Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag."

Transkript

1 Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. - Annika R Persson - En rapport om att våga vara företagare i kultursektorn.

2 Innehåll: Förord 3 Inledning 4 Kulturföretagande 5 Kulturarbetare 6 Nätverkstan 7 Framkomst 8 Slutkommentar 9 Källförteckning..11 2

3 Förord Syftet med denna rapport är att försöka beskriva komplexiteten med att förena kulturarbete med företagande. Rapporten är sprungen ur ett uppdrag jag gjort för Nätverkstan Kultur i Väst som innefattat att ta fram en marknadsplan för företaget. Arbetet har pågått under tre månader 2002 (februari, mars och april). Själva marknadsplanen är i skrivande stund så gått som klar och ska redovisas för Nätverkstans styrelse under maj månad. Jag kommer inte i denna rapport att ta upp marknadsplanen i sig eftersom det är ett internt dokument som eventuellt kommer att användas längre fram, utan istället reflektera över kulturföretagande i allmänhet. Under samma period har ett flertal av studenterna i min klass på Kulturverkstan arbetat med liknande problematik som jag och jag hänvisar till dessa rapporter som komplement till min egen. Jag har arbetat heltid under ca 3 månader med själva examensarbetet (marknadsplanen). Denna rapport har skrivits ned för att sedan justerats efter diverse opponeringar från andra. Jag har utgått ifrån olika diskussioner vi haft på Kulturverkstan. Litteraturen jag läst har handlat om kulturföretagande och projektledning. Vidare har de intervjuer jag gjort med anställda på Nätverkstan, dess kunder samt övriga personer både i och utanför kulturvärlden, bidragit till rapporten. Arbetet med marknadsplanen har givit mig insikt i själva kulturföretagandet. 3

4 Inledning I en artikel i Dagens Industri från - 91 beskriver man ironiskt kulturbranschen i Sverige som AB Kultur Sverige. Företaget har en försäljning på lite drygt 50 miljarder kronor där 13 miljarder består av offentliga bidrag. Närmare är anställda i AB Kultur Sverige och kundkretsen är större delen av svenska folket. Ledningen anses svag, särskilt vad gäller marknadsföringen, och lönsamheten troligen usel. Ironin i artikeln är förstås inte riktad mot kulturen i sig utan mot det faktum att kulturen är förbisedd på många sätt särskilt förståelsen för kulturföretagandets svårigheter. Rent politiskt finns det i vårt land idag två falanger, grovt räknat, där den ena anser att efterfrågan ska styra kulturutbudet ( Ge folk vad dom vill ha! ) och den andra förespråkar mångfald med hjälp av staten som garant. Om man låter efterfrågan styra kulturutbudet är det troligt att den s.k. evenemangskulturen och de konstarter som bäst marknadsförs blir det som erbjuds. Smalare konst och kultur kommer att finnas men vara ekonomiskt mindre bärkraftigt i kombination med mindre resurser, varför glappet mellan det folkliga och svåråtkomliga blir ännu större och människor kommer att få ännu mindre förståelse för varandras intressen inom kulturen. Låter man endast staten stimulera all form av konst och bedöma vad som ska ges bidrag till, kommer det fortsättningsvis att ifrågasättas vad som stimuleras genom bidrag och varför bidragen ges. Möten kommer fortsatt att sällan komma till stånd mellan de som av olika anledningar föredrar det svåra och de som av olika anledningar föredrar det lätta. Min frågeställning är varför kultur och företagande är så svårt att förena samt hur man skulle kunna förena kulturbranschen och dess komplexa förutsättningar med näringslivets ekonomiska tänkande. Vad som sällan diskuteras fullt ut men som tas upp då och då i olika tidningsartiklar är vad som händer om kulturen och näringslivet möts på ett naturligt sätt på lika villkor. Jag var på ett arrangemang på Cirkus i Stockholm i februari i år där ett seminarium anordnades med temat sponsring av kultur. Om man med opera och museum menar finkultur så kan man säga att det var den som var representerad på seminariet, vilket inte är särskilt märkvärdigt i sig eftersom dessa kulturvärldar haft ett samarbete med näringslivet tidigare. Vad som däremot skulle kunna vara märkvärdigt är om näringslivet vågade sponsra kulturen förbehållningslöst genom att inte behöva ha något tillbaka. Detta kan tyckas naivt men tänk vad som skulle kunna hända om det framkom, muntligen, på en offentlig plats, att världens mest kända hamburgerkedja ett år tidigare stöttat ett ungdomsprojekt Veganteatern! Goodwill är ofta underskattat eftersom det tar lång tid att uppnå. Undertecknad skulle nog ha större respekt för hamburgerkedjan än vad han har idag. 4

