Patientinformation. Din rätt som patient Vårdgaranti och valfrihet Hälsoval du väljer din vårdcentral Om patientjournaler...

Transkript

1 Patientinformation Din rätt som patient...53 Vårdgaranti och valfrihet...54 Hälsoval du väljer din vårdcentral...55 Om patientjournaler...56 När du lämnar prov...57 Att resa till vården...58 Lev ett sundare liv...60 För dig som är ung...62 För dig som är kvinna...63 För dig som är man...63 För dig som är homosexuell, bisexuell eller transperson...64 Sex och samlevnad...64 Att vänta barn...65 För dig som är förälder...65 För dig med funktionsnedsättning...66 För dig som är äldre...68 Vård i livets slutskede...70 När någon dör...70 Sjukhuskyrkan...70 När det krisar i livet...71 Tandvård...72 Folktandvården...74 Bra att veta om läkemedel...75 Patientavgifter...76 Om du har synpunkter på vården...78 Se även Sökregister

2 Antibiotika är bra. Men inte alltid. Du behöver inte alltid antibiotika vid en infektion. Kroppen klarar oftast själv av att läka bakterieinfektioner i till exempel hals, bihålor eller urinvägar. Ju mer antibiotika som används desto större är risken att bakterierna blir motståndskraftiga mot medicinen. Då hjälper inte antibiotika heller när du verkligen behöver det. Om du är svårt sjuk kan antibiotika vara livsviktigt. Därför måste vi spara på antibiotika vid lindriga infektioner så att vi kan rädda liv vid allvarliga infektioner. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting 52

3 Din rätt som patient Som patient ska du känna trygghet och förtroende i dina kontakter med hälso- och sjukvården. Vården ska vara sakkunnig och omsorgsfull och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Din medverkan i din vård är viktig. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med dig. Du ska få information som är anpassad just för dig om ditt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Du ska få information om resultatet av undersökningar och behandlingar. Du ska få veta hur du kan förebygga sjukdom eller skada. Habilitering och rehabilitering ska planeras i samverkan med dig. Du ska få information om vårdgarantin och om möjligheten att välja vårdgivare. Du har rätt att tacka nej till vård som erbjuds. Du behöver inte bli inlagd på sjukhus om du inte själv vill. Du har rätt att lämna sjukhuset när du vill. För en person som vårdas med stöd av tvångslagstiftningen gäller andra regler. Ställ frågor och nöj dig inte förrän du fått ett svar som du förstår. Om du inte kan svenska eller om du är döv, hörselskadad eller talskadad har du rätt till tolk. Vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har du rätt till en förnyad bedömning av en annan läkare än den du tidigare besökt. Det kallas second opinion i Hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagen är grunden för sjukvårdens verksamhet. Lagen försäkrar befolkningen om god hälsa och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den som har det största behovet ska ges företräde i vården. Du kan läsa mer om vårdgaranti och valfrihet på sidan 54. Min guide till säker vård Min guide till säker vård Min guide till säker vård är en liten bok som vänder sig till dig som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Guiden ska bidra till att öka din delaktighet i din vård och därmed göra vården säkrare. Du får boken på din mottagning. Visa vem du är Visa alltid legitimation när du besöker vården. Ingen annan ska kunna använda ditt namn. I vården är det särskilt viktigt för att det ska bli rätt i din journal. Har du frågor om regler och rättigheter? Kontakta Patientforum på USÖ, telefon , eller Patientombudet på Karlskoga lasarett, telefon PATIENTINFORMATION 53

4 Vårdgaranti och valfrihet Kontaktuppgifter Kontakta Vårdslussen via Mina vårdkontakter, telefon , e-post orebroll.se. Vårdgarantin Vårdgarantin gäller i hela landet. Den har som mål att du som patient ska få tid för besök och behandling inom ett visst antal dagar. Antalet dagar beror på vilken vård du behöver. Vårdgarantin gäller sådan vård som kan planeras. Den akuta vården berörs inte av vårdgarantin. Blir du akut sjuk eller skadad får du vård omedelbart. Detta innebär vårdgarantin: ska få vård. Du har rätt till reseersättning, men du får själv betala den patientavgift som gäller i det landsting där du får vård. Landstingets Vårdsluss hjälper till att förmedla vård inom vårdgarantins tidsgränser. Avstå från vårdgarantin Du kan själv välja att avstå från att utnyttja vårdgarantin om du hellre vill vara kvar hos din vårdgivare. Tillsammans kan ni komma överens om vilka tidsramar som ska gälla. 0 Du ska få kontakt med, eller besök hos distriktssköterska eller sjuksköterska samma dag du ringer. Remissregler för läns landsting För att få komma till en specialist ska du oftast ha en remiss från distrikts- eller allmänläkare Om du bedöms behöva träffa en läkare ska du få tid hos en distriktsläkare inom sju dagar. Om distriktsläkaren skriver remiss till en specialist ska du få en tid där inom 90 dagar. Om specialistläkaren beslutar om behandling ska du få det inom 90 dagar. Om du behöver genomgå kompletterande undersökningar och utredningar före ditt besök eller din behandling, räknas den tiden inte in i vårdgarantin. När du ska ha vård på sjukhus Som patient i län kan du bli erbjuden vård på ett annat sjukhus i länet än det som du har närmast till. På så sätt kan du få vård snabbare. Universitetssjukhuset, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samverkar för att ge alla länsbor god vård inom kortast möjliga tid. Om vårdgarantin inte kan uppfyllas Målet är att du ska få den vård du behöver inom garantitiden. Om din vårdgivare inte kan erbjuda dig vård inom garantins tidsgränser ska du få hjälp till vård hos någon annan vårdgivare, inom eller utanför läns landsting. Landstinget ska erbjuda dig den vården och hjälper dig då med det som behövs för att du Hit kan du söka utan remiss: Gynekologi. Mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar (STD-mottagning). Barnmedicin. Psykiatri. Valfrihet Du som bor i län har rätt att fritt välja vårdgivare i län och i hela landet. En förutsättning är att vårdgivaren har möjlighet att ta emot dig. En privat vårdgivare ska vara ansluten till ett landsting. läns landstings remissregler ska följas. Din läkare skickar remissen till Vårdslussen som utfärdar betalningsförbindelse. Om en läkare i ett annat landsting föreslår omfattande vård, till exempel sjukhusvård, krävs att läns landsting godkänner det. Läkaren skickar en förfrågan till Vårdslussen. Väljer du vård i ett annat landsting, ska du betala de patientavgifter som gäller i det landstinget, och du får ingen sjukreseersättning. I vissa fall kan hemresan kosta mycket. Du kan inte få betalt i efterhand för vårdkostnader du själv lagt ut, så följ alltid läns landstings regler. Valmöjligheterna gäller inte högspecialiserad vård, till exempel hjärtoperationer och transplantationer eller vård som inte ges i län. Särskilda regler gäller för psykoterapi. Vänd dig till din vårdgivare för mer information. 54

5 Hälsoval du väljer din vårdcentral Genom Hälsoval län kan du välja vilken vårdcentral i länet du vill lista dig vid. Du kan välja en av de vårdcentraler som läns landsting driver, eller en av dem som drivs i privat regi med ersättning från landstinget. Alla vårdcentraler inom Hälsoval län är godkända av läns landsting. Du som är folkbokförd i län är listad på en vårdcentral. Om du inte tidigare aktivt valt vårdcentral, är du vanligen listad på den vårdcentral som ligger närmast där du bor. Nyfödda listas automatiskt på närmaste vårdcentral. Om du är osäker på vilken vårdcentral du är listad vid kan du kontakta närmaste vårdcentral eller gå in på Mina vårdkontakter via internet, Du kan också kontakta Hälsovalsenheten, telefon , texttelefon T Om du vill byta vårdcentral Du kan byta vårdcentral via Mina vårdkontakter eller använda en blankett som finns på länets vårdcentraler och på När du flyttar Om du flyttar inom länet och vill byta vårdcentral måste du aktivt lista om dig. Är du nyinflyttad från annat län listas du automatiskt på den vårdcentral som ligger närmast din bostad. Du kan sedan aktivt lista om dig och välja en annan vårdcentral. Samma patientavgift Patientavgiften är densamma på alla vårdcentraler i länet, såväl landstingsdrivna som privata. Regler för högkostnadsskydd gäller. Alla vårdcentraler inom Hälsoval län är godkända av läns landsting och uppfyller landstingets krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Landstingets ersättning till den vårdcentral du väljer följer dig som patient. Du kan på samma sätt som tidigare söka privata läkare och sjukgymnaster som har avtal med landstinget. Om du vill byta vårdcentral Du kan byta vårdcentral via Mina vårdkontakter eller använda en blankett som finns på länets vårdcentraler och på halsoval. PATIENTINFORMATION Vänd dig i första hand till din vårdcentral när du blir sjuk eller har frågor om din hälsa. Genom Hälsoval län kan du välja vilken av länets vårdcentraler du vill besöka. 55

6 Om patientjournaler Mer om din journal Läs mer om din journal på landstingets webbplats, dinjournal. Varje gång du besöker vården registreras uppgifter om dig i en journal. Uppgifterna behövs för att du ska få en god och säker vård. Det är bara den personal som behöver uppgifter om dig för din vård och behandling som har rätt att ta del av det som står i din journal. Personalen har tystnadsplikt Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom landstinget har tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller alla former av uppgifter, både muntliga och skriftliga. Tystnadsplikten gäller även när man slutat inom landstinget. Bryter man mot sekretessen kan man straffas med böter eller fängelse. Om du vill läsa din journal Huvudregeln är att du har rätt att läsa din egen journal. Originalet ska alltid förvaras hos din vårdgivare. Om en journal får lämnas ut, helt eller delvis, kan du läsa den på plats, skriva av eller få en kopia. Om du tycker att någon uppgift om dig är fel eller missvisande ska det antecknas i journalen. Avgiften för att få en kopia är 50 kronor för beställning av tio sidor, sedan två kronor för varje ytterligare sida. Kopior på under tio sidor är gratis. Du kan vända dig direkt till den vårdenhet som du vill få kopior av. Om det är en tid sedan du var i kontakt med vården kan din journal ha överlämnats till Landstingsarkivet. Sammanhållen journalföring Landstinget använder sammanhållen journalföring. Med sammanhållen journalföring har olika vårdgivare (landsting, kommuner och privata vårdgivare) möjlighet att få tillgång till dina journalhandlingar för att du snabbt ska kunna få en god och säker vård, oavsett vem du vårdas av. Har personalen hela bilden av din sjukdomshistoria är det lättare att se vilken behandling och vilka mediciner som passar bäst för dig. Att spärra uppgifter Om du inte vill att dina uppgifter ska finnas med i sammanhållen journalföring eller vara tillgängliga för andra vårdenheter inom läns landsting kan du begära att uppgifterna spärras. Du ansvarar då själv för att berätta det vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge dig en bra och säker vård. Du kan när som helst ta bort spärren. Är ditt hälsotillstånd så allvarligt att du själv inte kan informera vårdpersonalen kan spärren tas bort tillfälligt. Som vårdnadshavare har du inte rätt att spärra uppgifter om dina barn. När barnet blir äldre och mognare får han eller hon själv spärra sina uppgifter. Det finns ingen särskild åldersgräns utan personalen i hälso- och sjukvården gör en individuell bedömning. Kontakta landstinget för mer information om sammanhållen journalföring och spärrning av uppgifter, telefon , vardagar klockan , eller webbplatsen, Kvalitetsregister För att utveckla och säkra kvaliteten i vården rapporterar landstinget om behandling och resultat för olika patientgrupper till nationella eller regionala kvalitetsregister. Genom att vara med i kvalitetsregistren bidrar du till att förbättra vården och till att man kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. Dina uppgifter i kvalitetsregistren är sekretesskyddade och uppgifterna tas bort när de inte längre behövs. Du kan begära att få dina uppgifter borttagna eller tacka nej till att bli registrerad. Ta del av uppgifter om dig Enligt personuppgiftslagen (PUL) har du rätt att en gång per år, utan avgift, få veta i vilka register du finns med och vad det står om dig. Din begäran om personuppgifter ska göras skriftligen och vara undertecknad av dig. Ange ditt namn, personnummer och att du önskar utdrag enligt 26 personuppgiftslagen. 56

7 Begäran ska skickas till Personuppgiftsombudet hos landstinget. Personuppgiftsombudet är utsett av landstinget och har till uppgift att se till att personuppgifter behandlas på ett lagligt och korrekt sätt. Personuppgiftsombudet hjälper till om någon uppgift om dig är fel. Kontakta personuppgiftsombudet via telefon, , eller post, läns landsting, Personuppgiftsombudet, Box 1613, Skyddade personuppgifter Om du har skyddade personuppgifter är det viktigt att du berättar det när du kontaktar hälso- och sjukvården. läns landsting har särskilda rutiner för dig som har skyddade uppgifter för att registreringen inte ska innebära något hot mot din säkerhet. Andra myndigheter I vissa situationer är landstinget skyldigt enligt lag att lämna ut uppgifter. Det kan gälla vissa uppgifter till kommunens socialtjänst, exempelvis om ett barn far illa, eller till försäkringskassan. När du lämnar prov Som patient behöver du ofta lämna prover, exempelvis blodprov eller vävnadsprov. Vissa prover sparas rutinmässigt i en så kallad biobank. En biobank är en samling prover som sparas mer än två månader och som går att spåra till dig som patient. Dina personuppgifter och prover skyddas Dina sparade prover förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem. Personuppgifter som hör till proverna noteras i din patientjournal och i särskilda register över prover. Dina personuppgifter skyddas av offentlighets- och sekretesslagen, patientdatalagen och personuppgiftslagen. Forskning och utbildning Det främsta syftet med biobanker är att underlätta för vården att ge säkra diagnoser och behandlingar. Biobanker ger också möjlighet att kartlägga och förebygga smittsamma sjukdomar samt att bedriva medicinsk forskning och utbildning. Alla forskningsprojekt som inleds ska godkännas av en nämnd för forskningsetik som bedömer om projektet är viktigt för vården och om det kan genomföras utan att patientens personliga integritet äventyras. Du bestämmer Som patient bestämmer du själv om dina prover ska sparas och vad de får användas till. Även om du samtycker har du alltid rätt att ändra ditt beslut i efterhand. Däremot kan du inte ångra dig om du begärt att ditt prov ska kasseras. Läs mer på landstingets webbplats PATIENTINFORMATION 57

8 Att resa till vården Kontaktuppgifter Sjukreseenheten, Lindesberg Telefon , e-post orebroll.se Beställningscentralen, telefon , texttelefon T Gratis buss och tåg Du reser kostnadsfritt till och från vården med kollektivtrafiken. Du kan använda din kallelse som bussbiljett på vägen dit. På vägen hem fungerar kvittot för besöksavgiften som biljett. Åker du tåg betalar du resan själv och får sedan betalt av landstinget i efterhand. Det kan du även göra om du åker buss. Blir du akut sjuk i ett annat landsting får du själv betala för dina hemresa. Du som bor långt ifrån en hållplats Bor du långt från närmaste hållplats får du gratis anslutningsresa med sjukresefordon eller egen bil till hållplatsen. Saknar du kollektivtrafik till närmaste vårdenhet får du resa med sjukresefordon mot avgift. Du kan också få ersättning för resa med egen bil. Landstinget betalar din resa i efterhand Om du själv har betalat din resa och vill få tillbaka pengarna ska du fylla i landstingets blankett för sjukreseersättning. Den kan du få när du besöker vården eller själv ladda ner på landstingets webbplats, blanketter. Blanketten lämnas i någon av sjukvårdens kassor eller receptioner. Du kan också skicka den med post till: Landstingets sjukreseenhet, Lindesberg. Du ersätts för resa till vårdcentral i din hemkommun. Du får också ersättning för resa till specialist i länet. Vid vård i annat län gäller särskilda regler. Har du frågor? Ring eller e-posta sjukreseenheten@orebroll.se. Högkostnadsskydd för resor Landstingets högkostnadsskydd för resor betyder att du inte behöver betala mer än kronor under en tolvmånadersperiod. Kontakta Sjukreseenheten när du uppnått beloppet. Det finns inget speciellt frikort för sjukresor, utan uppgifterna finns på Beställningscentralen och landstingets sjukreseenhet. Sjukresefordon och servicelinje Du som har färdtjänst eller medicinskt behov av annat färdsätt får åka sjukresefordon eller servicelinje. Servicelinjerna är mindre bussar som jämställs med sjukresefordon. De är speciellt anpassade för dem som har extra behov av tillgänglighet och utrymme, exempelvis äldre, funktionshindrade och resande med barnvagn. Servicelinjerna är öppna för alla som behöver resa till vården, även de som inte har färdtjänst eller särskilda medicinska behov. Så beställer du: Ring Beställningscentralen och beställ sjukresefordon eller servicelinje senast klockan 16 vardagen före den dag du ska resa. Telefon , texttelefon T Vid beställningen måste du tala om vilken vårdgivare du ska besöka och när du ska vara framme. Servicelinjerna går mellan följande orter: Karlskoga, Askersund (linje 708), Hallsberg Kumla (linje 709), Laxå Karlskoga (linje 594). De linjer som går till stannar vid universitetssjukhusets entréer. 58

9 Val av Villkor Beställ Bidrag Vad måste jag Återbetalning Högkostnadsfärdmedel så här: själv betala? skydd Buss och anslutningsresor till/från. a) Kallelse till besök, besökskvitto från besök. b) Betala ordinarie biljettpris. För anslutningsresa med sjukresefordon till buss, ring Beställningscentralen , senast kl 16 vardag före resdag. Hela kostnaden ersätts. Anslutningsresa till hållplats med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 0 kr. För egna utlägg, skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto och biljetter till Sjukreseenheten, se till vänster. Tåg Betala ordinarie biljettpris. För anslutningsresa med sjukresefordon till tåg, ring Beställningscentralen , senast kl 16 vardag före resdag. Hela kostnaden ersätts. Anslutningsresa till station med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 0 kr. Skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto och biljetter till Sjukreseenheten, se till vänster. Servicelinje och anslutningsresor till/från. servicelinjen Egen bil Inga intyg krävs. a) Intyg för sjukresefordon. Om du har remiss till vård utanför länet, kontakta Sjukreenheten, se till vänster. b) Om kollektivtrafik saknas till närmaste vårdgivare. Ring Beställningscentralen , senast kl 16 vardag före resdag. Landstinget bekostar resan. Anslutningsresa till servicelinje med sjukresefordon är kostnadsfri, resa med egen bil ersätts med 1,85 kr/km. 1,85 kr/km. Ingen ersättning för medpassagerare eller för parkering. 0 kr. Landstinget ersätter det belopp som överstiger 50 kr/enkel resa (d v s avståndet måste vara minst 27 km enkel resa). Skicka sjukreseräkning tillsammans med vårdkvitto till Sjukreseenheten, se till vänster. Ja. När du får reseersättning registreras även dina egenavgifter. Egenavgift under 50 kr/enkel resa får noteras för högkostnadsskyddet. Kontakta Sjukreseenheten. PATIENTINFORMATION Taxi sjukresefordon a) Intyg från vårdgivare att resan är medicinskt berättigad. b) Färdtjänsttillstånd. c) Om kollektivtrafik saknas till närmaste vårdgivare. Ring Beställningscentralen, senast kl 16 vardag före resdag. Intyg måste vara registrerat. (Undantag för akuta resor). Landstinget betalar del av resan. Oberoende av resans längd betalar du 125 kr/enkel resa till chauffören. Vid färdtjänsttillstånd betalas ordinarie färdtjänstavgift. Ja. Samla kvitton tills du betalat kr. Kontakta Sjukreseenheten för registrering. 59

10 Lev ett sundare liv Mer om livsstil och hälsa Läs mer om din livsstil och hälsa på landstingets webbplats, se/halsa eller på temasidorna om liv och hälsa på Dina chanser att hålla dig frisk ökar om du har en sund livsstil. Rökning, stillasittande, dåliga matvanor, för mycket alkohol och stress kan medverka till att du blir sjuk eller inte mår bra. Många av de största folksjukdomarna hjärtinfarkt, diabetes, högt blodtryck och utmattningssyndrom beror ofta på att vi lever på ett sätt som kroppen inte klarar av. Du kan göra mycket själv för att förbättra din hälsa. På din vårdcentral kan du få information och råd om hur du kan leva ett sundare liv. Vill du sluta röka eller snusa? Du som vill sluta röka eller snusa kan få hjälp och stöd på din vårdcentral eller på tobakspreventiva enheten, Universitetssjukhuset. Du kan få stöd individuellt eller i grupp. Kontakta tobakspreventiva enheten, telefon Du kan också ringa Sluta röka-linjen, telefon Alkohol och riskbruk Har du börjat fundera över om du dricker för mycket alkohol och vill få mer information? Har du någon vän eller anhörig som du skulle vilja stötta och hjälpa? Kontakta din vårdcentral, där finns personal att tala med. Mer information finns också på Sjukvårdsrådgivningens webbplats, Fysisk aktivitet kan vara ett läkemedel Har du problem med muskler och leder? Eller är du stressad eller deprimerad, har övervikt, högt blodtryck, hjärtsjukdom, astma eller diabetes? Då kan ett recept på fysisk aktivitet vara aktuellt. Fysisk aktivitet på recept, FaR, betyder att fysisk aktivitet träning eller motion ordineras i stället för läkemedel, som förebyggande åtgärd eller som behandling. Receptet kan gälla aktiviteter du gör på egen hand eller gruppaktiviteter. Vid ett återbesök får du diskutera resultatet med sjukvårdspersonal. Mer information kring din hälsa I vårdcentralernas väntrum kan du hitta information om hälsa och livsstil. På Hälsotorget finns broschyrer om stress, sömn, kost, tobak, alkohol och fysisk aktivitet. På Universitetssjukhuset finns Patientforum och på Karlskoga lasarett Patientcentrum. Där kan du också få information om din hälsa. Influensavaccinering Är du 65 år och äldre eller tillhör en riskgrupp får du vaccinera dig gratis varje år mot influensa. Till riskgrupper räknas personer med hjärtoch/eller lungsjukdom, gravida kvinnor som inte tidigare har vaccinerat sig mot svininfluensan A(H1N1) och personer med övervikt, BMI över 40. De hör till dem som löper ökad risk att bli allvarligt sjuka i samband med influensa. Influensavaccinet skyddar bara en säsong, och influensan förändras från år till år. Därför behövs oftast ett nytt slags vaccin inför varje influensasäsong. Du som inte erbjuds gratis vaccin men ändå vill ta influensavaccin får betala enligt prislista. Frikort gäller inte. Landstinget annonserar i lokaltidningarna och på när det är dags att vaccinera sig. Egenvård Egenvård handlar om att du själv känner igen och kan behandla lindriga sjukdomsbesvär. Du kan vända dig till apoteket för råd och information om egenvård. Fler råd om egenvård finns på Sjukvårdsrådgivningens webbplats, Bli blodgivare Blodgivare behövs för att kunna bedriva bra sjukvård och rädda liv. Är du mellan 18 och 60 år, frisk och väger minst 50 kilo? Då är chansen stor att du kan bli blodgivare. Du får ge blod högst tre gånger per år om du är kvinna, fyra om du är man. 60

11 Vill du bli blodgivare? Kontakta någon av landstingets blodcentraler och boka tid för provtagning. Vill du veta mer kan du också få värdefull information på Sveriges blodcentralers gemensamma webbplats eller på landstingets webbplats Alla tre sjukhusen i länet har blodcentral. Universitetssjukhuset, telefon , Karlskoga lasarett, telefon , Lindesbergs lasarett, telefon Blodbussen Du kan också besöka Blodbussen som regelbundet kommer till arbetsplatser och vårdcentraler runt om i länet. Information och tidtabell hittar du på Donation av organ och vävnader Ett donerat organ kan rädda liv. En donerad vävnad ger en annan människa chansen att leva vidare med god livskvalitet. Gör din vilja känd Hur ser du på organdonation? Du kan göra din vilja känd genom att tala med dina närstående, fylla i ett donationskort eller anmäla dig till Donationsregistret, Donationsregistret sköts av Socialstyrelsen i samarbete med Donationsrådet, som har ett nationellt ansvar för frågor om donation av organ och vävnader. Gör din vilja känd! Anmäl dig till donationsregistret eller fyll i ett donationskort. De finns på vårdcentraler och sjukhus. PATIENTINFORMATION Du kan göra mycket för att själv förbättra din hälsa. Dina chanser att hålla dig frisk ökar om du har en sund livsstil. 61

12 För dig som är ung Bris barnens hjälptelefon Ring Bris om du behöver tala med någon vuxen. Det är gratis och syns inte på telefonräkningen. Telefon Klamydiatest på webben Beställ hem ett klamydiatest via webben helt gratis! Testet består av ett urinprov för killar och ett slidprov för tjejer. Läs mer på www. klamydiatest.nu. Är du ung och har frågor och funderingar kring sex och samlevnad eller din kropp? Du kanske behöver prata med någon om personliga problem? Du kanske vill få preventivmedel, är orolig för könssjukdomar och vill testa dig eller har frågor om graviditet och vill göra ett graviditetstest? Då kan du besöka någon av länets ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningar hittar du i (Knuffen), Hallsberg, Karlskoga, Kumla och Lindesberg. På ungdomsmottagningarna arbetar barnmorskor, kuratorer, sjuksköterskor och även läkare på vissa tider. Teckenspråkstolk finns. Du behöver inte betala någon besöksavgift. Kontaktuppgifter, se sidan 13 och framåt. På webbplatsen hittar du råd om hälsa, sex och relationer. Sidorna vänder sig till tjejer och killar i åldern år. Psykiatri för barn och unga vuxna Mår du psykiskt dåligt eller har din familj problem? Då kan du prata med din vårdcentral för att få hjälp. Om du eller din familj har mycket svåra problem kan du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin. Där finns psykologer, kuratorer och läkare som alla har tystnadsplikt. Det finns två mottagningar i länet. Du behöver ingen remiss för att vända dig dit. Kontaktuppgifter, se sidan 13 och framåt. För dig som har ätstörningar Du som har anorexi, bulimi eller någon annan form av ätstörning kan vända dig till Ätstörningsenheten på Eriksbergsgården i för att få hjälp. Du kan också kontakta Eriksbergsgården och ställa frågor om du är orolig för någon som har problem med ätstörningar. Verksamheten vänder sig till personer i alla åldrar. Du behöver ingen remiss. Telefon , e-post atstorningsenheten@ orebroll.se. Missbruk och beroende Har du problem med missbruk och är mellan 16 och 24 år? Då kan du vända dig till landstingets Beroendecentrum. Där finns ett ungdomsteam, UBB Ungdom, som kan hjälpa dig. Du behöver ingen remiss innan du tar kontakt. Ungdomsteamet svarar också på frågor om du som vän, partner eller förälder känner dig orolig för någon i din omgivning. Ungdomsteamet finns i. Telefon , texttelefon T Avgiftsfritt för dig under 25 år Du som är under 25 år behöver inte betala någon besöksavgift när du besöker vården eller avgift för sjukhusvård. Preventivmedel för kvinnor är gratis när du är under 25 år. Kommunernas skolhälsovård Du som går i skolan kan vända dig till skolhälsovården för samtal och rådgivning. Här arbetar skolsköterskor, skolläkare med flera. Läs mer på webbplatsen HPV-vaccination förhindrar livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) är en sexuellt överförbar infektion som ger ökad risk att drabbas av livmoderhalscancer. Många smittas redan under tonåren. Infektionen läker för det mesta ut av sig själv. Hos några få kan infektionen bli kronisk och ge cellförändringar på livmoderhalsen. Den kan också orsaka könsvårtor och kondylom. Du kan vaccinera dig mot de vanligaste HPV-sorterna som kan orsaka cancer. Under våren 2013 erbjuds gratis vaccination genom skolan för flickor födda 1996, 1997 och För flickor födda 1999 och senare ingår HPVvaccination i ordinarie barnvaccinationsprogram i årskurs 6. Mer information ges av skolsköterska på respektive skola. Du som är äldre och vill vaccinera dig kan vända dig till din vårdcentral. Du får då själv köpa vaccinet på ett apotek. Det tillkommer en besöksavgift på 80 kr per vaccinationstillfälle och 80 kr per recept. HPV-vaccin ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel för kvinnor till och med 26 år. Läs mer om HPV-vaccination på landstingets webbplats, 62

13 För dig som är kvinna Kvinnor bosatta i län erbjuds två hälsokontroller av landstinget, cellprovtagning och mammografi. Kontrollerna är viktiga för din hälsa. Gynekologisk cellprovskontroll Kvinnor mellan 23 och 50 års ålder kallas automatiskt till provtagning vart tredje år. Mellan 51 och 60 års ålder kallas du två gånger. Genom att du regelbundet går på cellprovskontroll kan eventuella cellförändringar upptäckas i god tid. Förändringar som inte upptäcks kan efter några år utvecklas till cancer. Mer information hittar du hos Sjukvårdsrådgivningen, Du kan också ringa cytologiska laboratoriet på Universitetssjukhuset, telefon Mammografi Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre. Alla kvinnor mellan år som bor i län erbjuds mammografi med två års mellanrum. Undersökningarna utförs på För dig som är man Universitetssjukhuset med digital utrustning. Mer information hittar du hos Sjukvårdsrådgivningen, Du kan också ringa växeln och be att får tala med mammografisektionen på Universitetssjukhuset. Telefon , texttelefon T , eller e-posta mammografisektionen.uso@orebroll.se. Graviditet Se information sidan 65. Abortrådgivning Om du tror att du är gravid och inte vet om du vill fortsätta graviditeten kan du vända dig till vårdcentralernas barnmorskemottagning för stöd och rådgivning. Du kan också vända dig till sjukhusens kvinnokliniker i, Lindesberg eller Karlskoga. Som kvinna har man rätt att själv fatta beslut om abort till och med graviditetsvecka 18. Därefter behöver det finnas särskilda skäl för att man ska få göra en abort. Mer på 1177.se På sjukvårdsrådgivningens webbplats hittar du fakta och råd om olika sjukdomar och behandlingar. PATIENTINFORMATION PSA-test PSA är ett blodprov som ingår i de undersökningar som man kan få göra när prostatan undersöks. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. Sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. Det pågår en debatt om fördelarna och nackdelarna med att PSA-provet ska ingå i en allmän hälsokontroll för män för att upptäcka en mycket tidig form av prostatacancer. En tumör kan antingen växa långsamt utan att ge några besvär eller växa snabbt och vara elakartad. I ett tidigt skede går det inte att skilja de två cancerformerna åt och man riskerar därför att behandlas för en cancerform man inte skulle ha fått några besvär av under sin livstid. Många män vill ändå, ofta på grund av oro, genomgå undersökningar för att få klarhet i om de har prostatacancer. Innan du bestämmer dig för att du ska lämna ett prov för PSA bör du läsa Socialstyrelsens broschyr om fördelar och nackdelar med en behandling av en tidigt upptäckt tumör. Testet utförs bara om du själv begär det. Urologiska kliniken på Universitetssjukhuset har rådgivning kring PSA, telefon PSA-mottagning finns även på Karlskoga lasarett, rådgivning måndagar på telefon , och Lindesbergs lasarett, rådgivning och bokning på telefon

14 För dig som är homosexuell, bisexuell eller transperson läns landsting ska erbjuda god och jämlik vård oavsett könstillhörighet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Under 2013 fortsätter landstinget arbetet för att öka personalens kunskap om frågor som rör homo- sexuella, bisexuella och transpersoner. Allt för att du ska känna dig trygg och bli bra bemött i hälso- och sjukvården. Läs mer om landstingets arbete med HBT-frågor på webbplatsen Sex och samlevnad Behöver du råd och stöd i frågor som rör sexualitet, samlevnad eller relationer kan du vända dig till din vårdcentral. Preventivmedel Har du frågor om preventivmedel eller är i behov av preventivmedel? Preventivmedelsrådgivning är kostnadsfri. Vänd dig till din vårdcentrals barnmorskemottagning. Könssjukdomar Om du tror att du har drabbats av en könssjukdom ska du ringa vårdcentralen eller STD-mottagningen, (mottagning för sexuellt överförbara sjukdomar), på Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T Du kan testa dig för klamydia med ett kostnadsfritt test via webben. Besök Vänd dig till din vårdcentral för råd och stöd i frågor som rör sexualitet, samlevnad eller relationer. Du som är ung kan kontakta en av länets ungdomsmottagningar. 64

15 Att vänta barn Mödrahälsovården Du som väntar barn ska så snart som möjligt vända dig till vårdcentralens barnmorskemottagning. Där kan du som är gravid få stöd med hälsokontroller och svar på frågor under graviditeten. Som blivande mamma får du kostnadsfritt gå på regelbundna besök på barnmorskemottagningen. Barnmorskemottagningen erbjuder även föräldragrupper. Du och din partner får möjlighet att diskutera frågor om graviditet och föräldraskap och hur man förbereder sig inför förlossningen. Till vårdcentralens barnmorskemottagning kan du också vända dig om du har frågor och funderingar kring abort. Råd och stöd efter förlossningen Många lämnar idag BB inom de första dygnen efter förlossningen. Första veckan hemma kan du få råd och stöd dagtid av vårdcentralens barnmorska. På kvällar och helger vänder du dig till BB. Om du inte blir med barn När man försökt få barn under ungefär ett år utan att lyckas kan det bero på att fruktsamheten är nedsatt. Du och din partner kan då beställa tid för barnlöshetsutredning som görs på kvinnoklinikerna på länets sjukhus. Kvinnan får inte ha fyllt 42 år och mannen får vara högst 55 år för att ni ska få genomgå utredning. Även lesbiska par kan få hjälp. Du som bor i vänder dig till fertilitetsenheten på Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T I Lindesberg och Karlskoga kontaktas respektive kvinnoklinik. Kvinnokliniken på Lindesbergs lasarett, telefon , kvinnokliniken på Karlskoga lasarett, telefon Läs mer om graviditet, gravid. Där finns en graviditetskalender som du också kan ladda ner som app till din smartphone. Gravid För dig som är förälder Barnavårdscentralen, BVC, erbjuder hälsoundersökningar och vaccinationer till alla barn under barnets förskoleår. Som förälder kan du få råd om barnets utveckling, beteenden och sjukdomar. Här får du också stöd i din roll som mamma eller pappa. Det går bra att fråga om det mesta, från oro kring barnets hälsa till hur man kan göra med olika vardagsvanor som amning, mat och sömn. Denna förebyggande hälsovård är kostnadsfri och frivillig. På webbplatsen finns praktiska råd och information om till exempel sjukdomar, behandlingar och egenvård för barn och föräldrar. Du kan också ringa din BVCsjuksköterska. Läs mer på Ladda ner BVCappen, en mobil version av häftet Barnens hälsobok som du får på BVC. PATIENTINFORMATION 65

16 För dig med funktionsnedsättning Du som har funktionsnedsättning har rätt till det stöd du behöver för att ha en fungerande vardag. Det är främst din hemkommun du ska vända dig till. Landstinget hjälper dig med vård och behandling. En fungerande vardag din kommun ansvarar Din kommun ansvarar för det stöd som du kan behöva i din vardag. Insatser kan göras med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta, LSS. Kontakta din kommun för mer information. Rådgivning Som ett komplement till vård och behandling kan även landstinget ge stöd enligt lagen om stöd och service, LSS 9.1. Det gäller rådgivning och annat personligt stöd som kräver särskild kunskap. Landstingets LSS-handläggare nås på telefon , texttelefon T Habilitering Habilitering innebär att personen får stöd och behandling för att bibehålla eller återfå bästa möjliga förmåga genom planerade och sammansatta åtgärder, oftast från flera olika kompetensområden. De barn, ungdomar och vuxna som får habilitering eller rehabilitering har nedsättning av en funktion som kan vara medfödd eller förvärvad, en skada eller sjukdom. Barn- och ungdomshabiliteringen inom läns landsting är en specialistresurs som kompletterar det vårdutbud som finns för alla barn och ungdomar. Barn- och ungdomshabiliteringen ger stöd till barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrum, förvärvad hjärnskada, hörselskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada eller vissa medicinska funktionsnedsättningar. Innan insatser sätts in genomförs en grundutredning. Vanligast är att barn- och ungdomsmedicinska kliniken, barnoch ungdomspsykiatrin, barn- och skolhälsovården, ögonkliniken eller audiologiska kliniken skickar en remiss till barn- och ungdomshabiliteringen. Vuxenhabiliteringen erbjuder habilitering och rehabilitering till vuxna länsinvånare i åldern 18 till 65 år med diagnosen utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, rörelsehinder, förvärvad hjärnskada eller neurologiska sjukdomar. Personerna ska ha en bestående funktionsnedsättning som medför en komplicerad livssituation och behov av kvalificerad hjälp inom flera livsområden. Vuxenhabiliteringen är en specialistresurs som kompletterar landstingets övriga insatser till vuxna personer. Innan insatser sätts in genomförs en grundutredning. Vanligast är att barnoch ungdomshabiliteringen, vuxenpsykiatrin eller rehabiliteringsmedicinska kliniken skickar en remiss till vuxenhabiliteringen. Hjälpmedel vid funktionsnedsättning Landstinget ansvarar för och lånar ut och förmedlar en del hjälpmedel. Hjälpmedlen ska vara ett stöd för att tillvaron ska fungera i 66

17 hemmet och i samhället. Hjälpmedelsguide & Behovstrappor är en guide till landstingets hjälpmedel. Du når den via landstingets webbplats, hjalpmedelsguide. En del enklare hjälpmedel för egenvård kan du köpa själv i affärer eller i vissa fall i sjukvården. Centrum för hjälpmedel De flesta hjälpmedel lämnas ut utan kostnad för patienten. Landstinget tillhandahåller också vissa enklare hjälpmedel, medan vissa andra hjälpmedel får köpas på den öppna marknaden. Kontaktuppgifter, se sidan 29. Synnedsättning, blindhet eller kombinerad syn- och hörselnedsättning/dövblindhet? Behöver du synhjälpmedel, kontakta Syncentralen. Innan du kommer till Syncentralen behöver du en remiss. Det kan du få av din vårdcentral. Läs mer på syncentralen eller ring, telefon , texttelefon T Hörselskadad eller döv? Behöver du hörselhjälpmedel, kontakta Audiologiska kliniken. Läs mer på Kontaktuppgifter, se sidan 29. Tolkcentralen erbjuder teckenspråkstolkning, dövblindtolkning och vuxendövtolkning. Läs mer på sidan 6. Handikappkonsulent Landstinget har en handikappkonsulent som bland annat arbetar med att handlägga bidragsansökningar och att stödja politikerna i frågor som rör funktionsnedsatta. Kontakta handikappkonsulenten, telefon , texttelefon T Nyhetsbrevet Speciellt Speciellt är landstingets nyhetsbrev för lättillgängliga nyheter. Speciellt! finns också i lättläst form och som ljud-cd. Besök speciellt, eller ring telefon , texttelefon T Speciellt!!! Korta & klara landstingsnyheter Nr 11 december 2012 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: HPV-app för tjejer som inte vaccinerat sig än Positiv bild för länets sjukvård Fint kvalitetspris till Karlskoga lasarett Leverkirurgi har startat på USÖ Arbetet med Region 2015 börjar nu Dans ger unga tjejer bättre hälsa Satsning på forskning om äldres hälsa Beslut inför 2013 i landstingsfullmäktige Trevlig läsning! HPV-app för tjejer som inte vaccinerat sig än Nu finns en HPV-app som riktar sig till de flickor och unga kvinnor, födda mellan , som ännu inte vaccinerat sig mot livmoderhalscancer. Appen ger svar på de viktigaste frågorna om vaccinationen. Den informerar om hur man beställer tid och underlättar också själva bokningen. Den påminner även om spruta två och tre som ska tas inom vissa tidsintervall. Appen innehåller också en kort film och ett quiz med påståenden som besvaras med sant eller falskt. App är en förkortning av ordet applikation och är helt enkelt ett program som man installerar på sin mobiltelefon. Anpassad webbplats Landstingets webbplats går att anpassa för att passa dina behov. Du kan till exempel ändra textens utseende, storlek och färg. Du hittar inställningarna under fliken Anpassa på Du kan få alla webbplatsens sidor upplästa med talsyntes. Ett antal sidor finns också teckentolkade och i en version på lättläst svenska. Du hittar detta under flikarna Lyssna, Lättläst och Teckenspråk på PATIENTINFORMATION 67

18 För dig som är äldre Länets kommuner och landstinget har tillsammans ansvar för att ge en god hälso- och sjukvård till äldre. Kommunernas sjuksköterskor och arbetsterapeuter samt läkare, distriktssköterskor och sjukgymnaster på vårdcentralerna svarar för olika insatser. Kommunen Om du har frågor om hemtjänst, trygghetslarm, mattjänst, dagverksamhet eller särskilt boende och vad det kostar ska du vända dig till din kommuns växel och be att få komma till biståndshandläggare. Hjälpmedel Arbetsterapeut på sjukhuset eller i kommunen skriver ut hjälpmedel för det dagliga livet eller omvårdnad. Distriktssjukgymnast vid vårdcentral skriver ut gånghjälpmedel och träningshjälpmedel. Hur ansöker man om anpassning av sin bostad? Har du ett funktionshinder kan du ansöka om att få bostaden anpassad efter dina behov. En arbetsterapeut utreder vilken anpassning som behöver göras. Ring kommunens växel så får du kontakt med rätt person. Arbetsterapeuten kan också skriva ut vissa hjälpmedel och medverka i aktiviteter för din rehabilitering. Vad är dagverksamhet? Dagverksamhet är till för människor med behov av stöd i det dagliga livet. Det finns social dagverksamhet, dagrehabilitering och demensdagvård anpassade efter olika behov. Personer med funktions- och aktivitetsnedsättningar samt personer med demenssjukdom kan delta i dagverksamhet. Genom dagverksamheten kan man få fysisk träning, stimulans och social träning, avlösning för anhöriga och social gemenskap. Stödet ska göra det möjligt för personen att kunna bo kvar i sin vanliga bostad. Arbetsterapeut eller biståndshandläggare vet mer. Var kan jag bo när jag inte längre klarar att bo kvar hemma? Kommunen erbjuder olika boendeformer, som kan ge dig service och omvårdnad när du har behov av särskilt stöd. Det finns till exempel servicebostad, särskilt boende eller gruppbostad för äldre med stora behov av vård och omsorg. Vänd dig till biståndshandläggaren i kommunen. Hemsjukvård Hemsjukvården gör det möjligt för den som är långvarigt sjuk att vårdas i det egna hemmet. Hemsjukvård ges av sjuksköterska, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal hos kommunen samt läkare och sjukgymnast från landstinget. Servicebostäder och seniorboende Servicebostäder kallas lägenheter i speciella servicehus. Här finns tillgång till service och personalinsatser dygnet runt. I flera kommuner finns istället seniorboende, anpassade bostäder, som erbjuds efter kötid och utan behovsprövning. Gruppbostäder Gruppbostad är en form av boende för personer som har stora behov av omvårdnad. Det finns gruppbostäder med olika inriktningar, till exempel för äldre med behov av omfattande vård och omsorg, för personer med demenssjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller psykiskt funktionshinder. Bostad i gruppboende behovsprövas. Kommunens sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ansvarar för vården. En ansvarig läkare på vårdcentralen är utsedd för respektive boende. 68

19 Råd och stöd till anhörig/närstående Du som vårdar närstående i hemmet kan vända dig till din kommun om du behöver råd och stöd. Alla kommuner har särskilda kontaktpersoner för anhöriga. I kommun finns Anhörigcentrum, som ordnar olika aktiviteter för anhöriga/närstående och även har gästrum för tillfälligt avlastning, kontakt Det finns möjlighet att få avlösning i hemmet eller att den vårdbehövande erbjuds dagverksamhet eller korttidsvård. Biståndshandläggaren beslutar om detta. En anhörig eller närstående som vårdar en sjuk anhörig i hemmet kan i vissa fall få bidrag. Kommunen kan också förmedla kontakter till frivilligorganisationer. Hur får jag färdtjänst? Färdtjänst är en form av kollektivtrafik för funktionsnedsatta. Du kan få färdtjänst om du har svårt att förflytta dig på egen hand eller svårt för att resa med tåg och buss på grund av din funktionsnedsättning (som varat minst tre månader). För att få färdtjänst måste du vara folkbokförd i länet. Du ansöker om färdtjänst hos Länstrafiken i län, telefon , texttelefon T Fråga efter färdtjänst så kopplas du till handläggare. E-post fardtjanstenheten@ lanstrafiken.se. PATIENTINFORMATION Landstinget och kommunerna samarbetar för att ge stöd till dig som är äldre 69

20 Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede, palliativ vård, innebär att göra patientens sista tid i livet så bra som möjligt. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller inom den kommunala verksamheten. Vården ges i samförstånd med patienten, närstående och vårdpersonal för att uppnå bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede. Vården inriktar sig på att ge individuell omvårdnad och symtomlindring. En viktig del i vården är också att stödja patientens närstående. Vård i hemmet Du som är svårt sjuk och vill vårdas i hemmet den sista tiden i livet kan erbjudas palliativ (lindrande) hemsjukvård. Du kan också få hjälp med att få ditt hem anpassat och att få hjälpmedel som gör det lättare för dig att vårdas i hemmet. För att få mer upplysningar om att vårdas i hemmet i livets slutskede kontakta din vårdcentral eller den klinik där du behandlas. När någon dör Om dödsfall inträffar på sjukhuset vet personalen vad som ska göras och kan ge råd och stöd till anhöriga. Svårt sjuka vårdas idag ofta i hemmet. Vid dödsfall i hemmet kan du rådgöra med de läkare och sköterskor som deltagit i vården om vart du ska vända dig. Om det inträffar ett oväntat dödsfall kan du kontakta närmaste vårdcentral eller ringa larmnumret 112 och berätta vad som hänt. Obduktion Obduktion är en medicinsk undersökning av en död människas kropp. En sådan undersökning görs för att fastställa dödsorsaken. När dödsfallet orsakats av sjukdom och dödsorsaken är känd görs vanligtvis ingen obduktion. Innan en obduktion görs måste den läkare som är ansvarig alltid tala med närmast anhöriga och informera om att man planerar en obduktion. Om dödsorsaken är känd får läkaren inte begära obduktionsundersökning om den avlidne under sin livstid har motsatt sig det. Sjukhuskyrkan Du är alltid välkommen till Sjukhuskyrkan. Det spelar ingen roll vilken religion du tillhör eller om du är troende eller inte. Det kan finnas olika anledningar till att du vill kontakta Sjukhuskyrkan. Du kanske är ledsen och vill träffa någon att samtala med eller så vill du ta avsked av en avliden anhörig. Vill du få kontakt med företrädare för andra församlingar eller religioner kan Sjukhuskyrkan hjälpa dig med det. Personalen på Sjukhuskyrkan har tystnadsplikt och för inte journal. Sjukhuskyrkan är ett samlingsnamn för kyrkornas och samfundens gemensamma arbete på sjukhusen. Sjukhuskyrkan finns på landstingets alla sjukhus. Kontakta varje sjukhus för mer information. Sjukhuskyrkan Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T , Sjukhuskyrkan Karlskoga lasarett, telefon , Sjukhuskyrkan Lindesbergs lasarett, telefon

21 När det krisar i livet Vi kan alla någon gång råka i svårigheter eller uppleva perioder när livet känns tungt. Det finns flera olika orsaker till att vi hamnar i kris, till exempel en närståendes sjukdom, privata relationer, arbetslöshet, dödsfall eller något annat. Oavsett hur krisen ser ut kan vi behöva hjälp att bearbeta den. Oftast orkar vi ta oss igenom svårigheterna på egen hand med hjälp av närstående och vänner. Men ibland kan vi behöva hjälp från sjukvården för att hantera en svår situation. Om du i samband med en krissituation får problem med till exempel ångest, får långvariga sömnproblem, känner dig deprimerad eller har svårt att fungera i sociala sammanhang kan du behöva professionell hjälp. Råd och stöd Behöver du råd och stöd i en krissituation kan du ringa din vårdcentral. Där finns det personal som kan hjälpa dig att hantera krisen och andra psykiska besvär. För dig som har svårare psykiska besvär finns Allmänpsykiatrisk öppenvård. Hur söker man till Allmänpsykiatrisk öppenvård? Du kan komma till Allmänpsykiatrisk öppenvård med hjälp av en remiss från någon annan vårdgivare, exempelvis din läkare på vårdcentralen. Du är också välkommen att ringa öppenvårdens telefonrådgivning. Du når rådgivningen via telefon, Allmänpsykiatri Universitetssjukhuset , Allmänpsykiatri Karlskoga , Allmänpsykiatri Hallsberg eller Allmänpsykiatri Lindesberg Du kan också besöka webbplatsen, Där finns information om verksamheten och om olika psykiska problem. Anmälan om hjälp med psykiska problem ska inte göras via webbplatsen. När det är akut på kvällar, nätter och helger I akuta fall när det är stängt på din vårdcentral och på Allmänpsykiatrin där du bor, kan du vända dig till Psykiatrins jourmottagning, Universitetssjukhuset, telefon , texttelefon T PATIENTINFORMATION 71