Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag.
|
|
- Britt Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. - Annika R Persson - En rapport om att våga vara företagare i kultursektorn.
2 Innehåll: Förord 3 Inledning 4 Kulturföretagande 5 Kulturarbetare 6 Nätverkstan 7 Framkomst 8 Slutkommentar 9 Källförteckning..11 2
3 Förord Syftet med denna rapport är att försöka beskriva komplexiteten med att förena kulturarbete med företagande. Rapporten är sprungen ur ett uppdrag jag gjort för Nätverkstan Kultur i Väst som innefattat att ta fram en marknadsplan för företaget. Arbetet har pågått under tre månader 2002 (februari, mars och april). Själva marknadsplanen är i skrivande stund så gått som klar och ska redovisas för Nätverkstans styrelse under maj månad. Jag kommer inte i denna rapport att ta upp marknadsplanen i sig eftersom det är ett internt dokument som eventuellt kommer att användas längre fram, utan istället reflektera över kulturföretagande i allmänhet. Under samma period har ett flertal av studenterna i min klass på Kulturverkstan arbetat med liknande problematik som jag och jag hänvisar till dessa rapporter som komplement till min egen. Jag har arbetat heltid under ca 3 månader med själva examensarbetet (marknadsplanen). Denna rapport har skrivits ned för att sedan justerats efter diverse opponeringar från andra. Jag har utgått ifrån olika diskussioner vi haft på Kulturverkstan. Litteraturen jag läst har handlat om kulturföretagande och projektledning. Vidare har de intervjuer jag gjort med anställda på Nätverkstan, dess kunder samt övriga personer både i och utanför kulturvärlden, bidragit till rapporten. Arbetet med marknadsplanen har givit mig insikt i själva kulturföretagandet. 3
4 Inledning I en artikel i Dagens Industri från - 91 beskriver man ironiskt kulturbranschen i Sverige som AB Kultur Sverige. Företaget har en försäljning på lite drygt 50 miljarder kronor där 13 miljarder består av offentliga bidrag. Närmare är anställda i AB Kultur Sverige och kundkretsen är större delen av svenska folket. Ledningen anses svag, särskilt vad gäller marknadsföringen, och lönsamheten troligen usel. Ironin i artikeln är förstås inte riktad mot kulturen i sig utan mot det faktum att kulturen är förbisedd på många sätt särskilt förståelsen för kulturföretagandets svårigheter. Rent politiskt finns det i vårt land idag två falanger, grovt räknat, där den ena anser att efterfrågan ska styra kulturutbudet ( Ge folk vad dom vill ha! ) och den andra förespråkar mångfald med hjälp av staten som garant. Om man låter efterfrågan styra kulturutbudet är det troligt att den s.k. evenemangskulturen och de konstarter som bäst marknadsförs blir det som erbjuds. Smalare konst och kultur kommer att finnas men vara ekonomiskt mindre bärkraftigt i kombination med mindre resurser, varför glappet mellan det folkliga och svåråtkomliga blir ännu större och människor kommer att få ännu mindre förståelse för varandras intressen inom kulturen. Låter man endast staten stimulera all form av konst och bedöma vad som ska ges bidrag till, kommer det fortsättningsvis att ifrågasättas vad som stimuleras genom bidrag och varför bidragen ges. Möten kommer fortsatt att sällan komma till stånd mellan de som av olika anledningar föredrar det svåra och de som av olika anledningar föredrar det lätta. Min frågeställning är varför kultur och företagande är så svårt att förena samt hur man skulle kunna förena kulturbranschen och dess komplexa förutsättningar med näringslivets ekonomiska tänkande. Vad som sällan diskuteras fullt ut men som tas upp då och då i olika tidningsartiklar är vad som händer om kulturen och näringslivet möts på ett naturligt sätt på lika villkor. Jag var på ett arrangemang på Cirkus i Stockholm i februari i år där ett seminarium anordnades med temat sponsring av kultur. Om man med opera och museum menar finkultur så kan man säga att det var den som var representerad på seminariet, vilket inte är särskilt märkvärdigt i sig eftersom dessa kulturvärldar haft ett samarbete med näringslivet tidigare. Vad som däremot skulle kunna vara märkvärdigt är om näringslivet vågade sponsra kulturen förbehållningslöst genom att inte behöva ha något tillbaka. Detta kan tyckas naivt men tänk vad som skulle kunna hända om det framkom, muntligen, på en offentlig plats, att världens mest kända hamburgerkedja ett år tidigare stöttat ett ungdomsprojekt Veganteatern! Goodwill är ofta underskattat eftersom det tar lång tid att uppnå. Undertecknad skulle nog ha större respekt för hamburgerkedjan än vad han har idag. 4
5 Kulturföretag Att sublimera kan betyda att föra över från fast form till gasform. Vanliga kommersiella företag skulle kunna symbolisera fasta och kulturföretag gasformiga eller flyktiga. Pierre Guillet de Monthoux tar i sin bok Det sublimas konstnärliga ledning bl.a. upp konstens kraft samt det sublima med konstföretag: Att det finns en kraft i dessa företag som inte går att direkt mäta eller vid första anblicken förstå, samt att företagen är sublima för de människor som berörs av dom. Enligt Monthoux fungerar dessa eftersom vanliga företag får svårt att fungera i kulturvärlden med sina logiska planer i kombination med konkurrensmarknader. Hur kombinerar man då ett sublimt företag med de torra organisatoriska åtgärder som vi ofta tror behövs för företagande överhuvudtaget om det nu behövs? I förordet till Kulturtidskriften 2000, vilken är en katalog som samlar alla svenska kulturtidskrifter, står följande: Tidskrifternas problem är att hitta läsarna och läsarnas problem att hitta sin tidskrift, och i det sammanhanget kan inte bara katalogen utan även biblioteken göra god tjänst som förmedlare av kunskap och insikt. Varför ska ovanstående vara ett problem överhuvudtaget? Har tidskriften skapats innan läsarna fanns? Förmodligen, och det är bra och ärligt! Rent kommersiellt är det förstås vansinne att först skapa en produkt och sedan hoppas på att kunderna finns. Ganska larvigt att ens fundera på, men endast om vi utgår ifrån det traditionella sättet att värdera företag på nämligen genom det ekonomiska resultatet i första hand och det innehållsmässiga i andra hand. Här kommer just komplexiteten med kulturföretagande in: Man kanske har startat sin verksamhet av helt andra skäl än varför man startar traditionella företag. Det är inte möjligheten till att bli rik eller ekonomiskt oberoende för resten av livet som är det avgörande, utan istället chansen att få göra viktiga saker eller kanske rent av en samhällsangelägenhet. Man kan tycka vad man vill om detta men jag utgår ifrån att kulturarbete har ett högre, nästan andligt, värde jämfört med andra företag. Det finns förstås goda entreprenörer inom t ex IT-branschen vilka påstått sig drivas av annat än pengar och det tror jag stämmer, men skillnaden är att dessa redan från början räknar med att snabbt expandera, växa och erövra större marknader likt moderna Djingis Khaner fast utan tyranni. Kulturföretagare vill förstås också växa men det är inte ett från början uttalat mål eftersom man känner till komplexiteten inom kulturvärlden och därför inte kan sia om framtiden vilket övriga företag, bostadsrättsinnehavare, aktiespekulanter m fl säger sig kunna. Justin O`Connor talar i sin avhandling om kulturindustrin, Culture Industries, om att det inte går att skapa geografiska kulturcentrum var som helst. Dessa kulturplatser poppar upp, sprungna ur konstkvarter, misär, ockuperade bostadsområden they grow from the dirt. Därför skulle man kunna säga att kulturvärlden är svår att förena med strikta regler eller profetior om vad som komma skall. En annan avhandling har gjorts av Mats Engwall, Jakten på det effektiva projektet, där han beskriver en typ av projekt som skulle kunna passa bra in på kulturvärlden repetitiva projekt. Detta innebär att varken objektet eller genomförandeprocessen är standardiserad i exempelvis en teaterföreställning. Kulturarbete har ju ofta denna extra variabel vilken saknas i andra företags arbeten. 5
6 Jesper Blomberg tar i boken Myter om projekt upp det faktum att kulturprojekt ofta har absoluta deadlines teaterförställningen eller festivalen har väntande besökare och kan sällan eller aldrig skjutas upp. Detta gäller förstås andra företag också och därför blir det extra intressant att det av tiden hårt styrda kulturprojektet hamnar i det torra landskapet som heter styrning. Styrning i sig kan ju vara positivt för dom som berörs av projektet men det kan ju också kännas mindre kreativt än öppet. Kanske behöver kulturprojekt, oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. En annan del av kulturföretagande som man måste räkna med för att kunna förstå komplexiteten är den osäkerhet i verksamheten som ofta infinner sig både ekonomiskt och arbetsmässigt. Den operationella osäkerheten, påverkan av det kända och effektiva i ett projekt, bör vara hög i början och successivt minska. Den kontextuella osäkerheten, påverkan av resultatet och hur värdet av det utvärderas, är oerhört viktigt för kulturarbetaren eftersom han eller hon här får ett tydligt mätbart redskap för vad man faktiskt har åstadkommit. Detta tas mer utförligt upp i Sören Christensens och Kristian Kreiners bok Att leda och lära i en ofullkomlig värld. Kulturarbetare Vem är kulturarbetare? Alla som håller på med kultur? Människor som inte vill tjäna pengar? Människor som är nöjda med vad de gör just för att de får hålla på med det dom vill? De som har ett slags medvetande om sin tillvaro och på så sätt uppnår livskvalitet? Skatteförvaltningen har en teknisk definition som handlar om att man ska ägna sig åt konstnärligt arbete och då som fri konstnär. Det finns alltså en slags förståelse för att kulturföretagande sällan är löpande transaktioner varje månad med jämna intäkter. Björn Lundén radar i sin bok Kulturarbetarboken upp ett trettiotal olika yrken (artister, tonsättare, översättare m fl) som en definition. När jag talat med människor som sällan kommer i kontakt med kulturvärlden är bilden ofta schablonartad: Dåligt med pengar, arbetar med introverta och navelskådande projekt, går på billiga krogar och dricker billigt rödvin och överutnyttjar a-kassan. Som tillägg till Lundéns definition skulle man kunna hävda att kulturarbetare vill men sällan vågar vara företagare fast ändå ekonomisk i sitt kulturutövande. Lönesättningen inom kulturbranschen är på tok för låg, åtminstone om man ser till den utbildningsnivå många kulturarbetare har, och ingen verkar vilja eller våga gå i bräschen för att åtminstone lönemässigt få upp statusen på yrket. Och finns det något starkt fackförbund som för kulturarbetarens talan? Jag vill försöka förstå varför det verkar vara så svårt att förena konsten och kulturen med det ekonomiska företagandet och varför statusen på yrket endast verkar finna förståelse i de egna leden. Inom projektledningslitteraturen talar man sällan medvetet om komplexiteten med kulturprojekt; kort nämner man istället kulturarbetarens ovanliga värld. I boken Projektverkare av Carina Lindberg och Peter Rundkvist beskriver man kulturarbetaren som verkar på toppen av Maslows 6
7 behovstrappa. Projektledaren anses i allmänhet även behöva social kompetens i bagaget. Att som projektledare våga släppa taget är något som tas upp i boken Projektledaren (Wendy Briner, Michael Geddes & Colin Hastings) och detta skulle kunna överföras på kulturarbetare vilka ger sig in i ett område som kanske är rent affärsmässigt. Att släppa bokföring och revisionsbiten till en revisor är inte så märkvärdigt men vågar man släppa andra bitar? Prestigen kan här vara av avgörande betydelse för ett lyckat kulturarbete. Jag tror vidare att språket inom företagsvärlden inte faller sig särskilt naturligt för alla och om man känner att det inte passar in så kan man ju välja dessa synonymer istället: Företag verksamhet. Marknadspriser rimliga priser för oss och våra kunder. Att erbjuda en tjänst att hjälpa kulturarbetare. Att skriva en offert att erbjuda det man kan. Anbudsbegäran fråga efter ett förslag och samtidigt ta in notan. Att skicka en faktura att skicka en nota. Nätverkstan Det kulturföretag som jag studerat närmare är Nätverkstan: Mitt uppdrag för NV är att komma med förslag på nya tjänster som kan säljas, nya sätt att sälja befintliga tjänster på samt förslag på marknadsföringsåtgärder där dessa behövs. Inte så märkvärdigt egentligen när det gäller att försöka utarbeta kommersiella förslag åt ett företag. Anledningen till att jag tar upp mitt eget citat från den projektplan jag skrev inför arbetet med själva marknadsföringsplanen för Nätverkstan är att det redan här infinner sig en helt ny variabel vilken man aldrig eller sällan behöver ta med i beräkningen när det gäller traditionella, kommersiella företag. Variabeln skulle man kunna kalla för: Att våga ta betalt utan att känna skuld. När jag under våren arbetat med att ta fram marknadsplanen åt Nätverkstan har jag fått värdefull insyn i ett företag med ambitioner att både vara stöd åt kulturarbetare och samtidigt verka som ett tjänsteföretag inom kultursektorn. Min inställning till företaget var från början ganska kritisk vad gäller själva företagandet och gott i förhållande till vad man vill åstadkomma. Bland det första jag gjorde var att sätta mig in i den verksamhetsplan man skrev 1999 och som inte reviderats sedan dess. Det slog mig att målen med verksamheten i stort var väldigt tydliga, ambitiösa och ödmjuka. Tydliga därför att det fanns ett övergripande fokus att verka inom en sektor man visste inte var direkt ekonomiskt lukrativ och samtidigt eftersatt. Ambitiösa genom viljan att växa och bli duktigare inom sektorn i kombination med viljan att eventuellt förnya sig i takt med framtidens förändringar. Slutligen var de uppsatta målen ödmjuka därför att man höll det för troligt att det skulle vara svårt att uppnå allt det man önskade eftersom erfarenhet saknades. Det senare underströks med att man var beredd på att i framtiden ta in ytterligare kompetens som kanske saknades. Men hur ska man förhålla sig till det faktum att det företag man ska genomlysa inte riktigt vet eller är oense om vad man egentligen håller 7
8 på med något som framkom under intervjuerna jag gjort med anställda och med varierande svar till följd. Identiteten är vidare inte särskilt homogen. En del personer känner sig mer knutna till NV än andra. Vissa personer kan ganska direkt svara på vad företagets verksamhet är, andra blir luddigare, försiktigare. Detta kan vara ett exempel på hur svårt det kan vara att direkt beskriva ett kulturföretags verksamhet i jämförelse med andra företag. Nedan kommer en sammanställning av några intervjuer jag gjort på Nätverkstan. Svaren kan grovt ses som en hybrid av alla anställda: - Hur viktigt är det med vilka man samarbetar med? Det tas för självklart vilka som är samarbetspartners utan att samarbetspartnern upplever detsamma. - Kan vem som helst vara kund? I princip men ändå inte - Vill man att vem som helst är kund? Nja Man har haft livliga diskussioner huruvida Kött-Larsson [vem som helst] ska kunna vara kund hos Nätverkstan och det råder än idag delade meningar om detta. - Balansen mellan bidrag och kommersiella intäkter? Det finns en förståelse för att vissa delar fortsättningsvis måste vara bidragsfinansierade och att verksamheten är en demokratisk angelägenhet. Man har ingen åtskillnadsstrategi dock. - Vågar man sig in på marknaden? Ja, men man förstår sig inte på att man då måste öka servicenivån avsevärt eftersom man då uttalar att man är ett kommersiellt företag. Framkomst Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. Citatet ovan säger en hel del om vad det innebär att ha ett kulturföretag rent känslomässigt om man nu anser att man har ett företag vill säga. Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild, nämnde detta när jag intervjuade henne om kulturföretagande. Jag har kommit fram till följande när det gäller kulturföretagande och tror att medvetenheten om komplexiteten kanske kan bidra till en ökad förståelse för alla inblandade: Drivkraften inom kulturbranschen är inte i första hand ekonomiskt betingad utan ligger i viljan att göra något man brinner för, anser är viktigt för både sig själv och andra eller helt enkelt tycker är roligt fritt från ekonomiska tankar. Marknadskrafterna drar hela samhället mot det kapitalistiska tänkandet där efterfrågan styr utbudet samt skapar efterfrågan på virtuella tjänster eller produkter vilket är tvärtemot den drivkraft som finns inom kulturindustrin. 8
9 Det är naivt att tro att man kan verka inom ovan nämnda område endast genom att existera som kulturföretag eller kulturarbetare utan att åtminstone plocka ut de bitar inom marknaden som är användbara redskap för att uppnå den tillvaro man så starkt eftersträvar. Företagsvärlden och kulturvärlden behöver skapa kanaler mellan varandra för att öka förståelsen för varandras problem, för att sedan börja närma sig varandra på lika villkor. Kulturprojekt behöver oavsett om de är fristående eller ingår som en del i ett kulturföretag, en yttre styrd organisation vilken inte påverkar det konstnärliga utan istället underlättar det konstnärliga och kreativa arbetet. Kulturarbetare har inget emot att tjäna pengar och tycker heller inte att det är fult men vill göra det på ett försvarbart sätt inom kulturbranschen. Alltså: Det är svårt att förena kultur och konst med rent företagande men det är heller inte något jag tror man ska hålla isär eftersom man då bara gör det enkelt för sig. Hela kulturvärlden verkar (med rätta!) tycka att för lite stöd ges åt branschen, men är man beredd att fortsätta på den gamla, ofta ifrågasatta, vägen där bidrag ges utifrån subjektiva bedömningar från andra? Jag efterlyser att man istället ser över de möjligheter som finns genom att utnyttja det faktum att man verkar inom ett unikt område med hög kompetens. Och att man dessutom vågar formulera detta för sig själv och andra. Slutkommentar Varför är det så svårt att ta betalt av likasinnade jämfört med att betala för en produkt eller en tjänst som t ex överpris på en krog? Arbetar man i kulturbranschen är det troligt att man som alla andra nyttjar samhällets olika tjänster genom att betala för dessa. Man betalar 39 kr för en öl på krogen, 69 kr för en bit mat på samma krog, 150 kr för en teaterföreställning, 450 kr för biljetterna på Göteborgs Filmfestival, 599 kr för ett par skor, kr för en uppsättning festkläder, kr för en flygbiljett till New York osv. Vad är egentligen det unika med att ta betalt för en företagstjänst inom kulturbranschen i jämförelse med övriga branscher? Om man exempelvis är låtskrivare så finns det, som jag ser det, två grundläggande hållningar. Den ena är att i första hand skriva musik för att man vill göra det, tycker att det är stimulerande och/eller att man vill nå andra människor av olika anledningar. Man kan i andra hand generera intäkter från sin musik. Den andra vägen är att i första hand tjäna pengar på musiken. I andra hand använder man anledningarna ovan som en slags efterkonstruktion för att rättfärdiga intäkterna från sitt musikskrivande. Vilken väg är då mest ärlig eller mest moralisk? Om man skriver sin musik av de anledningar som angavs först finns det väl inget hinder för att man åtminstone efteråt, skiljt från den kreativa musikskrivarprocessen, är ekonomisk? Vilka fler hinder än sina egna begränsningar finns det egentligen när det gäller att bevara kärnan i det man håller på med samtidigt som det eventuella överskottet skulle kunna skapa ännu fler och lustfyllda, kreativa processer? 9
10 förstå: Om vi applicerar detta resonemang på kulturföretagande kanske komplexiteten blir lättare att - Det är rent känslomässigt svårt att försvara de priser man har i sitt kulturföretag när man redan från början har mindre ekonomiskt bärkraftiga personer som kunder. - Det är förstås lika svårt att våga sälja in en tjänst, trots att den är välbehövlig för kulturarbetare, utan att känna att man kränger på någon onödiga lösningar. Man kanske har alltför lätt att sätta sig in i den andres situation. - Det är svårt att försöka rekommendera sina egna tjänster när man inte från början tror på dom eftersom man tar betalt för det man levererar. - Det svåraste kanske är att just våga vara ett företag när man har ett företag snarare än om man inte hade ett? 10
11 Källförteckning: - - Har man ett företag så får man inte vara rädd för att ha ett företag. sagt av Annika R Persson, redaktör för tidskriften Ord & Bild när jag intervjuade henne i mars Blomberg, Jesper: Myter om projekt (Göteborg, Nerenius & Santérus Förlag, 1998, 2:atryckningen) ISBN: Briner, Wendy, Geddes, Michael & Hastings, Colin: Projektledaren (Stockholm, SvenskaFörlaget, 1991) ISBN: X - Christensen, Sören & Kreiner, Kristian: Projektledning - Att leda och lära i en ofullkomlig värld (Lund, Academia Adacta, 1997, upplaga 1:2) ISBN: Culture Industries, Justin O`Connor - Dagens Industri, artikel från 99 - Engwall, Mats: Jakten på det effektiva projektet (Stockholm, 1995) ISBN: Kulturtidskriften 2002, - Lindberg, Carina och Rundkvist, Peter: Projektverkare, Att leva och arbeta med förändring (Smedjebacken, Bokförlaget Korpen, 1999) ISBN: Lundèn, Björn: Kulturarbetarboken (Uddevalla, Björn Lundén Information AB, 1997, fjärde upplagan) ISBN: de Montoux, Pierre Guilet, Det sublimas konstnärliga ledning () ISBN: 11
Producenten Administratör eller konstnär?
Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?
Läs merVargens rätt i samhället
Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merÄr du ett med din företagsidé?
Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merFörsäljning av konsulttjänster till offentlig sektor
Försäljning av konsulttjänster till offentlig sektor Upphandling 24, onsdag 7 november 2012 www.magnusjosephson.se 1 Magnus Josephson Sammanhang för alla konsulttjänster gäller att Majoriteten av kunder
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merlll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009
FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren
Läs merSammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015
Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen
Läs merGör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar.
NYHETSBREV FRÅN GÖRAN ADLÉN tankar om TRENDER juli 2010 Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. När du gör saker, se till att göra det så lustfyllt som det bara går!
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merEget företag - Dröm och verklighet
Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merEN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM
diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra
Läs merLever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?
Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merDitt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merManpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012
Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merKulturföretag inom Ljusdals kommun
Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2
Läs merTIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING
TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,
Läs merKlubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
Läs merFöretagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter
Läs merProjektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden
Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8
Läs merPustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29
Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och
Läs merVägen till en NY RelationsBlueprint...
Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSinhéad O connor Just A Rebel Song
Sinhéad O connor Just A Rebel Song Ämne: So/Sv Namn: Henrik Estander Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Sinhéad O connor Just A Rebel Song 1 Innehållsförteckning 2 Sinhéad
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merFöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund
analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merExtern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag
Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur
Läs merKnuff Affärsutveckling inom kulturella näringar
Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se
Läs merKAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN
KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merAFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24
Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING
Läs merFrågor till dig som söker arbete hos oss
Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom
Läs merTitanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar
Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.
Läs merUtdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:
Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merkulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling
Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merUndersökning bland deltagare i Volvosteget 2013
Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3
Läs merMASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG
Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat
Läs merHur kom det sig att folket litade på Hitler?
Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merSå skapar du Personas och fångar din läsare. White paper
Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merSandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund
Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion Fritt översatt av Kajsa Eklund Seminarium En generell beskrivning Under utbildningen förekommer seminarier som en
Läs merDÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Läs merAnvändargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28
Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER
ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift
Läs merIntern impelmentering
Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter
Läs merFöretagarens vardag i Linköping 2015
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och
Läs merKreativitet som Konkurrensmedel
www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merHur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete
Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Använd SEO Systemet och skapa webbplatser som kan ge dig 90 000 kr per år så snabbt som möjligt. Denna specialrapport
Läs merBlue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne
Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean
Läs merHerr ordförande När jag tittar ut härifrån är det med glädje jag ser vilket engagemang denna fråga väcker. Det är bra för Hörby med en debatt om hur
Herr ordförande När jag tittar ut härifrån är det med glädje jag ser vilket engagemang denna fråga väcker. Det är bra för Hörby med en debatt om hur vi i politiken kan skapa de bästa förutsättningarna
Läs merDebattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor
Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,
Läs merMusik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
Läs merVälj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.
Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar
Läs merJag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL
Jag njuter så länge jag varar ERIK STÅHL Copyright 2012, Erik Ståhl Ansvarig utgivare: Erik Ståhl Redaktör: Sofia Ejheden Omslagsfoto: Per Jahnke ISBN: 978-91-637-0892-3 Inledning Ettusenett, ettusentvå,
Läs merEXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07
CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna
Läs merFöretagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag
En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merSammanställning av resultat av enkätundersökning Studenters intresse av projekt ute i näringslivet. Björn Wiederholm
Sammanställning av resultat av enkätundersökning Studenters intresse av projekt ute i näringslivet Björn Wiederholm Grupper inom svaranden Timmar/vecka ägnad åt studier Ämnesfördelning 2% 14% Data/IT 10%
Läs merInstitutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Läs merDISC test Översatt till svenska
DISC test Översatt till svenska (Nedanstående ska stå innan man börjar testet) Kom ihåg! Svara sanningsenligt för att få bästa möjliga resultat som kommer hjälpa dig att hitta ett jobb som passar just
Läs mer10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!
10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs mer