Lokal ämnesplan i NO år /10-07
|
|
- Hanna Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokal ämnesplan i NO år /10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer (Bi) Känna till villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald (Bi, Ke) Kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem (Bi) Kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning (Bi) Kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer (Ke) Kunna använda såväl kemiska som etiska och estetiska argument i frågor om resursanvändning, föreoreningar och kretslopp (No) Ha kunskap om hur livet studeras på olika organisationsnivåer (Bi) Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser (Bi) Utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Bi) Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande (Bi) Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen (Bi) Utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer och laborationer, samt kunskap om hur de växelspelar med de teoretiska modellerna (Ke) Utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhetsoch hälsofrågor (No) Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen Fältstudier i närmiljön Fördjupningsarbete i samband med utflykter under året Elevlaborationer Demonstrationslaborationer Gruppdiskussioner Studiebesök Eget Arbete (EA) Film
2 NOintroduktion/ Vatten och luft år 6 ämnen: Bi, Ke, Fy (Bi) Ha insikt i vattnets betydelse för livet på jorden (Ke) Ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter. (Ke) Ha kunskap om vattnets kretslopp och några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark (Ke) Ha kunskaper om egenskaper hos luft (Fy) Ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former (No) Kunna genomföra mätningar, observationer samt ha insikt i hur de kan utformas (Ke) Kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet (Ke) Ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller (Ke) Känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen (No) Ha kunskap om vilka säkerhetsföreskrifter som gäller i laborationssalarna (No) Kunna säkerhetssymboler och namn på utrustning i samband med laborationer (No) Kunna skriva en laborationsrapport utifrån ett vetenskapligt arbetssätt (Bi) Utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer och laborationer, samt kunskap om hur de växelspelar med de teoretiska modellerna (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemiska experiment bygger på begrepp och modeller och hur dessa kan utvecklas genom experimenterade (Fy) Utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment (No) Utvecklar insikten av att naturvetenskap är en specifik mänsklig verksamhet tillhörande vårt kulturarv (No) Utvecklar förmågan att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller (No) Utvecklar kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras (No) Tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet Elevlaborationer Hemlaborationer Demonstrationslaborationer Film Eget Arbete (EA)
3 Liv och livsformer år 6 ämnen: Bi (Bi) Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald (Bi) Kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild (No) Ha insikt i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor (No) Ha kunskap om hur livet studeras på olika organisationsnivåer (No) Ha kunskap om livets utveckling (Bi) Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser (Bi) Utvecklar kunskap om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Bi) Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen (Bi, No) Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande (No) Utvecklar sin förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden Fältstudier Film Eget Arbete (EA) (No) Ha inblick i hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder
4 Grundkurs kemi: Grundämnen, Kemiska reaktioner, Surt & Basiskt, Salter & Kristaller år 7 ämnen: Ke (Ke) Ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter (Ke) Ha kunskaper om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som korrosion och förbränning (Ke) Kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet (Ke) Kunna genomföra mätningar, observationer samt ha insikt i hur de kan utformas (Ke) Ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller (Ke) Kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor (Ke) Utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter av betydelse för vardagslivet (Ke) Utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner (Ke) Utvecklar kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning som förklaringsmodell för kemiska processer (Ke) Utvecklas förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemiska experiment bygger på begrepp och modeller och hur dessa kan utvecklas genom experimenterade Elevlaborationer Demonstrationslaborationer Film
5 Grundkurs Fysik: Elektricitet magnetism & mekanik år 7 ämnen: Fy (Fy) Ha kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström (Fy) Ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter (Fy) Ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis kommunikation och informationsteknik (Fy) Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism (Fy) Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning (Fy) Utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formuleringen av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment (Fy) Utvecklar kunskapen om växelspelet mellan undersökningar och experiment å ena sidan och utveckling av begrepp, modeller och teorier å den andra Elevlaborationer Demonstrationslaborationer Studiebesök Film
6 Rymden år 7 ämnen: Fy (Fy) Ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna (Fy) Ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling (Fy) Kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild (Fy) Kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället (Fy) Utvecklar kunskap om fysikens världsbild utgående från astronomi och kosmologi (Fy) Utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället Fältobservationer Eget Arbete (EA) Film (No) Ha kunskap om universums utveckling (No) Ha inblick i hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder (No) Ha insikt i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor
7 Blommor vt år 7 ämnen: Bi, Ke, Fy (Bi) Ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden (Bi) Ha kännedom om hur växtceller är byggda och hur de fungerar (Bi) Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald (Bi) Kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem (Ke) Ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter (Ke) Ha kunskap om några grundämnen och kemiska föreningar (Ke) Ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark (Fy) Ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar. (Bi) Kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer (Bi) Kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning (No) Ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga system på jorden (Bi) Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser (Bi) Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen (Bi) Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande (No) Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen (Ke) Utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner (Ke) Utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning (Fy) Utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer (Fy) Utvecklar kunskap om energi, energiformer och energiomvandlingar Elevlaborationer - (Växtodling) Fältobservationer Eget Arbete (EA)
8 Energi år 8 ämnen: Fy, Ke, Bi (Fy) Ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter (Ke) Ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter (Ke) Ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet (No) Ha insikt om naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter (No) Kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som ståndpunkter i frågor om miljö (No) Kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas (No) Ha inblick i konsekvenserna av olika etiska ställningstaganden i miljöfrågor (No) Ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden (Fy) Utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning (Fy) Utvecklar kunskap om olika slag av strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer (Fy) Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom värme, samt atom- och kärnfysik (Fy) Utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi-, och resurssynpunkt (Fy) Utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället (Fy, Ke) Kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället (Ke) Utvecklar sin förmåga att använda kunskaper i kemi samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av kemins samhälleliga tillämpningar (No) Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen (No) Utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden (No) Utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden Film Studiebesök Grupparbete Argumentation Debatt
9 Sex- och samlevnad år 8,9 ämnen: Bi, So/Sv (Bi) Ha kunskap om vad befruktning innebär (Bi) Ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta (Bi) Kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer (Bi) Kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur (Bi) Utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion (Bi) Utvecklar kunskap om pubertetens inverkan på individen (Bi) Utvecklar förmåga att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter (No) Utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden Temaarbete i skolår 8-9 Värderingsövningar Grupparbeten Eget Arbete (EA) Information om preventivmedel mm av barnmorska Studiebesök hos barnmorska i pojk- och flickgrupp som uppföljning i år 9 Film (No) Kunna använda sina kunskaper om människan som argument för ståndpunkter i frågor om hälsa och samlevnad (No) Utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden
10 Människokroppen år 8 ämnen: Bi, Ke, Fy (Bi) Ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans (Bi) Ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar (Bi) Ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan (Bi) Kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor (Bi) Kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats (Ke) Ha kunskap om några kemiska föreningar (Ke) Ha kunskaper om de viktigaste kretsloppen i naturen (Fy) Ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus (Fy) Ha insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras (Fy) Ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin (No) Kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas (No) Kunna använda sina kunskaper om människan som argument för ståndpunkter i frågor om hälsa och samlevnad (Bi) Utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion (Fy) Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området optik och akustik (Bi) Utvecklar förmåga att diskutera frågor om hälsa utifrån relevant biologisk kunskap och personliga erfarenheter (Ke) Utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner (Ke) Får inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande (Ke) Utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö- och hälsofrågor Elevlaborationer (Dissektioner) Demonstrationslaborationer Grupparbeten Eget Arbete (EA) Film
11 Genetik, Gen-etik & Genteknik år 9 ämnen: Bi (Bi) Ha kännedom om det genetiska arvet (Bi) Känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald (Bi) Ha kunskap om vad befruktning innebär (Bi) Kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och vår världsbild (Bi) Kunna använda såväl naturvetenskapliga som etiska och estetiska argument i frågor om användande av genteknik (Bi) Kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats (No) Ha insikt i skillnaden mellan naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter (Bi) Utvecklar kunskap om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv (Bi) Utvecklar kunskap om biologins betydelse för människans sätt att gestalta, bruka och uppleva naturen (Bi) Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande (Bi) Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser (No) Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen (No) Utvecklar sin förmåga att se samband mellan iakttagelser och teoretiska modeller (No) Utvecklar kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras (No) Utvecklar förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och erfarenheter för att stödja sina ställningstaganden (No) Utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras ställningstaganden Elevlaborationer Debatt Film Värderingsövningar
12 Atomen år 9 ämnen: Fy, Ke, (Fy) Ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer. (Fy) Ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna (Fy, Ke) Kunna med hjälp av exempel belysa hur fysikens och kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild (Fy, Ke) Kunna med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik och kemi har bidragit till att förbättra våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats (Fy) Kunna använda såväl naturvetenskapliga som etiska och estetiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevernas vardag (Fy) Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena atomkärnfysik (Fy) Utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper samt etiska och estetiska argument i diskussioner om konsekvenser av fysikens tillämpningar i samhället (Fy) Utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner från miljö-, energi- och resurssynpunkt (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemi har påverkat våra materiella livsvillkor och vår kulturs världsbild (Ke) Utvecklar kunskap om atomens byggnad och kemisk bindning samt förklaringsmodeller för kemiska processer (Ke) Få inblick i äldre tiders kemiska tänkande och kunnande Elevlaborationer Demonstrationslaborationer
13 Eld år 9 ämnen: Ke, Fy (Ke) Känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen (Ke) Ha kunskap om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som förbränning (Ke) Ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter (Ke) Utvecklar kunskap om omvandlingar vid kemiska reaktioner (Ke) Utvecklar kunskap om kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor (Ke) Utvecklar kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemisk-tekniska produkter av betydelse för vardagslivet. Elevlaborationer Demonstrationslaborationer Genomgångar Eget Arbete (EA) Brandutbildning med Räddningstjänsten i Härjedalen (Fy) Ha kunskap om tryck, värme, temperatur i sammanhang med materiens olika former (No) Genomgå en brandutbildning eller inhämta motsvarande kunskaper på annat sätt. (Ke) Utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor (Fy) Utvecklar kunskap om olika slags strålning och dess växelverkan med materia och levande organismer. (Fy) Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området värme
14 Funäsdalens skola Betygskriterier, Naturorienterande ämnen (Biologi, Kemi, Fysik) åk 8 Godkänt Beträffande natur och människa Eleven skall: - ha kunskap om jordens, livets och människans utveckling, - ha insikt i hur materien och livet studeras på olika organisationsnivåer, - ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer, - ha insikt i fotosyntesen och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden, - kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem, - ha kännedom om hur celler är byggda och hur de fungerar, - ha kunskap om vad befruktning innebär, - ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta, - ha kännedom om den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans, - ha kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former, - ha insikt hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras, - ha kunskaper om principerna för den elektriska kretsen och känna till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt samt om olika sätt att generera elektrisk ström, - ha insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus, - ha kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt- tekniska produkter, - ha kunskap om vattnets egenskaper och kunna beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter,
15 Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten - ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form, - ha insikt om växelspelet mellan utveckling av begrepp, modeller och teorier å ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å andra sidan, - ha inblick i hur kunskap om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder, - ha insikt i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor, - kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar, mätningar och experiment samt ha insikt hur de kan utformas, - kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer, - kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet, - ha inblick hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, - kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins, fysikens och kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Beträffande kunskapens användning - ha insikt om skillnaden mellan naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter, - kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad, - kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas, ha inblick i konsekvenserna av olika etiska ställningstaganden i miljöfrågor, - kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter, fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag, resursanvändning, föroreningar och kretslopp,
16 - kunna med historiska exempel och exempel beskriva hur kunskaper i biologi, fysik och kemi har bidragit till förbättringar av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats, - kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer, - kunna föra diskussion om betydelsen av regelbunden och goda hälsovanor, - ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, - kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatliv och i samhället, - kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor, - ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet, - känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen, Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att skriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskap om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
17 Mycket Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärdera slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning. Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
18 Funäsdalens skola Betygskriterier, Naturorienterande ämnen (Biologi, Kemi, Fysik) åk 9 Godkänt Beträffande natur och människan Eleven skall: - ha kunskap om universums utveckling, - ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden, - ha kännedom om det genetiska arvet, - känna till grunddragen i livets utveckling samt villkoren för och betydelsen av biologisk mångfald, - ha kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan, - ha kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar samt vid tekniska tillämpningar miljö- resurs- och säkerhetsaspekter, - ha inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik, - ha insikt i materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer, - ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna, - ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling, - ha kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kunna beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark, - ha kunskaper om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som korrosion och förbränning.
19 Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten - ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form, - ha insikt om växelspelet mellan utveckling av begrepp, modeller och teorier å ena sidan och erfarenheter från undersökningar och experiment å andra sidan, - ha inblick i hur kunskap om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder, - ha insikt i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor, - kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar, mätningar och experiment samt ha insikt hur de kan utformas, - kunna utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer, - kunna genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet, - ha inblick hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, - kunna med hjälp av exempel belysa hur biologins, fysikens och kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Beträffande kunskapens användning - ha insikt om skillnaden mellan naturvetenskapliga påståenden och värderande ståndpunkter, - kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad, - kunna exemplifiera hur naturvetenskapen kan användas för att skapa bättre livsvillkor men också hur den kan missbrukas, ha inblick i konsekvenserna av olika etiska ställningstaganden i miljöfrågor,
20 - kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik, fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag, resursanvändning, föroreningar och kretslopp, - kunna med historiska exempel och exempel beskriva hur kunskaper i biologi, fysik och kemi har bidragit till förbättringar av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats, - kunna föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer, - kunna föra diskussion om betydelsen av regelbunden och goda hälsovanor, - ha inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller, - kunna föra diskussioner om resursanvändning i privatliv och i samhället, - kunna använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor, - ha kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet, - känna till hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen. Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att skriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskap om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder.
21 Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem. Mycket Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. Eleven redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärdera slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning. Eleven planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning. Eleven beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. Eleven identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. Eleven använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. Eleven illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem.
Fysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Gemensamma mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin
Ämnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Kemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Biologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Introduktion till tidningsprojektet
Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Röda tråden i naturorienterande ämnen för resultatområde två
Röda tråden i naturorienterande ämnen för resultatområde två Omarbetad i juni 2006 Sida 1(12) Biologi Åk 7-9 Vissa variationer förekommer olika år, men i huvudsak läses delområdena enligt följande: Åk
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Visa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp
2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Odelsbergsskolan. Tema Vår
Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI
Vifolkaskolan 590 18 MANTORP 2002-06-12 Utdrag ur Bedömning och betygssättning Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar
Livets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Pedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!
Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer
vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Metoder och arbetssätt
Biologi Syfte Biologin har sitt ursprung i människans nyfi kenhet och behov av att veta mer om sig själv och naturen. Kunskaper om naturen och människan har stor avgörande betydelse för att vi tillsammans
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Mina omdömen och IUP skolår 4 6
Mina omdömen och IUP skolår 4 6 (Eleven ritar en bild) Elevens namn Inför utvecklingssamtalet Här kommer information om hur ni ska förbereda er inför utvecklingssamtalet: Titta igenom de mål ert barn har
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Fysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Koppling till kursplaner
Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen