Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag."

Transkript

1 Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. - Annika R Persson - En rapport om att våga vara företagare i kultursektorn.

2 Innehåll: Förord 3 Inledning 4 Kulturföretagande 5 Kulturarbetare 6 Nätverkstan 7 Framkomst 8 Slutkommentar 9 Källförteckning..11 2

3 Förord Syftet med denna rapport är att försöka beskriva komplexiteten med att förena kulturarbete med företagande. Rapporten är sprungen ur ett uppdrag jag gjort för Nätverkstan Kultur i Väst som innefattat att ta fram en marknadsplan för företaget. Arbetet har pågått under tre månader 2002 (februari, mars och april). Själva marknadsplanen är i skrivande stund så gått som klar och ska redovisas för Nätverkstans styrelse under maj månad. Jag kommer inte i denna rapport att ta upp marknadsplanen i sig eftersom det är ett internt dokument som eventuellt kommer att användas längre fram, utan istället reflektera över kulturföretagande i allmänhet. Under samma period har ett flertal av studenterna i min klass på Kulturverkstan arbetat med liknande problematik som jag och jag hänvisar till dessa rapporter som komplement till min egen. Jag har arbetat heltid under ca 3 månader med själva examensarbetet (marknadsplanen). Denna rapport har skrivits ned för att sedan justerats efter diverse opponeringar från andra. Jag har utgått ifrån olika diskussioner vi haft på Kulturverkstan. Litteraturen jag läst har handlat om kulturföretagande och projektledning. Vidare har de intervjuer jag gjort med anställda på Nätverkstan, dess kunder samt övriga personer både i och utanför kulturvärlden, bidragit till rapporten. Arbetet med marknadsplanen har givit mig insikt i själva kulturföretagandet. 3

4 Inledning I en artikel i Dagens Industri från - 91 beskriver man ironiskt kulturbranschen i Sverige som AB Kultur Sverige. Företaget har en försäljning på lite drygt 50 miljarder kronor där 13 miljarder består av offentliga bidrag. Närmare är anställda i AB Kultur Sverige och kundkretsen är större delen av svenska folket. Ledningen anses svag, särskilt vad gäller marknadsföringen, och lönsamheten troligen usel. Ironin i artikeln är förstås inte riktad mot kulturen i sig utan mot det faktum att kulturen är förbisedd på många sätt särskilt förståelsen för kulturföretagandets svårigheter. Rent politiskt finns det i vårt land idag två falanger, grovt räknat, där den ena anser att efterfrågan ska styra kulturutbudet ( Ge folk vad dom vill ha! ) och den andra förespråkar mångfald med hjälp av staten som garant. Om man låter efterfrågan styra kulturutbudet är det troligt att den s.k. evenemangskulturen och de konstarter som bäst marknadsförs blir det som erbjuds. Smalare konst och kultur kommer att finnas men vara ekonomiskt mindre bärkraftigt i kombination med mindre resurser, varför glappet mellan det folkliga och svåråtkomliga blir ännu större och människor kommer att få ännu mindre förståelse för varandras intressen inom kulturen. Låter man endast staten stimulera all form av konst och bedöma vad som ska ges bidrag till, kommer det fortsättningsvis att ifrågasättas vad som stimuleras genom bidrag och varför bidragen ges. Möten kommer fortsatt att sällan komma till stånd mellan de som av olika anledningar föredrar det svåra och de som av olika anledningar föredrar det lätta. Min frågeställning är varför kultur och företagande är så svårt att förena samt hur man skulle kunna förena kulturbranschen och dess komplexa förutsättningar med näringslivets ekonomiska tänkande. Vad som sällan diskuteras fullt ut men som tas upp då och då i olika tidningsartiklar är vad som händer om kulturen och näringslivet möts på ett naturligt sätt på lika villkor. Jag var på ett arrangemang på Cirkus i Stockholm i februari i år där ett seminarium anordnades med temat sponsring av kultur. Om man med opera och museum menar finkultur så kan man säga att det var den som var representerad på seminariet, vilket inte är särskilt märkvärdigt i sig eftersom dessa kulturvärldar haft ett samarbete med näringslivet tidigare. Vad som däremot skulle kunna vara märkvärdigt är om näringslivet vågade sponsra kulturen förbehållningslöst genom att inte behöva ha något tillbaka. Detta kan tyckas naivt men tänk vad som skulle kunna hända om det framkom, muntligen, på en offentlig plats, att världens mest kända hamburgerkedja ett år tidigare stöttat ett ungdomsprojekt Veganteatern! Goodwill är ofta underskattat eftersom det tar lång tid att uppnå. Undertecknad skulle nog ha större respekt för hamburgerkedjan än vad han har idag. 4

5 Kulturföretag Att sublimera kan betyda att föra över från fast form till gasform. Vanliga kommersiella företag skulle kunna symbolisera fasta och kulturföretag gasformiga eller flyktiga. Pierre Guillet de Monthoux tar i sin bok Det sublimas konstnärliga ledning bl.a. upp konstens kraft samt det sublima med konstföretag: Att det finns en kraft i dessa företag som inte går att direkt mäta eller vid första anblicken förstå, samt att företagen är sublima för de människor som berörs av dom. Enligt Monthoux fungerar dessa eftersom vanliga företag får svårt att fungera i kulturvärlden med sina logiska planer i kombination med konkurrensmarknader. Hur kombinerar man då ett sublimt företag med de torra organisatoriska åtgärder som vi ofta tror behövs för företagande överhuvudtaget om det nu behövs? I förordet till Kulturtidskriften 2000, vilken är en katalog som samlar alla svenska kulturtidskrifter, står följande: Tidskrifternas problem är att hitta läsarna och läsarnas problem att hitta sin tidskrift, och i det sammanhanget kan inte bara katalogen utan även biblioteken göra god tjänst som förmedlare av kunskap och insikt. Varför ska ovanstående vara ett problem överhuvudtaget? Har tidskriften skapats innan läsarna fanns? Förmodligen, och det är bra och ärligt! Rent kommersiellt är det förstås vansinne att först skapa en produkt och sedan hoppas på att kunderna finns. Ganska larvigt att ens fundera på, men endast om vi utgår ifrån det traditionella sättet att värdera företag på nämligen genom det ekonomiska resultatet i första hand och det innehållsmässiga i andra hand. Här kommer just komplexiteten med kulturföretagande in: Man kanske har startat sin verksamhet av helt andra skäl än varför man startar traditionella företag. Det är inte möjligheten till att bli rik eller ekonomiskt oberoende för resten av livet som är det avgörande, utan istället chansen att få göra viktiga saker eller kanske rent av en samhällsangelägenhet. Man kan tycka vad man vill om detta men jag utgår ifrån att kulturarbete har ett högre, nästan andligt, värde jämfört med andra företag. Det finns förstås goda entreprenörer inom t ex IT-branschen vilka påstått sig drivas av annat än pengar och det tror jag stämmer, men skillnaden är att dessa redan från början räknar med att snabbt expandera, växa och erövra större marknader likt moderna Djingis Khaner fast utan tyranni. Kulturföretagare vill förstås också växa men det är inte ett från början uttalat mål eftersom man känner till komplexiteten inom kulturvärlden och därför inte kan sia om framtiden vilket övriga företag, bostadsrättsinnehavare, aktiespekulanter m fl säger sig kunna. Justin O`Connor talar i sin avhandling om kulturindustrin, Culture Industries, om att det inte går att skapa geografiska kulturcentrum var som helst. Dessa kulturplatser poppar upp, sprungna ur konstkvarter, misär, ockuperade bostadsområden they grow from the dirt. Därför skulle man kunna säga att kulturvärlden är svår att förena med strikta regler eller profetior om vad som komma skall. En annan avhandling har gjorts av Mats Engwall, Jakten på det effektiva projektet, där han beskriver en typ av projekt som skulle kunna passa bra in på kulturvärlden repetitiva projekt. Detta innebär att varken objektet eller genomförandeprocessen är standardiserad i exempelvis en teaterföreställning. Kulturarbete har ju ofta denna extra variabel vilken saknas i andra företags arbeten. 5

6 Jesper Blomberg tar i boken Myter om projekt upp det faktum att kulturprojekt ofta har absoluta deadlines teaterförställningen eller festivalen har väntande besökare och kan sällan eller aldrig skjutas upp. Detta gäller förstås andra företag också och därför blir det extra intressant att det av tiden hårt styrda kulturprojektet hamnar i det torra landskapet som heter styrning. Styrning i sig kan ju vara positivt för dom som berörs av projektet men det kan ju också kännas mindre kreativt än öppet. Kanske behöver kulturprojekt, oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. En annan del av kulturföretagande som man måste räkna med för att kunna förstå komplexiteten är den osäkerhet i verksamheten som ofta infinner sig både ekonomiskt och arbetsmässigt. Den operationella osäkerheten, påverkan av det kända och effektiva i ett projekt, bör vara hög i början och successivt minska. Den kontextuella osäkerheten, påverkan av resultatet och hur värdet av det utvärderas, är oerhört viktigt för kulturarbetaren eftersom han eller hon här får ett tydligt mätbart redskap för vad man faktiskt har åstadkommit. Detta tas mer utförligt upp i Sören Christensens och Kristian Kreiners bok Att leda och lära i en ofullkomlig värld. Kulturarbetare Vem är kulturarbetare? Alla som håller på med kultur? Människor som inte vill tjäna pengar? Människor som är nöjda med vad de gör just för att de får hålla på med det dom vill? De som har ett slags medvetande om sin tillvaro och på så sätt uppnår livskvalitet? Skatteförvaltningen har en teknisk definition som handlar om att man ska ägna sig åt konstnärligt arbete och då som fri konstnär. Det finns alltså en slags förståelse för att kulturföretagande sällan är löpande transaktioner varje månad med jämna intäkter. Björn Lundén radar i sin bok Kulturarbetarboken upp ett trettiotal olika yrken (artister, tonsättare, översättare m fl) som en definition. När jag talat med människor som sällan kommer i kontakt med kulturvärlden är bilden ofta schablonartad: Dåligt med pengar, arbetar med introverta och navelskådande projekt, går på billiga krogar och dricker billigt rödvin och överutnyttjar a-kassan. Som tillägg till Lundéns definition skulle man kunna hävda att kulturarbetare vill men sällan vågar vara företagare fast ändå ekonomisk i sitt kulturutövande. Lönesättningen inom kulturbranschen är på tok för låg, åtminstone om man ser till den utbildningsnivå många kulturarbetare har, och ingen verkar vilja eller våga gå i bräschen för att åtminstone lönemässigt få upp statusen på yrket. Och finns det något starkt fackförbund som för kulturarbetarens talan? Jag vill försöka förstå varför det verkar vara så svårt att förena konsten och kulturen med det ekonomiska företagandet och varför statusen på yrket endast verkar finna förståelse i de egna leden. Inom projektledningslitteraturen talar man sällan medvetet om komplexiteten med kulturprojekt; kort nämner man istället kulturarbetarens ovanliga värld. I boken Projektverkare av Carina Lindberg och Peter Rundkvist beskriver man kulturarbetaren som verkar på toppen av Maslows 6

7 behovstrappa. Projektledaren anses i allmänhet även behöva social kompetens i bagaget. Att som projektledare våga släppa taget är något som tas upp i boken Projektledaren (Wendy Briner, Michael Geddes & Colin Hastings) och detta skulle kunna överföras på kulturarbetare vilka ger sig in i ett område som kanske är rent affärsmässigt. Att släppa bokföring och revisionsbiten till en revisor är inte så märkvärdigt men vågar man släppa andra bitar? Prestigen kan här vara av avgörande betydelse för ett lyckat kulturarbete. Jag tror vidare att språket inom företagsvärlden inte faller sig särskilt naturligt för alla och om man känner att det inte passar in så kan man ju välja dessa synonymer istället: Företag verksamhet. Marknadspriser rimliga priser för oss och våra kunder. Att erbjuda en tjänst att hjälpa kulturarbetare. Att skriva en offert att erbjuda det man kan. Anbudsbegäran fråga efter ett förslag och samtidigt ta in notan. Att skicka en faktura att skicka en nota. Nätverkstan Det kulturföretag som jag studerat närmare är Nätverkstan: Mitt uppdrag för NV är att komma med förslag på nya tjänster som kan säljas, nya sätt att sälja befintliga tjänster på samt förslag på marknadsföringsåtgärder där dessa behövs. Inte så märkvärdigt egentligen när det gäller att försöka utarbeta kommersiella förslag åt ett företag. Anledningen till att jag tar upp mitt eget citat från den projektplan jag skrev inför arbetet med själva marknadsföringsplanen för Nätverkstan är att det redan här infinner sig en helt ny variabel vilken man aldrig eller sällan behöver ta med i beräkningen när det gäller traditionella, kommersiella företag. Variabeln skulle man kunna kalla för: Att våga ta betalt utan att känna skuld. När jag under våren arbetat med att ta fram marknadsplanen åt Nätverkstan har jag fått värdefull insyn i ett företag med ambitioner att både vara stöd åt kulturarbetare och samtidigt verka som ett tjänsteföretag inom kultursektorn. Min inställning till företaget var från början ganska kritisk vad gäller själva företagandet och gott i förhållande till vad man vill åstadkomma. Bland det första jag gjorde var att sätta mig in i den verksamhetsplan man skrev 1999 och som inte reviderats sedan dess. Det slog mig att målen med verksamheten i stort var väldigt tydliga, ambitiösa och ödmjuka. Tydliga därför att det fanns ett övergripande fokus att verka inom en sektor man visste inte var direkt ekonomiskt lukrativ och samtidigt eftersatt. Ambitiösa genom viljan att växa och bli duktigare inom sektorn i kombination med viljan att eventuellt förnya sig i takt med framtidens förändringar. Slutligen var de uppsatta målen ödmjuka därför att man höll det för troligt att det skulle vara svårt att uppnå allt det man önskade eftersom erfarenhet saknades. Det senare underströks med att man var beredd på att i framtiden ta in ytterligare kompetens som kanske saknades. Men hur ska man förhålla sig till det faktum att det företag man ska genomlysa inte riktigt vet eller är oense om vad man egentligen håller 7

8 på med något som framkom under intervjuerna jag gjort med anställda och med varierande svar till följd. Identiteten är vidare inte särskilt homogen. En del personer känner sig mer knutna till NV än andra. Vissa personer kan ganska direkt svara på vad företagets verksamhet är, andra blir luddigare, försiktigare. Detta kan vara ett exempel på hur svårt det kan vara att direkt beskriva ett kulturföretags verksamhet i jämförelse med andra företag. Nedan kommer en sammanställning av några intervjuer jag gjort på Nätverkstan. Svaren kan grovt ses som en hybrid av alla anställda: - Hur viktigt är det med vilka man samarbetar med? Det tas för självklart vilka som är samarbetspartners utan att samarbetspartnern upplever detsamma. - Kan vem som helst vara kund? I princip men ändå inte - Vill man att vem som helst är kund? Nja Man har haft livliga diskussioner huruvida Kött-Larsson [vem som helst] ska kunna vara kund hos Nätverkstan och det råder än idag delade meningar om detta. - Balansen mellan bidrag och kommersiella intäkter? Det finns en förståelse för att vissa delar fortsättningsvis måste vara bidragsfinansierade och att verksamheten är en demokratisk angelägenhet. Man har ingen åtskillnadsstrategi dock. - Vågar man sig in på marknaden? Ja, men man förstår sig inte på att man då måste öka servicenivån avsevärt eftersom man då uttalar att man är ett kommersiellt företag. Framkomst Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. Citatet ovan säger en hel del om vad det innebär att ha ett kulturföretag rent känslomässigt om man nu anser att man har ett företag vill säga. Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild, nämnde detta när jag intervjuade henne om kulturföretagande. Jag har kommit fram till följande när det gäller kulturföretagande och tror att medvetenheten om komplexiteten kanske kan bidra till en ökad förståelse för alla inblandade: Drivkraften inom kulturbranschen är inte i första hand ekonomiskt betingad utan ligger i viljan att göra något man brinner för, anser är viktigt för både sig själv och andra eller helt enkelt tycker är roligt fritt från ekonomiska tankar. Marknadskrafterna drar hela samhället mot det kapitalistiska tänkandet där efterfrågan styr utbudet samt skapar efterfrågan på virtuella tjänster eller produkter vilket är tvärtemot den drivkraft som finns inom kulturindustrin. 8

9 Det är naivt att tro att man kan verka inom ovan nämnda område endast genom att existera som kulturföretag eller kulturarbetare utan att åtminstone plocka ut de bitar inom marknaden som är användbara redskap för att uppnå den tillvaro man så starkt eftersträvar. Företagsvärlden och kulturvärlden behöver skapa kanaler mellan varandra för att öka förståelsen för varandras problem, för att sedan börja närma sig varandra på lika villkor. Kulturprojekt behöver oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. Kulturarbetare har inget emot att tjäna pengar och tycker heller inte att det är fult men vill göra det på ett försvarbart sätt inom kulturbranschen. Alltså: Det är svårt att förena kultur och konst med rent företagande men det är heller inte något jag tror man ska hålla isär eftersom man då bara gör det enkelt för sig. Hela kulturvärlden verkar (med rätta!) tycka att för lite stöd ges åt branschen, men är man beredd att fortsätta på den gamla, ofta ifrågasatta, vägen där bidrag ges utifrån subjektiva bedömningar från andra? Jag efterlyser att man istället ser över de möjligheter som finns genom att utnyttja det faktum att man verkar inom ett unikt område med hög kompetens. Och att man dessutom vågar formulera detta för sig själv och andra. Slutkommentar Varför är det så svårt att ta betalt av likasinnade jämfört med att betala för en produkt eller en tjänst som t ex överpris på en krog? Arbetar man i kulturbranschen är det troligt att man som alla andra nyttjar samhällets olika tjänster genom att betala för dessa. Man betalar 39 kr för en öl på krogen, 69 kr för en bit mat på samma krog, 150 kr för en teaterföreställning, 450 kr för biljetterna på Göteborgs Filmfestival, 599 kr för ett par skor, kr för en uppsättning festkläder, kr för en flygbiljett till New York osv. Vad är egentligen det unika med att ta betalt för en företagstjänst inom kulturbranschen i jämförelse med övriga branscher? Om man exempelvis är låtskrivare så finns det, som jag ser det, två grundläggande hållningar. Den ena är att i första hand skriva musik för att man vill göra det, tycker att det är stimulerande och/eller att man vill nå andra människor av olika anledningar. Man kan i andra hand generera intäkter från sin musik. Den andra vägen är att i första hand tjäna pengar på musiken. I andra hand använder man anledningarna ovan som en slags efterkonstruktion för att rättfärdiga intäkterna från sitt musikskrivande. Vilken väg är då mest ärlig eller mest moralisk? Om man skriver sin musik av de anledningar som angavs först finns det väl inget hinder för att man åtminstone efteråt, skiljt från den kreativa musikskrivarprocessen, är ekonomisk? Vilka fler hinder än sina egna begränsningar finns det egentligen när det gäller att bevara kärnan i det man håller på med samtidigt som det eventuella överskottet skulle kunna skapa ännu fler och lustfyllda, kreativa processer? 9

10 förstå: Om vi applicerar detta resonemang på kulturföretagande kanske komplexiteten blir lättare att - Det är rent känslomässigt svårt att försvara de priser man har i sitt kulturföretag när man redan från början har mindre ekonomiskt bärkraftiga personer som kunder. - Det är förstås lika svårt att våga sälja in en tjänst, trots att den är välbehövlig för kulturarbetare, utan att känna att man kränger på någon onödiga lösningar. Man kanske har alltför lätt att sätta sig in i den andres situation. - Det är svårt att försöka rekommendera sina egna tjänster när man inte från början tror på dom eftersom man tar betalt för det man levererar. - Det svåraste kanske är att just våga vara ett företag när man har ett företag snarare än om man inte hade ett? 10

11 Källförteckning: - - Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. sagt av Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild när jag intervjuade henne i mars Blomberg, Jesper: Myter om projekt (Göteborg, Nerenius & Santérus Förlag, 1998, 2:atryckningen) ISBN: Briner, Wendy, Geddes, Michael & Hastings, Colin: Projektledaren (Stockholm, SvenskaFörlaget, 1991) ISBN: X - Christensen, Sören & Kreiner, Kristian: Projektledning - Att leda och lära i en ofullkomlig värld (Lund, Academia Adacta, 1997, upplaga 1:2) ISBN: Culture Industries, Justin O`Connor - Dagens Industri, artikel från 99 - Engwall, Mats: Jakten på det effektiva projektet (Stockholm, 1995) ISBN: Kulturtidskriften 2002, - Lindberg, Carina och Rundkvist, Peter: Projektverkare, Att leva och arbeta med förändring (Smedjebacken, Bokförlaget Korpen, 1999) ISBN: Lundèn, Björn: Kulturarbetarboken (Uddevalla, Björn Lundén Information AB, 1997, fjärde upplagan) ISBN: de Montoux, Pierre Guilet, Det sublimas konstnärliga ledning () ISBN: 11

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning skapar möjligheter för studenter att engagera sig inom diverse projekt, internt för aktiva samt externt för medlemmar, och bidrar till personlig utveckling genom

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser.

Vår uppfattning i dessa frågor baserar vi bl.a. på Handels avhandling gällande behovet av portal samt IT kommissionens slutsatser. Öppet brev till BIKs styrelse BIK startades en gång för att representera och tillvarata medlemsföreningarnas intressen. Den entreprenörsanda och föregångarmentalitet som skapade BIK är berömvärd och utan

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra

Läs mer

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen.

Fåglarnas Färd. - Att ha flyktingar i Västra Götalandsregion, som medverkande och välja ut 3-4 personer i projektet från målgruppen. Fåglarnas Färd Konstnärlig ledare: Talat Samawi Grupp: International Akito Company Mål: Den här ansökan från International Akito Company i Västra Götalandsregion, som heter "Fåglarnas Färd" och avser genom

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Funderingar kring konsultjobb Postad av William - 27 apr :47

Funderingar kring konsultjobb Postad av William - 27 apr :47 Funderingar kring konsultjobb Postad av William - 27 apr 2015 16:47 Hej! Vill först och främst säga att detta är mina vilda funderingar och är intresserad av input och jag är beredd på att bli idiotförklarad

Läs mer

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror

Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Den blå kärnan En professionell grund att stå på vid konflikter och faror Alltid den blå kärnans sex steg Den blå kärnan handlar om att tänka och handla polismässigt i konfliktsituationer och farofyllda

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

HUVUDSPONSORER GALALEVERANTÖRER / SPONSORER. tjustgalan riktar sig till: tid: plats: transporter: omfattning: kostnad: betalning: anmälan: avbokning:

HUVUDSPONSORER GALALEVERANTÖRER / SPONSORER. tjustgalan riktar sig till: tid: plats: transporter: omfattning: kostnad: betalning: anmälan: avbokning: tjustgalan riktar sig till: Samtliga företrädare för näringslivet i Tjust. HUVUDSPONSORER tid: 26 september 2015, kl. 17.00 02.00. plats: Arenan, Västervik Resort, Västervik. transporter: Bussar avgår

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3 PETTER ASP Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik 2002-03 NR 3 732 DEBATT Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik Peter Borgström och Samuel Cavallin har i en lång debattartikel

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Försäljning av konsulttjänster till offentlig sektor

Försäljning av konsulttjänster till offentlig sektor Försäljning av konsulttjänster till offentlig sektor Upphandling 24, onsdag 7 november 2012 www.magnusjosephson.se 1 Magnus Josephson Sammanhang för alla konsulttjänster gäller att Majoriteten av kunder

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor GULLSPÅNGS KOMMUN - DÄR KOMMUNEN OCH FÖRENINGSLIVET SKAPAR KULTUR TILLSAMMANS FÖR ATT ÖKA TILLVÄXTEN PROJEKTPLAN

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad

Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have. any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad To Need or not to Need Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä We no longer have any desire for design that is driven by need (Van der Velden, 2006) Vad betyder behov? Vad är skillnaden

Läs mer

Motionär: Förbundsstyrelsen

Motionär: Förbundsstyrelsen Motionär: Förbundsstyrelsen Verksamhetsplanens syfte är att formulera vad Ung Media ska göra under kommande verksamhetsår och på så sätt definiera förbundsstyrelsens uppdrag så att de jobbar mot mål som

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer