Bilaga 38/17. Närvarande regionfullmäktige

Transkript

1 Bilaga 38/17 Närvarande regionfullmäktige Ärendenumrering Val av justerare Valärenden Avslutning Öppnande av sammanträdet Upprop Fastställelse av föredragningslista Anmälan av interpellationer och frågor Regionstyrelsens ordförande informerar Årsredovisning 2016 Landstinget i Uppsala län Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2016 Ambulansdirigeringsnämnden Årsredovisning 2016 Gemensamma kostnämnden Årsrapporter 2016 för regionfullmäktiges beredningar Arbetsgivarpolitiskt program Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset Interpellation av Emilie Orring (M) - Möjliggör ett övertagande av Gamla Uppsala museum Interpellation av Stefan Olsson (M) - Gällande grundbemanning och arbetstidsmodeller Interpellation av Björn-Owe Björk (KD) - Angående kommunernas bostadsförsörjning Interpellation av Björn Owe Björk (KD) - Ordning och reda i välfärden Interpellation av Anna-Karin Klomp (KD) - Hur mycket lagbrytare är vi? Interpellation av Johan Örjes (C) - Hur länge får eleverna vänta på Hälsoäventyret? Interpellation av Lina Nordquist (L) - Duger cancerrehabiliteringen idag? Interpellation av Lina Nordquist (L) - Räcker sjukhusspecialisterna? Interpellation av Nina Lagh (M) - Hur ska ni hantera den innestående övertidsersättningen? Interpellation av Stefan Olsson (M) - Gällande AT-platser Interpellation av Nina Lagh (M) - Kommer budget för inhyrd personal att hålla? Fråga av Kajsa Dovstad (L) - Kommer Region Uppsala fortsätta att vara näst sämst i landet på AT- Närvarande ledamöter DELEGAT STARTTID SLUTTID NÄRVARO JÄVIG 1 Måns Vilhelmsson (M) :01 17:38: Katarina Holm (M) :03 17:20: Johan Örjes (C) :02 17:38: Jenny Gavelin (L) :07 17:38: Heikki Tiitinen (KD) :43 17:38: Majlene Ahlgren (S) :09 17:38: Bertil Kinnunen (S) :37 17:38: Petra Söderlund (S) :39 17:38: Linda Johansson (S) :04 17:38: Pontus Stagling (S) :46 17:38: Neil Ormerod (V) :09 16:19: Annika Forssell (MP) :54 17:38: Erik Weiman (M) :03 17:18: Nina Lagh (M) :09 17:38: My Borg (M) :01 17:38: Lennart Hedquist (M) :02 17:38: Emilie Orring (M) :06 17:38: Siv Godberg (M) :04 17:38: Stefan Olsson (M) :02 17:38: Cecilia Linder (M) :02 17:38: Ove Hultquist (C) :11 17:38:

2 Bilaga 38/17 25 Aranka Botka Ncomo (C) :09 17:38: Lina Nordquist (L) :08 17:38: Lena Lundberg (L) :02 16:57: , Carl Nettelblad (L) :04 17:38: Kajsa Dovstad (L) :42 17:38: Anna Karin Klomp (KD) :10 17:38: Helena Busch Christensen (KD) :01 17:38: Anna Karin Vaz Contreiras (KD) :09 17:38: Vivianne Macdisi (S) :13 17:38: Lena Rönnberg (S) :20 17:38: Kjell Andersson (S) :02 17:38: Tomas Andersson (S) :59 17:38: Per Olof Widell (S) :09 17:14: Kerstin Ramdén (S) :03 17:18: Abbas al Janabi (S) :12 17:38: Sören Bergqvist (V) :00 16:06: Sofia Rogozinska (V) :09 17:38: Malena Ranch (MP) :09 17:38: Johan Edstav (MP) :10 17:38: Charles Pylad (MP) :04 17:38: Fredrik Leijerstam (MP) :04 17:38: Erik Hemmingsson (MP) :54 17:38: Pirjo Thonfors ( ) :08 15:43: Simon Alm (SD) :09 17:38: Kristina Einarsdotter ( ) :09 15:43: Claes Erlandsson (M) :13 17:38: Allan Kruukka (M) :00 17:38: Sara Sjödal (C) :59 17:38: Annika Krispinsson (C) :11 17:38: Börje Wennberg (S) :02 17:38: Thomas Eriksson (S) :04 17:38: Håkan Collin (S) :59 17:38: Erzsebét Wollein (S) :09 17:38: Elisabeth Rosengren (V) :43 17:16: Jenny Lundström (MP) :09 17:38: Michael Rubbestad (SD) :03 16:47: Tjänstgörande ersättare 201 Tommy Rosenkvist (M) :03 17:38: Karolina Hilding (L) :10 15:41:59 1 7, Annica Öberg (S) :20 17:15: Michael Öhman (SD) :54 17:11: Kurt Törnblom (SD) :14 15:06: Percy Westerlund (M) :49 17:38: Roger Elsborg (M) :02 17:15: Johan Rendel (M) :10 17:38: Lars Berglöf (S) :02 17:38: Marie Louise Lundberg (S) :11 17:38: Fredric de Afonseca (S) :10 16:03: Pia Milton (S) :07 17:38: Mitra Khadijeh Hobehshoar (S) :40 17:38: Anders Pettersson (S) :06 17:38: Ingela Ekrelius (V) :15 17:38: Viktor Waldau (V) :09 17:38: Lisa Norén (S) :01 17:18:

3 Närvarande ej tjänstgörande ersättare 202 Peter Book (M) :59 17:38: Ingegerd Andersson (C) :14 17:38: Lars Olof Legnerfält (C) :14 17:38: Janine Bichara (L) :04 15:41: Sven Rosendahl (KD) :52 17:18: Björn Owe Björk (KD) :06 17:38: Akasya Randhav (S) :11 17:38: Åsa Näs Ahlbom (S) :48 17:38: Magnus Ahlkvist (V) :05 17:38: Britta Dalved (V) :09 17:38: Georg Olsson (MP) :56 15:27: Christina Sääf (M) :14 17:38: Alf Ahlstedt (M) :00 17:38: Per Norstedt (C) :04 14:23: Kajsa Öhlmer (C) :14 17:38: Erik Norberg (L) :10 16:49: Anders Bäckström (M) :09 16:29: Anna Lena Söderblom (M) :11 17:01: Lars Göran Birkehorn Karlsen (M) :09 17:38: Inga Alm (C) :04 17:38: Lars Sandberg (S) :55 17:38: Marie Öberg (S) :20 17:38: Rolf Edlund (C) :13 14:23: Salima Fahad (V) :08 17:38:18 Bilaga 38/17

4 Bilaga 42/17

5 Bilaga 42/17

6 Bilaga 42/17

7 Bilaga 42/17

8 ÅRSREDOVISNING 2016 Bilaga 43/17

9 Bilaga 43/17 INNEHÅLL INLEDNING 3 Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 Landstingets styrning och organisation 6 Kort om oss 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Bedömning av god ekonomisk hushållning 20 Ekonomisk uppföljning 29 Produktionsuppföljning 36 Hel- och delägda aktiebolag 41 Regional verksamhet och stiftelser 42 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Kassaflödesanalys 47 Tilläggsupplysningar 48 Noter 50 Ekonomiska definitioner och ordlista 65 INTERN KONTROLL 66 Återrapportering från dotterbolagen 67 Återrapportering från förvaltningarna 67 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 REVISIONSBERÄTTELSE 73 Revisionsberättelse avseende 2016 års förvaltning 74 LÄSINFORMATION. Denna årsredovisning lämnas av Region Uppsala som bildades Årsredovisningen avser dock Landstinget i Uppsala läns verksamhet för I den följande texten används därför benämningen landstinget eller Landstinget i Uppsala län vid beskrivning av företeelser under eller före år 2016 medan benämningen Region Uppsala används vid framåtsyftande redovisningar som avser tiden från och med år GRAFISK FORM. Byrå4, Uppsala 2017 TRYCK. Strands grafiska, april 2017 FOTO. Kenneth Gunnarsson (sid 3), Magnus Laupa (sid 4 5, 16, 19, 22, 23, 67), Johan Alp (sid 5, 24, 26 27), Paulina Bengtsson (sid 5, 25, 54), Elin Selin (sid 8 9, 10), Jan Fornheim (sid 14, 20), Katarina Lif Pikas (sid 18), Eva Forsberg Pejler (sid 18), Gunnar Matti (sid 19), Johan Ring (sid 19, 73), Bernt Johansson (sid 28), Staffan Claesson (sid 70). 2 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

10 Bilaga 43/17 INLEDNING Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

11 Bilaga 43/17 Regionstyrelsens ordförande har ordet FRÅN LANDSTING TILL REGION 2016 var året då landstinget i Uppsala län, efter drygt 150 år, bytte namn och bildade Region Uppsala. Den nationella trenden med regionbildning fortsätter därmed. Våra landsting fick en gång i tiden sina uppdrag för att bevaka utvecklingen inom sjukvården, senare har ansvaret för kollektivtrafik och kultur tillförts. Genom regionbildningen får vi även ett ansvar för den regionala utvecklingen och ska då främja tillväxt, ökad sysselsättning och fler och växande företag. Vi kommer under de närmaste åren att fatta en lång rad viktiga och avgörande beslut för att göra verklighet av vår vision om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Samarbetet mellan regionen och länets kommuner organiseras inom plattformen Regionalt forum, som bildades hösten Regionalt forum ska ge ökad kraft i regionens utvecklingsarbete och hitta lösningar på gemensamma frågor och utmaningar. REGION SVEALAND Under en lång rad av år har det varit uppenbart att den nuvarande ordningen, som härrör från 1600-talet, inte längre svarar mot den moderna sjukvårdens behov. I samband med regeringsskiftet 2014 initierades frågan om en regionreform på nytt efter dialog mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen. Under 2015 föreslogs att landstingen i Uppsala län, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Örebro och Gävleborg skulle slås samman till en gemensam storregion under namnet Region Svealand. Ett gediget arbete bedrevs under året i syfte att bilda en ny storregion Beklagligt nog lyckades regeringen och allianspartierna inte komma överens om genomförandet av storregionreformen. Frågan om att skapa stabila långsiktiga förutsättningar för inte minst Akademiska sjukhusets verksamhet kvarstår dock. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

12 Bilaga 43/17 GOTT EKONOMISKT RESULTAT Det positiva ekonomiska resultatet ger oss en närmast unik situation bland landets landsting och regioner. Det ger oss också ett visst andrum inför de stora kostnadsökningar som vi vet kommer, framförallt på grund av stora pensionsavgångar. Överskottet har skapats genom hårt arbete och stort fokus på kontroll över kostnadsutvecklingen. Många medarbetare i landstingets organisation har varit involverade i arbetet och gjort stora och hedervärda insatser. Särskilt glädjande är det att Akademiska sjukhuset levererar ett positivt resultat i förhållande till budget. Arbetet med att komma till rätta med de mångåriga ekonomiska underskotten inom sjukhuset har varit en många gånger smärtsam process. Nu börjar vi kunna skörda frukterna av detta arbete och med ordning och reda på ekonomin finns det förutsättningar att kraftsamla och göra viktiga insatser för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i länet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Trots idoga ansträngningar brottas vi fortfarande med stora problem med tillgänglighet och köer till vården i Uppsala län. Många patienter väntar idag alldeles för länge på att få sina behandlingar. Under året har det gjorts en lång rad insatser för att komma till rätta med kösituationen och klara vårdgarantin. En tillgänglig och kvalitativ är den enskilt viktigaste faktorn för att upprätthålla ett högt förtroende för länets hälso- och sjukvård. Under året har sju programråd inrättats för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer och anpassa dessa till lokala förutsättningar. Råden är multiprofessionella och representanter från både kommuner och akademi ingår. I april 2016 beslutade landstinget att tillsammans med kommunerna utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Ett närvårdsteam inrättades under året i Heby kommun och arbete pågår med att utöka verksamheten även till andra kommuner. FYRA SPÅR MELLAN UPPSALA OCH STOCKHOLM Fyra spår mellan Uppsala-Arlanda-Stockholm är den viktigaste frågan för Mälardalens och omkringliggande läns utveckling. Det konstaterade den 30 september 2016 alla sju länen i Mälardalsrådet i den gemensamma systemanalysen En bättre sits. När regeringen i den infrastrukturproposition som lämnades till riksdagen hösten 2016 föreslog en höjning av den nationella investeringsramen med 100 miljarder innebar det att förutsättningarna för att genomföra projektet ökade. Vi kan dock inte känna oss nöjda förrän vi har ett beslut om investeringsramar med en tydlig byggstart inom den aktuella planperioden. KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR MÄNNISKORS VARDAG ATT FUNGERA Den 19 augusti 2016 var det 25 år sedan första turen med Upptåget kördes. Under alla dessa år har UL varit en mycket uppskattad leverantör av kollektivtrafik. Vi är ett av de län i landet där kollektivtrafikens marknadsandel är högst och där resandet hela tiden ökar. Syftet med kollektivtrafiken är att få människors vardag, med arbete och fritid att fungera. Under 2016 fattades beslut om ett nytt linjenät i Uppsalas stadstrafik. Uppsala växer och behöver ett attraktivt kollektiv trafiksystem så att fler väljer att resa med buss i stället för bil. LANDSTINGET SOM GOD ARBETSGIVARE Att rekrytera, behålla och utveckla personal är av avgörande betydelse för att kunna upprätthålla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i världsklass. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts för att strukturerat och långsiktigt arbeta med att analysera behov och få underlag för beslut om olika åtgärder. Vi har fortsatt arbetet med en snabbare integration av, och språkpraktik för, utländskt utbildade. För att minska beroendet av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett gemensamt kraftsamlingsarbete i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. Börje Wennberg, ordförande Regionstyrelsen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

13 Landstingets styrning och organisation Bilaga 43/17 Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör den politiska ledningen. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har normalt fem möten varje år och allmänheten är välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: från 1 januari 2017 finns vi på Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en bra kollektivtrafik och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar normalt om frågor på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också om finansieringen av landstingets olika verksamheter. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR Landstingsfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under landstingsfullmäktige. De är: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredningarna har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningarna kan föra diskussioner, fungera som idémotorer och visionära organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områdena. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har under 2016 följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen sjukhusstyrelsen vårdstyrelsen fastighets- och servicenämnden regionala utvecklingsnämnden (fr.o.m ) kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden Landstingsstyrelsen har 19 ledamöter. Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks- region- och länssjukvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bl.a. följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Lokalvård. Utrustning. Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och ansvarar bl.a. för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Regionala utvecklingsnämnden har bl.a. följande uppdrag: Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för genomförande. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med kollektivtrafiknämnden avseende trafikförsörjningsprogram 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

14 Bilaga 43/17 Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bl.a.: Samråd med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk planering och regional utveckling, inklusive infrastrukturfrågor. Samråd med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bl.a.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsalas och Västmanlands län. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. Uppgiften är att dirigera landstingens ambulanser. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen/regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

15 Bilaga 43/17 Kort om oss Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där en får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största i Sverige, både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länets befolkning har ökat med invånare under året, till personer. Det är en ökning med 2 procent, den högsta procentuella ökningen i landet. Åtta kommuner finns i länet; Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar Invånarna i länet betalar 11,71 i landstingsskatt för varje intjänad hundralapp. EN GENOMSNITTLIG DAG I VÅR VERKSAMHET: Röntgas 289 patienter på Akademiska sjukhuset. Har Wiks slott 26 konferensgäster. Skickar Folktandvården ut 241 kallelser, varav 170 via sms och 71 per brev. Görs inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Genereras sammanlagt 8,1 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, varav 2,5 ton är återvinningsbart. Föds 11 barn på Akademiska sjukhuset Tas blodtryck på 500 patienter på våra vårdcentraler inom Primärvården Vårdcentral Görs resor med UL-trafiken MEDARBETARE anställda 77 % kvinnor 72 % arbetar på Akademiska sjukhuset 50 % av kostnaderna är personalkostnader 5,6 % sjukfrånvaro Medelålder 46 år 132 olika yrkeskategorier VÅRD OCH TANDVÅRD 48 vårdcentraler, varav 22 privata Två sjukhus Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut 19 folktandvårdskliniker, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett 30 minuters besök hos en specialist på kirurgmottagningen: kronor, varav patientavgiften 300 kronor. En komplikationsfri förlossning: kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. Ett läkarbesök på vårdcentralen: kronor, varav patientavgiften 150 kronor. DESSUTOM Är nästan 1/3 av UL:s busstrafik fossilfri. Finns det över konstverk i landstingets lokaler. Har CO 2 -utsläppen i våra fastigheter minskat med 3600 ton. Genomfördes mer än besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler. Har el-laddstolparna i Akademiskas P-garage använts för laddning av energi motsvarande 7600 mil med elbil. Förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 750 handbollsplaner. Användes UL-appen 14 miljoner gånger under Är 45 % av livsmedlen som landstinget köper in ekologiska. Fick 481 skolklasser besöka Hälsoäventyret under året för att lära sig mer om kropp och hälsa. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

16 Bilaga 43/17 Fem år i sammandrag Enhet Verksamhetens nettokostnader 1 Mnkr Skatteintäkter Mnkr Generella statsbidrag och utjämning Mnkr Årets resultat Mnkr Årets resultat enligt balanskrav Mnkr Balansomslutning Mnkr Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,9 33,6 33,6 23,8 28,3 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % -8,5 12,6 13,9 35,1 30,9 Antal anställda Antal I verksamhetens nettokostnad 2014 ingår en intäkt på mnkr för försäljningen av Ulleråkersområdet. Diagram 1. Landstingets intäkter 2016 ( miljoner kronor) Trafikintäkter 748 mnkr (5 %) Patientavgifter 312 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag mnkr (14 %) Övriga intäkter 954 mnkr (6 %) Skatteintäkter mnkr (58 %) Riks- och regionsjukvård mnkr (15 %) Diagram 2. Landstingets kostnader 2016 ( miljoner kronor) Övriga kostnader mnkr (12 %) Lämnade bidrag 182 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 515 mnkr (3 %) Trafikkostnader mnkr (10 %) Medicinskt material 764 mnkr (5 %) Läkemedel mnkr (8 %) Avskrivningar 468 mnkr (3 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter mnkr (41 %) Pensionskostnader 982 mnkr (7 %) Köp av hälso- och sjukvård mnkr (9 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2016 ( miljoner kronor) Varuförsörjningsnämnden 67 mnkr (0 %) Kulturnämnden 152 mnkr (1 %) UL mnkr (12 %) Landstingsservice 958 mnkr (6 %) Landstingets resurscentrum 294 mnkr (2%) Landstingsstyrelsens övergripande verks. inkl finans 990 mnkr (7 %) Vårdstyrelsen 677 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 333 mnkr (2 %) Akademiska sjukhuset mnkr (52 %) Lasarettet i Enköping 461 mnkr (3 %) Primärvården 677 mnkr (5 %) Sjukhusstyrelsen 466 mnkr (3 %) Folktandvården 390 mnkr (3 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

17 Bilaga 43/17 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

18 Bilaga 43/17 Sammanfattning LANDSTINGETS STYRNING OCH LEDNING Under 2016 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 2016/2017. Förberedelserna har letts av en politisk styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott och landstingsstyrelsens ordförande och andre vice ordförande. Regionförbundets regiondirektör har tillsammans med landstingsdirektören varit projektledare. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget En ny samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner med Regionalt Forum och samråd arbetades fram under hösten 2016 för att säkerställa ett gott samarbete mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner. En överenskommelse om samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län har också fastställts. I och med att Regionförbundet i Uppsala län och dess uppdrag gick över till Region Uppsala sjösattes en ny organisation för regionkontoret i oktober där medarbetare från landstingets ledningskontor och regionförbundet ingick i samband med inflyttningen till Regionens hus. Personal inom regionförbundets FoU-stöd har samlats inom förvaltningen Hälsa och habilitering. En ändring gjordes av ansvaret för landstingets investeringar där fastighets- och servicenämnden fick ett tydligare ansvar för investeringar i fastigheter. Till detta kopplades en ny process för organisationens arbete med investeringar för att säkerställa inriktning, omfattning och kvalitet i underlagen i fastighetsinvesteringar. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet primärvård Vårdgarantin inom primärvården innebär att alla som söker kontakt med primärvården ska komma i kontakt med vårdgivaren samma dag via telefon. Vidare efter att vårdpersonals bedömning att ett läkarbesök behövs, ska besök erbjudas inom sju dagar. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 100 procentkrav för året, varken de privata vårdcentralerna eller vårdcentralerna drivna i landstingets regi. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler är splittrade där flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 2016, såsom sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att alla ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling under Jämfört med övriga landet har Landstinget i Uppsala län under 2016 befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården men strax över medelvärdet till operation/behandling. Måluppfyllelsen för Akademiska sjukhuset är i medelvärde 65 procent till besök under året och 76 procent till operation. Antalet vårdplatser under 2016 är färre än året innan på grund av personalförsörjningsproblem vilket skapar problem med tillgängligheten. Det finns också en trend att beläggningsgraden och överbeläggningarna ökat. Lasarettet i Enköping har, även om inte vårdgarantin uppfylls helt, sammantaget en stabilt god tillgänglighet under 2016 med bättre tillgänglighet till operation/behandling än till första besök hos specialistläkare. För operation/ behandling varierar lasarettets vårdgaranti mellan procent och till besök mellan procent med lägst tillgänglighet under augusti. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 2016 med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

19 Bilaga 43/17 Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 2016 har ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats inom såväl primärvården som specialistvården. Den fördjupade uppföljningen av vårdcentraler visade att majoriteten av dem huvudsakligen följer avtal och regler. Vidare gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte är av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. I samband med denna omgång av fördjupad uppföljning har samtliga vårdcentraler i länet granskats under en fyraårsperiod. Överlag är de vanligaste bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt en hävning av ett avtal med en privat vårdcentral. I några enstaka fall har landstinget begärt tillbaka pengar då vårdgivarna har fakturerat för hög ersättning i förhållande till genomförda vårdåtgärder. En utvärdering av vårdval gynekologi har genom förts som kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlaget. Förbättrade flöden på akutmottagningen För att förbättra flödena vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och samtidigt minska belastningen av utlokaliserade patienter öppnades i februari tio nya platser för internmedicinska patienter. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Arbetet utgår från ett teamarbete baserat på delaktighet från såväl patienter som medarbetare. Under starten har det främst omfattat patienter med akut internmedicinsk sjukdom men på sikt kan även kirurgiska patienter omfattas. Akademiska sjukhuset har även erhållit medel från Sveriges kommuner och landsting, som använts för att arbeta med kvalitetsfrågor, med fokus på akutmottagningens ledtider. ST-läkare inom akutsjukvård har rekryterats och ett arbete pågår med att förändra arbetssätt på sjukhuset för att minska inflödet på akutmottagningen. Nya behandlingar inom cancervården Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Dokumenthantering Under året har arbetet med DocPlus, landstingets nya dokumenthanteringssystem, gått framåt och systemet lanserades i oktober Samtidigt stängdes den gamla kvalitetshandboken som ansågs ha fler brister, bland annat en under målig sökfunktion. DocPlus tillhandahåller ett elektroniskt dokument flöde där samtliga dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras helt elektroniskt. Detta ökar kvaliteten på dokumenten då det, till exempel, blir tydligt när och av vem ett dokument ska revideras. Alla styrande dokument i landstinget kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitetssäkrade dokument. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer i Uppsala län. Sju programråd har varit aktiva: diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, dyslipidemi, depression och ångest samt sjukdomsförebyggande metoder. Råden är multiprofessionella och representanter från samtliga berörda förvaltningar, kommuner, patientorganisationer och enheten för kunskapsstöd medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, definiera behov, definiera ansvarsområden för olika vårdgivare, fastställa och kontinuerligt mäta indikatorer för förbättring, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Ett arbete pågår med att i form av en vårdöversikt beskriva processer i DocPlus. Programrådens arbete har resulterat i ett stort antal utbildningsinsatser, vidareutbildning av sjuksköterskor inom astma/ KOL och hjärtsviktsområdet, ett ökat fokus på kvalitetsindikatorer och märkbart förbättrade resultat på landstingsnivå främst inom diabetesområdet. Ett liknande arbete pågår också på den regionala nivån inom Uppsala-Örebroregionen samt nationellt och de lokala programråden samt enheten för kunskapsstöd arbetar samordnat med detta arbete. Närvård Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet inom närvården under mandatperioden. Under 2016 har en ny viljeinriktning för närvården tagits fram tillsammans med kommunerna, då föregående inriktning gällde till och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 om prioriterade närvårdsaktiviteter för 2016, dessa är: I kraft sätta nya avtal om palliativ vård. Etablera närvårdsplatser i Tierp. Genomföra eventuellt kommande politiska beslut avseende mobila team för äldre. Förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning för slutenvården. Implementera landstingets handlingsplan avseende psykisk ohälsa samt fortsatt utveckling inom ramen för nationell psykiatrisatsning. Upprätta länsgemensamma riktlinjer för samverkan avseende barn och unga i behov av stöd. Under året har den specialistanslutna hemsjukvården 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

20 Bilaga 43/17 (SAH) i Tierp och Östhammar förstärkts och verksamheten i Älvkarleby har övertagits från Region Gävleborg. Genom utökad finansiering har SAH-teamens uppdrag kunnat utvidgas under våren och bedrivs numera dygnet runt. Syftet har varit att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i hela länet. Palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år har införts i hela länet under året. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. De verksamheter som tidigare bedrivit specialiserad palliativ hemsjukvård har med stöd av Akademiska barnsjukhuset även fått utföraransvar för palliativ vård av barn dygnet runt. Barnen kan därmed erbjudas vård med god kontinuitet av personal med kunskap och erfarenhet av såväl barnsjukvård som specialiserad palliativ hemsjukvård. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser genomfördes 2015 och dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun pågår. Tierps kommun har fattat beslut om medfinansiering och införande av närvårdsplatser, som planeras ske under hösten I den utredning som tidigare genomförts har det identifierats ett lokalt vårdbehov i form av direktinläggningsplatser. I väntan på införandet av närvårdsplatser har därmed sex direktinläggningsplatser öppnats i september 2016, inom geriatrikens ordinarie avdelning i Tierp. I april 2016 beslutade landstinget att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Förvaltningen Hälsa och habilitering har uppdraget att implementera mobila närvårdsteam i länets kommuner. Den 1 januari 2018 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december Under året har landstinget tillsammans med länets kommuner arbetat med förberedelser inför den nya lagens inträde. Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet, gällande övervägande äldre personer. En ny mobil äldretandvård har startat, den har under 2016 genomfört munhälsobedömning på 84 procent av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Under 2016 har personer både i särskilt boende och i ordinärt boende fått en munhälsobedömning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2015 om en viljeinriktning samt handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Under 2016 har arbete pågått med att ta fram åtgärder inom de förbättringsområden som identifierats i handlingsplanen. Ett viktigt område är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på nivå första linjen. Andra områden är revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för psykisk hälsa och förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av det statliga stödet till riktade insatser inom området psykisk hälsa Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Aktiviteter som har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter har utarbetats under året. Länsgemensamma riktlinjer, BUS Uppsala, är framtagna som stöd för samverkan kring barn och unga med behov av stöd. Barn och unga som utreds av kommunernas socialtjänst har ofta inte fått den hälso- och sjukvård de har rätt till. I januari infördes hälsoundersökningar för målgruppen, som består av läkarundersökning, bedömning av psykisk hälsa och tandhälsa. Uppdraget ligger hos Barnsjukhuset vid Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

21 Bilaga 43/17 Akademiska sjukhuset och Folktandvården. I november beslutade landstinget, att i samverkan med tre av länets kommuner förstärka och utveckla landstingets stöd till barn och unga med en lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Förstärkningen består av att öppna samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammars kommun. Ett utvecklingsarbete kommer ske i samverkan med kommunerna bland annat kring samverkansrutiner, metodutveckling, information och e-hälsa. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Samtliga skolor har involverats i detta förebyggande arbete under läsåret Inströmningen av nya asylsökande avtog under året. Hälsa och habilitering kraftsamlade för att arbeta bort den kö till hälsoundersökning som uppstått. Folktandvården har fortsatt haft relativt hög belastning avseende gruppen asylsökande. För att öka kapaciteten har därför även privata tandkliniker fått möjligheten att få ersättning vid behandling av alla asylsökande. Centrum för hälsa och integration har fortsatt sitt arbete, såväl internt som externt. Patientsäkerhetsaspekten utifrån reservnummersystemet har lyfts (reservnummer är det som tilldelas personer utan svenska personnummer i kontakt med vården i vårt län). Landstinget är involverat i den nationella kompetenssatsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Ledningskontoret har tagit fram en handlingsplan rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med åtgärderna i planen är att ytterligare uppmärksamma området genom såväl kompetenshöjning som relevant stöd till berörd vårdpersonal. Översynen av det idéburna offentliga partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala påvisade ett konkret behov, därför förstärktes partnerskapet under Upphandlingsenheten har genomfört åtgärder för anpassning och utveckling av ersättningsnivåerna till tolkar. En viktig förutsättning för jämlik vår är att det finns relevant tillgång till tolk. Ovanstående åtgärder är led i den fortsatta utvecklingen av asyl- och integrationsområdet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Närvårdskoordinatorer finns nu i samtliga kommuner utom i Enköping. KOLLEKTIVTRAFIK Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 2016 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 2017 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 2020 kommer att nås. Flera av de mål som bygger på kollektivtrafikbarometern där kunder svarar på vilken uppfattning de har i olika kvalitetsfrågor har inte uppnåtts. Även om avvikelserna är små kommer den fortsatta utvecklingen att följas noggrant. KULTUR Nya målgrupper Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

22 Bilaga 43/17 gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Etableringskurserna är sex månader långa utbildningar i svenska, samhällsorientering och med arbetsförberedande insatser för nyanlända. Syftet med dessa kurser är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att få ett arbete. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. nyanlända. Satsningen har nått cirka 600 personer vid olika asylboenden i länet och har innehållit två delar. Dels har asylsökande personer kunnat komma ut och besöka kulturinstitutioner och kulturevenemang i länet. Dels har ett nyinrättat bidrag på totalt 250 tkr riktat till det fria kulturlivet och föreningslivet inneburit att dessa kunnat åka ut till olika asylboenden för att på plats genomföra kulturaktiviteter tillsammans med de boende. Kulturskapare Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Funktionen som länskulturskapare syftar dels till att skapa ett rikare kulturliv, kanske framför allt utanför storstäderna, dels till att i högre grad involvera konstnärers kompetenser i utvecklandet av offentliga verksamheter och processer. Detta ska på sikt leda till samverkan och ökad samhällsservice på kommunal och regional nivå. Projektet har genomförts i samverkan med tjänstepersoner och konstnärer från länets kommuner. Under året har landstinget publicerat rapporten Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag, av Marie-Louise Riton. I rapporten konstateras bland annat att Uppsala är ett författartätt län, med många inflyttade författare varav flera med invandrarbakgrund. Tillgången till goda researchmöjligheter i form av universitetsbiblioteken, folkbiblioteken, arkiven och museerna, ses som mycket viktig av författarna. Även om det i utredningsmaterialet finns uttryck för att litteraturen som konstart har fått starkare ställning både lokalt och regionalt, framkommer också frustration från författarna kring brist på synlighet och erkännande både av litteraturen som konstart och av länet som författarlän. Landstinget har, bland annat utifrån slutsatserna i rapporten, valt att utveckla och lansera ett mentorsprogram för författare. Mentorsprogrammet sjösätts i januari Ökad kulturell delaktighet Delaktighet och samverkan är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet med att skapa ett starkt kulturliv i länet. Landstinget har under 2016 särskilt sett över hur delaktigheten från civilsamhället i de regionala kulturplanerna kan öka. Landstinget har, genom förvaltningen Kultur och bildning, i samband med detta valt att delta i det nationella projektet Kick, Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan. Landstinget i Uppsala län är en av fyra regioner i landet som medverkar i detta nationella projekt som syftar till att stärka civilsamhällets medverkan i arbetet med de regionala kulturplanerna. Projektet drivs av Ideell kulturallians och finansieras av Kulturrådet och de fyra regioner som ingår i projektet. I Uppsala län har projektet genomfört en inventering av civilsamhällets kulturorganisationer. Särskilda möten har hållits med etniska föreningar och ungdomsorganisationer för att stärka dessas röst i den kommande kulturplaneprocessen. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är dessutom det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Detta i sig innebär också att det finns utmaningar för Region Uppsala som att fortsätta att växa och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens samt ha en god ekonomisk bärkraft. Ser man till den globala utvecklingen så är den osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Sverige och Uppsala län går dock in i detta med goda förutsättningar. I december 2016 genomfördes den första gemensamma omvärldsdagen för länets kommuner och landstinget för att fördjupa analysen av vad som sker runt omkring oss. Slutsatserna från dagen har summerats i några områden som kan få stor inverkan på Region Uppsala under de närmaste åren. Geopolitisk osäkerhet = ekonomisk osäkerhet Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlag. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

23 Bilaga 43/17 Demografisk utveckling, fler yngre, fler äldre Siffror från SKL visar på stora demografiska utmaningar, med fler unga och fler äldre. Det dröjer några år innan 40-talisterna når de vårdtunga åren, men pensioneringen leder i sig till lägre löner att beskatta. Utvecklingen kan mildras av att fler stannar några år längre på arbetsmarknaden och att äldre håller sig friska längre. Stora underhålls- och investeringsbehov Fram till 2050 behöver det byggas närmare fler bostäder för cirka fler invånare i Uppsala län. Till detta kommer följdinvesteringar i kommunal infrastruktur, hälso- och sjukvård, skola och övrig service. Därtill Automatisering och digitalisering gör att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur, exempelvis VA-system. Ökad upplåning kan krävas, vilket på sikt ökar de finansiella kostnaderna. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Personalomsättningen behöver minska. I alla lägen kommer antalet händer inte att räcka till. Automatisering och digitalisering gör dock att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. Ökad invandring procent av befolkningsökningen förklaras av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. Växande krav och förväntningar ökat behov av prioriteringar En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar behöva ske. Effektiviseringskrav Digitalisering och ny teknik för ökad innovationskraft Vi står inför ett tekniskt paradigmskifte. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. En snabb blick på omvärlden visar att mängder goda exempel redan införs i offentlig verksamhet. Trots att tekniken finns tillgänglig går införandet inte lika snabbt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver invest eringar och beredskap bland personal att förändra sitt arbete. Omställningsarbete för klimatet och konkurrenskraften Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som regionen kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för regionens invånare. Regionalt utvecklingsansvar Med regionbildningen kommer Region Uppsala att svara upp mot det regionala utvecklingsansvaret, som ett fjärde huvuduppdrag tillsammans med tidigare uppdrag inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Utvecklingsuppdraget innebär att Region Uppsala ansvarar för utveckling av hela det geografiska området Uppsala län och att det inom detta ska skapas bästa möjliga förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och förnyelse, för bättre folkhälsa och god miljö, samt service som möjliggör för alla att leva ett gott liv. Framtidens utmaningar påverkar alla. Därför måste också lösningarna identifieras och realiseras i samverkan mellan många parter. Region Uppsala har ett särskilt ansvar att sammanföra aktörer och leda det regionala utvecklings arbetet. Nya strukturer för samverkan behöver etableras, på olika nivåer. 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

24 Bilaga 43/17 I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet så som kommunerna, Länsstyrelsen, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Under 2017 utarbetas en närvårdsstrategi för Region Uppsala och länets kommuner, utifrån direktiv som överenskommits i det nybildade Regionalt forum. Den politiska samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg sker inom ett nybildat samråd mellan Region Uppsala och kommunerna, med stöd av en särskild tjänstemannaberedning. God tillgänglighet och hög kvalitet Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälso- och sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitets- och resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. För att uppnå en hög kvalitet är patientsäkerhetsarbetet av största betydelse. Att använda infektionsverktyget som stöd för att minska vårdrelaterade infektioner och att följa Stramas rekommendationer kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens är några exempel. Nationella jämförelser i form av bland annat Öppna jämförelser är viktiga indikatorer för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Benchmarking i sig ger en möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och i övrig verksamhet. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Fram till år 2020 ska antalet resor ha fördubblats jämfört med år För tågresandet är målet redan uppnått men när det gäller busstrafiken och då särskilt regionbusstrafiken är det en större utmaning att nå målet. Därför behövs en ny regionbusstrategi med tydliga riktlinjer för hur regionbussresandet ska bli mera attraktivt och tillgängligt. Även stadsbusstrafiken behöver utvecklas och ett viktigt steg tas 2017 med det nya linjenätet som lanseras efter sommaren. En aktiv kollektivtrafik med ett genomtänkt linjenät i såväl tätorter som landsbygd och bra turtäthet bidrar till tillväxt och utveckling av samhället. Dagens kollektivtrafikresenärer vill ha tillgång till information och planera sitt resande när det passar resenären. Därför krävs att information om tider och priser finns tillgängligt i mobiltelefonen där också biljettköp görs. En viktig utmaning är därför att ständigt utveckla UL-appen så att kunderna upplever att den möter deras behov. Det är också av största vikt att utvecklingen av webbplatsen ul.se kommer fortsätta. Kompetensförsörjning Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för Region Uppsalas verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under 2016 har en kompetensförsörjningsprocess genomförts. Syftet med processen är att gemensamt i Region Uppsala arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsarbete är viktiga faktorer för detta. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Genom övertagandet av det regionala utvecklingsuppdraget kommer Region Uppsala även att svara för arbetet inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum, som koordinerar insatser för effektivare kompetensförsörjning på länets arbetsmarknad som helhet. I strukturen kring Kompetensforum ingår bland annat Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och flera andra yrkesarenor. Ekonomi Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig. Pågående fastighetsinvesteringar tillsammans med ökade pensionsåtaganden medför stora tillkommande kostnader de kommande åren. Samtidigt som Uppsala län växer med möjlighet till ekonomisk tillväxt, fler sysselsatta och ökade skatteintäkter. Detta till trots är det nödvändigt att Region Uppsala fortsätter sitt redan pågående effektiviseringsarbete, att möjligheterna inom till exempel digitalisering tas till vara och att Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. En långsiktighet behövs för fastighetsinvesteringar bland annat utifrån det nu pågående framtagandet av lokalförsörjningsplan. Med målet En ekonomi i balans 2020 är det nödvändigt att en koncernövergripande kraftsamling sker kring att identifiera åtgärder med ekonomisk potential, vilka till stor del handlar om verksamhetsutvecklingsåtgärder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

25 Bilaga 43/17 Året i korthet Region Uppsala tar form Under 2016 pågick intensivt arbete inför att landstinget och regionförbundet skulle gå samman under det nya namnet Region Uppsala med start 1 januari Landstingsfullmäktige beslutade om en ny regional utvecklingsstrategi och visionen: Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Under hösten flyttade flera ledningsfunktioner ihop i nya gemensamma lokaler på Storgatan, Regionens hus. Under en stor del av året pågick förberedelsearbete för att kunna bilda en storregion i Svealand från 2019, ett förslag som dock inte mötte tillräckligt parlamentariskt stöd. Digitalisering och e-hälsa I början av året inrättade landstinget en e-hälsoenhet på central nivå med uppdraget att skapa förutsättningar för bättre samordning av utvecklingen inom e-hälsoområdet. Ett av de första uppdragen har varit att ta fram en övergripande strategi för digital utveckling och e-hälsa för Landstinget i Uppsala län. Området är i stark utveckling i landstingets alla verksamheter. Ett konkret exempel på patientnyttan är att det under 2016 blev möjligt för patienter att ansluta landstingets fakturor till e-faktura. Kulturaktiviteter i vården Under året har en mindre försöksverksamhet med kulturaktiviteter genomförts på två vårdcentraler. Syftet är att med hjälp av kultur bidra till en bra hälsa och snabbare rehabilitering för utvalda patientgrupper. Det har också gjorts en satsning där man erbjudit boende från asylboenden i länet att ta del av kulturupplevelser, som ett sätt att främja hälsan. Hbtq-certifierat lasarett i Enköping Som första sjukhus i världen har Lasarettet i Enköping hbtqcertifierats. Målet är att verksamheten ska få ökad kunskap om hbtq så att man kan utveckla en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö och ge besökare ett bättre bemötande. Palliativ hemsjukvård för barn Under året har palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år införts i hela länet. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Förstärkt hemsjukvård I samverkan med länets kommuner beslutade landstinget att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Målgruppen för satsningen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med grav funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till vårdcentral. I december startade det första mobila närvårdsteamet i Heby. Mobil tandvård Den mobila tandvårdsverksamheten har ökat kraftigt under året och det innebär att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Verksamheten har byggts ut för att kunna täcka de vårdbehov som identifierats i samband med den uppsökande verksamheten. Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Under året har landstinget arbetat på olika sätt för att förbättra patientsäkerheten. Övergripande strategier och handlingsplaner har tagits fram på landstingsnivå och en omfattande patientsäkerhetsutbildning har påbörjats under 2016 vid Akademiska sjukhuset. Mätningar som genomförts visar att de vårdrelaterade infektionerna och andra undvikbara vårdskador har minskat. Insatser för förbättrad psykisk hälsa Att minska den psykiska ohälsan har varit ett av landstingets prioriterade områden. Under 2016 fick vårdcentralerna bättre möjligheter att kunna erbjuda psykologisk behandling genom höjda ersättningar. Det har under året påbörjats ett arbete med att 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

26 Bilaga 43/17 ta fram internetbaserad behandling mot psykisk ohälsa och att förbättra omhändertagandet av personer med neuropsykiatrisk problematik. Sprututbyte Landstingets första mottagning för sprututbyte öppnades i november. På Sprutbytet kan personer lämna in använda sprutor och injektionstillbehör och få nya i utbyte. Mottagningen erbjuder även hälsoundersökning, provtagning och vaccinationer, stödjande samtal och hjälp till behandling av drogmissbruk. Syftet är att minska risken för smittspridning. Insatser för snabbare väg till jobb i vården Landstinget tog, i samverkan med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen, fram en kurs för nyanlända med hälsooch sjukvårdsutbildning som syftar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. I kursen ingår språkutbildning, utbildning i det svenska sjukvårdssystemet och erbjudande om praktikplatser. Arbetet har beviljats medel från EU:s socialfond. Rehabiliteringskoordinatorer införs Ett successivt breddinförande av rehabiliterings koordi natorer i primärvården påbörjades i september 2016 och vid årets slut fanns denna funktion på drygt hälften av länets vårdcentraler för bättre hälsa och snabbare återgång till arbete. Modernisering av Akademiska sjukhuset Effekter av den pågående förnyelsen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Efter ombyggnationen kan patienter erbjudas enkelrum, vilket ger fördelar för integritet, arbetsmiljö och patientsäkerhet. I samma byggnad har även helikopterplattan renoverats, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter. Parallellt fortsätter arbetet med att bygga en ny, större vård- och behandlings byggnad, blivande ingång 100. Miljöarbete inom kollektivtrafiken Under 2016 togs flera steg mot en fossilfri kollektivtrafik. Andelen fossilfri busstrafik ökade till 32,8 procent. I december invigdes de första helt eldrivna bussarna i UL-trafik. Det är två bussar som körs i Bålsta och Enköping på den mjuka linjen. I stadstrafiken i Uppsala ökade antalet elhybrid bussar. Med befintlig takt bedöms att målet 100 procent fossilfri kollektiv trafik kan nås EU-projekt för fler i arbete och innovation En god samverkan mellan olika aktörer och stöd från landstinget och regionförbundet har gjort att en lång rad EUprojekt från Uppsala län beviljats medel. Det gäller exempelvis projekt för att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet i Uppsala län, utveckla testbäddar för ökad innovation inom vård och omsorg, stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och förbättra kompetensförsörjningen inom life science sektorn. Prioriteringar för ökad tillgänglighet Arbetet med den nya länstransportplanen, som styr investeringar på 1,5 miljarder kronor i vägar, gång- och cykel vägar och kollektivtrafikanläggningar under , har påbörjats. Inom ramen för Mälardalsrådet har en gemensam systemanalys tagits fram för Stockholm-Mälarregionen och från länets sida har fyra prioriteringar lyfts fram: fyrspår hela vägen Uppsala-Stockholm, järnvägsförbindelse Enköping Uppsala, förbättringsåtgärder längs Dalabanan och ombyggnad av Hjulstabron. Hälsosamtal för asylsökande i fas Genom prioritering av arbetsuppgifter och med frivilligt stöd från övriga delar av vården har Cosmos asyl- och integrationshälsan klarat att genomföra hälsosamtal med alla de asylsökanden som anlände till länet under hösten 2015 och våren Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

27 Bilaga 43/17 Bedömning av god ekonomisk hushållning Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelse ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte är fallet så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller inte uppnått alls. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnåtts 2016 Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag För att detta mål ska nås ska resultatet minst vara plus 205 miljoner kronor. Resultatet 2016 är plus 357 miljoner kronor. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås då nettokostnadsutvecklingen är 3,8 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag, rensat för skattehöjningen 2016, är 5,8 procent. 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

28 Bilaga 43/17 Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid bokslutet 2016 minus miljoner kronor. Vid årsbokslutet 2015 var samma siffra miljoner kronor. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser har alltså förbättrats mellan åren. Alla finansiella mål nås Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Måluppfyllelse balanserat styrkort För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 40 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 2015 som var 20 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 2016, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under År 2015 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 2016, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god hushållning. Mål 2016 Uppfyllelse Vårdgarantin ska uppnås. MEDBORGARE OCH KUND Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med EKONOMI Budget ska hållas. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent. PRODUKTION Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forsknings produktionen och utbildningsproduktionen. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. FÖRNYELSE Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. MEDARBETARE Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

29 Medborgare och kund Bilaga 43/17 STRATEGISKT MÅL Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Mål från styrkortet Vårdgarantin ska uppnås. Varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping har under 2016 uppnått vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling. Jämfört med övriga landet har landstinget under året befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården, men strax över medelvärdet till operation/behandling. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten om 85 procent är jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Hälsa och habilitering har uppnått vårdgarantin för sina verksamheter habiliteringen, syncentralen och hörcentralen. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet, men inte uppnått målen för vuxna revisionspatienter. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Upplevelsen av god tillgänglighet var enligt mätningar i kollektivtrafikbarometern 69 procent Detta är en minskning jämfört med föregående år då 70 procent upplevde en god tillgänglighet inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 procent jämfört med punktprevalensmätningen som gjordes Resultatet vid årets mätning var 9,7 procent jämfört med 13 procent vid mätningen Pågående arbete för att förebygga VRI är bland annat användning av Infektionsverktyget (IV) i den somatiska slutenvården. IV är ett nationellt IT-verktyg som ger verksamheterna stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Under året har Strama och enheten för Vårdhygien sammanställt en rapport från IV som presenterar statistik för VRI, samhällsförvärvade infektioner och antibiotikaförskrivning inom den somatiska slutenvården. Av rapporten från IV framgår följande statistik för tredje kvartalet 2016: Av alla vårdtillfällen så var förekomsten av VRI 5,6 procent i landstinget. Förekomsten av samhällsförvärvad infektion var 13,1 procent vilket innebär att infektionen inte har uppkommit under vårdtillfället. Postoperativa infektioner var vanligaste orsaken till VRI och utgjorde 28 procent. Urinvägsinfektioner med och utan feber var också en vanlig orsak till VRI och utgjorde 20,8 procent. Marknadsandelen för 2016 var 24 procent. Detta är en minskning jämfört med föregående år då marknadsandelen var 27 procent. 22 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

30 Bilaga 43/17 Ekonomi STRATEGISKT MÅL Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Mål från styrkortet Budget ska hållas. Budgeten 2016 är 252 miljoner kronor. Utfallet 2016 är 357 miljoner kronor. På styrelse-/nämndnivå når alla ett resultat enligt budget eller bättre förutom fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. EN EFFEKTIV VERKSAMHET Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde nås målet delvis medan det inte nås för vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden kan inte mäta målet. Kulturnämnden når målet delvis. Inom fastighets- och servicenämnden anges att målet nås. Akademiska sjukhuset anger att målet delvis nås. Sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen, främst vad gäller öppenvården. Kostnadsökningstakten är samtidigt den lägsta på flera år, vilket innebär att det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation, som sjukhuset arbetar med, och då riktat till berörda verksamheter. På Lasarettet i Enköping är totalkostnaden i förhållande till produktionen (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) lägre än 2015 (-3,3 procent), vilket innebär att målet har uppnåtts. Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras av många vakanta tjänster under Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat. Kollektivtrafiknämnden har valt att mäta detta genom att ange kostnad per påstigande resenär. Vid tidpunkten för denna redovisning saknades exakt uppgift om resandet. Därför sker redovisning av detta mål senare under Kulturnämnden har två mål som mäter effektiviteten. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre och kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre. Det förstnämnda målet nås medan det andra målet delvis nås. Inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde nås målet då både Landstingsservice och Landstingets resurscentrum når målet. Mål från styrkortet Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Ingen låneupptagning har skett under Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

31 Bilaga 43/17 Produktion STRATEGISKT MÅL Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är produktionsplanering helhetssyn på flöden och samverkan kvalitetsutvecklingsarbete STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Mål från styrkortet Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Målet har delvis uppnåtts 2016 för såväl sjukhusstyrelsen som vårdstyrelsen. Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har över tid utvecklat och stärkt sin produktionsplanering. För 2016 saknas dock en produktionsplanering för uppdragen gällande utbildning, forskning och life science. Inom Folktandvården pågår ett utvecklings arbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och målet bedöms delvis ha uppnåtts för Såväl Hälsa och habilitering som Primärvården har uppnått målet. Inom Primärvården används ett egenutvecklat verktyg och produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen. Mål från styrkortet 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har delvis uppnått detta mål Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har en samlad schemaläggning för de flesta personalkategorier men på läkarsidan pågår införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet för schemaläggning. Folktandvården liksom Primärvården har uppnått målet för Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och inom Primärvården används tidbokningen i journalsystemet. Inom Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis har uppnåtts. KVALITETSUTVECKLING Mål från styrkortet Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Sjukhusstyrelsen liksom vårdstyrelsen har delvis uppnått målet för Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskartan. På Akademiska sjukhuset pågår arbetet med en rad olika patientprocesser inom ramen för värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp. Sjukhuset bedömer att målet delvis uppnåtts för Såväl Primärvården som Folktandvården bedömer att målet har uppnåtts för 2016 medan Hälsa och habilitering inte uppnått målet. Kulturnämnden, varuförsörjningsnämnden samt patientnämnden har uppnått målet för Kollektivtrafiknämnden har inte uppnått målet eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte inlett arbetet angående styrkortsmålet. Fastighets- och servicenämnden har delvis uppnått målet. Inom Landstingsservice är alla huvudprocesser kartlagda och förankring pågår med verksamheterna. Landstingets resurscentrum har uppnått målet för Inom förvaltningen pågår ett ständigt förbättringsarbete där förvaltningens processer uppdateras, dokumenteras och förenklas. 24 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

32 Bilaga 43/17 Förnyelse STRATEGISKA MÅL Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM STRATEGISKA OMRÅDEN Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som etablerat FoUU-råd inom alla verksamhetsområden och stärkt sin forskning och utveckling inom bland annat cancerbehandling med strålning och användning av klinisk genetik för tumördiagnostik. Lasarettet i Enköping har bland annat satsat på att utveckla nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter samt utvecklat metodiken för att genomföra händelseanalyser. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom förvaltningens ansvarsområde. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats. Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och förslag om effektivisering av trafikutbudet. Kulturnämnden har samverkat med forskare inom de strategiska områdena kultur och hälsa samt regional utveckling och patientnämnden har haft samverkan med Uppsala universitet kring kandidatuppsatser och föreläsningar. Landstingets resurscentrum har deltagit i olika nationella nätverk och förberett övertagande av nya arbetsuppgifter inför bildande av Region Uppsala. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service och utvärderat olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Mål från styrkortet Alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Lasarettet i Enköping använder metoden Mini-HTA när så är tillämpligt och under 2016 har ett antal Mini-HTA genomförts. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. För Akademiska sjukhuset finns det inte en tydlig modell för ordnat införande införd för hela sjukhuset. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

33 Bilaga 43/17 Medarbetare STRATEGISKA MÅL Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer RÄTT KOMPETENS Landstinget ska vara ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts och i denna skattas kompetensförsörjningsläget för 132 yrkes kategorier. Syftet med processen är att gemen samt arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Flera kompetensförsörjningsåtgärder har vidtagits under året. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor har permanentats. För nya undersköterskor inom slutenvården pågår ett arbete med systematiserad introduktion i yrket och en pilot genomförs under 2017 på Akademiska sjukhuset. Landstinget har erbjudit studielön för sjuksköterskor för vidareutbildning till specialistsjuksköterska. Studielön avser de utbildningar som arbetsgivaren har prioriterat. Under året har det genomförts ett landstingsgemensamt arbete avseende medicinska sekreterare och deras arbetsuppgifter. Landstinget arbetar även med att införa en webbaserad avslutsenkät för dem som väljer att sluta för att få ytterligare underlag för eventuella åtgärder. För att bidra till snabbare integration fortsätter arbetet med språkpraktik för utländskt utbildade inom vårdyrken utanför EU/EES i samverkan med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Landstinget har förberett för införande av klinisk introduktionstjänst för läkare från EU/ EES länder med start i mars 2017 vid Primärvården och Lasarettet i Enköping. Landstinget bistår även så långt det är möjligt med praktisk tjänstgöring för personer inom våra legitimationsyrken för att uppnå svensk legitimation. För att uppnå en balans mellan anställda medarbetare och behovet av tillfällig arbetskraft det vill säga att vara oberoende av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett samarbete för kunskapsspridning och kraftsamling i frågan. Landstinget har påbörjat sitt arbete kopplat till det nationella projektet och valt att göra det som en förstärkning till den under året införda kompetensförsörjningsprocessen. Det är viktigt med ett bra mottagande av studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning och en god introduktion av nyanställda inom samtliga yrkeskategorier i verksamheterna för upplevelsen av landstinget som arbetsgivare. Under året har verksamheterna utvecklat den verksamhetsförlagda utbildningen och introduktionen. Under sommaren tog landstinget emot 115 gymnasieungdomar i verksamheterna och särskilda platser fanns avsatta för ungdomar med funktionsnedsättning. Landstinget och dess verksamhetsföreträdare har deltagit vid mässor som vänder sig till studenter och nyutexaminerade, men också mässor för yrkesverksamma och har arbetat för att synliggöra verksamheterna i sociala medier. Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Flera av förvaltningarna som tar emot studenter och elever under utbildning har en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning. Vid Akademiska sjukhuset har faktorer som minskat antal vårdplatser, mindre andel erfarna medarbetare liksom inhyrd personal och ökat antal 26 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

34 Bilaga 43/17 studenter påverkat den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) negativt. Arbete med förbättringsåtgärder för väl fungerande VFU har startats vid förvaltningen. Samtliga förvaltningar har en systematiserad introduktion av nya medarbetare. frågor om motivation, styrning och ledarskap. Detta för att få ett nationellt jämförelseunderlag och analys av koppling mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Det är ett bra resultat och står sig väl i jämförelse med andra landsting och regioner. ENGAGERADE MEDARBETARE Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att landstingets verksamheter ska utvecklas och bedrivas med hög kvalitet. Landstinget har under året genomfört utvecklings- och utbildningsinsatser om arbetsmiljö frågorna med målet att ha hälsofrämjande arbetsplatser. Syftet är att ha ett helhetsperspektiv på det som främjar hälsa, engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Under året har frågan om hälsosamma arbetstider för sjuksköterskor varit föremål för arbete tillsammans med den fackliga organisationen och detta arbete fortsätter. En medarbetarundersökning har genomförts vid samtliga förvaltningar och handlingsplaner ska tas fram vid arbets platserna för de utvecklingsområden som framkommit i resultatet från undersökningen. Mål från styrkortet Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Landstingets totala HME värde år 2016 blev 76 på en skala 0-100, detta motsvarar 4,04 i skalan 1-5 utifrån tidigare års mätningar. HME har därmed ökat något i jämförelse med 2015 (4,03), dock ingick vid den mätningen inte Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor på grund av pågående omorganisation. Landstingets mätning av Hållbart medarbetarengagemang (HME) utgår från SKL:s modell med nio TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för verksamhetens utveckling mot uppställda mål och hälsofrämjande arbetsplatser. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna har en processorienterad ledningsplattform fastställts. Med stöd av denna tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. De olika landstingsövergripande chefsutvecklingsprogrammen för nya, erfarna och potentiella blivande chefer har genomförts och utvecklas ytterligare innehållsmässigt. Antalet chefsprogram för nya chefer, som innehåller utbildningsmoduler i arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi samt ledarskap, har utökats. Utökningen har gjorts för att samtliga nytillträdda chefer ska kunna beredas plats och få förutsättningar att kunna fullgöra sitt chefsuppdrag med ett coachande ledarskap. Ett strukturerat chefsnätverk har startats för erfarna chefer som gått chefsprogrammet och ett mentorskapskonceptet har införts. Mål från styrkortet Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. Samtliga förvaltningar har etablerat tydliga chefsuppdrag för sina chefer. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

35 28 Bilaga 43/17

36 Bilaga 43/17 Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat enligt balanskrav Tabell 2. Årets resultat Landstingets resultat 2016 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter är 93 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,9 procent. Den största orsaken till ökningen jämfört med budget är de höga riks- och regionintäkterna, vilket främst beror på ökad vårdtyngd och en större volym än beräknat. För övrigt så understiger de flesta andra intäktsposter budgeterad volym. Verksamhetens kostnader är 112 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 0,8 procent. Personalkostnaderna överstiger budgeterad nivå med 0,9 procent och beror på högre pensionskostnader än budgeterat. Den post som har en stor negativ procentuell avvikelse är medicinsk service. Anledningen till avvikelsen är en allt för lågt satt budget, denna understiger utfallet Avskrivningskostnaderna är 23 miljoner kronor eller 4,3 procent lägre än budgeterat, vilket beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat. Den stora negativa avvikelsen för finansiella intäkter beror på en allt för hög tro på hög avkastning på placerade medel vid budgeteringstillfället. Jämförelse mellan åren Resultatet 2016 på 357 miljoner kronor ska jämföras med ett resultat 2015 om minus 106 miljoner kronor. Största anledningen till det förbättrade resultatet är den skattehöjning som gjordes inför 2016, vilket gav en ökning med 417 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har ökat med 92 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,9 procent. I verksamhetens intäkter 2015 finns jämförelsestörande poster om 114 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är ökningen mellan åren 207 miljoner kronor eller 4,2 procent. Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent mellan åren. Förutom prisökning mellan åren så har snittvikten i DRG (DiagnosRelaterade Grupper) ökat, vilket tyder på en ökad vårdkomplexitet. Resterande del beror på volymökning mellan åren. Volymökningen kan främst hänvisas till intäkter utanför Uppsala-Örebro regionen, främst från Stockholm. Jämfört med förgående år har trafikintäkterna ökat med 36 miljoner kronor eller 5,0 procent. Det är främst försäljning av periodbiljetter som har ökat mellan åren men även enkelbiljetter har ökat mot föregående år. Intäkter för Alf-medel har minskat med 30 miljoner kronor eller minus 9,4 procent mellan åren. Orsaken till minskningen mellan åren är att förutom 2015 års Alf-medel så förbrukades även upparbetade medel från tidigare år under Om jämförelsestörande poster 1 exkluderas för 2015 har övriga intäkter minskat mellan åren med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar minus 0,6 procent. Jämfört med 2015 har verksamhetens kostnader ökat med 502 miljoner kronor eller 3,3 procent. Personalkostnaderna har ökat med 213 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 3,0 procent. Förändringen av timlönekostnaden är 2,1 procent består till största del av utfall av löneöversyn. Övrig ökning är främst kopplad till ökade pensionskostnader. Köpt vård har ökat med 118 miljoner kronor eller 10,9 procent. Ökningen är främst kopplad till ökad köpt vård inom vårdcentralsuppdraget, ökade kostnader kopplat till ökat flyktingmottagande samt mer köpt vård utanför C-län. Det sistnämnda kan med stor sannolikhet kopplas till den : återbetalning AFA-försäkring avseende premier för 2004 på 62 mnkr och återbetalning från SPV om 52 miljoner kronor avseende kostnadsbidrag från staten för pensionsutbetalningar avseende personer anställda på Akademiska sjukhuset, när det ägdes av staten. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

37 Bilaga 43/17 nya patientlagen som infördes 2015, som främjar en ökad rörlighet för patienten. Läkemedelskostnaderna har ökat med 49 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen motsvaras av ökade intäkter inom läkemedelsförmånen. Trafikkostnader ökar med 64 miljoner kronor eller 4,4 procent. Detta beror till stor del på indexuppräkningar enligt avtal, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Posten övriga kostnader ökar endast med 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 procent. Balanskravsutredning Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. Årets resultat uppgår till plus 357 miljoner kronor och det egna kapitalet till miljoner kronor. I årets resultat finns inga reavinster eller reaförluster. Landstinget har ett negativt balanskravsresultat från 2015 på minus 143 miljoner kronor, som ska återställas. I och med det positiva balanskravsresultatet kan balanskravsunderskottet från tidigare år återställas Balanskravsutredning, mnkr 2016 IB ackumulerade icke återställda negativa resultat 143 Varav från Varav från Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 357 Synnerliga skäl att inte återställa 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år Tabell 3. Balanskravsutredning Procent Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Diagram 4: Utveckling av skatter och generella statsbidrag samt nettokostnader 0 Verksamhetens nettokostnad och finansiering Nettokostnadsutvecklingen 2016 är 3,8 procent 2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 4,3 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är de höga riks- och regionintäkterna. För 2015 var nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,8 procent, vilket ska jämföras med en budgeterad utveckling om 4,5 procent. Föregående år var utvecklingen av skatter och statsbidrag 4,7 procent. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till miljoner kronor. Föregående års utfall var miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 10,6 procent. Då ingår en skattehöjning som motsvarar 417 miljoner kronor. Om skattehöjningen exkluderas är ökningen mellan åren 5,3 procent. Jämfört mot budget är utfallet en försämring med 9 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning Den totala intäkten för de generella statsbidragen 2016 är miljoner kronor. Föregående år var denna siffra miljoner kronor. Den procentuella utvecklingen mellan åren är 8,7 procent. Budgeten för de generella statsbidragen 2016 var miljoner kronor. Utfallet 2016 är en stor förbättring både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Förbättringen både mot föregående år och budget beror på högre intäkter för läkemedelsförmånen kopplat till högre kostnader för läkemedel, ett nytt statsbidrag för angelägna insatser (vid budgettillfället klassificerades detta som ett specialdestinerat statsbidrag men efter nya riktlinjer från SKL så har det omklassificerats) och statsbidrag kopplat till ökat flyktingmottagande som tillkom under året. Specialdestinerade statsbidrag Alla större specialdestinerade statsbidrag som Landstinget i Uppsala län kan ta del av ska budgeteras och hanteras centralt. För 2016 är dessa statsbidrag följande; Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, Kortare väntetider i cancervården, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionssatsningen) samt Stöd till riktade insatser inom området för psykisk hälsa. Utifrån respektive statsbidrags överenskommelse har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna har under året gått enligt plan. Årets intäkt för dessa specialdestinerade statsbidrag är 167 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 172 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror på att en för hög intäkt budgeterats för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. 2 Exklusive jmfstörande poster 2015: Intäkter AFA 62 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr. 30 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

38 Bilaga 43/17 Kund Utfall 2016 Utfall 2015 Förändring Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Tabell 4: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset Riks- och regionvårdsintäkter Landstingets intäkter för riks- och regionsjukvård i årsbokslutet 2016 är miljoner kronor. Det är en ökning med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent jämfört med bokslutet Den generella prisuppräkningen är på 2,7 procent så ökningen mellan åren exklusive prisuppräkningen är på 6,4 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet miljoner kronor. Ökningen är på 175 miljoner kronor jämfört med bokslutet Det är en ökning med 8,4 procent. Snittvikten i DRG har ökat med 8 procent vilket tyder på en ökad komplexitet av den vård som sålts. Samtidigt har antalet patienter ökat med 5 procent. Norra regionen står för den största ökningen i procent mellan åren (46 procent) eller 55 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom flera verksamhetsområden men återfinns framför allt inom neonatalvården. Stockholm ökar också kraftigt, 39 procent, vilket motsvarar 66 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom brännskadevården och akutmottagning. Även Övriga kunder har ökat vilket främst förklaras med ökat antal asylsökande. Dalarna är det landsting som minskat stort mellan åren. Minskningen motsvarar 6 procent och återfinns till stor del inom neurokirurgi. Verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi samt verksamhetsområde kirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har under året haft kapacitetsproblem vilket avspeglar sig på intäkterna. I synnerhet har detta gällt sektion neurokirurgi som även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset. sistnämnda ökade med 132 miljoner kronor mellan 2015 och Det motsvarar en ökning med 2,2 procent. Timlönekostnadens förändring på 2,1 procent och ökningen av årsarbetare med 0,2 procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 2,1 procent under 2016 jämfört med Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen 2016 förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Den procentuella förändringen ligger i nivå med uppräkningen av landstingets verksamheter inklusive effektiviseringskrav för Antalet årsarbetare i landstinget har ökat något vid en jämförelse mellan 2015 och Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2016 är och det är en ökning med 18 årsarbetare, motsvarande 0,2 procent. Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, specialistläkare, sjuksköterskor med specialfunktion medan grundutbildade sjuksköterskor, administratör vård och överläkare har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till miljoner kronor Det är 50 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. Utfallet för det Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

39 Bilaga 43/17 Landstingets utveckling av lönekostnaderna exklusive arbetsgivaravgifter under åren förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden , bland annat tillkom Kollektivtrafikförvaltningen 2012 vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Procent Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändring mellan åren Landstingets kostnader för inhyrd personal 3 är 115 miljoner kronor. Kostnaderna 2015 var 94 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare ligger relativt konstant på 60 miljoner kronor vid jämförelse mellan åren. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvård utöver läkare har ökat med 20 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 53 miljoner kronor. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom vissa specialiteter såsom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ökade under 2016 till 5,6 procent. Sjukfrånvaron 2015 var 5,1 procent. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 58 procent för 2016, vilket är en procentenhet högre än En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper ( 29 år, år, 50 år ) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 76 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och det är 4 miljoner kronor högre än Det motsvarar en ökning på 5 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet, Total sjukfrånvaro. 3 Enligt Akademiska sjukhusets årsredovisning är 3,5 miljoner kronor under 2016 respektive 2,9 miljoner kronor under 2015 felbokfört på kontona för inhyrd personal och ska istället hänföras till sjukvårdstjänster. Hänsyn till detta är inte taget i uppgiften ovan. Pensionskostnader Landstingets pensionskostnader inklusive och särskild löneskatt uppgår 2016 till 982 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 923 miljoner kronor. Om även de finansiella kostnaderna för pensioner inkluderas är pensionskostnaden miljoner kronor. För 2015 var denna siffra 996 miljoner kronor. Det som framför allt ger ökningen mellan åren är ökningen av de förmånsbestämda pensionerna. Detta beror på att fler anställda inom Landstinget i Uppsala län tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under 2016 till 898 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 9 procent (42 miljoner kronor) jämfört med 2015 och Lasarettet i Enköping ökade sina kostnader med 12 procent (1,7 miljoner kronor). Vårdcentralerna ökade kostnaden med 12 procent (21 miljoner kronor). Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 356 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 procent (4 miljoner kronor) jämfört med Akademiska sjukhuset svarar för 94 procent av denna kostnad. En förklaring till den minskade ökningstakten är att nationella avtal medfört att flera slutenvårdsläkemedel nu förskrivs inom förmånen. Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid hepatit-c försåldes under året för 38 miljoner kronor. Det är en minskning med 23 miljoner kronor jämfört med Landstinget i Uppsala län introducerade de nya läkemedlen snabbt och har nu behandlat flertalet personer med störst leverpåverkan. Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,3 miljarder kronor, en ökning med knappt 49 miljoner kronor (4 procent). De läkemedelsgrupper inom öppen- och slutenvård som har störst kostnad är TNF-alfa preparat med 110 miljoner kronor (vid inflammatoriska sjukdomar), nya läkemedel mot Hepatit C med 38 miljoner kronor, nya koagulantia (blodproppsförebyggande) med 27 miljoner kronor, därefter är det mindre grupper såsom läkemedel mot lymfom, ADHD och KOL. Av de 10 preparaten med högst kostnad är 7 specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. De 20 preparaten med störst kostnadsökning är huvudsakligen specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. Flertalet är onkologiska läkemedel (melanom, bröst-, prostatacancer) men även antikoagulantia med 12 miljoner kronor och ögonsjukdomar (makulaödem/degener) med 7 miljoner. Största kostnadsminskningar ses bland läkemedel vid hepatit C med 26 miljoner kronor. Kostnadsminskningar orsakade av patentutgångar och utbyte på apotek har under 2016 berört medel vid depression (duloxetin) och psykos 32 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

40 Bilaga 43/17 med kostnadsminskningar på 11 miljoner kronor. Investeringar Årets investeringar 2016 är miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 2015 uppgick investeringarna till miljoner kronor, varav miljoner kronor var fastighetsinvesteringar. Landstingets totala investeringsbudget 2016 är miljoner kronor. Fastighetsinvesteringar Årets fastighetsinvesteringar uppgår till miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på 422 miljoner kronor. Av utfallet 2016 uppgår hyresgästinitierade investeringar (HI) till 843 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade investeringar (FI) till 249 miljoner kronor. Avvikelsen för HI-investeringar beror främst på att genomförandet av renovering av hus B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället, vilket ger en avvikelse på 154 miljoner kronor mot budget. Ett omtag för att lösa husets tekniska installationer, arbete med två större programändringar gällande läkarskeppet och IMA/ BIVA samt arbete med att få systemhandlingskalkyl i linje med tilldelade medel, har inneburit en tidsförskjutning av projektet. Även byggnation av Ingång 100 ligger under budget med 125 miljoner kronor beroende på en överskattad investeringsnivå i vid budgettillfället, till del beroende på en lägre byggtakt jämfört med budget. Utfallet för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 110 miljoner kronor under budget beroende på att ett fördjupat programarbete genomförts under 2016 för att säkerställa projektets ekonomi och innehåll, vilket har inneburit en förskjutning i tid. Under hösten 2016 har landstingsfullmäktige beslutat om ett genomförande av stadsbussdepån. Investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov, exempelvis ny dialysavdelning, ombyggnation av neonatalavdelning, nytt produktionskök, har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket ger en avvikelse om 127 miljoner kronor under budget. Diverse projekt har överstigit budget 2016, vilket ger en effekt på 54 mnkr. Utfallet för FI-åtgärder ligger 15 miljoner kronor över budget. Övriga materiella och immateriella investeringar Utfallet för immateriella och övriga materiella investeringar är 310 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 648 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsnivåer inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde ( 262 miljoner kronor) och Kollektivtrafiknämnden ( 52 miljoner kronor). Avvikelsen inom sjukhusstyrelsens område beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har hunnit genomföra investeringarna i den takt som var tänkt. Kollektivtrafiknämndens avvikelse mot budget beror framförallt på att investeringar i radiofrekvensapparatur samt realtidssystem blivit 50 miljoner kronor lägre än budget för året. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt förra året uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. I landstingets likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 449 miljoner kronor. Utfallet blev minus 71 miljoner kronor. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 34 procent. årsbokslutet 2015 var soliditeten 33 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 9 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 14 procent. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 1,9 procent jämfört med Av det totala pensionsåtagandet finns 48,1 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till miljoner kronor per den 31 december 2016, vilket ska jämföras med miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Under året har en placering i pensionsmedel om 250 miljoner kronor gjorts. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

41 Bilaga 43/17 Mnkr Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Summa Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Återlånade medel Skuldtäcknings grad 2, bokfört värde 18,0 % 15,6 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 19,4 % 16,3 % Avkastning Avkastning, vägt värde 5,2 % 2,9 % Portföljsammansättning, bokförda värden Korträntefonder 10 % 11 % Obligationsfonder 52 % 48 % Hedgefonder 2 % 1 % Aktiefonder 36 % 36 % Kassa inklusive valutasäkring 0 % 4 % Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, mnkr 1 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel. 2 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande. Långa skulder Landstinget har, per den 31 december 2016, långa skulder på totalt 489 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 429 miljoner kronor föregående år. År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 370 miljoner kronor. Lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Styrelsers, nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom specialistvård. Sjukhusstyrelsens totala resultat för 2016 är minus 24 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på minus 100 miljoner kronor. Resultatet för sjukhusstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 14 miljoner vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Överskottet beror främst på lägre utfall för privata specialister. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets resultat för 2016 är minus 38 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor bättre jämfört med ett budgeterat resultat på minus 100 miljoner. Resultatförbättringen jämfört med budget förklaras främst av högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnadsutvecklingen varit låg. Föregående år var resultatet minus 233 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett positivt resultat på plus 0,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Lasarettet har exempelvis haft högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal varit högre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 2 miljoner kronor. Vårdstyrelsen Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Vårdstyrelsens totala resultat för 2016 är plus 38 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 31 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på plus 7 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader för personal och köpt vård. Folktandvården, Hälsa och habilitering och vårdstyrelsens egen verksamhet har samtliga ett överskott, medan resultatet för Primärvården är sämre än budget. Resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 27 miljoner kronor jämfört med budget. Bidragande orsaker till detta är exempelvis ökade intäkter för såld utomlänsvård samt överskott i övrig verksamhet på grund av att budgetutrymmet för nya beslut inom hälsooch sjukvård inte nyttjats fult ut under Primärvården Primärvårdens resultat för 2016 är minus 6,5 miljoner 34 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

42 Bilaga 43/17 kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 0,5 miljoner kronor. Primärvårdens negativa resultat kan bland annat förklaras av att läkemedelskostnaderna varit högre än vad förvaltningen budgeterat för. Vidare har den rörliga vårdvalsersättningen varit lägre än budgeterat som en effekt av en lägre produktion än planerat för Föregående år var resultatet plus 4 miljoner kronor. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings resultat för 2016 är 6 miljoner kronor vilket är 6 miljoner bättre än budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet beror framförallt på lägre personalkostnader som en följd av flertalet vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen haft medel för glasögonbidrag till barn och unga samt FoU-medel för Primärvården som inte förbrukats under året. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvårdens resultat för 2016 är plus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 6 miljoner kronor. Den positiva resultatavvikelsen kan i huvudsak förklaras av lägre lönekostnader, hyreskostnader samt kostnader för tandteknik som varit lägre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Fastighets- och servicenämnden Förvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum ingår i fastighets- och servicenämndens ansvarsområde. Fastighets- och servicenämnden redovisar ett resultat på minus 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 1 miljon kronor. Den negativa avvikelsen kan hänföras till Landstingservices negativa resultat. Landstingsservice Landstingsservice resultat för 2016 är minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det som främst förklarar den negativa avvikelsen är två ej budgeterade nedskrivningar. Föregående år var resultatet var minus 39 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisar ett resultat på 5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än ett budgeterat resultatet på 1 miljon kronor. Det positiva resultatet kan framförallt hänföras till vakanser, externa ej budgeterade intäkter och i viss mån lägre kostnader. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens resultat för 2016 är minus 1 miljon kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 8 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämndens negativa resultat kan bland annat förklaras av lägre intäkter där exempelvis skolkortsintäkterna är lägre än budgeterat. På kostnadssidan utmärker sig kostnaderna för sjukresor som är högre än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 26 miljoner kronor. Kulturnämnden Kulturnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Samtliga av förvaltningens verksamheter håller budget eller redovisar ett överskott med undantag för Wiks slott. Föregående år var resultatet minus 0,4 miljoner kronor. Varuförsörjningsnämnden Varförsörjningsnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen består till största delen av lägre personalkostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 0,3 miljoner kronor. Patientnämnden Patientnämnden redovisar ett resultat på plus 0,15 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen beror främst på att kostnaderna för stödpersoner inom området psykiatri understiger budgeterad nivå. Föregående år var resultatet plus 0,17 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet samt finansförvaltningen. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammantaget ett resultat på plus 349 miljoner kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på plus 337 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat är 298 miljoner kronor. Resultatet är 39 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet på 337 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre pensionskostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 110 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel samt centrala avgifter redovisar ett resultat på plus 52 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet kan framförallt förklaras av lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel och ST-läkartjänstgöring i allmänmedicin. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

43 Bilaga 43/17 Produktionsuppföljning Länets vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter från andra län. Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Den nya patientlagen möjliggör för medborgarna att söka primärvård och öppen specialistvård i princip var som helst i landet. Dessutom finns gränsavtal med våra grannlän som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det bäst passar dem mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara på grund av bostadsort. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick 2016 till 63 miljoner kronor för primärvård och öppen specialistvård. För sluten specialistvård uppgick beloppet till 273 miljoner kronor. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus. För att kvantifiera produktionen används även exempelvis antal besök av såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Antal besök används också som ett produktionsmått av Primärvården, Folk tandvården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion primärvård Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Det totala antalet besök inom vårdcentrals uppdraget ökar jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken medan andra typer av besök ligger mer still. Upphandlade avtal (LOU) Förändr (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,3% Närakuten antal besök ,6% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,9% Naprapater, antal besök ,2% Kiropraktorer, antal besök ,8% Tabell 6. Produktion Primärvård, upphandlade avtal Vårdavtal (LOV) privat och egen regi Primärvård i landstingets regi Primärvårdens verksamhet, vad gäller produktions volym för 2016, planerades på en högre nivå än vad som visade sig möjligt att genomföra under året. Orsaken till den lägre produktionsvolymen än budgeterat har haft sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än budgeterat och med en högre sjukfrånvaro än planerat. Rekryteringsproblemen har haft en negativ påverkan på både produktionen och tillgängligheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget. Samtidigt som produktionen varit lägre än budgeterat har antalet listade invånare hos Primärvården ökat med personer 2016 jämfört med Primärvårdens totala produktion för 2016 har varit tre procent högre än produktionen Produktionsökningen återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med Under verksamhetsåret har arbetet inom Primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Primärvården har även under 2016 påbörjat förnyelsearbete för utökade e-tjänster och videobesök. Primärvård i privat regi Förändr (%) Läkarbesök vårdcentral ,4% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,0% Fyrionterapeutbesök vårdcentral ,8% Mödrahälsovården antal besök ,6% Barnhälsovård antal besök ,7% Vaccinatörer antal besök ,8% Privat psykoterapi, antal besök ,8% Primär hörselrehabilitering, antal besök ,4% 1) Enbart privat regi Tabell 7. Produktion Primärvård, vårdval Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Dock ökar besöken på Närakuten ortopedi fortsatt med cirka 5 procent under året. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. Ökningen är på 35 procent jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping startade upp under 2015 och är nu etablerade fullt ut. Både ökad marknadsföring och ökad bemanning bidrar också till ökningen. Sjukvårdsrådgivningen ökar med cirka 10 procent mellan åren. Marknadsföringen av tjänsten 1177 har gjort att kännedom om tjänsten ökar 36 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

44 Bilaga 43/17 i samhället. Numera hänvisar många mottagningar till tjänsten när de själva är stängda. Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt. I perioden ligger ökningen på 7,8 procent. Produktion specialistvård Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktions uppföljningen av vård i landstingets egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Produktionen mäts i antal kontakter ( besök). Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive öppen vård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett produk tions mått. Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket liksom vårdtillfällen mäts både i DRG-poäng och i antal. Vidare används även dagsjukvård och övriga besök som mått. Utöver den produktion som sker i landstingets egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter ökade något jämfört med 2015 samtidigt som nya behandlingsmetoder och arbetssätt innebär färre kontakttillfällen per patient. Cirka 40 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under året. Antalet riks- och regionpatienter som har fått behandling på Akademiska sjukhuset under 2016 är fler i jämförelse med Trots hög produktion har Akademiska sjukhuset inte uppnått målen gällande tillgänglighet. Emellertid har tillgängligheten förbättrats under hösten inom flera verksamhetsområden. Utmaningarna beträffande personalförsörjning har fortsatt under 2016 vilket lett till fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. I den somatiska slutenvården har sjukhuset i genomsnitt haft 22 färre vårdplatser öppna jämfört med Vidare har den ansträngda vårdplatssituationen inneburit att andelen överbeläggningar ökat jämfört med Ett viktigt och fokuserat område under 2016 har därför varit att säkerställa personalförsörjningen och därmed produktionen. Akademiska sjukhuset Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * 2015 och 2016 har uppgraderats med medel DRG-värde för ej DRG-satt produktion på medecinsk sektion nivå Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

45 Bilaga 43/17 Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård har fortsatt under Inom slutenvården har antalet DRGpoäng ökat samtidigt som antal vårdtillfällen minskat vilket innebär att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Inom öppenvården producerades det fler antal vårdkontakter jämfört med såväl föregående år som budgeterad produktionsvolym. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen överstiger budgeterad produktionsvolym. Antalet patientkontakter riks- och region är fler och vårdtyngden per patient har ökat jämfört med 2015 vilket har haft en positiv effekt på riks- och region intäkterna. Under 2016 har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar bland annat tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet samt kartläggning av patientflödet. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancer processer. Samarbetet med lasarettet i Enköping har stärkts ytterligare under året och sjukhuset och lasarettet arbetar gemensamt med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. Vidare har remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklats under året för att uppnå en effektivare vårdproduktion. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköpings produktion, mätt i antal kontakter, har varit hög under Trots utmaningar med vakanta tjänster har produktionen varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall. Tack vare noggrann planering av befintliga personalresurser i kombination med hyrpersonal har tillgängligheten varit god under året. Lasarettsansluten hemsjukvård infördes, något senare än planerat, under senare delen av Införandet av den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, medförde en hög produktion inom öppenvården, högre än såväl budgeterad som föregående års produktionsvolym. Antal slutenvårdskontakter översteg också budgeterad produktionsvolym eftersom antalet vårdplatser, under året, varit fler än budgeterat vilket blev en konsekvens av senareläggandet av LAH. Medelvårdtiden på lasarettet har minskat något jämfört med Anledningen är delvis att patienter som tidigare varit inneliggande nu vårdas inom LAH. Vidare har överbeläggningarna minskat jämfört med föregående år. Lassarettet i Enköping Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län: Hemsjukvårdsbesök* varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * På grund av uppskjutet systemstöd har inte hemsjukvårdsbesöken (LAH) redovisats i produktionsutfallet under året. Samtidigt som dessa besök varit inkluderade i produktionsbudgeten. Tabellen redovisar resultatet inklusive hemsjukvårdsbesök i utfallet vilket är den faktiska produktionen som utförts på lasarettet under Tabell 9. Produktion Lassarettet i Enköping, inklusive Hemsjukvårdsbesök 38 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

46 Bilaga 43/17 Produktion Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksamheterna, under året, haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är högre än budgeterat, detta trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser varit öppna. Orsaken till färre antal öppna närvårdsplatser beror på vakanta tjänster. Arbetet med att möjliggöra fullt platsutnyttjande pågår emellertid på förvaltningen. Antalet läkarbesök för 2016 är högre än budgeterat vilket beror på att Cosmos asyl och integration har utfört fler hälsoundersökningar än budgeterat. Jämfört med 2015 uppvisar Hälsa och habilitering en lägre produktion med 10 procent vilket främst beror på lägre produktion inom övriga besök. Under 2016 har en ny verksamhet öppnat, Sprutbytet. Detta för att skapa bättre förutsätt ningar för jämlik och tillgänglig vård för berörd patientgrupp. Produktion Folktandvården Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Emellertid har produktionen varit högre 2016 jämfört med Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Ökningen av antalet besök, som är 3 procent, har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Vidare har ett antal nya behandlingsrum tagits i bruk. Vårdefterfrågan har varit mycket stor under 2016 inom Folktandvården. Trots detta har förvaltningen lyckats förbättra tillgängligheten och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7 8 procent. En verksamhet som har ökat kraftigt under 2016 är den mobila tandvårdsverksamheten. Ökningen har inne burit att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Hälsa och Habilitering Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Besök Habilitering för barn ,2% Besök Hjälpmedelscentralen ,5% Besök Landstingets audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) ,1% Besök Hörcentralen (fördjupad hörsel-rehabilitering) ,4% Besök Syncentralen ,3% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,5% Besök Särskild vård och integration ,8% Tabell 10. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Allmäntandvård Antal besök ,2% Antal kunder utifrån personnummer ,9% Antal undersökta ,6% varav barn ,8% Specialisttandvård Antal besök ,5% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,2% Kötider i månader, endodonti ,6% Kötider i månader, protetik ,3% Kötider i månader, parodontit ,0% Kötider i månader, bettfysiologi ,7% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott ,3% Tabell 11. Produktion Folktandvården Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

47 Bilaga 43/17 Vårdval och privata specialister Landstinget tillhör de landsting i landet som har flest antal vårdval. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och att antalet besök har ökat som en följd av detta. Mellan åren ses en fortsatt minskning av antalet besök hos specialistläkare på nationella taxan. Den största minskningen har skett inom obstetrik och gynekologi där antalet utförare har minskat. Det har även skett ett antal pensionsavgångar under perioden. Under hösten har ett antal nya utövare startat upp men produktionen har ännu inte riktigt fått genomslag i ökat antal besök. Även fysioterapeuter på taxan har minskat. Inom vårdvalen ökar totalt sett antalet besök. Det är framför allt de senast införda vårdvalen som ökar kraftigt. Specialiserad ögonsjukvård har fått ny aktör och ökar med över 50 procent mellan åren. Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård ökar med 27 procent mellan åren. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still i sin produktion alternativt minskar något. Mammografin hade under första delen av året problem med utrustningen och under våren minskade antalet besök. Planen var dock att innan årsskiftet vara tillbaka i full volym samt ha kommit ikapp med köerna vilket nu inte har skett. En uppdatering av RIS (röntgeninformationssystem) har gjort att det blivit problem med kallelsesystemet. Verksamheten har dessutom haft problem med beman ningen under hösten vilket lett till att produktionen inte kunnat ökas som planerats. Elisabethsjukhuset har en kraftig ökning av operationer inom handkirurgi. Den psykiatriska verksamheten i norra länsdelen har tidigare haft problem med bemanningen men ligger nu på en mer stabil nivå mellan åren. Ett visst tapp har dock skett under de sista månaderna Specialistvård, nationella taxan Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,1% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,7% Tabell 12. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Koloskopier, antal undersökningar ,6% Mammografi screening, antal undersökningar ,3% Mammografi kliniska undersökningar ,1% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,8% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,1% Elisabetsjukhuset: Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer ,3% Handkirurgi Operationer ,7% Rehabilitering, dygn ,6% Barnspecialist öppenvård ,6% Tabell 14. Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal Specialistvård, vårdval (LOV) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök ,4% Gynekologi i öppenvård 2 : Antal läkarbesök ,0% Antal sjuksköterskebesök ,1% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer ,3% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer ,4% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök ,6% Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,7% Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,2% 1) Enbart privat driven vård. 2) Landstingsdriven och privat driven vård. Tabell 13. Produktion specialistvård, vårdval 40 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

48 Bilaga 43/17 Hel- och delägda aktiebolag Helägda 1 bolag inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Gamla Uppsala Buss-koncernen omfattar, utöver moderbolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUB:s huvudverksamhet är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Koncernen har idag 545 medarbetare varav 19 stycken är anställda i Prebus. Under 2016 har 30 ledbussar, varav åtta biogasdrivna bussar, köpts in och satts i trafik. 10 av dessa innebar utbyte i förtid efter en extra fordonsbeställning från KTF UL, där man ville utöka andelen ledbussar. Andel fordon körda på HVO (100 procent fossilfritt bränsle) har utökats under året och omfattar vid årets slut 52 stadsbussar samt en del övriga fordon i verksamheten. Detta tillsammans med biogas och den fossilfria andelen i dieseln har lett till att hela 69,9 procent av GUB:s körda kilometer i stadsbussflottan var fossilfria under år Under försommaren startade, efter uppdrag från UL, en utökning av hållplatsunderhåll där service av hållplatser i hela UL:s trafikområde ingår i uppdraget. Organisation och resurser anpassade till uppdraget har tillsatts. Rekrytering av ny VD inleddes under våren och i mitten av december tog styrelsen beslut om anställning av ny VD. Tillträde kommer att ske under april 2017 och nuvarande VD planeras gå i pension under sensommaren. I GUB:s Affärsplan 2016 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för år 2016 visar god måluppfyllelse. Gamla Uppsala Busskoncern Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) 26 5 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) Sjukfrånvaro (%) 8,7 9,1 Upplands Lokaltrafik AB Landstingets avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Bolagets främsta verksamhet är att under året fakturera de tidigare ägarnas respektive andel av finansieringen, för vidare betalning till Trafikverket. I övrigt har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) 5 5 Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) 9 9 Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 16. Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 2012, vilande. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 17. AB Uppsalabuss Tabell 15. Gamla Uppsala Busskoncernen 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

49 Bilaga 43/17 Regional verksamhet och stiftelser Regional verksamhet och stiftelser Landstinget i Uppsala län har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet Uppsala län 2016 har varit ett år präglat av förändring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. En av de större verksamhetsmässiga processerna har varit framtagandet av ett förslag till regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Efter över 100 dialogmöten och konferenser samt en bred remissomgång fastställdes utvecklingsstrategin av förbundsfullmäktige den 16 december Fullmäktige beslutade även att rekommendera det nybildade regionfullmäktige att åter fastställa strategin för att deklarera organisationens nya utvecklingsansvar. Samarbetet kring olika EU-program i Östra Mellansverige har lett till att flera utvecklingsprojekt i Uppsala län har beviljats medel, bland annat för språkstödjande insatser för vårdpersonal, snabbspår till vården för nyanlända och utveckling av life sciencesektorn genom ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och etablerad industri. Inom FoU-stödsområdet är workshops inom rehabiliteringsområdet, seminarier om fallskadeprevention och Forskning Pågår-konferens med funktionshindertema exempel på stöd som regionförbundet svarat för. I förhållande till verksamhetsplan 2016 bedöms den samlade måluppfyllelsen som god. Verksamheten 2016 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Till följd av regionbildningen och kostnader av engångskaraktär för avvecklingen av verksamheten uppvisar förbundets resultat ett underskott på 2,5 miljoner kronor för Detta underskott täcks genom beslut i förbundsfullmäktige av förbundets egna kapital. Regionförbundet uppnår trots denna justering det finansiella målet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Musik i Uppland Stiftelsen Musik i Upplands verksamhet för 2016 finns beskriven i Kulturplanen för Uppsala län Verksamheten följer den planen. En stor del av Musik i Upplands verksamhet består av löpande produktioner år från år, till exempel abonnemangsserierna, Konsertkarusellen, El Sistema och barnverksamhet. Under senare år har verksamheten utökats och inkluderar nu även studiebesök för barn, öppna repetitioner för allmänheten och Öppna dörrar för SFI elever. Under året har Musik i Uppland arbetat för öppenhet och transparens inom produktion/administration och för en digitalisering av verksamheten, ett arbete som har genomsyrat hela verksamheten. Tillgänglighetsanpassningen av hemsidan har färdigställts enligt de krav som var inför 2016 men arbetet har fortsatt med fler nivåer, vilket lett till ett plattformsbyte. Utfallet för 2016 är positivt i förhållande till budget, med ett utfall efter skatt om 0,5 miljoner kronor jämfört med en nollbudget. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året 2016, i allt väsentligt, följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomi i balans. Under våren 2016 förvärvade Upplandsstiftelsen ön Björn i Björns skärgård av Tierps kommun för 0,5 miljoner kronor. Syftet med förvärvet är att bevara öns natur- och kulturmiljöer. Upplandsstiftelsens stämma beslutade i ett andra beslut vid mötet den 16 december att genomföra förändringar i stadgarna. Detta som ett resultat av förhandlingar om stiftelsens organisation i samband med att länet övergår till region med start 1 januari Förändringarna innebär att medlemsavgiften flyttas över till Region Uppsala i sin helhet. Detta medför också att Region Uppsala får majoritet i stiftelsens stämma. Verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen utan större avsteg. Det ekonomiska resultatet uppvisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett budgeterat överskott om cirka 0,2 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till detta överdrag av budgeten är att pensionskostnaderna blev högre än förväntat. Upplandsmuseet Den Regionala kulturplanen för Uppsala län har varit vägledande för verksamhetens inriktning. Vissa strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i planen och dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan Under 2016 har Upplandsmuseet visat nio utställningar, varav sex egenproducerade. I anslutning till utställningarnas teman har museet arrangerat program i olika former i museibyggnaden. Museet bedriver även kontinuerligt en omfattande pedagogisk verksamhet för skolelever i museibyggnaden, på friluftsmuseet Disagården samt vid besök i länets kommuner. Stora projekt, inom museets forskningsavdelning, har under året varit; Uppsala domkyrka, Historiska källor och ekologi, Folkhemmets bilder samt Skuldsatt i Torstuna fri från synd i BishopHill. Vidare har den nionde delen i bokverket Uppsala domkyrka färdigställts, producerats och lanserats under hösten. Boken Sparade ögonblick 42 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

50 Bilaga 43/17 folkhemmets pressbilder från Uppland, slutfördes och presenterades vid en release i slutet av året. På uppdrag av Svenska kyrkan har en inventering gjorts av gravplatser och gravvårdar på 14 kyrkogårdar. I Alsike utfördes en slutundersökning av ett gravfält med totalt 11 gravar. Under året har ett sensationellt runstensfynd gjorts vid Hagby kyrka. Runstenen som är ristad i mitten av 1000-talet av en känd runristare vid namn Fot, är omtalad och avbildad i slutet av 1600-talet då den låg i det senmedeltida vapenhuset som tröskelsten. Under 2016 firade den svenska hembygdsrörelsen 100-årsjubileum, vilket även manifesterades regionalt, bland annat med Hembygdsföreningens dag den 20 augusti på Disagården. Stiftelsen Upplandsmuseet visar ett resultat om cirka 0,7 miljoner kronor för Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken har under 2016 haft sitt första hela verksamhetsår med reguljär klinisk drift. Upptrappning av patientvolymen pågår, dock har den inte följt den kurva som togs fram för tio år sedan, men har i stort sett följt den som gäller för jämförbara nystartade kliniker internationellt. Antal behandlingsfraktioner har varit cirka 50 procent av budgeterat måltal. Under året har KAS fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden på hotellet var totalt för året 46 procent jämfört med budgeterat 58 procent. Den 31 december 2016 fanns 22 fast anställda på Skandionkliniken, samt 14 fast anställda på Hotel von Kraemer. Förbundsdirektören gick i pension i slutet av sommaren och en ny började sitt uppdrag i slutet av oktober. I årsredovisningen för 2016 redovisar KAS totalt ett resultat på minus 38 miljoner kronor, att jämföras mot budgeterat minus 26 miljoner kronor. Skandionkliniken redovisar en negativ avvikelse mot budget med cirka 8 miljoner kronor, främst på grund av lägre fraktionsintäkter än planerat. Hotel von Kraemer redovisar en negativ avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor beroende på lägre gästantal än förväntat. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

51 Bilaga 43/17 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

52 Bilaga 43/17 Resultaträkning Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster 9a 0 3 Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 9a 0 0 Årets resultat enligt balanskravet 9a Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

53 Bilaga 43/17 Balansräkning Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 19 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

54 Bilaga 43/17 Kassaflödesanalys Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering skatt på årets resultat i koncernbolag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av maskiner och inventarier Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga skulder Minskning/ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

55 Bilaga 43/17 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom landstinget, de helägda trafikbolagen; Gamla Uppsalabuss Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och Aktiebolaget Uppsalabuss (UB), Inga förändringar har skett i koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen, då omfattningen är obetydlig (RKR:s rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodi seringar har inom landstinget satts till ett prisbasbelopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s nätverk för redovisningschefer, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Nätverket för ekonomidirektörer inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december 2016 har huvudsakligen bokförts i januari En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt år inte gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Landstinget tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (20-60 år) Byggnads- och markinventarier (10-30 år) Stomme (30-60 år) Tak (40 år) Fasad (20-40 år) Inre ytskikt (20 år) Installationer (15-30 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3-10 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, d.v.s. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för 48 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

56 Bilaga 43/17 materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas inte uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation nr En uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv har inte bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till lands tingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR 11.4, antog landstingsfullmäktige, under 2014, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig kompo nent redovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per 1 januari I allt väsentligt omfattade omräkningen landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 2014 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer RKR:s rekom mendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Bidrag till statlig infrastruktur Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskuldsberäkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensions avgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensions placeringsreglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

57 Bilaga 43/17 Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Trafikintäkter Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Kostnadsbidrag SPV Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Försäkringsersättningar Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar år Övriga intäkter Summa NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso- och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter Medicinsk service mm Sjukvårdsmaterial mm Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag infrastruktur Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi mm Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Kostnader för drivmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Utrangering av anläggningstillgångar Övriga kostnader Övriga kostnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

58 Bilaga 43/17 Upplysning om leasing lämnas i not 26 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT-utrustning Maskiner och inventarier Summa NOT 4 SKATTEINTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning Summa NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Ränteintäkter Utdelningar Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

59 Bilaga 43/17 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF Citybanan indexjustering Övriga finansiella kostnader Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag NOT 8 ÅRETS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) Verksamhetens Poster utanför Anslag/ ersätt- Belopp i miljoner kronor netto- verks.- ningar Resultat Resultat Budget Styrelse/nämnd kostnader resultatet a) netto Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Summa sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Summa vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Regional verksamhet Finansiell verksamhet Övriga centrala funktioner Summa landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Summa Landstinget i Uppsala län b) a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Internränta beräknas med 2,4 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. 52 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

60 Bilaga 43/17 NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader 0 3 Återföring av orealiserad förlust värdepapper 0 0 Summa NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV 0 52 Summa NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Omrubricering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde immateriella anläggningstillgångar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

61 Bilaga 43/17 NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Restvärde mark Byggnader Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde byggnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

62 Bilaga 43/17 NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde maskiner och inventarier Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

63 Bilaga 43/17 NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Garantikapital LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag SPECIFIKATION AKTIER LANDSTINGET Anskaffnings- Värde per aktie Ägd andel Antal värde, tkr vid inköp, kr procent Upplands Lokaltrafik AB ,0 Dotterbolag: Canbus i Uppland AB 100,0 Intressebolag: BIMS KB BIMS AB 24,4 Biogas Uppland AB 50,0 Främmande bolag: Mälardalstrafiken MÄLAB AB 2,5 Samtrafiken i Sverige AB 2,0 AB Uppsalabuss ,99 Gamla Uppsala Buss AB ,0 Dotterbolag: Uppsala Läns Trafik AB 100,0 AB Prebus 100,0 AB Transitio ,0 Inera AB ,8 Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

64 Bilaga 43/17 NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering Summa Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. NOT 15 FÖRRÅD Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt Summa NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

65 Bilaga 43/17 NOT 17 KORTFRISTIGA FINANSIELLA PLACERINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa Marknadsvärden Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Specifikation av finansiella placeringar Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig placering Summa Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst NOT 18 KASSA OCH BANK Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Plusgirot/Nordea Swedbank Handelsbanken SE-banken Kassa Gåvotillgångar Summa Landstinget har en checkräkningskredit på 600 miljoner kronor, av vilken 65 miljoner kronor var utnyttjad per Specifikation av kassa och bank Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig likviditet Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

66 Bilaga 43/17 NOT 19 EGET KAPITAL Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående värde Årets resultat Summa NOT 20 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad Specifikation avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Ålderspension enl särskilt beslut Summa pensioner Löneskatt Summa Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Från och med redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner, visstidspensioner och avsättning för pensioner till förtroendevalda ingår också, enligt gällande bestämmelser. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalender månader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

67 Bilaga 43/17 NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Ianspråk- Specifikation andra avsättningar Årets taget Belopp i miljoner kronor IB avsättning under året UB Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Landstingsstyrelsen angav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari I december 2016 fullgjordes den sista betalningen avseende medfinansieringen. NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån Nordea för byggnation av bussdepå Lån Kommuninvest Utnyttjad checkräkningskredit Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom 1 år år år Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

68 Bilaga 43/17 NOT 22A SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/ Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 12,3 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 13,5 miljoner kronor). Hade dock Upplands Lokaltrafik AB, istället för nuvarande lösning, valt att teckna ett traditionellt fasträntelån vid samma tillfälle på samma löptid,så hade en sådan lösning kostat cirka 1,9 miljoner kronor per år mer, jämfört med den fasträntelösning som nu gäller. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

69 Bilaga 43/17 NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda statsbidragsintäkter Förutbetalda intäkter Summa NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % Summa Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån Summa Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. 62 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

70 Bilaga 43/17 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2016 uppgår premien till 45 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas och medlemslandstingens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångar till miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 295 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 289 miljoner kronor. Den 31 augusti 2016 gick Landstinget dessutom i solidarisk borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 153 mnkr. NOT 26 HYRES- OCH LEASINGAVTAL Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år 17 avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

71 Bilaga 43/17 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år De operationella avtalen är totalt 214 stycken, inklusive lokalhyresavtal (föregående år 288 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år miljoner kronor (föregående år 273 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är stycken (föregående år 898 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. NOT 27 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Försäljning av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV Summa NOT 28 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Av- och nedskrivningar Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Kostnadsbidrag SPV Övrigt Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

72 Bilaga 43/17 Ekonomiska definitioner och ordlista Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. BEON bästa effektiva omhändertagandenivån, är systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. DRG diagnosrelaterade grupper, är ett mått på vårdproduktion och mäter olika diagnosers relativa resursåtgång. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. E-hälsa omfattar såväl digital infrastruktur som e-tjänster i form av vårdtjänster och invånartjänster. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Hbtq är en på svenska vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Hbtq-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande för målgruppen. HTA är en systematisk och oberoende utvärdering av behandlingsmetoders effekter, biverkningar, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. Mini-HTA är en förenklad variant av HTA. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Jämförelsestörande poster är poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Palliativ vård omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

73 Bilaga 43/17 INTERN KONTROLL 66 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

74 Bilaga 43/17 En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen inom en verksamhet. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom landstinget och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje nämnd respektive styrelse inom landstinget, har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. Internkontrollplanen ska innehålla en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som svarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapporteringen ska ske I nämnders, styrelsers och förvaltningars respektive årsredovisning ska en avrapportering ske angående hur verksamhets organisation för intern kontroll sett ut och vilka som samordnat arbetet. En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt internkontrollplanen, dels utifrån hur det löpande kontrollarbetet fungerat, under det gångna året. Återrapportering från dotterbolag Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag har under året fortsatt omfattat områdena IT-säkerhet och bränsleresurser. Bolaget har under året arbetat vidare med de ingående kontrollmomenten och i och med detta fått ytterligare en bättre struktur på rapportering och uppföljning inom dessa områden. Ingen återrapportering sker från dotterbolagen Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och Aktiebolaget Uppsalabuss, då dessa verksamheter är vilande. Återrapportering från förvaltningarna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets internkontroll 2016 har samordnats inom sjukhusadministrationen. Resultatet visar att rutinerna överlag är funktionella, men att det finns behov av att förtydliga och informera om fastställda rutiner. Flera sådana genomförda eller pågående projekt har initierats i syfte att komma tillrätta med identifierade möjliga eller konstaterade brister. Lasarettet i Enköping På Lasarettet i Enköping har internkontrollplanen följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av ekonomienheten. Inför 2016 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som år 2016 omfattats av nio rutiner. Samtliga identifierade kontroller har genomförts och när det gäller sex av rutinerna har avvikelser noterats och/eller är rutinerna i behov av utveckling. Primärvården Den interna kontrollen inom Primärvården är samordnad i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga kontrollplanen identifierar förvaltningen kontrollpunkter, vilka godkänns av politiken. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under 2016 har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser mot budget, attestrutinen, vårdgarantin, diarieföring och rutiner vid avvikelsehantering. Uppföljningen har främst genomförts i samband med månadsuppföljningarna. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller tre av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Folktandvården Folktandvårdens internkontroll har utförts enligt den fastlagda planen. Detta sker i samarbete med processägarna. Drift och försörjningsansvarig samordnar arbetet på Folktandvården. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. Uppföljning sker regelbundet av Medcontrol. Vidare kontrolleras avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp och patienternas sköljvatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla Folktandvårdskliniker finns det kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar de kontroller som utförs löpande. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Kollektivtrafikförvaltningen Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen innehåller sju kontrollmoment. Ett moment är kopplat till resandestatistik, ett till dokumentation av arbetsrutiner, två moment är kopplade till trafikproduktionen och övriga tre Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

75 Bilaga 43/17 moment är kopplade till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Kultur och bildning Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. För 2016 har få avvikelser noterats i de kontroller som genomförts. Dock har flera kontroller inte genomförts under året, som en följd av hög arbetsbelastning och bristande rutiner i samband med överlämning till ny personal. Rutinerna för internkontrollen behöver utvecklas ytterligare och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Landstingets resurscentrum Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har fungerat väl under Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera lösningar för att åtgärda avvikelserna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. i olika intervaller av upphandlingschef, ekonomichef och assistenter. Inför nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden i verksamhetsplanen som skall kontrolleras och detta beslutas sedan i VFN. Den interna kontrollen redovisas och följs upp löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret och föredras av förvaltningens förvaltnings- och ekonomichef under en stående punkt på dagordningen för intern kontroll. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller en av rutinerna har mindre avvikelser noterats. Patientnämnden Patientnämnden arbetar systematiskt med uppföljning av aktuella processer. Ett kontrollmoment finns för varje process samt tidsplan när och hur ofta åtgärder ska göras. Det systematiska arbetet finns med som en punkt på varje avdelningsmöte. Internkontrollplan revideras och presenteras för den politiska nämnden 1 gång per år. Inga avvikelser har noterats Landstingets ledningskontor Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i planen för intern kontroll. Det vill säga rutiner/processer har granskats för att identifiera brister, samt vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Landstingsservice Landstingsservices internkontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från avdelningarna. Administration och samordning av planen hanteras av Landstingsservice ekonomichef. Förvaltningen har en etablerad rutin för att definiera och följa upp internkontrollmål och dess utfall med varierande periodicitet. Landstingets modell för intern kontrollplan som anger olika perspektiv har tillämpats även Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller nio av kontrollmålen har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling, varav två av avvikelserna kommer att behöva följas upp ytterligare under Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämndens(VFN) interna kontroll består av ett antal mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichef och utförs 68 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

76 Bilaga 43/17 69

77 Bilaga 43/17 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

78 Bilaga 43/17 NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Genomsnittligt antal årsarbetare 2014 Genomsnittligt antal årsarbetare 2015 Genomsnittligt antal årsarbetare 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,2 % Varav urval på yrkesgrupp: Handläggare ,4 % Specialistläkare ,8 % Sjuksköterska specialfunktion ,3% Undersköterska ,3 % Läkare, ej leg AT ,6 % Tandsköterska ,5 % Barnmorska ,0 % Biomed. analytiker ,8 % Tandläkare ,1 % Läkare ej leg, annan ,5 % Sjuksköterska specialistutbildad ,2 % Ssk, annan specialistinriktning ,5 % Tandhygienist % Sjukgymnast ,4 % Distriktsläkare ,9 % Psykolog ,2 % Läkare leg ST ,7 % Överläkare ,8 % Administratör vård ,8 % Sjuksköterska ,5 % Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 2015 och År 2014 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA Antal anställda nov 2015 Antal anställda nov 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,4 % Varav: Män % Kvinnor ,5 % Sett till könsfördelningen är 77 procent av de anställda kvinnor och 23 procent män. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

79 Bilaga 43/17 TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR Genomsnittlig timlönekostnad år 2015 Genomsnittlig timlönekostnad år 2016 Procentuell förändring Totalt 234,66 239,57 2,1 % Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi. TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 5,1 5,6 0,5 5,9 6,4 0,5 2,8 3,1 0,3 29 år 4,6 4,9 0,3 5,0 5,3 0,3 2,9 3,2 0, år 4,8 5,2 0,4 5,7 6,1 0,4 2,1 2,4 0,3 50 år 5,8 6,3 0,5 6,3 6,9 0,6 3,8 3,9 0,1 SJUKFRÅNVARO 60 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 2,9 3,2 0,3 3,4 3,8 0,4 1,3 1,4 0,1 29 år 1,8 1,9 0,1 2,1 2,1 0 0,9 0, år 2,7 3,0 0,3 3,3 3,7 0,4 0,7 1,0 0,3 50 år 3,5 3,8 0,3 3,9 4,3 0,4 2,1 2,1 0 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är densamma som 2015, det vill säga 57 procent. 72 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

80 Bilaga 43/17 REVISIONS- BERÄTTELSE Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

81 Bilaga 46/ Regiondirektörenstab Christina Dahmann Beredningen för barn och unga Års rapport 2016 Beredningen för barn och unga Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2016, kopp lat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden Eftersom beredningens arbete under 2016 i första hand fokuserat på informationsinhämtning innehåller årsrapporten ingen bedömning av måluppfyllelse n utifrån antagen verksamhetsplan. Beredningen för barn och unga bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 2014 och startade sin verksamhet den 1 januari Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår frå n landstingsfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar med barn - och ungdomsfrågor. Beredningen arbet ar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

82 Bilaga 46/17 2 (4) Ledamöter 2016 Christina Lundh (S) ordförande Jeannette Escanilla (V) 1:e vice ordförande Monica Lundberg (L) 2:e vice ordförande from Jenny Gavelin (L) 2:e vice ordförande tom AnnBritt Litsner (S) Kjell Andersson (S) Fredric de Afonseca (S) Lene Schill (M) from Joel Lind (MP) tom Salima Fahad (V) Pernilla Åström (M) Alf Ahlstedt (M) Ingegerd Andersson (C) Susanne Lundberg (KD) Pirjo Thonfors (-) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2016 haft tjänstemannastöd bland annat i form av en sekreterare från landstingets ledningskontor. Ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på kr för verksamhetsåret Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet och har varit restriktiva avseende deltagande i konferenser. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 2016 Under 2016 har beredningen haft sex protokollförda sammanträden samt en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft gemensamma presidiemöten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Tillsammans har presidierna under året haft ett gemensamt möte med fullmäktiges presidium för att diskutera beredningarnas uppdrag och roll. Beredningens arbete har bedrivits utifrån den verksamhetsplan som fastställdes under våren 2016.

83 Bilaga 46/17 3 (4) Beredningens 1:e vice-ordförande Jeannette Escanilla (V) presenterar beredningens uppdrag utifrån den uppdragsbeskrivning som återfinns i regionfullmäktiges arbetsordning. Beredningen har en inledande diskussion om sitt uppdrag, roll och arbetsformer Gemensamt presidiemöte Genomgång av utredningen Liv och Hälsa Ung tillsammans med Henrik Andreassson, utredare på regionkontoret Staffan Lundqvist besöker beredningen och redogör för barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet. Anna Sarkadi från Uppsala Universitet ger en delredovisning från Liv och Hälsa Ung Ett gemensamt presidiemöte behandlade bland annat följande punkter: Beredningarnas uppdrag och aktiviteter under året Budget 2016 Arvodesregler för förtroendevalda Beredningen diskuterar följande Liv och Hälsa Ung, karies hos barn vid ammning, transportutrustning för barn i ambulans samt ett initiativärende om ökad kunskap och kompetens gällande könsstympning Redovisning om ADHD av Johan Isaksson, psykolog Fortsatt diskussion kring ADHD tillsammans med Ola Duregård från Barn och Ungdoms Psykatrin. Rapport från överviktsenheten av Anders Forslund och Charlotte Atuma mfl, Akademiska sjukhuset.

84 Bilaga 46/17 4 (4) Gemensam utbildningsdag 2 maj Den 2 maj genomfördes en gemensam utbildningsdag för fullmäktiges beredningar Regionbildningsprocessen Medborgardialoger Arvodesregler Säkerhet och beredskapsfrågor Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Beredningens ledamöter har under ett flertal tillfällen under året deltagit i relevanta konferenser, seminarier eller liknande utifrån beredningens område. De ledamöter som deltagit har lämnat skriftliga rapporter till beredningen. Ledamöter har deltagit i/besökt: Stormöte- skolan som arena för psykisk hälsa Barnrättsdagarna Fyrisgården Möte med barnrättsstrateg (BoiU) Elevhälsan i Knivsta Omvärldsdagen Hälsoäventyret Infoteket Liv och hälsa ung Beredningen för barn och unga tillsatte den 14 april 2016 en arbetsgrupp med uppgift att ta ställning till följande frågor 1. Ökar andelen barn och unga med psykisk ohälsa i länet? 2. Vilka politiska insatser behövs för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa? Beredningen har delgett regionfullmäktige sina synpunkter gällande enkätundersökningen Liv och hälsa ung, att enkäten ska kompletteras med analys och problematisering av resultatet i text. Skrivelsen delades på regionfullmäktige den 30 november. Uppföljning och rapportering En sammanfattande årsrapport lämnas varje år via regionsstyrelsen till regionfullmäktige. Christina Lundh (S), ordförande Jeannette Escanilla (V), 1:e vice-ordförande Monica Lundberg (L), 2e vice-ordförande

85 Bilaga 46/17 Bilaga Dnr CK Administrativa enheten Peter Helgesson Tfn E - post peter.helgesson@lul.se Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Årsrapport 2016 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2016, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedans tående rubrik Sammanträden Beredningens uppdrag utgår från fullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv akti vt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom o mrådena demokrati, jämställdhet och integration. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttrand en. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

86 Bilaga 46/17 2 (6) Ledamöter Beredningen består av 13 ordinarie ledamöter. Under 2016 har följande ledamöter ingått i beredningen: Mohammed Tahir (MP), ordförande Emilie Jansson (S), 1:e vice ordförande Frank Nilsson (KD), 2:e vice ordförande Abbas Al-Janabi (S) Pontus Stagling (S) Erzsebét Wollein (S) Åsa Tinnerholm (MP) Marlene Larsson (V) Liselotte Grahn Elg (M) t.o.m Siv Godberg (M) fr.o.m Martin Eriksson (M) Alfred Mujambere (L) Bernt Sahlberg (C) Lisen Burmeister (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2016 haft tjänstemannastöd bl.a. i form av sekreterare från Landstingets ledningskontor. Ekonomi Landstingsfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomiska ram på kr för verksamhetsåret Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga utgifter för beredningens arbete. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 2016 Under 2016 har beredningen haft 6 protokollförda sammanträden. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet genomfört gemensamma presidiemöten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Beredningens arbete har bedrivits utifrån den verksamhetsplan som fastställdes under våren Verksamhetsplanen är tvåårig och innehåller därför mål och aktiviteter för Beredningen har i verksamhetsplanen valt att inrikta sig på målområdena integration samt medborgardialog.

87 Bilaga 46/17 3 (6) Sammanträdet Beredningen fastställde sammanträdestider för 2016 vid sitt sammanträde Till februarisammanträdet 2016 var schema över 2016 års tider utsända för synpunkter då beredningen delvis hade nya ledamöter. Sammanträdestiderna fastställdes enligt tidigare beslut. Förslag till årsrapport 2015 över beredningens arbete fastställdes för slutlig behandling av landstingsfullmäktige. Beredningen beslutade att uppdra till presidiet att till sammanträdet i april utarbeta ett förslag till reviderad aktivitetsplan för Beredningen beslutade att hantera revideringen av likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan vid de två kommande sammanträdena under våren Uppdrag gavs till presidiet att utarbeta programmet för heldagssammanträdet den 13 april Information lämnades om ekonomiskt utfall 2015 samt budget Beredningens ekonomiska utfall mot budget 2015: beredningen har under året förbrukat kr i relation till den anvisade budgeten kr. För 2016 har beredningen anvisats en budget om kr. Beredningen ska under året löpande följa det ekonomiska utfallet. Beslut fattades om representation från beredningen i nätverket för förtroendevalda och tjänstemän inom landsting och regioner som är intresserade av att utveckla medborgardialogen inbjudan från Sveriges kommuner och landsting SKL. Beredningen beslutade att medge deltagande för två representanter vid Demokratidagen 2016, den 6 april 2016 kl i Stockholm. Sammanträdet Beredningen avger yttrande över SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden. Beslut fattas om att för 2016 göra en sammanfattning av arbetet med integration och medborgardialog att hantera under våren Beredningen beslutade att till sammanträdet i juni få en redovisning av statistik från patientnämnden över kontaktorsaker med bäring på likabehandling samt att det säkerställs att anvisningarna för förvaltningarnas delårsrapport och årsredovisning innefattar kravet på redovisning och uppföljning av arbetet utifrån policy och plan. Uppdrag ges till presidiet att tillsammans med de övriga två beredningarnas presidier att färdigställa programmet för den gemensamma utbildningsdagen den 2 maj.

88 Bilaga 46/17 4 (6) I anslutning till sammanträdet genomförde Ylka Nuhiu, etableringssamordnare vid Arbetsförmedlingen i Uppsala en föredragning om KISA-projektet. *KISA-projektet är EU-finansierat och har som mål att förkorta vägen för nyanlända att komma i arbete. Sammanträdet Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv Beredningen beslutade att hantera policy och plan vid sitt sammanträde den 24 augusti. Redaktionella justeringar görs inför augustisammanträdet då fokus ska vara att arbeta igenom dokumenten och föreslå revideringar. Information om hantering av motionen: Medborgardialog och folkvalda Beredningen beslutade att motionen av Annika Krispinsson och Sara Sjödal båda (C), behandlas vid beredningens sammanträde den 24 augusti. I anslutning till sammanträdet fick ledamöterna en föredragning av Marianne Rutqvist från HR-avdelningen vid Landstingets ledningskotor om arbetet med att anordna praktikplatser för medicinskt utbildad personal utanför norden. Presentationsmaterial delgavs beredningens ledamöter. Därutöver gästades beredningen av Susanne Svahn Skogh från patientnämnden som redogjorde för kontakter med patientnämnden med koppling till de sju diskrimineringsgrunderna. Presentationsmaterial delges beredningens ledamöter. Asylsamordnare Pierre Houdet informerade om läget vad gäller bl.a. antalet asylsökande i länet samt tolksituationen. Vidare informerades om hälsosamtal och hälsoundersökningar som asylsökande ska erbjudas inom en månad. Sammanträdet Beredningen beslutade att ta initiativet till att genomföra en medborgardialog på temat e- hälsa och att kontakter tas med chefen för enheten för e-hälsa samt kommunikationsavdelningen för att tillsammans med presidiet planera genomförande av en medborgardialog. Beredningen beslutade att hantera likabehandlingspolicy och -plan vid sitt kommande sammanträde den 5 oktober. Policy och plan har tidigare diskuterats vid beredningens sammanträden under våren. Vid dagens sammanträde förelåg policy och plan med redaktionella ändringar för fortsatt diskussion. Beredningen fastställde yttrande över motionen: Medborgardialog och folkvalda av Annika Krispinsson (C) och Sara Sjödal (C). I anslutning till sammanträdet gjorde Louise Arodén Arvidsson en föredragning kring arbetet med framtagande av en e-hälsostrategi för Landstinget i Uppsala län. Informationsmaterial delgavs beredningens ledamöter.

89 Bilaga 46/17 5 (6) Sammanträdet Likabehandlingspolicy och -plan Beredningen beslutade: att respektive förvaltning ska redogöra för hur man konkret arbetat/arbetar för att följa lagstiftningen vad avser de sju diskrimineringsgrunderna, att en enkät utarbetas med riktade frågor till samtliga verksamhetschefer för att få en bild av hur arbetet bedrivs, att från patientnämnden inhämta statistik över klagomål som går att koppla till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beslutade att föreslå landstingsfullmäktige att fatta beslut om att samtliga verksamheter inom landstinget ska ta fram könsuppdelad statistik. I anslutning till sammanträdet hölls en föredragning av informationssäkerhetsansvarig i landstinget, Fredrik Rosenberg, samt landstingsjuristen Mats Holmberg om IT-säkerhet och juridik i anslutning till e-tjänster inom hälso- och sjukvården. Sammanträdet Beredningens sammanträdestider 2017 fastställdes enligt nedan: Beredningen sammanträder: 8 februari kl april kl juni kl september kl oktober kl november kl Presidiet sammanträder: 2 februari kl mars kl samt kl (gemensamt presidiemöte) 1 juni kl augusti kl oktober kl samt kl (gemensamt presidiemöte). 16 november kl

90 Bilaga 46/17 6 (6) Beredningen beslutade att bjuda in chefen för kommunikationsavdelningen till sammanträdet den 8 februari 2017 för dialog kring förslaget att stänga funktionen Fråga och tyck till. I anslutning till sammanträdet genomförde Eva Wikström och Mikael Landsten från HRavdelningen en föredragning om personalutskottets beslut att likabehandlingsplanen ur ett arbetsgivarperspektiv upphävs i sin nuvarande form och att likabehandlingsfrågorna i detta perspektiv istället integreras i andra befintliga processer. Ärendet behandlas slutligt av landstingsstyrelsen den 6 december 2016.

91 Bilaga 46/17 Regiondirektörens stab Christina Dahlmann Årsrapport 2016 Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Bakgrund Årsrapporten innehåller en beskrivning av de aktiviteter som beredningen genomfört under 2016, kopplat till de sammanträden som hållits. Redovisningen återfinns under nedanstående rubrik Sammanträden Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor bildades genom beslut av landstingsfullmäktige i december 2014 och startade sin verksamhet den 1 januari Beredningen har 13 ledamöter (inga ersättare). Beredningens uppdrag utgår från landstingsfullmäktiges arbetsordning. Uppdraget sammanfattas i punktform enligt nedan: Beredningen ska utifrån ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar med äldre- och funktionshinderfrågor. Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden till fullmäktige, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen kan följa debatten och utvecklingen inom relevanta verksamhetsområden. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

92 Bilaga 46/17 2 (4) Ledamöter 2016 Tarja Onegård (MP), ordförande Magnus Ahlkvist (V), 1:e vice ordförande Inga Alm (C) 2:e vice ordförande Erzsébet Wollein (S) Pia Milton (S) Petra Söderlund (S) Sylvia Lundholm (MP) Viktor Waldau (V) Anders Bäckström (M) Christina Sääf (M) Kajsa Dovstad (L) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Marga Karttunen (SD) Resurser för beredningens verksamhet Till sitt förfogande har beredningen under 2016 haft tjänstemannastöd bland annat i form av en sekreterare från regionkontoret. Under året har tre olika personer fungerat som sekreterare, vilket påverkat kontinuiteten i stödet, då beredningen inte har någon förvaltning knuten till sin verksamhet. Ekonomi Regionfullmäktige har tilldelat beredningen en ekonomisk ram på kr för verksamhetsåret Budgeten ska täcka kostnader för ordförandearvoden, sammanträdesarvoden, utbildnings- och konferensarvoden, ersättning för förlorad arbetsförtjänst, resekostnader samt övriga kostnader för beredningens arbete. Beredningen har löpande under året följt det ekonomiska utfallet. Beredningen har under året förbrukat kr. Sammanträden 2016 Under 2016 har beredningen haft sju ordinarie sammanträden varav ett tillfälle kombinerades med en workshop tillsammans med Rådet för delaktighet där även Regionförbundet och HSO deltog och ett av tillfällena var en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar. Presidiet har inför varje sammanträde haft beredande möten. Därutöver har presidiet haft gemensamma möten med övriga fullmäktigeberedningars presidier. Tillsammans har presidierna under året haft ett gemensamt möte med fullmäktiges presidium för att diskutera beredningarnas uppdrag och roll var beredningens andra år av verksamhet. Därtill fick beredningen en ny ordförande, och flera av ledamöterna hade bytts ut. Detta påverkade början av verksamhetsåret och skapandet av en verksamhetsplan. Eftersom beredningen har

93 Bilaga 46/17 3 (4) relativt få möten på ett år, kan i efterhand analysen göras att verksamhetsplanen bör vara flerårig, och istället uppdateras med en aktivitetsplan för de olika verksamhetsåren under en mandatperiod. Detta för att kunna använda verksamhetsplanen som ett strategiskt långsiktigt dokument. I april anordnade beredningen en workshop tillsammans med Rådet för delaktighet med temat Delaktighet, samverkan och jämlik hälsa från vision till aktion. Målet med dagen var att arbeta fram förslag för hur landstinget i Uppsala län kan stärka arbetet med delaktighet, samverkan och att verka för en jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning. Dagen var mycket uppskattad av ledamöterna, då bland annat personer med funktionsnedsättning höll en dialogföreläsning där de delade med sig av sina egna erfarenheter av vården i olika sammanhang. Beredningen fick också ta del av vilka nya lösningar som planeras för e-hälsa och även erfarenheter från Hälsa och habiliterings verksamhet för bland annat döva, samt andra föreläsningar. Dagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån olika frågeställningar, där alla deltagare fick diskutera i grupper och där resultaten från dessa diskussioner presenterades för samtliga. Den gemensamma utbildningsdagen i maj, för beredningarna utgick från vad ledamöterna hade haft för önskemål på den gemensamma utbildningsdagen året innan. Bland annat berättade Johan Edstav om arbetet med regionbildningsprocessen och beredningarna presenterade sina verksamhets- och aktivitetsplaner. Innan sommaren höll beredningen ett möte i juni, där man tillstyrkte kollektivtrafiknämndens förslag till Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken. I november fick beredningen en dragning från kollektivtrafikförvaltningen om arbetet med nya hållplatslägen och mjuka linjen. Beredningen har också tagit del av Göran Stiernstedts föreläsning med anledning av utredningen Effektivare vård och hade diskussioner med anledning av densamma. Beredningen har lämnat svar på Liberalernas initiativ till Seniorguide, och även lämnat svar på motionen från Liberalerna om Ett helhetsgrepp på äldres undernäring. Beredningen har också fått en rapport om närvården och hur den fungerar. Beredningen har under året också följt statistik för utskrivningsklara från Akademiska sjukhuset till kommunerna, fördelat per kommun. Funktionshinderpolitiskt program Höstens möten i beredningen fokuserade mycket på arbetet med det funktionshinderpolitiska programmet. Beredningen var aktivt med och beredde ärendet med den tjänsteperson som hade fått uppdraget att skriva fram handlingen till regiondirektören. Under hösten förändrades också arbetet med programmet, och beredningen var aktiv i arbetet med att komma med konstruktiva förslag och synpunkter, för att få ett program som kan bli till konkreta aktiviteter istället för att enbart bli en papperstiger, som hamnar som hyllvärmare. Detta medförde också att framtagandet av det förslag, som beredningen till slut beslutade att lämna till regiondirektören, drog ut på tiden och lämnades till regiondirektören först i februari 2017.

94 Bilaga 46/17 4 (4) Deltagande i konferenser, seminarier eller liknande Ledamöterna har även deltagit i olika konferenser och varit på studiebesök i verksamheter som har anknytning till beredningens ämnesområden. Förutom den workshop som redovisas för ovan, har beredningens ledamöter deltagit i bland annat följande aktiviteter. I april anordnades en konferens av Regionförbundet med temat Åldrande och delaktighet två oförenliga begrepp inom LSS?, där några av ledamöterna i beredningen deltog. Där presenterades färsk forskning av Ida Kåhlin, om hur vardagen kan te sig för äldre funktionshindrade personer. Denna grupp kommer att bli större framöver och vården och samhället behöver hitta bra vägar att möta dessa personers behov. I maj var några av ledamöterna på studiebesök på Närvårdsteamet NPF (neuropsykiatriska funktionshinder). Det är ett samarbetsprojekt mellan landstinget Uppsala län och Uppsala kommun. Målgruppen är personer med problem, som påverkar deras liv och som de vet eller tror beror på npf- svårigheter. Den stora styrkan i verksamheten sades vara att den inte ställer något krav på diagnos eller remiss och att man kan arbeta förebyggande för att stärka personernas egna förmågor. Eva Adler (MP) Ordförande

95 Bilaga 47/17 a Arbetsgivarpolitiskt program för Region Uppsala Region Uppsalas mål är att vara en god och attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Vi ska ha en tydligt kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. Detta är en förutsättning för en god service och bra kvalitet på verksamheten och för att medarbetarnas kompetens ska tas tillvara och de därmed trivs och mår bra. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Detta är starkt beroende av de arbetsvillkor som råder för personalen. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarpolitik och för att nå det strategiska målet behöver denna vara tydlig. Det arbetsgivarpolitiska programmet ska vara ett stöd för medarbetare och chefer i vardagen och ett verktyg för att nå målet att vara en god och attraktiv arbetsgivare. I programmet klargör vi våra förväntningar på medarbetare och chefer och redovisar deras möjligheter att utvecklas som individer och i sin yrkesroll hos arbetsgivaren. Medarbetare ska kunna ta ansvar, utvecklas och känna arbetsglädje i en verksamhet som gör skillnad. Medarbetare ska känna att Här växer kunskap och människor. Vi ska ha ett väl utvecklat ledarskap med kommunikativa och coachande chefer. Vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Strategiskt mål Ha en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Varumärkeslöfte Här växer kunskap och människor Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Region Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Verktyg Regionövergripande kompetensförsörjningsprocess. Systematiserad yrkesintroduktion för olika yrkeskategorier. Systematiserad yrkesintroduktion utländsk utbildad vårdpersonal.

96 Bilaga 47/17 a 2 (2) Arbetsgivarfrågor och lönebildning Region Uppsala är en stor arbetsgivare och erbjuder medarbetare möjligheter till utveckling. Vi arbetar för en arbetsmarknad som omfattar alla. Huvudinriktning vid anställning är tillsvidareanställning i heltidsomfattning. Vi arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där medveten och långsiktig lönebildning ses som en del av kompetensförsörjningen. Verktyg Lönepolicy Lönebildningsprocess Kompetensbaserad rekrytering Samverkansavtalet Arbetsmiljö/Medarbetarskap Region Uppsala ska ha hälsofrämjande arbetsplatser som är hållbara över tid genom att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering. Detta bygger på nära samverkan mellan chefer och medarbetare samt fackliga företrädare på alla nivåer i organisationen och kräver allas delaktighet och engagemang. Verktyg Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsmiljöhandboken Riktlinjer för aktiv rehabilitering Dialogverktyg Hälsofrämjande arbetsplatser Medarbetarundersökning Mångfald och likabehandling Likabehandlings- och mångfaldsarbetet är integrerat i verksamheterna och kommer att ha effekten att frågor om bemötande, respekt och människors olikheter blir en naturlig del av det dagliga arbetet. Verktyg Policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Likabehandlings- och mångfaldsintegrering Ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga medarbetare i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Verktyg Chefspolicy Ledningsplattform Chefutvecklingsprogram Mentorskap Nätverksgrupper Fastställd av regionfullmäktige 2017-xx-xx

97 Bilaga 47/17 b Regionfullmäktige Reservation Ärende 47 Arbetsgivarpolitiskt program En arbetsgivarpolicy, eller arbetsgivarpolitiskt program, ska enligt Vänsterpartiet klargöra regionens uppfattning om arbetsgivarrollen, vilka arbetsförhållanden och villkor som ska gälla och vad som förväntas av såväl chefer som anställda för att uppnå en säker och god arbetsmiljö. Den ska också klargöra vilka rättigheter och utvecklingsmöjligheter som chefer och anställda har och som blir ett åtagande för arbetsgivaren att infria. Det ska vara ett övergripande men lättillgängligt policydokument som sedan leder till mer operativa handlingsplaner och strategier. Det av personalutskottet föreslagna programmet lever inte upp till detta. Snarare bidrar det till förvirring om vilka dokument som finns eller ska finnas. En chefspolicy är redan antagen men landstingsstyrelsen sa redan då att den ska införlivas i det kommande arbetsgivarpolitiska programmet och kan komma att revideras. Nu blir det inte så och dessutom ska en särskild medarbetarpolicy tas fram. Den främsta kritiken är dock avsaknaden av ett förändrat förhållningsätt som arbetsgivare och inte heller finns några nya eller skärpta åtgärder som kan bidra till bättre arbetsförhållanden för regionens anställda. Om allt ska vara som förut behövs inte heller några nya dokument. Vänsterpartiet har tagit fram ett eget förslag till arbetsgivarpolitiskt program som vi menar är tydligare, bättre och innehåller viktiga förväntningar men också skärpta åtaganden från arbetsgivaren. Vi lyfter bland annat fram rätten till planerade insatser för att upprätthålla och utveckla kompetensen, ny kompetens som leder till nya arbetsuppgifter och ansvar ska leda till ny lönesättning direkt och inte avvakta löneöversyner, rätten att prova andra arbetsuppgifter, överordnades särskilda ansvar för underordnade chefers uppdrag och förutsättningar, chefer får grundläggande utbildning och stöd för ett systematiskt arbetsmiljöarbete och inte minst skyldigheten att vid behov anpassa arbetsförhållandena för den enskilde. Vänsterpartiets förslag kan vara en utgångspunkt för en omarbetning av det föreslagna programmet och därmed yrkar Vänsterpartiet i första hand på en återremiss för en omarbetning. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för våra yrkanden; - att ärendet återremitteras för omarbetning, och om det yrkandet faller; - att bifalla Vänsterpartiets förslag till Arbetsgivarpolitiskt program Sören Bergqvist (V)

98 Bilaga 47/17 b Regionfullmäktige Vänsterpartiets förslag till: Arbetsgivarpolitiskt program Vision för Region Uppsala Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Strategiskt mål för Region Uppsala Region Uppsala har en attraktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Varumärkeslöfte för Region Uppsala Här växer kunskap och människor. Region Uppsalas mål är att vara en god och attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Region Uppsala ska ha en tydlig kommunicerad och sammanhållen arbetsgivarpolitik. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av bra kvalitet och med god service. Detta är starkt beroende av de arbetsvillkor som råder för personalen. Den politiska ledningen har det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarpolitik och för att nå det strategiska målet behöver denna vara tydlig. I det arbetsgivarpolitiska programmet klargör Region Uppsala sin uppfattning om arbetsgivarrollen och vad som förväntas av chefer och medarbetare för att nå hälsosamma arbetsförhållanden. Här redovisas också vilka rättigheter och utvecklingsmöjligheter som chefer och medarbetare har. Region Uppsala måste aktivt arbeta för att förverkliga programmets intentioner och fullgöra de förpliktelser som följer av innehållet. Grundläggande arbetsgivarfrågor Region Uppsala ska vara och uppfattas som en bra arbetsgivare som ständigt strävar efter goda arbetsförhållanden med rimliga arbetstider för ett hållbart arbetsliv. Huvudinriktningen vid anställning är tillsvidareanställning i heltidsomfattning. Genom planerade insatser ska den enskildes och arbetsgruppers kompetens upprätthållas och utvecklas. Företagshälsovård och friskvård ska användas för att förebygga skador och för rehabiliterande insatser. Regionens lönepolitik bygger på de centrala avtalens intentioner om individuell och differentierad lönesättning. Lönen ska bestämmas utifrån kompetens, ansvar och arbetsuppgifter. Ny kompetens som leder till nya arbetsuppgifter och ansvar ska leda till ny lönesättning.

99 Bilaga 47/17 b Medarbetarskap Region Uppsala vill vara tydlig med vilka förväntningar och möjligheter som finns i förhållande till arbetsuppgifterna. Det skapar förutsättningar för ett attraktivt och gott medarbetarskap. Du som är medarbetare i Region Uppsala arbetar aktivt och engagerat för att nå uppsatta mål tar ansvar för den gemensamma arbetsmiljön och gemenskapen visar respekt för dina arbetskamrater, dig själv och de som nyttjar dina tjänster är tydlig och öppen i din kommunikation deltar aktivt i arbetsplatsträffar Som medarbetare i Region Uppsala arbetar du med frihet under ansvar kan du utvecklas i det dagliga arbetet under hela din anställning har du regelbundna medarbetarsamtal och lönesamtal med din chef har du möjlighet att prova andra arbetsuppgifter och att göra karriär Chefskap Region Uppsala vill vara tydlig med förväntningar och möjligheter för chefer. Det skapar förutsättningar för att ett attraktivt och gott ledarskap växer fram och utvecklas. Att vara ledare innebär att vara en förebild och ta ett helhetsansvar. Chefer i Region Uppsala ska kunna känna glädje, stolthet, mod och visa kreativitet i sitt arbete. Överordnade chefer har ett särskilt ansvar som förebild och för underställda chefers uppdrag och förutsättningar. Du som är chef i Region Uppsala leder och utvecklar verksamhet och medarbetare mot uppsatta mål leder verksamheten i enlighet med lagar, avtal, policyer och riktlinjer arbetar för ett gott bemötande, god tillgänglighet och hög säkerhet ger förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga och engagerade har en rak och öppen kommunikation tar ansvar och verkar för en hälsofrämjande arbetsplats Som chef i Region Uppsala får du ansvar och möjlighet att utveckla andra människor får du stöd i din chefsroll av andra chefer har du rätt till tydliga uppdrag med tillräckliga befogenheter har du möjlighet att växa och skapa förutsättningar för karriär Arbetsmiljö Region Uppsala ska ha en god arbetsmiljö, fri från kränkningar och trakasserier, och som stimulerar till engagemang, delaktighet och utveckling. Tillsammans med hälsosamma arbetstider med tid för återhämtning bidrar det till en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs som en naturlig del i den dagliga verksamheten, inklusive den politiska processen, och ska ske i samarbete med chef,

100 Bilaga 47/17 b medarbetare och fackliga företrädare. I beslut ska alltid riskbedömningar göras och arbetsmiljökonsekvenser vägas in. Du som är chef i Region Uppsala får du en grundläggande utbildning samt stöd för ett systematiskt arbetsmiljöarbete planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang ser till att medarbetarna känner till de risker som kan vara förbundna med arbetet och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö ska vid behov anpassa arbetsförhållandena för medarbetares individuella förutsättningar Du som är medarbetare i Region Uppsala medverkar aktivt till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet medverkar aktivt till att undanröja risker och bidra till ett fortlöpande förbättringsarbete följer gällande lagar, policyer, riktlinjer och instruktioner Likabehandling och jämställdhet Region Uppsala betraktar mångfald bland de anställda som berikande och önskvärt. Det ställer krav på regionen som arbetsgivare att erkänna och säkra allas lika värde och att ta tillvara allas fulla kompetens. Därför behöver både chefer och anställda kunskap om den diskrimineringslagstiftning som finns och de diskrimineringsgrunder som lagen anger samt hur man aktivt kan motverka diskriminering. Det råder en stor kvinnodominans bland de anställda i Region Uppsala. Därför är jämställdhetsperspektivet särskilt viktigt och ska genomsyra hela verksamheten. Lönekartläggning och analys ska genomföras varje år för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män eller mellan mans- respektive kvinnodominerade yrkesgrupper med likvärdigt arbete.

101 Bilaga 48/17 a ARBETSMILJÖLEDNINGSYSTEM Gäller för: Region Uppsala Dokumentnamn: Policy för arbetsmiljö och hälsa Version: 1 Sida: 1 av 1 Handläggare: Mariette Veideskog Godkänd: Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Region Uppsala bedriver omfattande verksamhet av olika karaktärer. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planeras och organiseras så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Region Uppsala ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och trakasserier, och arbetsmiljön ska stimulera till engagemang i arbetet, utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Arbetsmiljöarbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Vårt arbete med aktiva arbetsmiljö- och likabehandlingsåtgärder ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i den dagliga verksamheten. Vi ska följa de lagar som finns inom arbetsmiljö- och diskrimineringsområdet och arbetet ska ske i samverkan med chef, medarbetare och fackliga företrädare. Vad förväntas av dig som är medarbetare? Att du aktivt medverkar till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet. Att du aktivt medverkar till att eliminera risker och bidra till att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. Att du följer gällande lagar, föreskrifter, policyer, riktlinjer och instruktioner. Vad förväntas dessutom av dig som är chef? Att du planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker, inkluderande och hälsofrämjande inom ditt ansvarsområde. Att du ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang. Att du ser till att medarbetarna känner till eventuella risker i sitt arbete och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö.

102 Bilaga 48/17 b Regionfullmäktige Reservation Ärende 48 Policy för hälsofrämjande arbetsplatser Policy för hälsofrämjande arbetsplatser ska ersätta nuvarande Arbetsmiljöpolicy som antogs av landstingsfullmäktige Då reserverade sig Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gemensamt och framförde bland annat; En arbetsmiljöpolicy bör förtydliga lagens mening i förhållande till den verksamhet som bedrivs, men framför allt innehålla någon slags avsiktsförklaring om hur arbetsförhållandena ska vara och var ansvaret för detta ligger. Vi har i vårt alternativa förslag lyft fram den delaktighet som är eftersatt och att arbetstider måste ge tillfälle till återhämtning. Även Miljöpartiet reserverade sig till förmån för eget förslag. Den nu föreslagna policyn är i princip den samma som tidigare med ett par tillägg och där man också bakat in likabehandlingsperspektivet. Den grundläggande kritiken kvarstår därför och policyn uppfyller inte lagens krav på, men framför allt inte behovet av, en arbetsmiljöpolicy som kan bidra till en förbättrad arbetssituation för många. Eftersom arbetsmiljö är ett brett begrepp menar Vänsterpartiet att kraven på en arbetsmiljöpolicy kan tillgodoses genom en väl genomarbetat arbetsgivarpolicy/-program. Ett sådant program föreslås antas parallellt med denna policy och Vänsterpartiet förslår därför en återremiss för omarbetning av både Policy för hälsofrämjande arbetsplatser och Arbetsgivarpolitiskt program. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget yrkande; - att ärendet återremitteras för omarbetning Sören Bergqvist (V)

103 Bilaga 50/ VALÄRENDEN vid Regionfullmäktiges sammanträde den 27 april 2017 Regionfullmäktige föreslås besluta att befria Nina Lagh (M) från uppdrag som ledamot i Regionfullmäktige, ledamot tillika 2:e vice ordförande i Regionstyrelsen, ledamot tillika vice ordförande i Valberedningen, Regionråd, ledamot i Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, ersättare i Ambulansdirigeringsnämnd samt som ersättare i Direktionen Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling från och med (avsägelse på egen begäran) befria Gustav Kjellström (SD) från uppdrag som ledamot i Sjukhusstyrelsen (avsägelse på egen begäran) befria Tarja Onegård (MP) från uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige från och med (avsägelse på egen begäran) befria Bernt Sahlberg (C) från uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige och som ledamot i Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration (avsägelse på egen begäran) befria Nina Manninen (S) från uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige (avsägelse på egen begäran) befria Sofia Farsiani König (M) från uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige och som ersättare i Kulturnämnden (avsägelse på egen begäran) befria Lena Bjuhr Erngren (M) från uppdrag som ersättare i Regionfullmäktige och som ledamot tillika 2:e vice ordförande i Patientnämnden (avsägelse på egen begäran) befria Klara Ellström (MP) från uppdrag som ersättare i Kollektivtrafiknämnden från och med (avsägelse på egen begäran) befria Lena Lundberg (L) från uppdrag som ledamot i Regionstyrelsen (avsägelse på egen begäran) befria Christina Lundh (S) från uppdrag som ordförande tillika ledamot i Beredningen för barn och unga från och med (avsägelse på egen begäran) befria Alf Ahlstedt (M) från uppdrag som ledamot i Beredningen för barn och unga (avsägelse på egen begäran) befria Jonatan Spjuth (M) från uppdrag som ledamot i Patientnämnden (avsägelse på egen begäran) befria Karolina Hilding (L) från uppdrag som ersättare i Vårdstyrelsen (avsägelse på egen begäran) befria Fredrik Leijerstam (MP) från uppdrag som ledamot i Gemensam nämnd för kunskapsstyrning (avsägelse på egen begäran) befria Carl Johan Drott (M) från uppdrag som ersättare i Sjukhusstyrelsen (avsägelse på egen begäran) ersätta Tobias Renberg (S) från uppdrag som ledamot i Regionfullmäktige samt som ersättare i Regionstyrelsen (avliden ) befria Johan Sundman (S) från uppdrag som ersättare i Kollektivtrafiknämnden (avsägelse på egen begäran) befria Stefan Olsson (M) från uppdrag som ledamot i Sjukhusstyrelsen från och med samt som ledamot tillika 2:e vice ordförande i Fastighets- och servicenämnden från och med (avsägelse på egen begäran) 1

104 Bilaga 50/17 befria Emilie Jansson (S) från uppdrag som ledamot i Regional utvecklingsnämnd för regionala utvecklingsfrågor (avsägelse på egen begäran) befria Ariel Pardo (S) från uppdrag som ledamot Fastighets- och servicenämnden (avsägelse på egen begäran) Valet avser Tid för valet Förslag Regionstyrelsen Ledamot tillika 2:e vice ordförande (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Valberedningen Ledamot tillika vice ordförande (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Från och med Intill utgången av 2018 Från och med Till och med Stefan Olsson (M) 2:e vice ordf Bredmansgatan 4 D UPPSALA Stefan Olsson (M) Vice ordf Bredmansgatan 4 D UPPSALA Valberedningen 1 ersättare (fyllnadsval efter Stefan Olsson (M)) Regionråd (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 1 ledamot (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Ambulansdirigeringsnämnd 1 ersättare (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Direktionen i Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling 1 ersättare (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Från och med Till och med Från och med Intill utgången av 2018 Från och med Intill utgången av 2018 Från och med Intill utgången av 2018 Från och med Intill utgången av 2018 Emilie Orring (M) Vråtorpsgatan KNIVSTA Emilie Orring (M) Vråtorpsgatan KNIVSTA Stefan Olsson (M) Bredmansgatan 4 D UPPSALA Cecilia Linder (M) Banérgaatn 5 D UPPSALA Stefan Olsson (M) Bredmansgatan 4 D UPPSALA 2

105 Bilaga 50/17 Regionstyrelsen 1 ledamot Mälardalsrådet 1 ledamot Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Ledamot tillika 2:e vice ordförande Valberedningen 1 ersättare Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2019 Intill utgången av 2018 Till och med Christina Sääf (M) Skolgatan 47 A UPPSALA Pär Sehlstedt (SD) Luthagsesplanaden UPPSALA Susanne Lundberg (KD) 2:e vice ordf Ollebogård, Sprötslinge ALUNDA Heikki Tiitinen (KD) Torggatan ENKÖPING Mälardalsrådet 1 ersättare Intill utgången av 2019 Pontus Lamberg (KD) Gästgivarvägen 1 C KNIVSTA Sjukhusstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Gustav Kjellström (SD)) Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration 1 ledamot (fyllnadsval efter Bernt Sahlberg (C)) Kulturnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Sofia Farsiani König (M)) Patientnämnden Ledamot tillika 2:e vice ordförande (fyllnadsval efter Lena Bjuhr Erngren (M)) Kollektivtrafiknämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Klara Ellström (MP)) Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Jessica Lindén (SD) Malma Backe 1 D UPPSALA Kajsa Öhlmér (C) Lövängsvägen 36 C UPPSALA Eddie Fernberg (M) Karlsrogatan UPPSALA Anders Bäckström (M) 2:e vice ordf Gellmansgatan ÖREGRUND Tomas Rådkvist (MP) Veckholm Getuna ENKÖPING Regionstyrelsen Intill utgången av 2018 Karolina Hilding (L) 3

106 Bilaga 50/17 1 ledamot (fyllnadsval efter Lena Lundberg (L)) Beredningen för barn och unga Ledamot tillika ordf (fyllnadsval efter Christina Lundh (S)) Beredningen för barn och unga 1 ledamot (fyllnadsval efter Alf Ahlstedt (M)) Patientnämnden 1 ledamot (fyllnadsval efter Jonatan Spjuth (M)) Vårdstyrelsen 1 ersättare (fyllnadsval efter Karolina Hilding (L)) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 1 ledamot (fyllnadsval efter Fredrik Leijerstam (MP)) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning 1 ersättare (fyllnadsval efter Susanna Tuvemo Johnson (MP)) Sjukhusstyrelsen 1 ersättare (fyllnadsval efter Carl Johan Drott (M)) Regionstyrelsen 1 ersättare (fyllnadsval efter Tobias Renberg (S)) Kollektivtrafiknämnden 1 ersättare Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Skärtomtsvägen VATTHOLMA AnnBritt Litsner (S) Ordf Plommonvägen KNIVSTA Eleonora Stålenhag (M) Källgatan 15 A ENKÖPING Yvonne Bromée (M) Ekspinnargatan ENKÖPING Robert Lemming (L) Gamla Sjukarbyvägen TIERP Susanna Tuvemo Johnson (MP) Stabby Allé 16 B UPPSALA Vakant (MP) Jessica Kumlin (M) By HARBO Johan Sundman (S) Parisvägen VÄNGE Magnus Åhrgren (S) Gimogatan 13B UPPSALA 4

107 Bilaga 50/17 (fyllnadsval efter Johan Sundman (S)) Sjukhusstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Stefan Olsson(M)) Fastighets- och servicenämnden Ledamot tillika 2:e vice ordförande (fyllnadsval efter Stefan Olsson (M)) Regional utvecklingsnämnd för regionala utvecklingsfrågor 1 ledamot (fyllnadsval efter Emilie Jansson (S)) Fastighets- och servicenämnden 1 ledamot (fyllnadsval efter Ariel Pardo (S)) Fastighets- och servicenämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Marie-Louise Lundberg (S)) Från och med Intill utgången av 2018 Från och med Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Cecilia Linder (M) Banérgatan 5 D UPPSALA Emilie Orring (M) 2:e vice ordf Vråtorpsgatan KNIVSTA Pia Milton (S) Linnégatan 2 C UPPSALA Marie-Louise Lundberg (S) Djäknegatan 25 C UPPSALA Joel Näsvall (S) Storskogsvägen UPPSALA 5

108 Bilaga 51/17

109 Bilaga 51/17 Dnr LS Svar på interpellation från Emilie Orring rubricerad Möjliggör ett övertagande av Gamla Uppsala museum Till att börja med vill jag hänvisa till det interpellationssvar som jag avgav vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 21 juni Som jag nämnde vid besvarandet av interpellationen hade riksantikvarien, sedan jag formulerat och avlämnat mitt svar, översänt ett mail där museets budget framgick. Jag nämnde, som du säkert minns, bland annat att jag tolkade hans mail som att de var redo att årligen bidra med den egna verksamhetens årliga nettokostnad, ca 3 mnkr. Detta motsvarar ca en tredjedel av den nettokostnad som kulturnämndens utredning förespeglar. I slutet av oktober träffade jag ånyo riksantikvarien. Med vid överläggningen var även avgående och tillträdande chefer för Upplandsmuseet. Min förhoppning inför detta möte var att riksantikvarien skulle meddela att staten i någon form var beredd att bidra till att skapa goda förutsättningar för ett övertagande av Gamla Uppsala Museum. Till min stora besvikelse var beskedet det motsatta. Det enda han nu med säkerhet kunde lova var att tillskjuta den summa som återfinns under en enskild kostnadspost i museets budget, nämligen kkr. Detta är mindre än hälften av den summa som jag och alla jag och alla jag stämt av med tolkade att han erbjöd i samband med att han kontaktade mig via mail i juni. När vi skildes åt lovade han att återkomma med klart besked om vilken nivå Riksantikvarieämbetet hade för avsikt att tillskjuta. Sedan dess har jag inte hört något från honom. Mot bakgrund av riksantikvariens negativa besked meddelade jag att under dessa omständigheter var inte landstinget berett att överta kostnadsansvaret för verksamheten vid museet. Samtidigt var jag tydlig med att om nya och positiva signaler framkom så skulle vi återuppta dialogen. Jag har dock inte varit passiv trots dessa negativa signaler. Jag har dels haft kontakter med ledamöter i riksdagens kulturutskott, och i detta sammanhang säkerställt att frågan förts vidare till kulturministern. Jag har regelbundet dialog med ledamöterna, men har hittills inte fått något besked om staten på central nivå är redo att bidra till att skapa förutsättningar för ett övertagande.

110 Bilaga 51/17 Jag har vidare fört dialog med företrädare för Uppsala kommun, såväl kommunstyrelsens ordförande som kulturnämndens ordförande. Inte heller där har jag fått klart besked om vad de kan tänka sig att bidra med. De hänvisar bland annat till att de vill veta vilken ambitionsnivå staten har innan de tar ställning. Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 2 (2)

111 Bilaga 52/17

112 Bilaga 52/17 Dnr LS Svar på interpellation gällande grundbemanning och arbetstidersmodeller Stefan Olsson har i en interpellation dels frågat om personalutskottets roll och funktion i de pågående förhandlingarna mellan Vårdförbundet och region Uppsala och dels om hur de nya arbetstidsmodellerna ska kunna bidra till att underlätta nyrekrytering av personal inom sjukvården, specifikt sjuksköterskor. Det är korrekt att personalutskottet inte fattar beslut om grundbemanning eller tecknar kollektivavtal. Detta är en fråga för tjänstemannaorganisationen i samverkan mellan förvaltning och Regionkontoret samt om det handlar om kollektivavtal tecknas detta efter förhandling med den fackliga organisationen. Däremot är det utskottets uppgift att politiskt informera sig och förankra övergripande frågor utifrån ett brett kompetensförsörjningsperspektiv. I detta ingår också de pågående diskussionerna om arbetstidsmodeller. Personalutskottet har i uppdrag att följa upp resultatet av de åtgärder som vidtas och bereda eventuella förslag till beslut av Regionstyrelsen om åtgärder samt finansiering av dessa. Syftet med de nya beslutade arbetstidsmodellerna är bland annat att generera möjlighet till en bättre grundbemanning samt tid för återhämtning för sjuksköterskor. Rimliga arbetstidsavtal som möjliggör återhämtning mellan arbetspassen, hälsofrämjande insatser, karriärmöjligheter, marknadsmässig lön, möjlighet till delaktighet och inflytande är några av de faktorer som gör att Region Uppsala uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. För mig som politiker och ordförande för personalutskottet är bra arbetstidsmodeller en strategisk fråga som förvisso berör Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen men som även måste diskuteras på central strategisk nivå det vill säga i Regionstyrelsen och dess utskott. Det är uppenbart att Stefan Olsson inte håller med mig i den prioriteringen. Jag håller också med Stefan Olsson om att vi har en del bekymmer och problem med arbetsmiljön inom våra verksamheter. Jag tror att lösningen på detta problem framförallt finns i ökad dialog med personalen och deras fackliga organisationer. Bertil Kinnunen Ordförande personalutskottet 1 (1)

113 Bilaga 53/17 Regionfullmäktige Interpellation till Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström (mp) S- och Mp-styret i region Uppsala komplicerar kommunernas bostadsförsörjning Från 2017 har Region Uppsala ansvar för regional utveckling i länet. Det innebär till exempel arbete med näringslivsfrågor och regional och statlig infrastruktur. Det regionala utvecklingsuppdraget kommer från riksdag och regering och arbetet sker i dialog och samverkan med parter i länet som arbetar med utveckling på olika sätt. En av vår regions största utmaningar idag rör bostadsbyggande. Boverket pekar i sin prognos på att det i Sverige saknas bostäder fram till En stor del av dessa bostäder behöver byggas i vår region. I detta arbete har Regionala utvecklingsnämnden (RUN) en viktig roll att fylla som möjliggörare för bostadsbyggande då regional och statlig infrastruktur ofta är en förutsättning i kommuners bostadsplanering. Därför är det anmärkningsvärt att den styrande minoriteten i RUN (26/1) i ett remissvar till regeringen till fullo väljer att bejaka riksintresseutredningens förslag. Förslag som ytterligare skulle komplicera riksintressesystemet och därmed göra regelverket för bostadsbyggandet än mer komplext och tidödande. Dessutom förslag som flera remissinstanser, däribland SKL, förkastat i sin helhet. och MP styrda region Uppsala förstår inte bostadsbyggandets problem, Att den styrande minoriteten i RUN, vid sitt första sammanträde, alldeles uppenbart inte förstår bostadsbyggandets problem och istället verkar för ett mer komplext regelverk för bostadsbyggande i regionen och landet är anmärkningsvärt.

114 Bilaga 53/17 Jag vill därför fråga: På vilket sätt kommer du arbeta för att underlätta kommunernas uppdrag inom bostadsförsörjning? Björn Owe Björk (KD)

115 Bilaga 53/17 Svar på interpellation (LS ) om Region Uppsalas påverkan på kommunernas bostadsförsörjning Björn-Owe Björk (KD) har skrivit en interpellation till mig angående på vilket sätt jag kommer att arbeta för att underlätta kommunernas uppdrag inom bostadsförsörjning. I den regionala utvecklingsstrategin, som Regionfullmäktige beslutade om 15 februari 2017, ses tillgången till bostäder som en nyckelfaktor för regionens utveckling. Bostadsförsörjning är primärt ett kommunalt ansvar men regionen har en viktig roll för att samverka med kommunerna för att främja ett genomförande av målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Samarbetet mellan länets kommuner och regionen organiseras inom plattformen Regionalt Forum, och på tjänstemannasidan finns sedan länge ett samarbete inom ramen för Forum för Fysisk planering, där Region Uppsala är sammankallande. Region Uppsala har utifrån ansvaret att upprätta länstransportplan en mer direkt möjlighet att verka för åtgärder som ökar tillgängligheten såväl inom som utanför länet. I det arbetet har regionala utvecklingsnämnden en avgörande roll. Det skapar i sin tur förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Ett tydligt exempel är regionens arbete med att verka för att medel för fyrspår Uppsala- Arlanda (Skavstaby) avsätts i kommande nationell plan för utveckling av transportsystemet. Med fyra spår på sträckan ökar förutsättningarna för bostadsbyggande i Stockholm-Uppsalaregionen, där de i vårt län ingående kommunerna har nya bostäder i sin planeringsportfölj kopplat till fyrspåret. I arbetet med länstransportplanen samverkar vi också med kommunerna i kommunsamråd där infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsförsörjning diskuteras i ett gemensamt forum. Att integrera infrastruktur och bostadsförsörjning är också tydligt poängterat i regeringens åtgärdsdirektiv för nationell plan och vi kommer också inkludera ett mål om ökat bostadsbyggande i den pågående revideringen av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Region Uppsalas arbete inom En bättre sits och samarbetet i Östra Mellansverige gällande regional utvecklingsplanering bidrar också till att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande eftersom Uppsala län är en integrerad del i Stockholm- Mälarregionen. Eftersom det finns en omfattande pendling över länsgränser är det viktigt att verka på en storregional nivå för att skapa föreutsättningar för ett ökat bostadsbyggande, bland annat därför deltar Region Uppsala i En bättre sits samt i det storregionala arbetet i Östra Mellansverige. I detta samarbete har samtliga ingående sju län ställt sig bakom fyrspår som en av de högst prioriterade åtgärderna innan Samhällsplanering handlar om att väga allmänna och enskilda intressen och göra avvägningar. Detta ingår i kommunernas planmonopol, där avvägningar mellan olika intressen ska göras. Som riksintresseutredningen konstaterar finns det tillämpningsproblem som beror på att förutsättningarna för planeringen har förändrats över tid. Detta anser utredningen kan lösas genom att aktualitetsprövning införs där regeringen sätter upp kriterier för vad som ska uppnås för att ett område ska kunna pekas ut som riksintressen. En tydligare process föreslås kring utpekandet där kommunerna tydligare involveras. Detta ser Region Uppsala som bra förslag och i vårt remissyttrandet till Miljö- och energidepartementet framhålls att det är av största vikt att det finns en tydlighet och förutsägbarhet i planeringsprocessen. Region Uppsala understryker vidare betydelsen av att lagstiftningen tillämpas rättssäkert och likvärdigt.

116 Bilaga 53/17 Riksintresseutredningen föreslår att bostadsförsörjning blir ett väsentligt allmänt intresse, och därigenom ska ingå i de avvägningar som görs utifrån de politiska målsättningarna som sätts på kommunal, regional och statlig nivå. Kommunernas översiktsplanering är ett viktigt instrument för att göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Områden av riksintressen ska enligt utredningen pekas ut i nära dialog mellan stat och kommun. Ett riksintresse innebär inte direkt att exempelvis bostäder inte kan byggas i ett område. Det sker alltid en prövning om marken är lämplig för ändamålet. Avvägningar mellan allmänna och enskilda intressena ska alltid göras i planeringsprocessen oavsett om området är utpekat som riksintresse eller inte. Jenny Lundström (MP) ordförande i regionala utvecklingsnämnden 2 (2)

117 Bilaga 54/17 Regionfullmäktige Interpellation till regionsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (s) Ordning och reda i välfärden Den 26 oktober 2012 slog Stefan Löfven, då nybliven oppositionsledare, fast i Aktuellt att det är omöjligt att sätta någon vinstgräns och att försöken att göra det är en meningslös lek med ord. Med tiden blev dock Socialdemokraterna alltmer pressade av de hårda orden från Vänsterpartiet, och efter valet 2014 blev de dessutom beroende av Vänsterpartiet för att få igenom sina budgetar. I den uppgörelse som slöts med Jonas Sjöstedt blev den omöjliga och meningslösa ordleken därför officiell svensk regeringspolitik. Om nu Illmar Reepalus utredning, SOU 2016: 78 Ordning och reda i välfärden, blir verklighet så kommer detta i grunden förändra regionens förutsättningar att tillhandahålla vård till regionens invånare. Därför är det rimligt att denna församling och våra regioninvånare får reda på hur Regionsstyrelsen ser på Reepalus förslag. Jag vill därför fråga regionsstyrelsens ordförande: Anser du att Reepalus förlag är en bra för att utveckla sjukvården i regionen? Björn Owe Björk (KD)

118 Bilaga 54/17

119 Bilaga 55/17

120 Bilaga 55/17 Uppsala den 25 april 2017 Svar på interpellation från Anna-Karin Klomp, Hur mycket lagbrytare är vi? Anna-Karin Klomp (KD) har i en interpellation frågat mig ett antal frågor om Region Uppsalas efterlevande av patientlagen. Hur säkerställer vi i region Uppsala att vi följer lagen? Region Uppsala har tagit fram och arbetar utifrån en regionövergripande handlingsplan för patientsäkerhet. Av denna framgår bland annat att patientens och närståendes delaktighet och inflytande löpande ska stärkas. På förvaltningsnivå ska man säkerställa att chefer och vårdpersonal har kännedom om patientens rättigheter enligt patientlagen. Slutligen finns det på verksamhetsnivå instruktioner om att patienter och närstående ska involveras i planerings- genomförande- och uppföljningsfaserna och att dessa uppmanas att fråga och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Vi följer också upp efterlevandet av lagen genom Regionplan och budget där indikatorn Delaktighet och inflytande bland annat mäts genom frågor som framgår av den Nationella patientenkäten och finns med i verksamhetsuppdragen för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Hur arbetar vi med de områden som myndigheten pekar ut som särskilt viktiga? Varje verksamhet ansvarar och arbetar för att göra patienter och närstående delaktiga i vården och behandlingen. Vi arbetar till exempel genom värdebaserad och personcentrerad vård. Patienter och närstående har möjlighet att delta vid händelseanalyser. Vid Akademiska sjukhuset finns cirka 40 kontaktsjuksköterskor på olika kliniker som har till uppgift att informera patienten om kommande steg i behandlingen och säkerställer patientens delaktighet och inflytande. I programrådens mer långsiktiga utvecklingsarbete ska exempelvis företrädare för berörda patientorganisationer delta. Vilka insatser görs så att personal har kännedom om patienternas rättigheter? Framförallt arbetar vi med att säkerställa kunskap om patienternas rättigheter via internutbildning och intern information på Navet. Vårdgarantienheten stödjer patienter som, med stöd av patientlagen, vill söka sig till en annan vårdgivare när det egna landstinget inte kan erbjuda behandling inom ramen för vårdgarantitiden eller patienten önskar ny medicinsk behandling. Vilka insatser görs för att våra medborgare ska veta sina rättigheter som patient? Region Uppsala arbetar kontinuerligt med att förbättra information och dialog med länsmedborgarna. Bland annat arbetar vi med att informera via 1177 och genom vår dialog med brukarorganisationerna. Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 1 (1)

121 Bilaga 56/17

122 Bilaga 56/17 Svar på interpellation Hur länge får eleverna vänta på Hälsoäventyret? Johan Örjes (C) har skrivit en interpellation till mig gällande Hälsoäventyret. Sedan starten våren 2002 så har ungefär ungdomar besökt Hälsoäventyret och efterfrågan är stort varje år. Det är en mycket viktig verksamhet som utgör ett värdefullt komplement till skolans hälsoundervisning och fungerar som en pedagogisk resurs för skolpersonal och andra vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Hälsoäventyret erbjuder skräddarsydda utbildningar i värderingsmetodik med teman såsom tobak, alkohol, kärlek och relationer samt föräldrastödsutbildningar. Hälsoäventyret har haft en central placering i Uppsala. Placeringen har varit optimal, medan ytan varit en begränsande faktor så att 250 klasser årligen inte kunnat komma på besök. De övriga Hälsoäventyren i länet finansieras till hälften av kommunerna och till hälften av Region Uppsala. Hälsoäventyret i Uppsala finansieras i sin helhet av Region Uppsala. Nuvarande resurser, både lokalyta och personal, har inneburit en begränsad möjlighet att ta emot elever i den omfattning som det finns efterfrågan. Lokalerna som man har haft under en längre tid i central Uppsala sades upp av hyresvärden vid årsskiftet 2014/2015. Hälsoäventyret i Uppsala har velat möta efterfrågan och Landstingsservice har därför försökt hitta en lokal, centralt placerad, som är tillräckligt stor och som kan hanteras inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. Det alternativ som förordades utifrån ovanstående var en placering i Kungsgärdets lokaler (f.d. Postnords lokaler). Två alternativ presenterades som bedömdes rymmas inom befintlig budget, ett med oförändrad kapacitet och ett med fler klassrum för att klara ökad besökskapacitet. 1. Varför fanns det inte färdiga lokaler att flytta in i när Hälsoäventyret behövde flytta från Svartbäcksgatan? Processen har varit långdragen på grund av risker kopplade till det skick som byggnaden (f.d. Postnord) befinner sig i och som förbisågs av förvaltaren/ägaren. Förvaltningen har fått resultatet av en förstudie av ombyggnation vilken pekar på ökade hyreskostnader. Den slutgiltiga kalkylen ligger för närvarande hos Landstingsservice. 2. Hur säkerställer ni att Uppsalas elever kommer få ta del av Hälsoäventyrets arbete till hösten? Planen är att rekrytering av personal till Hälsoäventyret i Uppsala sker så att de nya medarbetarna introducerats i god tid innan verksamheten öppnas igen. Rekryteringar inleds så snart tidtabellen för öppnandet av det nya Hälsoäventyret klarnar. Tidtabellen för bygget och därmed rekryteringar är inte fastslagna än.

123 Bilaga 56/17 3. Finns det en risk för att denna tillfälliga stängning av en verksamhet blir permanent? Sådan risk föreligger inte då såväl den politiska ledningen som ansvarig förvaltning ser ett mycket stort värde i Hälsoäventyrets verksamhet som en viktig del i Region Uppsalas hälsofrämjande arbete. Malena Ranch, regionråd (MP) ordförande i vårdstyrelsen 2 (2)

124 Bilaga 57/17

125 Bilaga 57/17 Svar på interpellation från Lina Nordqvist (L), Duger cancerrehabiliteringen idag? Lina Nordqvist (L) har i en interpellation frågat mig om cancerrehabiliteringen duger idag. Det är oerhört viktigt med en sammanhållen rehabiliteringskedja. Rehabiliteringen måste ses som en naturlig del i vårdkedjan och vara lika viktig som behandling och diagnos. I den utredning om cancerrehabilitering som utfördes från Akademiska sjukhuset för knappt två år sedan så framkom vissa brister inom cancerrehabiliteringen. Med anledning av det så har ett omfattande arbete utförts för att förbättra situationen. Är ansvarsfördelningen idag tydliggjord, och vilken rehabilitering erbjuds idag patienter på onkologen, urologen, hematologen, kirurgen respektive lungmedicin? Ansvarsfördelningen är tydliggjord, avseende vilken rehabilitering som erbjuds. En speciell funktion har inrättats i syfte att vidareutveckla cancerrehabiliteringen genom att stödja verksamheternas processer, öka kunskapen och ge verktyg för rehabiliteringen samt förbättra samordningen mellan befintliga resurser. Utöver detta har arbetet så här långt fokuserat på definierade projekt, exempelvis barn som anhöriga, lymfödem, fysisk träning, återgång till arbete (tillsammans med Försäkringskassan) och ytterligare 6-7 definierade projekt. En förändring som kommer att ge en samlad organisation för rehabilitering pågår, och kommer att ge ytterligare förbättringar för rehabiliteringen vid cancersjukdom. Får varje cancerpatient en kontaktsjuksköterska idag? Om inte, pågår utbildningsinsatser efter regionala cancercentras riktlinjer för att uppnå detta mål, och när beräknas målet vara nått? Till skillnad från många andra typer av rehabilitering så bedrivs rehabilitering vid cancersjukdom av och inom de verksamheter som också ansvarar för behandlingen av grundsjukdomen. Kontaktsjuksköterskor har en viktig roll, men alla eller nästan alla de som är inblandade i vårdprocessen behöver också ha kunskap om hur rehabiliteringen ska ske. Ett nätverk för kontaktsjuksköterskor har skapats, och kontaktsjuksköterskor finns vid alla enheter som behandlar cancersjukdomar annat än helt undantagsvis. Vid Akademiska sjukhuset finns ca 30 kontaktsjuksköterskor. De allra flesta patienter med cancersjukdom får en kontaktsjuksköterska, och antalet ökar. Målet bedöms vara nått inom ett år. Är behovet av sexologisk rehabilitering idag tillgodosett? Om inte, pågår rekrytering eller utbildningsinsatser för att uppnå detta mål, och när beräknas målet vara nått? En mottagning som tillgodoser behovet av sexologisk rehabilitering finns nu, och kunskapsöverföring pågår för att skapa en permanent verksamhet. 1 (2)

126 Bilaga 57/17 Är anhörigstödet idag tillräckligt inom cancerrehabiliteringen, inklusive barn som anhöriga? Om inte, pågår arbete för att uppnå detta mål, och beräknas målet vara nått? Det är en svår fråga när anhörigstödet är tillräckligt bra. Stödet till anhöriga inklusive barn har förbättrats väsentligt under de senaste 1-2 åren, men det kan knappast sägas vara tillräckligt bra. Detta är som nämnts ovan ett av de specifika projekt som definierats och där ett arbete pågår. Vivianne Macdisi Ordförande i Sjukhusstyrelsen 2 (2)

127 Bilaga 58/17

128 Bilaga 58/17 Svar på interpellation från Lina Nordqvist (L), Räcker sjukhusspecialisterna? Lina Nordqvist (L) har i en interpellation frågat mig om sjukhusspecialisterna räcker till. Lina Nordqvist har ställt 28 frågor i sin interpellation. Hon vill veta hur många ST-läkare som utbildas inom varje specifikt specialistområde, 26 st och om detta är tillräckligt. Två av de 28 frågorna är mer övergripande, den första och den sista. Det är av stor vikt att Region Uppsala har ett strategiskt arbete och en långsiktig plan för kompetensförsörjning och utbildning så att vi kan möta de behov som finns av olika professioner och specialister för att klara morgondagens hälso- och sjukvårdsbehov. Därför är Lina Nordqvists övergripande fråga, Räcker sjukhusspecialisterna?, både relevant och viktig. Dock drunknar interpellationen på en detaljnivå som inte hör hemma på regionfullmäktiges bord. Jag anser inte att regionfullmäktige ska diskutera eller bestämma om antalet specialister i varje enskilt medicinskt område. Vi måste visa tillit till FoUU-direktörens, verksamheternas och professionens förmåga att bedöma frågor på den nivån. Däremot behövs en övergripande samordning av fördelningen av STblock mellan olika specialiteter så att en ändamålsenligbalans kan uppnås baserat på förväntat behov och tidig identifiering av potentiella bristområden. Under denna mandatperiod har det gjorts en av de största ekonomiska satsningarna någonsin på ST i allmänmedicinen där finansieringsmodell, rekrytering och anställning förbättrats markant. Dessa förändringar har lett till snabbare och effektivare rekrytering jämfört med tidigare. Det är viktigt att understryka att primärvården som första linjens vård är basen och att en fungerande primärvård med tillräckligt många allmänspecialister är en förutsättning för att minska trycket till sjukhusen och stärka tidiga insatser. Därför är jag mycket stolt över det arbete och de satsningar på ST som gjorts under denna mandatperiod. Regionstyrelsens utskott för hälsosjukvårds-och FoUU frågor arbetar med frågan om AT och ST och under förra året gavs FoUU-direktören i uppdrag att utreda frågan om framtida samordning och dimensionering av AT och ST inom Region Uppsala. En utredning presenterades på utskottet där rekommendationen är att Region Uppsala ökar antalet AT och ST block ytterligare för att på sikt möta behovet av framtida specialistläkare. Dessutom lyftes värdet fram av att samordna ST utbildningen mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Svar på fråga nr 1. Under år 2016 påbörjades ett strategiskt övergripande arbete med prioriterade frågor som rör ST, ett arbete som leds av ST-avdelningen på Akademiska sjukhuset och som involverar lokala ST-studierektorer över hela sjukhuset. Sedan 1 januari 2017 hanteras Akademiska sjukhusets kostnader för sidotjänstgöring central inom sjukhuset både för ST-läkare inom vår egen region och för ST-läkare från sjukvårdsregionen som önskar sidotjänstgöring inom Akademiska sjukhuset. Detta för att underlätta en smidig och effektiv ekonomisk hantering av all sidotjänstgöring så att verksamheterna ska kunna fokusera på innehållet i den utbildning som ges. Målet ska vara så välutbildade framtida läkare som möjligt. 1 (2)

129 Bilaga 58/17 Svar på fråga nr Regionen utbildar i dag 283 ST-läkare som beräknas bli klara Huruvida antalet ST-läkare under utbildning är tillräckligt påverkas av naturliga avgångar, annan rörlighet och den produktion som bedrivs/planeras. Produktionen i sin tur påverkas av det totala kompetensläget inom olika yrkesgrupper och specialistinriktningar. Det är alltså svårt att svara ett entydigt ja eller nej på frågan i relation till de efterfrågade specialiteterna. Vissa yrkesgrupper motsvarar nätt och jämt verksamhetens behov. Andra yrkesgruppers kompetens motsvarar inte verksamhetens behov och vi liksom andra regioner och landsting har svårigheter att rekrytera. Vi har även yrkesgrupper där kompetensen på ett bra sätt motsvarar verksamhetens behov och där vi på ett lätt sätt kan ställa om/anpassa verksamheten efter den produktions- och utvecklingstakt som krävs. Svar på fråga nr 28. I arbetet med Regionplan och budget bereds frågan om att utöka antalet ST-tjänster inom Region Uppsala. Utgångspunkten är att Region Uppsala har ett behov av att skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar försörjning av läkare. Det är även viktigt att i det fortsatta arbetet med verksamhetsuppdragen till förvaltningarna särskilt lyfta fram och i dialog mellan uppdragsgivare och vårdförvaltning stärka och följa upp ST-verksamheten Vivianne Macdisi (S) Ordförande i Sjukhusstyrelsen 2 (2)

130 Bilaga 58/17 SPECIALITET Antal specialister (överläkare, specialistläkare) anställda vid AS Åldersavgångar Antal ST läkare per specialitet Antal ST läkare som beräknas bli klara Akutsjukvård Anestesi och intensivvård Arbets och miljömedicin Barn och ungdomskirurgi Barn och ungdomsmedicin Barn och ungdomsneurologi med habilitering Barn och ungdomspsykiatri Endokrinologi och diabetologi Geriatrik Gynekologisk onkologi Handkirurgi Hematologi Hud och könssjukdomar Hörsel och balansrubbningar Infektionssjukdomar Internmedicin Kardiologi Kirurgi KITM Klin farmakologi Klin kemi Klinisk fysiologi Klinisk genetik Klinisk mikrobiologi Klinisk neurofysiologi Klinisk patologi Lungsjukdomar Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Neonatologi Neurokirurgi Neurologi Njurmedicin Nuklearmedicin 8 3 Se kommentar Obstetrik och gynekologi Onkologi Ortopedi Plastikkirurgi Psykiatri Radiologi/Bild och funktionsmedicin Rehabiliteringsmedicin Antal ST läkare åldersavgångar (=D C) Specialistläk KORT SIKT 2 3 år Specialistläk LÅNG SIKT 4 10 år Överläkare Överläkare KORT SIKT 2 LÅNG SIKT 3 år 4 10 år

131 Reumatologi Röst och talrubbningar Smärtlindring Socialmedicin Thoraxanestesi Thoraxkirurgi Urologi Ögonsjukdomar Öron, näs och halssjukdomar Bilaga 58/17

132 Bilaga 59/17

133 Bilaga 59/17 Uppsala den 25 april 2017 Svar på interpellation från Nina Lagh (M), Hur ska ni hantera den innestående övertidsskulden? Nina Lagh (M) har i en interpellation frågat hur vi avser att hantera den upparbetade övertidsskuld som Region Uppsala har till sina medarbetare. Övertidsskulden är upparbetad över tid utifrån de behov av personal som finns inom verksamheterna, och som inte har kunnat tillgodoses inom medarbetarnas ordinarie arbetstid. Ersättning för övertid utgår från gällande kollektivavtal och vi har som arbetsgivare en skyldighet att hantera denna. Frågan är inte unik för Region Uppsala utan är generell för hela arbetsmarknaden och inte minst offentlig sektor. Det pågår ett omfattande arbete med olika kompetensförsörjningsåtgärder, framförallt för att underlätta rekryterandet av personal men också för att minska behovet av övertidsarbete och därmed kostnaderna. Det är inte möjligt eller ens önskvärt att bedriva en verksamhet helt befriad från övertidsarbete. Behov av övertidsarbete föranleds också av specialistkompetenser som inte är ersättningsbara eller oförutsedda uppkomna situationer i verksamheterna. Detta är också skälet till bestämmelserna om övertid i kollektivavtalen. Det är däremot både utifrån ett ekonomiskt och arbetsmiljöperspektiv viktigt att följa upp och minska övertidsskulden. Det kan handla om att arbeta för rätt rollfördelning mellan olika yrkeskategorier och självklart i vissa fall om att öka grundbemanningen. Även arbetet med verksamhetsanpassning av arbetstidsmodeller kan få betydelse för övertidsuttaget. Den övertid som medarbetare har upparbetat kan tas ut i ledighet eller i pengar. Arbetsgivaren kan idag inte tvinga medarbetaren att ta ut tiden i ledighet och har inte heller verkat för att denna ska tas ut i form av ekonomisk ersättning. I de nyligen tecknade förändringarna i kollektivavtalets Allmänna bestämmelser 2017 som omfattar vissa av de aktuella fackförbunden införs en automatisk utbetalningsregel för övertidstimmar över 200 timmar, vilket bör innebära att skuldens ökning i framtiden kommer kunna begränsas. Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande 1 (1)

134 Bilaga 60/17

135 Bilaga 60/17 Svar på interpellation från Stefan Olsson, Gällande AT-platser Stefan Olsson (M) har i en interpellation frågat mig varför Region Uppsala inte utbildar fler AT-läkare. Det är av stor vikt att Region Uppsala har ett strategiskt arbete och en plan för kompetensförsörjning och utbildning så vi kan möta de behov som finns av olika professioner för att klara morgondagens hälso- och sjukvårdsbehov. Därför är Stefan Olssons fråga inte bara relevant utan också mycket viktig. Faktum är att Region Uppsala utbildar betydligt fler AT-läkare nu jämfört med under förra mandatperioden. Under de senaste åren har det gjorts ett omfattande arbete för att förbättra AT-tjänstgöringen. Men vi vet att det inte räcker och därför arbetar vi vidare med ytterligare förbättringar. Dels måste vi utbilda ännu fler men vi måste också säkerställa att utbildningsplatserna har sådan kvalitetinkluderande god handledning att våra AT-läkare också får en så positiv bild av Region Uppsala att de vill stanna hos oss. Det arbetet är i full gång. Regionstyrelsens utskott för hälsosjukvårds-och FoUU frågor arbetar med denna fråga och under förra året fick FoUU-direktören i uppdrag att utreda frågan om framtida samordning och dimensionering av AT och ST inom Region Uppsala. En utredning presenterades på utskottet där rekommendationen är att Region Uppsala ökar antalet AT och ST block ytterligare för att på sikt möta behovet av välutbildade framtida specialistläkare. Dessutom lyftes värdet fram av att samordna AT-utbildningen mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården för att kunna erbjuda en bra AT utbildning som lägger grunden för framtida rekrytering till ST och som dessutom är bättre dimensionerad till landstingets verksamhet. I arbetet med Regionplan och budget bereds frågan om betydande ökning av antalet AT-tjänster inom Region Uppsala. Utgångspunkten är att Region Uppsala har ett behov av att skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar försörjning av läkare. Det är även viktigt att i det fortsatta arbetet med verksamhetsuppdragen till förvaltningarna särskilt lyfta fram och i dialog mellan uppdragsgivare och vårdförvaltning stärka och följa upp AT verksamheten så att uppsatta mål följs. I Utredningen framgick bla. följande: AT (allmäntjänstgöring) är en obligatorisk tjänstgöring på minst 18 månader som krävs för att erhålla svensk läkarlegitimation. Behörighetskravet är godkänd läkarexamen. I socialstyrelsens regelverk anges vad som ska ingå i AT tjänstgöring. Grovt sett innebär det tjänstgöring inom kirurgiska och medicinska specialiteter på totalt minst 9 månader, 3 månader psykiatri samt till sist 6 månader allmänmedicin/primärvård. Den övervägande majoriteten av de läkare som fullgör AT tjänstgöring i landet gör detta på mindre och medelstora sjukhus. Denna tradition har bland annat uppkommit utifrån tanken att lärandemiljön på denna typ av sjukhus med hög andel bassjukvård är väl lämpad för den första kliniska tjänstgöringen efter läkarexamen. Följaktligen har andelen AT-tjänster förlagda till universitetssjukhus varit relativt låg sett till fördelningen inom landet. Inom Region Uppsala har under senare år totalt 30 AT-läkare anställts varje år, fördelat på 12 1 (2)

136 Bilaga 60/17 tjänster med anställning inom lasarettet i Enköping samt 18 med anställning inom Akademiska sjukhuset. Region Uppsala har därmed följt det mönster som ses inom andra delar av landet med ett relativt lågt antal AT-tjänster inom universitetssjukhusen. Vivianne Macdisi Ordförande i Sjukhusstyrelsen 2 (2)

137 Bilaga 61/17

138 Bilaga 61/17

139 Bilaga 62/17