Broskolans röda tråd i No-ämnen

Transkript

1 Broskolans röda tråd i No-ämnen Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta uttrycks i strävansmålen. I detta häfte beskriver vi en möjlig väg för våra elever att nå dessa mål. Reviderad

2 Ämnenas syfte och roll i utbildningen Naturvetenskapen har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor, som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum. Naturvetenskap utgör därvid en central del av den västerländska kulturen. Naturvetenskapen kan både stimulera människors fascination för och nyfikenhet på naturen och göra denna begriplig. Naturvetenskapliga studier tillfredställer lusten att utforska naturen och ger utrymme för upptäckandets glädje. Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Utbildningen skall bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument. Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven beträffande natur och människa - tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten - utvecklar insikten att naturvetenskap är en specifik mänsklig verksamhet tillhörande vårt kulturarv, - utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen, - utvecklar förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller, - utvecklar kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras, beträffande kunskapens användning - utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande, - utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden, - utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden.

3 KEMI Ha kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass-År 1 Känna till att vatten stelnar/smälter vid 0 o C År 2 Kunna utföra enklare försök och iakttagelser kring vatten, is, snö och ånga. År 3 Kunna namnge och redogöra för vatten i fast, flytande och gasform Kunna beskriva hur man kan få vatten att vandra mellan de olika formerna År 4 Kunna att vatten är ett lösningsmedel t.ex. kunna separera salt och vatten. Ha kännedom om ämnenas tre former, fast, flytande och gas Veta att ämnet inte förändras utan att endast formen ändras Känner till skillnaden mellan kondensation och avdunstning År 5 Kunna förklara begreppen kokning, avdunstning, kondensering och stelning. Veta vattnets kok- och fryspunkt. År 6 Känna till begreppet aggregationsform samt kunna ange vattnets aggregationsformer, (fast flytande och gasform) Känna till några olika slags blandningar och lösningar (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass Kunna blanda dryck till önskad koncentration År 1 Ge några vardagliga exempel på blandningar. Studera, beskriva och formulera skillnader, utseende/lukt År 2 Ha kännedom om några ämnen som kan lösas i vatten och några ämnen som inte kan lösas i vatten. År 3 Kunna utföra enklare försök kring blandningar och lösningar

4 Kunna förstå skillnaden mellan blandning och lösning År 4 - År 5 Känna till några olika slags blandningar och lösningar Veta skillnaden mellan lösning och blandning Kunna att vatten är ett lösningsmedel t.ex. kunna separera salt och vatten År 6 Veta vad menas med en mättad lösning Känna till några faktorer som leder till att material bryts ned och kunna ge exempel på hur detta kan förhindras (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass - År 1 Veta hur vi ska sopsortera År 2 Förstå hur en kompost fungerar År 3 Känna till något om luftföroreningar År 4 - År 5 Känna till något om ph (surt och basiskt) År 6 Ha insikt i problemen med föroreningar Ha egen erfarenhet av att på ett säkert sätt experimentera med vardagliga kemiska produkter (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Säga något om vad de förväntar sig skall ske. Göra iakttagelser och kunna formulera vad som skett efter en viss period År 2 - År 3 Kunna separera olika ämnen tex. sand/jord från vatten genom filtrering År 4 - År 5 Kunna genomföra en laboration efter en instruktion. Kunna ställa en hypotes och sedan kontrollera om den stämmer

5 År 6 Kunna skriva en laborationsrapport Kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indelas (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass Känna till namn på olika material och ange dess egenskaper, Sortering efter form, färg, material År 1 Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 Kunna beskriva olika ämnen t.ex. salt och mjöl, så tydligt att man med hjälp av beskrivningen kan skilja dessa åt Känna till några ämnens ursprung. År 3 Känna till att olika ämnen har olika former och egenskaper ex. fast - flytande och flyter sjunker. År 4 - År 5 Känna till våra vanligaste metaller År 6 Veta vad som kännetecknar en metall Ha inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor och om hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass - År 1 Känna till att luft innehåller syre som behövs för att vi ska kunna andas År 2 kunna vattnets kretslopp (med en enkel skiss förklara hur regn/snö uppkommer och vad som händer sedan) År 3 kunna orsaker till att material bryts ner, ex. rostar, murknar, möglar etc., samt hur man kan förhindra nedbrytning

6 År 4 - År 5 Kunna delta i diskussioner som hör ihop med kemins betydelse i miljöfrågor och levnadsvillkor Veta något om växthuseffekten, komposter, källsortering och miljömärkning År 6 Kunna redogöra för syror och basers effekt på omgivningen samt förstå ph-skalan och indikator. Ha insikt om risker om hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass - År 1 Känner till något om hemmets kemikalier År 2 - År 3 Känner till något om hemmets kemikalier, hur de är märkta och hur de ska sorteras År 4 Veta vilka av hemmets vanligaste kemikalier som är farliga och ofarliga, samt hur de är märkta. År 5 Veta innebörden av varningssymboler År 6 Känna igen märkning av miljöskadliga kemikalier i hemmet samt veta hur de ska hanteras och förvaras

7 Kemi År 7 Säkerhet Kunna hantera brännare och laborationsmaterial. Kunna säkerhetsreglerna vid laborationer och följa dem. Känna till SIV-regeln. Känna till hur man hanterar kemikalier på ett säkert sätt. Kemins upptäckter Känna till viktiga milstolpar i kemins historia och deras betydelse för människans utveckling och världsbild. Ex alkemi till kemi, atombegreppet, uppdelning organiska oorganisk kemi 1800 talet. Råolja bensin plaster. Några kemister. Experiment Kunna följa skriftliga och muntliga laborationsanvisningar. Kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulerar resultatet i en laborationsrapport. Ämnena omkring oss Veta vad som menas med ett grundämne, en kemisk förening samt ange några av dessa med namn och kemiska tecken. Veta vad som menas med ett ämnes egenskaper och kunna ge exempel. Veta vilka former ett ämne kan förekomma i och hur partiklarna rör sig (atomer/molekyler) i de olika formerna. Kunna ge några exempel på hur man kan skilja ämnen åt. Veta vad som menas med slamning, lösning, emulsion och legering. Kunna skillnaden mellan mättad och omättad lösning. Känna till vad ett lösningsmedel är och kunna ge exempel. Kunna luftens sammansättning Kemiska reaktioner Känna till vad som kännetecknar en kemisk reaktion samt hur den kan tecknas med ord och kemiska tecken. Veta vad som menas med en oxid. Veta vad som menas med en jon Känna till atomens uppbyggnad Syror och baser Veta innebörden av sur, basisk och neutral lösning. Känna till några syror och baser Veta vad som menas med ph och ph skalan. Veta vad som menas med en indikator och kunna ge exempel. Veta hur försurningen påverkar vår natur och kunna ge exempel. Salter Känna till några salter och vad de består av. Känna till hur salter framställs och namnges. Känna till vad som menas med hårt mjukt vatten.

8 Kemi År 8 Säkerhet Kunna hantera brännare och laborationsmaterial. Kunna säkerhetsreglerna vid laborationer och följa dem. Känna till SIV-regeln. Veta hur man hanterar kemikalier på ett säkert sätt. Kemins upptäckter Känna till viktiga milstolpar i kemins historia och deras betydelse för människans utveckling och världsbild. Ex alkemi till kemi, atombegreppet, uppdelning organiska oorganisk kemi 1800 talet. Råolja bensin plaster. Några kemister. Experiment Kunna följa skriftliga och muntliga laborationsanvisningar. Kunna planera och genomföra en laboration och dra slutsatser av den och formulera resultatet muntligt och i en laborationsrapport. Kemiska reaktioner Kunna beskriva vad som sker vid en kemisk reaktion samt hur den tecknas med ord och kemiska tecken. Kunna förstå och skriva enklare reaktionsformler. Veta vilka faktorer som styr en reaktions hastighet. Förstå vad en katalysator är. Kunna skilja mellan strukturformel och molekylformel. Kol och kolföreningar Veta vilka former som rent kol förekommer i, deras uppbyggnad och egenskaper. Kunna namnge några vanliga kolväten och dess användning. Veta skillnaden mellan mättade och omättade kolväten. Förstå vad som menas med fossila bränslen och hur de har bildats. Ha kunskap om raffinering av råolja. Veta vad som menas med biobränsle. Enkelt kunna beskriva kolets kretslopp i naturen. Alkoholer/ organiska syror och estrar Kunna namnge molekylformel/strukturformel för de enklaste alkoholerna. Känna till alkoholernas egenskaper och användningsområden. Kunna namnge några organiska syror veta var man kan hitta dem och vad de används till. Veta vad en ester är, hur den bildas och vad den använd till. Vardagens kemi/livsmedelskemi Kolhydrater Förstå sambandet mellan fotosyntes och cellandning, samt enkelt kunna redogöra för dessa processer. Kunna de olika formerna för kolhydrater och några användningsområden. Veta vilka grundämnen som bygger upp kolhydrater. Kunna ge några exempel på enkla sammansatta sockerarter. Känna till vad stärkelse är uppbyggt av och var det bildas.

9 Fett Enkelt kunna redogöra för hur ett fett är uppbyggt och var det förekommer. Kunna ge exempel på vegetabiliska och animaliska fetter. Proteiner Enkelt kunna redogöra för hur ett protein är uppbyggt och var de förekommer. Känna till enzymers betydelse i människokroppen. Kunna förklara begreppet koagulering. Kunna ge exempel på hur protein påvisas. Livsmedelstillsatser Veta hur du får reda på innehållet i ett livsmedel och vad livsmedelstillsatser är. Tvätt och rengöring Veta vad tensider gör. Känna till hur man framställer tvål.

10 Kemi År 9 Säkerhet Kunna hantera brännare och laborationsmaterial. Kunna säkerhetsreglerna vid laborationer och följa dem. Kunna tillämpa SIV-regeln. Veta hur man hanterar kemikalier på ett säkert sätt. Kemins upptäckter Känna till viktiga milstolpar i kemins historia och deras betydelse för människans utveckling och världsbild. Ex alkemi till kemi, atombegreppet, uppdelning organiska oorganisk kemi 1800 talet. Råolja bensin plaster. Några kemister. Experiment Kunna följa skriftliga och muntliga laborationsanvisningar. Kunna planera och genomföra en laboration och dra slutsatser av den och formulera resultatet muntligt och i en laborationsrapport. Eld och brand Kunna redogöra för brandtriangeln. Kunna förklara begreppen antändningstemperatur och flampunkt. Kunna förklara och ge exempel på självantändning. Känna till brandfarlighet hos några olika ämnen. Känna till syrets betydelse vid förbränning. Veta hur man släcker olika typer av bränder. Kemiska bindningar Kunna redogöra för hur en atom är uppbyggd. Veta vilken information man kan utläsa från atomnummer och masstal. Enkelt kunna förklara periodiska systemets uppbyggnad och kunna använda sig av det. Veta vad en jon är och hur den bildas, samt kunna nämna några ämnen i jonform. Enkelt kunna förklara skillnaden mellan jonförening och molekylförening. Känna till olika bindningar mellan atomer/joner/molekyler samt deras egenskaper. Känna till begreppet oxidation och reduktion. Förstå hur elektroner medverkar vid reaktioner. Syror, baser och salter Veta vilken jon som ingår i alla syror. Kunna förklara skillnaden mellan en stark och svag syra. Veta vilken jon som ingår i alla baser. Veta vilka ämnen som bildas vid en neutralisation. Kunna några olika metoder för att bilda ett salt. Elektrokemi Enkelt kunna förklara begreppet elektrokemi. Veta vad som menas med en ädel respektive en oädel metall samt ge exempel på dessa. Känna till spänningsserien. Kunna förklara hur korrosion uppstår och hur det kan undvikas. Med egna ord kunna förklara principen hur ett batteri fungerar.

11 Vår livsmiljö Förstå att människan är en del naturen och att allt vi gör påverkar den. Veta vad växthuseffekten, försurning och övergödning innebär. Kunna ange några av orsakerna samt enkelt kunna redogöra för följderna. Enkelt kunna redogöra för kolets syrets kvävets kretslopp. Analys och beräkningar Känna till några olika analysmetoder. (t.ex. spektrografi, jonreagens, fällningar). Kunna tillämpa jonreagens och fällningar samt skriva enklare reaktionsformler för dessa. Känna till begreppet mol och Avogadros konstant.

12 BIOLOGI Känna igen och namnge några vanliga förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. Kunna delta i samtal om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F klass - År 1 Kunna skilja på löv- och barrträd. Känna till att träd och växter behöver sol och vatten. Känna till om bondgårdens djur. År 2 Kunna göra observationer av småkryp ute i fält. Känna till våra vanligaste blommor och bär. År 3 Nedbrytare - daggmaskens roll. Kunna namnge några vanliga svampar. Kunna namnge några av våra vanligaste djur och växter. Känna till allemansrätten. År 4 Känna till begreppet rovdjur och växtätare. År 5 Ha kunskap om hur växter och djur påverkas av sin livsmiljö. Kunna ge exempel på livscykler hos några växter och djur och deras olika stadier(mål att uppnå för år 5 Lpo 94). År 2 - År 3 Veta vad som kännetecknar insekter och spindlar samt ha kunskap om deras livscykler. Känna till om blommans delar. År 4 - År 5 Kunna beskriva livscykeln i stora drag hos några av våra vanligaste arter, tex fisk, groddjur, insekter. Känna till hur växter förökar sig. Känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion. Ha insikt om människans fortplantning födelse, pubertet, åldrande och död. Ha inblick i beroende framkallande medels inverkan på hälsan Ha inblick i och kunna diskutera betydelsen av goda hälsovanor (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F Klass - År 1 Kunna namnge våra vanligaste kroppsdelar.

13 Känna till om våra fem sinnen. År 2 År 3 Kunna namnge kroppens delar och organ samt deras funktion, tex matens väg genom kroppen. Förstå nyttan med motion, frisk luft och nyttig mat. År 4 År 5 Kunna mer om huden, lungorna och skelettet. Känna till människans fortplantning. Kunna mer om hjärnan, hjärtat och våra sinnen. Ha insikt om åldrande och död. Känna till hur puberteten påverkar individen. Veta hur rökning och alkohol påverkar vår hälsa. Ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) År 2 År 3 Ha erfarenhet av berättelser, sånger, dikter om naturen. År 4 År 5 Ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer. Ha inblick i genomförande av laborationer samt av återkommande observationer i fält. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Ha erfarenhet av observationer i fält och i närmiljön. År 2 - År3 Kunna göra iakttagelser och kunna formulera vad som skett efter en viss tid. År 4 5 Kunna ställa en hypotes (vad du tror kommer att hända) och observera för att se om hypotesen stämmer. Känna till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Känna till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) År 2 År 3 Veta att konsten att odla gjorde människor bofasta. Ha insikt i att gröna växter behövs för att producera syre.

14 År 4 År 5 Känna till att växter egenskaper kan påverkas genom att deras anlag ändras. Kursmål i Biologi för år 6 Livets myller Känna till några växter och dess indelning. Känna till vem Linné var och hans betydelse för flora och fauna. Kunna några indelningar av ryggradslösa djur. Kunna några indelningar av ryggradsdjur. Veta hur växter får energi. Känna till begreppen fotosyntes och cellandning. Veta om syrets och vattnets betydelse för levande organismer. Kunna något om växter och djurs förökning. Kunna något om växter och djurs uppbyggnad, dvs. stadga och stabilitet. Din kropp inpå livet Ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans. Känna till begreppen vävnad och organ.

15 Kursmål i Biologi för år 7 Ekologi Veta vad ekologi är. Veta vad ett ekosystem är. Kunna ge exempel på några näringskedjor. Kunna ge exempel på några producenter, konsumenter och nedbrytare. Veta vad en näringspyramid är. Känna till begreppet population. Veta vad ett revir är. Växter Kunna begreppen fotosyntes och cellandning. Känna till klorofyllets betydelse. Känna till vad en klyvöppning är. Veta varför träden fäller sina blad för vintern. Veta hur en växtcell är uppbyggd. Maten bränsle och råvara, samt kroppens avfall. Kunna namnge matspjälkningsorganen. Veta organens funktion. Känna till några vanliga sjukdomar i organen. Veta vad kolhydrater, fetter och proteiner har för uppgift i kroppen. Känna till några vitaminer och mineraler. Veta vilken uppgift njurarna har. Kunna föra en diskussion om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor. Skydd, stöd och rörelse Känna till skelettets, musklernas och hudens uppgift och veta hur de samarbetar. Sex och samlevnad Ha kunskap om menstruationscykeln. Kunna könsorganens uppbyggnad och funktion. Ha kännedom om människans sexualitet. Alkohol och narkotika Ha kunskap om alkohol och dess inverkan på kroppen. Känna till de olika grupperna av narkotika samt dess verkningar.

16 Kursmål för Biologi år 8 Cellen Känna till hur djurcellen är uppbyggd. Känna till begreppen vävnad och organ. Andningsorganen Ha kunskap om andningsorganen och deras uppgift. Känna till några sjukdomar i luftvägarna. Blodet och transporterna Ha kunskap om stora och lilla kretsloppet. Känna till skillnaden mellan artärer, vener och kapillärer. Känna till hur hjärtat är uppbyggt och fungerar. Veta vad blodet består av. Känna till blodgrupperna. Känna till sjukdomar i hjärta, kärl och blod. Sex- och samlevnad Ha kännedom om människans sexualitet. Ha kunskap om olika preventivmedel. Kunna redogöra för befruktning och fosterutvecklingen. Känna till begreppet abort. Känna till några sexuellt överförbara sjukdomar. Kunna föra en diskussion om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och olika samlevnadsformer. Alkohol och narkotika Ha kunskap om alkohol och dess inverkan på kroppen. Känna till de olika grupperna av narkotika samt dess verkningar.

17 Kursmål för Biologi år 9 Hormonerna Känna till de vanligaste hormonerna och deras uppgift. Nervsystemet och sinnesorganen Kunna hjärnans tre huvuddelar och vad respektive del styr. Känna till några funktioner som styrs av det autonoma nervsystemet. Känna till vilka våra sinnen är. Kunna ögats delar och beskriva dess funktioner. Kunna örats delar och beskriva dess funktioner. Känna till läges- och balansorganen. Arv och utveckling Kunna redogöra för begreppen arv, miljö och egenskap. Kunna förklara vad som menas med arvsmassa, kromosomer och DNA. Kunna skillnaden mellan vanlig celldelning och reduktionsdelning. Veta vad som menas med dominant och recessivt anlag. Kunna förklara hur könet bestäms. Kunna förklara begreppet mutation. Gener i människans tjänst Kunna förklara innebörden av genteknik och GMO. Kunna använda naturvetenskapliga och estetiska argument i genetiska frågor. Livets utveckling Veta vad begreppet evolution innebär. Känna till de viktigaste källorna för vår kunskap om livets utveckling. Veta vem Charles Darwin var och något om de slutsatser han drog. Känna till hur jorden har utvecklats och dess era. Kunna de viktigaste stegen i ryggradsdjurens historia. Känna till hur människans utveckling skett. Sex- och samlevnad Ha kännedom om människans sexualitet. Ha kunskap om olika preventivmedel. Kunna redogöra för befruktning och fosterutvecklingen. Känna till begreppet abort. Känna till några sexuellt överförbara sjukdomar. Kunna föra en diskussion om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och olika samlevnadsformer. Alkohol och narkotika Ha kunskap om alkohol och dess inverkan på kroppen. Känna till de olika grupperna av narkotika samt dess verkningar.

18 FYSIK Ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dess rörelser (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Kunna årstiderna. Förklara varför det finns dag och natt. År 2 År 3 Veta att dagarna är olika långa. Ha kunskap om planeterna och månen. Ha insikt i att jorden snurrar runt sin egen axel, ett varv per dygn. Ha insikt i att jorden snurrar runt solen ett varv per år. År 4 - År 5 Kunna förklara hur de olika årstiderna uppkommer. Veta innebörden av vinter/sommarsolstånd och höst/vårdagsjämning. Ha insikt i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Känna till de vanligaste väderbegreppen. År 2 År 3 Kunna avläsa en termometer. Känna till vattnets kretslopp på jorden. Känna till olika vädersymboler. År 4 År 5 Känna till begreppen hög/lågtryck. Känna till hur det kan bli åska. Veta hur vindar kan uppstå. Ha insikt i tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneten. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Ha insikt i att el används varje dag. År 2 År 3 Kunna koppla en sluten krets så att en lampa lyser. Ha erfarenhet av att experimentera med magneter. År 4 - År 5 Veta hur en magnet påverkar andra ämnen.

19 Veta hur en kompass fungerar. Kunna berätta om någon tillämpning av elektriska kretsen. Känna till att olika material leder ström olika bra. Ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) År 2 År 3 Ha kännedom om regnbågen. Genomföra några enkla experiment om ljud och ljus. Veta att ljuset och ljudet går olika fort. År 4 År 5 Veta hur ögat och örat fungerar. Ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) År 2 År 3 Känna till berättelser om t. ex rymden, vädret etc. År 4 År 5 Känna till berättelser om t. ex magnetism, elektricitet, ljus och ljud. Ha egna erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass - År 1 Observera olika väder. År 2 År 3 Ha erfarenhet av mätningar, t.ex. regnmängd, temperatur. År 4 År 5 Ha erfarenhet av laborationer med ljus och ljud. Kunna några egenskaper hos luft. t.ex. att varm luft utvidgar sig, att luft till skillnad från vakuum är något.

20 Känna till några exempel där fysikaliska upptäckter påverkat vår kultur och världsbild. Ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass År 1 Ha inblick i hur kunskapen att göra upp eld har påverkat oss. År 2 År 3 Ha inblick i hur kunskapen om elektricitet och magnetism har påverkat oss. År 4 År 5 Ha inblick i hur viktiga upptäckter som t ex atomen, molekyler, strålning och Big bang har påverkat oss. År 6 Solen och planeterna Ha kunskap om vårt solsystem, stjärnor och deras utveckling.

21 Kursmål för fysik år 7 Materia och mätningar Veta hur materien är uppbyggd. Veta vad materia, massa och densitet är. Kunna beskriva de tre aggregationsformerna (tillstånd). Känna till några gamla längdmått. Kunna med hjälpmedel mäta längd, tid, temperatur, vikt och volym. Krafter och tryck Veta vad som menas med begreppen kraft och tyngd. Veta vad en dynamometer är och hur den används. Kunna skilja på massa och tyngd. Veta vad som menas med stödyta och tyngdpunkt. Veta hur friktion uppstår och kunna ge exempel på för - och nackdelar. Veta vad som menas med vakuum. Veta vad över- och undertryck är. Tid och rörelse Veta vad accelererad och bromsad rörelse är. Räkna ut hastighet, sträcka och tid med angivna värden. Ellärans grunder Kunna begreppen ström och spänning och deras enheter. Redogöra kring positiva och negativa laddningar. Koppla enligt kopplingsschema. Kunna de vanligaste elektriska symbolerna och deras betydelse. Astronomi Ha kunskap om universums uppbyggnad och hur denna kunskap utvecklats genom tiderna. Kunna några himlakroppar och fenomen.

22 Kursmål för fysik år 8 Arbete Energi Effekt Förstå vad arbete och kraft är. Förstå skillnaden mellan lägesenergi och rörelseenergi samt ge exempel. Kunna energiprincipen. Kunna mekanikens gyllene regel. Känna till begreppen effekt, verkningsgrad, newton och joule. Värmelära Kunna olika termometerskalor. Känna till den absoluta nollpunkten. Veta hur temperaturen påverkar olika materia. Veta hur värme sprids. Ellära Magnetism Kunna olika magnettyper. Känna till om magnetfält och hur magnetismen används. Kunna skillnaden mellan repellera och attrahera. Känna till begreppen induktion, generator, växelström och transformat. Ljus Veta vad ljus är, hur det breder ut sig i olika media, samt reflekteras och bryts. Veta vad som menas med brännvidd och brännpunkt (fokus). Veta vad som menas med IR-strålning och UV-strålning. Känna till några optiska instrument och dess funktion. Ljud Veta hur ljud fortplantas. Känna till ljudets hastighet i olika materia. Veta vad som menas med infraljud och ultraljud. Känna till begreppen frekvens, hertz och decibel.

23 Kursmål i fysik år 9 Mekanik Kunna skilja på olika sorters krafter och grundläggande kraft. Kunna olika sorters krafter, samt hur de fungerar och används. Elektronik Veta vilka de vanligaste komponenterna är och deras. funktion. Koppla enligt kopplingsschema. Veta något om elektronikens utveckling och uppgift. Känna till var det finns elektronik i hem och samhälle. Atom- och kärnfysik Kunna atomens uppbyggnad och elementarpartiklar. Känna till begreppen atomnummer, masstal och isotop. Veta vad som menas med joniserad strålning. Veta vad som menas med halveringstid. Känna till kol-14-metoden. Kunna något om naturliga och konstgjorda strålningskällor. Ha kunskap om kärnkraft för att ta del av och kunna följa kärnkraftsdebatten i media. Energikällor Veta skillnaden på förnyelsebara och icke förnyelsebara energikällor samt ge exempel. Samla fakta om energikällor samt redovisa detta. Föra diskussioner om resurshushållning, samt argumentera i frågor om tillämpningar.

24 TEKNIK Kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och teknikens betydelse för natur, samhälle och individ Kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktion Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner (Mål att uppnå för år 5 Lpo 94) F-klass - År 1 Kunna berätta om hur något tekniskt i din närhet fungerar, t.ex. sax, visp, skiftnyckel. Kunna starta och stänga datorn samt öppna ett program. Lägga mönster med tangram efter en förebild. År 2 År 3 Kunna cykelns olika delar. Kunna begreppet fordon samt olika sätt att färdas. Kunna skriva en enkel text på datorn, spara den samt skriva ut den. Kunna använda vanliga redskap och tekniska hjälpmedel. Kunna med hjälp av handledning planera och utföra enkla konstruktioner. År 4 År 5 Känna till olika byggmaterial och dess egenskaper. Veta att vatten leds via vattenledningar från en källa till huset och hur avloppet fungerar. Kunna beskriva, namnge, använda vanliga redskap/verktyg och tekniska hjälpmedels funktioner. Kunna söka information på Internet och redigera en text på datorn. Kunna med hjälp av handledning eller från egen idé utföra enklare konstruktioner. Kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen, både förr och nu och ange några tänkbara drivkrafter bakom denna (Mål att uppnå År 9 Lpo 94) År 6-7 Känna till något om den historiska tekniken inom närmiljön t.ex. järnhantering, Strömsholms kanal. Känna till några välbekanta teknikområden och kunna redogöra för dess utveckling och betydelse. År 8-9 Kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens villkor. Kunna göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar.

25 Kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system genom att ange de ingående komponenternas funktioner och inbördes relationer. (Mål att uppnå År 9 Lpo 94) Målen uppnås genom att du enskilt och gemensamt med andra planerar, konstruerar och beskriv olika tekniska konstruktioner. T.ex. brobygge, egna uppfinningar, luftballong, camera obscura.. Kunna diskutera för- och nackdelar med den tekniska utvecklingen För varje område som tas upp kunna analyser för och nackdelar när det gäller teknikens effekter och natur, samhälle och individens livsvillkor.

26 Bedömningens inriktning Bedömningen av elevens kunnande i biologi, fysik och kemi skall ske med utgångspunkt dels i de för ämnena gemensamt utformade texterna, dels i respektive ämnestexter. Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och förklara omvärlden ur naturvetenskapligt perspektiv. Vidare gäller bedömningen hur eleven kan följa, förstå och delta i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därvid uttrycka sina tankar och frågor med hjälp av begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi. Naturvetenskapens karaktär Grunden för bedömningen gäller elevens förtrogenhet med de olika sätt att arbeta och utveckla kunskaper som kännetecknar naturvetenskapen. Detta innebär att elevens förmåga att identifiera och lösa problem genom iakttagelser, experiment och reflektion skall beaktas. Vidare är en bedömningsgrund medvetenheten om växelspelet mellan utvecklingen av begrepp, modeller och teorier å den ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å den andra. I bedömningen ingår elevens medvetenhet om hur den naturvetenskapliga kunskapen förändras genom historien och hur den bidragit och bidrar till att forma människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet Bedömningsgrunden är här elevens insikter i växelspelet naturvetenskap-teknik-samhälle och hur detta växelspel leder till ny kunskap, nya uppfinningar och produkter som på olika sätt används av människan och därvid påverkar naturen, lokalt och globalt. Bedömningen gäller också medvetenheten om etiska och estetiska frågor med anknytning till både växelspelet och den naturvetenskapliga verksamheten. Elevens förmåga att argumentera utifrån såväl naturvetenskapliga som etiska och estetiska perspektiv ingår i bedömningen. Läroplanen säger: Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själva bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

27 Din lärare ska tala om för dig vad du ska kunna för att nå ett visst mål. Din lärare ska erbjuda dig rättvisande och ibland flera möjligheter att visa honom/henne vad du kan. Din lärare ska tala om för dig, vilka slutsatser om ditt kunnande han/hon har dragit utifrån de underlag (=kriterier) som du har gett honom/henne. Så här vet vi att eleverna har nått målen: Genom att eleverna under arbetets gång och efter avslutat arbetsområde redovisar vad de lärt sig, en redovisning sker skriftligt, muntligt eller praktiskt.

28 Kvalitetsord och begrepp som förklarar bedömning i grundskolan G VG MVG Mål att uppnå Kunna beskriva Kunna använda Känna till Ha kunskap om Kunna redogöra Aktivt kunna delta Kunna göra sig förstådd Reflekterar Föreslår och genomför Göra bedömningar Förklarar och motiverar Jämför och finner särdrag...bidrar till utvärdering Planerar, utför och dokumenterar Formulerar och löser problem Visar säkerhet i sina bedömningar Hanterar oförutsedda situationer Tolkar och värderar Arbetar självständigt, målmedvetet och kreativt Uttrycker sig säkert och välformulerat Reflekterar och drar slutsatser