Jämlik vård & Botkyrkaprojektet

Transkript

1 Jämlik vård & Botkyrkaprojektet Arja Leppänen Processledare Jämlik vård och Patientsamverkan 21 september 2017

2 Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla ska erbjudas vård och behandling på lika villkor och med gott bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet eller sexuell läggning.

3 Har vi jämlik vård? Exempel där det eventuellt inte är jämlikt.

4

5 Varför måste vi fokusera på Jämlik vård? Omotiverade skillnader relaterade till ålder, kön, utbildningsnivå, geografi, födelseland, funktionshinder, etc. Bättre överlevnad bland cancerpatienter med eftergymnasial utbildning, oavsett cancerform Socioekonomiska skillnader (inkomst, utbildning, bostadsområde, yrkeskategori) Hörsamhet för kallelse vid screening Kulturella skillnader

6 Lågutbildade män, som har högre risk för prostatacancer, i lägre utsträckning genomgår skelettundersökning än högutbildade. Högre insjuknande bland personer med lägre utbildningsnivå för tjock- och ändtarmscancer. Dubbelt så många med grundskola än med högskoleutbildning avlider i lungcancer LSS-boende kvinnor diagnostiseras oftare med stadie 3,4 vid bröstcancerdiagnos och löper nästan fördubblad risk att dö i BC jämfört med andra BC-patienter Kvinnor med utomnordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta från mammografiscreening som svenskfödda kvinnor Skillnaden i 5- årsöverlevnad mellan patienter i den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen i Sverige är över 10 procent.

7 Vårdprogram för cancerrehabilitering Min vårdplan (sid 14) Den som fra n sjukva rden la mnar information ska utforma den sa att det a r uppenbart att patienten fo rsta r. Kontaktsjuksköterskan (sid 16) Tolk fungerar det bra Kultur/religion behövs mer kunskap Omvårdnad (sid 22) Patient och närstående Fysisk aktivitet och träning (sid 31) Patienter med funktionshinder Biverkningar, Hjälpmedel, är vi säkra på att patienterna får de hjälpmedel de behöver

8 RCC: Jämlik cancerhälsa Informationsmaterial på olika språk SVF Standardiserade Vårdförlopp Öka kunskapen hos personal Utbilda personal på RCC inom jämställdhet och jämlik vård Diagnostiskt centrum, bl.a. I Södertälje och Danderyd Cancerdatabas med socioekonomiska faktorer i relation till behandlingar, satsade resurser och överlevnad Informera medborgare Botkyrkamodellen

9 Kan vi påverka hälsan i befolkningen? hälsofrämjande och befolkningsinriktat nå fler grupper av kvinnor och män - utifrån olika behov och förutsättningar öka tillgängligheten & minska barriärerna hälso- & sjukvård ökad känsla av makt och förmåga att påverka sitt eget liv

10 Komplex information Tro/Religion Etnicitet/Na tionalitet Kultur Språk Tradition

11 Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka Pilotprojekt, hösten 2015 våren 2016 Samarbete med Botkyrka kommun (160 nationaliteter och 100 språk) Kunskapspilot Unesco-LUCS Många samarbetspartners (SFI, VC, barnomsorg och skolor, kommun, UNESCO, Medborgarkontor, Mångkulturellt centrum, kulturföreningar, kyrkor/moskéer, etc.) Kan projektet bidra till: Ökad kunskap om cancer i en mångkulturell population? Ökat deltagande i cancerscreening?

12 Botkyrkaprojektet: Hälsoinformatörer Vem? o 42 volontärer bosatta i Botkyrka kommun o Olika kulturell bakgrund och flerspråkiga o Olika åldrar, år o Medlem i aktiv förening, ungdomsråd, kyrka, moské, m.m. Varför hälsoinformatörer? o Bor och känner området o Kan informera på sitt eget språk i närmiljö och föreningar o Når fram med information och dialog där vi annars har svårt att skapa kontakt Sprida enkel kunskap om hur man minskar risken att drabbas av cancer och om cancer screening

13 Arbetsmetod RCC Stockholm Kommunen Finansiering Råd Etablerar ändamål Samordnare Spindel-i-nätet mellan: Kommuner Hälsoinformatörer RCC Hälsoinformatörer Deltar på utbildning Informerar på olika språk Rapporterar till samordnare Informationsträffar och Hälsofika i Botkyrka Föreningar Skolor, Öppna Förskolan Bibliotek SFI Botkyrka volontärcentrum varje vecka Kvinnokraft grupp Föreläsningar Flyersutdelning Delta på kommunala aktiviteter

14 Informationsflyer på 9 olika språk baserad på EU:s European Code Against Cancer

15 Cancer relaterade till tobaksrökning lungcancer munhålecancer öron- näs- och halscancer (inkl. svalg) näshålecancer strupcancer lever- och gallgångscancer hepatocellulär cancer leukemi njurcancer och cancer i urinledare äggstockscancer livmoderhalscancer urinblåsa tjock- och ändtarmscancer bukspottkörtelcancer magsäckscancer. Rekommendation 1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak 2. Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats Dessutom finns det visst stöd (ej helt säkerställt) för sambandet med bröstcancer.

16 Passiv rökning Samma hälsorisker som för rökaren Risken för lungcancer ökar enligt ett flertal rapporter med cirka 30 procent för den icke rökare som lever länge tillsammans med en rökare. Ungefär lika många personer dör av passiv rökning som av trafikolyckor. Cirka 200 dödsfall beräknas varje år bero på passiv rökning. allergi och astma % av barnastman orsakas av passiv rökning

17 Rökning inkl. Vattenpipa Röken från en vattenpipa innehåller en blandning av tobaksrök och rök från kolen som håller tobaken glödande Analyser av röken visar att den innehåller minst lika mycket kolmonoxid, tjära, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som cigarettrök En vattenpipsession på en timme motsvarar röken från cirka 100 cigaretter Att tänka på: Att dela munstycke till en vattenpipa med andra innefattar vissa risker att drabbas av överförbara sjukdomar såsom tuberkulos och hepatit.

18 Kostråd inkl. Socker Flytande Söta drycker lurar kroppen du känner inte att du får i dig en massa kalorier. Vatten är den i särklass bästa törstsläckaren, mycket bättre än läsk, saft, lättdryck och sportdryck Dolt socker Smaksatt yoghurt, söta flingor, fruktkrämer och soppor kan vara riktiga sockerbomber. Lite socker som krydda i maten är däremot inget att oroa sig över Ta hjälp av Nyckelhålet Nyckelhålet hittar du på flingor, bröd och yoghurt med inget eller bara lite tillsatt socker

19 Gå på screening när du kallas! - Tarmcancer (män och kvinnor, år) - Bröstcancer (40-74 år) och livmoderhalscancer (cellprovskontroll kvinnor, år) Vaccinera dig mot HPV (gäller flickor år)

20 Vad har HI informerat och fått frågor om? Cancersymtom Mat och hur mat påverkar risken för cancer Riskfaktorer Rökning och vattenpipa Screening (kallelse, hur det går till, gör det ont, vem kallas) Cancerbehandlingar och kostnader

21 Resultat Når fram med information och dialog där vi annars har svårt att skapa kontakt. Hälsoinformatörernas lokala tillhörighet, information på modersmål och kulturkännedom är avgörande. Deltagare/åhörare rapporterat om livsstilsändringar

22 Utbildning, visitkort, hoodies, t-shirt, m.m. Visitkortet öppnar alla dörrar Vi har kunskap, så folk lyssnar på oss och vi pratar deras språk!

23 Föreläsningar skola torg föreningar

24 Framtida utveckling / implementering Framgångsfaktorer - Samarbete RCC och kommunen - Hälsoinformatörerna lokala tillhörighet - Information på modersmål - Utbildning/kunskap Utmaningar/hinder - Ekonomi/Finansiering - Behålla Hälsoinformatörerna - Utbildning/kunskapsnivå - Kulturell okunskap/hinder/tradition - Nå fler kommuner Utveckling/Implementering - Rekrytering av Hälsoinformatörer - Uppföljning/utvärdering - Koordinerad Resursanvändning - Stöd och utbildning

25 Vad händer nu?

26 RCC Jämlik vård/processledare STYRGRUPP RCC Chef Verksamhetsutvecklare Processledare Samordnare Hälsoinformatörer 10 HI/kommun Botkyrka kommun Sigtuna Kommun Kommun Kommun

27 Tack!