ÄRENDE 43

127 ÄRENDE 43

128 ÄRENDE 43

129 ÄRENDE 43

130 ÄRENDE 43

131 ÄRENDE 43

132 ÄRENDE 43

133 ÄRENDE 43

134 ÄRENDE 43

135 ÄRENDE 43

136 ÄRENDE 43

137 ÄRENDE 43

138 ÄRENDE 43

139 ÄRENDE 43

140 ÄRENDE 43

141 ÄRENDE 43

142 ÄRENDE 43

143 ÄRENDE 43

144 ÄRENDE 43

145 ÄRENDE 43

146

147 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Årsredovisning och verksamhetsberättelse 216 Ambulansdirigeringsnämnden Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Ambulansdirigeringsnämndens årsredovisning och verksamhetsberättelse 216 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Ambulansdirigeringsnämnden har inkommit med årsredovisning och verksamhetsberättelse för 216. Verksamheten gör ett underskott på,3 mnkr vilket främst beror på högre personalkostnader än budgeterat. Svarstiderna för Sjukvårdens larmcentral har varit mycket bra. Under slutet av 216 skedde ett stort genombrott med sammanlänkning av journalsystem vilket innebär att verksamheten nu kan följa patienten från första larmsamtal till utskrivning från sjukhus. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 49 (5)

148

149

150 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 1 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det första helåret för Sjukvårdens Larmcentral kan nu summeras. Verksamheten levererar en tjänst som väl motsvarar förväntningarna. Kombinationen av att den som svarar på larmsamtalet, larmoperatören är lägst sjuksköterska och det Medicinska beslutstödet har ökat träffsäkerheten för prioriterings och dirigeringstjänsten vilket resulterat i att fler patienter har hänvisats till rätt vårdnivå. Verksamheten har under året konsoliderats och forum för utveckling av både vård och teknik finns. Under slutat av året skedde ett stort genombrott när data från larmcentral, ambulans och sjukhusjournal för första gången kan kombineras i en sammanlagd vy. Frukten av det arbetet kommer att ge resultat under 217. Verksamheten gör ett underskott på,3 mkr vilket främst förklaras av högre personalkostnader än budgeterat i Västerås. Detta uppvägs till viss del av lägre kostnader till SOS alarm AB då december månads avgift ej bokförts på 216. INVÅNARE/BRUKARPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Verksamhetsplanens mål för invånare/brukarperspektivet var 1. Ta fram informationsmaterial Informationsmaterial finns delvis framtaget för Larmcentralen i Uppsala. Det handlar om uppgifter för hemsida men även material som kan användas vid utställningar och rekrytering. Västmanland arbetar med att ta fram informationsmaterial. Sjukvårdens Larmcentral kommer delta på Ambulans 217 och Flisa Uppföljning av tillgänglighet Uppföljning sker på regelbunden basis. Goda svarstider noteras alltjämt för larmcentralen, även på ambulansbeställningsnumret. Tillgängligheten har också varit god på de helger och evenemang som innebär hög belastning. 3. Kvalitetsuppföljningar Uppföljning pågår av de patienter som hänvisats, d.v.s. inte tilldelats en ambulans. Uppföljningen blir klar våren 217. Under slutet av 216 skedde ett stort genombrott när utdata från larmcentral, ambulans och sjukhusjournal nu för första gången kan avläsas i samma vy. Det innebär att vi nu kan följa patienten från första inkommit larmsamtal till utskrivning från sjukhus. Potentialen i underlagen är enorm och kommer att börja ge frukt under Samtalsmetodik På utbildningsdagarna under hösten har vi haft samtalsmetodik med på programmet. Arbetet med att ta fram större utbildningspaket pågår. Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

151 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 2 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Uppföljning av mått periodens utfall Mål Att samarbetet med SOS alarm som är ansvarig för nödnumret 112 fungerar. Rutiner för överkoppling av samtal och att överföring av A numret fungerar enligt avtal. Vid prioritet 1 alarm skall närmaste prehospitala resurs larmas ut. Frekvens Resultat Trend Tertial Tertial År PROCESS/PRODUKTIONSPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Verksamhetsplanens mål för process/produktionsperspektivet 216 var 1. Uppföljning av bedömning på rätt vårdnivå Uppföljning pågår och beräknas vara avslutad våren Framtagande av uppsatsämnen Finns framtagna och i takt med förbättrade möjligheter till utdata så finns gott om områden att studera. 3. Psykiatrikedja I Uppsala finns psykiatrikedjan i drift del av dygnet. Det finns utrymme till förbättring men det bygger på en delvis annan kompetens i psykiatriteamet än idag vilket är ett ansvar som åligger Psykiatrin. Finns ej initierat i *Västmanland, kontaktperson mot psykiatrin saknas. Uppföljning av mått periodens utfall Mål Ärenden som bedöms som prioritet 1 A ska larmas ut inom 8 sekunder från besvarat samtal i 95 % av alla prioritet 1 A alarm. (median) Svarstider på prioriterade linje skall vara lika med eller lägre än 8 sekunder i medel. Följsamhet till instruktioner och rutiner. Den egna tekniken skall uppnå en tillgänglighet motsvarande 99,95% i ordinarie drift i de delar som inte är beroende av AVL. Gäller oplanerade avbrott. Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Frekvens Resultat Tertial 89 sek Tertial År med start 216 3,9 sek Trend År Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

152 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 3 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län MEDARBETARPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Verksamhetsplanens mål för medarbetarperspektivet 216 var 1. Personalen på larmcentralen skall få feedback på tre av sina samtal per kvartal. Under året har personalen på larmcentralen i Uppsala haft uppföljning av 1 samtal per medarbetare i snitt. I några fall har fler uppföljningar gjorts. I Västmanland påbörjas arbetet januari 217 när utbildningssjuksköterskan finns på plats. 2. Rotationstjänstgöring mot andra verksamheter För Västmanlands del finns aktiv rotation mot ambulanssjukvård, akutmottagning och operationskliniken. I Uppsala sker rotationen i hög grad och då framförallt mot ambulansverksamheten. 3. Hospitering mot andra verksamheter Verksamheten är fortfarande i en utvecklings /uppbyggnadsfas, så hospitering har skett sparsamt under Ansvarsområden för större delaktighet Flera ansvarsområden finns på larmcentralen. Ett nytt område är samplanering med bl.a. Polisen p.g.a. problem med social oro i några stadsdelar i Uppsala. I Västmanland förs diskussion kring ansvarsområden på APT och i samverkan. Ett antal medarbetare har större ansvarsområden såsom superuser etc. Uppföljning av mått periodens utfall Mål Frekvens Resultat Personalen på larmcentralen skall få feedback på tre av sina samtal per kvartal. År Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Trend Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

153 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 4 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Sjukfrånvaro och rehabilitering Västerås Uppsala Total sjukfrånvaro ,6 % ,48 Varav långtidssjukfrånvaro över 6 dg 43,4 % 2,62 Män 6,8 %,11 Kvinnor 8,3 % 8,4 Anställda 29år 2,7 % Anställda 3 49 år 6,2 % 7,64 Anställda 5 år 13,7 % 1,83 Antal heltidssjukskrivna* Antal deltidssjukskrivna* 1 1 Rehabiliteringsärenden * totalt antal under perioden 5 3 Antal avslutade rehabiliteringsärenden under perioden 5 1 Sammanvägt resultat och analys Sjukfrånvaron har under 216 varit högre än önskvärt. Den härrör i huvudsak från ett antal längre sjukskrivningar. Åtgärd På en mindre arbetsplats med få tjänster får stor sjukfrånvaro hos enskilda medarbetares ett stort genomslag. Aktiv rehabilitering görs i samverkan med företagshälsovården. Frånvaron synes inte vara arbetsmiljörelaterad Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

154 RAPPORT 5 (7) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län EKONOMIPERSPEKTIV Ekonomisk uppföljning Periodens resultat översikt Verksamhetens ekonomiska resultat är,3 mkr eller % av intäkterna. Verksamhetens ekonomiska läge kan utifrån nedanstående analyser summeras enligt följande Personalkostnaderna är,9 mkr högre än budgeterat. Kostnader för SOS alarm är,4 mkr lägre än budgeterat. Teknikkostnaderna överstiger budgeterade kostnader med,1 mkr. Driftredovisning Belopp i mkr Resultat Prognos 215 oktober 216 Sjukvårdens larmcentral landstinget Västmanland Sjukvårdens larmcentral Uppsala läns landsting Totalt resultat/prognos,,8,8,,3,3 Resultat 216 Resultat 216 i % av intäkt er,,3,3 % %,% Analys av årets resultat händelseöversikt Årets underskott beror framförallt på följande händelser Personalkostnaderna inom Region Västmanland överstiger budgeterade belopp med 1,1 mkr. Ökningen beror på flera olika omständigheter; Region Västmanland har under början av år 216 haft höga sjukskrivningstal vilket har medfört ökade kostnader för vikarier samt övertidsersättningar för ordinarie personal. De ökade personalkostnaderna inom Region Västmanland ger högre intäkter än budgeterat då Region Uppsala faktureras för sin andel av de ökade kostnaderna. Region Uppsalas egna personalkostnader understiger budget med,2 mkr. Förklaringen är dels att bemanningen inte varit fulltalig hela året samt att utbildningssköterskan inte arbetat under hela året. Till följd att personalkostnaderna i Region Västmanland överstiger budgeterade belopp ökar de totala personalkostnaderna för Region Uppsala. Region Uppsala har i bokslutet bokfört,2 mkr för höga personalkostnader. Kostnaderna kommer inte att faktureras från Region Västmanland som förväntat vilket ger ett överskott på,2 mkr år 217. Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

155 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 6 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Kostnader för SOS alarm understiger budgeterade belopp med,4 mkr. Orsaken är att kostnaderna för december månad inte har bokförts. December månads kostnad beräknas till,5 mkr och kommer att belasta år 217. Inom Region Västmanland har egna teknikkostnader överstigit budget med,1 mkr. De ökade kostnaderna förklaras av att Larmcentralen har gjort inköp av ny datorutrustning, fjärranslutningar och headset. Region Västmanland har fått ökade interna intäkter för att finansiera de ökade kostnaderna vilket ger ett nollresultat för Västmanland. Genomförda och planerade åtgärder för att hantera avvikelsen mot budget Verksamheten har: Arbetat aktivt med rekrytering för att minska övertidsuttaget. Planerar att arbeta med ökad samverkan mellan larmcentralerna. Arbetstidsmodell och schema är andra områden som berörts. För att bättre förstå avvikelser mot budget har arbetet med de ekonomiska analyserna intensifierats. Verksamheten har tagit upp principen för kostnadsfördelning mellan landstingen/regionerna till nämnden för beslut. AMBULANSDIRIGERINGSNÄMNDENS BESLUT OCH ÄRENDEN 216 Den gemensamma ambulansdirigeringsnämnden består av två ledamöter och två ersättare från respektive landsting. Ordförande i nämnden 216 var Västmanlands landstingsstyrelseordförande Denise Norström (S) och vice ordförande var Bertil Kinnunen(S) från Uppsala. Ledamöter är Thomas Högström (M) från Landstinget Västmanland och Anna Karin Klomp (KD) från Uppsala läns landsting. Ersättare från Västmanland är Kenneth Östberg (S) och Maria Dellham (M), ersättare från Uppsala är Vivianne Macdisi (S) och Nina Lagh (M). Under året har man bytt ersättare i Uppsala, Håkan Collin har ersatts av Vivianne Macdisi. Under 216 har nämnden haft fyra protokollförda sammanträden. Under 216 har nämnden fått information bland annat om: Utfärdad av: Godkänd av: Avtalsförhandlingar med SOS Alarm 112 tidslinje Anna Karin Jansson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

156 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 7 (7) Dok.nummer Utgåva Årsredovisning 216 Ambulansdirigeringsnämnden samt Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Prioriterings och dirigeringsmöte Kvalitetsarbetet med beslutsstödet Avtal med den tekniska plattformen är klart Tekniksvar till alarmeringsutredningen Hemställan har inkommit från Landstinget Sörmland om att ingå i Sjukvårdens Larmcentral Redovisning av förstudie anslutning av Landstinget Sörmland Nämnden har beslutat om: Fördelningsnyckeln för finansiering kvarstår och en utvärdering görs efter 216. Fastställande av verksamhetsplan 216 Att en förstudie om att Landstinget Sörmland ska ingå i den gemensamma ambulansdirigeringen inleds Fastställande av budget 217 Skifte av ordförandeskap Nämnden har haft Besök från Alarmeringsutredningen Besök från Anders Henriksson, förste vice ordförande SKL samt Dag Larsson, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Vid båda besöken vi gavs utrymme att beskriva hur vi arbetar samt vilka resultat vi uppnått Det har varit diskussioner med SOS Alarm om att tillsätta arbetsgrupper. Företrädare för nämnden har haft direktkontakt med SOS Alarms ledning som resulterat i former och avgränsningar för arbetet. En arbetsgrupp arbetar med uppföljning av befintligt avtal, samt förhandlar om ett nytt. Den andra gruppen arbetar med utveckling av tjänsten och samarbetet. Anna Karin Jansson Utfärdad av: Godkänd av: Anna Karin Jansson Ambulansdirigeringsstrateg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

157 Årsbokslut 216. Sammanställning ekonomi Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Landstinget Västmanland Landstinget Västmanland 216 Budget jan- Utfall jan-dec Differens jan- Ursprunglig budget Gällande budget Differens dec dec ursprunglig och gällande budget Prognos april helår 216 Prognos aug helår 216 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKNIKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT

158 Årsbokslut 216. Sammanställning ekonomi Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län 216 Budget jan- Utfall jan-dec Differens jan- Ursprunglig budget Gällande budget Differens dec dec ursprunglig och gällande budget Prognos april helår 216 Prognos aug helår 216 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKN IKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT

159 Årsbokslut 216. Sammanställning ekonomi Sjukvårdens Larmcentral Västmanland och Uppsala län Total kostnad för hela avtalsområdet Total kostnad för hela avtalsområdet 216 Budget jan- Utfall jan-dec Differens jan- Ursprunglig budget Gällande budget Differens dec dec ursprunglig och gällande budget Prognos april helår 216 Prognos aug helår 216 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKNIKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT

160 1 (2) Datum VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR GEMENSAM AMBULANSDIRIGERINGSNÄMND MELLAN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN OCH LANDSTINGET VÄSTMANLAND 216 Den gemensamma ambulansdirigeringsnämnden består av två ledamöter och två ersättare från respektive landsting. Ordförande i nämnden 216 var Västmanlands landstingsstyrelseordförande Denise Norström (S) och vice ordförande var Bertil Kinnunen(S) från Uppsala. Ledamöter är Thomas Högström (M) från Landstinget Västmanland och Anna- Karin Klomp (KD) från Uppsala läns landsting. Ersättare från Västmanland är Kenneth Östberg (S) och Maria Dellham (M), ersättare från Uppsala är Vivianne Macdisi (S) och Nina Lagh (M). Under 216 har nämnden haft fyra protokollförda sammanträden. NÄMNDENS UPPGIFT Nämndens uppgift framgår av reglementet som gäller från och med den 1 mars 215. Enligt reglementet är nämndens grunduppdrag följande, Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. Utöver detta har nämnden uppdrag i fråga om utökat samarbete i form av; Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samverkanspartner föreläggs parterna för beslut. Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut.

161 2 (2) Datum BESLUT OCH ÄRENDEN 216 Under 216 har nämnden fått information bland annat om: Avtalsförhandlingar med SOS Alarm 112 tidslinje Prioriterings och dirigeringsmöte Kvalitetsarbetet med beslutsstödet Avtal med SOS-Alarm Nämnden har beslutat om: Fördelningsnyckeln för finansiering kvarstår Att en förstudie om att Landstinget Sörmland ska ingå i den gemensamma ambulansdirigeringen inleds Fastställande av budget 217 Skifte av ordförandeskap

162

163 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Årsredovisning 216 Gemensamma kostnämnden Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Gemensamma kostnämndens årsredovisning 216 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Gemensamma kostnämnden har sammanställt årsredovisning för verksamhetsåret 216. I årsredovisningen beskrivs verksamheten och det ekonomiska utfallet. Verksamhetens ekonomiska resultat är -2,7 mnkr för 216. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 48 (5)

164 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 1 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING PATIENTMATSPROCESSEN Quality Innovation of the Year 215 Kost har återigen prisats för sitt unika 28-rätters à la cartesystem för mat till patienter dels med Quality Innovation of the year i Sverige och dels med priset Quality Innovation of the year Europé. Vid en prisutdelning i Tallinn blev Kost Pricewinner i kategorin hälso- och sjukvård. Quality Innovation of the Year delas ut till organisationer som kunnat presentera innovativa lösningar med tydlig koppling till medveten systematik i sitt arbete och med utgångspunkt från ett klart identifierat kundbehov. Sveriges bästa patientmat - Benchmarking 216 Kost deltar även 216 i det benchmarkingprojekt som EY driver tillsammans med de flesta av Sveriges landsting. Där jämförs kundnöjdhet, ekonomi och servicenivå som sammanräknas till en Best Practice. Det är mycket glädjande att Kost för andra året i rad är rankade som nr 1 i Sverige gällande patientkost. Införande av 45-rätterssystem i juni I juni utökades patientmatsmenyn till 45 olika rätter att välja på vid varje måltid. Det är 35 varma rätter, 2 kalla rätter och 8 sallader i menyn. I samband med detta utgick önskekostmenyn och Rätt 21 då de inte längre fyller en funktion. Syftet med utökningen är att ytterligare öka kundnöjdheten genom högre valfrihet, effektivisera tillagningen genom att "baka in" rätt 21 och önskekost i den ordinarie menyn samt vara attraktivare som möjlig leverantör till nya kunder. Kost inför nytt flexibelt patientmatssystem med start i Köping 217 Efter att under två år arbetat hårt med införandet och förädlandet av systemet framtidens patientmat, är det nu dags att ta nästa stora avstamp. Med start första kvartalet 217 kommer vi införa ett flexibelt patientmatssystem i Köping på alla avdelningar. Systemet innebär i korthet att vi behåller allt i befintligt system men erbjuder möjligheterna till flexibla mattider. Systemet minskar även behovet av transporter, minskar sjukvårdens tid att hantera maten samt minskar matsvinnet på avdelningarna. Kost söker nya kunder eller samarbetspartners Sveaköket i Västerås har kapacitet att tillaga och distribuera matportioner till fler kunder. Kost har en ambition att söka nya kunder eller samarbetspartners i landsting, kommuner eller andra offentliga enheter. Avtalet med Uppsala är förlängt till och med 31 december 217. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

165 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 2 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Utmaningar Sedan samarbetet med Uppsala läns landsting började 29 har antalet patientmatsportioner minskat från drygt 1 portioner till dagens nivå på 795 portioner. Tappet förväntas även fortsätta under årets sista månader samt hela 217. Detta innebär mycket stora svårigheter för Kost att ha ett balanserat resultat. För att möta upp detta är Kost i stort behov av nya kunder och samarbeten. Patientmatsprocessen har trimmats enormt mycket gällande tillagning och distribution under de senaste åren i och med införandet av framtidens patientmat i september 214. Dock består hela processen av så mycket mer än bara tillagning och distribution. Tiden som läggs på vårdavdelningarna för övriga måltider som frukost, mellanmål och kvällsmål är stor. Dessutom läggs mycket tid och kraft på beställningar, servering, undanplockning mm. Benchmarkingsamarbetet mellan Sveriges landsting visar att LTV har en av de högsta kostnaderna för vårdpersonalens arbete med patientkost. Det är därför viktigt att Kost och vården samarbetar i projektform för att flytta fram positionerna och bli ledande även här. Kost har idag ingen bra "speaking partner" mot vården för att samarbeta, informera och ha dialoger med. Här finns det ett stor behov av att skapa en referensgrupp eller liknande. Kost ser ett ökat behov från avdelningarna att kunna servera patientmaten på flexibla mattider. Idag har alla avdelningar en mattid då samtliga patienter måste äta samtidigt. De som inte kan det får en matlåda uppvärmd men måltidsupplevelsen blir inte tillräckligt bra. FÖRSÄLJNINGEN Restaurang Nyckeln på Köpings sjukhus Den 1 mars 216 tog Kost tillbaka driften av restaurang Nyckeln på sjukhuset i Köping. Vissa uppstartskostnader påverkar årets resultat negativt. Dessutom är försäljningen betydligt lägre än väntat utifrån de uppgifter tidigare leverantör uppgett. Avtalsansvar för kaffemaskiner inom LTV Kost har tagit över fulla ansvaret för inköp och drift av kaffemaskiner efter beslut från ekonomichefsgruppen. Tidigare fanns verksamheten under VNS Kost men flyttas till försäljningen i samband med en översyn av organisationen som gäller from oktober. Totalt finns nu ca 7 nya kaffemaskiner installerade och från dessa har 13 koppar serverats under de första månaderna. De nya maskinerna har klart ökad driftsäkerhet samt förbättrad smak genom en ny bryggmetod. Dessutom använder de mindre kaffe till varje kopp vilket än så länge sparat LTV 64 kg kaffe. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

166 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 3 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Bigarrå I juni togs beslut om att det inte kommer att byggas om i huvudentrén och därmed blir Bigarrå kvar i de nuvarande lokalerna. Bigarrå har fortsatt stort behov av utökade lokaler och för nu en diskussion med fastighet om detta. Befintliga lokaler behöver också renoveras. Livsmedel I juni delades packningen av livsmedel upp och finns nu i både Västerås (för leverans till Västmanland) och i Uppsala (för leverans till Akademiska sjukhuset). Syftet med detta är att minska antalet transporter mellan orterna från tre till två dagar i veckan (enbart patientmat) samt öka kundservicen mot avdelningarna. I Västmanland kan nu beställning av livsmedel ske på morgonen för leverans efter lunch samma dag. Detta system planeras även i Uppsala under första halvan av 217. Utmaningar Övertagandet av Nyckeln kom till då den tidigare driftansvariga leverantören var tvungen att stänga på grund av ekonomiska skäl. Inga andra externa intressenter fanns för driften. Kost kommer också ha svårigheter att få denna enhet att balansera på egna ben då kundunderlaget är betydligt lägre än uppgivet. Här behövs nya tankar och nya idéer för att förbättra resultatet. Till skillnad mot när Kost tidigare drev Nyckeln används nu lokalerna till fullo då de delas med avdelningskök och kaffemaskiner. Höjdpunkten Kundantalet har ökat kraftigt i restaurangen och behov finns av utökade sittplatser. Resultatet har i den takten även förbättrats men det är fortfarande för lite för att nå en ekonomi i balans. En satsning kommer genomföras på helt nya möbler och därmed fler sittplatser från 9 januari 217. Det i kombination med att Länsstyrelsens medarbetare flyttar in hoppas vi ger ytterligare besökare och därmed förbättrat resultat. VNS Vårdnära service I januari utökades Kost med resultatenheten VNS Kost där följande ingår: Tjänsten avdelningskök - Medarbetare från Kost bemannar avdelningsköken. From maj finns tjänsten på 1 avdelningskök i Västerås och 4 avdelningskök i Köping. Egenkontroll - Enligt uppdrag i planeringsförutsättningarna, inför Kost digital egenkontroll på samtliga avdelningar som serverar mat till patienter. Införandet sker under 216 och därefter sker en kontinuerlig uppföljning. Enheten ansvarar även för Kost interna egenkontroll. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

167 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 4 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Vakanser inom Kost Under 216 har Kost haft stora problem med vakanser inom chefsledet. Året inleddes med rekrytering av chef till nya området VNS samt ersättare för föräldraledighet inom Distribution. I samband med nya chefernas introduktion blev Kost förvaltningschef sjukskriven resten av året. Detta ledde till snabba och stora omställningar i organisationen som påverkade introduktionen av de nyanställda samt mål och aktiviteter i verksamhetsplanen negativt. Trots högt arbetstryck, chefer som axlade dubbla roller och att vissa fick ta sig an nya roller i organisationen så kunde vi kraftsamla och ställa om verksamheten till efter sommaren. Under hösten genomfördes sedan en rad aktiviteter och det mesta i verksamhetsplanen är utfört. I oktober förstärktes och ändrades organisationen för att kunna växla upp ytterligare under 217. MEDBORGARE/KUND Kost skall årligen uppdatera kostpärmen och matpolicyn med inriktning att följa livsmedelsverkets näringsrekommendationer, socialstyrelsens rekommendationer och Landstingets program för bättre hälsa Öka andelen patienter som är nöjda med patientmatsprocessen Öka andelen kunder som är nöjda med restaurangerna Öka andelen kunder som är nöjda med cateringverksamheten I samband med den nya menyn för patienter med 45 rätter har matpolicyn uppdaterats. En ny kostpärm anpassad till den nya menyn samt kommande flexiblare matsystem kommer att tas fram under första halvan av 217. I mitten av februari genomfördes en kundundersökning som riktade sig till patienterna på alla sjukhus som Kost levererar mat till. Resultatet från den undersökningen visar på en stor ökning av kundnöjdheten. Fråga: Hur nöjd är du generellt med maten (samtliga måltider) som serveras på sjukhuset Västerås Uppsala TOTALT Fråga: Hur nöjd är du med smaken på lunch/middag? Västerås Uppsala TOTALT Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

168 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 5 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Fråga: Hur nöjd är du med utseendet på lunch/middag? Västerås Uppsala TOTALT Enkät gällande kundnöjdhet på catering och i restaurangerna kommer att genomfördes under december månad och sammanställs för redovisning under januari 217. Åtgärder Förvaltningen följer uppsatta mål gällande kundperspektivet i Förvaltningsplanen. Samlad bedömning Starkt ökad kundnöjdhet hos patienterna. PROCESS Öka andelen ekologiska livsmedel Minska avdelningarnas matsvinn (bricksvinn) Skapa och genomföra en utvecklingsplan med verksamhetsförbättringar Utveckla ett 4 rätterssystem för mat till patienter och äldrevård Uppdatera kontinuitetsplanen Ta fram en plan för hur tjänsten avdelningskök ska kunna hjälpa vården med fler arbetsmoment Kost ska verka för att införa egen personal i alla avdelningskök inom LTV Ta fram en meny och sortiment för frukost och mellanmål på avdelningarna Kost ska införa ett tjänsteutbud och rutiner runt hantering av kaffemaskiner och kaffe inom LTV Kost ska införa digital egenkontroll på alla avdelningar som har patientmat och/eller avdelningskök Kost deltar även 216 i det benchmarkingprojekt som EY driver tillsammans med de flesta av Sveriges landsting där man jämför kundnöjdhet, ekonomi och servicenivå som sammanräknas till en Best Practice. Resultatet baserat på 215 års resultat presenterades i juni. Ekologiska livsmedel Enhet Patientmat Livsmedel TOTALT Utfärdad av: Godkänd av: Ekologiskt Godkända KRAV Fairtrade Totala inköp Ekologiskt % 37,32% Krav % 3,3% ,% 51,25% ,3% 41,19% Claes Becker Fairtrade %,9% 13,66% 7,14% Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

169 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 6 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Kost har under 216 ekologisk andel på 47,3%. Det betyder att målet på 47 % andel ekologiskt vid utgången av 217 redan är nått. Under hösten har Kost arbetat fram ett nytt flexibelt patientmatssystem. Systemet är en vidareutveckling av det logistiska system för matlagning och dukning som infördes i samband med framtidens patientmat. Det flexibla patientmatssystemet minskar avdelningarnas matsvinn för orörda brickor till % då maten värms minuterna före servering. Systemet införs i Köping 7 februari 217. I ett samarbete med vården i Köping har Kost VNS tagit fram rutiner för att Kost medarbetare ska få utökade arbetsuppgifter i avdelningskök. Bland annat ska beställningar och servering av patientmat utföras av Kost medarbetare. Dessutom ska så många patienter som möjligt äta tillsammans dagrummet för att få en trevligare matmiljö och sällskap under måltiden. Allt detta införs i full skala från 7 februari 217. Kost införde i juni ett system med 45 olika rätter att välja på vid varje måltid. Prissättningen av avdelningskök har setts över och Kost kommer 217 sänka priset med ca 2 Mkr mot vården. Detta är en viktig del i förutsättningarna för att Kost ska kunna driva samtliga avdelningskök inom LTV. Kost har tagit över kaffemaskinsavtalet och har levererat 7 nya maskiner inom LTV. Kost rankades för andra året i rad som nr 1 i Sverige i 216 års benchmarking som EY genomfört i samarbete med Sveriges alla landsting. Kost har infört digital egenkontroll på alla vårdavdelningar i syfte att säkra kontrollen av mathygienen. Framtagande av en mellanmåls- och frukostmeny pågår och kommer vara klar första halvan av 217. Åtgärder Förvaltningen har genomfört de uppsatta målen gällande processperspektivet i Förvaltningsplanen förutom målet om frukost- och mellanmålsmeny som pågår. Samlad bedömning Kost stärkte sin organisation from den 1 januari med nya enheten VNS Kost i syfte att möta de allt större behoven av hjälp med servicetjänster i vården. Det innebär att de hanterar följande: Alla avdelningskök som Kost hittills driver på uppdrag av vården i Västerås. Med start i mars tog Kost över driften av alla avdelningskök på Köpings sjukhus. Digital egenkontroll på samtliga avdelningar inom Landstinget som hanterar mat enligt det uppdrag Kost har från landstingsstyrelsen. Kost arbetar med ständiga förbättringar och för att möta nya/ökade behov samt stärka förvaltningen av redan befintliga verksamheter kommer en ny organisation att träda i kraft under oktober månad enligt nedan: Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

170 RAPPORT 7 (16) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Avtalsansvar för inköp, installation och service av kaffemaskiner flyttas från VNS Kost till Försäljning. Ansvaret för dietköket i Uppsala flyttas till Clarakökets ledning. Ledningen i Claraköket förstärks med en egen enhetschef för att stäkra upp i samband med att de där numer har ansvaret för disk, dukning, dietkök och packning av livsmedel. Rekryteringen av en ny chef har påbörjats. Kost Administration upplöses. Medarbetarna hamnar istället direkt under enhetscheferna i syfte att komma närmare verksamheterna. Enheten kundservice införs där två medarbetare kommer ansvara för reception i Sveaköket samt Kost växel. Bemanningspoolen får utökade arbetsuppgifter för att underlätta och spara tid till cheferna. Kost har tagit fram ett nytt flexibelt patientmatssystem. Systemet är en vidareutveckling av det befintliga 45-rätterssystemet kallat Framtidens patientmat. Det befintliga systemet är en logistisk lösning som med lågt matsvinn samt kostnadseffektiv matlagning och dukning möjliggör en meny med 45 olika rätter att välja på vid varje lunch/middag. Det nya flexibla systemet är en påbyggnad av befintligt system där mattallrikarna dukas på porslin som idag men istället för att ställas på en bricka, förpackas tallriken i en engångsförpackning och försluts med livsmedelsgas. Enportionslådorna med patientmat, som har en hållbarhetstid på 1-14 dagar, värms i mikrovågsugn först när patienten har gjort sin beställning. Det nya systemet kommer ge lägre transportkostnader till sjukhusen utanför Västerås (två leveransdagar istället för dagens sju), kraftigt minska vårdens tid för beställningar, servering mm samt ta bort bricksvinnet för orörda brickor. Patienterna kommer också kunna välja mattid själva under ca 2 timmar/måltid. Att välja sin mattid och äta när man är hungrig är något som kommer öka aptiten och minska undernäringen. MEDARBETARE Öka andelen nöjda medarbetare Implementera medarbetarpolicyn Minska sjukfrånvaron Implementera Landstingets lönestrategi Ta fram ett styrdokument för kompetensförsörjning, anställningar, introduktion och stationsutbildning av medarbetare En arbetsgrupp har arbetat med analys och utvärdering av medarbetarenkäten. Samtliga enheter var representerade och en åtgärdsplan togs fram i syftet att öka medarbetarnöjdheten. Ny mätning av NMI genomförs först under 217. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

171 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 8 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Implementeringen av nya medarbetarpolicyn är förskjuten och kommer genomföras under 217 i enlighet med LTV s riktlinjer. Kost har sedan många år tillbaka haft en tydlig lönestrategi för olika yrkesgrupper och roller. Ett styrdokument för kompetensförsörjning, anställningar, introduktion och stationsutbildning av medarbetare har inte tagits fram. Kost organisation har ändrats från 1 oktober och i den nya rollen bemanning-media ingår uppdraget att skapa ovanstående styrdokument. Dock drog rekryteringen ut på tiden varför detta mål är flyttat till första halvan av 217. Åtgärder Kost har stort behov av att kraftsamla och prioritera aktiviteter för minskad sjukfrånvaro. Ett åtgärdspaket är framtaget i 217 års verksamhetsplan och Landstingshälsan kommer under hela året arbeta löpande tillsammans med Kost och genomföra ett program med bl a inventeringsmöten, kartläggningssamtal och tre/fyrpartssamtal. Samlad bedömning Kost har stärkt sin organisation och anställt vakanta platser. Samtliga medarbetare börjar under januari/februari vilket kommer ge bättre förutsättningar att lyckas genomföra projekt, förbättringar och förnyelse inom alla områden. Vi kommer också ha större möjlighet att ta hand om och arbeta med medarbetarnöjdheten. I samband med att den nya patientmenyn med 45 rätter infördes i juni startade ett nytt schema som arbetats fram av en grupp med representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Inför förändringen togs en tidsplan fram som arbetsgivare och medarbetare var överens om och för att säkerställa möjligheten till medbestämmande. Metoden var mycket lyckad och används nu till alla schemaförändringar inom Kost. Under 217 kommer mycket fokus att ligga på medarbetarna och trivsel på arbetsplatsen. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

172 RAPPORT 9 (16) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden EKONOMI Resultatsammanställning Kost (Mkr) Gemensamt Patientmat Försäljning VNS TOTALT Summa åren ,1-1, -,1 1, -9, Budget 216,,,, Bokslut 216 -, ,3 -,3-2,7 Avvikelse -,3-2,4 +,3 -,3-2,7 Summa åren ,2-12,4 +,2 +,7-11,7 Periodens resultat översikt Verksamhetens ekonomiska resultat är -2,7 mkr eller -1% av intäkterna. Ansvar 62 Balansansvar Kostnämnden Bokslut 216 Avvikelse Budget 216 Bokslut Kost Chefer Kost Kundservice Café Bigarrå Höjdpunkten Avdelningskök Länet Kaffemaskiner Nyckeln Livsmedel Västerås Avdelningskök Västerås Matsäkerhet Catering Kost Vikariepool Kost Utbildning Distribution Svea Distribution Clara Totalt Tillagning Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

173 RAPPORT 1 (16) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Vid framtagande av budget 216 tog Kostnämnden beslut om följande budget ej i balans (Mkr): Gemensamt Patientmat Försäljning VNS Beslutad budget i Kostnämnden, -4,4 -,3, Bokslut 216 -, ,3 -,3 Avvikelse mot beslutad budget -,3 +2, +,6 -,3 Budget efter teknisk Avvikelse mot budgetjustering inläst budget, -,3, -2,4, +,3, -,3 Bakgrunden till budgetbeslutet var att en prisjustering motsvarande antalet tappade portioner inte fick göras 216 då det kommunicerats för sent till kunderna. Kostnämnden justerade därför priset per portion enligt LTV s rekommendationer istället, vilket gav en budget i obalans med -4,4 Mkr på resultatområde patientmat. Nämnden ansåg vidare att restaurang Höjdpunkten inte kunde klara en budget i balans varför Försäljningens totala budget beslutades med en obalans på -,3 Mkr. Vid inläsning i LTV s system måste samtliga budgetar vara i balans varför en teknisk justering gjordes för att alla enheter skulle läggas på Mkr. Sammanfattningsvis har alltså Kost levererat totalt +2, Mkr bättre resultat än beslutad budget. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

174 RAPPORT 11 (16) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Intäkts- och bruttokostnadsutveckling och avvikelse helårsprognos Intäkter Intäkter Förändring intäkter jmf fg år, mkr. Förändring intäkter jmf fg år, procent. (Plus: Ökning av intäkter, Minus: Minskning) (Plus: Proc ökning, Minus:Underskott ) Minus: Proc minskning ) Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Övriga intäkter Totalt intäkter,1 1,3 6,9 17,3 2,% 8,2% 32,4% 11,7% Avvik mot ack budget, mkr. (Plus: Överskott,,1 8,3,7 9,1 Förändring Förändring Avvik mot ack kostnader jmf fg kostnader jmf fg budget, mkr. (Plus: Överskott, år, mkr. år, procent. Kostnader (Plus:Ökning av (Plus: Proc ökning, Minus: Underskott) kostnader, Minus: Minus: Proc Minskning) minskning) Personalkostnader totalt varav lönekostnader egen personal varav sociala avgifter varav övriga kostnader egen personal Lokalkostnader Livsmedel IT Avskrivningar Finansiella kostnader Transporter Reparation och underhåll Övriga kostnader Decimalavrundning Totalt bruttokostnader 8,6 5,5 2,9,2,9 8,,,4 -,1 -,1 -,7,9 17,2% 15,8% 2,4% 25,% 8,3% 16,2%,% 1,8% -12,5% -1,1% -21,9% 4,6% -3,9-3,1 -,6 -,2 -,6-5,7,3, -,2,2,2-2,1 17,9 12,% -11,8 Ack resultatavvik/prognostiserat resultat -2,7 Statistik saknas eftersom VLS är en ny förvaltning fr o m 215. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

175 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 12 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Intäkts- och bruttokostnadsutveckling Intäkter Total intäktsförändring jämfört med motsvarande period föregående år är 17,3 mkr och 11,7% Av total intäktsförändring på 17,3 mkr är 9,1 mkr obudgeterad. Den obudgeterade förändringen beror framför allt på följande händelser: Utfärdad av: Godkänd av: Gemensam: De minskade kostnaderna för lokaler och IT har bromsat underskottet. Försäljning: Obudgeterad försäljning skapar överskott. Högre försäljning av material och varor består främst av tillkomsten av Nyckelns verksamhet i Köping samt högre försäljning på enheterna Livsmedel och Catering. Patientmat: Högre försäljning av material och varor, består av högre intern försäljning till resultatområde Försäljning samt högre intäkter för patientmaten. VNS: Verksamheten har expanderat från en omsättning på 9,4 mkr till en omsättning på 16,3 mkr varav,3 mkr är underskott. Kostnader Total bruttokostnadsförändring jämfört med föregående år är 17,9 mkr och 12% Av total bruttokostnadsförändring på 17,9 mkr är -11,8 mkr obudgeterad. Den obudgeterade bruttokostnadsförändringen beror framför allt på följande händelser: Gemensam: Högre personalkostnader, material/varor och utbildning. Försäljning: Obudgeterad försäljning skapar obudgeterade inköp. Ökade kostnader för inköp av material och varor består främst av tillkomsten av Nyckelns verksamhet i Köping, högre försäljning Livsmedel samt Catering. Patientmat: De största posterna för avvikelser är högre kostnader för Livsmedel, råvaror samt material och varor. Det är även lägre personalkostnader och övriga verksamhetskostnader som transporter och frakter, reparationer och underhåll samt information än budgeterat. De ökade kostnaderna beror framförallt på högre intern försäljning till andra resultatområden inom KOST. VNS: Orsaken till underskottet är en snabbt växande verksamhet med uppstart av nya kök och rekrytering av personal. De högre personalkostnaderna beror på nyöppnade kök. Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

176 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 13 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Analys av intäkts- och bruttokostnadsutveckling Årets över/underskott beror framförallt på följande händelser Gemensam: Högre personalkostnader, material/varor och utbildning. Samtidigt är det minskade kostnader för lokaler och IT vilket bromsat underskottet. Försäljning: Obudgeterad försäljning skapar överskott. Den högre försäljningen av material och varor består främst på tillkomsten av Nyckelns verksamhet i Köping, högre försäljning Livsmedel samt Catering. Patientmat: Lägre personalkostnader och övriga verksamhetskostnader som transporter och frakter, reparationer och underhåll samt information än budgeterat. Livsmedel, råvaror, material och varor, är de största posterna för avvikelser. VNS: Verksamheten har expanderat från en omsättning på 9,4 mkr till en omsättning på 16,3 mkr varav,3 mkr är underskott. Orsaken till underskottet är en snabbt växande verksamhet med uppstart av nya kök och rekrytering av personal. Genomförda och planerade åtgärder för att hantera avvikelsen mot budget Den stora utmaningen för Kost inför 216 var att bedöma en rimlig nivå för antalet patientmatsportioner då antalet portioner hittills minskat varje månad. Planeringsprocessen inför framtiden försvåras av att priset på en portion patientmat 217 kommunicerades ut redan i slutet av 215. I den prissättningsmodell som används idag med en procentuell höjning varje år finns inget utrymme att ta igen varken tappade volym eller det underskott verksamheten har med sedan tidigare. Den senaste utvecklingen visar också att antalet patientmatsportioner för 217 kommer ligga ca 1 portioner under budget vilket i sin tur kommer innebära ett underskott. I syfte att bryta trenden med allt högre reparationskostnader har Distribution genomfört utbildningar för att motverka och förebygga att maskiner går sönder. Effekten har blivit minskade reparationskostnader under andra halvåret. Ett flexibelt patientmatssystem har tagits fram under hösten och implementeras under februari 217 i Köping. Det nya systemet minskar Kost transportkostnader med ca 6 tkr årligen. Tanken är att försöka införa systemet även i Sala före sommaren vilket skulle innebära ytterligare minskning motsvarande ca 5 tkr årligen. Vid ett fullbreddsinförande ser Kost stora möjligheter i att kunna kostnadseffektivisera verksamheten kraftigt. Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

177 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 14 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Investeringsredovisning Kassasystem Nyckeln Städmaskin Nyckeln 42 5 Kaffemaskin Nyckeln Kylmonter Nyckeln Kylmonter Bigarrå Möbler till Höjdpunkten Transportback Clara köket 2*3 st Microvågsugnar till avdelningskök Inredning avdelningskök Köping Kaffemaskiner Förpackningsmaskin patientmat Etikettmaskin för märkning av matlådor patientmat Tvättmaskin och torktumlare Sveaköket Rostfria dukningsvagnar patientmat Svea Rostfria dukningsvagnar patientmat Svea Total Kost Resultat, analys och åtgärd Kassasystem inköpta i samband med uppstart av restaurang Nyckeln på Köpings sjukhus var ej budgeterade. Inköp av kaffemaskiner går via Kost i samband med att Kost är avtalsansvariga för kaffemaskiner inom LTV. Kost har under 216 köpt in utrustning enligt plan för knappt 5 mkr enligt budget. Från 215 finns ej utnyttjade medel som kommer att aktiveras under 216 i samband med övergången till 45 rätters Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

178 RAPPORT 15 (16) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden patientmeny samt en mer effektiv tillagningsmetod. Utrustning som köps in för att effektivisera och underlätta tillagning och dukning är bl a stekmaskin och portioneringsmaskin för att underlätta arbetet i tillagningsköket. För att 45-rätterssystemet ska fungera effektivt har man köpt in en förpackningsmaskin. Viss mindre utrustning har köpts in i samband med att packning av livsmedel startades upp i Uppsala. Tvättmaskiner och tumlare är inköpta till den sedan länge planerade tvättstugans som färdigställdes inför sommaren 216. Inköpta möbler till Höjdpunkten ersätter gamla möbler för att effektivisera ytan och utöka antalet sittplatser. INTERN KONTROLL Kontrollområde Bisyssla Kontrollmål Kontrollmoment Berörda Väsentlighet o risk bedömning Efterlevnad av riktlinje och instruktion för bisyssla Kontroll av att bisyssla hanteras enligt fastställd riktlinje och instruktion. Alla Kännbar/möjlig (Centuri 5446 och 532) Kontroll av löneutbetalningar Att utanordningslistan i Heroma har kontrollerats och signerats av ansvarig chef i systemet. Kontroll av att signering sker av utanordningslistan i Heroma. Alla Allvarlig/möjlig Externt finansierade projekt Att nytillkomna projekt följer riktlinje och instruktion för externt finansierade projekt. Kontroll av nytillkomna projekt gällande efterlevnad av dokumentation, redovisning och uppföljning. Alla Lindrig/möjlig Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

179 RAPPORT Giltigt fr.o.m. 16 (16) Dok.nummer-Utgåva Årsredovisning 216 Kostnämnden Efterlevnad av riktlinje och instruktion för bisyssla Vid rekrytering ställs frågan om personen som söker tjänsten har någon bisyssla enligt fastställd riktlinje och instruktion. Kontroll av löneutbetalningar Beställning av utanordningslistor finns för samtliga enheter med när revisionen genomfördes i maj hade signering av chef ej skett. Åtgärd: Information på ledningsgruppen för Kost att signering per enhet skall ske varje månad. Externt finansierade projekt Inga redovisningsprojekt redovisade på Kost Sammanfattning av resultat och åtgärder på verksamhetsnivå Kost har 216 inte några internkontroll punkter förutom de landstingsövergripande. Marcus Jonasson Tf verksamhetschef Kost BILAGOR DUVA verksamhetsrapport Duva Driftredovisning, Lönekostnader och kostnader, inhyrd personal Investeringsbilaga Utfärdad av: Godkänd av: Claes Becker Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet

180 Kost Delårsrapport Dnr: Kommentarer till månadens utfall Medarbetare Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % (ack) 14% (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 12% Total sjukfrånvaro - varav korttidssjukfrånvaro, dag andel långtidsfrånvaro över 6 dagar Män Kvinnor Anställda -29 år Anställda 3-49 år Anställda 5 år- 1% 8% 6% 4% Föregående år Innevarande år 8,5 3,5 42, 1,1 8, 5,4 13,1 5,5 9,9 3,4 53,2 8,1 1,5 6,8 11,8 9,7 2% % Jan Feb Mar Apr Maj Föregående år Jun Jul Aug Innevarande år Sep Okt Nov Dec Målvärde Antal rehabiliteringsärenden Antal rehabiliteringsärenden (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) Antal rehabiliteringsärenden Varav avslutade rehabiliteringsärenden 1 Föregående år 18 9 Innevarande år Frisknärvaro % (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 4 2 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Föregående år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total frisknärvaro Män Kvinnor Föregående år Innevarande år 53,8 65, 5, 52,8 61,9 5, Innevarande år Sida 1 / 5

181 Kost Delårsrapport Dnr: Medarbetare Arbetsmiljöavvikelser Arbetsmiljöavvikelser (ack) (1 mån släp, inget vid årsbokslut) 1,5 Antal negativ händelse/olycka Antal tillbud Antal risk/iakttagelse Totalt antal - varav hot och våld - varav stickskador 1, Föregående år Innevarande år ,5, Jan Feb Mar Hot och våld fg år Apr Maj Jun Hot och våld Inn år Jul Aug Sep Stickskador fg år Okt Nov Dec Stickskador Inn år Kommentarer till resultat Kost sjukfrånvaro har ökat kraftigt de senaste åren. Ser man till 216 är det framförallt långtidssjukfrånvaron som ökat med 11,2% enheter. Dock är korttidsfrånvaron i det närmaste oförändrad på en för landstinget låg nivå. Långtidssjukfrånvaron är framförallt ett antal fall icke arbetsrelaterade sjukdomar med lång rehabiliteringstid. Under året har 25 rehabfall avslutats och arbetet med att få sjuksrivna medarbetare åter i arbete är något som prioriterats under året. Antalet arbetsmiljöavvikelser har minskat och förväntas fortsäta minska framöver. Planerade åtgärder Under 217 kommer Kost ha ett nära samarbete med regionhälsan och tillsammans med dem genomföra en kartläggningsarbete av medarbetarna för att proaktivt arbeta för minskad sjukfrånvaro. Arbetet kommer fortgå hela 217 och består av bl a inventeringsmöten (6-8 veckor), kartläggningssamtal enligt Sassam-karta metoden, arbetsförmågeutredningar med WAI-test och tre-/fyrpartssamtal. Under arbetsmiljöområdet kommer fokus läggas på förbättrade varma kläder för distributionspersonal. Sida 2 / 5

182 Kost Delårsrapport Dnr: Ekonomi Ackumulerat resultat (tkr) Kostnadsutveckling % Jan Feb Mar Apr Föregeående år Maj Jun Innevarande år Jul Aug Sep Budget Okt Nov -8% Dec -4% Personal Transporter Totalt Prognos % 4% 8% Livsmedel Avskrivningar 12% 16% Rep. och underhåll Finansiellt Förenklad resultaträkning (mkr) Ack utfall Inn år Ack Ack avv Budget från Inn år budget 2% Motpart 1,2,3 Ack Utfall Fg år Helår Prognos Helår Budget Avv Bud mot Prog Bokslut Utf Fg år Ack Avv Fg år Intäkter Försäljning av material och varor Övriga intäkter 24,1 28,8 183,9 28, 2,2,8 188,2 21,8 22,8 28,9 183,9 28, 18,9,8 188,2 21,8 15,9 7, Summa Intäkter 232,9 211,9 21, 21, 231,7 211,9 19,8 21, 22,9-58,5-125,8-4,1-11,8-2,3-4,1-9,1-54,4-18,2-3,1-11,2-2,5-4,1-9,4-4,1-17,6-1, -,6,3 -,1,2-5, -112,2-3,2-1,9-2,3-3,7-9,3-6,6-123,3-3,6-11,4-2,4-4,1-9,1-54,4-18,2-3,1-11,2-2,5-4,1-9,4-6,2-15,1 -,5 -,2,2 -,1,3-5, -112,2-3,2-1,9-2,3-3,7-9,3-8,5-13,6 -,9 -,9,1 -,4,1-2,2-17, -,7-2,1-16,5 -,5 -,2 -,5 -,1-2,5-17,2 -,8-2,2-17,5 -,7-2,1-16,5 -,5 -,1-1, -,1-2,5-17,2 -,8,2,2,1-235,6-211,9-23,7-212,1-234,8-211,9-22,9-212,1-23,5-2,7, -2,7-2,1-3,1, -3,1-2,1 -,6 Kostnader Personalkostnader Livsmedel och övriga råvaror Övrigt i kkl 5 Lokalkostnader IT-kostnader Avskrivningar Transport och frakt Reparationer och underhåll Övrigt i kkl 6+7 Finansiella kostnader Summa Kostnader Resultat Sida 3 / 5

183 Kost Delårsrapport Dnr: Ekonomi Arbetad tid (ack) Innevarande År Föregeående År Förändring Förändring % Utförd arbetstid - varav övertid/mertid - varav timavlönade Justering timavlönade, övertid/mertid, vab. (Diff mot vald månad fg år.) Justering personer i omställningsprogrammet. Objekt 991. Justering utvecklingsanställda. Justering inhyrd personal från externa bemanningsföretag - varav läkare - varav sjuksköterskor - varav övriga Justering inhyrd personal från resursenheten Justering för fler eller färre arbetsdagar inn år jmf med fg år Justering för en extra dag i februari (vid skottår) för arb med schema ,7% 8,% 6,42%,%,%,%,%,%,%,%,% -1,%,% Arbetad tid inkl jour/beredskap Avdrag arbetad tid under jour/beredskap ,17%,% Arbetad tid exkl jour/beredskap ,17% ,17% Antal årsarbetare utifrån arbetad tid exkl jour/beredskap Procentuell förändring antal årsarbetare jmf med fg år (ack) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Föregående år Jul Aug Sep Okt Nov Dec Innevarande år Kommentarer till resultat Kost resultat för året blev -2,7 Mkr Kost ekonomi har genom åren balans i ekonomin på alla områden uton patientmat. Sedan starten av Kostnämnden, september 29, är underskottet av verksamheten totalt drygt -12 Mkr. Anledningen till det underskottet beror på att Kost tappat beställda portioner av mat som 29 var drygt 1 st och 216 är under 79 st. Kost har genom åren effektiviserat sin verksamhet kraftigt och har idag lägst kostnader i Sverige jämfört med liknande verksamhet i andra landsting (källa. EY s benchmarking). Inläst budget och av Kostnämnden beslutad budget är inte sammstämmiga och bör därför beaktas vid granskning av resultatet. Kostnämnden tog beslut om en budget med obalans motsvarande -4,7 Mkr varav -4,4 Mkr är patientmat. Vid inläsning i LTV s system las en budgetjustering in som intäkt för budget i balans, vilket syns i denna rapport. Kost resultatavvikelse mot av Kostnämnden beslutad budget är +2, Mkr. Den kraftigt ökade arbetade tiden beror nästan uteslutande på att Kost utökat sin verksamhet med drift av restaurang Nyckeln i Köping (2 st), personal i avdelningskök (7 st i Köping och 3 st i Västerås), kaffemaskinsservice (2 st) och digital egenkontroll (1 st). Vid ett exkluderande av de nya arbetsuppgifterna är arbetad tid jämförbar och likvärdig med året innan. Sida 4 / 5

184 Kost Delårsrapport Dnr: Ekonomi Planerade åtgärder Kost resultat är avhängt av att patientmaten kan få en ekonomi i balans. Detta möjliggörs bl a av en högre prishöjning som beslutats till 217 men även av interna effektiviseringar. Budgeten är satt och beslutad till, Mkr vilket förväntas kunna hållas om antalet beställda portioner uppgår till budgeterade 79 st. För att kunna förbättra det ekonomiska läget krävs utökade portioner vilket enbart kan nås genom nya samarbeten. Just nu förs det diskusioner med två andra landsting. Under 217 inför Kost ett nytt flexibelt patientmatssystem där patienten kan äta på valfri tid. Systemet ger besparingar för avdelningarna på flera sätt där dock minskat matsvinn är den stora delen. Idag kastas 13,6 % av beställda matportioner utan att brickorna ens rörs ute på vårdavdelningarna. Kost inför systemet först i Köping under febrari månad och bara där väntas denna besparing ge ett förbättrat resultat på vårdavdelningarna med totalt +,6 Mkr. Kost minskar samtidigt transorterna från 7dagar/vecka till 2 dagar/vecka. Detta minskar Kost kostnader med,7 Mkr årligen. Vid ett breddinförande kan kostnaderna i vården minskas gällande matsvinnet med -3,6 Mkr årligen och Kost transportkostnader med -1,5 Mkr. Det finns även stor potential i effektiviseringar av Distributions arbete. Avslutade kommentarer till månadens utfall Sida 5 / 5

185 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionstyrelsen Jessica Bräck Tfn E-post jessica.brack@lul.se Dnr LS Regionstyrelsen Årsrapporter 216 för regionfullmäktiges beredningar Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Årsrapporter 216 för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration, beredningen för äldre och funktionshinderfrågor och beredningen för barn och unga läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Årsrapporter över beredningarnas verksamhet 216 föreligger för behandling av regionfullmäktige. Beredningarna arbetar direkt under fullmäktige och har därför rätt att initiera ärenden. Beredningarna kan också användas för att bereda eller utreda ärenden. Beredningarna följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta utvecklingsområden. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bildades genom beslut av regionfullmäktige i februari 26 och startade sin verksamhet den 1 januari 27. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur Region Uppsala arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor respektive beredningen för barn och unga bildades genom ett beslut av regionfullmäktige den 1 december 214 och startade sin verksamhet den 1 januari 215. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur Region Uppsala arbetar inom områden som rör barn och unga samt äldre och funktionsnedsatta. Bilagor Årsrapport beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Årsrapport beredningen för äldre och funktionshinderfrågor Årsrapport beredningen för barn och unga Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

186 2 (2) Kopia till Regionfullmäktige

187 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Årsrapporter 216 för regionfullmäktiges beredningar Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Årsrapporter 216 för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration, beredningen för äldre och funktionshinderfrågor och beredningen för barn och unga läggs till handlingarna. Bilaga 63/17 Ärendebeskrivning Årsrapporter över beredningarnas verksamhet 216 föreligger för behandling av regionfullmäktige. Beredningarna arbetar direkt under fullmäktige och har därför rätt att initiera ärenden. Beredningarna kan också användas för att bereda eller utreda ärenden. Beredningarna följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta utvecklingsområden. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bildades genom beslut av regionfullmäktige i februari 26 och startade sin verksamhet den 1 januari 27. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur Region Uppsala arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor respektive beredningen för barn och unga bildades genom ett beslut av regionfullmäktige den 1 december 214 och startade sin verksamhet den 1 januari 215. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur Region Uppsala arbetar inom områden som rör barn och unga samt äldre och funktionsnedsatta. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (5)

188 Regionstyrelsen Justerandes signatur Protokoll Sammanträdesdatum: Utdragsbestyrkande 51 (5)

189 Administrativa enheten Peter Helgesson Tfn E-post peter.helgesson@lul.se Bilaga 63 Dnr CK Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Årsrapport 216 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 216, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden 216. Beredningens uppdrag utgår från fullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

190 Bilaga 63 2 (6) Ledamöter Beredningen består av 13 ordinarie ledamöter. Under 216 har följande ledamöter ingått i beredningen: Mohammed Tahir (MP), ordförande Emilie Jansson (S), 1:e vice ordförande Frank Nilsson (KD), 2:e vice ordförande Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S) Erzsebét Wollein (S) Åsa Tinnerholm (MP) Marlene Larsson (V) Liselotte Grahn Elg (M) t.o.m Siv Godberg (M) fr.o.m Martin Eriksson (M) Alfred Mujambere (L) Bernt Sahlberg (C) Lisen Burmeister (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 216 haft tjänstemannastöd bl.a. i form av sekreterare från Landstingets ledningskontor. Ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på 38 kr för verksamhetsåret 216. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga utgifter för beredningens arbete. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 216 Under 216 har beredningen haft 6 protokollförda sammanträden. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet genomfört gemensamma presidiemöten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Beredningens arbete har bedrivits utifrån den verksamhetsplan som fastställdes under våren 215. Verksamhetsplanen är tvåårig och innehåller därför mål och aktiviteter för Beredningen har i verksamhetsplanen valt att inrikta sig på målområdena integration samt medborgardialog.

191 Bilaga 63 3 (6) Sammanträdet Beredningen fastställde sammanträdestider för 216 vid sitt sammanträde Till februarisammanträdet 216 var schema över 216 års tider utsända för synpunkter då beredningen delvis hade nya ledamöter. Sammanträdestiderna fastställdes enligt tidigare beslut. Förslag till årsrapport 215 över beredningens arbete fastställdes för slutlig behandling av landstingsfullmäktige. Beredningen beslutade att uppdra till presidiet att till sammanträdet i april utarbeta ett förslag till reviderad aktivitetsplan för 216. Beredningen beslutade att hantera revideringen av likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan vid de två kommande sammanträdena under våren 216. Uppdrag gavs till presidiet att utarbeta programmet för heldagssammanträdet den 13 april 216. Information lämnades om ekonomiskt utfall 215 samt budget 216. Beredningens ekonomiska utfall mot budget 215: beredningen har under året förbrukat kr i relation till den anvisade budgeten 45 kr. För 216 har beredningen anvisats en budget om 38 kr. Beredningen ska under året löpande följa det ekonomiska utfallet. Beslut fattades om representation från beredningen i nätverket för förtroendevalda och tjänstemän inom landsting och regioner som är intresserade av att utveckla medborgardialogen inbjudan från Sveriges kommuner och landsting SKL. Beredningen beslutade att medge deltagande för två representanter vid Demokratidagen 216, den 6 april 216 kl i Stockholm. Sammanträdet Beredningen avger yttrande över SOU 216:5 Låt fler forma framtiden. Beslut fattas om att för 216 göra en sammanfattning av arbetet med integration och medborgardialog att hantera under våren 217. Beredningen beslutade att till sammanträdet i juni få en redovisning av statistik från patientnämnden över kontaktorsaker med bäring på likabehandling samt att det säkerställs att anvisningarna för förvaltningarnas delårsrapport och årsredovisning innefattar kravet på redovisning och uppföljning av arbetet utifrån policy och plan. Uppdrag ges till presidiet att tillsammans med de övriga två beredningarnas presidier att färdigställa programmet för den gemensamma utbildningsdagen den 2 maj.

192 Bilaga 63 4 (6) I anslutning till sammanträdet genomförde Ylka Nuhiu, etableringssamordnare vid Arbetsförmedlingen i Uppsala en föredragning om KISA-projektet. *KISA-projektet är EU-finansierat och har som mål att förkorta vägen för nyanlända att komma i arbete. Sammanträdet Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Beredningen beslutade att hantera policy och plan vid sitt sammanträde den 24 augusti. Redaktionella justeringar görs inför augustisammanträdet då fokus ska vara att arbeta igenom dokumenten och föreslå revideringar. Information om hantering av motionen: Medborgardialog och folkvalda Beredningen beslutade att motionen av Annika Krispinsson och Sara Sjödal båda (C), behandlas vid beredningens sammanträde den 24 augusti. I anslutning till sammanträdet fick ledamöterna en föredragning av Marianne Rutqvist från HR-avdelningen vid Landstingets ledningskotor om arbetet med att anordna praktikplatser för medicinskt utbildad personal utanför norden. Presentationsmaterial delgavs beredningens ledamöter. Därutöver gästades beredningen av Susanne Svahn Skogh från patientnämnden som redogjorde för kontakter med patientnämnden med koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Presentationsmaterial delges beredningens ledamöter. Asylsamordnare Pierre Houdet informerade om läget vad gäller bl.a. antalet asylsökande i länet samt tolksituationen. Vidare informerades om hälsosamtal och hälsoundersökningar som asylsökande ska erbjudas inom en månad. Sammanträdet Beredningen beslutade att ta initiativet till att genomföra en medborgardialog på temat ehälsa och att kontakter tas med chefen för enheten för e-hälsa samt kommunikationsavdelningen för att tillsammans med presidiet planera genomförande av en medborgardialog. Beredningen beslutade att hantera likabehandlingspolicy och -plan vid sitt kommande sammanträde den 5 oktober. Policy och plan har tidigare diskuterats vid beredningens sammanträden under våren. Vid dagens sammanträde förelåg policy och plan med redaktionella ändringar för fortsatt diskussion. Beredningen fastställde yttrande över motionen: Medborgardialog och folkvalda av Annika Krispinsson (C) och Sara Sjödal (C). I anslutning till sammanträdet gjorde Louise Arodén Arvidsson en föredragning kring arbetet med framtagande av en e-hälsostrategi för Landstinget i Uppsala län. Informationsmaterial delgavs beredningens ledamöter.

193 Bilaga 63 5 (6) Sammanträdet Likabehandlingspolicy och -plan Beredningen beslutade: att respektive förvaltning ska redogöra för hur man konkret arbetat/arbetar för att följa lagstiftningen vad avser de sju diskrimineringsgrunderna, att en enkät utarbetas med riktade frågor till samtliga verksamhetschefer för att få en bild av hur arbetet bedrivs, att från patientnämnden inhämta statistik över klagomål som går att koppla till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beslutade att föreslå landstingsfullmäktige att fatta beslut om att samtliga verksamheter inom landstinget ska ta fram könsuppdelad statistik. I anslutning till sammanträdet hölls en föredragning av informationssäkerhetsansvarig i landstinget, Fredrik Rosenberg, samt landstingsjuristen Mats Holmberg om IT-säkerhet och juridik i anslutning till e-tjänster inom hälso- och sjukvården. Sammanträdet Beredningens sammanträdestider 217 fastställdes enligt nedan: Beredningen sammanträder: 8 februari kl april kl juni kl september kl oktober kl november kl Presidiet sammanträder: 2 februari kl mars kl samt kl (gemensamt presidiemöte) 1 juni kl augusti kl oktober kl samt kl (gemensamt presidiemöte). 16 november kl

194 Bilaga 63 6 (6) Beredningen beslutade att bjuda in chefen för kommunikationsavdelningen till sammanträdet den 8 februari 217 för dialog kring förslaget att stänga funktionen Fråga och tyck till. I anslutning till sammanträdet genomförde Eva Wikström och Mikael Landsten från HRavdelningen en föredragning om personalutskottets beslut att likabehandlingsplanen ur ett arbetsgivarperspektiv upphävs i sin nuvarande form och att likabehandlingsfrågorna i detta perspektiv istället integreras i andra befintliga processer. Ärendet behandlas slutligt av landstingsstyrelsen den 6 december 216.

195 Bilaga 63 Regiondirektörens stab Christina Dahlmann Årsrapport 216 Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 216, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden 216. Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 214 och startade sin verksamhet den 1 januari 215. Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår från landstingsfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar med äldre- och funktionshinderfrågor. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

196 Bilaga 63 2 (4) Ledamöter 216 Tarja Onegård (MP), ordförande Magnus Ahlkvist (V), 1:e vice ordförande Inga Alm (C) 2:e vice ordförande Erzsébet Wollein (S) Pia Milton (S) Petra Söderlund (S) Sylvia Lundholm (MP) Viktor Waldau (V) Anders Bäckström (M) Christina Sääf (M) Kajsa Dovstad (L) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Marga Karttunen (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 216 haft tjänstemannastöd bland annat i form av en sekreterare från regionkontoret. Under året har tre olika personer fungerat som sekreterare, vilket påverkat kontinuiteten i stödet, då beredningen inte har någon förvaltning knuten till sin verksamhet. Ekonomi Regionfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomisk ram på 38 kr för verksamhetsåret 216. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 216 Under 216 har beredningen haft sju ordinarie sammanträden varav ett tillfälle kombinerades med en workshop tillsammans med Rådet för delaktighet där även Regionförbundet och HSO deltog och ett av tillfällena var en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft gemensamma möten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Tillsammans har presidierna under året haft ett gemensamt möte med fullmäktiges presidium för att diskutera beredningarnas uppdrag och roll. 216 var beredningens andra år av verksamhet. Därtill fick beredningen en ny ordförande, och flera av ledamöterna hade bytts ut. Detta påverkade början av verksamhetsåret och skapandet av en verksamhetsplan. Eftersom beredningen har

197 Bilaga 63 3 (4) relativt få möten på ett år, kan i efterhand analysen göras att verksamhetsplanen bör vara flerårig, och istället uppdateras med en aktivitetsplan för de olika verksamhetsåren under en mandatperiod. Detta för att kunna använda verksamhetsplanen som ett strategiskt långsiktigt dokument. I april anordnade beredningen en workshop tillsammans med Rådet för delaktighet med temat Delaktighet, samverkan och jämlik hälsa från vision till aktion. Målet med dagen var att arbeta fram förslag för hur landstinget i Uppsala län kan stärka arbetet med delaktighet, samverkan och att verka för en jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning. Dagen var mycket uppskattad av ledamöterna, då bland annat personer med funktionsnedsättning höll en dialogföreläsning där de delade med sig av sina egna erfarenheter av vården i olika sammanhang. Beredningen fick också ta del av vilka nya lösningar som planeras för e-hälsa och även erfarenheter från Hälsa och habiliterings verksamhet för bland annat döva, samt andra föreläsningar. Dagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån olika frågeställningar, där alla deltagare fick diskutera i grupper och där resultaten från dessa diskussioner presenterades för samtliga. Den gemensamma utbildningsdagen i maj, för beredningarna utgick från vad ledamöterna hade haft för önskemål på den gemensamma utbildningsdagen året innan. Bland annat berättade Johan Edstav om arbetet med regionbildningsprocessen och beredningarna presenterade sina verksamhets- och aktivitetsplaner. Innan sommaren höll beredningen ett möte i juni, där man tillstyrkte kollektivtrafiknämndens förslag till Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken. I november fick beredningen en dragning från kollektivtrafikförvaltningen om arbetet med nya hållplatslägen och mjuka linjen. Beredningen har också tagit del av Göran Stiernstedts föreläsning med anledning av utredningen Effektivare vård och hade diskussioner med anledning av densamma. Beredningen har lämnat svar på Liberalernas initiativ till Seniorguide, och även lämnat svar på motionen från Liberalerna om Ett helhetsgrepp på äldres undernäring. Beredningen har också fått en rapport om närvården och hur den fungerar. Beredningen har under året också följt statistik för utskrivningsklara från Akademiska sjukhuset till kommunerna, fördelat per kommun. Funktionshinderpolitiskt program Höstens möten i beredningen fokuserade mycket på arbetet med det funktionshinderpolitiska programmet. Beredningen var aktivt med och beredde ärendet med den tjänsteperson som hade fått uppdraget att skriva fram handlingen till regiondirektören. Under hösten förändrades också arbetet med programmet, och beredningen var aktiv i arbetet med att komma med konstruktiva förslag och synpunkter, för att få ett program som kan bli till konkreta aktiviteter istället för att enbart bli en papperstiger, som hamnar som hyllvärmare. Detta medförde också att framtagandet av det förslag, som beredningen till slut beslutade att lämna till regiondirektören, drog ut på tiden och lämnades till regiondirektören först i februari 217.

198 Bilaga 63 4 (4) Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Ledamöterna har även deltagit i olika konferenser och varit på studiebesök i verksamheter som har anknytning till beredningens ämnesområden. Förutom den workshop som redovisas för ovan, har beredningens ledamöter deltagit i bland annat följande aktiviteter. I april anordnades en konferens av Regionförbundet med temat Åldrande och delaktighet två oförenliga begrepp inom LSS?, där några av ledamöterna i beredningen deltog. Där presenterades färsk forskning av Ida Kåhlin, om hur vardagen kan te sig för äldre funktionshindrade personer. Denna grupp kommer att bli större framöver och vården och samhället behöver hitta bra vägar att möta dessa personers behov. I maj var några av ledamöterna på studiebesök på Närvårdsteamet NPF (neuropsykiatriska funktionshinder). Det är ett samarbetsprojekt mellan landstinget Uppsala län och Uppsala kommun. Målgruppen är personer med problem, som påverkar deras liv och som de vet eller tror beror på npf- svårigheter. Den stora styrkan i verksamheten sades vara att den inte ställer något krav på diagnos eller remiss och att man kan arbeta förebyggande för att stärka personernas egna förmågor. Eva Adler (MP) Ordförande

199 Bilaga Regiondirektörens stab Christina Dahmann Beredningen för barn och unga Årsrapport 216 Beredningen för barn och unga Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 216, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden 216. Eftersom beredningens arbete under 216 i första hand fokuserat på informationsinhämtning innehåller årsrapporten ingen bedömning av måluppfyllelsen utifrån antagen verksamhetsplan. Beredningen för barn och unga bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 214 och startade sin verksamhet den 1 januari 215. Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår från landstingsfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

200 Bilaga 63 2 (4) Ledamöter 216 Christina Lundh (S) ordförande Jeannette Escanilla (V) 1:e vice ordförande Monica Lundberg (L) 2:e vice ordförande from Jenny Gavelin (L) 2:e vice ordförande tom AnnBritt Litsner (S) Kjell Andersson (S) Fredric de Afonseca (S) Lene Schill (M) from Joel Lind (MP) tom Salima Fahad (V) Pernilla Åström (M) Alf Ahlstedt (M) Ingegerd Andersson (C) Susanne Lundberg (KD) Pirjo Thonfors (-) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 216 haft tjänstemannastöd bland annat i form av en sekreterare från landstingets ledningskontor. Ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på 38 kr för verksamhetsåret 216. Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet och har varit restriktiva avseende deltagande i konferenser. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 216 Under 216 har beredningen haft sex protokollförda sammanträden samt en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft gemensamma presidiemöten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Tillsammans har presidierna under året haft ett gemensamt möte med fullmäktiges presidium för att diskutera beredningarnas uppdrag och roll. Beredningens arbete har bedrivits utifrån den verksamhetsplan som fastställdes under våren 216.

201 Bilaga 63 3 (4) Beredningens 1:e vice-ordförande Jeannette Escanilla (V) presenterar beredningens uppdrag utifrån den uppdragsbeskrivning som återfinns i regionfullmäktiges arbetsordning. Beredningen har en inledande diskussion om sitt uppdrag, roll och arbetsformer Gemensamt presidiemöte Genomgång av utredningen Liv och Hälsa Ung tillsammans med Henrik Andreassson, utredare på regionkontoret Staffan Lundqvist besöker beredningen och redogör för barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet. Anna Sarkadi från Uppsala Universitet ger en delredovisning från Liv och Hälsa Ung Ett gemensamt presidiemöte behandlade bland annat följande punkter: Beredningarnas uppdrag och aktiviteter under året Budget 216 Arvodesregler för förtroendevalda Beredningen diskuterar följande Liv och Hälsa Ung, karies hos barn vid ammning, transportutrustning för barn i ambulans samt ett initiativärende om ökad kunskap och kompetens gällande könsstympning Redovisning om ADHD av Johan Isaksson, psykolog Fortsatt diskussion kring ADHD tillsammans med Ola Duregård från Barn och Ungdoms Psykatrin. Rapport från överviktsenheten av Anders Forslund och Charlotte Atuma mfl, Akademiska sjukhuset.

202 Bilaga 63 4 (4) Gemensam utbildningsdag 2 maj Den 2 maj genomfördes en gemensam utbildningsdag för fullmäktiges beredningar Regionbildningsprocessen Medborgardialoger Arvodesregler Säkerhet och beredskapsfrågor Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Beredningens ledamöter har under ett flertal tillfällen under året deltagit i relevanta konferenser, seminarier eller liknande utifrån beredningens område. De ledamöter som deltagit har lämnat skriftliga rapporter till beredningen. Ledamöter har deltagit i/besökt: Stormöte- skolan som arena för psykisk hälsa Barnrättsdagarna Fyrisgården Möte med barnrättsstrateg (BoiU) Elevhälsan i Knivsta Omvärldsdagen Hälsoäventyret Infoteket Liv och hälsa ung Beredningen för barn och unga tillsatte den 14 april 216 en arbetsgrupp med uppgift att ta ställning till följande frågor 1. Ökar andelen barn och unga med psykisk ohälsa i länet? 2. Vilka politiska insatser behövs för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa? Beredningen har delgett regionfullmäktige sina synpunkter gällande enkätundersökningen Liv och hälsa ung, att enkäten ska kompletteras med analys och problematisering av resultatet i text. Skrivelsen delades på regionfullmäktige den 3 november. Uppföljning och rapportering En sammanfattande årsrapport lämnas varje år via regionsstyrelsen till regionfullmäktige. Christina Lundh (S), ordförande Jeannette Escanilla (V), 1:e vice-ordförande Monica Lundberg (L), 2e vice-ordförande

203 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Arbetsgivarpolitiskt program Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Det arbetsgivarpolitiska programmet antas enligt bilaga. Bilaga 66/17 a Reservation Sören Bergqvist (V) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 66/17 b Särskilt yttrande Nina Lagh (M), Annika Krispinsson (C) och Anna-Karin Klomp (KD) inkommer med särskilt yttrande. Bilaga 66/17 c Ärendebeskrivning För att vara en god och attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare ska Region Uppsala ha en tydligt kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. I regionplan och budget framgår att Region Uppsala ska ha en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Det arbetsgivarpolitiska programmet återger arbetsgivarpolitiken i regionplan och budget och ska vara ett stöd för medarbetare och chefer i vardagen samt vara ett verktyg i arbetet med att nå det strategiska målet. De angivna verktygen i det arbetsgivarpolitiska programmet ska tillämpas i Region Uppsalas verksamheter. Verktygen uppdateras kontinuerligt utifrån utvecklingsbehov. Kostnader och finansiering Det arbetsgivarpolitiska programmet innebär ingen ökad kostnad. Förslaget är kommunicerat med koncernledningen samt HR-cheferna i Region Uppsala. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (5)

204 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Ärendet är berett i regionstyrelsens personalutskott , 11. Yrkanden Bertil Kinnunen (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Sören Bergqvist (V) yrkar i första hand att ärende återremitteras för omarbetning. Sören Bergqvist (V) yrkar i andra hand att regionstyrelsen bifaller Vänsterpartiets förslag till Arbetsgivarpolitiskt program. Regionstyrelsens ordförande ställer Sören Bergqvists (V) yrkande om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Regionstyrelsens ordförande ställer föreliggande förslag mot Sören Bergqvists (V) förslag till Arbetsgivarpolitiskt program och finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 51 (5)

205 Bilaga 66 a Arbetsgivarpolitiskt program för Region Uppsala Region Uppsalas mål är att vara en god och attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Vi ska ha en tydligt kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. Detta är en förutsättning för en god service och bra kvalitet på verksamheten och för att medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och de därmed trivs och mår bra. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Detta är starkt beroende av de arbetsvillkor som råder för personalen. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarpolitik och för att nå det strategiska målet behöver denna vara tydlig. Det arbetsgivarpolitiska programmet ska vara ett stöd för medarbetare och chefer i vardagen och ett verktyg för att nå målet att vara en god och attraktiv arbetsgivare. I programmet klargör vi våra förväntningar på medarbetare och chefer och redovisar deras möjligheter att utvecklas som individer och i sin yrkesroll hos arbetsgivaren. Medarbetare ska kunna ta ansvar, utvecklas och känna arbetsglädje i en verksamhet som gör skillnad. Medarbetare ska känna att Här växer kunskap och människor. Vi ska ha ett väl utvecklat ledarskap med kommunikativa och coachande chefer. Vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Strategiskt mål Ha en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Varumärkeslöfte Här växer kunskap och människor Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Region Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Verktyg Regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Systematiserad yrkesintroduktion för olika yrkeskategorier. Systematiserad yrkesintroduktion utländsk utbildad vårdpersonal.

206 Bilaga 66 a 2 (2) Arbetsgivarfrågor och lönebildning Region Uppsala är en stor arbetsgivare och erbjuder medarbetare möjligheter till utveckling. Vi arbetar för en arbetsmarknad som omfattar alla. Huvudinriktning vid anställning är tillsvidareanställning i heltidsomfattning. Vi arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där medveten och långsiktig lönebildning ses som en del av kompetensförsörjningen. Verktyg Lönepolicy Lönebildningsprocess Kompetensbaserad rekrytering Samverkansavtalet Arbetsmiljö/Medarbetarskap Region Uppsala ska ha hälsofrämjande arbetsplatser som är hållbara över tid genom att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering. Detta bygger på nära samverkan mellan chefer och medarbetare samt fackliga företrädare på alla nivåer i organisationen och kräver allas delaktighet och engagemang. Verktyg Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsmiljöhandboken Riktlinjer för aktiv rehabilitering Dialogverktyg Hälsofrämjande arbetsplatser Medarbetarundersökning Mångfald och likabehandling Likabehandlings- och mångfaldsarbetet är integrerat i verksamheterna och kommer att ha effekten att frågor om bemötande, respekt och människors olikheter blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Verktyg Policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Likabehandlings- och mångfaldsintegrering Ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga medarbetare i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Verktyg Chefspolicy Ledningsplattform Chefutvecklingsprogram Mentorskap Nätverksgrupper Fastställd av regionfullmäktige 217-xx-xx

207 Bilaga 66 b Regionstyrelsen Reservation Ärende 66 Arbetsgivarpolitiskt program En arbetsgivarpolicy, eller arbetsgivarpolitiskt program, ska enligt Vänsterpartiet klargöra regionens uppfattning om arbetsgivarrollen, vilka arbetsförhållanden och villkor som ska gälla och vad som förväntas av såväl chefer som anställda för att uppnå en säker och god arbetsmiljö. Den ska också klargöra vilka rättigheter och utvecklingsmöjligheter som chefer och anställda har och som blir ett åtagande för arbetsgivaren att infria. Det ska vara ett övergripande men lättillgängligt policydokument som sedan leder till mer operativa handlingsplaner och strategier. Det av personalutskottet föreslagna programmet lever inte upp till detta. Snarare bidrar det till förvirring om vilka dokument som finns eller ska finnas. En chefspolicy är redan antagen men landstingsstyrelsen sa redan då att den ska införlivas i det kommande arbetsgivarpolitiska programmet och kan komma att revideras. Nu blir det inte så och dessutom ska en särskild medarbetarpolicy tas fram. Den främsta kritiken är dock avsaknaden av ett förändrat förhållningsätt som arbetsgivare och inte heller finns några nya eller skärpta åtgärder som kan bidra till bättre arbetsförhållanden för regionens anställda. Om allt ska vara som förut behövs inte heller några nya dokument. Vänsterpartiet har tagit fram ett eget förslag till arbetsgivarpolitiskt program som vi menar är tydligare, bättre och innehåller viktiga förväntningar men också skärpta åtaganden från arbetsgivaren. Vi lyfter bland annat fram rätten till planerade insatser för att upprätthålla och utveckla kompetensen, ny kompetens som leder till nya arbetsuppgifter och ansvar ska leda till ny lönesättning direkt och inte avvakta löneöversyner, rätten att prova andra arbetsuppgifter, överordnades särskilda ansvar för underordnade chefers uppdrag och förutsättningar, chefer får grundläggande utbildning och stöd för ett systematiskt arbetsmiljöarbete och inte minst skyldigheten att vid behov anpassa arbetsförhållandena för den enskilde. Vänsterpartiets förslag kan vara en utgångspunkt för en omarbetning av det föreslagna programmet och därmed yrkar Vänsterpartiet i första hand på en återremiss för en omarbetning. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för våra yrkanden; - att ärendet återremitteras för omarbetning, och om det yrkandet faller; att bifalla Vänsterpartiets förslag till Arbetsgivarpolitiskt program Sören Bergqvist (V)

208 Bilaga 66 b Regionstyrelsen Vänsterpartiets förslag till: Arbetsgivarpolitiskt program Vision för Region Uppsala Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Strategiskt mål för Region Uppsala Region Uppsala har en attraktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Varumärkeslöfte för Region Uppsala Här växer kunskap och människor. Region Uppsalas mål är att vara en god och attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Region Uppsala ska ha en tydlig kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av bra kvalitet och med god service. Detta är starkt beroende av de arbetsvillkor som råder för personalen. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarpolitik och för att nå det strategiska målet behöver denna vara tydlig. I det arbetsgivarpolitiska programmet klargör Region Uppsala sin uppfattning om arbetsgivarrollen och vad som förväntas av chefer och medarbetare för att nå hälsosamma arbetsförhållanden. Här redovisas också vilka rättigheter och utvecklingsmöjligheter som chefer och medarbetare har. Region Uppsala måste aktivt arbeta för att förverkliga programmets intentioner och fullgöra de förpliktelser som följer av innehållet. Grundläggande arbetsgivarfrågor Region Uppsala ska vara och uppfattas som en bra arbetsgivare som ständigt strävar efter goda arbetsförhållanden med rimliga arbetstider för ett hållbart arbetsliv. Huvudinriktningen vid anställning är tillsvidareanställning i heltidsomfattning. Genom planerade insatser ska den enskildes och arbetsgruppers kompetens upprätthållas och utvecklas. Företagshälsovård och friskvård ska användas för att förebygga skador och för rehabiliterande insatser. Regionens lönepolitik bygger på de centrala avtalens intentioner om individuell och differentierad lönesättning. Lönen ska bestämmas utifrån kompetens, ansvar och arbetsuppgifter. Ny kompetens som leder till nya arbetsuppgifter och ansvar ska leda till ny lönesättning.

209 Bilaga 66 b Medarbetarskap Region Uppsala vill vara tydlig med vilka förväntningar och möjligheter som finns i förhållande till arbetsuppgifterna. Det skapar förutsättningar för ett attraktivt och gott medarbetarskap. Du som är medarbetare i Region Uppsala arbetar aktivt och engagerat för att nå uppsatta mål tar ansvar för den gemensamma arbetsmiljön och gemenskapen visar respekt för dina arbetskamrater, dig själv och de som nyttjar dina tjänster är tydlig och öppen i din kommunikation deltar aktivt i arbetsplatsträffar Som medarbetare i Region Uppsala arbetar du med frihet under ansvar kan du utvecklas i det dagliga arbetet under hela din anställning har du regelbundna medarbetarsamtal och lönesamtal med din chef har du möjlighet att prova andra arbetsuppgifter och att göra karriär Chefskap Region Uppsala vill vara tydlig med förväntningar och möjligheter för chefer. Det skapar förutsättningar för att ett attraktivt och gott ledarskap växer fram och utvecklas. Att vara ledare innebär att vara en förebild och ta ett helhetsansvar. Chefer i Region Uppsala ska kunna känna glädje, stolthet, mod och visa kreativitet i sitt arbete. Överordnade chefer har ett särskilt ansvar som förebild och för underställda chefers uppdrag och förutsättningar. Du som är chef i Region Uppsala leder och utvecklar verksamhet och medarbetare mot uppsatta mål leder verksamheten i enlighet med lagar, avtal, policyer och riktlinjer arbetar för ett gott bemötande, god tillgänglighet och hög säkerhet ger förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga och engagerade har en rak och öppen kommunikation tar ansvar och verkar för en hälsofrämjande arbetsplats Som chef i Region Uppsala får du ansvar och möjlighet att utveckla andra människor får du stöd i din chefsroll av andra chefer har du rätt till tydliga uppdrag med tillräckliga befogenheter har du möjlighet att växa och skapa förutsättningar för karriär Arbetsmiljö Region Uppsala ska ha en god arbetsmiljö, fri från kränkningar och trakasserier, och som stimulerar till engagemang, delaktighet och utveckling. Tillsammans med hälsosamma arbetstider med tid för återhämtning bidrar det till en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs som en naturlig del i den dagliga verksamheten, inklusive den politiska processen, och ska ske i samarbete med chef,

210 Bilaga 66 b medarbetare och fackliga företrädare. I beslut ska alltid riskbedömningar göras och arbetsmiljökonsekvenser vägas in. Du som är chef i Region Uppsala får du en grundläggande utbildning samt stöd för ett systematiskt arbetsmiljöarbete planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang ser till att medarbetarna känner till de risker som kan vara förbundna med arbetet och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö ska vid behov anpassa arbetsförhållandena för medarbetares individuella förutsättningar Du som är medarbetare i Region Uppsala medverkar aktivt till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet medverkar aktivt till att undanröja risker och bidra till ett fortlöpande förbättringsarbete följer gällande lagar, policyer, riktlinjer och instruktioner Likabehandling och jämställdhet Region Uppsala betraktar mångfald bland de anställda som berikande och önskvärt. Det ställer krav på regionen som arbetsgivare att erkänna och säkra allas lika värde och att ta tillvara allas fulla kompetens. Därför behöver både chefer och anställda kunskap om den diskrimineringslagstiftning som finns och de diskrimineringsgrunder som lagen anger samt hur man aktivt kan motverka diskriminering. Det råder en stor kvinnodominans bland de anställda i Region Uppsala. Därför är jämställdhetsperspektivet särskilt viktigt och ska genomsyra hela verksamheten. Lönekartläggning och analys ska genomföras varje år för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män eller mellan mans- respektive kvinnodominerade yrkesgrupper med likvärdigt arbete.

211 Bilaga 66 c, 67 c Regionstyrelsens sammanträde Yttrande Ärende 65/ /17: Policy för hälsofrämjande arbetsplatser och arbetsgivarpolitiskt program Region Uppsala har stor rekryteringsproblematik då bristen på sköterskor och läkare gör att vi inte kan erbjuda den vård som vi har kapacitet till i och med stängda vårdplatser. Socialdemokraterna och Miljöpartiets svar på hela rekryteringsproblematiken hävdar de finns i Policy för hälsofrämjande arbetsplatser samt Arbetsgivarpolitiskt program. Vi ser inte hur de två vaga skrivelser ska lösa de stora utmaningar vi står inför, och anser att materialet är bristfälligt och inte svarar på hur problemen ska lösas. Nina Lagh (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna Karin Klomp (KD)

212 Arbetsgivarpolitiskt program för Region Uppsala Region Uppsalas mål är att vara en god och attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Vi ska ha en tydligt kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. Detta är en förutsättning för en god service och bra kvalitet på verksamheten och för att medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och de därmed trivs och mår bra. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Detta är starkt beroende av de arbetsvillkor som råder för personalen. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarpolitik och för att nå det strategiska målet behöver denna vara tydlig. Det arbetsgivarpolitiska programmet ska vara ett stöd för medarbetare och chefer i vardagen och ett verktyg för att nå målet att vara en god och attraktiv arbetsgivare. I programmet klargör vi våra förväntningar på medarbetare och chefer och redovisar deras möjligheter att utvecklas som individer och i sin yrkesroll hos arbetsgivaren. Medarbetare ska kunna ta ansvar, utvecklas och känna arbetsglädje i en verksamhet som gör skillnad. Medarbetare ska känna att Här växer kunskap och människor. Vi ska ha ett väl utvecklat ledarskap med kommunikativa och coachande chefer. Vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Strategiskt mål Ha en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Varumärkeslöfte Här växer kunskap och människor Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Region Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Verktyg Regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Systematiserad yrkesintroduktion för olika yrkeskategorier. Systematiserad yrkesintroduktion utländsk utbildad vårdpersonal.

213 2 (2) Arbetsgivarfrågor och lönebildning Region Uppsala är en stor arbetsgivare och erbjuder medarbetare möjligheter till utveckling. Vi arbetar för en arbetsmarknad som omfattar alla. Huvudinriktning vid anställning är tillsvidareanställning i heltidsomfattning. Vi arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där medveten och långsiktig lönebildning ses som en del av kompetensförsörjningen. Verktyg Lönepolicy Lönebildningsprocess Kompetensbaserad rekrytering Samverkansavtalet Arbetsmiljö/Medarbetarskap Region Uppsala ska ha hälsofrämjande arbetsplatser som är hållbara över tid genom att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering. Detta bygger på nära samverkan mellan chefer och medarbetare samt fackliga företrädare på alla nivåer i organisationen och kräver allas delaktighet och engagemang. Verktyg Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsmiljöhandboken Riktlinjer för aktiv rehabilitering Dialogverktyg Hälsofrämjande arbetsplatser Medarbetarundersökning Mångfald och likabehandling Likabehandlings- och mångfaldsarbetet är integrerat i verksamheterna och kommer att ha effekten att frågor om bemötande, respekt och människors olikheter blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Verktyg Policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Likabehandlings- och mångfaldsintegrering Ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga medarbetare i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Verktyg Chefspolicy Ledningsplattform Chefutvecklingsprogram Mentorskap Nätverksgrupper Fastställd av regionfullmäktige 217-xx-xx

214

215

216

217 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Policy för hälsofrämjande arbetsplatser antas enligt bilaga. 2. Policy för hälsofrämjande arbetsplatser ersätter Arbetsmiljöpolicy, beslutad av landstingsfullmäktige , 62. Bilaga 65/17 a Reservation Sören Bergqvist (V) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 65/17 b Särskilt yttrande Nina Lagh (M), Annika Krispinsson (C) och Anna-Karin Klomp (KD) inkommer med särskilt yttrande. Bilaga 65/17 c Ärendebeskrivning I regionplan och budget framgår att Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Regionstyrelsen beslutade , att Region Uppsalas likabehandlings- och mångfaldsarbete ska integreras i regionens befintliga verksamheter utifrån ett arbetsgivarperspektiv, i linje med regionens arbete med jämställdhetsintegrering samt förändringar i diskrimineringslagstiftningen. I linje med regionplan och budget samt regionstyrelsens beslut , 312, föreslås att Region Uppsalas arbetsmiljöpolicy revideras enligt bilaga. Den nya policyn ersätter Arbetsmiljöpolicy beslutad av regionfullmäktige , 62. Ärendet är berett i regionstyrelsens personalutskott , 5. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (5)

218 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Yrkanden Bertil Kinnunen (S) yrkar bifall till föreliggande förslag med tillägg av ordet föreskrifter i sista punkten under Vad förväntas av dig som är medarbetare i policyn. Sören Bergqvist (V) yrkar att ärende återremitteras för omarbetning. Börje Wennberg (S) och Bertil Kinnunen (S) yrkar avslag på Sören Bergqvists (V) yrkande om återremiss. Regionstyrelsens ordförande ställer Sören Bergqvists (V) yrkande om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Regionfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 51 (5)

219 Bilaga 65 a ARBETSMILJÖLEDNINGSYSTEM Gäller för: Dokumentnamn: Region Uppsala Policy för arbetsmiljö och hälsa Handläggare: Godkänd: Mariette Veideskog Version: 1 Gäller fr.o.m Sida: 1 av 1 Gäller t.o.m Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Region Uppsala bedriver omfattande verksamhet av olika karaktärer. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planeras och organiseras så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Region Uppsala ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier, och arbetsmiljön ska stimulera till engagemang i arbetet, utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Arbetsmiljöarbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Vårt arbete med aktiva arbetsmiljö- och likabehandlingsåtgärder ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i den dagliga verksamheten. Vi ska följa de lagar som finns inom arbetsmiljö- och diskrimineringsområdet och arbetet ska ske i samverkan med chef, medarbetare och fackliga företrädare. Vad förväntas av dig som är medarbetare? Att du aktivt medverkar till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet. Att du aktivt medverkar till att eliminera risker och bidra till att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Att du följer gällande lagar, föreskrifter, policyer, riktlinjer och instruktioner. Vad förväntas dessutom av dig som är chef? Att du planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande inom ditt ansvarsområde. Att du ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang. Att du ser till att medarbetarna känner till eventuella risker i sitt arbete och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö.

220 Bilaga 65 b Regionstyrelsen Reservation Ärende 65 Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Policy för hälsofrämjande arbetsplatser ska ersätta nuvarande Arbetsmiljöpolicy som antogs av landstingsfullmäktige 212. Då reserverade sig Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gemensamt och framförde bland annat; En arbetsmiljöpolicy bör förtydliga lagens mening i förhållande till den verksamhet som bedrivs, men framför allt innehålla någon slags avsiktsförklaring om hur arbetsförhållandena ska vara och var ansvaret för detta ligger. Vi har i vårt alternativa förslag lyft fram den delaktighet som är eftersatt och att arbetstider måste ge tillfälle till återhämtning. Även Miljöpartiet reserverade sig till förmån för eget förslag. Den nu föreslagna policyn är i princip den samma som tidigare med ett par tillägg och där man också bakat in likabehandlingsperspektivet. Den grundläggande kritiken kvarstår därför och policyn uppfyller inte lagens krav på, men framför allt inte behovet av, en arbetsmiljöpolicy som kan bidra till en förbättrad arbetssituation för många. Eftersom arbetsmiljö är ett brett begrepp menar Vänsterpartiet att kraven på en arbetsmiljöpolicy kan tillgodoses genom en väl genomarbetat arbetsgivarpolicy/-program. Ett sådant program föreslås antas parallellt med denna policy och Vänsterpartiet förslår därför en återremiss för omarbetning av både Policy för hälsofrämjande arbetsplatser och Arbetsgivarpolitiskt program. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget yrkande; - att ärendet återremitteras för omarbetning Sören Bergqvist (V)

221

222

223

224

225 ARBETSMILJÖLEDNINGSYSTEM Gäller för: Dokumentnamn: Region Uppsala Policy för arbetsmiljö och hälsa Handläggare: Godkänd: Mariette Veideskog Version: 1 Gäller fr.o.m Sida: 1 av 1 Gäller t.o.m Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Region Uppsala bedriver omfattande verksamhet av olika karaktärer. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planeras och organiseras så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Region Uppsala ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier, och arbetsmiljön ska stimulera till engagemang i arbetet, utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Arbetsmiljöarbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Vårt arbete med aktiva arbetsmiljö- och likabehandlingsåtgärder ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i den dagliga verksamheten. Vi ska följa de lagar som finns inom arbetsmiljö- och diskrimineringsområdet och arbetet ska ske i samverkan med chef, medarbetare och fackliga företrädare. Vad förväntas av dig som är medarbetare? Att du aktivt medverkar till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet. Att du aktivt medverkar till att eliminera risker och bidra till att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Att du följer gällande lagar, föreskrifter, policyer, riktlinjer och instruktioner. Vad förväntas dessutom av dig som är chef? Att du planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande inom ditt ansvarsområde. Att du ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang. Att du ser till att medarbetarna känner till eventuella risker i sitt arbete och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö.

226 ArbetsmiljöpolicyPolicy för hälsofrämjande arbetsplatser Landstinget iregion Uppsala län bedriver en omfattande verksamhet av olika karaktärer. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planläggas och anordnasplaneras och organiseras så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Region Uppsala ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier, och Aarbetsmiljön i landstinget ska stimulera till engagemang i arbetet, utveckling, delaktighet och arbetsglädje. En god arbetsmiljö leder till ett långsiktigt hållbart arbetsliv och bidrar till en attraktiv arbetsplats med engagerade ledare och medarbetare som bidrar till verksamhetens mål. Vårt arbetsmiljöarbete ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i det dagliga arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Vårt arbete med aktiva arbetsmiljö- och likabehandlingsåtgärder ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i den dagliga verksamheten.det ska kännetecknas av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt ett aktivt rehabiliteringsarbete med tidiga insatser. Vi ska följa de lagar som finns inom arbetsmiljö- och diskrimineringsområdet och arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med chef, medarbetare och fackliga företrädare. Vad förväntas av dig som är medarbetare? att du aktivt medverkar till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet att du aktivt medverkar till att eliminera risker och bidra till att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön att du följer gällande lagar, föreskrifter, regler policyeries, riktlinjer och instruktioner Vad förväntas dessutom av dig som är chef? att du planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande inom ditt ansvarsområde att du följer gällande lagar, föreskrifter och landstingets styrande dokument inom arbetsmiljöområdet att du ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang att du ser till att medarbetarna känner till eventuella risker i sitt arbete och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö Arbetsmiljön omfattar allt som påverkar oss i vårt arbete - fysiskt, psykiskt och socialt.

227

228

229

230

231

232

233 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Investeringsprojektet går vidare till programarbete till en kostnad av 2 tkr. 2. Den totala investeringskostnaden får uppgå till högst 254 tkr. 3. Den årliga hyreskostnadsökningen på 17 4 tkr, med anledning av investeringen, hanteras i kommande budgetprocess. Regionstyrelsens beslut 4. Regionstyrelsen uppdrar till regiondirektören att beställa en förstudie fortsatt utredning gällande förbindelsegång mot J- och B-husen samt hissar mellan förbindelsegång och F12, som påverkas av ombyggnationen för ny Neonatalavdelning och andra berörda verksamheter. Förstudien ska även innehålla en beräkning av kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag. Ärendebeskrivning Akademiska sjukhuset har inkommit med underlag till sjukhusstyrelsen avseende investering i en ny neonatalavdelning. Verksamheten har behov av 3 stycken enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Kostnader och finansiering Region Uppsala har ett årligt resultatmål som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är cirka 23 miljoner kronor 219. Med de kostnadsökningar som kommer 219 och framåt kommer inte regionen att klara resultatmålet. Investeringarna kommer inte att generera några större intäktsökningar utan då återstår besparingar för att kunna nå resultatmålet. Det innebär att besparingar behöver ske i Region Uppsalas verksamhet som åtminstone motsvarar de kostnadsökningar som fastighetsinvesteringarna innebär. Som exempel så genererar alla de fastighetsinvesteringar som planeras att utföras årliga kostnadsökningar på 96 miljoner kronor 218, 114 miljoner kronor 219 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (47)

234 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: och 11miljoner kronor 22. Ackumulerat blir kostnaden 311 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset anger att man inte kan finansiera detta själv utan begär tillskott av medel. Sjukhusstyrelsen har inga medel att tillgå för att finansiera kostnadsökningar på grund av fastighetsinvesteringar. Mot bakgrund av detta behöver ett ställningstagande kring finansiering ske i samband med budget 218. Beredning Investeringsrådet beredde ärendet vid möte i oktober 216. Investeringsrådet beslutade att den föreslagna investeringen skulle redovisas på sjukhusstyrelsen innan beslut om programarbete i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Sjukhusstyrelsen har berett ärendet vid sitt sammanträde , 7. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Med detta som bakgrund ställer sjukhusstyrelsen sig positiv till en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionfullmäktige Exp. 217Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (47)

235 Fastigheteroch Service Tommy Leck Tfn E-posttommy.leck@lul.se Dnr LSU Regionstyrelsen Programarbete för n y neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset Försla g till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Regionfullmäktigeföreslåsbeslutaatt i nvesteringsprojektet går vidaretill programarbetetill en kostnadav 2 tkr. 2. Regionfullmäktigeföreslåsbeslutaatt dentotala investeringskostnaden får uppgåtill högst254 tkr. 3. Regionfullmäktigeföreslåsbeslutaatt denårliga hyreskostnadsökningen på 17 4 tkr medanledningav investeringenfår hanterasi kommande budgetprocess. 4. Regionstyrelsenuppdrartill regiondirektörenatt beställaen förstudiefortsatt utredninggällandeförbindelsegångmot J- och B-husensamthissarmellan förbindelsegångoch F12, som påverkasav ombyggnationenför ny Neonatalavdelning och andraberördaverksamheter. Ärendet/investeringen Intensivvårdsavdelningen för nyfödda,95f, vårdarnyföddabarn som föds för tidigt eller på annatsättär sjukaoch behöverbehandlingefter födseln.verksamhetenbedriver högspecialiserad regionvårdoch basalnyföddhetsvårdför länsborna.vårdenbedrivs dygnetrunt hela åretoch vårdtidernavarierarfrån enstakatimmar till flera månader. Stor samverkanfinns med luftburenintensivvård,barnoperation,barnintensivvårdoch övriga avdelningarpå barnsjukhuset.totalt antal personalär ca 13. Läkare, sjuksköterskor,undersköterskor, barnsköters kor samtövriga kringresurser.under215 föddes barni sjukvårdsregionen och i Uppsalalän. Cirka sex procentav de nyföddai länet behöverneonatalvårdoch rikssnittetär 1 procent.beläggningen 215avseendeintensivvårdvar 11 %. En återbesöksmottagning finns i anslutningtill avdelningen.antal årliga besökär Landstingsservice Akademiska sjukhuset ing.13/ Uppsala tfn vx fax org nr

236 2 (5) Vetenskapliga studier visar på vikten av familjens närvaro och deltagande i vården av nyfödda. Neonatalverksamhet är idag en av de största riksverksamheterna när det gäller spridning av resistenta bakterier. Neonatalavdelningens nuvarande lokaler är underdimensionerade och motsvarar inte dagens behov på t.ex. hygien, patientsäkerhet och sekretess. Svårt sjuka barn kan bli tvungna att separeras från sina föräldrar eftersom alla patientrum inte är förberedda för samvård. Flerpatientsalar ökar risk för smittspridning och håller inte kraven på sekretess. Verksamheten har behov av 3st enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Förstudien beskriver 3 alternativa lösningar (se bilaga). Samtliga förslag innehåller 3st enkelrum som rymmer plats för både barnet och föräldrar. Förstudien förordar alternativ 3. Kostnadsuppskattning för genomförande är 254 tkr vilket innebär en kostnad på ca 59 tkr/kvm. Genomförandetid bedöms till ca 27 månader exklusive beslutstider. Avgränsningar i förstudien Det är en förutsättning för detta projekt att kommunikationen mellan F och B- och J-blocket löses samt att det säkerställs att neonatalavdelningen inte störs av genomgångstrafik. Även behov av hissar mellan förbindelsegång och F12 behöver studeras särskilt. Dessa frågor ingår inte i denna förstudie. Se även bilaga 1 för olika utredningsförslag samt samordning med pågående markprojekt. Närhet till barnoperation är en viktig förutsättning för neonatalavdelningen. Barnoperations placering på sjukhuset i framtiden är oklart i nuläget och behöver utredas. Den utredningen ingår inte i denna förstudie. Fortsatt utredning En förutsättning för att detta projekt ska kunna genomföras är att förbindelsegång mot J- och Bhusen samt hissar mellan förbindelsegång och F12 utreds och kommer till stånd. Dessa utredningar är också en förutsättning för att inte neonatalavdelningen ska störas av genomgångstrafik. Dessa utredningar ingår inte i denna förstudie. En fullt utrustad operationssal får heller inte plats på avdelningen vilket innebär att närhet till barnoperation är en viktig förutsättning för verksamheten. Barnoperations placering i framtiden är därför en viktig faktor i planeringen. Befintlig verksamhet på plan 5 i F-blocket, barnmottagning, forskning, utbildning och administration behöver ny placering inför ombyggnation

237 3 (5) Nollalternativet innebär att verksamheten förlorar i konkurrens med andra mer moderna och ändamålsenliga avdelningar i närområdet. Neonatalavdelningens nuvarande lokaler är trånga och saknar ca 1 intensivvårdsplatser. Flera svårt sjuka patienter hänvisas till andra regionsjukhus. Det finns varken enkel- eller föräldrarum till alla patienter vilket innebär risk för smittspridning och dålig sekretess. Nollalternativet betyder att föräldrar separeras från sina sjuka barn eftersom det inte finns ändamålsenliga lokaler för dem i anslutning till vårdplatserna. Beläggningen på avdelning var 11 % dvs en 1 % överbeläggning. Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet till och med förstudie uppgår till 1 9 tkr. Tilldelade medel uppgår till 1 5 tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete och beräknade kostnader för denna fas uppgår till 2 tkr. Totalt tilldelade medel uppgår då till 21 5 tkr.

238 4 (5) Investeringsskede Förstudie Totalt Upparbetat investerings- Kommentar belopp 1 9 LSU CK Program Genomförande Summa Investeringskostnad Fattade beslut Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för verksamheten och Landstingsservice 1 och 2. Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering Summa ökad kostnad Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering Sätt kryss Motivera x Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Akademiska ökar sin produktionskapacitet så att den överbeläggning på 1 % som fanns 215 kan hanteras på sjukhuset och den totala produktionsvolymen kan öka. Genom anpassning till enkelrum där föräldrar och barn kan vistas i samma rum minskas risken för spridning av resistenta bakterier. Ökad produktion ger mer intäkter och ökad kvalitén i vården ger färre återbesök. Behov av eventuella inköp av ny utrustning är inte utrett ännu likväl huruvida befintlig utrustning kan fortsätta att brukas vid tillfället för färdigställandet av avdelningen. 1 Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav.

239 5 (5) I de lokaler som byggs om för Neonatalavdelningens räkning finns ett tilläggshyresavtal 1157-T3, med kvarvarande restvärde tkr vilket kommer att direkt avskrivas och belasta Akademiska sjukhuset. Flyttkostnader/evakueringskostnader samt anpassningskostnader tillkommer för de verksamheter som idag finns i de tilltänkta lokalerna för Neonatalavdelningen. Utrangering Får utredas vidare i programarbetet. Samråd och godkännande Samråd har skett med beställande förvaltning. Årlig kostnadsökning samt finansiering enligt ovan är godkänt skriftligen av förvaltningschef. Samråd med sjukhusstyrelsen kommer att genomföras den av Akademiska Sjukhuset. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet har berett ärendet den 24 oktober 216 och gjort följande bedömning av projektet. Beslut: Den föreslagna investeringen ska redovisas på sjukhusstyrelsen innan ärendet går vidare för beslut i landstingsstyrelsen. Förslag till beslut rörande hyreskostnadsökningen ska omformuleras till att lyda: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att den årliga hyreskostnadsökningen på 17 4 tkr med anledning av investeringen får hanteras i kommande budgetprocess. Ärendet har beretts i sjukhusstyrelsen Bilagor Beslutskalkyl för bygginvestering eller utrustning och bygg Sjukhusstyrelsens beslut Förstudierapport Kopia till: Regionfullmäktige

240 Dnr LSU Akademiska sjukhuset Hans-Olov Hellström Tfn E-post Förslaget i korthet: Ny neonatalavdelning med separerade flöden och med kapacitet att vårda fler patienter. Vilka barn skulle beröras av ett beslut? För tidigt födda barn med behov av intensivvård. Barnrättsperspektiv - - inför beslut Icke-diskriminering av barnet Ja. Barnets bästa Anpassning till enkelrum i direkt anslutning till föräldrarum möjliggör att familjer i en svår situation kan hållas ihop, barnet separeras ej från sina föräldrar, underlättar livet för medföljande syskon, minskad risk för smittspridning mm. Tillräckliga resurser Art 2 barnkonv. 1 kap 6 Patientlag Art 3 barnkonv. 1 kap 8 Patientlag Art 4 barnkonv. Förslaget innebär att barnet varit i centrum under hela planeringsprocessen och förslaget innebär tillräckliga, tom goda, resurser för barnets bästa. Nuvarande kompenserande åtgärder, som t ex vård på andra sjukhus/länder, bör i princip kunna upphöra med lagt förslag. Rätt till liv, hälsa och samverkan Verksamhetens förslag till lösning grundar sig på befintlig nationell och internationell forskning avseende barnets behov vid intensivvård på en neonatalavdelning. Barnets delaktighet a) Nej, ej aktuellt (nyfödda), däremot har föräldrars åsikter inhämtats på nuvarande avdelning där föräldragrupper genomförts. b) Framkomna åsikter är till stora delar i linje med förslaget. Art 6, 19 samt 23, 24, 39 barnkonv 7 Patientlag 3 4 st HSL Art 12 barnkonv 3, 4, 5 kap PatL, särskilt 4 kap 3 Övrigt Bygger på landstingets Policy för att förverkliga barnets rättigheter (Dnr CK ). Vid frågor om barnrätt, kontakta Läns-BO Martin Price, eller Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

241 2 (2) Förklaringar till artiklarna i barnrättsligt beslutsunderlag. Vilka barn berörs? Artikel 2: lika behandling Använd lämpliga definitioner som: Barn upp till xx år. Kön. Centrum/periferi i länet. Familjens resurser. Hälsoprofil. Funktionsnedsättning. Riskbeteende. Egenvärde som mänsklig rättighet. Målvärde för att säkra artikel 24 rätten att "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Förbud mot all diskriminering. Sveriges sju diskrimineringsgrunder avser alla som vistas i landet. Art 3: barnets bästa i främsta rummet Art 4: resurskravet Inför beslut om något som rör barn (nu eller senare) krävs ett kvalificerat ställningstagande om vad som är barnets bästa. Det ska utredas, beskrivas, och dokumenteras. aktuell forskning (evidens) praxis och erfarenhet nu- och sen-perspektiv Rättigheterna ska genomföras i förhållande till beslutsfattarens resurser enligt alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder. Alltså, om förslaget ej är optimalt jml. art 3, ska det negativa beskrivas. Underlaget ska också föreslå åtgärder (resurser/samverkan) för kompensation (lindring). Målvärdet är: "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Art 6: liv, hälsa, utveckling och samverkan Art 19: skydd mot våld, övergrepp Barnet har inneboende rätt till liv och beslutet ska bidra till optimala förutsättningar för hälsa och utveckling. Landstinget skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Åtgärder såväl som system för förebyggande och vård. Art 39, rehabilitering Fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. (skillnad art 23) Art 23: funktionsnedsättning Art 24: bästa uppnåeliga hälsa Bidra till fullvärdigt liv och särskild omvårdnad. Kostnadsfritt, och med särskilt beaktande av föräldrars resurser. Lika tillgång till hälsa är prioritet. Särskilda fokus spädbarns- och mödravård, nutrition samt avskaffa skadliga traditionella sedvänjor. Art 12: delaktighet & inflytande Övrigt Berörda barn ska alltid beredas möjlighet att komma till tals (delaktighet), om det inte strider mot barnets bästa. Åldersgränser finns inte. Det uttryckta tillmäts inflytande i förhållande till frågans art och barnets mognad. Dialogen ska ske med hänsyn till barnets förmåga att förstå frågan och kunna uttrycka sig. Urval av berörda barn samt formerna för dialog bör redovisas. Intressekonflikter mellan olika berörda barn, eller olika intressen? Utredarens personliga kommentarer. Förslag på fortsatt utredning av alternativ, eller konsekvenser.

242 Beslutskalkyl för byggnadsinvestering Landstinget i Uppsala län Förvaltning: Beställare: Kontaktperson beställare: Kontaktperson Landstingsservice: Investeringsobjekt, byggnad: Beräknad byggstart: år och månad Beräknat färdigställande: år och månad Diarienummer: Projektnummer: Projektnamn: Akademiska Sjukhuset Neonatal avdelningen Hans Olov Hellström Tommy Leck LSU Ny neonatal avdelning Länkad cell Summerad cell Cell att fylla i Fält för kommentar Vilket skede befinner sig investeringen i (fylls i av LSU) Förstudie Program Genomförande sätt kryss x 1 5 Projektstatus (fylls i av LSU) Bygginvesteringen ingår i år 216 års investeringsplan Motiv till investeringen (fylls i av beställare) Tilldelade medel tkr 15 Summa tilldelat Kommentarer till projektstatus: Ingår i investeringsplanen för 216 men till ett lägre belopp sätt kryss, flera kryss möjliga Kommentarer till motiv:

243 Måste ske pga. akut påverkan på verksamheten Utökning av befintlig verksamhet Ny verksamhet (utökning) Möjliggör rationalisering (ökad produktivitet) Fastighetsrelaterad Förändring t.ex. ny utrustning För att möta nya myndighetskrav Behov av förbättrad vårdkvalitet Övrigt Kommentarer till motiv: Se beskrivning i kalkylen X X X Investeringskalkyl byggnad (fylls i av Landstingsservice, länkas från hyreskalkyl) Belopp i tkr Total investering för projektet Snittavskrivningstid, år Internränta % ,5% Före inv Kalkyl +/- % År 3 efter inv Summa hela kalkylperioden År 1 efter inv År 2 efter inv Avskrivning/år Internräntekostnad/år Drift- och UH kostnad/år Summa kostnad investering per år för Landstinget Varav hyreskostnad per år för hyresgäst Varav underskott/överskott för Landstingsservice per år Investeringskalkylen visar de första 3 åren av kalkylperioden samt en summering av hela perioden. De

244 Investeringskalkylen visar de första 3 åren av kalkylperioden samt en summering av hela perioden. De första åren ger kalkylen ett underskott för Landstingsservice. Senare i kalkylperioden ger den ett överskott för att på hela perioden ge en internränta på 5,5 % Kalkylen börjar ge överskott år Utrangering av befintlig utrustning/anläggningar Finns befintlig utrustning som ska utrangeras och ersättas av den nya investeringen Ange restvärde på anläggning/ar som ska utrangeras samt när i tiden utrangering ska ske. Kommentera vilken/a anläggning/ar som avses Restvärde vid utrangeringstidpunkt Tidpunkt för utrangering ca Fiansiering av kostnad för investering Landstingsservice del Kommentar: Kommentar: I de tilltänkta lokalerna för neonatal finns ett tilläggshyreavtal där Akademiska Sjukhuset måste betala kvarvarande restvärde.

245 Effekter driftkostnader (fylls i av beställare) Resultateffekt för investering C-läns intäkter/anslag R/R-intäkter Summa intäkter År 3 efter inv Summa hela kalkylperioden År 1 efter inv År 2 efter inv Före inv Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnad för bygginvesteringen Summa kostnader Resultateffekt av investeringen för hyresgästen Ökning av anslag Kommer den förändrade hyres-och driftskostnaden att finansieras inom verksamhetens nuvarande budget? Ja Nej X Om nej, ange hur ökad hyres - och driftkostnad ska finansieras samt hur verksamhetens resultat påverkas: Anslaget behöver ökas med År 1: Tkr År 2: Tkr År 3: Tkr Summering investering Före inv År 1 efter inv År 2 efter inv År 3 efter inv Summa hela kalkylperioden

246 Resultateffekt av investeringen för hyresgästen Underskott/överskott för Landstingsservice per år Resultateffekt av investeringen för Landstinget Kommentar till investering utifrån landstingsövergripande nivå Kommentarer från investeringsråd: Datum, underskrift och namnförtydligande: Beställare/ ekonomiskt ansvarig enligt delegation

247 Landstingsservice /ekonomiskt ansvarig enligt delegation

248 RESULTATANALYS AV INVESTERING -XX - komponentavskrivning INVESTERING (TK R) AVSK RIVNING SPROCENT RESULTATRÄKNING INFL ATION Pro d u k t io n s - k o s t n ex k l k red k o s t n, år -1,7% 6 4 år -2,5% 4 3 år -3,3% 3 6 år % 2 år -5,% 2 4 år % 15 år -6,7% 15-1,% 1 v arav 3 år 127 5% 1 år 2 år 127 5% 15 år Hy res in t äk t INDEX Öv r in t äk t År 1 År 2 År Öv r in t äk t M ed ia Sk ö t s el Hy res in t äk t L ån -254 Eg et k ap it al L ån erän t a 5,5% Un d erh åll Am o rt erin g Öv rig t År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 1 År 1-1 År 1-2 År 1-3 År 1-4 År 1-5 År M ed ia Sk ö t s el Un d erh åll Öv rig t S: A K OSTNADER DRIFTRESUL TAT Av s k riv n in g ar Rän t ek o s t n ad er % INTÄK TER OCH K OSTNADER, k r/k v m FINANSIERING M M, k k r År S: A INTÄK TER % 1 år År 1,% RESUL TAT 3 Y TA DIVISIONENS DRIFTRESUL TAT Drif t res u lt at f ö re in v es t ÖVRIG A ANTAG ANDEN OCH K OM M ENTARER 1 An t al B TA B o k f ö rt v ärd e Drif t res u lt at ef t er in v es t An t al L OA DIVISIONENS RESUL TAT 3 Pr oduktionskostnad Res u lt at 3 f ö re in v es t % % 5% 5% % % 1%,, 15, 1,,, 25, Res u lt at 3 ef t er in v es t ,8% -12,7% 34,1% 12,7% 171,2% 239,8% -6,3% 3,2% 5,5% 6,2% 6,6% 6,7% Su m m a exk l in d ex In d ex Su m m a in k l in d ex K red it iv Su m m a in k l k red it iv AVK ASTNING PÅ EG ET K APITAL Av k as t n in g ,8% -2,6% -2,4% -2,1% -1,9% -1,7% -1,4% -1,2% -1,% -,7% INTERNRÄ NTA (IRR) summa kostnad INTÄK TER OCH K OSTNADER, k r / k v m År1 År2 År3 År4 År5 År6 År7 År8 År9 Å r 1 Å r 11 Å r Övr intäkt Media Skötsel Under håll Övr igt Å r 13 Å r 14 Å r 15 Å r 16 Å r 17 Å r 18 Å r 19 Å r 2 Å r 21 Å r 22 Å r 23 Å r 24 Å r 25 Å r 26 Å r 27 Å r 28 Å r 29 Å r 3 Å r 31 Å r 32 Å r 33 Å r 34 Å r 35 Å r 36 Å r 37 Å r 38 Å r 39 Å r 4 Å r 41 Å r 42 Å r 43 Å r 44 Å r 45 Å r 46 Å r 47 Å r 48 Å r 49 Å r 5 Å r 51 Å r 52 Å r Hy r esintäkt _cd33fbaa-4fc-4e92-b44f-ca6d63a72c6.XLS Lars A:son Brumér

249 Å r 54 Å r 55 Å r 56 Å r 57 Å r 58 Å r 59 Å r _cd33fbaa-4fc-4e92-b44f-ca6d63a72c6.XLS Lars A:son Brumér

250 SI D 1 A V 2 4 LSU, Projektavdelningen XX lena.lundberg@lul.se Datum Diarienummer:LSU Rev: Förstudierapport Ny Neonatalavdelning Akademiska sjukhuset F12, F14, F15 Plan 5 Projektnummer Skede Behovsanalys Beslut behov Beslut om förstudie Skede 1 Skede 2 Förstudie Program Beslut behov Beslut om program Skede 3 och 4 Genomförande Beslut programinnehåll Beslut om genomförande Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför program och genomförandefasen. I förstudien utreds verksamhetens lokalbehov samt hur dessa påverkar byggnaderna och dess system. Olika förslag till lösning analyseras samt ett förordande av ett alternativ lämnas. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Fastställande av rapport Eva Anderling Projektchef/ datum Tommy Leck Projektägare/ datum Olle Ahnell Chef Fastighet och service/ datum Hans-Olov Hellström Beställare/Verksamhets chef/ datum Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

251 Sid 2 (24) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning 2. Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund 2.2 Syfte 2.3 Mål 3. Avgränsningar 3.1 Avgränsningar 4. Behovsanalys 5. Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system 5.3 Lokalprogram 6. Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning 6.2 Byggnadstekniskt underlag 6.3 Ventilationstekniskt underlag 6.4 VA-tekniskt underlag 6.5 Underlag medicin-tekniska gaser 6.6 El-tekniskt underlag 6.7 Underlag för svagströmsanläggningar 6.8 Styr- och reglertekniskt underlag 6.9 Brandtekniskt underlag 6.1 Miljöinventering 6.11 Övriga förutsättningar 6.12 Serviceutlåtande 7. Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning 7.2 Störningar 7.3 Risker 7.4 Konstruktion 7.5 Ventilation 7.6 VA-teknik 7.7 Medicinsk- tekniska gaser 7.8 El-teknik 7.9 Svagströmsanläggningar 7.1 Styr- och reglerteknik 7.11 Brand 7.12 Hiss 8. Kostnadsuppskattning 8.1 Kostnadsuppskattning Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

252 Sid 3 (24) 8.2 Projektkostnad per fas 8.3 Preliminär hyreskostnad 8.4 Finansiering 9. Tidplan 9.1 Huvudtidplan 1. Beslutsunderlag 1.1 Nollalternativ 1.2 Förslag till beslut 11. Bilagor 1 Utredning kommunikationsstråk 2 Planlösning alternativ 1 3 Planlösning alternativ 2 4 Planlösning alternativ 3 5 Fasader 6 Sektion föräldragång 7 Typrum intensivvårdsrum 8 Typrum samvårdsrum 9 Brandskiss Lokalprogram 11 Rumsfunktionsprogram Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

253 Sid 4 (24) 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F, vårdar nyfödda barn som föds för tidigt eller på annat sätt är sjuka och behöver behandling efter födseln. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Vården bedrivs dygnet runt hela året och vårdtiderna varierar från enstaka timmar till flera månader. Stor samverkan finns med luftburen intensivvård, barnoperation, barnintensivvård och övriga avdelningar på barnsjukhuset. Totalt antal personal är ca 13. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor samt övriga kringresurser. Under 215 föddes barn i sjukvårdsregionen och i Uppsala län. Cirka sex procent av de nyfödda i länet behöver neonatalvård och rikssnittet är 1 procent. Beläggningen 215 avseende intensivvård var 11 %. En återbesöksmottagning finns i anslutning till avdelningen. Antal årliga besök är Vetenskapliga studier visar på vikten av familjens närvaro och deltagande i vården av nyfödda. Neonatalverksamhet är idag en av de största riskverksamheterna när det gäller spridning av resistenta bakterier. F-blocket innehåller Barnsjukhuset och kvinnokliniken och består av fyra husvolymer, F11, F12, F14 och F15. Två luftbroar förbinder F-blocket med B-blocket (centralblocket med operations- och röntgenverksamhet). Första luftbron ansluter på plan 5 i norra flygeln av F12. Andra luftbron ansluter på plan 6 i F11. Förutom luftbroarna finns kulvertförbindelse mot B-blocket på plan 3. Neonatalavdelningens nuvarande lokaler är underdimensionerade och motsvarar inte dagens behov på t.ex. hygien, patientsäkerhet och sekretess. Svårt sjuka barn kan bli tvungna att separeras från sina föräldrar eftersom alla patientrum inte är förberedda för samvård. Flerpatientsalar ökar risk för smittspridning och håller inte kraven på sekretess. Verksamheten har behov av 3st enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Denna förstudie diskuterar 3 alternativa lösningar på en möjlig neonatalavdelning på plan 5 i F-huset. Samtliga förslag innehåller 3st enkelrum som rymmer plats för både barnet och föräldrar. I alternativ 1 är patientrummen fördelade i 3 flyglar av F-huset. Alla rum är tillgängliga inifrån huset för personal och utifrån för föräldrar genom att man hänger gångar på befintlig fasad. I andra alternativet är patientrummen placerade närmare intill varandra för bättre samarbete mellan olika arbetsgrupper. Det finns inga föräldragångar så flödena för personal och föräldrar sker gemensamt inne i huset. Det tredje alternativet kombinerar fördelarna med alternativ 1 och 2. Rummen är placerade som i alternativ 2 och det finns föräldragångar till de patientrum som verkligen behöver separerade flöden. Övriga rum delar på kommunikationsytan inne i huset. Detta alternativ löser verksamhetens höga krav i det befintliga huset på bästa möjliga sätt och är därför det förordade alternativet. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

254 Sid 5 (24) En förutsättning för att detta projekt ska kunna genomföras är att förbindelsegång mot Joch B-husen samt hissar mellan förbindelsegång och F12 utreds och kommer till stånd. Dessa utredningar är också en förutsättning för att inte neonatalavdelningen ska störas av genomgångstrafik. Dessa utredningar ingår inte i denna förstudie. En fullt utrustad operationssal får heller inte plats på avdelningen vilket innebär att närhet till barnoperation är en viktig förutsättning för verksamheten. Barnoperations placering i framtiden är därför en viktig faktor i planeringen. Hus F11-F15 har stommar av platsgjuten betong. Håltagningsmöjligheterna bedöms som goda. Bärande pelare och väggar transporterar ner lasterna till grundläggningen som ligger i nivå strax under plan 3 och består av plattor på naturligt lagrad sand. Ytterväggskonstruktionen består av, från insida, bärande betong, värmeisolering av mineralull, luftspalt och fasadtegel. Tillbyggnaden med föräldragångar på plan 5, med max bredd = 16 mm invändigt mått, föreslås att hängas på utsidan av husen. Genom att hänga gångarna på fasad slipper man en, bitvis, komplicerad grundläggning av dessa. Dock måste gång inklusive slussar, vid hus F14 västra fasad, grundläggas i naturligt lagrad sand i nivå med befintlig grundläggning. Att ersätta befintliga trapphus på hus F11-12, östra gavel, med nya utanför medför en relativt omfattande ombyggnad med hänsyn till de befintliga trapphusen är bärande. Alla plan intill trapphusen kommer att påverkas av ombyggnaden. De olika byggnader som är tänkta att tas i anspråk för avdelningen försörjs av flera luftbehandlingsaggregat. Anläggningen är ålderstigen och aggregaten behöver bytas. Nytt kanalsystem installeras. Tappvattenförsörjning sker via centralt schakt i våningsplanet. Befintlig tappvatteninstallation rivs och ny installeras. Befintliga avloppenheter rivs och nya enheter och ledningar installeras. Ingen installation för komfortkyla finns på planet och saknas även i schakt. Planet är inte utrustat eller förberett med köldbärarsystem för komfortkyla. Huvudledning för kyla hämtas från kulverten och dras i centralt schakt till plan 5. Uppvärmning sker med radiatorer och individuellt reglerbar temperatur ska vara möjlig. Sprinklerinstallation saknas på planet. Stamledning finns i centralt schakt med avsättning för detta plan. Hela avdelningen ska sprinklas. Medicinska gaser finns i centralt schakt. Inget försörjningsstråk finns på planet. Dimensionerna i schakt är inte tillräckliga för den planerade verksamheten som är storförbrukare av andningsluft och andningsoxygen. Nya ledningar för medicinska gaser hämtas från huvudstråk i kulvert. Medicinska gaser ansluts till nya ledningar i centralt schakt för vidare distribution ut på enheten. Media för eltekniska system i de delar som ska byggas om distribueras via ett antal schakt som är placerade ovan varandra genom huset. En förutsättning för ombyggnad av ett specifikt plan är att dessa schakt med genomgående kablage bibehålls intakta. Elcentralerna genom huset är sammanbundna med varandra med kablage och inkopplade på inkommande anslutning på huvudbrytaren i respektive central. Ett avbrott på första central skulle innebära att ovanliggande plan inom aktuell del blir strömlös. I byggnaden finns samtliga kraftslag representerade (Övrig Last, ÖL, Viktig Last VL samt Mycket Viktig Last, MVL). Ställverk för ÖL och VL är nyligen utbytta och av mycket god kvalité med goda kompletteringsmöjligheter. Fördelningscentraler och UPS-aggregat (batteribackup)är nyligen installerade. Komplettering med minst två fördelningscentraler bedöms som nödvändigt. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

255 Sid 6 (24) Vid utökad belastning måste belastningsberäkning utföras för att garantera kapacitet på de befintliga UPS-aggregaten. Belysningsinstallationen inom det aktuella ombyggnadsområdet är av både ny och äldre karaktär varför komplettering är nödvändig. Nytt styr- och reglersystem (KNX )installeras. Serverrum för data finns placerade inom plan 4 och 8 i byggnad F15. Stativ för data finns placerade planvis genom byggnaderna. Nya stativ monteras för spridningsnät inom planet. Brandlarmcentralerna har kapacitet för utökad anläggning i byggnaderna. Befintliga detektorer och larmdon som är utbytta inom plan 5 byggnad F14 och F15 behålles och återmonteras. Grundläggande brandtekniska förutsättningar vid ombyggnad av plan 5 i tre sjukhusbyggnader (F12, F14 och F15) är framtagna som beslutsunderlag till kommande projektering. Goda möjligheter för räddningstjänstens insats finns i dagsläget inom sjukhusområdet vilka skall bibehållas och säkerställas vid ombyggnad. Speciella brandtekniska risker som skall tas hänsyn till i neonatalavdelning innefattar bland annat utrymning av barn med vårdbehov. En annan brandteknisk risk är en högre personbelastning kan förväntas än andra vårdlokaler då föräldrar till barnen sover över på avdelning. Byggnaden förses med fullständig övervakning av automatiskt brand- och utrymningslarm samt automatisk vattensprinkleranläggning i enlighet med SBFs regelverk. Byggnaden skall också förses med nödbelysning, vägledande markeringar och släckutrustning. Nya trapphus förses med stigarledningar och trapphus inklusive hisschakt förses med mekanisk brandgasventilation. Inom nybyggnaden skall två säng- och transporthissar installeras. Hissarna är i huvudsak avsedda att användas för person-, säng-, akut- och varutransporter i sjukhusmiljö. Gångarna för föräldrapassage som ska hängas framför fasaden är inte optimala för dagsljusinsläppet, eftersom de leder till enbart indirekt dagsljus i F15 plan 5 och försämrar dagsljusinsläppet även på plan 4. Patientplatserna längs fasaden och stora befintliga schakt skymmer dagsljus från kortsidorna. För att förbättra ljussituationen är det viktigt med färgsättning. Dessutom bör gångens tak vara glasat i anslutning till personalens arbetsytor. Befintliga fönster skulle även kunna få en större yta. Enligt Landstingets miljöpolicy ska ombyggnationer minst uppnå miljöbyggnad silver vilket kommer att vara svårt att uppnå p g a det dåliga ljusinsläppet. Att komplettera föräldrarnas kommunikationsyta med huvudkorridoren kan upplevas störande för vårdverksamheten. Det finns risk för att denna delar upp avdelningen i flera mindre enheter. Utformning av korridoren behöver bearbetas. Den stora aulan, Rosénsalen, påverkas genom att en av ingångarna tas bort. För att säkerställa utrymning bör en utrymningsväg mot garaget i F13 tillskapas. Befintlig verksamhet på plan 5 i F-blocket, barnmottagning, forskning, utbildning och administration behöver ny placering inför ombyggnation. Kostnadsuppskattning för genomförande är tkr vilket innebär en kostnad på ca 59 tkr/kvm. Genomförandetid bedöms till ca 27 månader exklusive beslutstider. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

256 Sid 7 (24) 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Verksamhetsområde neonatalogi vid Akademiska sjukhuset har i flera år begränsats av att nuvarande lokaler är dels har för få vårdplatser, dels inte anpassade för dagens krav på att minimera risken för att separera barn och föräldrar. 2.2 Syfte Att ta fram förslag på lokallösningar som är bättre anpassade än dagens lokaler för svårt sjuka barn och deras föräldrar. 2.3 Mål Lokaler som är utformade för hög patientsäkerhet, motverkar risk för att det sjuka barnet skiljs från sina föräldrar efter förlossningen och innebär en bra arbetsmiljö för personalen. Alla barn ska vårdas i enpatientrum med närhet till föräldrar och med minimal risk för smitta från andra vårdade barn. Lokalerna ska innebära så få förflyttningar av det sjuka barnet som möjligt. Separerade flöden för föräldrar och vårdpersonal för att ge lugn och ro till föräldrar och en bra arbetsmiljö för personalen. 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar Det är en förutsättning för detta projekt att kommunikationen mellan F och B- och Jblocket löses samt att det säkerställs att neonatalavdelningen inte störs av genomgångstrafik. Även behov av hissar mellan förbindelsegång och F12 behöver studeras särskilt. Dessa frågor ingår inte i denna förstudie. Se även bilaga 1 för olika utredningsförslag samt samordning med pågående markprojekt. Närhet till barnoperation är en viktig förutsättning för neonatalavdelningen. Barnoperations placering på sjukhuset i framtiden är oklart i nuläget och behöver utredas. Den utredningen ingår inte i denna förstudie. 4 Behovsanalys Behovsanalys är inte utförd i detta projekt. White s översiktliga utredning från 214 av alternativa framtida dispositioner av Kvinno- och barnverksamheten i byggnad F11-F15 har legat till grund för inplaceringsförslaget (projektnummer 84757). 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F, vårdar nyfödda barn som föds för tidigt eller på annat sätt är sjuka och behöver behandling efter födseln. Verksamheten bedriver främst högspecialiserad regionvård med också basal nyföddhetsvård för länsborna. Verksamheten styrs av plötsligt uppkomna vårdbehov och bedrivs i samma omfattning dygnet runt under hela året. Vårdtiderna varierar från enstaka timmar till flera månader. Patientflöden finns gemensamt med luftburen intensivvård, barnoperation, barnintensivvård samt övriga vårdavdelningar på barnsjukhuset. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

257 Sid 8 (24) Personalresursen kring respektive barn styrs av vårdbehovet. Detta kan variera från att enstaka barn behöver två egna sjuksköterskor, till att flera barn kan skötas av en sjuksköterska med hjälp av barnsköterskor. Slutenvården bedrivs lika över hela dygnet medan poliklinisk verksamhet, administrativa tjänster, förråd och bemanningsärenden främst sker på kontorstid. Totalt antal personal är ca 13, 1 läkare, 4 sjuksköterskor och 6 undersköterskor, barnsköterskor samt övriga kringresurser. Under 215 föddes barn i sjukvårdsregionen och 3932 i Uppsala län. Ungefär 6 procent av de nyfödda i länet behöver neonatalvård och rikssnittet är 1 procent. Avdelningen har idag 2 vårdplatser (vpl), varav 1 är intensivvårdsplatser och övriga samvårdsplatser. Idag finns IVA-rum med plats för fyra patienter och två isoleringsrum med plats för en patient i varje. Beläggningen 215 avseende intensivvård var 11%, antal inskrivna 325 och antal vårddygn 66. Medelvårdtid är ett svårt mått när det gäller neonatalvård. Bilden nedan är en sammanställning på de senaste fem årens barn, antal och vårdtid på gruppnivå. Det förekommer även en stor poliklinisk verksamhet där barn kommer på återbesök för undersökningar och observation. Antal mottagningsbesök på återbesöksmottagning är 1634 per år. Befintlig supportyta är bra utformad och separerad från vårdverksamheten. En stor andel genomräckningsskåp gör att servicepersonal inte behöver ha tillträde till avdelningen. 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Den nuvarande avdelningen har 2 vpl. med hög beläggning. Fler svårt sjuka patienter hänvisas till andra regionsjukhus. Det pågår en ökad centralisering av den högspecialiserade neonatalvården. Akademiska sjukhuset har beräknat ett behov av 3 vpl för nyfödda barn. Familjens närvaro och medverkan i vården av sjuka nyfödda barn visar övertygande positiva hälsoeffekter för både föräldrar och barn i vetenskapliga studier. Lokalerna måste därför utformas för att tillgodose detta krav samtidigt som de ska bevara familjernas integritet. Neonatalverksamhet är idag en av de främsta riskverksamheterna när det gäller spridning av resistenta bakterier. Lokalerna måste utformas för att minska denna risk. Spridning av resistenta bakterier brukar innebära stängning av hela eller delar av en neonatalavdelning. Denna risk minimeras med enpatientrum liksom riskerna vid många förflyttningar av patient. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

258 Sid 9 (24) Alla patienter ska kunna vårdas i ett enpatientrum tillsammans med föräldrar och eventuella syskon. Vårdplatsen för barnet måste rymma föräldrasäng, kuvös och intensivvårdsutrustning och samtidigt ge personalen bra utrymme för att kunna utföra sina uppgifter runt patienten. Intensivvårdsutrustning kan vara kuvös, respirator, övervakningsutrustning, infusionspumpar, kväveoxidaggregat, kylutrustning, röntgenapparat, EEG-monitor och ultraljudsapparat. Vårdplatserna behöver dataskärmar, tangentbord, kommunikationsbox för monitorering, kylskåp och värmeskåp. Vårdrummen behöver även vatten, avlopp, avbrottsfri el, syrgas, medicinsk luft, utsug för medicinska gaser och datanätverk. Därtill kommer föräldrarnas utrymmesbehov, sängar, sitt/matplats och hygienutrymme. Dessutom behövs utrymme för närförråd för förbrukningsmaterial och utrustning. Några rum måste ha plats för vård av tvillingar/trillingar. Rummen bör även ge möjlighet att vårda nyförlöst mor. Rummen bör ge möjlighet att skärma av föräldradelen. Vissa mindre operationer kan utföras på vårdrummet, speciellt operationer utan speciella renhetskrav på luft. Ergonomiskt och tekniskt kan det vara svårare att operera i säng. På operationssal ska implantat, neurokirurgiska och ortopediska operationer utföras. Behovet av operationssal bör därför studeras vidare. Separata flöden för personal och föräldrar är nödvändigt, dels pga. patientsäkerhet, se ovan bakteriespridning, dels pga. sekretess. Rummen bör ligga samlade i grupper för att enkelt kunna övervakas av personal. Separata matlagningsmöjligheter för föräldrar för att minska risken för smittspridning. Supportytor i form av rengöringsrum för kuvöser och annan medicinsk utrustning samt förråd för medicinskt material, förbrukningsmaterial och textilier ställer stora krav på ytor. Mindre mottagningsdel för återbesök med väntrum och ett par mottagningsrum. Arbetsmiljön är ljudlig pga. teknisk utrustning och övervakningslarm. De många apparaterna avger även värme och fukt. Vårdmiljön ska vara mörklagd för barnen men personalen har behov av dagsljus. 5.3 Lokalprogram Lokalprogram se bilaga. Rumsfunktionsprogram se bilaga. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

259 Sid 1 (24) 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning F-huset innehåller Barn- och kvinnokliniken och består av fyra husvolymer F11, F12, F14 och F15 där förbindelsen mellan samtliga volymer finns i plan 3-6 (plan 3 kulvertplan, plan 6 huvudentréplan). Övriga plan är åtskilda och sammanbinds vertikalt av 2 hiss-/ trapphus. Den vertikala kommunikationen är belägen på sydvästra sidan i F15 med 3st sänghissar samt trapphus och mellan F11/F12 med 3st sänghissar och trappa. På östra kortsidan av varje flygel samt centrerat i F12 finns utrymningstrappor i form av spiraltrappor (markerade med cirkel). Spiraltrapporna klarar inte dagens utrymningskrav. 2st luftbroar förbinder Barn- och kvinnokliniken med B-husen. Första luftbron ansluter till Fhusen på plan 5 i norra flygeln av F12. Kommunikationsstråket fortsätter vidare genom F12 fram till huvudkorridoren. Den andra luftbron ansluter till F-husen på plan 6 i F11. Förutom luftbroarna finns kulvertförbindelse mot B-husen i plan 3. I denna förstudie utreds en möjlig placering av neonatalavdelningen på plan 5 i F12, 14, 15. Dessa ytor inrymmer i dag barnmottagningsverksamhet i södra flygeln av F12 samt forskningsverksamhet och administration i F14,15 och norra delen av F12. I F12 finns dessutom en undervisningslokal, allmänt känd som Rosénsalen, som ska bevaras. På östra sidan ansluter garagebyggnaden F13 bakom Rosénsalen. 6.2 Byggnadstekniskt underlag Hus F11-15 har stommar av platsgjuten betong. Bjälklagen är av typ ribb-bjälklag. Ribbbjälklagen består av ett balksystem med sekundärbalkar c/c12 mm tvärs byggnaden och en eller två primärbalkar som går i byggnadens längsriktning. Håltagningsmöjligheterna är goda mellan sekundärbalkarna. Bärande pelare och väggar transporterar ner lasterna till grundläggningen som ligger på nivå strax under plan 3 och består av plattor på naturligt lagrad sand. Ytterväggskonstruktionen består av, från insida, bärande betong, värmeisolering av mineralull, luftspalt och fasadtegel. 6.3 Ventilationstekniskt underlag De olika byggnader som är tänkta att tas i anspråk för den nya neonatalavdelningen försörjs av flera luftbehandlingsaggregat. Anläggningen är ålderstigen och luftbehandlingsaggregaten behöver bytas. 6.4 VA-tekniskt underlag Tappvattenförsörjning sker via centralt schakt i våningsplanet. Avlopp från plan 5 samlas ihop på plan 4 i centralt placerade samlingsledningar. Ingen installation för komfortkyla finns installerad på planet och saknas även i schakt. Planet är inte utrustat eller förberett med köldbärarsystem för komfortkyla. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

260 Sid 11 (24) Uppvärmning sker med radiatorer. Matning sker i samma plan med några undantag där rum matas från planet under. Sprinklerinstallation saknas på planet. Stamledning finns i centralt schakt med avsättning för detta plan. 6.5 Underlag medicin-tekniska gaser Medicinska gaserna andningsoxygen, andningsluft, lustgas samt instrumentluft finns i centralt schakt. Inget försörjningsstråk finns på planet. Dimensionerna i schakt är inte tillräckliga för den planerade avdelningen som är en storförbrukare på andningsluft och andningsoxygen. 6.6 El-tekniskt underlag Media för el-tekniska system i de delar som ska byggas om distribueras via ett antal schakt som är placerade ovan varandra genom huset. En förutsättning för ombyggnad av ett specifikt plan är att dessa schakt med genomgående kablage bibehålls intakta. El centralerna genom huset är sammanbundna med varandra med kablage och inkopplade på inkommande anslutning på huvudbrytaren i respektive central. Ett avbrott på första central skulle innebära att ovanliggande plan inom aktuell del blir strömlös. Stor försiktighet bör därför gälla vid ombyggnation av plan 5. I byggnaden finns samtliga kraftslag representerade. Övrig Last (ÖL), Viktig Last (VL) samt Mycket Viktig Last (MVL). Ställverk för ÖL och VL är nyligen utbytta och av mycket god kvalité med goda kompletteringsmöjligheter. Fördelningscentraler och UPS-aggregat är nyligen installerade. Lediga grupper finns tillgängliga för nya anslutningsobjekt eller fördelnings-/gruppcentraler på planen. Vid utökad belastning måste belastningsberäkning utföras för att garantera kapacitet på de befintliga UPS Aggregaten. Belysningsinstallationen inom det aktuella ombyggnadsområdet är av både ny och äldre karaktär. Korridorbelysning inom byggnad F15, F14 samt del av korridoren F13 är utbytta. KNX System finns i byggnaden och inom det aktuella planet. Centrala nödbelysningsaggregat finns installerat i byggnad F15 plan 3 samt Byggnad F12 plan 3 som kan nyttjas för den planerade ombyggnaden. 6.7 Underlag för svagströmsanläggningar Media för tele-tekniska system i de delar som ska byggas om distribueras via ett antal schakt som är placerade ovan varandra genom huset. En förutsättning för ombyggnad av ett specifikt plan är att dessa schakt med genomgående kablage bibehålls intakta. Serverrum för data finns placerade inom plan 4 och 8 i byggnad F15. Stativ för data finns placerade planvis genom byggnaderna. Brandlarm inom byggnaderna är uppdaterat med nya installationer och ny brandlarmcentraler i kulvert byggnad F15 samt plan 6 byggnad F11. Brandlarmcentralerna har kapacitet för utökad anläggning i byggnaderna. Kallelsesignalanläggningen håller god teknisk standard inom byggnaderna och är utbytt och uppdaterad i olika entreprenader. Centrala system för TV, tidgivning, porttelefoni samt passage finns i fastigheten. 6.8 Styr och reglertekniskt underlag Styr och regleranläggningen fungerar tillfredställande och är uppkopplad till det överordnade systemet. 6.9 Brandtekniskt underlag Grundläggande brandtekniska förutsättningar vid ombyggnad av plan 5 i tre sjukhusbyggnader (F12, F14 och F15) är framtagna som beslutsunderlag till kommande Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

261 Sid 12 (24) projektering. De aktuella sjukhusbyggnaderna är sammanbyggda till en del av en större huskropp. Det aktuella planet är därför gemensamt för alla tre aktuella byggnader. Huvudentré finns på plan 6 men huset är i suterräng där den ombyggda delen finns ovan marknivå. Goda möjligheter för räddningstjänstens insats finns i dagsläget inom sjukhusområdet vilka skall bibehållas och säkerställas för ombyggnad. Översiktlig utrymningsstrategi och brandcellsindelning samt brandtekniska installationer har kartlagts. 6.1 Miljöinventering Ej utförd Övriga förutsättningar Expansionsmöjlighet finns på samma våningsplan i F Serviceutlåtande Synpunkter från LSU:s service- och controllerfunktion har tagits om hand i förstudien. Det är viktigt med deltagande från service- och controllerfunktionen i kommande skeden. 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Tre alternativa förslag redovisas för neonatalavdelningen i F-husen plan 5. För ytterligare förtydligande av beskrivningarna nedan hänvisas till bilagda ritningar. Alla förslag löser behovet av 3st patientrum, varav 22 rum har intensivvårdsstandard och 8 rum är ritade som samvårdsrum. Två av de 22 intensivvårdsrummen är isoleringsrum. Dessa ligger på västra sidan i F14 med sluss både inifrån- och utifrån avdelningen, där de ansluter mot befintlig hisshall i F15. Intensivvårdsrummen består av en patientdel och ett anslutande föräldrarum med tillhörande WC/ dusch. Det finns möjlighet att öppna eller stänga mellan delarna samt mot övervakningsstation där personalen finns tillgänglig. Det finns tvilling- och trillinglösningar samt föräldrarum med större eller handikappanpassat badrum för en sjuk mor, för att möjliggöra att mor och barn inte separeras annat än i situationer där modern behöver intensivvård. De åtta samvårdsrummen består av ett gemensamt rum för barn och föräldrar samt tillhörande WC/ dusch. Arbetsstationer för personal finns nära samvårdrummen. Se även bilaga 2-4 för planlösningar alternativ 1-3 samt bilaga 7-8 för typrumslösningar på patientrum. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

262 Sid 13 (24) Alternativ 1 Det första alternativet är en ren vidareutveckling av alternativ 3 i utredningen om kvinnooch barnkliniken dat Patientrummen ligger i båda flyglarna av F12 samt motsvarande östra sidan i F15 och nås via gångar som hänger utanför fasaden för att få separerade flöden för föräldrar/ anhöriga och personal. Föräldraflöden sker i gångarna så att ytorna innanför patientrummen enbart används av personal. Kommunikation mot B- och J-husen är kombinerad med föräldragången i detta alternativ. Detta innebär att man frångår önskemålet om skilda flöden mellan föräldrar och vårdverksamhet i alternativ 1. Kommunikationsstråket går igenom F12-huset till nackdel för viss vårdyta. De separerade flödena för personal och föräldrar är positivt för både sekretess och hygien. Personalen kan ha bra uppsikt över de små patienterna utan att anhöriga kan titta in i grannarnas vårdrum. Enbart professionella flöden inne i vårddelen minskar risken för smittspridning. Föräldragångarna påverkar dock ljussituationen inne i huset negativt, eftersom de tillåter enbart indirekt dagsljus inne i huset. Dessutom ligger patientplatserna längs fasaden och stora befintliga ventilationsschakt skymmer möjlighet för dagsljus från kortsidorna. Arbetsplatser för personal mellan vårdrummen släpper in ljus i avdelningens inre, dock är möjligheten för sådana utrymmen begränsade. Patientrummen är relativt utspridda placerade i tre flyglar av F-huset, vilket kan göra det svårt att samarbeta med hela avdelningen och leda till att personalen känner sig isolerad. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

263 Sid 14 (24) Alternativ 2 I andra alternativet är patientrummen kompakt placerade i F15, F14 och norra delen av F12 för att få en mer sammanhängande avdelning. Detta möjliggör bättre samarbete mellan de olika arbetsstationerna, vilket ökar patientsäkerhet och ger trygghet för personalen. Det finns inga föräldragångar för separerade flöden av anhöriga och personal. All avdelningsrelaterad kommunikation sker inne i huset. Kommunikation mot B- och J-husen ansluter till F-husen på östra sidan och går som i första alternativet genom F12, vilket leder till lite mindre vårdyta. Utan föräldragångar får man en naturlig ljussituation för föräldrar och en bättre ljussituation för personalen. Gemensam kommunikation för både föräldrar och personal kan bidra till mer trygghet för föräldrarna eftersom det är enklare att nå personalen. Däremot betyder delade flöden sämre sekretess och hygien eftersom föräldrar och anhöriga rör sig inne i huset tillsammans med personalen. Alternativ 3 Alternativ 3 kombinerar fördelarna av de två föregående alternativen och är det förordade alternativet. Patientrummen är kompakt placerade som i alternativ 2 för att möjliggöra bra samarbete mellan de olika arbetsstationerna. Detta ska skapa trygghet för personalen och ökar patientsäkerheten. Intensivvårdsrummen ligger i F15 och längs östra sidan av huset och nås via gångar som hänger utanför fasaden för att få separerade flöden för föräldrar/ anhöriga och personal. Föräldraflöden sker i gångarna så att ytorna innanför patientrummen enbart används av personal. De separerade flödena för intensivvårdsdelen leder till bra hygien och sekretess. Samtidigt kan personalen ha bra uppsikt över de patienter som behöver mest övervakning. Enbart professionella flöden innanför intensivvårdssalarna minskar risken för smittspridning. Samvårdsrummen ligger i norra flygeln av F12 och nås enbart inifrån huset, vilket innebär gemensamma flöden för personal och föräldrar. Barn som vårdas här behöver inte samma konstanta övervakning som barn på intensivvårdsavdelningen, vilket innebär att föräldrarna tar hand om barnen själva i större utsträckning. Personalen finns nära till vid behov. Den gemensamma kommunikationen för föräldrar och personal kan bidra till mer trygghet för föräldrarna eftersom det är enkelt att nå personalen. Dessutom har både Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

264 Sid 15 (24) samvårdsrum och personalens arbetsstation tillgång till direkt dagsljus, som inte skyms av en utvändig kommunikation. Föräldraflöden sker alltså i föräldragångar runt F15 och inne i huset i norra delen av F12. Dagrum för föräldrar ligger mellan samvårdsrummen och intensivvårdsrummen i F12 och binder ihop in- och utvändig kommunikation. Mellan isoleringsrummen i F14 finns en genväg från föräldragången på husets västra sida till dagrummet. Dessutom finns möjligheten att komplettera föräldrarnas kommunikationsyta med huvudkorridoren som sträcker sig genom hela våningsplanet och ansluter till föräldragångarna på norra sidan. Detta upplägg av föräldrakommunikationen tillsammans med placeringen av våtrummen skapar korta avstånd både för personal och föräldrar. De funktioner som inte kräver direkt närhet till vårdrummen så som administration och förrådsyta är placerade i södra delen av F12. Där ligger även avdelningens officiella entré och reception. Kommunikationsstråk mot B- och J-husen är separerat från föräldragångarna, eftersom man inte får blanda allmänna flöden och vårdens mest känsliga patienter. Kommunikationsstråket ligger på östra sidan framför F-husen. Nya utrymningstrappor ersätter de befintliga spiraltrapporna och skapar dessutom mer vårdyta. F15 behöver kompletteras med ett trapphus och 2 sänghissar på östra sidan för att skapa tillgång till kommunikationen mot B- och J-husen från samtliga våningsplan i F15. Övriga F-huset kan nå kommunikationsstråket via den befintliga vertikala kommunikationen mellan F11 och F12 samt via en korridor genom F Störningar Det är en förutsättning för projektet att bevara Rosénsalen. I nuläget når man salen från två sidor. I detta projekt tar vi bort den norra in- och utgången. För att säkerställa utrymningen från undervisningssalen borde man skapa en utrymningsväg mot övre garageplanet som ligger på samma nivå som gradängen i Rosénsalen. 7.3 Risker Föräldragångarna som ska hängas framför fasaden är inte optimalt för dagsljusinsläppet, eftersom de leder till enbart indirekt dagsljus inne i F15. Patientplatserna längs fasaden och stora befintliga ventilationsschakt skymmer möjlighet för dagsljus från kortsidorna. Arbetsplatser för personal mellan vårdrummen släpper in ljus i avdelningens inre, dock är möjligheten för sådana utrymmen begränsade. Dessutom kan föräldragångarna försämra ljussituationen på våningen under den planerade neonatalavdelningen. För att förbättra ljussituationen både på plan 4 och 5 är det viktig med ljusa färger i golv och tak på gångarna. För att förbättra ljussituationen i personalens arbetsytor borde även gångens tak vara glasat i anslutning till dessa samt att befintliga fönster borde öppnas upp nertill för att få större fönsteryta. De ovan nämnda vertikala schakten för EL och VVS påverkar rymlighet vid övervakningsstationerna. Huvudkorridoren som förslagsvis borde komplettera föräldrarnas kommunikationsyta kan upplevas störande för verksamheten. Det finns risk att den delar avdelningen i flera mindre arbetsgrupper, vilket kan göra det svårt att samarbeta utöver den egna arbetsgruppen. Det krävs minimala byggåtgärder för att utforma korridoren som en möjlig kommunikationsyta för föräldrarna, samtidig som verksamheten får möjligheten att välja hur korridoren ska användas. Oförutsedda kostnader i projektet beror främst på oklarheter i teknisk försörjning. Försörjningen av medicinska gaser till F-blocket är i dagsläget inte tillräcklig för en ny neonatalavdelning. Belastningsberäkningar måste utföras för att garantera kapacitet för Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

265 Sid 16 (24) elkraft och UPS-aggregat. Utökade behov av ventilation och kyla måste utredas och säkerställas. En riskanalys behöver tas fram i nästa skede. 7.4 Konstruktion Tillbyggnaden med föräldragångar på plan 5, med max bredd = 16 mm invändigt mått, föreslås att hängas på utsidan av husen. Genom att hänga gångarna på fasad slipper man en, bitvis, komplicerad grundläggning av dessa. Dock måste gång inklusive slussar, vid hus F14 västra fasad, grundläggas i naturligt lagrad sand i nivå med befintlig grundläggning. Gångarna föreslås ha en stomme av stål i form av ramar, med momentstyva hörn, som skruvas fast till den bärande betongen i yttervägg. Håltagningar i fasadteglet måste utföras för att fästa stålramarna. Stålramarna bör placeras mitt för befintliga fönsteröppningar för att håltagningar i fasadteglet inte skall störa teglet i fönsterpelare som är relativt hårt belastade. Nya dörröppningar mellan rum och gångar kan tas genom att bröstningen till befintliga fönster rivs. Nya dörröppningar vid sidan av befintliga tillåts inte. Att ersätta befintliga trapphus på hus F11-12, östra gavel, med nya utanför medför en relativt omfattande ombyggnad med hänsyn till att de befintliga trapphusen är bärande. Alla plan intill trapphusen kommer att påverkas av ombyggnaden. Dessutom kommer befintliga avlopp från hus F11-12, som ligger intill östra fasad att påverkas av tillbyggda trapphus. Vid tillbyggnad av trapphus intill hus F12, södra huskroppen, skall hänsyn tas till befintlig transportkulvert. Ett nytt trapphus med hiss är, byggtekniskt sett, möjligt intill hus F15, närmast hushörnet mot SO. Om hissen skall gå ned till plan 3 bör hisschaktet inte placeras nära hus F15. Nödutgångar från skyddsrum i hus F14 och F15 måste kompletteras med tunnlar under och förbi föräldragångarna. 7.5 Ventilation Befintliga aggregat demonteras och nya installeras. Huvudkanaler i och ur schakt behålls. Övrig installation på planet rivs. Nytt kanalsystem installeras. Luft tillförs och evakueras ur rum med don. Fasta luftflöden i vårdrummen. Temperaturregleringen i rummen sker med radiatorer som grund och toppas med ventilationen där varje vårdrum har individuell reglering via värmebatteri i ventilationskanalen. Behovsanpassad ventilation i rum för fler än 6 personer såsom personalrum, föräldrarum, konferensrum etc. Föräldragångarna frånluftsventileras med luftintag bakom radiatorer. Frånluft från isoleringsrummen evakueras via separat kanal och separat fläkt ut ur byggnaden. 7.6 VA-teknik Befintlig tappvatteninstallation rivs. Nya ledningar med fördelare där korta kopplingsledningar eftersträvas installeras. Utanpåliggande installationer i våtrum. Befintliga avloppenheter rivs och ledningar proppas vid samlingsledning på plan 4. Ledningar från nya avloppsenheter borras ner till plan 4 och ansluts där till befintligt avloppsstråk. Huvudledning för kyla hämtas från kulverten och dras i centralt schakt till plan 5. Ledningssystem med köldbärare i korridoren. Rumsapparater i form av kylbafflar för rum med kylbehov. Ett flertal radiatorer kommer att demonteras då nya dörrar tas upp i fasad till föräldrarummen. Kvarvarande radiatorer behålls som grundvärme i rummen. Uppvärmning av föräldragången sker med radiatorer. Temperaturen i vårdrummen är individuellt reglerbar via värmebatterier för värmevatten i tilluftskanalen. Hela avdelningen ska sprinklas, sprinklerskyddet ska vara heltäckande. Huvudledning ansluts till befintlig avsättning i centralt schakt. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

266 Sid 17 (24) 7.7 Medicinsk- tekniska gaser Nya ledningar för medicinska gaser dras från huvudstråk i kulvert. Beakta att avdelningen har ett stort gasbehov och sammanlagring förekommer i princip inte. De medicinska gaserna (andningsoxygen, andningsluft,) ansluts till nya ledningar i centralt schakt. Avdelningen delas i 8 delar med en tryckövervakare per del. Huvudmatning dras till tryckövervakaren. Därifrån dras ledningar till nödavstängningslåda utanför vårdrummen. Varje vårdrum har egen nödavstängningslåda. Pendlar respektive vårdpaneler ansluts. Anslutning till pendel ska vara försedd med avstängningsventil före nist. 7.8 El-teknik Inom det aktuella ombyggnadsområdet behålls de befintliga elschakt som finns förutom schakt i byggnad F13 där ny utrymningsväg skall anordnas. Anledningen till att befintliga schakt behålls är att påverkan för övriga plan blir allt för stor vid rivning av dessa schakt. Gruppcentraler i de befintliga schakten demonteras inom plan 5. Nya elnischer tillskapas i nya lägen enligt A-ritningar. Ny stor fördelningscentral anordnas i de mittre delarna av byggnad F15 ansluten till byggnadens A-sida. Fördelningscentralen särskiljs för de olika kraftslagen ÖL, VL samt MVL. Fördelningscentral för MVL placeras inom egen brandcell i nischen. Ställverk för ÖL och VL kompletteras med effektbrytare (Luftbrytare ACB) i ställverk byggnad F15 för aktuell skenstorlek Inom byggnad F14 anordnas ny fördelningscentral ansluten till byggnadens B-Sida med de olika kraftslagen för ÖL, VL och MVL. Fördelning för MVL placeras i egen brandcell i nischen. Ställverk för ÖL och VL kompletteras med effektbrytare (Luftbrytare ACB) i ställverk byggnad F12 för aktuell skenstorlek Distribution av kraft till fördelningscentralerna utförs med kanalskenor (ÖL=8A, VL=8A samt MVL 63A). Kanalskenor avslutas med brytare i toppen på plan 5. Detta för att möjliggöra framtida komplettering av kanalskenan upp i huset. MVL ansluts för samtliga ombyggnadsdelar till ställverk för MVL i byggnad F15 Totalt dras 3st kanalskenor i respektive schakt. En för vardera kraftslag. Intensivvårdsrummen och familjevårdsrummen klassas som medicintekniskt utrymme klass 2. Detta innebär att varje rum förses med gruppcentral för VL och gruppcentral för MVL. För övriga utrymmen monteras gruppcentraler i elnischer i korridorer. Jordfelsövervakning anordnas för samtliga gruppcentraler. För antalet uttag och övrig bestyckning i rummen hänvisas till RFP. Korridorbelysning inom byggnad F15 och F14 är nyligen utbytta till moderna LEDarmaturer. Dessa armaturer avses att återanvändas och kompletteras om sådant behov uppstår. Armaturerna kommer att demonteras och förvaras. Inom övriga delar av ombyggnaden kommer lika armaturer (Linus LED) att monteras. Belysningsanläggningen kommer till övervägande delar att styras via KNX System. Kanalisation anordnas med primär kanalisation i korridorer och sekundär kanalisation i vårdutrymmen, expeditioner m.fl. Kanalisation som installeras skall täcka verksamhetens krav och behov för förekommande installationer. Reservkapacitet anordnas enligt Teknisk Anvisning. Spänningsutjämning utförs enligt gällande föreskrifter samt eventuellt tillägg/avsteg enligt Landstingsservice riktlinjer, byggnadsdelar och kanalisationssystem av metall sammanbinds och ansluts till spänningsutjämningssystem. Huvudledningar utgörs av skärmade kablar typ EXQJ, FXQJ och AXQJ Samtliga gruppledningar för lågspänning skall utgöras av skärmade ledningar typ EQLQ, EXQJ, FXQJ Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

267 Sid 18 (24) Svenska och internationella standarder i senaste gällande version gäller i tillämpbara stödjande dokument. Se även under respektive system för övriga standarder och normer. Hänvisningar EL-SÄK FS 28:1, 28:2, 28:3, 28:4 med tillägg. SS Elinstallationsreglerna. SS Utrymme för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning. SS Elinstallationer i byggnader - Uttag och andra anslutningspunkter. SS-EN , Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser. SS-EN Energidirektivet för belysning. SS-EN 1838: 213 Nödbelysning. SS-EN Fastighetsnät för informationsöverföring SS Elinstallationer i byggnader avsnitt 71: Medicinska utrymmen SEK handbok 413 Potentialutjämning i byggnader. SEK handbok 45 Elinstallationer i medicinska utrymmen. Övriga krav Landstingsservice Tekniska anvisningar, El och Telesystem senaste utgåva. Inga avsteg finns i detta projekt. Landstingsservice Kravspecifikation för utförande av teknisk dokumentation Landstingsservice märkning av El Telesystem och transportsystem Landstingsservice Teknisk anvisning, Brand. Materialval och dokumentation i Sunda hus skall användas. SBF Regler för automatisk brandlarmanläggning SBF 11:7 SBF:s rekommendation Utrymningslarm 215 SBF 18:2 Anläggarfirma brandlarm Alla elinstallation inom arbetsområdet enligt denna beskrivning skall demonteras. Demontering/rivning omfattar även ledningar som slutar utanför byggnaderna och i hela ledningens längd. Demontering/rivning omfattar hela funktionskedjan med urkopplingar, korskopplingar och omprogrammering av centralutrustningar etc samt ändring av märkning och uppdatering av befintlig dokumentation för demonterad/riven ledning. 7.9 Svagströmsanläggningar Inom det aktuella ombyggnadsområdet behålls de befintliga el-tele schakt som finns förutom schakt i byggnad F13 där ny utrymningsväg skall anordnas. Anledningen till att befintliga schakt behålls är att påverkan för övriga plan blir allt för stor vid rivning av dessa schakt. De teletekniska anläggningarna inom plan 5 kommer till övervägande del att anslutas mot den befintliga infrastruktur som finns i fastigheten. Datakommunikation ansluts till serverrum plan 4 via fiber. Spridningsnätet ska vara avsett att förmedla kommunikation för data och telefoni. Nya stativ monteras inom ombyggnadsområdet för spridningsnät inom planet. Spridningsnätet utförs med skärmade uttag och paneler. Fördelningar på plan ska anslutas med optofiber, 24x9/125 OS2 (grön) som stamnät. Komponenter skall följa SS-EN :211 samt :27 CAT 6A Kabel skall följa SS-EN :211 samt :27, CAT 7, par skärmad F-FTP/SFTP. Brandlarmsystemet ansluts till befintligt system inom fastigheten som är uppdaterat. Befintliga detektorer och larmdon som är utbytta inom plan 5 byggnad F15 och F14 behålls och återmonteras i entreprenaden. Inom om- och tillbyggnaden ska ett kallelsesignalsystem installeras av fabrikat Best IQ. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

268 Sid 19 (24) Kallelsesignalsystem ska utföras enligt LUL "Teknisk anvisning Kallelsesignal- och Överfallssystem" Kallelsesystemet ska vara adresserbart och arbeta på en 4 - tråds bus samt vara promfritt. Systemet skall vara proprietärt och garantera sin egen funktionalitet och fungera oberoende av integration med telefoni, porttelefon, brandlarm m.m. Systemet får ej vara konstruerat så att det krävs/drivs av en PC för att fungera. Kallelsesignalsystem installeras för samtliga vårdavdelningar I entreprenaden installeras ett KNX-system ett (KNX) för styrningar, regleringar, tidkanaler, signaltransport, m.m. och ett separat Mod Bus baserat B-Net för tekniska driftoch nödlarmer. Båda systemen ska integreras till Landstingets överordnade Scada-system Citect KNX enheter placeras i nya elcentraler/elnischer på respektive våningsplan. Alla KNXlinjer skall kommunicera via KNX/IP. Som KNX-linjekopplare används Wago PLC med KNX TP-modul Upp till två KNX-linjekopplare placeras tillsammans med strömförsörjning i typ Wago 19 kapsling med transparent lock och möjlighet till låsning med ilocq. I elrum/nisch monteras 19 stativ för KNX-system och i datarum/telenisch monteras 19 stativ för B-Net. För varje KNX-linjekopplare monteras ett datauttag. Nödsignal ska kunna utställas från hiss och RWC. Hisslarm och RWC ska anslutas via B-Net (KNX) för vidarekoppling av nödsignal till driftavdelning (CITECT). Nödsignal för RWC ska lokalt förmedla optisk/akustisk signal utanför respektive RWC. Återställning sker lokalt i enhet inom respektive RWC. För kontroll av in- och utpassering in till avdelningar ska ett passerkontrollsystem installeras, utgörande av fabrikat ASSA ARX eller likvärdigt som ska integreras mot Akademiska sjukhusets befintliga ASSA ARX system och kopplas upp mot Akademiska sjukhusets befintliga ASSA ARX server inom UAS placerad i hus C1. För enhetlig tidgivning i ombyggnadsdelarna ska ett tidgivningssystem installeras inom allmänna ytor och enligt RFP. Tidgivningssystemet utgörs av fabrikat Westerstrand som ansluts till befintligt huvudur. Personsökarsystem och akutlarmsystem trådlöst system ska installeras. Befintligt personsökar- och akutlarmsystem enligt Ascom Sweden AB finns idag och skall kompletteras för den ny aktuella ombyggnaden. Utbyggnad ska utföras så att full täckning garanteras i samtliga delar inom ombyggnadsområdet. Porttelefonsystemet kommer under sommaren 216 att bytas ut. Det nya systemet skall intrigeras i den ny aktuella ombyggnaden. Apparater i porttelefonsystemet som finns monterade skall omsorgsfullt demonteras och sedan återmonteras. Inom om- och tillbyggnaden ska ett mobilnät för UMTS (3G), installeras för att få 95 % mobiltäckning inom ombyggnadsytan. Till mobilnätet ska valfria mobiloperatörer kunna anslutas i systemet. Områdesnätet utgörs av ett aktivt system med sändare och mottagare med kommunikation via singelmode fiber. Alla befintliga teleinstallationer inom arbetsområdet skall demonteras. Demontering/rivning omfattar även ledningar som slutar utanför byggnaderna och i hela ledningens längd. Demontering/rivning omfattar hela funktionskedjan med urkopplingar, korskopplingar och omprogrammering av centralutrustningar etc. samt ändring av märkning och uppdatering av befintlig dokumentation för demonterad/riven ledning. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

269 Sid 2 (24) 7.1 Styr- och reglerteknik Individuell reglering av temperaturen i vårdrummen. Visning av aktuell temperatur vid övervakningsplatsen. Behovsanpassad ventilation i rum för fler än 6 personer såsom personalrum, föräldrarum, konferensrum etc. Ny styr för luftbehandlingsaggregaten Brand Hänsyn skall tas till gällande regelverk och myndighetskrav (PBL, PBF, BBR m.fl.) vid projektering. Inga egna säkerhetshöjande åtgärder har framförts i detta skede från beställaren. Byggnaden skall utföras i byggnadsklass Br, vilket motiveras av lokaler i huvudsak verksamhetsklass 5C för hälso- och sjukvård samt våningsantal. Vid bedömning av dimensionerande personantal skall i huvudsak antal vård- och mottagningsplatser och antal anställda användas som underlag. Föräldrar till barn som har vårdplats på neonatalavdelning som förväntas sova över på avdelningen ska även dessa tas i beaktande vid bedömning av personantal. I dagsläget finns goda möjligheter för räddningstjänstens insats då tillträdesvägar och brandposter finns kring aktuella ytor inom sjukhusområdet. Räddningstjänstens insats skall vidare underlättas genom att räddningsvägar intill byggnaden skall finnas. Omfattning och placering skall utredas. Byggnadens placering i Uppsala innebär att räddningstjänsten förväntas vara på plats och påbörja insats inom normal insatstid. Gångavstånd till utrymningsväg eller brandcell i samma verksamhetsklass får i Vk5C maximalt vara 3 m. Utifrån aktuella planer för F12, F14 och F15 kan utrymning ske via trapphus och vidare ut i det fria alternativt via annan brandcell i samma verksamhetsklass. Gångavstånd överstigs ej i aktuella planer. För dörrar till utrymningsväg och annan avdelning ska återinrymning vara möjlig. Grundläggande princip för skydd mot brand- och brandgasspridning är att vårdavdelningar, miljörum, tvättstugor och trapphus/utrymningsvägar utförs som egna brandceller med luftslussar i brandcellsgräns mellan vårdavdelningar. Flera olika alternativ för skydd mot brandgasspridning via ventilations- och kommunikationssystem kan tillämpas. En första bedömning utifrån brandcellstorlekar är att brand-/brandgasspjäll är fördelaktigast. Byggnadsdelar ska hänföras till brandsäkerhetsklasser enligt tabell C-2 i EKS 1 utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp. Byggnaden förses med fullständig övervakning av automatiskt brand- och utrymningslarm samt automatisk vattensprinkleranläggning i enlighet med SBFs regelverk. Byggnaden skall också förses med nödbelysning, vägledande markeringar och släckutrustning. Nya trapphus förses med stigarledningar och trapphus inklusive hisschakt förses med mekanisk brandgasventilation Metoder för skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilations- och kommunikationssystem som tillämpas utreds och verifieras vidare. Utförande av sprinklerinstallationer ovan och under undertak skall utredas vidare. Möjlighet till avsteg för övervakade ytor av sprinkler och brandlarm skall utredas vidare. Eventuellt kan avsteg göras för vissa mindre utrymmen t.ex. WC. Avsteg för övervakning skall endast göras för ett system, sprinkler alternativt brandlarm. Hiss Inom nybyggnaden skall två säng och transporthissar installeras. Hissarna är i huvudsak avsedda att användas för person-, säng-, akut- och varutransporter i sjukhusmiljö. Hissarna dimensioneras för transporter av handmanövrerade pallyftare med tillhörande laster/punktlaster samt för alla övriga tänkbara förnödenheter inom sjukvårdsverksamhet. Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

270 Sid 21 (24) Data enligt följande: Hisstyp: Varu-personhiss Märklast: 67 personer eller 5 kg Hastighet: 1, m/s Antal stannplan/dörrar: 9/18 st. Planbeteckningar: Drivsystem: Linhiss med växellöst hissmaskineri och frekvenstyrd motor. Antal korgöppningar: Genomgångshiss med 2 öppningar på vardera plan. Dörrar: 4-bladig parskjutdörr Dagöppning: B x H = 18 x 23 mm Hisskorg: B x D x H = 25 x 35 x 24 mm Hisschakt: B x D = 38 x 42 mm Lyfthöjd: 12,5 m +1, ,925 Schakttopp: 45 mm Schaktgrop: 24 mm Maskinrums placering: Placerat ovan hisschakt Maskinrumsdimension: B x D x H = ca 44 x 52 x 35 mm 8 Kostnadsuppskattning 8.1 Kostnadsuppskattning 1 5 tkr (prognos) Förstudie Uppskattad kostnad Program-/ systemh. Genomförande Byggherre El VVS Bygg Totalt 2 tkr 47 tkr 22 tkr 34 tkr 87 tkr tkr Oförutsett 42 tkr Oklarheter i teknisk försörjning, se 7.3 Risker Total projektkostnad tkr Kostnad för projektering ingår i uppskattad byggherrekostnad. 8.2 Projektkostnad per fas Kommande skede är program. Utfall Behovsanalys Förstudie Program Produktion Summa Prognos Tilldelat 1 5 tkr 2 tkr 232 tkr tkr Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

271 Sid 22 (24) 8.3 Preliminär hyreskostnad Tas fram av förvaltare. 8.4 Finansiering Finansieras genom tilläggshyresavtal. 9 Tidplan 9.1 Huvudtidplan Ovanstående tidplan är en bedömning. Beslut att gå vidare i projektet tas enligt gällande delegationsordning vilket ytterligare kan påverka tidplanen. 1 Beslutsunderlag 1.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten förlorar i konkurrens med andra mer moderna och ändamålsenliga avdelningar i närområdet. Neonatalavdelningens nuvarande lokaler är trånga och saknar ca 1 intensivvårdsplatser. Flera svårt sjuka patienter hänvisas till andra regionsjukhus. Det finns varken enkel- eller föräldrarum till alla patienter vilket innebär risk för smittspridning och dålig sekretess. Nollalternativet betyder att föräldrar separeras från sina sjuka barn eftersom det inte finns ändamålsenliga lokaler för dem i anslutning till vårdplatserna. 1.2 Förslag till beslut Alternativ 3 löser verksamhetens höga krav på bästa möjliga sätt i det befintliga huset. Det finns separerade flöden i lämplig omfattning till intensivvårdselen och naturliga ljussituationer för samvårdsdelen med delade flöden. Alternativ 3 är en lösning som kan möta neonatalavdelningens framtida utmaningar. Dock ska man komma ihåg att det finns begränsningar när man bygger om befintliga hus. Ljussituationen för personalen blir inte optimal i F15. Placering av neonatalavdelningen i F-blocket bygger på förutsättningen att hela barn- och kvinnokliniken i framtiden ligger kvar i F-blocket. 11 Bilagor 1 Utredning kommunikationsstråk 2 Planlösning alternativ 1 3 Planlösning alternativ 2 Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

272 Sid 23 (24) 4 Planlösning alternativ 3 5 Fasader 6 Sektion föräldragång 7 Typrum intensivvårdsrum 8 Typrum samvårdsrum 9 Brandskiss Lokalprogram 11 Rumsfunktionsprogram Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

273 Sid 24 (24) ARBETSGRUPP Förvaltning/Enhet Befattning Namn Projektledare Funktionsplanerare Christina Arnbom Lena Lundberg Sektionschef Avdelningschef Erik Normann Ylva Thernström Blomqvist Lokalsamordnare Per Lindén Förvaltare Tommy Leck Samordnare Servicecontroller Lennart Bergman Sofia Holmquist Generalkonsult Ansvarig Arkitekt Expertstöd Anne Johnen Dahlsten Bo Smångs Knut Jönsson Konstruktör Bo Jansson ÅF VVS El Brand Mats Bjellsäter Krister Persson Mattias Eriksson Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Verksamhet Akademiska sjukhuset Neonatologi Fastighets- och inköpsavdelningen Landstingsservice, LSU Fastighet och service Teknik Systemförvaltning Beställar-controlleravdelningen Externa konsulter Arkitektgruppen i Gävle AB Projektavdelningen Landstingsservice Uppsala tfn fax pg bg org nr

274

275

276

277 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Ny neonatalavdelning Akademiska sjukhuset Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige att investeringsprojektet går vidare till programarbete till en kostnad av 2 tkr. 2. Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige att den totala investeringskostnaden får uppgå till 254 tkr. 3. Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige att i budgetprocessen 218 ta ställning till hur den årliga hyreskostnadsökningen på 17 4 tkr, med anledning av investeringen, ska finansieras. 4. Regionstyrelsen föreslås uppdra till regiondirektören att beställa en förstudie för fortsatt utredning gällande förbindelsegång mot J- och B-husen samt hissar mellan förbindelsegång och F12, som påverkas av ombyggnationen för ny Neonatalavdelning och andra berörda verksamheter. Förstudien ska även innehålla en beräkning av kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag. Bilagor 7 a Reservation Lina Nordquist (L), Stefan Olsson (M), Sara Sjödal (C) och Helena Busch Christensen (KD) inkommer med skriftlig reservation. Bilaga 7 b Ärendebeskrivning Akademiska sjukhuset har under början av 217 inkommit med beslutsunderlag till sjukhusstyrelsen avseende investering i en ny neonatalavdelning (se bilaga). Verksamheten har behov av 3 stycken enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Investeringsrådet hade detta ärende uppe på sitt möte i oktober. Investeringsrådet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 (32)

278 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: beslutade då att den föreslagna investeringen skulle redovisas på sjukhusstyrelsen innan ärendet gick vidare för beslut i regionstyrelsen för beslut om att gå vidare tillprogramarbete. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Med detta som bakgrund ställer sjukhusstyrelsen sig positiv till en ny neonatalavdelning. Kostnader och finansiering Gällande kostnadskonsekvenser med anledning av investeringen så anger Akademiska sjukhuset i sitt underlag att man inte kan finansiera detta själv utan begär tillskott avmedel. Sjukhusstyrelsen har dock inga medel att tillgå för att finansiera kostnadsökningar på grund av fastighetsinvesteringar. Generellt sett så sersjukhusstyrelsen finansieringsfrågan som ett problem. Region Uppsala har ett årligt resultatmål som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är cirka 23 miljoner kronor 219. Med de kostnadsökningar som kommer 219 och framåt kommer inte regionen att klara resultatmålet. Investeringarna kommer inte att generera några större intäktsökningar utan då återstår besparingar för att kunna nå resultatmålet. Det innebär att besparingar behöver ske i region Uppsalas verksamhet som åtminstone motsvarar de kostnadsökningar som fastighetsinvesteringarna innebär. Som exempel så genererar alla de fastighetsinvesteringar som planeras att utföras årliga kostnadsökningar på 96 miljoner kronor 218, 114 miljoner kronor 219 och 11 miljoner kronor 22. Ackumulerat blir kostnaden 311 miljoner kronor. Beredning Beredning har gjorts av ärendet på sjukhusstyrelsens arbetsutskott i januari 217. Yrkanden Sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till föreliggande förslag samt tillägg i den fjärde beslutsmeningen Förstudien ska även innehålla en beräkning av kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag. Stefan Olsson (M), Lina Nordquist (L), Sara Sjödal (C), Helena Busch Christensen (KD) yrkar att ärendet återremitteras och att regionstyrelsen föreslås uppdra till regiondirektören att beställa en förstudie för fortsatt utredning gällande förbindelsegång mot J- och B-husen samt hissar mellan förbindelsegång och F12, som påverkas av ombyggnationen för ny neonatalavdelning och andra berörda verksamheter. Förstudien ska även innehålla en beräkning av kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14 (32)

279 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Lennart Hedquist (M) yrkar om tillägg i beslutsformuleringarna att sjukhusstyrelsen beslutar för egen del. Ordföranden ställer yrkandet från Stefan Olsson (M), Lina Nordquist (L), Sara Sjödal (C) och Helena Busch Christensen (KD) om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer eget yrkande och yrkandet från Lennart Hedquist (M) mot varandra och finner att sjukhusstyrelsen beslutar enligt ordförandens yrkande. Kopia till Regionstyrelsen Regiondirektören Förvaltningsdirektören Landstingsservice Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Registrator Akademiska sjukhuset Fastighetschef Landstingsservice Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (32)

280 Bil SHS b