5 Kulturföretag Att sublimera kan betyda att föra över från fast form till gasform. Vanliga kommersiella företag skulle kunna symbolisera fasta och kulturföretag gasformiga eller flyktiga. Pierre Guillet de Monthoux tar i sin bok Det sublimas konstnärliga ledning bl.a. upp konstens kraft samt det sublima med konstföretag: Att det finns en kraft i dessa företag som inte går att direkt mäta eller vid första anblicken förstå, samt att företagen är sublima för de människor som berörs av dom. Enligt Monthoux fungerar dessa eftersom vanliga företag får svårt att fungera i kulturvärlden med sina logiska planer i kombination med konkurrensmarknader. Hur kombinerar man då ett sublimt företag med de torra organisatoriska åtgärder som vi ofta tror behövs för företagande överhuvudtaget om det nu behövs? I förordet till Kulturtidskriften 2000, vilken är en katalog som samlar alla svenska kulturtidskrifter, står följande: Tidskrifternas problem är att hitta läsarna och läsarnas problem att hitta sin tidskrift, och i det sammanhanget kan inte bara katalogen utan även biblioteken göra god tjänst som förmedlare av kunskap och insikt. Varför ska ovanstående vara ett problem överhuvudtaget? Har tidskriften skapats innan läsarna fanns? Förmodligen, och det är bra och ärligt! Rent kommersiellt är det förstås vansinne att först skapa en produkt och sedan hoppas på att kunderna finns. Ganska larvigt att ens fundera på, men endast om vi utgår ifrån det traditionella sättet att värdera företag på nämligen genom det ekonomiska resultatet i första hand och det innehållsmässiga i andra hand. Här kommer just komplexiteten med kulturföretagande in: Man kanske har startat sin verksamhet av helt andra skäl än varför man startar traditionella företag. Det är inte möjligheten till att bli rik eller ekonomiskt oberoende för resten av livet som är det avgörande, utan istället chansen att få göra viktiga saker eller kanske rent av en samhällsangelägenhet. Man kan tycka vad man vill om detta men jag utgår ifrån att kulturarbete har ett högre, nästan andligt, värde jämfört med andra företag. Det finns förstås goda entreprenörer inom t ex IT-branschen vilka påstått sig drivas av annat än pengar och det tror jag stämmer, men skillnaden är att dessa redan från början räknar med att snabbt expandera, växa och erövra större marknader likt moderna Djingis Khaner fast utan tyranni. Kulturföretagare vill förstås också växa men det är inte ett från början uttalat mål eftersom man känner till komplexiteten inom kulturvärlden och därför inte kan sia om framtiden vilket övriga företag, bostadsrättsinnehavare, aktiespekulanter m fl säger sig kunna. Justin O`Connor talar i sin avhandling om kulturindustrin, Culture Industries, om att det inte går att skapa geografiska kulturcentrum var som helst. Dessa kulturplatser poppar upp, sprungna ur konstkvarter, misär, ockuperade bostadsområden they grow from the dirt. Därför skulle man kunna säga att kulturvärlden är svår att förena med strikta regler eller profetior om vad som komma skall. En annan avhandling har gjorts av Mats Engwall, Jakten på det effektiva projektet, där han beskriver en typ av projekt som skulle kunna passa bra in på kulturvärlden repetitiva projekt. Detta innebär att varken objektet eller genomförandeprocessen är standardiserad i exempelvis en teaterföreställning. Kulturarbete har ju ofta denna extra variabel vilken saknas i andra företags arbeten. 5

6 Jesper Blomberg tar i boken Myter om projekt upp det faktum att kulturprojekt ofta har absoluta deadlines teaterförställningen eller festivalen har väntande besökare och kan sällan eller aldrig skjutas upp. Detta gäller förstås andra företag också och därför blir det extra intressant att det av tiden hårt styrda kulturprojektet hamnar i det torra landskapet som heter styrning. Styrning i sig kan ju vara positivt för dom som berörs av projektet men det kan ju också kännas mindre kreativt än öppet. Kanske behöver kulturprojekt, oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. En annan del av kulturföretagande som man måste räkna med för att kunna förstå komplexiteten är den osäkerhet i verksamheten som ofta infinner sig både ekonomiskt och arbetsmässigt. Den operationella osäkerheten, påverkan av det kända och effektiva i ett projekt, bör vara hög i början och successivt minska. Den kontextuella osäkerheten, påverkan av resultatet och hur värdet av det utvärderas, är oerhört viktigt för kulturarbetaren eftersom han eller hon här får ett tydligt mätbart redskap för vad man faktiskt har åstadkommit. Detta tas mer utförligt upp i Sören Christensens och Kristian Kreiners bok Att leda och lära i en ofullkomlig värld. Kulturarbetare Vem är kulturarbetare? Alla som håller på med kultur? Människor som inte vill tjäna pengar? Människor som är nöjda med vad de gör just för att de får hålla på med det dom vill? De som har ett slags medvetande om sin tillvaro och på så sätt uppnår livskvalitet? Skatteförvaltningen har en teknisk definition som handlar om att man ska ägna sig åt konstnärligt arbete och då som fri konstnär. Det finns alltså en slags förståelse för att kulturföretagande sällan är löpande transaktioner varje månad med jämna intäkter. Björn Lundén radar i sin bok Kulturarbetarboken upp ett trettiotal olika yrken (artister, tonsättare, översättare m fl) som en definition. När jag talat med människor som sällan kommer i kontakt med kulturvärlden är bilden ofta schablonartad: Dåligt med pengar, arbetar med introverta och navelskådande projekt, går på billiga krogar och dricker billigt rödvin och överutnyttjar a-kassan. Som tillägg till Lundéns definition skulle man kunna hävda att kulturarbetare vill men sällan vågar vara företagare fast ändå ekonomisk i sitt kulturutövande. Lönesättningen inom kulturbranschen är på tok för låg, åtminstone om man ser till den utbildningsnivå många kulturarbetare har, och ingen verkar vilja eller våga gå i bräschen för att åtminstone lönemässigt få upp statusen på yrket. Och finns det något starkt fackförbund som för kulturarbetarens talan? Jag vill försöka förstå varför det verkar vara så svårt att förena konsten och kulturen med det ekonomiska företagandet och varför statusen på yrket endast verkar finna förståelse i de egna leden. Inom projektledningslitteraturen talar man sällan medvetet om komplexiteten med kulturprojekt; kort nämner man istället kulturarbetarens ovanliga värld. I boken Projektverkare av Carina Lindberg och Peter Rundkvist beskriver man kulturarbetaren som verkar på toppen av Maslows 6

7 behovstrappa. Projektledaren anses i allmänhet även behöva social kompetens i bagaget. Att som projektledare våga släppa taget är något som tas upp i boken Projektledaren (Wendy Briner, Michael Geddes & Colin Hastings) och detta skulle kunna överföras på kulturarbetare vilka ger sig in i ett område som kanske är rent affärsmässigt. Att släppa bokföring och revisionsbiten till en revisor är inte så märkvärdigt men vågar man släppa andra bitar? Prestigen kan här vara av avgörande betydelse för ett lyckat kulturarbete. Jag tror vidare att språket inom företagsvärlden inte faller sig särskilt naturligt för alla och om man känner att det inte passar in så kan man ju välja dessa synonymer istället: Företag verksamhet. Marknadspriser rimliga priser för oss och våra kunder. Att erbjuda en tjänst att hjälpa kulturarbetare. Att skriva en offert att erbjuda det man kan. Anbudsbegäran fråga efter ett förslag och samtidigt ta in notan. Att skicka en faktura att skicka en nota. Nätverkstan Det kulturföretag som jag studerat närmare är Nätverkstan: Mitt uppdrag för NV är att komma med förslag på nya tjänster som kan säljas, nya sätt att sälja befintliga tjänster på samt förslag på marknadsföringsåtgärder där dessa behövs. Inte så märkvärdigt egentligen när det gäller att försöka utarbeta kommersiella förslag åt ett företag. Anledningen till att jag tar upp mitt eget citat från den projektplan jag skrev inför arbetet med själva marknadsföringsplanen för Nätverkstan är att det redan här infinner sig en helt ny variabel vilken man aldrig eller sällan behöver ta med i beräkningen när det gäller traditionella, kommersiella företag. Variabeln skulle man kunna kalla för: Att våga ta betalt utan att känna skuld. När jag under våren arbetat med att ta fram marknadsplanen åt Nätverkstan har jag fått värdefull insyn i ett företag med ambitioner att både vara stöd åt kulturarbetare och samtidigt verka som ett tjänsteföretag inom kultursektorn. Min inställning till företaget var från början ganska kritisk vad gäller själva företagandet och gott i förhållande till vad man vill åstadkomma. Bland det första jag gjorde var att sätta mig in i den verksamhetsplan man skrev 1999 och som inte reviderats sedan dess. Det slog mig att målen med verksamheten i stort var väldigt tydliga, ambitiösa och ödmjuka. Tydliga därför att det fanns ett övergripande fokus att verka inom en sektor man visste inte var direkt ekonomiskt lukrativ och samtidigt eftersatt. Ambitiösa genom viljan att växa och bli duktigare inom sektorn i kombination med viljan att eventuellt förnya sig i takt med framtidens förändringar. Slutligen var de uppsatta målen ödmjuka därför att man höll det för troligt att det skulle vara svårt att uppnå allt det man önskade eftersom erfarenhet saknades. Det senare underströks med att man var beredd på att i framtiden ta in ytterligare kompetens som kanske saknades. Men hur ska man förhålla sig till det faktum att det företag man ska genomlysa inte riktigt vet eller är oense om vad man egentligen håller 7

8 på med något som framkom under intervjuerna jag gjort med anställda och med varierande svar till följd. Identiteten är vidare inte särskilt homogen. En del personer känner sig mer knutna till NV än andra. Vissa personer kan ganska direkt svara på vad företagets verksamhet är, andra blir luddigare, försiktigare. Detta kan vara ett exempel på hur svårt det kan vara att direkt beskriva ett kulturföretags verksamhet i jämförelse med andra företag. Nedan kommer en sammanställning av några intervjuer jag gjort på Nätverkstan. Svaren kan grovt ses som en hybrid av alla anställda: - Hur viktigt är det med vilka man samarbetar med? Det tas för självklart vilka som är samarbetspartners utan att samarbetspartnern upplever detsamma. - Kan vem som helst vara kund? I princip men ändå inte - Vill man att vem som helst är kund? Nja Man har haft livliga diskussioner huruvida Kött-Larsson [vem som helst] ska kunna vara kund hos Nätverkstan och det råder än idag delade meningar om detta. - Balansen mellan bidrag och kommersiella intäkter? Det finns en förståelse för att vissa delar fortsättningsvis måste vara bidragsfinansierade och att verksamheten är en demokratisk angelägenhet. Man har ingen åtskillnadsstrategi dock. - Vågar man sig in på marknaden? Ja, men man förstår sig inte på att man då måste öka servicenivån avsevärt eftersom man då uttalar att man är ett kommersiellt företag. Framkomst Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. Citatet ovan säger en hel del om vad det innebär att ha ett kulturföretag rent känslomässigt om man nu anser att man har ett företag vill säga. Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild, nämnde detta när jag intervjuade henne om kulturföretagande. Jag har kommit fram till följande när det gäller kulturföretagande och tror att medvetenheten om komplexiteten kanske kan bidra till en ökad förståelse för alla inblandade: Drivkraften inom kulturbranschen är inte i första hand ekonomiskt betingad utan ligger i viljan att göra något man brinner för, anser är viktigt för både sig själv och andra eller helt enkelt tycker är roligt fritt från ekonomiska tankar. Marknadskrafterna drar hela samhället mot det kapitalistiska tänkandet där efterfrågan styr utbudet samt skapar efterfrågan på virtuella tjänster eller produkter vilket är tvärtemot den drivkraft som finns inom kulturindustrin. 8

9 Det är naivt att tro att man kan verka inom ovan nämnda område endast genom att existera som kulturföretag eller kulturarbetare utan att åtminstone plocka ut de bitar inom marknaden som är användbara redskap för att uppnå den tillvaro man så starkt eftersträvar. Företagsvärlden och kulturvärlden behöver skapa kanaler mellan varandra för att öka förståelsen för varandras problem, för att sedan börja närma sig varandra på lika villkor. Kulturprojekt behöver oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. Kulturarbetare har inget emot att tjäna pengar och tycker heller inte att det är fult men vill göra det på ett försvarbart sätt inom kulturbranschen. Alltså: Det är svårt att förena kultur och konst med rent företagande men det är heller inte något jag tror man ska hålla isär eftersom man då bara gör det enkelt för sig. Hela kulturvärlden verkar (med rätta!) tycka att för lite stöd ges åt branschen, men är man beredd att fortsätta på den gamla, ofta ifrågasatta, vägen där bidrag ges utifrån subjektiva bedömningar från andra? Jag efterlyser att man istället ser över de möjligheter som finns genom att utnyttja det faktum att man verkar inom ett unikt område med hög kompetens. Och att man dessutom vågar formulera detta för sig själv och andra. Slutkommentar Varför är det så svårt att ta betalt av likasinnade jämfört med att betala för en produkt eller en tjänst som t ex överpris på en krog? Arbetar man i kulturbranschen är det troligt att man som alla andra nyttjar samhällets olika tjänster genom att betala för dessa. Man betalar 39 kr för en öl på krogen, 69 kr för en bit mat på samma krog, 150 kr för en teaterföreställning, 450 kr för biljetterna på Göteborgs Filmfestival, 599 kr för ett par skor, kr för en uppsättning festkläder, kr för en flygbiljett till New York osv. Vad är egentligen det unika med att ta betalt för en företagstjänst inom kulturbranschen i jämförelse med övriga branscher? Om man exempelvis är låtskrivare så finns det, som jag ser det, två grundläggande hållningar. Den ena är att i första hand skriva musik för att man vill göra det, tycker att det är stimulerande och/eller att man vill nå andra människor av olika anledningar. Man kan i andra hand generera intäkter från sin musik. Den andra vägen är att i första hand tjäna pengar på musiken. I andra hand använder man anledningarna ovan som en slags efterkonstruktion för att rättfärdiga intäkterna från sitt musikskrivande. Vilken väg är då mest ärlig eller mest moralisk? Om man skriver sin musik av de anledningar som angavs först finns det väl inget hinder för att man åtminstone efteråt, skiljt från den kreativa musikskrivarprocessen, är ekonomisk? Vilka fler hinder än sina egna begränsningar finns det egentligen när det gäller att bevara kärnan i det man håller på med samtidigt som det eventuella överskottet skulle kunna skapa ännu fler och lustfyllda, kreativa processer? 9

10 förstå: Om vi applicerar detta resonemang på kulturföretagande kanske komplexiteten blir lättare att - Det är rent känslomässigt svårt att försvara de priser man har i sitt kulturföretag när man redan från början har mindre ekonomiskt bärkraftiga personer som kunder. - Det är förstås lika svårt att våga sälja in en tjänst, trots att den är välbehövlig för kulturarbetare, utan att känna att man kränger på någon onödiga lösningar. Man kanske har alltför lätt att sätta sig in i den andres situation. - Det är svårt att försöka rekommendera sina egna tjänster när man inte från början tror på dom eftersom man tar betalt för det man levererar. - Det svåraste kanske är att just våga vara ett företag när man har ett företag snarare än om man inte hade ett? 10

11 Källförteckning: - - Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. sagt av Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild när jag intervjuade henne i mars Blomberg, Jesper: Myter om projekt (Göteborg, Nerenius & Santérus Förlag, 1998, 2:atryckningen) ISBN: Briner, Wendy, Geddes, Michael & Hastings, Colin: Projektledaren (Stockholm, SvenskaFörlaget, 1991) ISBN: X - Christensen, Sören & Kreiner, Kristian: Projektledning - Att leda och lära i en ofullkomlig värld (Lund, Academia Adacta, 1997, upplaga 1:2) ISBN: Culture Industries, Justin O`Connor - Dagens Industri, artikel från 99 - Engwall, Mats: Jakten på det effektiva projektet (Stockholm, 1995) ISBN: Kulturtidskriften 2002, - Lindberg, Carina och Rundkvist, Peter: Projektverkare, Att leva och arbeta med förändring (Smedjebacken, Bokförlaget Korpen, 1999) ISBN: Lundèn, Björn: Kulturarbetarboken (Uddevalla, Björn Lundén Information AB, 1997, fjärde upplagan) ISBN: de Montoux, Pierre Guilet, Det sublimas konstnärliga ledning () ISBN: 11

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879.

Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Telefon 0525/649 00 www.sparbankentanum.se Sparbanken Tanum en annorlunda bank sedan 1879. Att vara Sparbank är att vara lite annorlunda än storbankerna. Sparbanksidén har sedan starten varit att ge alla

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN

!!!!!!!!!!!!!!!! GULDPALTEN GULDPALTEN En stund då vi hyllar Piteås kreatörer och kulturarbetare. En kväll när vi visar upp det bästa vi har och känner stolthet. En årligt återkommande högtid att längta efter. GULDPALTEN Sökande

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Lia 4 rapport Fredrik Viklund. Handledare Catharina Bergil

Lia 4 rapport Fredrik Viklund. Handledare Catharina Bergil kulturhero: en mytologisk gestalt, som anses ha skänkt människorna vissa kulturelement. Han spelar ofta rollen som "den andre skaparen", den som ordnar världen efter tillblivelsen* Lia 4 rapport Fredrik

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 Näringslivsutskottet Näringslivsutskottet (NU) verkar som en länk mellan Föreningen Ekonomernas medlemmar och näringslivet. Genom projekt och event skapar utskottet en bra kontakt

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL

Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07 CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Jesper Sellin. Varumärkesvärdering. enligt ny internationell standard

Jesper Sellin. Varumärkesvärdering. enligt ny internationell standard Jesper Sellin Alexander Todoran Varumärkesvärdering enligt ny internationell standard Varumärkesvärdering enligt ny internationell standard Svensk utgåva ISBN 978-91-637-4697-0 Första utgåvan Venti AB

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Trond Kristensen konsistent prestera lära

Trond Kristensen konsistent prestera lära 15 januari 2009, kl 18.30 ordnade Svenska Havskappseglingsförbundet årets första Go For Speed på KTH. Patrick Lindblom har skrivit en bra rapport nedan. 2009 års första upplaga av Svenska Havskappseglingsförbundets

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer