Översiktsplan för Södra Hyllie och fördjupning av översiktsplan för Malmö

Transkript

1 Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum Vår referens Torsten Persson Arkitekt Fö torsten.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Översiktsplan för Södra Hyllie och fördjupning av översiktsplan för Malmö SN Sammanfattning Servicenämnden har fått möjlighet att yttra sig kring förslaget avseende översiktsplan för Södra Hyllie och fördjupning av översiktsplan för Malmö. Syftet med planen är att både vara ett strategiskt dokument för att styra utvecklingen av området och att vara ett vägledande dokument för konkreta beslut med avseende på byggande och olika tillståndsärenden. Förslag till beslut Servicenämnden föreslås besluta att avge yttrande till stadsbyggnadsnämnden i enlighet med serviceförvaltningens förslag. Beslutsunderlag Fastighetsförteckning Kompletterande utskick sändlista Översiktsplan för Södra Hyllie- fördjupning av översiktsplan för Malmö Samrådredogörelse för Översiktsplan för Södra Hyllie Miljökonsekvensbeskrivning till Fördjupad Översiktsplan för södra Hyllie Missiv Remiss angående Översiktsplan för södra Hyllie, Öp 2036 Särskilt yttrande SD Fördjupad översiktplan för södra Hyllie Kungörelse förslag till översiktsplan för södra Hyllie Förslag till yttrande Översiktsplan för Södra Hyllie- och fördjupning av översiktsplan för Malmö Tjänsteskrivelse Översiktsplan för Södra Hyllie och fördjupning av översiktsplan för Malmö Beslutsplanering Servicenämndens arbetsutskott Servicenämnden Ärendet Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett ärende till en fördjupad översiktsplan och serviceförvaltningens förslag baserar sig på interna diskussioner. Ansvariga Benny Thell, avdelningschef stadsfastigheter Carina Tempel, servicedirektör

2 Malmö stad Servicenämnden 1 (3) Datum Adress Henrik Smithsgatan 13 Diarienummer SN Yttrande Till Stadsbyggnadsnämnden Översiktsplan för Södra Hyllie- fördjupning av översiktsplan för Malmö SBN Servicenämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Servicenämnden ställer sig bakom översiktsplan för södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö men vill lyfta en synpunkt gällande påståendet att friliggande förskolor med automatik leder till en uppenbar risk för otrygga miljöer på kvällar och helger. Yttrande Servicenämnden välkomnar förslaget till en översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö och noterar att det handlar om en väl genomarbetad plan. Trafik Servicenämnden noterar särskilt att planen lyfter fram behovet av förskolor och skolor som viktiga samhällsfunktioner i den nydanande och attraktiva stadsdelen som här ska skapas. Skolornas strategiska och unika lägen i närheten av Hylliestation och annan kollektivtrafik ska ses som en extra stor kommunikationskvalitet i sammanhanget. Skolan mitt i byn, tas upp i planprogrammet och metaforen känns därför extra relevant utifrån deras placering. Nämnden ser denna typ av kommunal service som positiva delar i hela planområdets utveckling. Samtidigt handlar det om en typ av verksamheter som periodvis genererar mycket intensiv biltrafik i samband vårdnadshavarnas lämnande och hämtande. Förskolor och skolor kräver trafiklösningar som främjar en effektiv kollektiv, gång- och cykeltrafik. En viktig aspekt är nollvisionen som beslutades av riksdagen När det gäller cykling inom planområdet är det Tygelsjöstråket med sin mix av ett rekreativt stråk och ett befintligt pendlingsstråk som ska noteras som en särskild kvalitet. Utformingen kan mycket väl vara en förebild för cykelstråk i andra sammanhang.

3 2 (3) Förskolor och skolor Servicenämnden noterar att det här handlar om att bygga flexibla byggnader med kombinationer som förskola/skola eller en variant av skola och kulturhus. Skapandet av mötesplatser i byggnader med flera funktioner bäddar för nya dimensioner och ett varierat användande över tiden. Servicenämnden ser fördelar i att Malmö stad skapar och flexibla byggnader för förskolor och skolor. I den faktiska utbyggnaden av södra Hyllie är det viktigt att behovet av offentlig service tidigt kommer att beaktas. Förutom flexibla lösningar krävs det att det finns tillräckligt med plats för en framtida expansion på fastigheter som är avsedda för förskolor och skolor. Servicenämnden vill däremot ifrågasätta påståendet att friliggande förskolor med automatik leder till en uppenbar risk för otrygga miljöer på kvällar och helger. I samtliga tre fall har skolorna fått en förnämlig placering i anslutning till en park. Grönområdena är generösa och här lever planen upp till begreppet Malmö parkernas stad. Tanken med ett samutnyttjande av grönytorna till pedagogik och rekreation känns därför rätt tänkt i förhållande till målsättningen att Malmö ska bli en tät, blandad, integrerad och grön stad. Vård- och LSS-boende Även om behovet av förskolor och skolor är stort i Malmö är det, precis som planen beskrivet det, angeläget att det även tas ett sikte på en åldrande befolkning. Servicenämnden noterar att vård och omsorgsfrågorna är belysta och att det enligt planprogrammet i ett framtida södra Hyllie även kommer att behövas plats för vårdcentral, vård- och LSS-boende. Vårdoch LSS-boenden är funktioner som kan komma att förvaltas av servicenämnden genom stadsfastigheter. När det gäller LSS-boenden bör dessa finnas i närheten av bra kollektivtrafik eftersom de boende normalt inte har tillgång till en egen bil. Klimat Stadsgestaltningsgreppet med att låta staden få ett distinkt möte mot odlingslandskapet är både tydligt och välbehövligt. Slättlandskapet möter en stad och i gränsområdet finns det plats för olika former av dagvattenhantering. Med tanke på klimatförändringar och tillhörande översvämningshot och stigande havsnivåer noterar servicenämnden att dagvattenfrågan särskilt tas upp i planprogrammet. Det är lika angeläget att frågan även ges ett särskilt fokus i ett senare sammanhang. Det är angeläget att kommande exploateringskrav och detaljplaner även skapar goda förutsättningar för en byggnation som bidrar med egenproduktion av energi och som klara klimatkontraktets olika krav med avseende på en låg energiförbrukning. Önskvärt är det även att byggnadens arkitektur främjar ett gynnsamt mikroklimat och att byggnaden kan bidra till områdets grönskande karaktär genom att exempelvis ha gröna tak.

4 3 (3) Social hållbarhet Servicenämnden ser den fördjupade översiktsplanen som ett led i ett förverkligande av hela Hyllie. Kvaliteterna i planen ska även ses som en del av integrationsprojekt ur ett större perspektiv. Det handlar om att Hyllie bidrar till att länka samman det nya med redan befintliga och etablerade områden i Malmö. Servicenämnden noterar särskilt att Malmökommissionens rekommendationer har beaktats i planprogrammet med avseende på konsekvensbeskrivningar inom områden som social konsekvensbedömning och barnperspektivet. Planprogrammet nämner också att nybyggnationen har stora möjligheter att bidra till att Malmö södra och östra delar kommer att ingå i en utveckling mot att bli attraktivare för boende och näringsliv. Servicenämnden ser fram emot att Malmökommissionens intentioner på så sätt omsätts i praktik. Ekonomi Servicenämnden har initialt ingen synpunkt på den redovisade tabellen över kommunalt investeringsbehov i offentlig service med avseende på objekten förskolor, skolor, vård- och LSS-boende. Ordförande Petra Bergquist (S) Nämndsekreterare Josefin Haugthon

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG juni 2015 ÖP 2036

16 2 Innehåll Synpunkter Förord Sammanfattning Vision och inriktningsmål Planförslag Tät och blandad stadsbebyggelse Trafik Grönstruktur och dagvatten Genomförande Konsekvenser Miljöbedömning Sociala konsekvenser Intressekonflikter Planförutsättningar Riksintressen Kulturmiljö Topografi och landskapsbild Naturmiljö Beställare: Kommunstyrelsen genom Christer Larsson (Stadsbyggnadskontoret/SBK) Styrgrupp: Josephine Nellerup (ordförande, SBK), Johan Emanuelson (SBK), Magnus Fahl (Gatukontoret/GK), Ingemar Gråhamn (SBK), Ola Melin (GK), Per-Arne Nilsson (Miljöförvaltningen/MF), Håkan Thulin (Fastighetskontoret/FK) Arbetsgrupp: Mikael Wallberg (projektledare, SBK), Magnus Alfredsson (del av tiden, FK), Annika Arvidsson (del av tiden, SBK), Peter Björck (del av tiden, SBK), Eva Delshammar (GK), Stefanie Engel (del av tiden, SBK), Tor Fossum (SBK), Peter Gustafsson (GK), Agnetha Holmberg (SBK), Jan Holmberg (del av tiden, FK), Patric Jerpander (FK), Annica Lindh (VA-syd), Marcus Ljungqvist (del av tiden, MF), Dziugas Lukosevicius (SBK), Camilla Morland (GK), Louise Palm (FK), Jan Rosenlöf (SBK), Kati Söndergaard (SBK), Anto Tomic (del av tiden, stadsområde Väster), Sofia Traneflykt (del av tiden, Stadsfastigheter), Klara Wallby (del av tiden, SBK), Cornelia Wallner (VA-syd), Roland Zinkernagel (MF) Malmö stad juni 2015 Lämna dina synpunkter på planförslaget senast på hemsidan: malmo.se/sodrahyllie eller via e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" i mejlets rubrik. eller till adress: Malmö stadsbyggnadskontor MALMÖ Skriv "synpunkter FÖP södra Hyllie" på kuvertet eller synligt i brevet. En tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och en samrådsredogörelse, i vilken alla samrådssynpunkter har besvarats, finns att hämta på Stadsbyggnadskontoret eller kan laddas ner på hemsidan: malmo.se/sodrahyllie. Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill beställa fler exemplar av denna skrift, miljökonsekvensbeskrivningen eller samrådsredogörelsen. Kontaktperson är Mikael Wallberg som nås via mejl: mikael.wallberg@malmo.se och telefon: Planförslaget är framtaget internt inom Malmö stad. Det har anlitats konsulter för analyser till miljökonsekvensbeskrivningen, illustrationer av planförslaget och som ett kritiskt råd. Ett par illustrationer är också framtagna av studenter inom ramen för en kurs i illustrationsteknik. Alla planer, fotografier och illustrationer är framtagna av arbetsgruppen om ej annat framgår av bildtext.

17 3 Förord Hyllie är ett stort utbyggnadsområde med goda förutsättningar att bli en attraktiv stadskärna där ungefär malmöbor kommer att bo. I planområdet, södra Hyllie, finns värden som är nödvändiga komplement till stadsmiljöerna som håller på att uppföras kring Hyllie boulevard och Hyllie allé. I de delarna finns brist på parkytor, skolor och förskolor och de stora investeringar som görs är beroende av vad som kommer att hända i södra Hyllie. Översiktsplan för södra Hyllie ger en bred samsyn och en förutsägbarhet för aktörerna i området. Dessutom rymmer planförslaget kvaliteter som kommer att stärka och bidra till att profilera Hyllie. Många av värdena med att bo eller arbeta i Hyllie är kopplade till stadsutveckling: att bostäder, arbetsplatser, skolor och annat byggs samt att det blir ett stadsliv. Stadsvärden tar tid att få på plats och en kärnfråga för Hyllie är hur attraktiviteten kan stärkas i de inledande faserna. Fördjupningen av översiktsplanen ska tjäna som underlag för att hantera de frågorna, till exempel genom att definiera var tidiga investeringar i skolor och parker är möjliga eller var tillfällig markanvändning kan ske. Slutligen finns en stor del av Malmö stads exploaterbara mark i Hyllie och att utveckla ett stort utbyggnadsområde ställer höga krav på staden som markägare. Fördjupningen av översiktsplanen för Malmö ska underlätta ett långsiktigt hushållande av stadens marktillgångar. Innan en översiktsplan antas genomförs en utställning, då det ges ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på materialet. Alla är välkomna att lämna synpunkter på det här utställningsförslaget, vilket kan göras på flera sätt, se motstående sida. Översiktsplan för södra Hyllie beräknas vinna laga kraft vintern Synpunkterna som inkom i samband med samrådet gav ett generellt stöd för de övergripande idéerna i förslaget. Den mest påtagliga omarbetningen till följd av samrådet är att huvudgatornas sträckningar har ändrats. Arbetet med att ta fram en översiktsplan består av många olika skeden. Pilen markerar var översiktsplan för södra Hyllie befinner sig i processen. Vad är en fördjupad översiktsplan? En fördjupad översiktsplan är en översiktsplan för en del av kommunen. I en fördjupad översiktsplan preciseras den kommuntäckande översiktsplanen eller så föreslås ändringar i densamma. Lagstiftningen är lika för en fördjupad översiktsplan och en traditionell översiktsplan. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, till skillnad från en detaljplan. Boverket listar de viktigaste skälen till att upprätta en översiktsplan: Att tänka efter i god tid före. Att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än till enskildheter. Att främja en bättre miljö, enklare vardagsliv och en attraktiv kommun. Att skapa beredskap för det oplanerade och oväntade. Att underlätta detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning. Att främja en god kommunal ekonomi. (...) Översiktsplanen är ett medel för att forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt. Den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie är både ett strategiskt dokument som under lång tid ska styra utvecklingen i området och ett dokument som ska vara vägledande för konkreta beslut om byggande och olika tillståndsärenden.

18 4 Sammanfattning EN FRAMTIDSBILD Om tjugo år, i södra Hyllie, promenerar en ung familj längs den centrala parkens kvällsolssida på väg till äventyrslekplatsen. Några ungdomar springer förbi dem och hoppar över en dagvattenkanal i parken. De har bråttom till tåget helt i onödan eftersom de går så ofta. Det är torsdag eftermiddag och de flesta av de arbetsplatserna i södra Hyllie töms, men området töms inte. Det bor 6000 personer där och det finns kulturhus, några restauranger och annat som lockar besökare även kvällstid. En granne ropar från en uteservering och undrar om de har tappat bort ett barn. Föräldrarna skrattar men tystnar snabbt när de upptäcker att de verkligen har tappat bort den minsta. Grannen pekar ut i parken. Hon har sprungit efter en "anka". Längs fasaderna på kvällsolsidan av parken kör det fåtalet bilar som måste fram på gångarnas villkor, vilket gör att även småbarn kan röra sig så fritt att de försvinner ibland. När familjen är nästan framme vid äventyrslekplatsen möter de en äldre man som kommer från Vintrie bytomt, där han har sin kolonilott och sitt äppelträd, med hinkar av nyskördade grönsaker. I södra Hyllie bor många i nya lägenheter men odlar i jord där det kan ha odlats i 2000 år. Hyllie stationstorg och bebyggelsen kring det är Hyllies pulserande hjärta, men södra Hyllie är områdets stora lungor som ger syre till stadsdelen. Illustrationsplan Fördjupning av översiktsplan

19 5 PLANENS HUVUDDRAG Planområdet, södra Hyllie, kommer att få en avgörande roll för Hyllies attraktivitet. Hyllie ska vara ett spännande alternativ för företagsetableringar och för privatpersoner som vill bosätta sig, arbeta eller bara besöka Köpenhamn- Malmöregionen. Hyllie ska bli Malmös andra stadskärna och tillsammans med angränsande områden kommer det att utgöra en sammanhängande stadsväv med lika många boende som Landskrona tätort har idag. Utbyggnaden av södra Hyllie är således viktig både ur ett regionalt och lokalt perspektiv. En grundläggande frågeställning för planeringen av södra Hyllie är därför vad planområdet behöver bidra med för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv och hållbar stadskärna. Följande delar föreslås i planförslaget: Planförslaget ska bidra med en tät och blandad stadsbebyggelse för att stärka Hyllies stadsmässighet och erbjuda många lokaliseringar för bostäder och verksamheter. Planförslaget ska bidra till Hyllies identitet genom en tydlig stadsbyggnadsidé som baseras på Malmös möte med Söderslätt. Det förankrar utbyggnaden på platsen och i dess historia. Lokala kvaliteter är unika. Planförslaget ska stärka Malmö med nya stadsrum som har betydelse på stadsnivå och stärka södra Hyllie lokalt med sociala och trygga grannskap. Planförslaget ska bidra med effektiva kollektiv-, gång- och cykellösningar. Var och hur vi rör oss genom staden är avgörande för stadsliv och klimatpåverkan. Planförslaget ska bidra till att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Planförslaget ska bidra med goda förutsättningar för kulturliv. Kultur utgör en viktig del av städers attraktivitet och lyfts fram i planförslaget genom en kulturaxel. Planförslaget ska bidra med goda förutsättningar för en ekologisk mångfald genom anläggandet av en naturaxel. Planförslaget ska bidra med lokaliseringar för skolor och förskolor. Planförslaget ska bidra med en central stadsdelspark. Planförslaget ska bidra till förverkligandet av Klimatkontrakt för Hyllie genom att det ska gälla för hela planområdet. Genomförandet av planförslaget ska baseras på fem strategier: utgå från kollektivtrafik, skapa attraktivitet tidigt, agera flexibelt, bygg färdigt och integrera med omgivningen. STADSBYGGNADSIDÉ Planförslagets uppbyggnad baseras på en tydlig stadsbyggnadsidé som väl genomförd ger förutsättningar för unika stadsmiljöer och ett rikt stadsliv. Planförslaget består av: STAD MED EN CENTAL PARK KULTURLANDSKAP MED BYMILJÖ STAD STADSBRYN KULTURLANDSKAP 1. Tät och blandad stadsmiljö som till största delen utgörs av kvartersstadsbebyggelse, vilket ger en robust och flexibel grund för fortsatt stadsutveckling. 2. Mötet mellan den täta staden och kulturlandskapet utvecklas till ett "stadsbryn" där Malmös möte med Söderslätt regisseras. Det består av en stadsbebyggelse som har inspirerats av Bo01 och en naturaxel där stadens vatten tas omhand. I naturen är brynen de mest artrika miljöerna och stadsbrynet ska kännetecknas av mångfald i stadsmiljön och mångfald i naturaxeln. 3. Kulturlandskap som utgörs av en "bytomt" med rötter i medeltiden. Planområdet ligger i södra Hyllie och består till största delen av odlingsmark av hög kvalitet med inslag av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Planförslaget rymmer bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Södra Hyllie ska vara en attraktiv och hållbar del av Malmö socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

20 Visionsbild, Malmö möter Söderslätt i Hyllie stadsbryn. Illustration av Manon Otto 6

21 7 Vision och inriktningsmål Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende och företag, både nationellt och internationellt. Stadslivet ska präglas av variation i form av livaktig handel, stora evenemang och pulserande stadsgator som kontrasteras mot rekreativa parker, lugna gångfartsgator och trygga skolmiljöer. Hyllies centrala plats i regionen ska ge en internationell karaktär med en tydlig egen identitet: öresundskt kosmopolitisk. Visionen, ovan, är tillsammans med fyra inriktningsmål vägledande för planering och byggande i Hyllie utbyggnadsområde. Inriktningsmålen är nedbrutna i strategier som är specifika för södra Hyllie, planområdet för fördjupningen av översiktsplanen. INRIKTNINGSMÅL 1: KOMMUNIKATIONSNODEN Den väl utbyggda infrastrukturen och läget i Köpenhamn-Malmöregionen ska medverka till att ge Hyllie en internationell karaktär. Bebyggelsen i Hyllie ska utgöras av en tät och attraktiv stadsbebyggelse för att ge goda förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av kommunikationerna. Hyllie ska bidra till tillväxt och utveckling av regionens näringsliv. Hyllie ska bidra till ökad social hållbarhet genom fler arbetstillfällen och förbättrad tillgänglighet för människor att resa till och från arbetet. STRATEGIER 1. Gång, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras högre än biltrafik i planområdet. 2. För att åstadkomma en tät stadsbebyggelse ska ytan för bebyggelse maximeras på bekostnad av trafikytor och bostadsgårdar. Ytor för parkering ska, till exempel, minimeras genom en låg p-norm och användandet av gemensamma p-hus och underjordiska garage. 3. Samutnyttjande av ytor och byggnader ska eftersträvas: t.ex. kan delar av bostadsgårdar vara förskolegårdar, parker och skolgårdar kan samnyttjas samt högstadieskolan kan både vara skola och kulturhus. 4. Vissa platser och stråk är strategiskt viktiga med tanke på stadsliv och stadsbild. Genom att tidigt bestämma vilka de är skapas goda föutsättningar för att få till etableringar som stärker centrala stadskvaliteter. FAKTA En vision är en idé om något man vill uppnå i framtiden och behöver inte uppfylla krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. FAKTA Inriktningsmål är övergripande för projektet och anger dess inriktning. Målen ska vara enkelt formulerade och skapa en gemensam grundsyn på projektet och inte vara tidsbestämda. FAKTA Strategier är långsiktiga tillvägagångssätt för hur man ska agera för att uppnå mål.

22 8 FAKTA En bytomt är en by, eller typ av fornlämning om den är obebodd, där det sedan lång tid legat en bybebyggelse. Rör det sig om byar från forntiden används vanligen benämningen boplats. Bytomterna i Malmöområdet innehåller i många fall kulturlager som avsatts under en platsbunden bosättning från åtminstone högmedeltid fram till idag och utgör därmed en viktig länk mellan det förhistoriska landskapet och det nutida. INRIKTNINGSMÅL 2: DEN GODA JORDEN Hyllie utgör den nordligaste delen av Söderslätt som är ett välkänt kulturlandskap och har en av Sveriges bördigaste jordar. Den goda jorden är en viktig naturresurs vilket innebär att området har ett högt värde och att staden måste ha höga ambitioner för den stadsmiljö som byggs. Den goda jorden och det milda klimatet gör att ingen annanstans i Sverige finns bättre förutsättningar för att skapa en grönskande stad än i södra Hyllie. Det är platsens specifika utmaning. Hyllie ska stärka den ekologiska hållbarheten genom att vara ett föredöme när det gäller utveckling av park, natur och odling i och i anslutning till en tät stad. STRATEGIER 1. Det ska byggas tätt för att hushålla med marken i södra Hyllie. 2. Den medeltida bytomten ska utvecklas utifrån kulturmiljövärden. 3. Det ska anläggas natur i södra Hyllie. Malmö ligger i ett artfattigt odlingslandskap och därför är det viktigt med "öar" av natur som kan bidra till att artrikedomen upprättshålls. 4. Det ska skapas förutsättningar för urban odling. 5. Det ska finnas parker, platser och bostadsgårdar med mycket grönska. 6. Det ska utredas genomförandestrategier som inkluderar förplanteringar. REFERENS "Inom segregationsforskningen talas idag om white flight. Utflyttningen av svensk medelklass har betytt mer för den etniska segregationen än vad inflyttningen av resurssvaga etniska minoriteter till och 70-talens storskaliga bostadsområden har gjort. Det är alltså majoritetsbefolkningens flyttmönster och de resursstarkas bostadsval som driver boendesegregationen. Inte tvärtom." Forskningsöversikt, Hållbar stadsutveckling, Forskningsrådet Formas, 2011 INRIKTNINGSMÅL 3: INTEGRATION Hyllie är ett integrationsprojekt i flera olika nivåer: det ska lokalt koppla samman fysiskt segregerade stadsområden i södra Malmö och det ska regionalt utgöra ett attraktivt alternativ för företag och privatpersoner i hela Köpenhamn-Malmö-regionen. Segregation handlar inte om problemområden, det handlar om hela staden. Stora utbyggnadsområden riskerar att bara bli en tillgång för en del av befolkningen eftersom nybyggnation är dyrt och endast ett fåtal har råd att bosätta sig där. Genom att bli Malmös andra stadskärna och överbrygga barriärer ska Hyllie koppla samman stora befintliga stadsområden som idag är fysiskt segregerade. Hyllie ska komplettera omgivande område med handel, service och kulturfunktioner och därigenom öka attraktiviteten för hela södra Malmö. Hyllie ska på så vis bli en tillgång för alla malmöbor. Hyllie ligger centralt i Köpenhamn-Malmöregionen och växer fram parallellt med den. Ju starkare regionen blir desto starkare blir Hyllies lokalisering som första station på svenska sidan. STRATEGIER 1. I södra Hyllie ska bostadsbeståndet vara blandat vad gäller typer, storlekar och upplåtelseformer. 2. Kopplingar med omgivande områden ska prioriteras, speciellt för gående och cyklister. 3. I södra Hyllie ska attraktiva mötesplatser skapas. 4. I södra Hyllie ska det byggas för blandade funktioner. 5. Det ska erbjudas plats i södra Hyllie för lokaliseringar som har en regionaleller internationell funktion och kan stärka Hyllies centrala position i Köpenhamn-Malmöregionen.

23 9 INRIKTNINGSMÅL 4: KLIMATSMART I Klimatkontrakt för Hyllie som är undertecknat av representanter för Malmö stad, E.ON och VA-syd anges att Hyllie ska bli Köpenhamn-Malmöregionens klimatsmartaste stadsdel och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Målet är nåbart genom en stor satsning på smarta energisystem och Hyllies mycket goda kommunikationsläge, men kommer att kräva extra ansträngningar av alla aktörer i området. Energieffektiva byggnader ska försörjas med förnybar energi genom smarta system. Kommunikationsläget ska utnyttjas för att främja smarta mobilitetslösningar. I Hyllie ska det vara lätt att ha en hållbar livsstil. STRATEGIER 1. Effektiva kollektivtrafikstråk ska planeras i tidiga skeden. 2. I södra Hyllie ska det planeras för en stadsmiljö som det är attraktivt att gå och cykla i. 3. Det ska studeras behov och eventuella lokaliseringar av energiproduktionsanläggningar i södra Hyllie. 4. Det ska tas fram ett Miljöprogram för Hyllie som verktyg för att nå målen i Malmö stads miljöprogram och Klimatkontrakt för Hyllie. REFERENS "Det talas ofta om ekonomi, men när någon frågar vad det kostar skruvar man på sig och vill inte gärna komma med några siffror. I dag ska det helst bli avkastning första dagen, men tittar man på en byggnads totalekonomi är investeringskostnaden 15 procent av den totala livscykelkostnaden. Genom hållbart byggande sänks driftskostnaderna. (...) Det som verkar billigt i ett tioårsperspektiv är dyrt i ett trettioårsperspektiv. Det långsiktiga är viktigast, både för människorna som bor här nu och de som kommer att bo här i framtiden." Arkitektur, nr 4, 2013 Mikael Bengtsson, vd och ekonom för Viskaforshem FAKTA Klimatkontrakt för Hyllie I Klimatkontrakt för Hyllie utpekas gemensamma mål och visioner för det arbete som E.ON, VA SYD och Malmö stad bedriver i Hyllie. Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och fungera som en global förebild inom hållbar stadsutveckling. Detta som en del av ambitionen i Malmö stads miljöprogram: att bli världsbäst på hållbar stadsutveckling. Som det största utvecklingsområdet i staden ska Hyllie vara en föregångare. Klimatkontraktet undertecknades den 17 februari 2011 och sträcker sig till och med Följande mål gäller för Klimatkontraktsområdet: 100 % förnybar eller återvunnen energi Smart och integrerad infrastruktur för energiflöden Energieffektiva byggnader Lokalt producerad förnybar energi Fossilfritt resande Enkelt att välja klimatsmarta alternativ Världsledande demonstrationsområde för klimatsmarta lösningar Fortlöpande uppföljning av målen I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon Transporter i Hyllie ska uppfylla målbilden för 2030 i Trafik- och Miljöprogram redan 2020

24 FAKTA 10 Inom planområdet planeras för: bostäder arbetsplatser 3 skolor 6 förskolor 1 stadsdelspark (5-10 ha) natur kulturlandskap ILLUSTRATIONSPLAN

25 11 Planförslag De viktigaste förutsättningarna för Malmös tillkomst som stad var den bördiga slätten och havet. I dagens Malmö finns många byggda miljöer som berättar om staden och havet, men ingen som berättar om staden och slätten. Det finns också en tydlig tendens: städer blir vackrare från vattnet och fulare från land. Södra Hyllie ska bli annorlunda, här ska Malmö möta Söderslätt på ett spännande och vackert sätt. Södra Hyllie kommer att bestå av en tät stadsbebyggelse och en bevarad del av Söderslätt en kontrastrik del av Malmö. Planområdets läge, centralt i Köpenhamn-Malmöregionen men i Malmös utkant, är en stark tillgång. Det utnyttjas genom att kontrasten mellan tät stad och landskap utgör grunden för planförslaget. Förslaget understryker visioner om vad regionen ska erbjuda genom möjligheten till både och urban miljö och rekreativa landskapskvaliteter och ett effektivt utnyttjande av kollektivtrafik. På så sätt kan södra Hyllie stärka berättelsen om Köpenhamn-Malmöregionen och vara en viktig pusselbit för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv helhet. TRE BÄRANDE STRUKTURER 1, Kulturaxel. I södra Hyllie ska kulturen lyftas fram med en kulturaxel. Kulturaxeln ska skapa icke kommersiella mötesplatser som alternativ till köpcentrum, arena och mässanläggning. Kulturaxeln ska vidare förankra utbyggnaden i platsens historia och på så sätt bidra med lokal identitet samt ge förutsättningar för ett rikt stadsliv. Kulturaxeln ska utgöras av Vintrie medeltida bytomt, den centrala parken och en koppling mellan dem. Vintrie medeltida bytomt är en kulturhistoriskt intressant miljö som består av gårdar från 1800-talet, statarlänga, vegetation och grusvägar. Det stadsnära kulturlandskapet ska bevaras, men samtidigt ska bymiljön tillåtas att utvecklas. Utvecklingen kan jämföras med en skiftesreform baklänges: byn ska återbefolkas, mindre enheter, fler brukare, återplanterade pilalléer och mer natur. Den centrala parken ska bli ett generöst parkrum mitt i planområdet som ger Hyllie en grönskande karaktär. I den norra änden föreslås en skola kombinerad med ett kulturhus. Skolan och kulturhuset kommer att bli framträdande i stadsbilden och för stadslivet genom sin placering. Vikten av kultur lyfts ofta fram när man talar om städers attraktivitet, men ändå ges kulturen sällan en framträdande roll i stora utbyggnadsområden. Hyllie ska bli ett spännande undantag genom att utnyttja befintliga miljöer i kombination med nya. REFERENS Den stad som har flest baletter, teatrar och symfoniorkestrar vinner. Arthur Bienenstock lyfte på ett slagfärdigt sätt fram kulturens betydelse för städers attraktivitet i ett samtal om lokaliseringen av ESS. Arthur Bienenstock är professor emeritus vid Stanford och tidigare forskningspolitisk rådgivare till president Clinton KOMMENTAR Vintrie medeltida bytomt och den centrala parken

26 12 Bärande strukturer Plan, bärande strukturer REFERENS I Berlin talar man om en ny typ av natur som har uppstått i staden; den fjärde naturen, och man menar att den är avgörande för djurarters långsiktiga överlevnad. I Berlin häckar fler näktergalar än i hela Bayern och man uppskattar att 60% av alla inhemska djur- och växtarter är representerade. REFERENS I Byernes rolle i klimastrategien, framtagen av ett antal danska kommuner, konstateras att det är fem gånger större besparing av CO2 -utsläpp att bygga ett hus enligt standardkrav nära en kollektivtrafikpunkt än att bygga ett nollenergihus utan närhet till kollektivtrafik. 2, En naturaxel planeras som en gräns mellan den täta staden och kulturlandskapet. Naturaxeln är ett stråk där befintliga- och nyskapade naturvärden tillsammans ska utveckla en urban-natur. Städers betydelse för den ekologiska mångfalden ökar i takt med urbaniseringen och dessutom utgör städer i produktionslandskap överlevnadsplatser för djur och växter som har trängts bort från artfattiga odlingsytor. Det behövs därför exempel på hur man kan skapa natur i anslutning till städer. Malmö föreslås bli en förebild för hållbar stadsutveckling, även i den frågan, genom anläggandet av en naturaxel i södra Hyllie. Naturaxeln viktigaste funktioner för planområdet, utöver de ekologiska, är att utgöra en gräns mellan stad och kulturlandskap, att hantera stora mängder dagvatten och att vara en rekreativ miljö. 3, Kollektivtrafik är avgörande för en klimatsmart planering. I södra Hyllie ska det skapas effektiva kollektivtrafikstråk, bebyggelsen ska anpassas till kollektivtrafikens sträckningar och det ska anläggas ett attraktivt nät av gång- och cykelvägar. Ett effektivt utnyttjande av kollektivtrafiken hänger samman med goda miljöer för gående och cyklister eftersom nästan alla kommer till hållplatser och stationer på de sätten. Planförslaget skapar förutsättningar för en mycket god kollektivtrafikförsörjning genom att föreslå en tät stadsbebyggelse med centrala huvudgator/kollektivtrafikstråk och närhet till en regional station. BEBYGGELSE Stadsbebyggelsen i södra Hyllie ska forma en attraktiv tät, blandad och grön stad. Det finns många skäl till att planera utifrån de kvaliteterna, till exempel: stadsbild, minskade transporter, bättre hushållande med mark och trygghet. I södra Hyllie finns ytterligare en anledning och det är att med en tät bebyggelse

27 13 Perspektiv, den centrala parken sett från söder. Illustration av Wingårdhs arkitektkontor. kan man skapa skydd för vinden från slätten och havet. En tät och blandad stad är också en förutsättning för ett aktivt stadsliv. En stadsmiljö som byggs utifrån de värdena kommer att uppmuntra människor till att röra sig i området, vilket är viktigt både ur socialt- och hälsoperspektiv. Planförslaget kan delas in i tre delar med olika bebyggelsemönster, varav de första två är delar av stadsbebyggelsen och det tredje en del av kulturlandskapet: 1. De flesta byggnader kommer att uppföras inom ramarna för en traditionell kvartersstad med övervägande kvartersbebyggelse i 4-6 våningar. Gatornas ges "knäckar" för att motverka vinden och för att skapa en varierad stadsbild. Det är ett robust planmönster som ger en stor flexibilitet inför framtiden, vilket är viktigt eftersom genomförandetiden blir lång. 2. Mötet mellan stad och landskap ska dramatiseras i ett stadsbryn. Stadsbrynet utgörs av ett södervänt stadsområde och angränsande natur. Stadsmiljön föreslås utformad som ett tätt och upplevelserikt område, med inspiration från Bo01, och landskapskvaliteter ska koncentreras i en artrik naturaxel. Bebyggelsen ska karaktäriseras av variation i uttryck och skala samt grupperas i små kvarter med olika former som en reflektion av den angränsande naturens fria former. 3. Det historiska bymönstret i Vintrie medeltida bytomt ska försiktigt fyllas i med småskalig bebyggelse av lantlig karaktär. I denna del av planområdet kommer det endast att bli möjligt att uppföra ett litet antal byggnader och varje tillägg ska vara individuellt utformat för platsen. Den kulturhistoriskt värdefulla miljön är avgörande för det stadsnära kulturlandskapets attraktivitet. KOMMENTAR Principbild som illustrerar stadsbyggnadsidén: STAD MED EN CENTAL PARK KULTURLANDSKAP MED BYMILJÖ STAD STADSBRYN KULTURLANDSKAP

28 14 Tät och blandad stadsbebyggelse REFERENS Om man önskar liv i staden är nyckelorden: kompakta, direkta och logiska rutter, måttliga rumsdimensioner och tydlig stadsrumshierarki där man har tagit ställning till vilka rum som är viktigast. Jan Gehl, Movium Magasin nr 1, 2011 Största delen av planområdet ska utgöras av en tät och blandad bebyggelse. Tätheten och blandningen ska variera i området så att vissa gator och platser blir livfulla och andra lugna. För att åstadkomma det planeras södra Hyllie utifrån vilka gator och platser som är de viktigaste. Delarna av planförslaget som utgörs av natur och kulturlandskap behandlas inte i texterna om en tät och blandad stadsbebyggelse nedan. Stadsrumshierarki Gator, parker, torg och alla andra platser i planområdet, kallas i fortsättningen stadsrum, kommer att få betydelse för allt från väldigt många människor till ett fåtal. Genom att särskilja stadsrum utifrån hur många människor de bedöms få betydelse för kan man inordna dem i en stadsrumshierarki: stadsrum som har betydelse för människor i hela staden är längst upp och de som bara har betydelse för de som bor i ett visst kvarter är längst ner. Städer med en varierad och blandad stadsbild är uppbyggda utifrån en stadsrumshierarki. Genom att utgå från en tydlig stadsrumshierarki kan södra Hyllie stärka Malmö med nya stadsrum som har betydelse på stadsnivå och stärka södra Hyllie lokalt med sociala och trygga grannskap. Stadsrum som befinner sig överst i stadsrumshierarkin, på stadsnivå, ska vara lätta att ta sig till och är därför sammankopplade så att de stärker varandra. Alla huvudgator ska vara stadsrum på stadsnivå som samlar gående, cyklister och bilister till aktiva stråk, dit hållplatser också placeras. Huvudgator ska vara vackra trädplanterade stadsgator, inga genomfartsvägar. Utan närheten till Hyllie stationstorg och den intensivt trafikerade regionala stationen hade det inte funnits förutsättningar för att skapa stadsrum av betydelse på stadsnivå i planområdet. Det är en stor tillgång och därför skapas en direkt koppling till Hyllie stationstorg genom att Hyllie boulevard förlängs som en huvudgata rakt ner i planområdet. Genom att samla rörelser till vissa stråk minskar rörelser i stadsrum som är lägre i hierarkin. Exempel på sådana stadsrum är platser som besökare ska uppleva att de upptäcker av en slump, till exempel när de svänger in i en gränd och en intim plats med en lekplats uppenbarar sig. Stadsrumshierarkin ger således förutsättningar både för intima stadsmiljöer och representativa stadsrum på stadsnivå. KOMMENTAR Ett starkt skäl för att bygga tätt och blandat är för att åstadkomma variation i stadsbilden. När det gäller variationen i stadsbilden så spelar fastighetsindelningen stor roll, ju mindre fastigheterna är desto större blir variationen. Där det är viktigt att få till en stor variation bör fastigheterna vara små. Det är också ett sätt att attrahera små exploatörer. Funktionsblandning Funktionsblandningen i planområdet ska understryka stadsrumshierarkin. Desto högre upp ett stadsrum befinner sig i stadsrumshierarkin desto större ska andelen verksamheter vara i omgivande bebyggelse. De mest publika funktionerna ska också koncentreras till stadsrum som är högst i stadsrumshierarkin. Ett undantag, från principen med mycket verksamheter i och runt stadsrum på stadsnivå, utgörs av den centrala parkens östra sida där tillgängligheten inte är tillräckligt bra för en stor andel verksamheter och behovet av bostäder intill parken har bedömts vara viktigare. I planområdet ska stor funktionsblandning skapa förutsättningar för stadsmiljöer att bli levande under en stor del av dygnet och bidra till trygga stråk. Men

29 15 Stadsrumshierarki Plan, stadsrumshierarki Stadsnivå Representativa stadsrum som lockar människor från hela Malmö och som är viktiga ur ett Malmöperspektiv. Stadsrum med stor blandning av funktioner och hög exploatering. Stadsrum som ska bli identitetsskapande för planområdet. Stadsdelsnivå Stadsrum som är viktig för hela Hyllie. Typiska funktioner är skolor, mellanstora parker och torg. Grannskapsnivå Mötesplatser för lokala verksamheter och boende. Förutsättningar för en viss andel komersiella funktioner som kafé, kiosk eller frisör. Kvartersnivå Intima och bostadsnära mötesplatser som är viktiga vardagsmötesplatser för boende. Trygga och funktionella platser med prioritet för gående och cyklister. Redovisas inte på kartan. KOMMENTAR Bebyggelsens vid parken Den centrala parken är planområdets viktigaste stadsrum och bebyggelsen ska vända sina framsidor och entréer ut mot parken. Byggnadernas placering ska bidra till rörelser längs parkens sidor och vara medskapande till en levande och trygg stadsmiljö. Fasaderna ska vidare utgöra vackra väggar och stärka parkrummet estetiskt. Ett vanligt förhållande mellan bebyggelse och park är annars att ge så många lägenheter som möjligt utblickar över parker, vilket leder till att parksidor består av husgavlar och att entréer och fönster hamnar långt från parken. Att planera stadsmiljöer inifrån lägenheter missgynnar stadsliv och stadsbild. Stadsliv och stadsbild måste vara i fokus för att södra Hyllie ska bli en attraktiv, tät och blandad stad.

30 16 Funktionsblandning 20% bostäder 80% verksamheter 80% bostäder 20% verksamheter 95% bostäder 5% verksamheter Plan, funktionsblandning FAKTA Bruttoarean (BTA) är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. FAKTA Fem procent av ett stadskvarter motsvarar ca 500 kvm BTA. Om den ytan placeras på bottenvåningen motsvarar det en fasadlängd på 40 meter. Det innebär att en så måttlig blandning som 5% starkt kan bidra till en varierad stadsbild. FAKTA Exploateringstal (e-tal) är ett mått på täthet som berättar om hur mycket som byggs inom en yta. E-tal beräknas på olika sätt och är därför svåra att jämföra. Förhållandet mellan den byggda ytan jämförs ibland bara med kvartersmark, vilket kan vara intressant för enskilda projekt men inte för områden. I detta exempel inkluderar e-talen gator och parkytor, dock inte hela den centrala parken eftersom den har betydelse för ett betydligt större område än planområdet. även i andra delar, som domineras av bostäder, är ett visst mått av funktionsblandning nödvändig, för att uppnå en attraktiv stadskaraktär. Därför ska alla delar av södra Hyllie bli funktionsblandade. Funktionsblandningen kommer att se olika ut. I delar med stor andel verksamheter kan verksamhetsetableringarna vara större än i delar med en mindre andel. Där det planeras för en liten andel verksamheter ska lokalerna koncentreras till bottenvåningar och helst i hörnlägen, för att maximera variationen i stadsbilden. Genom att göra kvarter och byggnader flexibla kan de användas till olika funktioner över tid. Om man, till exempel, bygger bottenvåningar med högre takhöjd än vad som generellt görs för bostäder och förser dem med entréer mot gata så är det möjligt att växla användningen mellan bostad och verksamheter. Likaså kan måttliga husdjup på kontorsbyggnader underlätta omvandling av kontorslokaler till bostäder och högre takhöjd i parkeringshus kan göra det möjligt att bygga om dem för andra ändamål. Täthet Södra Hyllie ska bli en tät stad som består av stadsrum med små mått, aktiva bottenvåningar och varierad förgårdsmark. Exploateringen ska fördelas så att den understryker stadsrumshierarkin. Stadsrum som är högt i stadsrumshierarkin ska generellt omges av mer exploatering än de stadsrum som är på en lägre nivå. Höjdskalan ska vara 4-6 våningar med inslag av högre och lägre bebyggelse. Det motsvarar den traditionella innerstadens höjder i Malmö och skapar förutsättningar för en attraktiv stadsbild och ett skönt mikroklimat mellan husen. Hög täthet är inte detsamma som hög exploatering. Med samma exploateringstal (e-tal) kan man bygga både glest och tätt. Till exempel kan ett område bestå av mycket höga hus som ger ett högt e-tal men med breda gator och stora platser, vilket gör att det blir en gles stad med dåliga förutsättningar för stadsliv. Tätheten påverkas inte bara av stadsrummens storleken utan även av utformningen. I en tät stadsmiljö är det nära mellan intrycken och den är planerad med människan som måttstock och för att upplevas i ögonhöjd.

31 17 Exploateringstal 1,5-2,5 1,0-1,5 0,7-1,2 Jämförbara områden i Malmö: e-tal 2,0 - Davidshall och Dockan e-tal 1,0 - Bo01 KOMMENTAR m 2 BTA Stadskaraktär Plan, exploateringstal Det ska finnas olika stadskaraktärer i södra Hyllie. Stadsrumshierarki, funktionsblandning, täthet och exploatering ger endast en grov bild av vilken stadskaraktär som området ska ha. På översiktlig nivå, som detta dokument är, föreslås en spelplan med ramar och enkla regler för hur området ska utvecklas. Stadskaraktärer läggs fast i senare skede. Det kommer att behöva utarbetas gestaltningsriktlinjer för delar av området som bestämmer vilken karaktär som ska eftersträvas så att varje byggnad stärker en enhetlig karaktär. Gestaltningsriktlinjer skulle, till exempel, kunna ställa krav på att alla byggnader runt den centrala parken ska ha någon form av konstnärlig utsmyckning på fasaden. För varje enskilt hus skulle det inte innebär så mycket men tillsammans skulle det bli en stor samling brukskonst som stärker berättelsen om kulturaxeln och bidrar till ett speciellt stadsrum. Bostäder m 2 - ca 4000 bost Verksamheter m 2 - ca 4000 arbpl Förskolor 7000 m 2 - ca 400 barn Övrigt (parkeringshus mm) m 2 Uppskattning av total bebyggelse inom planområdet utifrån e-tal och funktionsblandning. Skolor är inte medtagna i beräkningen, men ytor finns avsatta för tre skolor. REFERENS Fyrtårnet, Amerika plads i Köpenhamn, inslag av enstaka höga byggnader kan ge fin variation och bidra till att markera vissa platser. Referensen är också ett spännande exempel på hur ett höghus kan vara en del av ett i övrigt traditionellt stadskvarter. Arkitekt Lundgaard & Tranberg REFERENS "Lad være at bruge for megen plads. Små dimensioner og enheder, mange døre, meget grønt, mange detaljer i øjenhøjde. Og trafikken er holdt i ave. Værsgo. Hvor svært kan det være?" Politiken, , i en intervju med Jan Gehl om bristerna i stadsbyggandet i Örestad pekar han på det mest grundläggande för att åstadkomma en tät och blandad stad.

32 18 REFERENS I Mimers hus och Aranäs gymnasium, se bilder ovan, samnyttjar skolverksamheter och olika kulturfunktioner byggnaderna. Skolbyggnaderna har byggts mer flexibla så att staden får större användning av dem samtidigt som de bidrar till stadslivet. Båda är ritade av Wingårdhs arkitekter Aranäs gymnasium, Kungsbacka, fick Kasper Salinpriset 2006 Mimers hus, kulturhus och kunskapscenter i Kungälv Kommunal service Kommunal service, speciellt förskolor och skolor, utgör en viktig del av ett områdes attraktionskraft. Därför är det viktigt att det görs stora ansträngningar för att så tidigt som möjligt etablera skolor och förskolor i området. När planområdet är fullt utbyggt beräknas behovet till 400 förskoleplatser och 1000 grundskoleplatser. I södra Hyllie ska den kommunala servicen vara med att bygga en tät och blandad stad genom blandade funktioner, samnyttjan och lösningar där förskolor integreras i stadskvarter. FÖRSKOLOR Behovet av förskoleplatser har ökat i hela Malmö. För att kunna möta efterfrågan, på ett effektivt sätt från förskoleverksamhetens perspektiv, eftersträvas generellt friliggande förskolenheter för 120 barn. Andra skäl till stora förskole-enheter är att det där finns fler resurser och därmed bättre förutsättningar för bland annat kvalitetsutveckling. I södra Hyllie kommer det att krävas mindre enheter som gör det möjligt att integrera förskolor i stadskvarter med bostäder och kontor för att uppnå målet om en tät och blandad stad. Erfarenhet från andra täta stadsområden visar att förskolor i sådana sammanhang rymmer ungefär 80 barn, vilket ger ett behov av 5-6 förskolor i planområdet. Enstaka friliggande förskolor är endast möjliga i planområdets sydliga del, där de ska integreras i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Förskolor ska planeras utifrån Miljöförvaltningens riktvärde (30 kvm/barn lekyta utomhus) kombinerat med lekvärdesfaktor och andra kvaliteter. SKOLA VÄSTER OM PILDAMMSVÄGEN, HYLLIE Det planeras för tre skolor i Hyllie och skolan väster om Pildammsvägen har kommit längst. Den ska rymma 550 barn i årskurserna F-6 och en förskola. Intill skolan/förskolan planeras en park som kommer att utformas så att parken och skolgården kan samnyttjas. Under dagtid ska skol- och förskolebarn kunna använda parken och på övrig tid ska skolgården vara tillgänglig för allmänheten. Skolan beräknas stå färdig HÖGSTADIESKOLA/KULTURHUS OCH INTERNATIONELL SKOLA Högstadieskolan föreslås på den mest exklusiva placeringen i planområdet. Rätt etablering i det läget ger liv till stora delar av Hyllie och fel etablering dränerar området på energi. Att lokalisera en högstadieskola i det läget ställer således krav både utifrån stadsbild och stadsliv. Skolan ska gestaltningsmässigt klara av att vara en av planområdets viktigaste byggnad och kunna bidra till stadslivet även utanför skoltid. För att åstadkomma det föreslås högstadiet kombineras Mimers hus, Kungälvs bibliotek Illustrationsplan, skola väster om Pildammsvägen, skolgård ska integreras med den angränsande parken. Landskapsarkitekt Grontmij

33 19 Förslag till lokaliseringar av skolor och förskolor 1. Skola väster om Pildammsvägen, Hyllie 2. Skola/kulturhus 3. Internationell skola KOMMENTAR Beräkning av ytbehovet på mark: 30 kvm/grundskolebarn (varav 15 kvm lekyta) 45 kvm/förskolebarn (varav 30 kvm lekyta). Plan, skol- och förskolelokaliseringar med ett kulturhus enligt förebild från Kungälv, Mimers kulturhus, och Kungsbacka, Aranäs gymnasium. Lokaliseringen är en utmaning och en fantastisk möjlighet för Malmö att placera kunskap och kultur centralt i utvecklingen av Hyllie. Högstadieskolan ska rymma cirka 500 elever i årskurs 7-9 och beräknas stå klar Den internationella skolan ska stå klar hösten 2018, den är beräknad för 500 elever i årskurs 1-9. Annan kommunal service Utöver skolor och förskolor omfattar kommunal service fritidsaktiviteter och omsorg. Människor i olika åldrar och med olika bakgrund ska kunna mötas utanför det kommersiella utbudet. Det kan handla om platser för kultur, sport och andra fritidsaktiviteter, men det kan även handla om omsorgsinrättningar som vårdcentraler eller äldreboende. KULTURFUNKTIONER Hyllie ska bli en kärna för en sammanhängande stadsväv av samma storlek som dagens Landskrona och dessutom vara en målpunkt i Köpenhamn-Malmöregionen. För att en sådan stadskärna ska bli attraktiv krävs kulturfunktioner. Ett samutnyttjande med högstadieskolan kommer att ge kulturfunktioner en framträdande roll i stadsbilden och ger förutsättning för etablering i tidigt skede. Den lokaliseringen ger också möjlighet för kulturen att växa ut på en förväntad torgplats norr om byggnaden och in i stadsdelsparken söder om.

34 20 KOMMENTAR Uppskattningen av antalet vårdplatser är gjord med nyckeltalet för nybyggnation: 1 vårdplats per 80 invånare. Behovet av LSS-platser har uppskattats med hjälp av nyckeltalet: 1 per 500 invånare. SPORTANLÄGGNINGAR Det ska finnas möjligheter till fysisk aktivitet och sport i Hyllie. Ambitionen är att ha många olika typer av bollplaner spridda i området så att det blir lätt att motionera, speciellt för barn och ungdomar. Det planeras dock inte för någon fullstor fotbollsplan inom planområdet. Fritidsförvaltningen har pekat på behovet av en publik sporthall med läktare i Hyllie. Högstadieskolans gymnastikhall föreslås byggas med en sådan standard att den kan uppfylla de förväntningarna. För att ta vara på Hyllies specifika förutsättningar är det angeläget att utveckla verksamheter som utnyttjar den lantliga miljön, till exempel små ridanläggningar eller djurfritidsgårdar. VÅRD OCH OMSORG Det kommer att finnas behov för en vårdcentral, vårdboende med plats för ungefär vårdplatser och cirka 10 LSS-platser inom planområdet. REFERENS "De kanske tydligaste indikatorerna på tillväxt befolkningsökning, priserna på bostadsrätter och nyföretagandet visar alla mycket höga samband med stadens kulturella aktivitet. Det är ett faktum." Stadens kultur och tillväxt, Fastighetsägarna och SOM-institutet, 2013 REFERENS "Scientist agree that the obesity epidemic we experience in Europe is a direct consequence of urban sprawl and time spend driving instead of walking and biking. 30 minutes of biking or brisk walking a day has significant benefits on lifestyle related health issues: 50 % risk reduction on coronary heart disease 50 % risk reduction on adult diabetes 50 % reduction in the risk of becoming obese 30 % reduction in the risk of developing hypertension 10/8-mmHg decline in blood pressure Reduced osteoporosis Relief of symtoms of despression and anxiety" Gehl architects En social stad Den fysiska miljön i södra Hyllie ska bidra till att motverka segregation och ensamhet på följande sätt: 1. I södra Hyllie ska det byggas tätt och blandat. I den typen av stadsmiljöer är risken för utanförskap mindre än i en stad där områden är homogena och uppdelade efter funktioner. 2. Den största attraktionen i städer är stadslivet och i planområdet skapas förutsättningar för en mångfald av olika mötesplatser: stora-små, regionalalokala, kommersiella-icke kommersiella, utomhus-inomhus och formellaspontana. Förutsättningarna skapas genom att utgå från en tydlig stadsrumshierarki. 3. I södra Hyllie ska kollektiv-, gång- och cykeltrafik prioriteras. Det genererar många rörelser och spontana möten i stadsmiljön samt ett hälsosammare stadsliv. 4. Planförslaget ska bidra till integration genom att Pildammsvägen ska omvandlas från en infartsled till stadsgata och genom att inga nya barriärer planeras. En stadsmiljö som för människor samman har inga barriärer som hindrar rörelser. 5. I södra Hyllie ska stadsodling erbjudas, vilket är en typ av stadsprojekt som får allt mer uppmärksamhet. Stadsodling är ur socialt perspektiv intressant av två anledningar: det skapar gemenskap och kan leda till ett starkt medborgarinflytande då de boende själva kan forma stora delar av stadsmiljön. 6. Kulturaxeln ger rumsliga förutsättningar och förväntningar på kulturaktiviteter och funktioner. Kultur engagerar och förenar människor. 7. Det ska uppföras många bostadstyper i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer i södra Hyllie. Det gör att människor i olika faser av livet och med olika förutsättningar har möjlighet att trivas. 8. I Hyllie ska lokaliseringen av skolorna inspireras av den gamla tanken: "skolan mitt i byn". Skolorna ska vara självklara och viktiga mötesplatser och det ska vara lätt för barnen att ta sig till dem. Genom att lokalisera skolorna centralt underlättas också samnyttjan med andra funktioner utanför skoltid. 9. Bottenvåningar och förgårdsmarker ska bidra till stadslivet, bland annat genom verksamheter, privata trädgårdar och inbjudande gestaltning. 10. För att motverka ensamhet genom utformning av den fysiska stadsmiljön så är vad som händer närmast bostaden det viktigaste. I stadsbrynet ska det

35 21 Perspektiv, det är ett ställningstagande för ett socialt stadsbyggande att lokalisera skola, kulturhus och park, som alla representerar mjuka värden, till planområdets kärna. Wingårdhs arkitekter har gjort en förstudie och tagit fram ett förslag till en skola och ett kulturhus i södra Hyllie, se byggnad i framkant. Illustration av Wingårdhs arkitekter eftersträvas att majoriteten av flerfamiljshusen uppförs med trapphus i en social skala. Upp till 12 lägenheter per trapphus är en enhet som gynnar gemenskap. Fler lägenheter gör att gruppen boende blir så stor att det blir svårt att känna tillhörighet till den. 11. Användningen av bostadsgårdar varierar mycket beroende på faktorer som om det finns både privata och halvprivata ytor och om det finns en direkt koppling till gatan. Bostadsgårdar måste utformas för att utgöra mötesplatser i en social stad. Och inte som tittskåp! REFERENS Under rubriken Boendemiljö och stadsplanering finns följande målsättningar: att säkerställa att alla Malmöbor har förutsättningar för en passande bostad och bra boendemiljö att stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregation att stadsplaneringen ska bidra till att stärka tilliten och främja miljöer som inbjuder till delaktighet Malmös väg mot en hållbar framtid, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013

36 22 Trafik REFERENS "Sverige har byggt upp ett av världens mest omfattande biltrafiksystem, räknat i kvadratmeter vägyta per invånare. Varje bil har tillgång till åtta parkeringsplatser i tätorterna. Christer Ljungberg menar att morgondagens vinnare är de planerare som förmår bryta invanda tankar och satsa på attraktiva mötesplatser i städerna med fokus på människor och inte på ett visst trafikslag." MOVIUM Magasin, nr 1, 2013 Christer Ljungberg är VD för Trivector. Trafiksystemet är avgörande för att minska södra Hyllies klimatpåverkan och därför ska gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas. Målet är att de trafikslagen ska bli de självklara valen för persontransporter i området. Förutsättningarna är goda för att nå målet: planområdet ligger i direkt anslutning till en regional kollektivtrafiknod, Hyllie station södra Hyllie ska bli i en tät och blandad stad. I den typen av stadsmiljöer är de flesta transporter korta huvudgatunätet runt södra Hyllie ger förutsättningar för ett område med endast lite genomfartstrafik Kollektivtrafik All kollektivtrafik i södra Hyllie ska förläggas till huvudgator som ligger centralt i bebyggelsen, vilket kommer att ge en bra tillgänglighet och tydlighet. I planområdet behöver det planeras för både lokal och regional kollektivtrafik på grund av Hyllie station som ligger direkt norr om planområdet. SPÅRVAGN ELLER BUSS Kollektivtrafiken i södra Hyllie kan ordnas med bussar eller spårvagnar. I planförslaget föreslås därför spårreservat längs de viktigaste stråken för att säkra möjligheten till en framtida spårvagnsutbyggnad. Spårvagnsreservat innebär i det här fallet att det avsätts ytor som motsvarar två spår och att svängar utförs med spårvagnsanpassade kurvradier längs anvisade sträckningar. Spårvagnar kan förflytta fler resenärer än bussar, har mindre negativ miljöpåverkan och skapar strukturbildande kollektivtrafikstråk. Bussar är mer flexibla än spårvagnar eftersom linjedragning kan ändras. Om regional kollektivtrafik ska utföras med spårvagnar behöver de sannolikt vara så kallade duovagnar som kan köra både på järnvägens och stadspårvägens räls. Duovagnarna når högre hastigheter än stadsspårvagnar och kräver större svängradier. Planeringen för spårvagnstrafiken i Malmö är ett pågående arbete. Det finns ingen tidplan för byggandet av spårvägar i södra Hyllie och den tillhör inte den prioriterade delen i utbyggnadsordningen för spårvägstrafik. FAKTA En hållplats för den lokala kollektivtrafiken används av resenärer med gångavstånd upp till 500 meter, medan hållplatser för den regionala kollektivtrafiken används av resenärer med ett gångavstånd på meter. LOKAL KOLLEKTIVTRAFIK En tät och blandad stad genererar stora mängder resenärer på förhållandevis liten yta, vilket ger bra förutsättningar för en effektiv kollektivtrafikförsörjning. För att alla ska ha tillgång till kollektivtrafik inom rimligt avstånd i södra Hyllie behövs två lokala kollektivtrafikstråk. Ett stråk centralt och ett längs den östra kanten av planområdet och med ett fåtal hållplatser längs stråken försörjs hela området. Den lokala kollektivtrafikens attraktivitet kan stärkas ytterligare genom att anslutas till befintligt kollektivtrafiknät i Svågertorp. REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Planförslaget har tre alternativ för framtida regional kollektivtrafik. Alternativen har olika för- och nackdelar men det har inte bedömts finnas skäl för att ta bort

37 23 Lokal kollektivtrafik REFERENS Stomlinjer för kollektivtrafik i Översiktsplan för Malmö. Gula linjer är kollektivtrafikstråk för buss och röda är stråk för spårburen trafik. Plan, lokal kollektivtrafik något av dem i detta skede. Däremot förordas alternativet i Hyllie boulevards förlängning som huvudalternativ eftersom det är det mest flexibla. Regional kollektivtrafik som ska söderut kan korsa Yttre Ringvägen på två platser, antingen längs Pildammsvägen eller längs Tygelsjöstråket. Vid trafikplats Pildammsvägen ligger Yttre ringvägen på en bro vars konstruktion bedöms medge en ombyggnad så att utrymme kan tillskapas för spårvagnstrafik längs Pildammsvägen. Planskildheten vid Tygelsjöstigen är i dagsläget varken utformad för spår- eller busstrafik. Det bedöms möjligt att bygga om planskildheten så att den klarar busstrafik, däremot bedöms det tekniskt omöjligt att bygga om den för spårtrafik. Samtliga alternativ kan trafikeras med regional buss, men endast huvudalternativ A och alternativ B kan trafikeras med spårvagn. Alternativ C är inte lämpligt för spårtrafik på grund av att det måste byggas en ny järnvägsbro eller -tunnel för att korsa Yttre ringvägen, att dragningen missar stora målpunkter i närområdet och att spårtrafik förstärker stråkets negativa påverkan på befintliga och planerade natur- och kulturvärden. REFERENS "bostadens värde ökar med nästan 1400 kronor per kvadratmeter om den ligger inom 500 meter från en spårstation. I sammanhanget kan nämnas att biltillgänglighet eller garageplats inte gav utslag i analysen, vilket tydligt pekar på den täta stadens och den goda kollektivtrafikens möjligheter att minska bilberoendet." Stadsbyggnad nr 3, 2013 Alexander Ståhle och Linda Kummel redogör för slutsatserna i Spacescape- och Evidens studie om relationen mellan stadsbyggande och attraktivitet för Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting samt kommunerna Stockholm, Nacka, Lidingö och Haninge.

38 24 Regional kollektivtrafik Huvudalternativ A Alternativet trafikerar de viktigaste målpunkterna i närområdet Alternativet kan trafikeras med buss, stadsspårvagn eller Duovagn Alternativet ger ingen tidsvinst för regionala mål, om det inte trafikeras med Duovagnar Spårvagnsreservatet utgörs av parkmark. Det är bättre för stadsbild, stadsliv och betydligt billigare än att förlägga reservatet i gatumark Liten negativ påverkan på naturaxeln Alternativ B Alternativet trafikerar de viktigaste målpunkterna i närområdet Alternativet kan trafikeras med buss eller stadsspårvagn, men inte Duovagn Alternativet ger ingen tidsvinst jämfört med idag då sträckan motsvarar dagens linjesträckning för regionbussar Hyllie allé är byggd och Pildammsvägen ska byggas med spårreservat och genom att förlägga spårvagn till detta stråk utnyttjas ytor som annars kommer att ligga outnyttjade i breda gaturum Naturaxeln påverkas inte Alternativ C Alternativet missar de viktigaste målpunkterna i närområdet, men utgör en gen koppling mot sydväst, Klagshamn Alternativet kan trafikeras med buss, men inte spårvagn Alternativet har negativ påverkan på befintliga och planerade natur- och kulturvärden Oviss tidsvinst. Området mellan Vintrie by och den medeltida bytomten, som angränsar till planområdet, kommer sannolikt att exploateras. Det innebär att trafiken inte kommer att kunna gå med högre hastigheter än i andra delar av Hyllie på sträckan FAKTA En satsning på gång- och cykel är en satsning på kollektivtransporter. 98% av de som åker kollektivt går eller cyklar till hållplatsen. Byernes rolle i klimastrategien, framtagen av ett antal danska kommuner Cykeltrafik Plan, regional kollektivtrafik De stora arbetsplatserna och serviceinrättningarna vid Hyllie station är målpunkter för pendlingscyklister. Cykelpendling finns även genom området mellan centrala staden och Vellinge via Tygelsjöstigen och Pildammsvägen. Utöver den befintliga cykeltrafiken kommer utbyggnaden av planområdet att öka cykeltrafiken. De olika skälen till cykling i området medför att det behövs olika kvaliteter i cykelnätet och därför görs en uppdelning i rekreativa- och pendlingsstråk. Delar av cykelnätet som exempelvis Tygelsjöstigen kommer att ingå i både det rekreativa nätet och pendlingsnätet. I sådana fall bör gestaltningsfrågor diskuteras för hela sträckan. Utformningen av cykelnätet förutses ske med fokus på trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. För att cykeltrafiken ska vara konkurrenskraftig ska den ges prioritet och framkomlighetsfördelar. Det kan åstadkommas genom upphöjda cykelöverfarter

39 25 Cykeltrafik Hyllie allé REFERENS Tygelsjöstigen Pildammsvägen Hövdingevägen Svågertorp Huvudcykelnät, Översiktsplan för Malmö Yttre ringvägen Plan, cykeltrafik i korsningar, cykelbanor på båda sidor av gatan och så gena förbindelser som möjligt. PENDLINGSCYKELVÄGNÄT Cyklister som pendlar från platser utanför Yttre ringvägen in mot Malmö har en snabb och gen koppling via cykelbanan längs Pildammsvägen. Hyllie station nås sedan via Hyllie allé. Frekvent arbetspendling kan förväntas mellan Hyllie station och de stora arbetsplatserna längs södra delen av Pildammsvägen samt mellan stationen och Svågertorp. Arbetspendlingen kan stödjas genom planområdet med en snabbcykelväg som på hela sträckan ges cykelprioritet och på en del utformas som en cykelanpassad gata. En cykelanpassad gata betyder att bilar körs på cyklarnas villkor. Den cykelanpassade gatan kan bli ett referensobjekt med experimentella trafiksatsningar i södra Hyllie för att uppnå en framtida hållbar stadslösning. Cykelnätet i planområdet bör i söder knytas till Svågertorps cykelnät och i norr till en eventuell cykelboulevard.

40 26 KOMMENTAR Andra idéer för att stärka cykeltrafiken: påverka trafikbeteende satsa speciellt på skolvägar bara cykelparkeringsplatser och hindra biltrafik inom 30 meter från förskolans grind en cykelskola kan placeras i planområdet göra det möjligt att medföra cyklar på stadsbussar laddningsstationer för elcyklar kan regleras genom p-norm det kan startas ett cykellånesystem för södra Hyllie och dess invånare Tidigare arbete med cykeltrafiken visar också att en bättre cykelkoppling mellan centrala Malmö och Klagshamn - Bunkeflo via södra Hyllie efterfrågas. REKREATIVT CYKELVÄGNÄT Det rekreativa cykelnätet omfattar Tygelsjöstigen, cykelvägar längs naturaxeln och en slinga runt den södra delen av området, inklusive Vintrie by. Dessa cykelvägar ska företrädesvis inte befinna sig längs bilvägar utan istället vara egna stråk genom rekreativa områden. GESTALTNING Huvudgator ska ha dubbelriktade cykelvägar på båda sidor. Cykelbanans bredd ska anpassas efter hur stor cykeltrafiken bedöms bli. Orienterbarhet i cykelnät är viktigt. Vägskyltning och vägvisning är ett förhållandevis enkelt sätt att höja cykelns status genom att göra cykeltrafiken synligare och enklare. Det är viktigt att södra Hyllies cykelnät blir väl kopplat till det befintliga nätet. Kopplingarna bör gestaltas med bra tillgänglighet för cyklister. Eftersom större delen av planområdet utformas som en tät stad rekommenderas dock inte planskildheter. Det gäller även för större delen av Pildammsvägen som ska omvandlas till en stadshuvudgata. Norr om Hövdingevägen skär Pildammsvägen naturaxeln. En östvästlig planskild koppling i den punkten kan stärka ett sammanhängande rekreationsstråk, men är bara meningsfull om också Hövdingevägens förlängning över naturaxeln erbjuder möjligheten att cykla under den planerade gatan. Tygelsjöstigen är ett viktigt cykelstråk och den planskilda cykelkopplingen under Yttre Ringvägen ska bevaras, även om den behöver kompletteras med ett kollektivtrafikstråk. Gångtrafik och ridstigar Det är viktigt med en utformning som uppmuntrar till gång och som ger intressanta upplevelser längs sträckan. Promenader har olika syften och det behövs gångstråk av olika karaktär. Gångstråkens utformning och bredder ska anpassas efter sammanhanget. På några platser kan diagonala stråk erbjuda genvägar genom storkvarter och på andra kan en del av gatunätet utformas som gångfartsområde för att ge gående lika bra framkomlighet som cyklister och bilister. I parker och naturområden ska gångvägarna ges en utformning som stärker den rekreativa upplevelsen. I odlingslandskapet bör remsor längs åkerkanter skapas för ridning och promenader. Det ska ordnas ridstigar genom planområdet som kopplar samman rid- REFERENS "Forskningen visar att om man får ner bilarnas hastighet, breddar cykelbanorna och tillför mer grönska så minskar antalet olyckor samtidigt som cyklingen ökar. I Göteborg visar utvärderingar att stadens satsningar på fartdämpande åtgärder under 25 års tid kostat 230 miljoner kronor men sparat hela 8 miljarder. Olyckstalet har minskat med 2/3 samtidigt som cyklingen har fördubblats." ARKITEKTEN, nr 4, 2013 FÖRGÅRDSMARK GÅNG-, CYKEL- OCH BIL- TRAFIK PÅ CYKLARNAS VILLKOR Sektion, skiss på en cykelanpassad gata FÖRGÅRDSMARK

41 27 stigen under spåren längs Sivåkersvägen med ridstigen under Yttre ringvägen längs Tygelsjöstigen. Målpunkter i närområdet som tågstation, handel, kulturfunktioner, skolor och hållplatser kommer att ligga inom gångavstånd för flertalet av de boende och verksamma i planområdet. Ambitionen är att avståndet till hållplatser generellt ska vara kortare än till bilparkeringar. Gångnätet måste vara finmaskigt och ge möjlighet att välja olika rutter för att få variation eller för att välja en tryggare väg. Annars riskerar folktomma områden, till exempel skolormiljöer och parker, att bli barriärer för gående. Gångvägar bör vara separerade från cykelvägar, men i rekreationsstråk med låga trafikströmmar kan gång- och cykeltrafik blandas. Gatunät Hyllie är ett av de mest tillgängliga områdena i Malmö med bil. Området omges av ett huvudgatunät som domineras av infarts- och genomfartsleder samt ett antal planskilda trafikplatser. Vägnätet runt Hyllie ger hög biltillgänglighet men ger samtidigt goda förutsättningar för att skapa ett område med begränsad genomfartstrafik och där gång- och cykeltrafik kan prioriteras. För att säkra skapandet av ett sådant vägnät ska långa och raka gator undvikas. Det befintliga vägnätet ligger till grund för det framtida gatunätet i planområdet. Tillsammans kommer de båda näten att skapa ett hierarkiskt vägsystemet som är enkelt och lättfattligt, vilket ger en bra orienterbarhet. Några gator som har bedömts särskilt intressanta för helheten kommenteras separat i texten nedan. Hyllie boulevards förlängning längs stadsdelsparken. Illustration av David Kiss HUVUDGATUNÄT Huvudgatornas syfte är att skapa förbindelser mellan stadsdelar. Huvudgator ska ge möjlighet för två tunga fordon att mötas med god framkomlighet. Där behov finns att ställa upp fordon längs gatan kan detta utrymme kombineras med utrymme för trädplantering i ett anslutande sidoutrymme. Cykel- och gångtrafiken ska separeras längs huvudgator. En huvudgata med två körfält och dubbelriktade cykelbanor samt träd eller parkering på båda sidor medför en totalsektion på minst 22 meter. I sektionen ska ingå ett utrymme för en skyddszon mellan uppställda fordon och cykelbana. Andra totalmått kan förekomma beroende på vilka funktioner som ska rymmas samt även vilken framkomlighet som ska råda i förhållande till trafikmängden. Den dimensionerade hastigheten i planområdet ska vara 40 km/h. Förgårdsmark Förgårdsmark Sektion, typisk huvudgata

42 28 KOMMENTAR Varför gator längs parker? Analyser av hur städer upplevs visar att gators relation till parker är avgörande för om stadsmiljöer upplevs gröna. I stadsmiljöer där man dagligen rör sig längs parkmiljöer upplevs betydligt mindre brist på grönska och parkerna används mer. FAKTA Hyllie boulevards förlängning Hyllie boulevards förlängning kommer att bli en gata som präglar upplevelsen av södra Hyllie. Huvudgatan har en speciell uppgift i att den ska bidra till att ge liv till parken, bland annat genom att locka starka lokaliseringar som vänder sina framsidor ut mot huvudgatan och det stora parkrummet. Hyllie boulevards förlängning föreslås utformad som en grön parkgata. Pildammsvägen Pildammsvägen ska omvandlas från en infartsled till en stadsgata. Planeringen av Pildammsvägen är längre kommen än för övriga gator i planområdet och ett genomförandeinriktat dokument: Pildammsvägen mellan ringvägarna har tagits fram. Där föreslås en sträckning, utformning och gestaltning som ska minska vägens barriärverkan och skapa en gata som knyter samman Lindeborg och Hyllie. Almviksvägen Almviksvägen följer en flerhundraårig vägsträckning som ska bevaras, men inte för genomfartstrafik för bilar. Delen av Almviksvägen som befinner sig inom den centrala parken planeras bara för gående och cyklister. Almviksvägen är planerad som huvudgata på den östra sidan av parken och som uppsamlingsgata på den västra. Almviksvägens flerhundraåriga vägsträckning LOKALGATUNÄT Det lokala gatunätet utgörs av alla gator som inte är huvudgator. Uppsamlingsgator är den högre nivån av lokalgator som samlar trafik från mindre lokalgator och leder den till huvudgator. Huvud- och uppsamlingsgator är anpassade för kollektivtrafik. Siktlinjer längs lokalgator är generellt maximalt 300 meter i planförslaget. Att undvika långa raka gator ska ge en omväxlande upplevelse för gående och cyklande i stadsmiljön och bra vindförhållanden. Bredden på körytan för bilar kommer att variera. Längs vissa lokalgator ska två personbilar kunna mötas i låg hastighet medan det kan finnas andra där två bussar kan behöva mötas. Lokalgatornas gatusektioner beräknas bli meter från husvägg till husvägg. Till gatusektionens mått räknas inte bara trafikens behov av ytor utan även boendes i form av förgårdsmark. Den är i normalfallet 1 meter, men kan vara upp till 4 meter bred i lägen som är attraktiva att vistas på. Den dimensionerande hastigheten ska variera mellan km/h. Sektion, typisk lokalgata

43 29 Gatunät Almviksvägen Uppsamlingsgata som kopplas till Hyllie boulevards förlängning Hyllie boulevards förlängning Almviksvägen Pildammsvägen REFERENS Huvudgatunät i Översiktsplan för Malmö Yttre ringvägen Plan, gatunät Uppsamlingsgata som kopplas till Hyllie boulevards förlängning Det ska finnas möjlighet att koppla en sydvästlig uppsamlingsgata till Hyllie boulevards förlängning. Den kan tjäna en eventuell framtida exploatering öster om Vintrie by, bli betydelse för kollektivtrafiken och avlasta Vintrievägen. GRÄND För att betona gaturummet som ett levande och tryggt stadsrum för dagliga aktiviteter samt för att prioritera gång- och cykeltrafiken planeras ett nätverk av gränder. Gränderna ska gestaltas och regleras så att de anpassas till gång- och cykeltrafikanters behov. Biltrafiken ska således färdas på fotgängarnas villkor. Gränderna ska regleras som gångfartsområde eller gågata och gestaltas med gatubeläggning i ett plan utan någon uppdelning mellan trafikantslagen. I gränderna ska finnas möjlighet att stanna till med bil, spontana mötesplatsers och förgårdsmark med olika bredder. Ett exempel på en sådan yta är stadsdelsparkens östra sida, kvällssolssidan. Den behöver vara tillgänglig för bilar för att få entréer och framsidor ut mot parken men den ska samtidigt ge gående och cyklande prioritet. Grändernas bredder förväntas variera mellan 6 till 12 meter mellan husväggarna. Bredderna påverkas av grändernas funktion och höjd på angränsande bebyggelse.

44 30 REFERENS Parkering Merparten av bilparkeringen ska ske underjordiskt på den egna fastigheten och/ eller ordnas i parkeringshus. Andelen markparkering ska vara liten och småskalig. För att ge andra trafikslag fördelar jämfört med biltrafik ska avståndet till cykelparkering och kollektivtrafik vara kortare än till bilparkeringen. Bilpoolsbilar ska erbjudas extra attraktiva parkeringsplatser. Foto, Rolsberga, entré till företag. Bilparkeringar ska inte hamna närmast målpunkterna i södra Hyllie. Förslag till ett cykelställ för Hyllie. Cykelstället ryms på en bilparkeringplats av standardmått. CYKEL Parkeringslösningarna styr i hög grad valet av färdmedel. Cykelparkering ska vara attraktiv, lättillgänglig och trygg, gärna i bottenvåning med platser även för cykelkärror och lådcyklar, nära entréer och väl synlig. Längs gator och vid målpunkter av allmänt intresse ska det finnas korttidsparkering för cyklar. BIL Med parkeringshus, istället för källarparkeringar till varje fastighet, är det möjligt att samnyttja parkeringsplatser för bostäder och verksamheter vilket ger högre effektivitet och lägre kostnader. Öppna parkeringsanläggningar är flexiblare för förändringar och skapar också parkeringsmöjligheter för besökare. En avgörande faktor för att fastställa parkeringsbehovet är närheten till Hyllie station. Det stationsnära läget tillsammans med så kallade extraordinära lösningar, som t.ex. bilpooler, har gjort att parkeringsnormen för de flerbostadshus som byggs längs Hyllie allé är 0,65 bilplatser per lägenhet inklusive besöksparkering. Behovstalet för området norr om Almviksvägen bör bli liknande, men parkeringsfrågorna för planområden behöver studeras ytterligare innan de fastläggs. I samband med bilparkeringar ska det skapas möjlighet att enkelt ladda elbilar. Sektion, typisk gränd

45 31 Grönstruktur och dagvatten Grönstruktur REFERENS Plan, grönstruktur Malmö Översiktsplan, planeringsriktlinjer för gröna stråk och kopplingar Planområdet består till största delen av en av Sveriges bördigaste jordbruksmarker och människor har odlat här sedan urminnestider. Den goda jorden är en värdefull naturresurs som ger förutsättningar för att skapa en unikt grön och sinnlig stadsmiljö. Naturförutsättningarna, den goda jorden och det milda klimatet, gör att det sannolikt inte finns någon annan plats i Sveriges som har bättre förutsättningar för att skapa en riktigt grönskande stadsmiljö. Därför har två av de bärande strukturerna för planområdets sin grund i grönstrukturen: naturaxeln och kulturaxeln. Planområdets signum är odling och planförslaget ska genom att tillvarata det erbjuda möjlighet till odling i kombination med stadsliv. Det stadsmässiga ska möta det landskapliga, det urbana ska möta det rurala, så att de som vill kan leva ett rurbant liv i södra Hyllie. Det kan innebära att man efter jobbet går förbi sin odlingslott på väg hem och plockar potatis till kvällsmaten eller att man kan dricka sitt morgonkaffe på en egen trädgårdsbänk. I södra Hyllie finns förutsättningar att skapa en unikt grönskande stadsmiljö. För att det ska lyckas behöver alla bidra och oavsett om man planerar hela området, bostadsgårdar, förgårdsmark, parker, torg, gator eller byggnader så måste man besvara frågan: hur kan detta bidra till en rekordgrön stadsmiljö? REFERENS "I Stockholm tas 40 procent av utsläppen av koldioxid från trafiken upp av grönområdena i staden och det är 80 procent mindre föroreningar i en park än utanför den." Vision för Sverige 2025, Boverket, 2012

46 32 REFERENS SIBBARP LINDÄNGELUND Utsikt inifrån 8-tallet av BIG. I Örestad utvecklar Köpenhamn ett storslaget möte mellan stad och landskap med spektakulära hus, dammar och kajer. I södra Hyllie ska mötet få en helt annan karaktär. Bild, det framtida lernackestråket (grön linje) och naturaxeln (röd öval) i dagens sammanhang Naturaxel I södra Hyllie ska mötet mellan kulturlandskapet och staden, mellan Söderslätt och Malmö, regisseras med hjälp av en naturaxel. ÖVERGRIPANDE Naturaxeln kommer att vara en del av Lernackestråket, vilket är ett grönstråk som kommer att få betydelse för stora delar av Malmö, se bild på sida 34. När Hyllie är fullt utbyggt kommer två tydliga landskapsrum att utkristalliseras: ett i platsen för Vintrie bytomt och ett med Bunkeflo kyrkby som mittpunkt. Naturaxeln kommer att få betydelse för att förbinda dem. I planområdet ingår bara det förra landskapsrummet. Landskapsrummen ska utgöra en kontrast till den täta stadsbebyggelsen och vara ett levande kulturlandskap som kan utvecklas. STADS BRYN I södra Hyllie ska stad och landskap mötas i ett tätt och myllrande stadsbryn. KOMMENTAR Naturaxeln kan förlängas utanför planområdet, längs Vintriediket, och länka samman två landskapsrum. Området kring Bunkeflo kyrkby ska bevaras öppet. Kulturlandskap Natur Kulturlandskap : m I Hyllie ska landskapliga värden bidra till den täta stadens attraktivitet. För att kunna dra nytta av det stadsnära landskapet måste det etableras en stark gräns, som hindrar staden från att spridas ut över landskapet, och i Hyllies fall ska den utgöras av naturaxeln. Bebyggelsen och naturaxeln ska tillsammans bilda ett stadsbryn, där naturen letar sig in mellan byggnaderna och människor ut i naturen. Genom en komplettering av vegetationen samt markmoduleringar skapas ett varierat område med lä- och tysta platser, dammar och bäckar. Ett södervänt stadsområde med närhet till natur är en unik miljö i en tät stad. RE KRE ATIO N För att naturaxeln ska bli en rekreativ plats, med utrymme för såväl fysisk aktivitet som vila, krävs att den har tillräckliga ytor som inte störs av buller från trafik. Modulering av marken, tillsammans med volymer av träd och buskvegetation, minskar bullerpåverkan i området och bryter vinden. Det är viktigt att det är enkelt för människor och djur att röra sig. Naturaxeln kommer att bli viktig som länk för att binda ihop stora gröna områden i södra Malmö, från Sibbarp till Lindängelund. Naturaxeln ligger lågt i landskapet så det är möjligt att leda dagvatten dit från större delen av södra Hyllie och även andra delar. Det gör att vatten kommer att bli ett viktigt element i stråket. Genom att anlägga gångar, bryggor och spångar, kan även översvämmade ytor göras tillgängliga och fungera som rekreativa ytor.

47 33 REFERENS Bild Rinnebäcksravinen i Lund är en inspirationskälla till naturaxeln. Plan, kulturaxel DAGVATTENSTRÅK Dagvattenstråket kommer att ha olika uttryck och former beroende på variationer i vattenmängden. I anslutning till dagvattnets mynning från stadsdelsparken i stadsbrynet skapas en damm som har en vattenspegel även om det under en tid inte är någon tillförsel av dagvatten. Det är också platsen där naturstråket korsas av kulturstråket och bör därför betonas i utformningen. Utveckling av dagvattenstråk ska inte ske på bekostnad av de kulturhistoriska och biologiska värden som redan finns i naturstråket idag. Vid anläggandet behöver hänsyn tas till befintlig vegetation och gamla ängsmarker. URBAN NATUR Det stadsnära landskapet har en viktig ekologisk, rekreativ och pedagogisk roll. Ett mål med anläggandet av naturaxeln är att skapa goda förutsättningar för den biologiska mångfalden. Valet av växter ska därför göras med utgångspunkt i vilka biotoper som ska skapas. Den öppna dagvattenhanteringen ska bidra med möjligheter till ökad biologisk mångfald och ska utformas så att den kan erbjuda en variation i vattendjup och utbredning. En utformning där dagvattnet bidrar till slingrande diken, öppna vattenspeglar och våtmarksområden är eftersträvansvärd. REFERENS Nedan, bilder från Östra rorns by i Lund, ett exempel på en historisk bymiljö som idag ligger i staden men med bevarad bykaraktär, utan att vara museal. Byn har kompletterats med ny småskalig bebyggelse och ekonomibyggnader har omvandlats till bostäder, förskolor och 4Hgård. Bebyggelsen samlas kring en smal grusväg och tomterna avgränsas med häckar. Östra torns gamla by är en levande miljö med stark identitet som stärker omgivande områden. Kulturaxel Kulturaxeln ska koppla samman områdets karaktärsplats, Vintrie bytomt, med den stora centrala parken. Lokala och befintliga värden kommer på så vis att profilera Hyllie och stärka områdets identitet. STADSDELSPARKEN Stadsdelsparken ska bli planområdets viktigaste stadsrum. Att låta södra Hyllie växa runt en central park kommer göra att stadsdelen upplevs grön och bidra till bilden av Malmö som parkernas stad. Parken ska programmeras med kulturell inriktning för att stärka kulturaxeln. Söderslätt har inspirerat till parkens långa kvällssolsida som har getts en mjukt böljande form i planförslaget. Inspirationen kommer från de långa vindlande linjer som man ser när man vistas på slätten. Att låna kulturlandskapets former till en lång fasadlinje mot parken, är ett sätt att betona Söderslätts möte

48 34 FAKTA med Malmö i med den byggda miljön och stärka parkens karaktär. Stadsdelsparken ska bli en mötesplats med olika typer av aktiviteter och rekreativa kvaliteter som kan locka människor från omkringliggande stadsdelar. Parken ska bidra till integrationen i södra Malmö och stärka Hyllie som stadskärna. Skolan/kulturhuset föreslås utformad så att den fungerar som en entré till parken när kulturhuset är öppet. Byggnaden planeras med en lång södersida ut mot parken, vilket gör att en eventuell restaurang eller café kan bidra till parkens attraktivitet och livet i parken. VINTRIE BYTOMT Det krävs två saker för att det stadsnära landskapet ska bidra med värden till den angränsande stadsbebyggelsen: kulturlandskapet måste kunna utvecklas och det måste göras tillgängligt. Utvecklingen av det stadsnära landskapet kan jämföras med en skiftesreform baklänges: byn ska återbefolkas, mindre enheter, fler odlare, mer ängsmark, mer natur och återplantering av pil alléer. Det ska finnas stigar och grusvägar som gör området tillgängligt. Bytomten ska kunna utvecklas med småskalig bebyggelse längs befintliga grusvägar samtidigt som nya funktioner behöver kunna inrymmas i byggnader som förlorar sin ursprungliga funktion när det traditionella jordbruket försvinner. Däremot innebär det inte att det behöver finnas stora allmänna ytor. För att att byn ska upplevs som en tydlig enhet och för att dess karaktär inte ska blandas upp av den framtida stadsbebyggelsen runt om behövs ett respektavstånd som ska hållas fritt från byggnation mot öster och väster. De ytorna föreslås användas för odling, ängar, hagar och/eller natur. Förebilden för utvecklingen av den medeltida bytomten är Östra torns gamla by i Lund, en bymiljö som har bevarats i ett stadssammanhang. Kring den bymiljön varierar respektavståndet mellan meter och har de funktioner som föreslås kring Vintrie bytomt. Pilalléer i planområdet. Pilallén är ett kännetecken för Söderslätt, i inget annat landskap är de lika vanliga. Tygelsjöstigen är Sveriges längsta pilallé (översta och understa bilden). Många gröna kvaliteter är kopplade till kulturhistoriskt intressanta miljöer i planområdet. ODLING Odling ska färga stadslivet genom att man ska kunna bo centralt och odla: ett rurbant liv. Odlingen kommer till största delen att lokaliseras till Vintrie medeltida bytomt med kringland. Ett fåtal odlare ska ersättas av många och värden som rekreation och natur ska bli centrala vid sidan av produktion. Det ska även finnas sätt att odla i stadsbebyggelsen. Det ska uppmuntras och skapa förutsättningar för odling på balkong, takterrasser, bostadsgårdar och ytor som senare ska bebyggas. Övriga gröna miljöer Planeringen av södra Hyllie ska utgå från grönmodellen och riktvärdena i Grönplan för Malmö från 2003 för att säkra att tillräckliga ytor avsätts. Den centrala parken ska uppfylla måtten för att räknas som en stadsdelspark (5-10 ha). Därutöver är det viktigt att det finns grönytor av olika storlek och karaktär. KVARTERSMARK En utmaning för södra Hyllie är att lyckas kombinera tät stadsbebyggelse med mycket grönska. För att lyckas med det är det viktigt att grönskan blir ett starkt inslag även på kvartersmark och att varje projekt bidrar till den gröna stadsbilden.

49 35 REFERENS Bild från Berlin, fasader kan påtagligt bidra till en grön karaktär. Inspiration till Hyllie boulevards förlängning intill stadsdelsparken. Foto, den första bostadsgården i Hyllie. Roth fastigheter har byggt ett halvt kvarter längs Hyllie allé. Landskapsark. Ingrid Edling och husark. Carsten Andersson. Foto: Gunnar Nydrén. Därför ska vegetation på kvartersmark regleras genom användning av grönytefaktor. I gynnsamma lägen kommer det att planeras för bredare förgårdsmark. Utmed lokalgator ska kvarter öppna sig på strategiska lägen för att ge gatan av bostadsgårdens grönska och ljus. Inblickar i kvarter ska studeras tillsammans med behov för korridorer för djurliv. Även fasadgrönska, balkong- och takodling ska vara en del av den grönskande stadsbilden. ALLMÄN PLATSMARK Utöver den stora stadsdelsparken ska det ska finnas små gröningar, som fungerar som bostadsnära mötesplatser, samt något större grannskapsparker som används först och främst av de som bor eller arbetar i närområdet. I de små parkerna kommer det bland annat finnas olika typer av lekplatser. I stadsdelsparken planeras det för en äventyrslekplats. Skolgårdar ska utgöra ett bidrag till lekmiljöerna. När skolorna är stängda ska de kunna utnyttjas av boende i närheten. Bredare gator ska vara trädplanterade och på vissa platser ska siktlinjer skapas med utblickar mot park eller natur för att stärka den gröna stadsbilden. KOMMENTAR TYGELSJÖSTIGEN Det är många människor som promenerar och joggar längs Tygelsjöstigen, en banvall som omvandlats till en grusväg kantad av hamlade pilar, och efterhand som området byggs ut kommer stigens betydelse att öka. Tygelsjöstigen ska föra in kulturlandskapet i staden och ska binda samman intressanta gröna miljöer i södra Hyllie. Tygesljöstigen ska bli en ekologisk nerv genom den framväxande staden. En grusstig som håller stånd och kopplar samman Hyllie med sina lantliga kusiner: byarna Vintrie, Naffentorp, Skumparp och Västra Klagstorp. Utblickar mot Bunkeflo kyrkby lägger fast grändernas placering och leder ut till små gröna målpunkter. Bunkeflo kyrkby. DEN VÄSTRA STADSKANTEN Den västra stadskanten har, precis som den södra/stadsbrynet, mycket goda möjligheter att erbjuda attraktiva miljöer. Bebyggelsen föreslås bli i samma skala som för den södra delen och grupperas kring gränder som inramar utblickar över Bunkeflo kyrkby. I slutet på gränderna föreslås små gröna målpunkter. De kan utgöras av lekplatser, gröningar eller bara platser för riktigt stora träd.

50 36 Plan, övergripande avvattning av området KOMMENTAR Plan, provisoriskt dike för avledning av dagvatten samt spill- och vattenledningar. Dessa försörjer delar av den redan exploaterade ytan i Hyllie centrum och behöver hanteras vid den fortsatta utbyggnaden. Dagvatten En väl planerad dagvattenhantering med fördröjning och rening är en av de faktorer som medverkar till att Hyllie uppfyller visionen om att bli Öresundsregionens klimatsmartaste område. Inom planområdet planeras för två större öppna dagvattenanläggningar, en i stadsdelsparken och en i naturaxeln. En anledning till att man i Hyllie väljer att anlägga två större anläggningar för dagvattenhantering är att det av utrymmesskäl är svårt att kombinera tät kvartersstad med öppen dagvattenhantering och fördröjning närmast källan. Genom att samla fördröjningen/reningen av dagvatten i de två grönstråken möjliggörs god tillgänglighet för skötsel av anläggningarna och det blir enklare att utföra kontroll av reningseffekten. Dagvattnet i grönområdena ses även som en resurs för att skapa intressanta platser och öka den biologiska mångfalden. Eftersom Hyllie ska bli en tät kvartersstad är det av stor vikt att det satsas på mycket grönska både på kvartersmark och på allmän platsmark. Med grönska och genomsläppliga ytor minskar dagvattenavrinningen och därmed problemen vid kraftiga regn. Dimensionering av fördröjningsvolymer för området görs för ett 10-års regn och där det har tagits hänsyn till ökad nederbörd på grund av klimatförändringar. I stadsdelsparken krävs en volym på ca 1000 m3 och i naturaxeln en volym på ca 7000 m3 för att klara fördröjningen. I dessa beräkningar är reglervolymen ca 1 meter (vattnet tillåts stiga en meter vid ett 10-års regn). Utöver att titta på att dagvattensystemen ska fungera väl vid det dimensionerande regnet måste området säkras mot extrema vädersituationer. Det är en stor utmaning som samhället står inför, att möta en tid med förändrat klimat med både kraftigare nederbörd och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. För att förestående klimatförändringar inte ska resultera i stora konsekvenser för den bebyggda miljön är det viktigt med en genomarbetad höjdsättning där det ytavrinnande vattnet, som i de fall ledningssystemen inte kan ta emot mer vatten, styrs via säkra ytliga vattenvägar till park och naturstråk där vattnet tillåts svämma över.

51 37 REFERENSER "Vi svenskar odlar för fullt, inte minst i städerna. En tredjedel av Sveriges trädgårdsyta, drygt hektar, finns i tätorterna där 85 procent av alla människor bor. Trädgårdsskötsel och odling är den näst vanligaste uteaktiviteten efter promenader och den bidar starkt till en förbättrad folkhälsa. Ett inslag för att öka biologisk mångfald, grönyta och skapa sociala relationer i våra städer är stadsodlingar. Det är en ganska ny trend i storstaden som kan bidra till stadens attraktivitet, till att grönområden används mer och till att öka mötena mellan människor." Vision för Sverige 2025, Boverket, 2012 En sinnlig stad Foto, centralt i Paris, Parc de Bercy, finns miljöer som skänker vila Människan är både anpassningsbar och inte alls anpassningsbar. Som kulturella och sociala varelser är vi anpassningsbara men som sinnliga varelser är vi inte alls anpassningsbara. Det beror på hjärnan som kan beskrivas som två parallella system: ett medvetet i hjärnbarken och ett omedvetet i det limbiska systemet. Sinnesintrycken behandlas nästan uteslutande av det omedvetna systemet och leder till att vi reagerar med olika känslor. Det omedvetna systemet behandlar alltså inte bara sinnesintryck utan även känslor och är genom evolutionen anpassat för ett liv i naturen, men inte för ett liv i staden. Det gör att våra stadsmiljöer framkallar stressreaktioner, mätbara bland annat i form av ökad puls och utsöndring av stresshormon. Reaktionen sker trots att det inte finns någon fara och det är inget vi kan träna bort eller lära oss att hantera mer rationellt. Men på samma sätt som det omedvetna systemet framkallar stressreaktioner framkallar det också vällust som en reaktion på sinnesintryck. Därför är det viktigt att de stadsmiljöer vi skapar både kan stimulera våra sinnen genom positiva intryck och skänka vila. Människan kan inte anpassa sina sinnen efter stadsmiljöer och därför måste stadsmiljöer anpassas för våra sinnena. För att södra Hyllie ska bli en sinnlig fysisk miljö ska: en stor variation av gröna miljöer med god tillgänglighet skapas en stor variation i byggda miljöer skapas det på många platser finnas vatten historiska miljöer bevaras både tysta och lugna miljöer och festplatser byggas "Undersökningar visar att barn som bor nära gröna och varierade naturområden är friskare än de som bor längre ifrån. De är mer fysiskt aktiva och har ökad förutsättning för att få bättre balans, starkare muskler och ett starkare skelett. De leker också mer variationsrikt, utvecklar en bättre koncentrationsförmåga, får bättre inlärning och minne, hamnar mindre ofta i konflikter samt samarbetar bättre än barn i artificiella, sterila utomhusmiljöer." Hälsofrämjande stadsplanering, Nationella Healthy Cities-nätverket och Malmö stad, 2013 "Den byggda miljön skall också erbjuda sinnlig lust och rik stimulans, den skall bejaka människan som sinnlig varelse." Om man söker på ordet sinnlig på Malmö stads hemsida så blir första träffen texten ovan, ur en text om Bo01. KOMMENTAR Om städer var utformade som biotoper för människor så skulle de se väldigt annorlunda ut.

52 38

53 39 Genomförande Förutsättningarna för en utbyggnad av planområdet är bra. I närområdet finns redan Malmö Arena, Malmömässan, Emporia, Park n ride, delar av Point Hyllie samt kontor och bostäder etablerade. Malmö stad har i de delarna påbörjat och också färdigställt gator, torg och platser innan övrig bebyggelse funnits på plats för att öka attraktiviteten och få övriga aktörer att satsa. I kapitlet om genomförande diskuteras frågan om hur den stora utbyggnaden av södra Hyllie ska genomföras. Ska Malmö stad vara pådrivande även i den delen? Strategier för utbyggnad Planområdets storlek gör att det kommer att byggas ut under en lång tidsperiod, men det ska redan inledningsvis vara attraktivt att bosätta sig, etablera företag och besöka Södra Hyllie. För att få bästa förutsättningar för genomförande och ett gott slutresultat föreslås följande strategier för områdets utbyggnad: UTGÅ FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN Börja utbyggnaden nära stationen, i planområdets norra del Hyllie station innebär en unik attraktivitet med omfattande tåg- och busstrafik. Etablera kollektivtrafikstråk tidigt och bygg utmed dem. SKAPA ATTRAKTIVITET TIDIGT Bygg stadsdelsparken tidigt den centrala parken kommer att ge området mycket av dess karaktär. Förplantera där det planeras trädplanteringar, som i den centrala parken och naturaxeln, är det viktigt att plantera träd tidigt. Etablera offentlig service tidigt skolor och förskolor behöver byggas ut tidigt. Bygg i de attraktivaste lägena först de första etapperna sätter en standard för bebyggelsens kvalitet, vilken är svår att höja i senare etapper. Därför är det viktigt att det första som byggs är av god kvalitet och bäst förutsättning för det finns i de bästa lägena. AGERA FLEXIBELT Följ marknadsutvecklingen konjunktur och efterfrågan förändras ständigt. Det är viktigt att vara flexibel och kunna göra anpassningar till marknadsutvecklingen. Varierat utbud av etableringsmöjligheter det är viktigt att det finns ett varierat utbud av mark för olika typer och storlekar av bostäder med olika upplåtelseformer, liksom för olika typer och storlekar av företagsetableringar.

54 40 BYGG FÄRDIGT Väl avvägda etapper när de olika utbyggnadsetapperna planeras är det viktigt att välja etappstorlekar som är möjliga att färdigställa i ett sammanhang. Färdigställ de allmänna platserna gator, torg och grönytor bör färdigställas i anslutning till att inflyttning sker i de olika etapperna. Färdigställ stråk planerade stråk bör färdigställas tidigt, till exempel cykel-, natur- och kollektivtrafikstråk. INTEGRERA MED OMGIVNINGEN Prioritera integrerande åtgärder Det är viktigt att Hyllie har god kontakt med intilliggande områden. Gång- och cykelnätet bör byggas ut tidigt. Kontakt med odlingslandskapet Odlingslandskapet är en stor tillgång för rekreation. Ett nät med vägar och stigar som skapar framkomlighet för cyklande, gående och joggande bör därför byggas ut tidigt. Etapputbyggnad Malmö stads överordnade inriktning för Hyllie är att bygga nära Hyllie station samt norrut och österut för att utnyttja stationsläget och bygga samman Hyllie med Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Det innebär att byggnation i planområdet ska avvakta, med några undantag. Den inriktningen ifrågasätts inte i texten nedan där olika etapputbyggnader för södra Hyllie diskuteras. Kan ytorna inom planområdet finnas kvar som brukad åkermark som i dag eller ska man hantera det på något annat vis? Ett alternativ till att marken brukas är att gå före och anlägga till exempel stadsdelsparken och gång- och cykelstråk för att stärka områdets attraktivitet. Det finns tre grundförslag för i vilken ordning planområdet ska bebyggas: Planområdet kan byggas från norr och söderut. Det innebär förtida investeringskostnader för utbyggnaden av VA-infrastrukturen. Slutlig recipient är Vintriediket för dagvatten inom området och det ligger längst söderut, alltså längst ifrån där man börjar bygga. För att undvika stora ombyggnader i framtiden bör ledningar och öppna stråk placeras så rätt som möjligt från början. Huvudgator och större parkstråk behöver därför läggas fast i ett tidigt skede i processen. Planområdet kan börja byggas söderifrån, från naturaxeln och norrut. Ur ett VA-perspektiv är det en fördel på grund av närheten till recipienten för dagvattnet, Vintriediket. För övrig infrastruktur krävs förtida investeringskostnader och även framtida drifts- och underhållskostnader med tanke på att det behöver anläggas gator, gång- och cykelstråk i ett tidigt skede. Erfarenheter från Västra hamnen visar att en spridd utbyggnad uppmuntrar till bilkörning eftersom gångavstånden blir långa och upplevs som tråkiga och otrygga i de obyggda delarna. Dessutom kan det ta tid Innan underlaget blir tillräckligt stort för att kollektivtrafiken ska börja trafikera området. Vad händer om det inte finns underlag för Malmö att växa på samma sätt i framtiden? Då riskerar södra Hyllie att ligga som en ö om utbyggnaden påbörjas söderifrån? Ett tredje alternativ är att frimärksplanera : att bygga där intresse finns nästan oavsett var i området det är. Det gör att aktörerna erbjuds ett smörgårdsbord av olika typer av lokaliseringar men samtidigt ställer det stora krav på en helhetsbild, en masterplan, och det blir svårt att hantera utbyggnaden av infrastruktur. Dessutom blir en lösning som bygger på en styrande och detaljerad masterplan ett oflexibelt sätt att bygga ut området.

55 41 Samverkan mellan aktörer I samband med fortsatt planeringsarbete är samverkan mellan olika aktörer nödvändig. Det kan gälla frågor som energiförsörjning, VA-utbyggnad, dagvattenhantering, kollektivtrafikförsörjning etc. Erfarenheter från tidigare byggherredialoger bör tas tillvara och beaktas. Det är viktigt att samverkan utgår från det som är intressant för berörda aktörer, är av väsentlig betydelse och har förutsättningar att uppnå goda resultat. Alltför resurskrävande processer bör undvikas. Det är också viktigt att avväga när i processen olika typer av samverkan kan bli aktuell. Genomförande på kvartersmark Tekniska nämnden, genom Fastighetskontoret, ansvarar för utveckling av kommunens mark för nya bostäder, företagsetableringar, offentlig service med mera. Exploateringsprojekt för till exempel genomförande av en detaljplan drivs gemensamt av Fastighetskontoret och Gatukontoret. Erforderliga utredningar utförs, till exempel vad gäller arkeologi, geoteknik, markmiljö, dagvattenhantering, trafik, parkering, ledningar och teknisk försörjning. I en förprojektering studeras förutsättningar för detaljplaneområdets höjdsättning och geotekniska förutsättningar. Efter det att detaljplanen vunnit laga kraft görs en detaljprojektering som underlag för terrassering av kvartersmarken och den allmänna platsens utbyggnad. Entreprenadarbetena utförs inom ramen för Fastighetskontorets och Gatukontorets gemensamma exploateringsprojekt. I ett första steg terrasseras kvartersmarken och byggator anläggs. I anslutning till inflyttning i den nya bebyggelsen färdigställs den allmänna platsen med gator, gång- och cykelvägar, torg- och grönytor inom detaljplaneområdet. Fördelning av tomtmark till olika byggherrar görs genom beslut av Tekniska nämnden med stöd av gällande markanvisningspolicy. Syftet med markanvisningarna är att bidra till uppfyllande av kommunens mål vad gäller till exempel bostadsförsörjning, sysselsättning och kommunal service liksom vad gäller stadsbyggnadskvaliteter, miljö och hållbar stadsutveckling. Markanvisningarna leder till att avtal träffas med byggherren om överlåtelse eller upplåtelse av kommunens mark. I köpeavtal respektive tomträttsavtal (liksom i det inledande markanvisningsavtalet) träffas överenskommelse med byggherren om förutsättningarna för bebyggelsens genomförande. Här tas bestämmelser med vad gäller t ex Miljöbyggprogram Syd, byggnadsskyldigheter och annat. För Södra Hyllie bör avtalen även reglera hållbarhetsaspekter och hur klimatkontraktets mål ska uppfyllas. Inom området för den fördjupade översiktsplanen finns inslag av privat ägd mark. I den fortsatta processen är det viktigt med en nära dialog mellan Malmö stad och de privata markägarna. Det kan gälla när i tiden det är intressant att planera för en ändrad markanvändning, kommande detaljplanering och förutsättningar för plangenomförande. Genomförande på allmän platsmark Allmän platsmark ska hålla hög kvalitet och funktionalitet men också vara kostnadseffektiv för framtida drift- och underhållsåtgärder. Balans mellan investeringskostnad och de framtida kostnaderna måste studeras i varje fall, en högre investeringskostnad kan i vissa fall vara motiverad för att skapa rimliga drift- och underhållskostnader om man ser på en hel livscykel för de olika anläggningarna, platserna och stråken. Framtida planarbete kommer att lägga fast vad som blir allmän platsmark. Staden måste vara öppen och lyhörd för nya tankar och idéer. Det kan vara möj-

56 42 ligt att hitta nya former för samordning av olika ytor och nya former för samordning över tid som gör det möjligt att tidigt skapa platser, parker eller liknande, provisoriska eller permanenta. FÖRTIDA INVESTERINGAR PÅ ALLMÄN PLATSMARK Traditionellt följer utbyggnaden av allmän platsmark övrig utbyggnad, bostäder, verksamheter med mera. Utbyggnaden av kvartersmark möjliggör till stora delar finansieringen av allmän platsmark. I ett så stort utbyggnadsområde bör man överväga att anlägga delar av allmän platsmark i ett tidigt skede, innan bostäder och andra funktioner finns på plats. Det är positivt om det finns attraktiva parker, lekplatser, gång- och cykelstråk i ett område när människor flyttar dit. Det är inte enbart investeringskostnader utan även framtida drift-, underhålls- och kapitalkostnader som blir konsekvensen av ett förtida anläggande. Det är viktigt att inte enbart se till kostnader när beslut fattas om utbyggnadsetapper. Det behöver också värderas vad staden får tillbaka i planområdets attraktivitet, sociala värden och platsens varumärke. Förtida investeringar kan öka värdet på stadens markinnehav i Hyllie, underlätta genomförandet samt bidra till social- och ekologisk hållbarhet. Hur förtida investeringar ska hanteras ekonomiskt inom Malmö stad måste diskuteras från fall till fall. Klarar man att ta förtida investeringar som sedan kan belasta kommande exploatering? Hur mycket kan man bekosta i form av nettoinvesteringar (med skattemedel) för att man ser vinsterna ur till exempel sociala och ekologiska perspektiv? Hur mycket kan staden gå före? Oavsett vad svaret är finns det stora vinster med att ligga före och visa att man har ambitioner och höga mål för området. Offentlig service Det är viktigt att behovet av offentlig service beaktas tidigt. Det gäller inte minst skolor och förskolor. Framtagna behovsuppgifter läggs till grund för planeringsprocessen. Flexibla lösningar, som kan anpassas efter förändrade förhållanden, eftersträvas. Plats för expansion med hänsyn till framtida tillkommande behov måste finnas. Där kommunen genom Stadsfastigheter förutsätts bygga för kommunalt ägande och förvaltning lokaliseras tidigt lämpliga platser och tomter reserveras. För integrerade lösningar, till exempel där en förskola integreras i blandad stadsbebyggelse träffas tidigt avtal med den private byggherren om förutsättningarna. Kollektivtrafik Ur ett kollektivtrafikssynsätt finns fördelar med att tidigarelägga utbyggnad för huvudgator och uppsamlingsgator. Det möjliggör en mer effektiv kollektivtrafik som kopplar ihop planområdet med övriga delar i Malmö men också med orter runt omkring Malmö. En förutsättning är att man tidigt lägger fast en huvudstruktur för gatorna inom aktuellt område. Det gör också att man i dessa gator kan hitta lägen för VA- och övrig ledningsinfrastruktur och undvika omläggningar i framtiden. Att tidigarelägga utbyggnad av kollektivtrafik innebär även att alla som flyttar in redan från första dagen kan använda kollektivtrafiken och man kan undvika att etablera bilvanor. Det gör även att de som tycker att hållplatser och busstrafik är störande vet förutsättningarna när de väljer bostad. Det kräver dock stora förtida investeringar i anläggningar, vilket även leder till drift- och underhållskostnader. Men om det kan motiveras av en mer effektiv

57 43 kollektivtrafik som leder till ett ökat kollektivt resande kan det vara lönsamt för staden och de företag som trafikerar sträckorna. Det innebär också att området blir mer lättillgänglighet för eventuella provisoriska etableringar. Väljer man att gå före med vissa gator för att öka nyttan med kollektivtrafiken bör det ses som en självklarhet att man även bygger ut cykelvägnätet utmed de aktuella gatorna. Klimatkontrakt för Hyllie Exploatering av fastigheter i Hyllie och de transporter de ger upphov till ska hanteras smart och enerigsnålt under både drifts- och byggnadsskedet. Dessutom ska fastigheterna bidra till grönskan i stadsdelen. Malmö stad har högt ställda miljömål: 2020 ska den egna organisationen vara klimatneutral och 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Hyllie ska leda utvecklingen i riktning mot den hållbara staden. För att axla denna utmaning tecknade i februari 2011 Malmö stad, VA SYD och E.ON ett klimatkontrakt som visar på ambitionerna för Hyllie. Planområdet är en del av Klimatkontraktsområdet. I det åtar aktörerna sig att lägga grunden för Hyllie att bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Förverkligandet av ambitionerna för Hyllie bygger på att alla aktörer som utvecklar stadsdelen medverkar. Redan år 2020 ska Hyllie utbyggnadsområde försörjas till 100 procent med förnybar eller återvunnen energi. Energiförsörjningsmodellen utgår från förutsättningarna i Hyllie för att skapa resurseffektiva kretslopp och energieffektiva lösningar i alla led. Malmö stad, E.ON och VA SYD har tillsammans arbetat fram en energibalansmodell som visar hur stort energibehovet för Hyllie kan antas bli 2015, 2020 och I Hyllie ska alla energiflöden, både förnybara och återvunna, tillföras energisystemet i form av värme, kyla, el och biogas. Energibalansmodellen ger en bild av hur stort tillskott av förnybar energi som behövs för att målen om förnybar och återvunnen energi ska infrias. Modellen bygger i dagsläget på uppskattade data, men allt eftersom stadsdelen byggs upp kommer dessa att ersättas av uppmätta värden. För att säkerställa genomförandet finns en färdplan för Klimatkontraktet som anger konkreta åtgärder. I Hyllie arbetar vi för att nybyggnation inte bara ska vara energisnål utan även förberedd för framtidens energilösningar. För att kunna utnyttja tillförd energi till nätet på bästa sätt behöver fastigheterna kommunicera med det övergripande systemet och i vissa fall även med varje lägenhets styrsystem. Ett mål för Klimatkontrakt för Hyllie är även att en stor andel av fastigheterna i Hyllie ska installera någon form av lokal energiproduktion, som sol- eller vindenergi. Fastigheterna som utvecklas i Hyllie ska bidra till områdets grönskande karaktär. Byggnader ska ha goda möjligheter för grönska på bostadsgårdar, balkonger, tak och väggar. Det kan exempelvis finnas förberedda odlingsbäddar eller generösa planteringslådor. Klimatkontrakt för Hyllie anger även höga mål för transporter: "I Hyllie ska resandet till stor del ske till fots och på cykel, kompletterat av bra kollektivtrafik. Utöver kollektivtrafiken etableras smarta lösningar för gas- och elfordon" och ett övergripande mål/vision för transporter i Hyllie är länkning till Trafik och Miljöprogram med målbilden att målen för 2030 ska uppfyllas 2020 i Hyllie.

58 44 Avfall Målet för avfallshanteringen inom planområdet är att det ska vara lätt att göra rätt, att reducera restfraktionen och öka utsorteringsgraden. Målet för insamling av matavfall är satta till 50 %, insamlat organisk avfall är med i energibalansen för Hyllie och utgör grunden för produktion av biogas som i första hand skall gå till fordonsbränsle. Sorteringsmöjligheter ska finnas både i lägenheterna, i fastigheterna och i gemensamma anläggningar. Detta kräver att det avsätts ytor för avfallsinsamling i området vid genomförandet. Det brännbara avfallet som produceras i Hyllie tillförs området i form av fjärrvärme. Princip för urban odling som flyttas fram i takt med utbyggnaden. Allteftersom staden växer flyttas gränsen, men ytor som utvecklar speciellt fina kvaliteter kan bevaras. Tillfällig markanvändning Södra Hyllie kommer att byggas ut över lång tid. Fram tills området är utbyggt är det viktigt att utnyttja ytor för tillfälliga aktiviteter och händelser som stärker områdets identitet och erbjuder både boende och besökare attraktioner. Tillfällig markanvändning bör utgå ifrån de strukturer som bestäms i den fördjupande översiktsplanen och markera vad som komma ska. Det kan vara i en park som ska anläggas eller på kvarter som ska bebyggas längre fram. I ett genomförande perspektiv är det logiskt att börja med ytor som ligger nära redan detaljplanelagd mark i den norra delen, kompletterat med några händelser i områden som anses viktiga för hela områdets karaktär, t ex i naturaxeln eller nära befintlig gårdsbebyggelse i kulturaxeln. De tillfälliga aktiviteterna bör utgå ifrån inriktningsmålen: kommunikationsnoden, den goda jorden, integration och klimatsmart. Tillfällig markanvändning kan vara en yta för odling, lek, rekreation, sport eller platser för hållbara transporter, avfallshantering och tillfällig energiproduktion. Tillfällig markanvändning bör också ses som en möjlighet att ge boende och övriga malmöbor en möjlighet att påverka områdets utformning. Den fördjupade översiktsplanen kommer att ge en robust struktur som ger möjlighet för förändring över tid. Tillfälliga aktiviteter som visar sig vara viktiga för boende och områdets attraktivitet ska ges möjlighet att permanentas. Förplantering med träd eller buskar som ska stå kvar kan användas för att skapa ramar för ytor till tillfällig användning. Odling är en form för tillfällig användning som är aktuell för Hyllie. Den utgår från den goda jorden, en viktig naturresurs i området, och skapar möjlighet för boende att själv forma sin boendemiljö. Illustrationen till vänster visar en princip för hur den tillfälliga odlingen kan flyttas fram i takt med utbyggnaden. Illustrationen visar också hur vissa områden kan permanentas i den nya strukturen. I anslutning till odling kan det t ex upprättas marknadsplatser för närproducerade grödor. FAKTA VA är en förkortning för vatten och avlopp VA-försörjning Den befintliga VA-strukturen i utbyggnadsområdet är väldigt begränsad. I planområdets östra del, utmed Pildammsvägen, ligger Sydvattens matarledningar för dricksvattenförsörjning till Vellinge och i södra delen av utbyggnadsområdet längs Lernackenstråket finns ytterligare ett ledningstråk där möjlighet till anslutning av vatten och avlopp finns. All anslutning från södra Hyllie måste ske till områdets södra ledningsstråk. Utifrån markhöjder har området delats in i fem delområden (se bild i marginalen). Gränserna är schematiska men indelningen kan användas för att beskriva VA-förutsättningar för områdets utbyggnad. Gränserna är uppritade efter spill-

59 Äringsv 45 vattensystemet. För dagvattensystemet kan gränserna se lite annorlunda ut. Utifrån VA-perspektiv är det en fördel om områdena ett, två och tre byggas ut från söder till norr. Väljs annan utbyggnadsstrategi krävs stora förtida investeringar med avseende på infrastruktur för VA. Genom område fyra och till viss del fem ligger de ledningar som går från exploateringen kring Hyllie Torg ner genom området. Ledningarna kommer inte att kunna ligga kvar i den nuvarande sträckningen. Ledningarna behöver flyttas till ett permanent läge innan något kan byggas där de ligger idag. Område fem är svårt att ansluta till spill- och dagvattensystem. Det krävs en markmodellering med höjning av stor del av området för att det ska gå att ansluta på ett effektivt och hållbart sätt. Efter en eventuell modellering är det lämpligast utifrån VA-perspektiv att utbyggnaden sker från söder till norr, precis som i område ett, två och tre. Utöver att det ur VA-synpunkt är fördelaktigast med en utbyggnad av de södra delarna av Hyllie från söder till norr är det ur VA-synpunkt lämpligast att börja i öster, vid Pildamsvägen. Det kommer att krävas att dagvattnet från området fördröjs. Översiktliga beräkningar visar att det behövs en fördröjningsvolym på 8000m3 i området där fördelningen är 1000 m3 i stadsparken och 7000m3 i naturstråket. Dagvattenhanteringen beskrivs i kapitlet Grönstruktur och dagvatten. KOMMENTAR Delområden för spillvattenutbyggnad Arkeologi Den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie berör ett område som bebotts under lång tid med intressant kulturhistoria. Åtgärder som kan påverka fasta fornlämningar förutsätter prövning av länsstyrelsen enligt lagen om kulturminnen (KML). Länsstyrelsen kan efter ansökan lämna tillstånd till arkeologisk utredning, förundersökning och slutundersökning. Delar av Södra Hyllie har redan varit föremål för arkeologiska undersökningar, men markområdet söder om Almviksvägen är ej undersökt. Det kan finnas anledning att låta fasta fornlämningar eller andra element som minner om områdets historia vara kvar. I kommande detaljplanearbete prövas hur detta i så fall kan förenas med områdets utveckling och vilken markanvändning som kan förenas med bevarandet. FAKTA Fornlämningsytor och fornlämningspunkter HYLLIEBY Killan Östra Hylliev Hyllie Hyllie sk boställe A n n e t o r p s v ä g e n P åskliljeg Pildamm Hyllie trafikplats Markmiljö Södra Hyllie består till största delen av jordbruksmark, vilket innebär begränsad risk för markföroreningar. Där verksamheter bedrivs eller har bedrivits är risken för miljöpåverkan större. Innan ny detaljplan antas ska erforderliga utredningar ha genomförts vad gäller eventuella markföroreningar och vilka avhjälpande åtgärder som kan erfordras. En orienterande undersökning, inventering av historiska verksamheter och eventuell ansvarsutredning bör alltid göras. Efter samråd med miljöförvaltningen avgörs om en översiktlig markundersökning ska göras. Den bör göras där det planeras förskolor, skolor, bostäder, parker och odlingar. Upptäcks markföroreningar görs därefter ytterligare markundersökningar, riskbedömningar och riskvärderingar varefter förslag till åtgärdsmål och avhjälpandeåtgärder tas fram. Efter anmälan utfärdar miljöförvaltningen föreläggande enligt miljöbalken, varefter efterbehandling (sanering) av marken görs. ndstation sgatan en byväg nsvägen Hyllie gård Bunkeflo k:a Vintrie vägen Vintrie äng Stolpa berga Sivåkersvägen Sivåker Ekströms väg HYLLIEVÅNG Malmö Arena Almviksvägen Vintrie gården Erlandsro Nydala VINTRIE Vintrievägen Hyllie vattentorn Ridåg väg Draka gata Långhusgatan Produ Kulissg centgaxel Danielssons S lö Smink Regis sörg Dan sörg Akt risg Ko m 2012 Ingvalla N a f f e n t o r p s v ä g e n

60 46 Säkerhet och risk utifrån farligt gods Transporter med vägfordon inom kommunen regleras i Allmänna lokala trafikföreskrifter för Malmö stad. Enligt dessa är det generellt förbjudet att transportera farligt gods på allmänna gator och vägar. Dock är rekommenderade vägar för farligt gods undantagna från förbudet och från dessa är det tillåtet att på kortast lämpliga väg transportera godset till mottagaren. Transporter av farligt gods förekommer således på många av Malmös gator, trots det generella förbudet. Längs vägar som inte ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods behöver dock, enligt Malmö stads ställningstagande, inga riskanalyser göras. Inom eller i direkt anslutning till planområdet finns inga vägar som är rekommenderade för farligt gods. Citytunneln får enligt villkor i tillåtlighetsbeslutet, godkänt av regeringen , inte användas för trafik med farligt gods. Detta beslut har varit grundläggande för tunnelns utformning och dess säkerhetssystem. Citytunneln är därför inte utformad för transporter av farligt gods och kan därför inte användas för den typen av transporter. Inom planområdet kommer det således inte att bli aktuellt med riskanalyser, och därmed inte några konsekvensreducerande åtgärder, kopplade till farligt gods. Ekonomi Förverkligandet av planförslaget är förenat med stora ekonomiska åtaganden och konsekvenser. Planeringen ska samordnas mellan de nämnder som ansvarar för aktuella frågor och service, till exempel skolor. TEKNISKA NÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Malmö stad förutsätts bli huvudman för den allmänna plats som läggs ut i kommande detaljplaner. Det innebär ett stort investeringsbehov för utbyggnad av gator, torg, parker med mera. Därutöver krävs exploateringsinsatser vad gäller den av kommunen ägda marken som terrasserings-, markarbeten, arkeologiska undersökningar och övriga utredningarx. I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av en grov kostnadsberäkning som innefattar planområdet exklusive delen söder om naturaxeln. Kostnaderna är beräknade utifrån planförslaget och är beräknade i 2013 års prisnivå. Kostnaderna som redovisas inkluderar anläggningskostnader, tjänster, administration samt övriga kostnader. Finansiering av tekniska nämndens investeringsbehov kan ske genom - Försäljning av kommunal tomtmark - Gatukostnadsersättning från exploatering av privat mark - Skattemedel Nedan redovisas även en grov bedömning av möjlig inkomst från försäljning av kommunal tomtmark inom området för den fördjupade översiktsplanen. Övriga finansieringsmöjligheter har inte kunnat bedömas varför en uppdatering och komplettering får göras i samband med det fortsatta arbetet. SERVICENÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Malmö stad förutsätts bli huvudman för planerad kommunal service inom södra Hyllie. Det innebär ett stort investeringsbehov för utbyggnad av framför allt skolor och förskolor. I tabellen redovisas en första preliminär bedömning av investeringsbehov

61 47 baserad på schabloner och erfarenhetstal. Redovisningen ska uppdateras och kompletteras inom ramen för den fortsatta planeringsprocessen. Kommunalt investeringsbehov mkr Summa, mkr Allmän plats - Huvudgator - Uppsamlingsgator - Lokalgator - Central park - Naturaxeln/Vintriediket - Övriga grönområden Exploateringsåtgärder, kvartersmark - Terrassering/markarbeten - Arkeologiska undersökningar - Övrigt Offentlig service - Skolor - Förskolor - LSS - Övrigt, t ex sporthall, kulturhus ? 1300+? Summa kommunalt investeringsbehov ? Kommunala inkomstmöjligheter Försäljning av kommunal tomtmark *) Gatukostnadsersättning från exploatering av privat mark? Summa kommunala inkomstmöjligheter ? *) Antagande: 70 procent av marken säljs som äganderätter och bostadsrätter samt 30 procent av marken upplåts med tomträtt för hyresrätter med en årlig sammanlagd tomträttsavgäld på ca 10 mkr.

62 48 Konsekvenser Utställningsförslaget till Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie baseras på Översiktsplan för Malmö, antagen i maj Övergripande mål för Översiktsplan för Malmö är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Inget av målen kan uppnås utan de andra. Den kommunomfattande översiktsplanen är framtagen för att bidra till att konsekvenserna av planens genomförande som helhet blir positiva för miljö, såväl som socialt och ekonomiskt. Översiktsplan för Malmö ska möjliggöra en utbyggnad av Malmö som ska klara en fortsatt befolkningsökning under de kommande decennierna. Huvudinriktningen ska vara att bygga tätare i existerande bostads- och verksamhetsområden, samtidigt som staden ska bli grönare. Förtätning ska i huvudsak ske innanför Yttre Ringvägen. I översiktsplanen ligger förslag till satsningar på vidareutveckling av kollektivtrafiken kombinerad med bebyggelse i anslutning till kollektivtrafikstråk och i stationsnära lägen. Utvecklingen ska stärka den blandade staden med arbetsplatser, verksamheter och service inom stadsstrukturen. Social balans och goda livsbetingelser innebär ett samhälle som ger förutsättningar för dagens och framtidens medborgare att skapa sig ett gott liv. Ekonomisk dynamik och hållbarhet betyder att staden och dess näringsliv kan utvecklas långsiktigt, skapa värden och ge inkomster och försörjning till malmöborna. Ett resurseffektivt samhälle och ekologisk uthållighet innebär att på lång sikt säkerställa och tillfredsställa människors basbehov. Natur- och klimatgivna förutsättningar måste beaktas och ekosystemens produktionsförmåga bevaras. Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor genomsyrar därför översiktsplaneringen. Översiktsplaneringen är en kontinuerligt pågående process där analyser av miljöaspekter och bedömningar av olika alternativ görs successivt under lång tid. En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och antagandehandlingar.

63 49 Miljöbedömning Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt PBL (Plan- och bygglagen) kunna utläsas av planförslaget. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i miljökonsekvensbeskrivningen (Miljöbalken 6 kap. 3 MB). Genomförande av en plan kan ge både positiva och negativa miljöeffekter och bådadera ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt planering. I utställningsmaterialet redogörs övergripande för vilka konsekvenser ett genomförande av Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, FÖP södra Hyllie, bedöms komma att få. Miljökonsekvenserna ska ses tillsammans med konsekvenserna av det redan byggda och planerade i området norr om planområdet och kring stationen. Syftet med den fördjupande översiktsplanen är att möjliggöra fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av Hyllie söderut i anslutning till den redan planerade bebyggelsen vid Hyllie station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är: Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen söder om redan detaljplanelagt bebyggelse Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service Ett attraktivt stråk, kulturaxeln, mellan stationen, centrum och områdets södra del som inkorporerar bevarandevärdig bebyggelse och nya kulturella aktiviteter Skapande av en naturaxel med dagvattenuppsamling och urban natur FÖP södra Hyllie följer strategin att bygga en mer koncentrerad stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön. Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med södra Hyllie ökar risken för negativ belastning på miljön lokalt och regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste värmas upp och ny mark måste tas i anspråk. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att koncentrera sig på den typen av övergripande effekter på miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av Södra Hyllie bedöms som förhållandevis små. Sambandet mellan Hyllie station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inledningsvis inte försämras. Att god åkermark tas i anspråk är den enskilt största negativa konsekvensen av den planerade utbyggnaden i Hyllie. Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad innebär med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormer och buller vid hårt trafikerade gator. Brukningsvärd jordbruksmark påverkas negativt, men ianspråktagandet bedöms som nödvändigt för att skapa en ny tät och blandad stadsbebyggelse i KOMMENTAR Miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP södra Hyllie finns att: hämta på Stadsbyggnadskontoret laddas hem från hemsidan malmo.se/sodrahyllie

64 50 ett stationsnära läge. Staden har redan vuxit längre söderut både öster och väster om området. Utvecklingen går i linje med stadens ambition att i huvudsak växa inåt innanför yttre ringvägen. Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft. En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år Det kräver en satsning på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Positiva miljökonsekvenser av FÖP Södra Hyllies genomförande är i korthet: blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer med regional och lokalbusstrafik i tillägg till tåget, och en god infrastruktur för gång och cykel underlättar för boende och arbetande i området att förflytta sig med mindre miljöpåverkan Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer i odlingslandskapet Skapande av nya rekreativa stråk genom parker gång och cykelstråk Skapande av nya naturvärden i naturaxeln vid Vintriediket Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie bidrar till en hållbar utveckling av Malmö, och motiveras av denna. REFERENS 16 nationella miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten eller gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. Miljömål Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi För Hyllie har ambitionerna satts högre, området skall vara självförsörjt med förnybar och återvunnen energi senast Arbetet med att uppnå energimålen för Hyllie genomförs inom arbetet med Klimatkontrakt för Hyllie. För att uppnå detta mål uppförs produktionsanläggningar för förnybar energiproduktion. Totalt finns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. FÖP Södra Hyllie bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de 16 miljömålen.

65 51 Alternativ Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös har under arbetets gång fått en ny översiktsplan antagen (maj 2014) som anger markanvändningen i stadens kommande planarbete. Utställningsförslaget för den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie följer riktlinjerna i den nya översiktsplanen och innebär endast några mindre ändringar, nytt huvudalternativ för spårvägsreservat och ny vägdragning Sivåkersvägen. Nollalternaitviet innebär med andra ord ingen större skillnad i konsekvenser. Planförslaget jämförs i miljökonsekvensbeskrivningen därför, utöver nollalternativet, med två utvecklingsalternativ enligt följande: Alternativ A - att det inte byggs inom planområdet, d.v.s. att markanvändningen fortsätter som idag. Alternativ B - ett glesare alternativ, definierat till samma fotavtryck, men med hälften av FÖP:ens täthetsgrad (motsvarande bebyggelsen i dagens Husiegård). Det innebär cirka hälften av antalet bostäder jämfört med FÖP:en, 2/3 av antalet kontor, lika många skolor samt hälften så många förskolor. Reservaten för spårväg kvarstår i alternativet. Social konsekvensbedömning Den sociala konsekvensbedömningen är utförd med hjälp av ett "processverktyg" för sociala konsekvensbedömningar som håller på att tas fram av Stadsbyggnadskontoret. Södra Hylle är en nödvändig del för att Hyllie ska kunna bli en stadskärna, vilket är ett övergripande mål och av stor betydelse socialt. Därför diskuteras hela Hyllie i bedömningen av sociala konsekvenser för södra Hyllie. Ansvaret för hela staden Hyllie ska bli en ny stadskärna som kopplar samman stora delar av södra Malmös fysisikt segregerade områden till en sammanhängande stadsväv som kommer att innehålla lika många boende som dagens Landskrona. Satsningen på Hyllie är ett stort integrationsprojekt. Förhoppningen är att det kommer innebära att Malmös södra och östra delar får kraft och draghjälp att delta i en utveckling där dessa blir attraktivare för boende och näringsliv. De positiva sociala effekter som utbyggnaden av Hyllie ger är en motor för utveckling i stadens södra delar. Hyllie förväntas också bidra med kvaliteter och utbud som kan locka en mångfald av människor. Hyllie beräknas även tillskapa många nya arbetstillfällen, vilket också påverkar ett stort kringområde positivt. Kritiska faktorer: De positiva sociala vinningarna bygger på att södra Hyllie blir ett spännande och attraktivt område för investerare och boende. Tankarna om axlar för kultur och natur måste förankras och budgeteras i ett tidigt skede. Hyllie boulevard måste få samma kvalitet som i den norra delen, den får inte bli en bostadsgata. Ett eventuellt kulturhus, eller vad man väljer att utnyttja den viktigaste lokaliseringen i södra Hyllie till, måste ha tillräckligt god kvalitet och intressant innehåll för att stärka Hyllie som stadskärna. Den centrala stadsparken måste få hög kvalitet så att det stärker omgivningarna och fungerar som målpunkt. Kopplingarna mellan Södra Hyllie och omgivningarna måste vara tydliga och attraktiva. SAMSPEL OCH SAMMANHANG Planeringen av södra Hyllie har som ledord haft interaktion, nätverk och möten.

66 52 Gentemot omgivningen har kopplingarna gjorts för ökad integration områden emellan, till exempel Pildammsvägen. Inom området ska olika grader av privat och offentlighet vara tydliga från trapphuset ut till de offentliga torgen. Mötesplatser för några få intill entrén ska följas av mötesplatser på kvartersnivå till stadsdelsnivå. Möjligheter till social samvaro ska synas i den fysiska utformningen. Placeringen av skolorna ska bidra till att samla boende och ge möjlighet till samutnyttjande av lokaler och utemiljöer. Kritiska faktorer: Tidigt samarbete mellan skol- och kulturverksamheten krävs för att förverkliga tankarna om en skola kombinerad med kulturhus. De infrastrukturella kopplingarna som ska binda områden bättre till varandra kan staden kontrollera, men de utformningar som krävs för att underlätta social interaktion på kvarters- och stadsdelsnivå är svårare. I det fortsatta arbetet med exploatörer är det viktigt att man tidigt kommer överens om de hierarkier från det privata, halvprivata och halvoffentliga till det offentliga som finns i förslaget och starkt kan bidra till gemenskap i staden. VARDAGSLIV Närhet till service, tågstation och övrig kollektivtrafik underlättar vardagslivet. När mindre tid läggs på transporter kan mer tid läggas på mer kvalitativa syselsättningar. Den planerade tätheten ger förutsättningar och underlag för att kunna ge en allsidig service. Skolorna mitt i byn och parkens centrala placering där omgivningen med hus och gator borgar för en social kontroll som tillsammans med den planerade tätheten bidrar till ett folkliv som är en bidragande faktor till trygghet. Kritiska faktorer: Den föreslagna tätheten ger mindre plats för gårdsmiljöer. Blir de för små, för mörk, så kommer de inte bli bra platser för de boende. I den fortsatta planeringen bör gårdarnas kvalitet studeras extra noga. GRÖNA MILJÖER Planförslaget redovisar stadsmiljöer med stora och små parker samt tillgång till kulturlandskap, natur och odling. De gröna miljöerna har getts ett tydligt fokus i planeringen och ska prägla upplevelsen av området. En enad forskning pekar på många positiva resultat som upplevelse av grönska ger och socialt har odling en stor potential att förena människor. Kritiska faktorer: Det föreslås gott om attraktiva platser och stråk för fysisk aktivitet, men södra Hyllie planeras också för många människor. Kommer det att finnas tillräckligt med ytor avsatta även när området väl är utbyggt och önskemål om fritidsverksamheter som bollplaner dyker upp? KOMMENTAR En fördjupad översiktsplan är planering på övergripande nivå och det innebär att konsekvensbeskrivningen görs med breda penseldrag. Det går helt enkelt inte att veta hur förslaget påverkar barn, äldre, kvinnor, män etcetera mer än i allmänna ordalag. Därför behöver fortsatta konsekvensbedömningar göras efterhand som arbetet går vidare i fördjupade processer, vilket också är tanken med det processverktyg som är under framtagande. IDENTITET Kultur och odling har valts som identitetsförstärkand element. Odling eftersom planeringen sker på åkermark och kultur för att få en attraktionskraft som kan leva upp till målet att bli stadens andra kärna. Stadsodling föreslås på de plaster som väntar på utbyggnad och kan även vara ett tema i parkerna. Ett kulturhus kombinerat med skola kan både med sin funktion och sin utformning bli ett identitetsbärare för området. Den historiska kopplingen till odling och jordbruksbygd kan förstärkas med namn som väljs att sätta på gator och torg. Kritiska faktorer: Omsorg och hög kvalitet måste vara en del av det fortsatta arbetet om en attraktiv identitet ska uppnås. Planen beskriver vikten av att så tidigt som möjligt få attraktivitet i området. Det är viktigt att tidigt ringa in de nyckelåtgärder som i sin tur ger skjuts åt fortsatta kvalitativa och attraktiva satsningar. Det kan vara kulturhuset, boulevarden eller parken som definieras som sådana nycklar och som då tidigt måste planeras, budgeteras och igångsättas.

67 53 Intressekonflikter OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSÄGARNA Förutsättningarna för fastighetsägarna i planområdet kommer att drastiskt ändras när den huvudsakliga markanvändningen går från jordbruk till blandad stadsbebyggelse, enligt planförslaget. Ägarna till fastigheterna i planområdets norra del, närmast stationen, föreslås få möjlighet att exploatera sina fastigheter men de lantliga kvaliteterna går förlorade. Fastigheterna i de södra delarna kommer att ligga kvar i ett lantligt sammanhang men föreslås inte vara möjliga att exploatera, annat än genom försiktig komplettering. Således ges fastighetsägare inom området mycket olika förutsättningar. Ingen bebyggelse inom området behöver rivas till följd av planförslaget. SPÅRRESERVAT OCH EFFEKTIVT MARKUTNYTTJANDE Eftersom det inte finns fastlagda spårdragningar för framtida spårtrafik i Hyllie önskas alternativa reservat för att inte begränsa möjligheterna. Ett spårreservat ställer krav på stora utrymmen på ytor som annars hade kunnat exploaterats. Således är ett effektivt markutnyttjande i konflikt med flexibilitet för framtida spårtrafik. I planförslaget föreslås därför att ett av av spårreservaten i Malmö ÖP försvinner. Som illustration till intressekonflikten kan spårreservatet i Hyllie allé nämnas. Spårreservatet är 5500 m2 stort och ligger som gatumark. Om det inte hade varit spårreservat hade ytorna lagts som kvartersmark. I det läget hade det inneburit ytterligare m m2 BTA bostäder/verksamheter i ett stationsnära läge som hade genererat inkomster för staden genom markförsäljning och minskat kostnader för gatuanläggning och skötsel. KOMMENTAR Gul färg markerar högexploaterat område (blandad stad) och grön färg markerar lågexploaterat REFERENS UTNYTTJA STATIONSLÄGET STADSLIV Studier visar att majoriteten som pendlar till arbetsplatsen inte är benägna att gå mer än ca 600 meter från en station till sin arbetsplats, vilket innebär att ytorna inom det avståndet från stationen bör ha en hög exploatering med ett stort inslag av arbetsplatser. Boende är beredda att röra sig betydligt längre för att använda sig av stationen. Att etablera bostäder och skolor centralt i Hyllie är en motsättning till ett effektivt utnyttjande av det stationsnära läget, men har bedömts vara riktigt. Bostäder är viktiga för stadslivet. Att placera skolor i bra stadslägen underlättar för att uppföra dem i ett tidigt skede och bidrar till att göra dem attraktiva, vilket är viktigt för Hyllie. FÖRSKOLOR TÄTT OCH BLANDAT Det finns önskemål om att lokalisera friliggande förskolor i södra Hyllie. Det är enheter som har fördelar utifrån verksamheten, men utgör stora monofunktionella och lågt exploaterade etableringar, vilket är i konflikt med målet om en tät och blandad stad. Det finns också en uppenbar risk för att stora friliggande förskolor leder till otrygga miljöer på kvällar och helger. Markerad sträckning medger inte planförslaget för spårtrafik, men för busstrafik. BEVARANDE AV VÄDREFULLA MILJÖER UTVECKLING Inom planområdet finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöerna är rester från jordbrukslandskapet och används bara till liten del för jordbruk idag. Långsiktigt kommer det storskaliga jordbruket att försvinna helt, vilket innebär att gårdarna antingen blir museala eller ges möjlighet till ny användning. Bedömningen i planförslaget är att miljöerna ska ges möjlighet att utvecklas. Det är en uppenbar motsättning mellan bevarande och utveckling och stor försiktighet måste tillämpas så att områdets karaktär bevaras.

68 54 Riksintresse för kustzonen - blå skraffering Riksintresse för kulturmiljö - röd skraffering Riksintresse för väg - röd linje Riksintresse för järnväg - brun linje Riksintresse för järnväg (Hyllie station) - blå tågsymbol Planområdetsgräns - streckad linje Ovan, karta med riksintressen och planområdet inlagt Nedan, flygbild över planområdet bullernivåer i området

69 Äringsv 55 Planförutsättningar Planområdet ligger i södra Malmö, mellan Hyllie centrum och Yttre ringvägen och är 90 hektar stort. Det består till övervägande del av jordbruksmark. I området finns ett tiotal bostäder, men ingen kommunal service. Delar av området har bedömts vara kultuhistoriskt värdefulla och likaså finns områden med naturvärden. Planområdet är omgivet av vägar och järnvägar, vilket ger det en direktkoppling till hela regionen men också bullerpåverkan. Malmö stad äger den största delen av marken i planområdet. Riksintresse Det enda riksintresset som direkt berör planområdet är riksintresset kustzonen. Motiveringen till riksintresset är: Riksintresset bygger på att kustområdenas natursköna och kulturellt intressanta områden har ett särskilt stort värde för rekreation och turism för den breda allmänheten och att dessa värden ska skyddas mot exploatering som gör att de går förlorade. Det är framför allt större industriella anläggningar, täktverksamhet m m som utgör hot mot bevarandevärdena, liksom en exploatering som utestänger allmänheten från att utnyttja områden för strövande och bad etc. Nyttjandet av marken och vattnet i kustzonen skall karakteriseras av långsiktig hushållning och ske på ett sätt som möjliggör att naturtyper, biotoper och naturligt förekommande arter kan bevaras i livskraftiga balanserade populationer samtidigt som möjligheten till rekreation och friluftsliv skapas i ett varierat landskap. Ekologiskt har kustzonen speciella förutsättningar med en annan temperatur, vind- och saltpåverkan än inlandet. Detta resulterar i kustbundna vegetationstyper och arter. Kulturhistoriskt har de kustnära byarna haft en annan försörjningsbas vilket avspeglas i byggnadsskick och markanvändning. Sambandet, även det visuella, mellan kustzonens byar och kusten är viktig att beakta. Planförslaget i den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie är baserat på planstrategierna i Malmös översiktsplan, antagen i maj Inriktningen avser att stödja en hållbar stadsutveckling på alla plan. Detta ska ske utan att äventyra tillgängligheten till kusten. Mellan planområdet och kusten ligger bebyggelse, kalkbrott, järnväg och många vägar. Åtgärder inom planområdet bedöms därför inte påverka riksintresset. Angränsande till planområdet är ytterligare fyra riksintressen inom områdena kulturmiljövård, väg och två riksintresse för järnvägen. Dessa påverkas inte av planförslaget. ELINELUND Mossagården inelunds marstad ov 400 m ontor 2012 Malmö stads mark är mörkgrön och privatägd mark är ljusgrön Ollebovägen Mossängens Sommarstad Östra Bunkeflovägen Vintrie trafikplats Brandstation Hyllie gård Lorensborgsgatan Vintrie byväg Husmansvägen Bunkeflo k:a Vintrie vägen Vintrie äng Brodda parken Sivåkersvägen Ekströms väg Almviksvägen VINTRIE Vintrievägen HYLLIE HYLLIEVÅNG Farligt gods 150 Malmö m Hyllie vattentorn buffert Arena Stolpa berga Sivåker Vintrie gården Erlandsro Nydala rdsvägen Ridåg väg Draka gatan Långhusgatan Produ Kulissg centgaxel Danielssons Regis sörg Dan sörg Akt risg Suff lörg Sminkörg Ko ristg Koloniträdg Hövding M F Station M m Karta Malmö Stadsbyggnadskontor 2013 Ingvalla N a f f e n t o r p s v ä g e n

70 56 Kulturmiljö Landskapshistoriskt särskilt bevarandevärda objekt och strukturer samt förslag på skyddsområde för särskilt bevarandevärt område. Röd linje markerar gräns för skyddsområde. Ljusblå linje markerar gräns med särskilt stort bevarandevärde ur landskapshistorisk synvinkel, streckad orange linje markerar vägsträckning med särskilt stort bevarandevärde. Ovan, tofter i anslutning till Vintrie bytomt För området från Bunkeflo kyrkby till Vintrie bytomt, se röd markering i kartan till vänster, har det samlade landskaps- och kulturmiljövärdet bedömts vara så stort att området bör undantas från planerad utbyggnad av bostadsbebyggelse och andra typer av bebyggelse eller anläggningar. Genom en avvikande bebyggelseutveckling inom bytomt och toftytor, i förhållande till andra byar inom Malmöområdet, sedan tidigt 1800-tal har Vintrie bytomt ett mycket stort bevarandevärde. Eftersom ett flertal bytomter och/eller toftområden exploaterats och undersökts arkeologiskt under de senaste årtiondenas stora byggprojekt i Malmöområdet är det önskvärt att motsvarande områden får förbli orörda i planområdet. Det är således av stor vikt att bytomtsområde och anslutande tofter i Vintrie i så stor omfattning som möjligt undantas från nybyggnation eller annan aktivitet som medför påverkan på eventuell bebyggelselämningar och kulturlager under jord. Avgränsningen kring Vintrie bytomt baseras i huvudsak på bytomtens och tofternas utsträckning enligt 1701 års lantmäterikarta. Åt norr dras gränsen dock utifrån Vintriediket. Att avsätta Vintrie bytomt och tofterna som ett skyddsområde är inte detsamma som att frysa dagens bebyggelsesituation och markanvändning. Skyddsområdet syftar till att undanta området från storskaliga förändringar som påtagligt skulle skada redovisade bevarandevärden. Det bör till exempel vara fullt möjligt att inom området uppföra viss ny bebyggelse utan att orsaka sådan skada. Det blir då fråga om att i varje enskilt fall bedöma var denna bebyggelse lämpli-

71 57 gen kan placeras för att minimera negativ påverkan på miljön. Vintrie bytomt bör knytas samman med Bunkeflo kyrkby via en korridor längs bygränsen och Ekströms väg. Härigenom skapas en för allmänheten tillgänglig förbindelselänk mellan de båda miljöerna och som visar på det gamla sambandet mellan Vintrie by och Bunkeflo kyrka, sockenkyrkan. De utpekade gränslinjerna med särskilt värde, på kartan, är till stor del bygränser eller vid enskiftet skapade fastighetsgränser som går i öst-västlig riktning. De långa landskapslinjerna i form av gränser och hägnader i öst-västlig riktning har karaktäriserat landskapet i kustbyarna söder om Malmö sedan bylandskapets tid (1700-talet) och har sannolikt kontinuitet långt bak i historien. I södra Hyllie finns två vägar med bevarad sträckning från bylandskapets tid (1700-tal), Vintrievägen och Ekströms väg. Det finns även flera vägar som anlades till utflyttade gårdar efter enskiftet. De utgör en integrerad och väsentlig del av enskifteslandskapet och bidrar i hög grad till att ge landskapet dess nuvarande karaktär. Pilevallar och alléer med främst pil är biotopskyddade och får inte tas bort eller ändras utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen. De är kulturhistoriskt viktiga och landskapsmässigt karaktärsskapande element och där de försvunnit bör de återplanteras. Enligt generalstabskartan från 1860-talet fanns alléer utmed huvuddelen av vägsträckorna i området, förmodligen handlade det om alléer med pilträd. Vad gäller gårdsbebyggelsen råder en speciell situation på så sätt att trots att landskapet är präglat av enskiftet i början av 1800-talet är endast en (Nydala) av fyra gårdar utflyttad vid enskiftets genomförande. De övriga tre är alla belägna på gamla gårdsplatser inom Vintrie bytomt. (I planområdet finns bara tre gårdar eftersom Erlandsro ligger utanför planområdet men den ligger i Vintrie bytomt.) Detta innebär att gårdsbebyggelsen ligger på platser som kan ha mycket lång bebyggelsekontinuitet. Bebyggelsen som ligger på samma plats som vid enskiftet är med ett enda undantag, Kroks mölla, belägen inom bytomten. Inom Vintries bytomt har det tillkommit synnerligen lite ny bebyggelse. Även de under bylandskapets tid (1700-talet) för gårdarna så betydelsefulla tofterna som låg i direkt anslutning till bytomten har i Vintrie i huvudsak undgått påverkan från bebyggelseanläggning eller vägdragning. Även Tygelsjöstigen, som i huvudsak följer banvallen för den nedlagda järnvägslinjen Malmö-Vellinge-Trelleborg, bör bevaras och tas som utgångspunkt vid kommande planering av området. KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA MILJÖER 1, VINTRIE 20:63, Vintriegården Under 1700-talet utformades Vintrie till en storbondebygd som kom att domineras av få stora gårdskomplex. När Vintrie by enskiftades år 1806, fick de två största gårdarna (Vintriegården och Erlandsro) ligga kvar på den gamla byplatsen liksom ytterligare en gård (Vintrie 24:86). Vintriegården är en god exponent för den storbondebygd som utvecklades i Vintrie. Den fyrlängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten med jordbrukslandskapet och byggnadens kontinuitet som bostad. Även dammen och trädgårdens utsträckning och struktur samt äldre växtmaterial som häckar, fruktträd, buskar och lövträd har kulturhistoriskt värde. 2, VINTRIE 24: byggdes det första huset och här bosatte sig till stor del människor som arbetade på de stora gårdarna Vintriegården och Erlandsro. Den fyrlängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten Nedan, tofter i anslutning till Vintrie bytomt 1701 relaterade till dagens fastighetsgränser, byggnader och vägar i området. Tofter markerade med röd färg. 1 2

72 med jordbrukslandskapet. Byggnaderna har en väl bibehållen karaktär. Trädgårdens utsträckning och struktur samt det äldre växtmaterialet, framförallt fruktträden, buskarna samt tulpanerna och lökväxterna, har kulturhistoriskt värde. 4 5 ANDRA VÄRDEFULLA MILJÖER 3, BUNKEFLO 6:8, Nydala Nydala avstyckades på 1830-talet från stamhemmanet Bunkeflo 6&8. Gårdens mangårdsbyggnad uppfördes någon gång på 1800-talet och moderniserades 1937 och Även gårdens ekonomibyggnader är uppförda under 1800-talet. Den trelängade gårdsstrukturen med den obebyggda gårdsplanen är värdefull liksom kontakten med jordbrukslandskapet och byggnadens bostadskontinuitet. Trädgården och rester från handelsträdgårdsverksamheten har kulturhistoriskt värde. 4, HYLLIE 12:1, Kroks Mölla Väderkvarnen kallas Kroks mölla. Platsen har sedan 1772 varit Bunkeflo sockens mölleplats. Enligt uppgift ska möllan vara uppförd av häradshövding Jeppe Holst Dendrokronologiska tester på ekvirket i möllan kan konstatera att delar av möllans konstruktion är från 1500-talet installerades ett nytt kvarnverk bestående av ett par malstenar och en sädeskross lades driften ner och strax efter detta togs vingarna ner då de utgjorde en säkerhetsrisk. Kroks mölla är en så kallad stubbamölla vilket innebär att hela kvarnhuset vrids mot vindriktningen. Byggnaden samt bostadshuset, uthuset och trädgården har kulturhistoriskt värde. 5, BUNKEFLO 7:80 Byggnadsår Bebyggelse på jordbruksfastighet som flyttats vid enskiftet. Byggnaden är sammanbyggd med en annan byggnad över fastighetsgräns mot öster. Eventuellt är den västra delen något yngre. Av särskilt värde är kontakten med jordbrukslandskapet, byggnadsvolymen, planformen, byggnadsvolymen och fasadmaterial. Handelssträdgårdsrörelsen och trädgårdens lövträd och

73 59 buskar har kulturhistoriskt värde. 6, BUNKEFLO 7:58, Sivåker Byggnadsår Bebyggelse med samma geografiska läge som före enskiftets genomförande. Ett hus fanns direkt söder om vägen redan vid storskiftet 1781 och låg kvar vid enskiftet Byggnaden ska ha byggts om helt mellan 1923 och 1944 och sedan ytterligare. Från 1944 är det i stort sett volymen som är bevarad. På gården som hade omfattande grönsaksodlingar 1944 fanns det 27 växthus. Byggnaden har genomgått flera förändringar. Det finns dock en viss karaktär bevarad i och med bibehållna egenskaper såsom volym, planform och takmaterial. Rester av handelsträdgårdsrörelsen har kulturhistoriskt värde. 7, BUNKEFLO 7:11, Gertsbogård Byggnadsår Trädgården har tillkommit efter På fotokartan från 1998 syns fortfarande vad som sannolikt är rester efter grönsaksodling på friland norr om bostadshuset. Av särskilt värde är kontakten med jordbrukslandskapet, bostadskontinuitet, planform och byggnadsvolym. Handelsträdgårdsverksamheten har kulturhistoriskt värde. Källorna till kapitlet Kulturmiljö är följande: 1. Kulturmiljöutredningen Bunkeflo och Vintriepark - En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet Vintriepark gjord av Lars Persson från Malmö Kulturmiljö år Kulturhistorisk byggnadsinventering 2007, Malmös byar och landskap. Malmö stad. 6 7 Topografi och landskapsbild Planområdet är en del av det slättlandskapet söder om Malmö. Slättlandskapet är ett storslaget och öppet landskap som sluttar svagt mot havet i väster. Den rätvinkliga struktur som skapades vid enskiftet på 1800-talet ligger till grund för vägnät, fastighetsbildning, åkerindelning och bebyggelsens placering. Landskapsbilden i södra Hyllie karakteriseras av svagt böljande åkermark. Högsta punkten är +27 meter över havet och ligger vid Kroks mölla intill Almviksvägen. Därifrån ges besökare fina utblickar över slätten. Marken lutar mot söder och väster och ligger som lägst på +17 meter. Pilevallar, alléer och trädridåer utgör karaktäristiska inslag. Pilevallarna började planteras i ägo- och sockengränser på 1600-talet för att avhjälpa bränslebrist, jordflykt och blåsighet. Gårdar och byar ligger spridda i landskapet, inbäddade i grönska. Med sina höga gamla träd, häckar, buskage och otuktade gräsytor utgör de karaktäristiska vegetationsöar som starkt kontrasterar mot det i övrigt trädfattiga landskapet. Illustration av markhöjder i och kring planområdet

74 60 Naturmiljö 140 Hyllie, Mossängen ebo, förvildad handelsträdgård 139 Sivåker gård, ruderat-/ängsmark 144 Vintriedammarna 142 Stolpalösa, damma 143 Vintriegården, ruderatmark 145 Bunkeflo kyrka, damm 800 m söder Naturvård Mycket högt naturvärde Park 146 Vintrie, Äringsvägen, ruderat-/ängsmark 148 Vintrie, Erlandsro gård, damm 147 Vintrie, Erlandsro gård, ruderat-/ängsmark m 150 Naffentorpsgården, ängsmark och damm Karta, särskilt värdefulla naturområden Naturvårdsplan för Malmö stad, Planområdet består till största delen av jordbruksmark och det finns bara lite annan växtlighet. Tygelsjöstigen, som med sina 1,7 km är Sveriges längsta pilallé, går diagonalt genom området från södra Vintrie till centrala Hyllie. I planområdet har tre värdefulla områden identifierats. De bedöms vara av värdeklass 2 i Naturvårdsplan för Malmö, vilket betyder att de har mycket högt naturvärde. Biotoptypen i alla dessa områden är ruderatmark eller ängsmark. Ruderatmarkerna, eller skräpmarkerna som de också kallas, är ofta tillfälliga miljöer och marken är ofta kraftigt störd, omrörd och saknar heltäckande vegetation. Ruderatmarkerna är en mycket viktig biotoptyp i Malmö. Nr 139. Sivåker gård, ruderat-/ängsmark, storlek 1,6 ha. I området finns rikligt med olika blomarter samt fåglar, fjärilar och hopprätvingar. Speciellt anmärkningsvärt är att det finns ett bestånd av rundmynta i östra kanten av området och att det finns rikligt med gräshoppor. Jordmån är ogynnsam. Nr 143. Vintriegård, ruderatmark, storlek 3,7 ha. I området finns en trädrad (alm, ask, ek, tysklönn, vitpil) och ett dike som löper i väst-östlig riktning. I södra delen av området finns på många ställen mycket blottad jord där typiska åkerogräs finns. Det finns även flera gamla hamlade pilar längs en markväg. De gamla pilarna föresås bevaras. I området finns även gott om andra växtarter och olika fågel- och fjärilsarter har iakttagits. Nr Vintrie, Erlandsro gård, ruderat-/ängsmark, storlek 0,9 ha. Området har ganska trivial flora. Västra delen av området är mycket trevligare med mycket rödklint, gulmåra och sommarfibbla. Vid besök har slåttergräsfjäril iakttagits.

75 61

76 ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÖDRA HYLLIE UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG, ÖP 2036

77 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING till Fördjupad Översiktsplan för södra Hyllie Utställningshandling september 2015

78 2 Innehåll Vad är en miljökonsevensbeskrivning? Bakgrund och syfte Sammanfattning och samlad bedömning Avgränsning Alternativ Riksintressen Risk och säkerhet Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Resurseffektivitet Energi Dagvatten Miljökvalitetsnormer vatten Miljökvalitetsnormer luft Buller Miljökonsekvenser i relation till miljömål Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) kunna utläsas av planförslaget. En miljöbedömning ska också göras enligt Miljöbalken. En översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en bilaga till utställningsförslaget till Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. MKBn kommer inte att antas av kommunfullmäktige men är ett väsentligt beslutsunderlag vid antagande av översiktsplanen. MKBn utgör därtill ett stöd i fortsatta planeringsprocesser. Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och leder arbetet med översiktsplanen. Planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Stadsbyggnadskontoret. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer efter utställning av den fördjupade översiktsplanen uppdaterats och i vissa avseenden förtydligas och kompletteras. Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Uppföljning Kontakt Tor Fossum, strategiavd., Stadsbyggnadskontoret telefon: e-post: tor.fossum@malmo.se

79 3 Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund och syfte Syftet med den fördjupande översiktsplanen är att möjliggöra fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av Hyllie söderut i anslutning till den redan planerade bebyggelsen vid Hyllie station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är: Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen söder om redan detaljplanelagt bebyggelse Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service Ett attraktivt stråk, kulturaxeln, mellan stationen, centrum och områdets södra del som inkorporerar bevarandevärdig bebyggelse och nya kulturella aktiviteter Skapande av en naturaxel med dagvattenuppsamling och urban natur Genomförande av planen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter och bådadera redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvens beskrivningen behandlar frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt detlaljplanering. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas beskriven utifrån vad som framkommit i MKB:n (Miljöbalken 6 kap. 3 MB). Metod och process En avvägning av miljökonsekvenser har gjorts kontinuerligt i arbetet med den fördjupade översiktsplanen under framtagandet av samrådsunderlaget. I miljökonsekvensbeskrivningen fokuseras på miljökvalitetsnormer och buller, säkerhet och riskfaktorer. Konsekvenser för kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö, dagvatten och resurseffektivitet har också bedömts. Bedömning har gjorts av hur översiktsplanen följer nationellt och regionalt uppsatta miljökvalitetsmål, samt Malmö stads miljöprogram. Miljökonsekvenserna har i första hand bedömts utifrån ett helhetsperspektiv. Det är väsentligt att olika miljöaspekter och konsekvenser på särskilda platser betraktas i ett större sammanhang, såväl geografiskt som tidsmässigt. Miljökonsekvenser måste också ses i sammanhang med sociala och ekonomiska aspekter. Miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs, behandlas i punkten "Alternativ". Utställningshandlingarna innehåller en kortfattat beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna. Arbetet med en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning, enligt de formella kriterier som anges i Miljöbalken, inleddes under arbetet med framtagande av samrådsförslaget. Underlagen till miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Sweco Environment. Som underlag för bedömning av påverkan på buller och miljökvaltietsnormer för luft, har ett eget Trafik-PM tagits fram för beräkning av trafikmängder. Stadsbyggnadskontoret har sammanställt miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd har hållits med Länsstyrelsen om avgränsning och alternativ. FAKTA Miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt Miljöbalken 6 kap. 12 innehålla 1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs, 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt, 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes, 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9.

80 4 Sammanfattning och samlad bedömning FÖP södra Hyllie följer strategin att bygga en mer koncentrerad stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön och är i linje med Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige maj Inriktningen är att i huvudsak fortsätta enligt de principer som lades fast i ÖP2000 och Malmö På några punkter anger dock översiktsplanen nya eller tydligare inriktningar för att stärka en positiv utveckling för miljö, socialt och ekonomiskt: en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare målformuleringarna i Miljöprogram för Malmö stad programmerar översiktplanen satsning på mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av spårvägar Malmös profil som grön stad ska stärkas bland annat genom mer vegetation i stadsrummen och utveckling av nya parker och naturområden offensiv satsning på vindkraft och annan förnybar energi Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med södra Hyllie ökar risken för negativ belastning på miljön lokalt och regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste värmas upp och ny mark måste tas i anspråk. Miljökonsekvensbeskrivningen koncentrerar sig på den typen av övergripande effekter på miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen tas områden upp som behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av södra Hyllie bedöms som förhållandevis små. Sambandet mellan Hyllie station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inte försämras. Konsekvenser En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla i sitt dagliga liv och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de uppställda målen i Miljöprogram för Malmö stad är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år Det kräver en satsning på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Positiva miljökonsekvenser av FÖP Södra Hyllies genomförande är i korthet: Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationermed regional och lokalbusstrafik och tåget, och en god infrastrukturför gång och cykel Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer i odlingslandskapet Skapande av nya rekreativa stråk genom parker gång och cykelstråk Skapande av nya naturvärden i naturaxeln vid Vintriediket

81 5 Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie bidrar till en hållbar utveckling av Malmö, och motiveras av denna. Ett av de uppställda målen i miljöprogrammet är att Malmö ska vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år En konsekvens av utbyggnaden av södra Hylie är att det kommer krävas omfattande satsningar på vindkraft och andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser. Trafikstrategin i ÖP 2012 strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket också ger positiva konsekvenser för utsläpp och luftföroreningar och buller. Om utbyggnaden sker på någon annan plats i Skåne är det sannolikt att den genererar betydligt mer trafik. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN De aspekter av översiktplanen som bedöms ha betydande miljökonsekvenser är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare. Att god åkermark tas i anspråk är den enskilt största negativa konsekvensen av den planerade utbyggnaden i Hyllie. Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad innebär med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormer och buller vid hårt trafikerade gator. Brukningsvärd jordbruksmark påverkas negativt, men ianspråktagandet bedöms som nödvändigt för att skapa en ny tät och blandad stadsbebyggelse i ett unikt bra stationsnära läge. Utbyggnaden är också viktig för Malmös tillväxt och har även stor betydelse för den regionala tillväxten. Hyllies lokalisering är även viktig för utvecklingen av Malmö-Köpenhamnsregionen. Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft. MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten eller gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten. MILJÖKVALITETSMÅL Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi För Hyllie har ambitionerna satts högre, området ska vara självförsörjt med förnybar och återvunnen energi senast För att uppnå detta mål uppförs produktionsanläggningar för förnybar energiproduktion lokalt och regionalt. Totalt finns sexton nationella miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Fördjupad översiktplan för södra Hyllie bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av dem. Jämfört med alternativen anger översiktsplanen en utveckling som har större möjlighet att minska bilberoendet och spara åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna på ett systematisk och åtgärdsinriktat sätt.

82 6 Avgränsning Översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på övergripande nivå. Konsekvenser på mer detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande detaljplaner. Eftersom det är översiktsplanen som ska miljökonsekvensbeskrivas är det i första hand de konsekvenser som uppkommer om planen efterlevs som tas upp. Bedömningen görs således utifrån förutsättningen att planen kan genomföras till alla väsentliga delar. Det betyder att konsekvensbeskrivningen tar upp flera positiva miljökonsekvenser. Eftersom de olika nivåer som beskrivs i det följande i flera fall samverkar och syftar till att leda mot samma mål, finns det ett visst mått av upprepning. FÖP områdets avgränsning Geografisk avgränsning För miljöbedömningen används samma geografiska avgränsning för de flesta aspekter som planområdet för den fördjupade överisktsplanen för södra Hyllie. UTTREDNINGSOMRÅDET För att få en samlad bild av hela områdets miljöpåverkan på rådande miljökvalitetsnormer (MKN) för luft och vatten samt den totala bullersituationen studeras dock ett något större utredningsområde för dessa aspekter. I detta ingår även de redan etablerade regionala verksamheterna vid Hyllie station, den planerade bostadsbebyggelsen längs Hyllie Allé och de verksamheter som byggs längs Pildammsvägen. Planområdet kommer att påverkas av den trafik till och från från dessa verksamheter och det stationsnära läget. Samtidigt får man en bild av hur stor miljöpåverkan den fördjupade översiktsplanen har i förhållande till övriga verksamheter och bostäder i området. Tidsavgränsning Översiktsplanen ska utgöra ett styrande dokument för utvecklingen av Södra Hyllie i det långa perspektivet, i detta fall satt till två decennier. Tidsperspektivet gör att konsekvenserna bedöms på en översiktlig nivå. De reella konsekvenserna av genomförandet av planen kommer att påverkas av förändrade förutsättningar, hur samhället och miljön ändras under tidsperioden. Utredningsområdet Bedömda miljöaspekter De miljömässiga konsekvenserna har utgått ifrån nationella, regionala och lokala miljömål och beskriver de betydande konsekvenser som mål, inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ger för risker och störningar. Fokus har särskilt lagts på konsekvenser för människors hälsa, luftkvalitet, buller samt klimatpåverkan. Dessa aspekter bedöms som särskilt kritiska i relation till planens genomförande.

83 7 Alternativ Nollalternativ Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmö har under arbetets gång fått en ny översiktsplan antagen (maj 2014) som anger markanvändningen i stadens kommande planarbete. Utställningsförslaget för den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie följer riktlinjerna i den nya översiktsplanen och innebär endast några mindre ändringar, nytt huvudalternativ för spårvägsreservat och ny vägdragning för Sivåkersvägen. Nollalternaitivet innebär med andra ord inga större skillnader i konsekvenser. Andra alternativ Planförslaget jämförs därför, utöver nollalternativet, med två utvecklingsalternativ: Översiktsplan för Malmö, antagen maj 2014 ALTERNATIV A Alternativ A innebär att det inte byggs inom planområdet, d.v.s. att markanvändningen fortsätter som idag. Detta alternativ är i praktiken inte realistiskt, då det sannolikt innebär utbyggnad på annan plats. Och inte heller i enlighet med gällande översiktsplan och fokuseringen på att förtäta innanför Yttre Ringvägen och att bygga i stationsnära lägen. Historien har dock visat att byggnationen kan ta stopp, på grund av utomliggande faktorer, det kan vara samhällsekonomi eller att befolkningsökningen avtar eller blir negativ. För utredningsområdet förutsätts dock att antagna detaljplaner genomförs. ALTERNATIV B Detta är ett glesare alternativ, vilket definieras till samma fotavtryck, men med hälften av FÖP:ens täthetsgrad (motsvarande bebyggelsen i dagens Husiegård). Det innebär ca hälften av antalet bostäder jämfört med FÖP:en, 2/3 av antalet kontor, lika många skolor samt hälften så många förskolor. Höjden på husen sätts till 2-3 våningar förutom i centrala lägen samt närmast Pildammsvägen och Citytunnelspåret där byggnaderna förväntas bli upp till 6 våningar. Reservat för spårväg kvarstår i detta alternativ.

84 8 Riksintressen Det enda riksintresset som direkt berör planområdet är riksintresset kustzonen. Intentionerna med den fördjupade översiktsplanen följer Malmö stads intentioner i Översiktsplan för Malmö, att bygga innanför Yttre Ringvägen. Inriktningen avser att stödja en hållbar stadsutveckling på alla plan. Detta ska ske utan att äventyra tillgängligheten till kusten. Mellan planområdet och kusten ligger bebyggelse, kalkbrott, järnväg och många vägar. Åtgärder inom planområdet bedöms inte påverka riksintresset. Likaså bedöms inte planförslaget påverka de fyra kringliggande riksintressena för kulturmiljövård, väg och två riksintressen för järnväg. Nollalternativet, liksom alternativ A och B, innebär inte heller någon påverkan på riksintressena enligt ovan. Risk och säkerhet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget innebär inte en etablering av nya verksamheter som kan komma att utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. Genomförandet av planförslaget kan innebära byggnation som påverkas av de strukturer som finns i området redan idag. I närheten av rekommenderade trafikleder för transport av farligt gods tillämpar Malmö stad egna riktlinjer för uppmärksamhetsavstånd. Ingen bebyggelse planeras i den södra delen av planområdet där dessa uppmärksomhetsavstånd skulle kunna vara akutella. Inga riskanalyser och eller konsekvensreducerande åtgärder behöver därmed vidtas. Byggnation i närheten av Citytunneln skulle kunna innebära en risk vid brand i tåg alternativt påkörning av fastigheter vid urspårning nära planområdets norra delar. Järnvägen går vid Hyllie station i en 7 m djup skärning under omgivande bebyggelse men skärningen avtar åt väster så att, vid Sivåkersvägen, järnvägsbanan går i omgivande markplan. Vid planläggning i de nordvästra delarna av området kan det därför vara lämpligt att belysa dessa risker och vilka eventuella åtgärder som kan vara aktuella. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet bedöms vara jämförbart med planförslaget avseende risker. Vid alternativ A, ingen utbyggnad, kommer planområdet att fortsätta brukas som åkermark. Detta alternativ bedöms inte medföra några förhöjda risker för människors liv och hälsa. En glesare utbyggnad i enlighet med alternativ B, innebär samma typ av bebyggelse och täthet i områdets nordvästra del som i planförslaget. Det bedöms därmed vara jämförbart med planförslaget. Sammanfattningsvis bedöms planförslagetet innebära mycket små negativa konsekvenser med avseende på risker, med hänsyn till den markanvändning som föreslås i planen. I områdets nordvästradel ut mot järnvägen bör närheten till järnväg beaktas i den fortsatta planläggningen.

85 9 Naturmiljö KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget innebär att befintliga gröna strukturer i området huvudsakligen bevaras och att värdefull natur skapas. Detta genomförs både genom den större stadsdelsparken om 5-10 ha och genom det väl tilltagna dagvattenstråk, naturaxeln, som planeras. Hanteringen av dagvatten integreras med föreslagna grönområden för att öka naturvärdena. Två områden utpekade i Naturvårdsplan 2010 ligger innanfor planområdet. Det ena ligger innanför den planerade naturaxeln och kan ingå i denna. Det andra, en ängsbiotop, ligger i område planerat för blandad stadsbebyggelse i översiktsplanen, och planeras för bebyggelse. Enligt riktlinjerna för översiktsplanen ska balanseringsprincipen tillämpas för områden som är utpekade i naturvårdsplanen, det vill säga om negativ påverkan inte kan undvikas, minimeras eller kompenseras på plats ska värdena ersättas på annan plats. Utöver dessa områden finns ett område med uppvuxna träd i anslutning till ängsbiotopen utpekat i Grönplan för Malmö I den fortsatta planeringen bör hänsyn tas till dessa naturvärden och vissa delar som till exempel stora träd och delar av ängsbiotopen bibehållas om möjligt. I annat fall bedöms det som fullgod kompensation att det inom planområdet skapas nya tillgängliga gröna ytor där biologiska kvaliteter av motsvarande kvalité skapas. Den planerade naturaxeln är tänkt att fylla många syften: gynna den biologiska mångfalden, ge området visuella och rekreativa värden samt hantera områdets dagvatten. Vid detaljutformningen av områdets grönstruktur är ett nära samarbete mellan olika discipliner att rekommendera för att säkerställa att alla aspekter blir tillgodosedda. Områdets gröna kvaliteter kommer att höjas och kopplingen till omkringliggande naturområden stärks då den planerade naturaxeln är tänkt att ingå i ett större grönt stråk, Lernackestråket. Ur naturvårdshänseende är detta av stor vikt då stråket kan fungera som spridningskorridor för växter och djur. Trots att avsikten med planförslaget är att bygga en tät stadsdel lämnas mycket utrymme till grönstruktur. Detta bedöms som positivt då det gynnar såväl människors välbefinnande som den biologiska mångfalden. En väl genomtänkt utformning av områdets gröna ytor kan även gynna en rad ekosystemtjänster som luftrening, vattenutjämning och -rening, bullerdämpning, pollinering, koldioxidupptag samt bättre lokalklimat. Vidare anger planförslaget att förutsättningar för urban odling ska skapas. Det bedöms vara positivt då odlingar har potential att höja ett områdes rekreativa värden samt öka gemenskapen för människor som bor i området. För att ansluta till omgivande vegetation och stärka områdets biologiska mångfald vore det gynnsamt om främst lokala arter används, med omfattande inslag av blommande och bärande växtlighet till fördel för såväl pollinerare som fåglar och andra smådjur. Grönstruktur Områden utpekat i Naturvårdsplanen, (mörkgröna), och nya större parker (ljusgrön) KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Vid alternativ A, ingen utbyggnad, kommer planområdet att fortsätta brukas för storskalig odlingsverksamhet med endast mindre inslag av grönska. Befintliga naturvärden kommer att finnas kvar som idag men utan den utökning och utveckling som avses i planförslaget. Under förutsättning att utvecklingen av grönstrukturen i planförslaget sker med fokus på att öka den biologiska mångfalden

86 10 så bedöms planförslaget ha en positiv påverkan på områdets naturmiljö jämfört med om ingen utbyggnad sker. Naturvårdande åtgärder kommer troligen att genomföras i högre omfattning i planförslaget. Vid en glesare utbyggnad i enlighet med alternativ B, liksom i nollalternativet, blir det troligen fler egna trädgårdar vilket kan gynna den biologiska mångfalden beroende på val av växter och skötselmetoder. Alternativ B ger också större uttrymme för bevarande av områden eller delar av med naturvärde utpekade i Naturvårdsplanen. Med färre boende i området bedöms även antalet människor som rör sig i grönområdena att vara mindre. Detta kan ses som positivt för områdets naturvärden då slitaget på grönstrukturen minskar liksom potentiella störningar på djurlivet. Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av planförslaget positiva då det tillkommer nya naturvärden inom planområdet. Genom en god planering kan områdets rekreativa potential och naturvärden säkerställas samtidigt som störningar och slitage på känsliga ytor minimeras. Kulturmiljö Områdets historia kan avläsas i landskapet i form av bebyggelsestrukturer, gamla fastighetsgränser och historiska vägdragningar. Dessa kulturyttringar bidrar till områdets karaktär. Inom planområdet finns miljöer klassade som kulturhistoriskt värdefulla och som kan ses som rester av jordbrukslandskapet. De utgörs exempelvis av Vintriegården och Kroks mölla. De används endast till en mindre del för jordbruksändamål idag. Områdets gårdar och byar ligger spridda i det öppna kulturlandskapet. Inom planområdet finns även ett antal registrerade fornlämningar. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Enligt planförslaget ska kulturen lyftas fram med en kulturaxel som ska länka samman den nybyggda stadsmiljön med den kulturhistoriskt värdefulla miljön i de södra delarna av planområdet. Vidare anges att kulturaxeln ska skapa icke-kommersiella mötesplatser som alternativ till köpcentrum, arena och mässanläggning. Kulturaxeln innebär att Vintrie medeltida bytomt i söder binds ihop med stadsdelsparken och en föreslagen skola kombinerad med kulturhus i norr. Kulturförankringen mellan bytomten och parken avses ske genom en lokalisering av en kulturfunktion alternativt en genomtänkt gestaltning. I planförslaget anges att det jordbruk som bedrivs i området riskerar att försvinna och att gårdarna därför antingen kommer att bli museala eller användas till annat. Planförslaget ger en möjlighet att utveckla de agrara miljöerna i den södra delen av planområdet genom att möjliggöra kompletterande ny bebyggelse enligt rådande historiskt mönster med bevarad lantlig prägel. Gårdarna kommer genom planförslaget att fortsätta befinna sig i ett öppet landskap vilket är positivt för att inte förlora den historiska kopplingen. Däremot kan det storskaliga jordbruket behöva ersättas av en annan markanvändning på sikt då kulturlandskapet kräver en kontinuerlig skötsel. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser för områdets kulturmiljö genom att befintliga kulturhistoriska värden bevaras samtidigt som satsningar på att utveckla områdets framtida kultur planeras. Vid närmare planering av

87 11 området rekommenderas vidare studier av hur befintliga kulturvärden bäst bevaras och utvecklas. Informationsskyltar kan med fördel sättas upp vid värdefulla element och en kulturpromenadslinga längs kulturaxeln anläggas. Hänsyn krävs till befintliga fornlämningar vid planering och exploatering. Noggrannare utredningar kan komma att krävas och om okända fornlämningar upptäcks kan dessa behöva undersökas. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Alternativ A, ingen utbyggnad, innebär positiva konsekvenser för de historiska kulturelementen som gårdar och gamla fastighetsgränser under förutsättning att jordbruksdriften fortsätter. Om dagens jordbruk däremot upphör, och inga åtgärder görs för att bevara kulturelementen, skulle detta alternativ kunna leda till negativa konsekvenser för områdets kulturmiljö då de värdefulla kulturelementen skulle förlora sitt historiska sammanhang. Ingen satsning på att utveckla området med nya kulturföreteelser skulle heller ske. Vid en jämförelse mellan alternativ B, en glesare utbyggnad, och planförslaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli likvärdiga. Om det glesare alternativet innebär att mindre resurser satsas på att utveckla områdets kulturella attraktivitet leder detta dock till att konsekvenserna för områdets kulturmiljö blir något mindre positiva i alternativ B jämfört med planförslaget. Jämfört med nollalternativet innebär planförslaget positiva konsekvenser för områdets kulturmiljö då en större andel jordbruksmark sparas, en varsam utveckling av den historiska miljön föreslås och en satsning på områdets kulturella värden är ett uttalat mål med planförslaget. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget leda till positiva konsekvenser för områdets kulturmiljö genom den planerade kulturaxeln. Denna kommer att kombinera bevarandet och utvecklandet av de kulturhistoriska värdena i söder med ett nyskapande av kulturellt intressanta platser i en serie stads- och landskapsrum norrut mot Hyllie centrum. Landskapsbild Planområdet utgörs i dagsläget av ett öppet landskap med svagt böljande åkermark och spridda gårdar och byar. Pilevallar, alléer och trädridåer, såväl som närheten till storskalig infrastruktur och bebyggelse, utgör karaktäristiska inslag. Områdets placering mellan stad och land ger intressanta landskapsmässiga kontraster. Inom området finns idag utblickar mot Öresundsbron, Turning Torso, Hyllie vattentorn m.m. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET Enligt planförslaget ska Hyllieområdet gestaltas för att bli ett tydligt möte mellan stad och land, kontrasten däremellan blir utgångspunkten för områdets framtida karaktär. Planområdet närmast Söderslätt avses utvecklas till ett s.k. stadsbryn med en speciell karaktär i bebyggelse och natur. Karaktären på området kommer att ändras drastiskt, från ett storskaligt och ruralt kulturlandskap till en tättbebyggd urban miljö med byggnader i blandad höjd och skala. Dagens bitvis vidsträckta siktlinjer kommer att brytas och den

88 12 landskapsmässiga kopplingen till landsbygden kommer att minska. Öppna stråk kommer att finnas i planområdet i form av park- och naturmark. Den planerade stadsdelsparken kommer att ha kvar dagens naturliga höjdskillnad, vilket blir en landskapsmässig kvalitet för utformningen av parken och även för områdets dagvattenhantering som i sig kan berika landskapet. Viktiga landskapselement som alléer och pilevallar ska i möjligaste mån bevaras vilket är positivt. T.ex. kommer pilallén Tygelsjöstigen, med sin lantliga karaktär, att framöver knyta ihop Söderslätt med Hyllie och staden. Att planförslaget syftar till att spara en del odlingsmark kring de värdefulla gårdsmiljöerna i söder är ett sätt att bevara en del av områdets landskapsmässiga kvaliteter. Omvandlingen från land till stad kommer självfallet att innebära en mycket stor förändring. Hur en ändrad landskapsbild upplevs är dock alltid en subjektiv bedömning. Bofast befolkning som dagligen vistas i området kan ha andra värderingar av landskapet än vad tillfälliga besökare eller förbiresande har. Med tanke på att planområdet ligger i anslutning till Hyllie tågstation och de storskaliga byggnaderna runtomkring (köpcentrum, arena, mässhall m.m.) kan en fortsatt urbanisering söderut ses som en logisk utveckling av landskapet. Gestaltningen av kommande bebyggelse och utformning av såväl det s.k. stadsbrynet som de gröna inslagen i form av park- och naturmark är viktiga för upplevelsen av det framtida områdets landskapsmässiga kvaliteter. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN I jämförelse med alternativ A, ingen utbyggnad, innebär planförslaget en omvälvande förändring av landskapsbilden. Anslutningen mellan befintlig och planerad bebyggelse norr om planområdet kan dock komma att upplevas som tvärt avhuggen i det fall planområdet inte bebyggs. Detta under förutsättning att ingen anpassning däremellan görs, exempelvis i form av det stadsbryn som föreslås i planförslaget. Även i alternativ B, en glesare utbyggnad, samt i nollalternativet bedöms förändringen av landskapsbilden bli omfattande men med ett något annorlunda uttryck än i planförslaget. Omvandlingen från åkermark till bebyggelse kommer att bli densamma, men en glesare utbyggnad ger ett område med en annan karaktär. Lägre byggnader och ett glesare bebyggelsemönster ger snarare karaktären av en småstad än den storskaliga täta utbyggnaden som föreslås i planförslaget. Påverkan på siktlinjer blir troligen densamma som i planförslaget och i de södra delarna av området kan större delar av det agrara landskapet komma att försvinna. Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av planförslaget stora för områdets landskapsbild. Om den förändrade landskapsbilden uppfattas som positiv eller negativ beror på betraktaren, men med en väl genomtänkt gestaltning har området potential att skapa helt nya landskapsmässiga kvaliteter Resurseffektivitet KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget innebär att högklassig åkermark tas i anspråk. Detta är den enskilt största negativa konsekvensen av den planerade utbyggna-

89 13 den i Hyllie. I allmänhet bör utbyggnad på högklassig åkermark undvikas. Exploateringstrycket i Malmö är dock högt och ett visst ianspråktagande av jordbruksmark är nödvändigt för att kunna möta stadens behov av att växa. Vid de tillfällen en exploatering av högklassig åkermark är motiverad bör den ske på ett genomtänkt vis där naturresurserna används på effektivast möjliga sätt. Planförslaget innebär att odlingsmarken bebyggs med hög täthet i ett mycket gynnsamt läge kollektivtrafikmässigt. I planförslaget anges även att den bördiga jorden kommer att nyttjas för att skapa nya grönområden och odlingsmöjligheter för de boende. Planförslagets intentioner med tät bebyggelse i kombination med grönytor och bevarad odlingsmark i söder är en positiv inriktning för att öka resursutnyttjandet genom att minimera den andel mark som tas i anspråk för byggnader och maximera nyttan i form av bostäder och verksamhetslokaler i det goda pendlarläget. Området har även goda förutsättningar för att minska bilanvändandet till förmån för kollektivtrafiken, vilket i sig är en positiv konsekvens för utnyttjandet av resurser i stort. Områdets placering mellan Inre och Yttre Ringvägen innebär att jordbruksmarken är något mer svårnyttjad i rationellt jordbruk än mark utanför trafiklederna. Detta i sig innebär att marken kan ses som något mer lämplig för exploatering än åkermark utanför yttre ringvägen. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Alternativ A, ingen utbyggnad, innebär positiva konsekvenser för odlingsmarken då den kan fortsätta brukas. Men innebär samtidigt att det goda stationsläget och de stora investeringar och resurser som lagts ned i infrastruktur i området inte utnyttjas till fullo. En glesare utbyggnad i enlighet med alternativ B innebär i princip samma ianspråktagande av mark som i planförslaget men med en lägre täthet. Detta innebär att jordbruksmarken som resurs utnyttjas mindre effektivt och de negativa konsekvenserna blir således större i detta alternativ jämfört med planförslaget. Nollalternativet bedöms ha störst negativa konsekvenser för det samlade utnyttjandet av områdets resurser då en större yta högklassig åkermark tas i anspråk än i planförslaget och i alternativ B men utan att områdets fulla potential i och med närheten till Hyllie station utnyttjas. Sammanfattningsvis bedöms alla alternativ utom alternativ A medföra negativa konsekvenser för nyttjande av högklassig jordbruksmark. Planförslaget bedöms trots detta innebära ett resurseffektivt nyttjande av planområdet genom det synnerligen gynnsamma kollektivtrafikläget. Energi Den fördjupade översiktpslanen lägger fast de fysiska strukturerna för ett delområde i Hyllie. Hela Hyllies utbyggnadsområde ingår i satsningen Klimatkontrakt för Hyllie med målsättningen att området ska försörjas med förnybar eller återvunnen energi Klimatkontraket innebär satsningar på framtidens energisystem, såkallade smarta nät. Fastigheter ska byggas energieffektiva, och produktion av förnybar energi på fastigheterna uppmanas. Satsningarna i Hyllie är viktiga pilotprojekt för implementeringen av Malmös energimål framöver.

90 14 Dagvatten Dagvattenavrinning i området KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET En utbyggnad enligt planförslaget medför en ökning av andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till större dagvattenflöden jämfört med jordbruksmark. En ökad trafikmängd innebär också en större mängd föroreningar i dagvattnet. Planförslaget innehåller dock ett ambitiöst utformningsförslag där dagvattnet kommer att utgöra en naturlig del av naturaxeln och grönområdena i södra Hyllie. Dagvattnet inom området kommer att samlas i dessa grönområden i ett system av dammar, våtmarker och diken/bäckar. Här ges goda förutsättningar för rening av dagvattnet, vilket medför att det vatten som når de skyddade Strandängarna kan hålla en god kvalitet. VA SYD har för avsikt att genomföra ett provtagningsprogram för dagvatten inom planområdet. Detta görs genom att man bygger in provtagningspunkter i systemet. En utvärdering av de olika typerna av dagvattenanläggningar och deras reningseffekt kommer inte bara att ge svar på hur reningen inom planområdet fungerar, utan kommer även att ge stora mervärden och kunskap om systemens reningseffekt inför kommande utbyggnader. Genom att planförslagets reningsdammar kommer belastningen av kväve och fosfor sannolikt att minska jämfört med en markanvändning som jordbruksmark. Man bör dock ha i åtanke att belastningen av andra föroreningar orsakade av trafiken (exempelvis olja och PAH, men även metaller) kommer att öka. Genom att låta dagvattnet passera genom reningsdammar kommer avskiljning av dessa föroreningar att ske. Enligt Dagvattenstrategi 2008 ska dagvatten som når recipienten Strandängarna genomgå behandling i form av fördröjningsmagasin/sedimentationsfällor. Genom det dammsystem som föreslås inom planområdet uppfylls detta. Vidare kommer Vintriediket i dess östra del att omvandlas, vilket kommer att ge bättre förutsättningar för rening av dagvattnet, jämfört med dagens utformning med ett brant och djupt dike. Viktigt att nämna är även att dagvattensystemet och naturaxeln kommer att tjäna som katastrofavledningsstråk, vilket innebär att risken för översvämning av intilliggande områden och byggnader minskar. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN I alternativ A kommer området inte att bebyggas utöver antagna detaljplaner. Detta innebär att jordbruksmarken kommer att kvarstå med en fortsatt belastning på Öresund av närsalter från verksamheten som följd. Den mindre täta bebyggelse som alternativ B omfattar kommer att rendera i en mindre mängd trafikrörelser inom området. Detta medför även att föroreningsmängden från gatorna (vilka hamnar i dagvattnet) blir något mindre. Nollalternativet liknar i de norra delarna till stor del planalternativet. Både planförslaget och nollalternativet innehåller ett öst-västligt stråk för dagvatten. Nollalternativets övriga grönstruktur ger dock sämre förutsättningar att skapa en bra och sammanhållen dagvattenhantering inom området än vad planförslaget gör. Markanvändningen omfatta i söder något större andel service och småindustri jämfört med planalternativet. Eftersom en sådan användning kan rendera i stora trafikflöden och transporter är det ur föroreningssynvinkel negativt. Sammanfattningsvis kan sägas att planförslaget genom sin utformning med dagvattenanläggningar bedöms ge goda förutsättningar för rening och fördröjning av dagvatten.

91 15 Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet utgörs idag till stor del av jordbruksmark. Denna typ av marker genererar generellt sett en avrinning med ett stort innehåll av näringsämnen. Avvattningen görs idag huvudsakligen via dikningsföretag och vattnet når Öresund utan föregående rening. Genom exploatering av området kommer dagvattnets sammansättning att ändras och närsaltbelastningen att minska. Detta i kombination med de planerade reningsdammarna medför en bedömd minskad belastning, jämfört med om området fortsättningsvis används som jordbruksmark utan renande dammar. Från områdena i norra Hyllie leds dagvattnet efter fördröjning till kommunens dagvattensystem. Även detta dagvatten har sitt utlopp i Öresund vid Strandängarna. En viss rening föregår inom området innan dagvattnet släpps vidare. T.ex. är parkeringen i anslutning till Emporia utformad med reningsytor. VATTENFÖREKOMST GRUNDVATTEN Området är beläget ovanför en del av vattenförekomsten SV Skånes kalkstenar SE (VISS 2012) Dricksvattenförekomst grundvatten. Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god kvantitativ och kemisk status. Kvalitetskravet är att den kvantitativa och kemiska statusen ska vara god år I Malmöområdet förekommer ofta två separata grundvattenmagasin dels ett i Köpenhamnskalkstenens övre uppspruckna delar och dels ett på ca meters djup i bryozokalkstenen. Över kalkstenen ligger ett jordlager, vilket till stor del består av moränlera. I södra delen av Hyllie har jordlagren en mäktighet av ca 5 m. I och med att jordlagren har en låg permeabilitet kommer infiltrationen av dagvatten att vara mycket begränsad. Risken för att grundvattnet ska bli förorenat av dagvattnet från utbyggnaderna bedöms därmed som mycket liten. VATTENFÖREKOMST YTVATTEN Inom den geografiska avgränsningen för denna miljökonsekvensbeskrivning finns inga ytvattenförekomster. Däremot är Öresund recipient för dagvattnet och Södra Öresunds kustvatten, SE , utgör en ytvattenförekomst i form av kustvatten. Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskravet för vattenförekomsten är att den kemiska ytvattenstatusen ska vara god år Dagvattnet från planområdet kommer att genomgå rening i ett dammsystem inom området. Vidare passerar dagvattnet genom befintligt system bestående av en kombination av diken och ledningar, innan det når Öresund. Ökningen av föroreningsbelastningen på Öresund förorsakad av dagvattnet från planområdet bedöms vara mycket liten, förutsatt att de planerade reningsdammarna genomförs och att de utförs ur ett reningsperspektiv. I och med att VA SYD har för avsikt att genomföra ett provtagningsprogram för dagvatten i södra Hyllie finns även goda möjligheter att detektera och, i förekommande fall, även åtgärda en eventuell föroreningsproblematik. Den samlade bedömningen av påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten är att såväl grundvattnet som kustvattnet endast marginellt kommer att påverkas av planförslaget genomförande.

92 16 Trafik Beräkningar av trafik har genomförts som underlag till de bedömningar av buller och utsläpp till luft som ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. I detta utredningsskede är många förutsättningar oklara vilket gör att trafiken endast kan bedömas på en grov nivå och där antaganden i flera led måste användas för att få fram ett slutresultat. Markanvändningen är inte specificerad annat än till bostäder, verksamhet, utbildning och övrigt vilket leder till ett generellt antagande om trafikalstring. Koppling till vägnätet är grovt skattat liksom trafikens riktningsfördelning i vägnätet. Utredningen bör förfinas i samband med att mer detaljerat underlag i planprocessen finns. Trafikalstringen har beräknats genom Trafikverkets webb-verktyg för trafikalstring med indata enligt den fördjupade översiktsplanen. Den färdmedelsfördelning som Trafikverkets webbverktyg ger är 25 % bilandel. Detta kan betraktas som något lågt och Malmö Stad bedömer att 30 % är en mer relevant bedömning för planområdet. Med 30 % bilandel i stället för 25 % genereras 20 % fler bilresor av exploateringarna. (PM Trafik Sweco ) Miljökvalitetsnormer luft KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET I förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft beskrivs dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning dels föroreningsnivåer som ska eftersträvas. I tabell 1 och 2 nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2) och partiklar som PM10. Dessutom förekommer miljökvalitetsnormer för SO2, koloxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, PAH (BaP), ozon och partiklar som PM2,5. Miljökvalitetsnormerna för arsenik, kadmium, nickel, PAH och ozon definierar nivåer som ska eftersträvas. Sweco Environment har på uppdrag av Malmö Stad utfört spridningsberäkningar för luftföroreningar i samband fördjupad översiktsplan för Södra Hyllie i Malmö. Syftet med spridningsberäkningarna är att bedöma om planen medverkar till att miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för utomhusluft inte överskrids. De luftföroreningar som undersökts och bedöms som dimensionerade är kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Luftföroreningarna i stadsmiljö kommer från lokala källor, t.ex. vägtrafik, sjöfart och industriell verksamhet, men också genom långväga lufttransport från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. Spridningsberäkningar tar därför även hänsyn till såväl regional bakgrundshalt som lokala bidrag av luftföroreningar. För att skydda människors hälsa och miljön har Regeringen utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, i överensstämmelse med ett EU-direktiv. Vid detaljplaneläggning ska, enligt Plan- och Bygglagen, miljökvalitetsnormerna inte överskridas. De beräknade luftföroreningshalterna gäller i gaturummet två meter ovan marknivå. Luftföroreningshalterna klingar av mycket snabbt med avståndet från gaturummet, och antas därför vara lägre på byggnadernas baksida. Såväl kvävedioxidhalterna som partikelhalterna som PM10 ligger väl under miljökvalitetsnormernas gränsvärden på samtliga undersökta gator. Bedömning är att den skillnad som alternativen medför inte påverkar möjligheten att inte överskrida miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Resultaten från spridningsberäkningarna visar att samtliga gator klarar även miljökvalitetsmålen för kvävedioxid. När det gäller partiklar som PM10 innehålls 90-percentilen för dygnsmedelvärdet, dock överskrids årsmedelvärdet vid Annetorpsvägen och Pildammsvägens avsnitt B1 och B2 vad gäller miljökvalitetsmålet. Det gäller även alternativ A Ingen utbyggnad. Överskridandet är att betrakta som mycket litet, ca 1 µg/m3. Det största bidraget till de beräknade partikelhalterna, som årsmedelvärden, är det regionala bakgrundsbidraget vilket utgör ca 70 %. Det lokala bidraget från trafiken på vägen utgör ca 20 %, resterande andel kommer från det urbana bidraget. Undersökta gator enligt samrådsförslaget i PM trafik KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Resultaten från spridningsberäkningarna visar att skillnaden i de beräknade luftföroreningshalterna mellan alternativen är små.

93 17 Buller KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T Sweco Environment har på uppdrag av Malmö Stad utfört spridningsberäkningar för trafikbuller i samband fördjupad översiktsplan för Södra Hyllie i Malmö baserat på trafikprognoser. Syftet med spridningsberäkningarna är att bedöma om planen medverkar till att bullernivåerna inte överskrids. De värden som redovisas nedan har hämtats från dessa beräkningar. Enligt planförslaget finns verksamhetslokaler i områdets nordvästra respektive nordöstra del vilket medför ljudavskärmning för bostäder längre in på området, dels mot den närliggande järnvägen norr om området samt mot Pildammsvägen öster om området. Utifrån ljudsynpunkt är detta en bra lösning eftersom det bidrar till ljudavskärmning av de bakomliggande bostäderna. För verksamhetslokaler finns idag inga riktvärden för ljud utomhus viket gör att det endast är inomhusnivåerna som behöver beaktas för denna typ av byggnader. En något högre bullerpåverkan kan förekomma i bostadsområdena i den västra samt den norra delen vid parkområdet. Här finns planerad bostadsbebyggelse utan skärmande verksamheter. I de fallen skulle man kunna hamna över 55 dba på den bullerutsatta sidan. Bostadsfastigheter som ligger längs med de nya huvudgatorna riskerar i de flesta fall att överskrida riktvärdet 55 dba på den bullerutsatta sidan, d.v.s. sidan mot den närmsta huvudgatan. Fastigheter som är placerade längre in på området, där endast mindre lokala gator förekommer, har generellt större möjlighet att klara 55 dba på den bullerutsatta sidan på grund av lägre hastigheter och trafikflöden. Detsamma gäller utomhusmiljön på förskolor och skolor. Bybebyggelsen på planområdets södra del påverkas av ljud från Yttre Ringvägen, Pildammsvägen samt järnvägen söder om området. Detta gör att det även här finns risk att man inte klarar 55 dba på den bullerutsatta sidan för hela bebyggelsen. Vad gäller utredningsområdet i övrigt så bedöms förtätningen av planområdet inte ha någon märkbar negativ påverkan på ljudmiljön då de huvudsakliga bullerkällorna redan idag är Inre och Yttre Ringvägen samt Pildamsvägen och järnvägsdragningarna i norr och söder. Med tanke på de uppträdande ljudnivåerna vid verksamhetslokalerna på uppemot dba så bedöms det som tekniskt möjligt att skapa en mycket god ljudmiljö inomhus i dessa fall. En total fasadljudsisolering på uppemot 45 db kan upprätthållas med standardlösningar. Fönster och eventuell ventilation är vanligtvis den svaga länken men med speciallösningar så går det att skapa en total fasadljudsisolering på uppemot 55 db eller möjligen ännu högre. I de fall där 55 dba överskrids vid bostadsfastigheternas bullerutsatta sida kan det vara aktuellt med avsteg från huvudregeln vilket innebär att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet vänds mot ljuddämpad sida med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå utanför fönster, varav minst ett av bostadsrummen ska vändas mot en gårdssida samt minst hälften av gårdsytan får högst 50 dba ekvivalent ljudnivå i marknivå. Utöver detta ska ljudkraven inomhus och vid uteplats enligt huvudregeln uppfyllas. Med tanke på de beräknade och idag uppträdande ljudnivåerna så bedöms det vara fullt möjligt att i samtliga fall uppfylla kraven på avsteg gällande ljudmiljön utomhus. Avgörande är dock att ljudmiljöaspekterna tas med tidigt i planering och utformning av bostadsfastigheterna. Åtgärder för att klara aktuella ljudnivåer inomhus bedöms vara fullt genomförbara med i huvudsak standardlösningar. Bullersitationen i planområdet 2012 Bullerberäkningar av samådsförslaget enligt Swecos utredning PM buller dec 2014

94 18 Om planer för spårvagn genomförs minskar sannoliktt biltrafiken vilket sänker trafikbullernivåerna. Spårvagnar kan däremot ge upphov till annat buller inte minst i form av höga maximala ljudnivåer i form av rälsskrik etc. och även ge upphov till komfortvibrationer i närliggande bostäder. Bullernivåer orsakat av spårväg har inte beräknats i planförslaget, dessa görs i samband med projektering och miljökonsekvensbeskrivning när den aktualiseras. KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN I alternativ A, då planområdet inte byggs ut liknar bullersituationen i stort den vi har idag och kan i stort jämföras med Malmö stads bullerutredning De prognosticerade trafikförändringarna har ingen betydande påverkan på ljudmiljön. För 3 db ökning av ljudnivåerna så krävs en fördubbling av trafikflödena. Huvudsakliga bullerkällor är Inre och Yttre Ringvägen, Pildammsvägen och järnvägsdragningarna norr och söder om planområdet. I absolut närhet till planområdets tänkta huvudgator erhålls däremot lägre ljudnivåer om planen inte genomförs, men då nyttjas inte heller marken för bostadsbebyggelse. Alternativ B, en glesare utbyggnad än planförslaget ger endast mindre förändringar av ljudmiljön i planområdet. Fortsättningsvis ger verksamhetslokaler längs med järnvägen norr om området samt längs med Pildammsvägen god ljudavskärmning. Med en glesare bebyggelse så blir det troligen också något färre fastigheter som överskrider 55 dba på bullerutsatt sida och det har i huvudsak att göra med att det är färre fastigheter. Att det generellt är lägre fastigheter kan möjligen minska möjligheterna till ljuddämpad sida något men detta kompenseras delvis med något lägre trafikflöden. Med en lägre förtätningsgrad inne i planområdet så minskar också de lokala skärmningseffekterna varav möjligheterna att skapa ex tysta gångstråk kan försvåras. Det är troligt att området som helhet får en något lugnare upplevd ljudmiljö eftersom det blir färre människor och fordon i rörelse i jämförelse med planförslaget. Sammantaget bedöms dock skillnaderna utifrån ett ljudmiljöperspektiv vara marginella jämfört mot planförslaget. Nollalternativet liknar i stort planförslaget med undantag att verksamhetsområdet i planområdets södra del mot Yttre Ringvägen har utgått samt att förtätningsgraden är något lägre. Eftersom det i större utsträckning blir gårdsmiljöer i den södra delen så kan det dock innebära att 55 dba kan vara svårt att klara i vissa fall då områdets södra del påverkas av ljud från Yttre Ringvägen, Pildammsvägen samt järnvägen söder om området. I huvudsak blir konsekvenserna avseende ljudmiljö detsamma som för planförslaget.

95 19 Miljökonsekvenser i relation till miljömål Nationella mål De nationella miljökvalitetsmålen beslutades 1999 och reviderades Dessa ligger till grund både för de regionala och lokala miljömål och miljökonsekvenserna bedöms i förhållande till dessa. De nationella målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål De skånska miljömålen bygger på de nationella målen, Länsstyrelsen har identifierat de särskilda Skånska utmaningarna: (relevanta för FÖP): Hållbara transporter Hänsyn till havet Hushållning med mark och vattenresurser Skydd av natur och kulturvärden Utmaningarna har konkretiserats i ett antal åtgärder som är centrala för att de nationella miljökvalitetsmålen (relevanta för FÖP): ökat andel kollektivtrafikresande nya bostäder planeras och byggs nära kollektivtrafik ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering åtgärder för att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Exploatering av åkermark begränsas Planer för hantering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten tas fram Värdefulla naturområden skyddas Åtgärder för att hejda förlusten av biologisk mångfald Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade naturvärde Malmö stads miljömål Malmö har antagit ett ambitiöst miljöprogram. Miljöprogram för Malmö stad har omformulerat de nationella miljömål och lagt de in under fyra övergripande rubriker. Fördjupningar av översiktsplanen är ett av flera instrument för att

96 20 uppnå de ställda målen i miljöprogrammet och det är logiskt att bedöma översiktplanens inriktning, strategier och mål mot stadens egna beslutade miljömål. Miljö och klimatmålen är i sin tur konkretiserade genom Handlingsprogram för Miljö och Klimatarbetet i Malmö som antogs hösten Miljöprogrammets mål är: Sveriges Klimatsmartaste stad Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart I Malmö är det lätt att göra rätt Bedömning i relation till nationella, regionala och lokala miljömål De miljökvalitetsmål som anses vara av relevans för aktuellt planförslag är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Planen möjliggör bostäder i ett mycket bra pendlingsläge vilket har en positiv inverkan på miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, liksom den stödjer de regionala målen genom att skapa förutsättningar för en minskad biltrafik. Likaså följer planerna intentionerna i Malmö stads mål Sveriges klimatsmartaste stad genom att gynna kollektivt resande med god infrastruktur för cykel och spårbunden trafik. Alternativ A innebär ingen sådan påverkan, alternativ B en liten påverkan medan nollalternativet en något mindre positiv påverkan, beroende på tätheten i bebyggelsen och därmed antalet bostäder. Genom satsningarna inom Klimatkontrakt Hyllie är målet att försörja området med förnybar och återvunnen energi till Hyllie är pilotstadsdel för målet att hela staden ska nå samma mål Detta innebär satsningar på smarta energinät, energieffektiva byggnader och prioritet av lokalt producerad förnybar energi. Detta gäller alla alternativ, med undantag av alternativ A där målet blir svårare att nå utan utbyggnad. Miljökvalitetsmålet Frisk luft påverkas inte negativt av något av alternativen. De nationella miljökvalitetsmålens nivåer avseende kväveoxid och partiklar innehålls på samtliga gator utom för två avsnitt av Pildammsvägen och på Annetorpsvägen, där överskrids målet för årsmedelvärdet för partiklar. Överskridandet sker dock i samtliga behandlade alternativ, även i alternativ A, ingen utbyggnad, varför det inte kan anses bero på det här aktuella planförslaget. Planförslagets reningsdammar för dagvatten minskar belastningen av kväve och fosfor och bedöms därmed bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, liksom de regionala målen kopplade till detta. Den ökade mängden hårdgjorda ytor kan dock öka belastningen av andra föroreningar. I reningsdammar kommer avskiljning av dessa ämnen att ske, belastningen kommer dock ändå att vara större jämfört med en markanvändning som jordbruksmark. Påverkan på miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård bedöms som mycket marginell och positiv ur övergödningsaspekten men negativ avseende övriga ämnen. Alternativ A innebär en negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och därmed också Hav i balans samt levande kust och skärgård, medan Alternativ B och nollalternativet i stora drag kan jämställas med planalternativet. Genom de möjligheter som ges att utnyttja

97 21 naturaxeln som katastrofavledningsstråk vid översvämningar bidrar planen även till uppfyllandet av regionens mål för planering av omhändertagande av dagvatten samt hänsyn till klimatförändringar i den fysiska planeringen. De geologiska förutsättningarna innebär en mycket begränsad infiltration av dagvatten vilket gör att inget av alternativen bedöms påverka miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Ianspråkstagandet av odlingsmark motverkar uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, liksom det regionala delmålet på hushållning med markresurser, i samtliga utredda alternativ förutom i alternativ A där målet inte påverkas. Påverkan sker dock inom Yttre Ringvägen vilket ligger i linje med intentionerna i de lokala miljömålen. Planförslaget innebär dock samtidigt en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet ur andra aspekter, t.ex. genom att förutsättningarna för biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer stärks i och med planens intentioner. I alternativ A påverkas dessa aspekter av målet inte lika positivt som i planförslaget. På motsvarande sätt bedöms påverkan på det lokala miljömålet Naturtillgångar brukas hållbart ske både positivt och negativt, genom ianspråktagandet av odlingsmark och genom de ändrade förutsättningarna för bevarande av malmönaturen. En av de huvudsakliga intentionerna med planförslaget är att säkerställa att miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö uppfylls. Planen ger förutsättningar för en bebyggd miljö som ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Fastigheter ut mot större befintliga vägar bidrar till att skydda bostäderna inom planområdet mot trafikbuller. Bostäder mot större vägar inom området riskerar att överskrida riktvärdet 55 dba på bullerutsatt sida. Med dagens tekniska lösningar bedöms det dock som fullt möjligt att i samtliga fall uppfylla kraven på avsteg gällande ljudmiljön utomhus samt en god boendemiljö inomhus. Avgörande är dock att ljudmiljöaspekterna tas med redan i planläggningen. Natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas i planen. Byggnader och anläggningar förutsätts kunna utformas på ett miljöanpassat sätt för en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Även Malmös mål Framtidens stadsmiljö finns i Malmö uppfylls med planförslaget som helhet, i och med sitt fokus på tät och blandad bebyggelse med närhet till goda vistelsemiljöer, den gröna och blåa naturaxeln och de goda förutsättningarna för kollektivtrafik. Alternativ A påverkar inte detta miljökvalitetsmål. I alternativ B skapas färre bostäder men med samma goda miljö. Nollaternativet kan jämställas med planalternativet. Den planerade naturaxeln bidrar till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, under förutsättning att den planeras och genomförs på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden samtidigt som befintliga grönstrukturer i området bevaras. I alternativ A bevaras befintliga strukturer men naturaxeln kommer inte till stånd, vilket innebär att målet inte påverkas lika positivt. Alternativ B och nollalternativ kan jämställas med planalternativet. Sammanfattningsvis bedöms den påverkan som uppstår på berörda miljökvalitetsmål i huvudsak ske i positiv riktning. Detta gäller Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt odlingslandskap är påverkan positiv på vissa delar av målet och negativ på andra. Målen Frisk luft påverkas inte negativt och Grundvatten av god kvalitet påverkas inte.

98 22 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan Den fördjupade översiktsplanen är ett vägledande dokument som påverkar vilka beslut som tas i den framtida planeringen. Planen samspelar med stadens beslut genom Malmö stads miljöprogram och den tillhörande Handlingsplan för klimat och miljöarbetet i Malmö. Andra styrande program är t ex trafikmiljöprogrammet och naturvårdsplanen. De åtgärder som föreslås i dessa program kommer om de genomförs alla bidra till att minska negativ miljöpåverkan. Vid byggande på stadens mark gäller Miljöbyggprogram Syd. Vid att följa programmet ges verktyg till byggherrar för att uppnå en god miljöprestanda och minska negativ miljöpåverkan. Malmö stads Tillämpningsskrift om trafikbuller och Åtgärdsprogram mot buller innehåller båda åtgärder för att minimera bullerpåverkan. Åtgärder för att ta hand om och fördröja dagvatten lokalt är viktiga för att minimera effekterna av ökade och kraftiga nederbördsmängder. Dagvattenstrategin ska följas. Åtgärder i tät stadsmiljö, med mycket hårdgjorda ytor prioriteras t ex genom fördröjning med planteringar och gröna tak. Ett miljöprogram för Hyllie tas fram och förväntas beslutas våren 2015, detta program kommer att ange åtgärder för att nå miljömål, och minska negativ miljöpåverkan. Mijöprogrammet kommer att gälla för utbyggnaden av Södra Hyllie. Uppföljning Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens miljökonsekvenser. Inom arbetet med framtagande av ett miljöprogram för Hyllie kommer detta att utredas. Miljöprogrammet ska tas fram under Samtidigt arbetas det inom Malmö stad med uppföljningar av översiktsplanen, miljöprogrammet och andra beslutade mål, och det är önskvärt att hitta en struktur för uppföljning som är användbar på fler nivåer.

99 23 Referenser, styrande dokument, PM och underlag UNDERLAG TILL MKB SÖDRA HYLLIE PM Trafik PM Buller och ljudmiljö PM Luftföroreningar PM Risk och säkerhet PM Natur-, kulturmiljö, landskapsbild och riskintresse PM Resurseffektivitet PM Dagvatten PM Miljömål (Alla underlag framtagna av Sweco Environment december 2013) ÖVERGIPANDE DOKUMENT MALMÖ STAD Miljöprogram för Malmö stad Handlingsplan för klimat- och miljö-arbetet i Malmö stad Klimatkontrakt Hyllie Miljörapport 2013 Energistrategi för Malmö 2009 Trafikmiljöprogram Malmö stad Cykelprogram för Malmö stad Framtidens kollektivtrafik i Malmö, Strategi för genomförande 2010 Grönplan Malmö 2003 Naturvårdsplan för Malmö 2012 Hur kan Malmö växa hållbart? dialog-pm 2009:1 Hela Hyllie hållbart, dialog-pm 2009:2 Dagvattenpolicy Malmö 2000 Dagvattenstrategi Malmö 2008 Miljöbyggprogram Syd (version 2), oktober 2012 Malmö stads åtgärdsprogram mot buller Tillämpningsskrift om trafikbuller, 2012 Avfallsplan för Malmö stad och Burlöv kommun Skånska åtgärder för att nå miljömålen (remiss 2012) Trafik och mobilitetsplan, under framtagande Förstudie planprogram spårväg Etapp 1, december 2013 Omslagsbild Manan Otto

100

101

102 Innehåll Sammanfattning... 4 Samrådsprocess

103

104 Inkomna samrådssynpunkter och synpunkter från kritiskt råd ger ett generellt stöd för planförslaget. De tydligaste invändningarna är brister i presentation på grund av otydliga kartor, många olika alternativ och delvis hög detaljering. Trafikfrågor har fått flest synpunkter, men synpunkterna är inte entydiga. Samrådet för den fördjupade översiktsplanen pågick från februari till och med maj Utöver att vända sig till nämnder, organisationer, företag, medborgare och myndigheter har staden även vänt sig till proffstyckare som har fått utgöra ett kritiskt råd. Samrådsunderlaget skickades till 180 instanser. Förutom Malmö stads nämnder och styrelser skickades underlaget till statliga och regionala myndigheter, grannkommuner i Skåne, företag som är aktiva inom området, intresseorganisationer och forskningsinstitut. Det inkom 40 yttranden varav 35 från instanser i utskicket. Möten Under samrådet hölls tre allmänna möten och fem möten med små grupper, företag och privatpersoner. De första allmänna mötena var under ett öppet hus på Hyllie infocenter och bestod av halvtimmes presentationer och efterföljande samtal. Det tredje allmänna mötet var ett flera timmars långt samrådsmöte som hade annonserats i flera tidningar. Det började med en presentation som följdes av samtal i smågrupper och avslutades med en öppen diskussion. Det var 20 personer som stannade hela tiden. I den avslutande diskussionen var det en generellt positiv syn på förslaget som förmedlades. Näringsidkare i området var positiva till att staden kommunicerar de långsiktiga visionerna för hela Hyllie och visar på områdets stora potential genom förslaget. Boende i närområdet uttryckte att helheten blir bra och att det är positivt att staden vill bevara de lantliga kvaliteterna i de södra delarna, men uttryckte oro för att staden inte skulle klara att stå emot exploateringsintressen i de delarna. Vidare sågs det positivt på att det planerades för skolor och en stor park i området. De negativa synpunkterna som framkom var att det fanns en oro för trafiken i Vintrie. Framför allt var det en oro för vad som händer med Vintrievägen, men även Östra Bunkeflovägen, när området bebyggs. Det menades att det hade varit bra med en vägdragning öster om Bunkeflo kyrkby och Vintrie. Almviksvägen är ett problem idag, men ansågs vara hanterat i förslaget. Det uttrycktes också en generell oro för att Hyllie har planerats under så lång tid, sedan sextiotalet, men att så litet har hänt: så varför ska staden lyckas den här gången? Internet Det har tagits fram en internetsida: med en kortfattad sammanfattning, möjlighet att se allt samrådsmaterial och möjlighet att lämna synpunkter. Utöver den internetsidan så lades det ut som en nyhet att översiktsplanen var på samråd på sidorna malmo.se och hyllie.com med en kort information om innehållet. Det kommunicerades vidare att översiktsplanen var på samråd på sociala

105 medier via facebooksidorna Arkitektur i Malmö och Malmö stad. Det har vidare skrivits två blogginlägg om den fördjupade översiktsplanen; städers periferi en outnyttjad resurs och städers periferi, på Arkitekturmuseums hemsida Hållbar stad. Blogginläggen har sammanlagt rekommenderats av 90 personer. Under det första allmänna mötet spelades in en 30 minuters lång film av presentationen. Den filmen har lagts upp på youtube och setts 313 gånger. Utställningar Samrådsförslaget sammanfattades på några vepor, affischer på tyg som enkelt kan rullas ihop och rullas ut. Veporna har under samrådstiden varit utställda på Holma folkets hus, stadshuset, Bellevue bibliotek och Lindeborgs vårdcentral. Veporna var även utställda på Villamässan. Press Det har varit annonser med kortfattad information om förslaget och inbjudningar till möten i tidningarna Metro och City. I Malmö Västan (stadsområde Västers stadsdelstidning) har skrivits en artikel om förslaget och i tidningen Arkitektur har översiktsplanen nämnts i två olika sammanhang. Bland annat i Arkitekturs guide till kulturen, Åsiktsmaskinen, där översiktsplanen tillsammans med cykelgaraget förde upp Hyllie till en placering i det högra hörnet, vilket betyder fantastiskt och konceptuellt/lekfullt. Kritiskt råd Utöver traditionella samrådsaktiviteter har även ett kritiskt råd anlitats. Rådet bestod av konsulter från Gehls architects i Köpenhamn och PWC i Malmö. Syftet var att ur stadslivs- och samhällsekonomiskt perspektiv diskutera den fördjupade översiktsplanen. De viktigaste punkterna som lyftes fram har sorterats under fem rubriker nedan: 1, Kan Hyllie stärka Malmö och hur ska förslaget förverkligas? FÖPen redovisar ett tydligt och attraktivt koncept med potential att bidra med något nytt till Malmö. Unika delar kan bidra till ett mångfacetterat och unikt Malmö. Översiktsplanens förslag kan stärka Malmö som stad. Konceptet hänger väl samman med vad regionen vill vara: möjligheten till både och, dvs urban miljö och lantliga kvaliteter. Det stärker berättelsen om Köpenhamn-Malmöregionen. För att lyckas krävs att konceptet inte kompromissas bort under genomförandet. Det saknas en redovisning av hur genomförandet ska gå till. Hur ska balansgången mellan flexibilitet i de enskilda projekten och ett förverkligande av en attraktiv helhet hanteras? Det saknas styrmekanismer för att genomföra förslaget. Nybyggnation av nya stadsdelar eller större områden medför högre risk för hushållen. Vid exploatering av nya områden tar hushåll och exploatör höjd för en högre risk. Det visar sig i en lägre investerings- och betalningsvilja. Konkurrens mellan många utbyggnadsområden är ett hinder för Hyllie. När antalet utbyggnadsområden är många kommer risken vara hög länge och betalningsviljan lägre under längre tid. Genomförandet av södra Hyllie är en fråga för hela

106 Malmös utveckling. Staden saknar en tydlig utbyggnadsstrategi där Hyllie är prioriterat för att minska risker och därigenom öka investeringsviljan i området. Kommuner behöver vara katalysatorer vid större utbyggnadsprojekt. Kommunen måste aktivt skapa värden och minska risker. Malmö stad har agerat så i Hyllie initialt även om det inte har varit explicit uttalat. Om staden avser att fortsätta agera så ska det framgå och även hur för att skapa en trygghet för aktörer i området. Till exempel kan staden deklarera att den stora centrala parken ska anläggas inom en snar framtid. Om kommunala investeringar, som parker, skolor och förskolor, kan göras i tidiga skeden så bidrar de i hög grad till en minskad risk för andra aktörer. 2, Kommunikation Förslaget är starkt men redovisningen kan göras mycket slagfärdigare. o Illustrationerna bör genomgående bli bättre, kartmaterialet måste bli enhälligt principbilder och utzoomade kartbilder saknas Skapa enkla berättelser som är lätta att återberätta om förslagets olika delar. Till exempel kan man istället för att rabbla upp hur bra kommunikationen är tala om hur mycket tid man spar i vardagen genom att bo i Hyllie och vilka möjligheter det ger till ett rikare liv. De som bor i Hyllie kommer ha mer tid än de flesta andra och därför ha tid och möjlighet till bland annat stadsodling: en annan typ av stadsliv. Det är i det sammanhanget som förslaget blir riktigt starkt: ett rurbant liv (ruralt+urbant). Lyft fram enkla sanningar. 3, Den öst-västliga huvudgatan Den öst-västliga huvudgatan stämmer inte med konceptet för stadsområdet: o den skär av stadsväven o gatan har en helt annan karaktär än andra gator i området o cyklar och gående måste vara prio i en hållbar tät stad den här gatan skär av och skapar en gen bilväg 4, Kollektiv-, gång- och cykeltrafik Trafikdelen kan göras skarpare när det gäller prioritering av gång- och cykeltrafik. Varför inte kopiera Köpenhamn och ordna parkering på sidogator samt låta trottoarer och cykelvägar dras över korsande sidogator. Kollektivtrafiken bör byggas så att man anländer till något: komma fram till vackra platser. Hållplatslägena ska inte vara bakom eller vid sidan om. 5, Kunskapsförmedling Glöm inte att förmedla självklarheter. Icke experter kan ges betydligt bättre förutsättningar att förstå förslaget om ni för in lite allmän stadsbyggnadskunskap. Var inte oroliga för att skriva sådant som uppfattas som självklarheter. Komplettera med fakta, till exempel: o En satsning på gång- och cykel är en satsning på kollektivtransporter. 98% av de som åker kollektivt går eller cyklar till hållplatsen. o Förutsättningarna för att Hyllie ska bli ett område med hög hållbarhetsprestanda är mycket god på grund av kollektivtrafiken. Det

107 är 5 ggr större besparing att bygga nära kollektivtrafikhållplatser än att bygga nollenergihus utan kollektivtrafik. o Berätta om hälsoaspekter kopplat till stadsliv (bra att t.ex. bottenvåningar lyfts fram). Skriv ut fakta, t.ex: Scientist agree that the obesity epidemic we experience in Europe is a direct consequence of urban sprawl and time spend driving instead of walking and biking. 30 minutes of biking or brisk walking a day has significant benefits on lifestyle related health issues: 50 % risk reduction on coronary heart disease 50 % risk reduction on adult diabetes 50 % reduction in the risk of becoming obese 30 % reduction in the risk of developing hypertension 10/8-mmHg decline in blood pressure Reduced osteoporosis Relief of symtoms of despression and anxiety

108 Beskrivning av ärendet Malmö stad har översänt förslag till en ändring av översiktsplan avseende Södra Hyllie till Länsstyrelsen för samråd. Planen fördjupar den kommunomfattande översiktsplanen, antagen i december 2000, för angivet geografiskt område i Hyllie. De statliga intressena som finns inom planområdet är att en del av området omfattas av riksintresse kustzon, vilket i detta ärende är en avgjord fråga. Länsstyrelsen bedömer att ärendet enbart hanterar frågor kring MKN vatten och luft, kulturmiljö samt frågor kring hälsa och säkerhet relaterat till buller och skyddsavstånd till järnväg. Kommunen presenterar ett väl genomarbetat dokument som lyfter viktiga frågor om stadsutveckling inom Malmö stad. Planförslaget utvecklar intentionen att Malmö ska växa innanför den yttre ringleden och utnyttja kollektivtrafiklägen på ett positivt sätt. Länsstyrelsen utläser att fördjupningen av Hyllie Södra framför allt syftar till att i en högre detaljeringsnivå än översiktsplanen ange hur området ska utvecklas. Utbyggnaden ska komplettera redan utvecklad bebyggelse i Hyllie Boulevard och Hyllie Allé. Inom planområdet föreslås bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Inom planområdet lämnas också tre olika förslag på en tillkommande reservat för spårburen trafik (plandokumentet sid 33 alternativ A, C, D 1 D 2 och plandokument sid 67). Ett ytterligare reservat/dragning redogörs för i samma dokument som återfinns utanför både planområdet och utredningsområdet där spårvägen dras i linje med befintligt järnvägsnät (plandokumentet sid 33 alternativ B 1 B 2 ). I MKBn tillhörande planen presenteras ett större utredningsområde än det faktiska planområdet för att kunna skapa en mer övergripande och samlad bild av till exempel MKN för luft och vatten och för den totala bullersituationen. Länstyrelsens beslut Den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie är samstämmig med den gällande översiktsplanen, och kan utgöra ett dokument som tydligt och detaljerat visar hur utvecklingen av området ska ske. För att dokumentet ska uppfylla denna potential anser Länsstyrelsen att planhandlingarna behöver visa ett tydligt och avvägt planförslag och ställningstagande. Detta behöver utvecklas inför granskningsskedet. Det finns i planförslaget till exempel ett antal olika alternativa dragningar av spårvägen, riskfrågan relaterad till järnvägen och bullerproblematiken i området är utredd till fullo. Plandokumentet skulle tillsammans med tillhörande MKB kunna belysa och generera tydliga alternativ där ett samlat förslag presenteras i planen. MKBn är lämpligen det dokument där alternativen presenteras och viktas mot varandra. Därmed synliggörs även bortvalda alternativ. Det alternativ som väljs bör sedan presenteras i plandokumentet som då tydligt kan visa relationen mellan de befintliga och tillkommande strukturerna och bebyggelsen. (1) Föreliggande planhandling har en stor potential för att på ett tydligt sätt belysa till exempel hur den tänkta bebyggelsen kommer att utformas i relation till spårvägsdragningar och aspekter på hälsa och säkerhet kopplat till den rådande infrastrukturen. Länsstyrelsen anser mot bakgrund av detta att den fördjupade översiktsplanen inför granskningen behöver bearbetas gällande:

109 En tydligare redovisning av bullersituationen i området utifrån vad den tänkta infrastrukturen kopplad till tillkommande bebyggelse i området tillför sammantaget med det redan befintliga bullret i området. (2) En tydligare alternativskiljande redovisning i MKBn av de olika spårvägsdragningarnas konsekvenser. Dokumentet behöver bland annat beakta hur ett eventuellt Spårvägsalternativ C påverkar de redan antagna detaljplaner för bostäder och verksamheter som finns i Hyllie Allé (inom utredningsområdet). (3) En tydligare beskrivning i text och karta gällande säkerhet och risk utifrån farligt gods och järnvägen vid Hyllie station i relation till tänkt tillkommande bebyggelse. (4) Ett överlag tydligare kartmaterial där planområdet redovisas i relation till olika presenterade teman och med tydliga legender. Detta hade ökat dokumentets läsbarhet generellt och gjort dokumentet vägledande för efterföljande beslut. (5) Skäl till länsstyrelsens beslut Stora delar av Malmö stad utgörs av kustområde som omfattas av riksintresse enligt 4 kap 1 och 4 miljöbalken. Områdets natur- och kulturvärden får inte påtagligt skadas. De särskilda hushållningsbestämmelserna avser de samlade värdena för hela kustlandskapet. Länsstyrelsen konstaterar att Föp Södra Hyllie ligger i linje med den vidare strategin att främst bygga innanför Yttre Ringvägen och att använda befintlig urbaniserad mark på ett effektivare sätt vilket ger förutsättningar att hushålla med det riksintressanta kustområdet. Hyllie är ett område innanför Yttre ringvägen där Malmö på ett resurseffektivt sätt kan växa utåt genom sitt kollektivtrafiknära läge. Länsstyrelsen finner att planhandlingen på ett fullgott sätt hanterar och säkerställer de kulturmiljö- och arkeologiskavärden som finns inom området och att även vattenfrågorna hanteras väl, under förutsättning att dokumentets intentioner följs. Planhandlingarnas kartmaterial behöver generellt kompletteras och tydliggöras. Materialets läsbarhet hade ökat väsentligt genom att planområdet och tänkt bebyggelse hade redovisats i bakgrunden på kartor som illustrerar alternativa spårvägsdragningar, buller, farligt gods etc. Vidare saknas en legend för det kartmaterial som redovisar befintlig bullersituation. Planhandlingen behöver även innehålla en redovisning av bullersituationen efter plangenomförandet bostäder och lika många arbetsplatser tillsammans med kollektivtrafik genererar sannolikt buller inom området som bör utredas för att kunna bedöma behov av åtgärder. Detta gäller även för de olika alternativen för den tänkta spårvägsdragningen och planförslaget behöver kompletteras med hur en alternativ dragning kommer att påverka olika bebyggelseområden. Påverkan på tänkt och befintlig bebyggelse jämfört tänkta dragningar av spårburen trafik beskrivning behöver förtydligas i MKBn. Tillämpliga bestämmelser Enligt 3 kap. 10 Plan och bygglagen (PBL) ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen,

110 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Enligt PBL 3 kap 6 ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen till förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt (PBL 3 kap 9 ). De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Detta beslut har fattats av Länsöverdirektör Carl Älfvåg med planhandläggare Hanna Elgåker som föredragande. I den slutliga handläggningen har också länsarkitekt Elisabet Weber, vattenstrateg Pär Persson, antikvarie Olof Martinsson, antikvarie Sven Nerius deltagit. Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. I utställningsförslaget har alternativen tagits bort och ett sammanvägt förslag presenteras. 2. MKBn har kompletterats med avseende på bullersituationen. Konsekvenserna för buller är baserad på en utredning som har gjorts av SWECO Environment. 3. De olika alternativen för spårvagnsdragning har tagits bort. Alternativ A, i samrådsförslaget, lyfts fram som lösning i Utställningsförslaget. Alternativ C i samrådsförslaget, dragningen längs Pildammsvägen och Hyllie allé, har bedömts ha för tvära svängar för att kunna förordas. Det finns dock ett spårreservat i både Hyllie allé och Pildammsvägen. När detaljplanen för Hyllie allé togs fram, i vilken sektionen för Hyllie allé och den framtida Pildammsvägen lades fast, var kraven på kurvradier för spårtrafik mindre än idag och därför har vi spårreservat som inte kan förordas. Realiseringen av spårvägen är osäker och ligger långt fram i tiden. Konsekvenserna av spårväg med avseende på buller hänvisas därför till en eventuell framtida planering. 4. Kommunens grundläggande förhållningssätt vad det gäller säkerhetsåtgärder längs vägar och järnvägar där farligt gods transporteras utarbetades i Dialog-PM 2004:2 Stadsbyggande och farligt gods. Essensen av denna pm återfinns i den senaste översiktsplanen för Malmö som antogs 22 maj Transporter med vägfordon inom kommunen regleras i Allmänna lokala trafikföreskrifter för Malmö stad. Enligt dessa är det generellt förbjudet att transportera farligt gods på

111 allmänna gator och vägar. Dock är ett antal vägar undantagna från detta förbud. Från dessa är det sedan tillåtet att på kortast lämpliga väg transportera godset till mottagaren. Transporter av farligt gods förekommer således trots det generella förbudet på många av Malmös gator. Längs vägar som inte ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods behöver, enligt Malmö stads ställningstagande, inga riskanalyser och därmed inte några konsekvensreducerande åtgärder vidtas. I denna sammanvägda riskbedömning har kommunen tagit ställning utifrån näringslivs-, transport- och säkerhetsintressen samt resursoch miljöaspekter. Länsstyrelsen beslöt 14 mars 2006 med stöd av 10 kap 1 sista stycket trafikförordningen (1998:1276) att reducera antalet vägar rekommenderade för farligt gods. Utgick gjorde bland annat de vägar som leder till få mottagare av varor, verksamhetsområden i avveckling eller där mängden farligt gods bedömts som förhållandevis litet samt där hastighetsregleringen bidrar till att begränsa det eventuella krockvåld som kan uppstå. Det finns inga vägar rekommenderade för farligt gods i nära anslutning till planområdet varför inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas. När det gäller farligt gods på järnväg kan stadsbyggnadskontoret konstatera att Citytunnelkonsortiets ansökan om tillåtlighetsbeslut godkändes av regeringen Tillåtlighetsbeslutet gavs dock inte utan villkor. Ett av villkoren var att Citytunneln inte fick användas för trafik med farligt gods. Detta beslut har sedan varit grundläggande för tunnelns utformning och dess säkerhetssystem. Citytunneln är således inte utformad för transporter av farligt gods. Med tanke på att Citytunneln inte får användas för transporter av farligt gods och att säkerhetsåtgärderna i övrigt anpassats efter detta så kan Malmö stad inte se några skäl att vidta åtgärder som avviker från redan givna planeringsförutsättningar. Vid tidigare stationsnära detaljplaner i anslutning till Hyllie station har hänsyn tagits till tågbränder och dylikt men i inget fall har detta bedömts problematiskt. Yttre ringvägen och Öresundsbanan är rekommenderade för farligt gods men ligger utanför planområdets gräns. De uppmärksamhetsavstånd som Malmö stad har antagit för väg och järnväg når inte in i planområdet. Översiktsplanen har kompletterats med en skrivning om riskförhållandena. 5. Alla kartor har bytts ut i dokumentet och kompletterats med legender. Yttrande Fritidsnämnden anser att nuvarande förslag om att lokalisera de två icke projekterade grundskolorna i närheten av varandra är det bästa alternativet. Skolorna skulle på så vis samnyttja sporthallen. (1) Skulle en av de två skolorna lokaliseras längre bort krävs det ytterligare en sporthall, vilket inte framstår som optimalt. Som tidigare påpekats är det av största vikt att Hyllie får en publik sporthall. I överskiktsplanen har man antagit att fotbollsplanerna på Stadionområdet kan tillgodose behovet av bollplaner. Detta antagande stämmer ej överens med den faktiska situationen. Stadionområdet är hårt belastat och kan ej tillgodose behovet av idrottsplats/fotbollsplaner för den ökande befolkningen i Södra Hyllie. Skall behovet tillgodoses utanför Södra Hyllies area, föranleder detta att bollplaner på andra platser inom Malmö stad måste utvecklas. Detta kan man uppnå genom att utveckla befintliga

112 bollplaner vid Lindeborgs idrottsplats, Krocksbäcks idrottsplats och Hyllie idrottsplats samt att avveckla grusplanen vid Tygelsjö idrottsplats, för att istället utveckla en bollplan vid Tygelsjö Sporthall. Utveckligen av dessa bollplaner består främst av att omvandla befintliga grusplaner till konstgräs. (2) Fritidsnämnden har under ett antal år satsat på och starkt prioriterat utvecklingen av ridskolorna inom Malmö stad. Översiktsplanen för södra Hyllie ligger nära en av de största ridskolorna, Malmö ridklubb. Ur ett jämställdehetsperspektiv är det av stor vikt att ta detta i beaktande i utvecklingen av området. Att bevara och utveckla ridstigarna runt Malmö ridklubb är angeläget för att ridskolan skall kunna fortsätta sin verksamhet. I och med att området runt ridskolan starkt exploateras blir frågan av än större vikt. Ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt att ridskolan har ridstigar som är avskilda från exempelvis motortrafik. Området kommer på sikt att få en ökad befolkning och för att minimera riskerna till konflikter mellan ridskolan och exempelvis boende är det viktigt med tydliga riktlinjer om brukandet av de gemensamma ytorna. (3) Fritidsnämnden anser att det är av vikt att den planerade stadsdelsparken ger förutsättningar för fysisk aktivitetet och att man därför beaktar etableringen av ett utegym samt skapar förutsättningar för spontanidrott. Något som kommer kunna bidra till att utveckla Hyllie till en attraktiv och hållbar stadskärna. (4) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. I planförslaget lokaliseras skolorna nära varandra, vilket ger förutsättningar till samnyttjande av en stor idrottshall. En fråga som påverkar samnyttjandet är lokaliseringen av högstadieskolan. Den har föreslagits i ett mycket attraktivt läge och det som uppförs där kommer att påverka både stadslivet och stadsbilden i hela Hyllie. Det är därför viktigt att skolan kan kombineras med andra funktioner som gör att den bidrar till stadslivet under en stor del av dygnet och året samt att byggnaden kan ges en tillräckligt arkitektonisk kvalitet för att utgöra en fond för Hyllie boulevard. Om skolan inte kan kombineras med andra funktioner så är det fel att lokalisera den till ett av Hyllies exklusivaste läge och då går det inte att lokalisera skolorna nära varandra. 2. Det finns sannolikt också lägen i Hyllie, utanför planområdet, för fotbollsplaner. 3. Texten har kompletterats med att det ska finnas ridstigar inom planområdet. De ska koppla samman ridpassagen under cityspåret med ridpassagen under Yttre ringvägen. Ridstigarnas läge är inte utrett och de redovisas därför inte i kartmaterialet. 4. Möjligheten till fysisk aktivitet är en fråga som blir allt viktigare. Redan idag pågår arbete med att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i området, till exempel finns långt framskridna planer på ett utegym i anslutning till Tygelsjöstigen strax söder om Hyllie allé. Projektering pågår också av den kommande skolan i Hyllie med anslutande park. Där kommer det att finnas goda möjligheter för spontanidrott och annan typ av fysisk aktivitet. Yttrande Förskolenämnden konstaterar att behovet av förskola inom planområdet bedöms till 5-6 förskolor beroende på storlek, och att platser för 5 förskolor är angivna i underlaget.

113 Förskolenämnden anser dock att underlaget tydligare bör lyfta fram förutsättningar och möjligheter för att etablera bra förskolelokaler inom planområdet. I det avsnitt på sidan 26 som särskilt gäller förskolor lyfts snarare fram begränsningar för att etablera förskolor. Exempelvis anges att förskolor ska uppfylla riktlinjer från Miljöförvaltningen om 30 kvm per barn i lekyta utomhus. Förskoleverksamheten ser också 30 kvm som ett bra riktvärde, som ska relateras till exempelvis arbete med lekvärdesfaktorer och andra kvalitetsaspekter. Det bör därför inte finnas anledning till en mera strikt tillämpning av 30 kvm per barn i specifikt Hyllie. (1) I underlaget anges att förskoleverksamheten förespråkar förskolenheter med 6 avdelningar med 18 barn per avdelning. Denna uppgift är inte helt korrekt. Det bör istället anges att förskoleverksamheten eftersträvar större enheter med minst 120 barn, vilket motsvarar ca 6 avdelningar. I områden med befintlig och tät bebyggelse krävs dock en mera flexibel syn på dimensionering av förskolenheter, även om ambitionen om större enheter bör kvarstå. (2) Orsaken är att det inom större enheter finns fler resurser och därmed bättre förutsättningar för bl.a. kvalitetsutveckling. Vidare ser förskoleverksamheten det som lämpligare att ange en förskolas storlek i antal barn och inte avdelningar. Begreppet avdelning kan vara missvisande eftersom det i pedagogiskt arbete på olika sätt sker gruppering av flickor och pojkar inom verksamheten. En avdelning kan lätt förväxlas med en barngrupp, samtidigt som det kan vara en organisatorisk enhet eller en lokalmässig avgränsning. I underlaget anges att i Hyllie föreslås att det byggs mindre enheter med ca 4 avdelningar för att möjliggöra integrering av förskolor i bostads- och kontorskvarter, med V Hamnen som förebild. Förskolenämnden vill framhålla att V Hamnen inte är någon förebild utifrån ett förskoleperspektiv. I dag är huvuddelen av förskolorna i V Hamnen tillfälliga, och i planeringsarbetet är det komplicerat att få fram mark för att skapa bra förskolelokaler. Integrerade lösningar är vidare oftast inte optimala för förskoleverksamheten. Förskolenämnden motsätter sig därför denna föreslagna inriktning. Det bör rimligen i många fall finnas förutsättningar för friliggande förskolor med god kvalitet inom ramen för täta staden. Den täta staden är vidare inte ett helt entydigt begrepp, och på sidan 16 lyfts Hyllie också fram som en blandstad. En central uppgift måste vara att finna bra lösningar för hur den täta och blandade staden ska möta och anpassas till kvalitet inom förskolemiljöer. (3) För att Hyllie som ny stadsdel ska bli ett attraktivt område i Malmö, som attraherar en ung befolkning, måste tillgången på bra förskolor säkerställas. Flickor och pojkar i förskoleålder måste få ta plats och synas i stadsmiljön, i annat fall blir det svårt att hävda att utbyggnaden av antalet platser med god kvalitet är ett prioriterat område inom kommunen. Det måste också lyftas fram att Flexiskolan inte längre innefattar förskola, och därmed inte är en Flexiskola. Istället planeras idag för en friliggande förskola i anslutning till denna skola. Bakgrunden är grundskolans ökade behov av platser. Allmänt sett måste framhållas att det råder begränsade förutsättningar under flera år framåt för att utveckla sambruk av lokaler tillsammans med Grundskoleförvaltningen. Orsaken är det stora behovet av nya platser inom grundskolan under perioden fram till minst (4) Sammanfattningsvis vill Förskolenämnden framhålla att förskoleverksamheten är en central faktor för en positiv utveckling av en ny stadsdel och att förslaget för södra Hyllie därför bör utvecklas med ett tydligare förskoleperspektiv. Detta bör också återspeglas i direktiven rörande kommunens exploateringsarbete.

114 Folkpartiet liberalerna och Moderaterna ställer sig bakom yttrandet från förskolenämnden som betonar att 30 kvadratmeter lekyta utomhus ska ses som ett riktmärke som ska relateras till andra kvalitetsaspekter såsom lekvärdesfaktorer etc. Vi vill poängtera att detta synsätt måste tillämpas på lika villkor för både kommunala och privata förskolor. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 1. Texten har formulerats om i planförslaget så att ytan relateras till lekvärdesfaktorer och andra kvalitetsaspekter. Riktlinjerna ska inte tillämpas på något annat sätt i Hyllie. 2. Texten formuleras om så att verksamhetens önskemål framgår på rätt sätt. 3. Förskolenämnden lyfter fram att det är en central uppgift att skapa kvalitativa förskolemiljöer inom ramarna för den täta och blandade staden. Det håller Stadsbyggnadskontoret med om och understryker samtidigt att alla aktörer måste vara med att bygga den täta och blandade staden. Utgångspunkten är således att förskolemiljöer ska integreras och/eller samutnyttjas på något sätt. 4. Skol- och förskoleverksamheten har tillsammans med Gatukontoret utvecklat tankar om samnyttjande av parken och skolgården. Det ska leda till att parken blir en resurs för verksamheterna precis som skol- och förskolemiljöerna kommer att bli en tillgång för boende i området på kvällar och helger. Flexiskolan är ett ambitiöst projekt som kommer att stärka Hyllies attraktivitet och samtidigt bli ett bra exempel på hur man kan bygga både skola och förskola inom ramarna för den täta staden. Yttrande Det finns ett stort utbyggnadsbehov av grundskoleplatser i hela Malmö och i synnerhet Södra Hyllie, varför Grundskolenämnden är positiv till att det i området planeras för flera grundskolor. Grundskolenämnden ser positivt på förslagen placering av grundskolorna där det även finns möjligheter för barnen att kunna samutnyttja grönytorna i området samt den planerade sporthallen. Eftersom det finns en viss osäkerhet kring det framtida söktrycket för skolorna är det viktigt att grundskolorna placeras inom gångavstånd till varandra. Även om det i dagsläget är mycket svårt att uppskatta tidpunkten för när behoven av skolorna uppstår är det viktigt att mark avsätts samt att tomterna svarar mot skolans behov på utomhusmiljö för rekreation och idrott liksom gymnastikhallar. Grundskolenämnden anser att hänsyn bör tas till utvecklingen av grundskolebehovet i framtiden och att skolorna ges utrymme att byggas ut. I detta avseende bör därför byggrätten i de kommande detaljplanerna inte begränsas till den kunskap över behovet som finns idag. För att möjliggöra flexibilitet över tiden bör en eventuell framtida utbyggnad rymmas inom skoltomten. (1) Grundskolenämnden delar stadsbyggnadskontorets synpunkt att stadsmiljön bör planeras med god gestaltning för en aktiv och trivsam miljö.

115 Grundskolenämnden ser positivt på en samordning med kulturell verksamhet, såsom skisseras i den fördjupade översiktsplanen, och på att de offentliga byggnaderna ges en stadsbyggnadsmässig viktig roll i området. Grundskolan bedöms dock inte kunna bära orimliga kostnader för exceptionella gestaltningskrav eller kostnader som egentligen avser andra kommunala verksamheter, men har inget att invända så länge skoldelen kan rymmas inom normal produktionskostnad. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I äldre planering, med ett stort mått av funktionsuppdelning, avsattes omfattande skol- och förskoleområden. Det gav en flexibilitet och förutsägbarhet för verksamheten men ledde till stadsmiljöer som i de flesta fallen inte upplevs attraktiva och dessutom innebär ett ineffektivt markutnyttjande. När man planerar för en tät och blandad stadsbebyggelse kan eventuella extraytor endast vara av ringa storlek. En tät och blandad stadsbebyggelse innebär en konflikt mellan flexibilitet för alla typer av verksamheter som är beroende av stora enheter och genomförandet av stadsvisionen. Sammanfattning Kulturnämnden tycker att det är glädjande att kultur och kulturmiljö beskrivs som centralt och viktigt och lyfts fram som positiva krafter i utvecklingen av det nya stadsområdet, bland annat i form av en kulturaxel och som en del i denna ett kulturhus/skola, samt även att bebyggelse strukturer och landskapet värnas och utgör delar för god rekreation. Vidare anser nämnden att det är ett informativt och väl beskrivande underlag som ger en god bild och förståelse för den komplicerade processen att etablera ett nytt planområde, där många hänsyn måste tas. Inte minst mot bakgrund att en av de bördigaste och mest produktiva jordarna i Sverige tas i anspråk. Yttrande Vision och inriktningsmål Strukturen består av vision, och fyra inriktningsmål med underliggande strategier. Visionen är: Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende och företag, både nationellt och internationellt. Stadslivet ska präglas av variation i form av livaktig handel, stora evenemang och pulserande stadsgator som kontrasteras mot rekreativa parker, lugna gångfartsgator och trygga skolmiljöer. Hyllies centrala plats i regionen ska ge en internationell karaktär men med en tidligt egen identitet: öresundskt in-ternationell. Inriktningsmål 1: Kommunikationsnoden Inriktningsmål 2: Den goda jorden Inriktningsmål 3: Integration Inriktningsmål 4: Klimatsmart

116 Synpunkter: Kulturnämnden menar att det är en bra vision. Dock bör ambitionen öresundskt internationell förtydligas och även exemplifieras. Under Inriktningsmål/strategi 4 Samutnyttjande av ytor och byggnader ska eftersträvas: t ex kan delar av bostadsgårdar vara förskolegårdar, högstadieskolan kan på kvällar och helger vara kulturhus och parker kan delvis vara skolgårdar. Kulturnämnden vill understryka vikten och värdet av att det finns samlingslokaler runt om i området för kulturevenemang, kulturskola, studiecirklar, föreläsningar, etc. Detta för att ge boende möjlighet att utöva eget skapande och ta del av arrangemang, vilket även skapar liv och rörelse samt mötesplatser. Under rubriken Intressekonflikter/Förskolor tätt och blandat behandlas frågan om friliggande mindre förskolor både som positivt för de boende men även risken för tomma lokaler och ödsliga gårdar som kan skapa otrygghet. Genom att redan från start utgå ifrån att lokalerna både är till för förskoleverksamhet, och annan, kan problem vid samnyttjande undvikas. Planförslag I inledningen av planförslaget står Vikten av kultur lyfts ofta fram när man talar om städers attraktivitet, men ändå ges kulturen sällan en framträdande roll i nybyggda områden. I Hyllie ska kulturen lyftas fram med en kulturaxel. Kulturaxeln ska länka samman den nybyggda stadsmiljön med den kulturhistoriskt värdefulla miljön i de södra delarna av planområdet. Kulturaxeln ska skapa icke kommersiella mötesplatser som alternativ till köpcentrum, arena och mässanläggning. För att Hyllie ska bli en attraktiv stadskärna i södra Malmö behöver kulturen vara närvarande. Även en naturaxel planeras för djur- och växtliv, hantering av dagvatten, rekreation och som en gräns för den täta stadens utbredning söderut. I planförslaget anges tre bärande strukturer: kulturaxel, naturaxel, och kollektivtrafikstråk. Kulturaxeln är tänkt bli en serie stads- och landskapsrum som kopplar samman Vintrie medeltida bytomt med stadsdelsparken och Hyllie centrum. Ambitionen är att befintliga och nya miljöer ska kompletteras med kulturella inslag till attraktiva miljöer utmed en 1,5 km lång sträcka. Vid Hyllie Boulevard föreslås en skola kombinerad med kulturhus. Synpunkter: Kulturnämnden ställer sig positiv till att kultur, och natur, ges en framträdande roll i planförslaget. Inom nämndens verksamheter finns bred kunskap om kultur, kulturmiljöer och natur, vilken bör involveras i processen. Den konstnärliga gestaltningen, och god design av stadsrum och byggnader, är avgörande framgångsfaktorer. Vidare ställer sig kulturnämnden positiv till ett kulturhus och skola i fonden på Hyllie Boulevard, vilket ger kulturen en självklar fysisk placering i ett område med mycket rörelse. På det sätt kan kulturen skapa fler valmöjligheter och samtidigt vara ett sätt att framgångsrikt integrera det nya området med de redan befintliga, resurssvagare bostadsområden i närheten. När det gäller det kombinerade kulturhuset och skolan menar nämnden att det är viktigt att kulturen genomsyrar byggnaden och verksamheten hela dygnet runt inte att kultur är något som sker efter skolans slut. Genom att integrera kultur fullt ut erhålls en tydlig profil på skolan vilken i sig kan locka till rörelse i staden och/eller etablering i området. Dessutom undviks att skolan blir en sluten värld. Under rubriken Kommunal service uttrycks detta mera tydligt, och därför föreslås att texten under Kulturaxeln justeras. (1)

117 Vidare är förslaget om de tre bärande strukturerna intressanta och tydliga att arbeta utifrån. Goda kollektivtrafiklösningar är naturligtvis viktiga, inte minst för barns och ungas mobilitet. Under kommunal service/annan kommunal service återfinns rubriken Kulturfunktioner. Här föreslås bl. a skulpturpark och en atriumscen i anslutning till skolan samt odling och trädgårdskonst. Detta anser kulturnämnden vara positivt, samtidigt som det svenska klimatet begränsar användningen och det därför är viktigt att planera in möjligheterna till inomhusaktiviteter. Under samma rubrik nämns behovet av en publik sporthall. Kulturnämnden menar att det är positivt om en sådan anläggning byggs att den även utrustas för att kunna ta emot eller arrangera kulturaktiviteter. Under vård och omsorg föreslår kulturnämnden att även vårdboendet med fördel kan få kultur-profil, något som har stora mervärden för så väl brukare som personal. Äldreboendet Vigs Ängar i Köpingebro kan tjäna som ett gott exempel. Cykeltrafiken lyfts som viktig, och kulturnämnden vill påminna om den framgångsrika verksamheten Cykelköket som STPLN/Stapelbädden har etablerat i samarbete med kulturförvaltningen och gatukontoret. En filial till Cykelköket skulle underlätta för cyklisterna att vårda sin cykel och ge möjlighet till den som vill, att bygga sin egen unika cykel utifrån de skrotcyklar som skänks. På det sättet stimuleras cykling på ett hållbart sätt, och ger alla råd att ha en välfungerande cykel. Malmö museer/kulturmiljösektionens kommentarer Södra Hyllies kulturmiljövärden är ingående redovisade i den fördjupade översiktsplanen, och planförslaget tar sin utgångspunkt i dessa värden på ett positivt sätt. Den övergripande indelningen av planområdet med ett kulturstråk och ett naturstråk ger goda förutsättningar att värna om kulturvärdena vid Vintrie bys bytomt och dess närområde. Här avser man låta bytomtsområdet med de vid enskiftet kvarliggande gårdsmiljöerna, t.ex. Vintriegården och Erlandsro, utvecklas till en kulturhistorisk värdekärna som kan ge planområdet en kulturhistorisk identitet. Landskapselement som pilevallar, alléer, grusvägar, småvatten och trädgårdsmiljöer som finns på och i anslutning till bytomtsområdet har ett stort värde ur såväl ett biologiskt som ett kulturhistoriskt perspektiv. Värdena förstärker varandra. Utöver bebyggelsen på själva bytomten bör även Nydala gård, Bunkeflo 6:8, involveras i så väl kulturstråk som naturstråk. Gårdens bebyggelse är kulturhistoriskt värdefull och det finns även kulturhistoriska värden i gårdens trädgård och allé. (2) Under avsnittet Kulturaxel (s. 14) bör man lyfta fram och betona att bebyggelsens kulturhistoriska värden såväl som den lantliga karaktären ska bevaras. Den exakta omfattningen, placeringen och utformningen av ny bebyggelse inom och vid Vintries historiska bytomt måste avvägas ytterligare i förhållande till de kulturhistoriska värdena. Planförslaget innebär småhusbebyggelse utmed vägarna vid bytomten. Omfattningen av ny bebyggelse såsom den visas på illustrationskartan är ur kulturmiljösynpunkt en absolut maxutbyggnad, om de värden och den karaktär området har ska bibehållas. Förutom omfattningen av ny bebyggelse här är det av stor betydelse att bebyggelsen ges en placering, skala, färgsättning och materialval som anpassas till den befintliga bebyggelsens kulturmiljövärden. (3) Exploatering inom detta område kan med stor sannolikhet komma att kräva omfattande arkeologiska undersökningar.

118 Kroks möllas värden bör mer påtagligt hanteras i planförslaget och den bör vara med som kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö under avsnittet Vad är en fördjupad översiktsplan? (kartan på s. 4). Möllans kontakt med jordbrukslandskapet och byggnadens roll som landmärke är viktiga värden. Även om planförslaget innebär omfattande nyexploatering runt möllan bör man anpassa stadsplanen efter möllans värden, exempelvis genom siktlinjer till naturaxeln och/eller att bryta ner skalan på den närmast anslutande bebyggelsen. (4) Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 1. Texten justeras enligt önskemål. 2. Nydala gård har getts ett bättre sammanhang i utställningsförslaget. Gården är inte inbäddad i bebyggelse som i samrådsförslaget. 3. Kulturnämnden pekar på vikten av att noga värdera tillkommande bebyggelse i Vintries historiska bytomt för att inte riskera stora värden. Stadsbyggnadskontoret instämmer. För att garantera en positiv utveckling i det känsliga området så behöver man gå närmare in i frågorna och det är inte en översiktsplan lämpad för. 4. Skalan på den närmsta bebyggelsen ska hållas nere som Kulturnämnden föreslår. Till exempel är Flexiskolans södra del, som är närmast möllan, betydligt lägre än den norra. Vidare har en park placerats som kommer att göra att möllan lyfts fram i stadsbilden. Dock har det bedömts olämpligt att skapa långa siktlinjer söderut på grund av ambitionen att skapa en tät stadsmiljö och behovet av att hindra vinden med bebyggelse. Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden tagit fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Planområdet ska rymma bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Förslaget bygger på några platsspecifika bärande strukturer och en traditionell kvartersindelning. Den mest grundläggande frågeställningen för planeringen är vad planområdet behöver bidra med för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv och hållbar stadskärna. En av utmaningarna i planen är att bevara flexibiliteten för eventuella framtida spårvagnsdragningar utan att riskera breda gator som motverkar en attraktiv stadsbild. Förslag till beslut Miljönämnden föreslås besluta att som sitt svar på remissen från stadsbyggnadsnämnden, åberopa förvaltningens skrivelse samt att justera beslutet omedelbart. Besluts underlag Denna tjänsteskrivelse Bilaga 1: Översiktsplan för södra Hyllie, samrådsunderlag Bilaga 2: Översiktsplan för södra Hyllie, Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsplanering

119 Miljönämnden, Ärendet Stadsbyggnadsnämnden har översänt föreliggande förslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie till bland annat Miljönämnden för samråd. Svar önskas senast , men uppskov har begärts och meddelats så att svar ska lämnas med direkt justering efter Miljönämndens sammanträde Planområdet är beläget i södra Hyllie, söder om området kring Hyllie allé i norr till Erlandsro gård vid yttre ringvägen. I öster avgränsas området i stora delar av Pildammsvägen och i väster av Vintrie By. Syftet med den fördjupade översiktplanen för södra Hyllie är att skapa ett nödvändigt komplement till stadsmiljöerna som håller på att uppföras kring Hyllie boulevard och Hyllie allé. Det bedöms som en nödvändighet att ta fram en fördjupning av översiktsplanen som ger en bred politisk samsyn och en förutsägbarhet för aktörerna i området. Dessutom rymmer planförslaget för södra Hyllie kvaliteter som kommer att stärka och bidra till att profilera Hyllie. Den fördjupande översiktsplanen ska tjäna som underlag för att hantera och stärka stadsvärden som ska leda utvecklingsprocessen i området. Exploateringen av södra Hyllie kommer pågå under en lång tid och ställer höga krav på staden som markägare. Planen ska underlätta ett långsiktigt hushållande av stadens marktillgångar. Bakgrund Tidigare yttranden som berör området har skett i samband med detaljplaner (Dp 5069 samt Dp 4524) och behandlar främst att riktvärden för buller behöver följas, samt tolkningen av parkeringsnormen. I miljöförvaltningens yttrande till detaljplanen för området längs Hyllie allé (Dp 5051) påpekas vikten av att bevaka att tillräckliga ytor avsätts för parkmark och lekytor samt att de gemensamma gårdarna ges gröna, rekreativa kvaliteter, alternativt att en viss bestämd grönytefaktor ska uppnås på kvartersmark. Med tanke på att de gemensamma gårdarna blir viktiga rekreationsmiljöer i denna täta stadsstruktur anser Miljöförvaltningen att så stor andel av gården som möjligt bör avsättas för vegetation och rekreation. Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen tillstyrker rubricerat förslag till översiktsplan för södra Hyllie under förutsättning att följande beaktas och arbetas in i dokumentet. Förvaltningen välkomnar visionen och inriktningsmålen för planen, att Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska. Planförslaget för södra Hyllie med sin täta karaktär mot norr och Hyllie station och småskalig bebyggelse med lantlig karaktär som knyter an till slättlandskapet i söder erbjuder naturliga kopplingar åt båda håll. För att åstadkomma den gröna täta staden är det dock önskvärt att delvis öppna upp kvarteren för att möjliggöra i alla fall visuell kontakt med gårdarna, särskilt i den traditionella kvartersstaden i norra ändan av planområdet. Detta skulle också leda till, i alla fall upplevt, ökat liv på gatorna. (1) Den tredje strategin som beskrivs under inriktningsmål 1, kommunikationsnoden, borde därför uppdateras och formuleringen för att åstadkomma en tät stadsbebyggelse i Hyllie ska ytan för bebyggelse maximeras på bekostnad av trafikytor och bostadsgårdar ändras till att bebyggelsen inte maximeras på bekostnad av bostadsgårdarna. För att möjliggöra urban odling behövs det en viss minimiyta och ljusinsläpp på gårdarna. (2) Miljöförvaltningen välkomnar

120 ambitionen att skapa rekordgröna parker men vill poängtera att ambitionen borde även innefatta grönska på husen och vid fasaderna. Ett öppet dagvattensystem som omfattar inte bara park och naturaxeln men även sträcker sig in i kvartersstrukturen skulle kunna binda ihop de större gröna lungorna med småskaliga och finmaskiga grönytor. (3) Naturoch kulturaxeln som bärande struktur kommer bidra till att ge identitet till hela området. Det kan dock anses lite tagit ur sammanhanget när kopplingarna till områden runt omkring södra Hyllie inte finns. Naturaxelns västra ända tar slut vid kontinentalbanan och Lorensborgsgatan och Kulturaxeln vid Yttre ringvägen. (4) Miljöförvaltningen anser att gatustrukturen behöver utvecklas vidare. Utformningen av gator behöver ske med åtanke att kollektivtrafik, cykel och gående är prioriterade. Även i Hyllie borde i framtiden den maximala hastigheten för biltrafiken vara 40 km/timmen och utformningen av gatorna, inklusive Pildamsvägen, bör reflektera denna hastighet. (5) Gatunätet borde därför anpassas till att minimera långa, raka sträckningar. Detta kommer i sin tur även leda till att minska risken för höga vindhastigheter inom stadsdelen. Särskilt vikt behöver läggas vid utformingen av lokala torg- och mötesplatsbildningar i rutnätsstaden för att undvika att livet mellan byggnader sker även utanför kvarteren. För att möjliggöra och underlätta livet på gatan ytterligare bör biltrafik minimeras genom att tydligt i utformningen markera att andra användare av det offentliga rummet än biltrafikanter prioriteras. Exemplet Bo01, som används för den småskaliga bebyggelsen i planområdets södra del, kan tjäna som bra exempel i kvartersstaden i norr. Vissa gator behöver inte ha rollen som en klassisk gata i traditionell bemärkelse. (6) En temporär användning av mark som kommer utvecklas inom några år uppskattas. Miljöförvaltning anser att tillfälliga odlingar i t.ex. pallkragar borde uppmuntras. På samma sätt skulle även spontana aktiviteter, t.ex. teateruppvisningar eller utomhusbio bidra till att skapa attraktivitet redan innan området är färdigbyggd. Dessa tillfälliga arrangemang kan samordnas antingen av kommunen eller erbjudas privata initiativ. Inspiration till hur detta kan hanteras inom kommunala verksamheten kan hämtas från t.ex. Köpenhamn. (7) Miljöförvaltningen anser att små kvarter och stor variation i bebyggelsen är viktigt för att skapa en attraktiv stadsdel. (8) Graden av variation borde mätas genom att använda sig av gånghastigheten. En fotgängare som rör sig genom Hyllie borde inte bli uttråkad vid sin promenad. För att öka variation anser förvaltningen att bygg-gemenskaper borde få möjlighet och stöd för att implementera projekt i södra Hyllie. Vid etableringen av skolor och förskolor behöver detaljplaner avsätta tillräckligt stor ytor per barn i enlighet med Miljöförvaltningens riktlinjer. Vid samutnyttjandet av gårdsytor bör gården uppgå till minst 3000 kvm. Med hänseende till djurhållning, som kan vara aktuell särskilt i den södra delen av planområdet hänvisar Miljöförvaltningen till ett PM rörande hästar och bebyggelse i Malmö. Enligt denna rekommenderas skyddsavstånd (bl.a. 100 m mellan gödsel och förskola samt 50 m till hage) mellan förskola/skola och bostäder. Miljöförvaltningen utgår ifrån att relevanta undersökningar är utfört innan eller under vidare planeringsprocesser med hänseende till buller från väg och järnväg, luft- samt markföroreningar. Detta kan t.ex. påverka placeringen av förskolor/skolor eller bostäder. Miljöförvaltningen vill påpeka att bedömningen av miljökvalitetsnormer för luft i miljökonsekvensbeskrivningen är felaktig. I beskrivingen står att miljökvalitetsnormens

121 årsmedelvärde för luft överskrids vid Annetorpsvägen och Pildamsvägen avsnitt B1 och B2. Underlagsrapporten från SWECO visar att det är miljömålet som överstigs och inte miljökvalitetsnormen. (9) Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen av detta ärende på följande sätt. Planeringen för den nya stadsdel kommer ha stor påverkan på hur barn och unga kan använda staden och stadsrummet. Barn- och ungdomsperspektivet har beaktats vid skrivningen av yttrandet. Vid framtagandet av denna tjänsteskrivelse har samråd skett med gruppchefen Kristina Lembre vid avdelningen för miljö- och hälsoskydd, miljöinspektör Hedda Areskough, Susanna Gustavsson, avdelningen för miljö- och hälsoskydd samt Marcus Ljungqvist, Göran Lundberg och Maria Lööf, avdelningen för stadsutveckling och klimat. Yttrande till stadsbyggnadsnämnden över förslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Vi inom den moderata gruppen anser att den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie lyfter fram viktiga aspekter för stadsbyggnad, infrastruktur och miljö. Men tyvärr ser vi att detaljplanen inte uppfyller målen för en anpassad infrastruktur till de beräknande bostäder som förväntas byggas. Man borde istället dra lärdom ifrån Västra hamnen, ett område som ännu inte är färdigbyggt där trafikkaos dagligen uppstår på grund utav en otillräcklig gatuplanering. Genom den planering som föreslås i södra Hyllie ställer man trafikslagen emot varandra vilket inte gynnar något trafikslag. Att dels utöka 40 - zonen tillförmån för lägre hastigheter tror vi kommer skapa ett negativ trafikflöde. Det kommer i sin tur innebära ökade koldioxidutsläpp samt ökad inpendlingstid in till stadens centrum. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 1. Att öppna upp kvarter mot de större stadsgatorna för att de ska bidra till stadslivet är inte aktuellt. Släpp in till gårdar kan vara vackra, och ge ljus och grönska till omgivningarna, men de bidrar inte till stadslivet. Eventuella människor som vistas på bostadsgården kommer helt enkelt för långt bort och så blir det stora släpp i gaturummets väggar, fasaderna. Fasader med entréer och fönster är viktiga för stadslivet. Att öppna upp kvarteren innebär även att exploateringen minskar samt att bullersituationen för boende blir sämre. Inåt gränderna, där exploateringen är lägre och stadslivet mindre, kommer det att ges utrymme för släpp in till gårdarna. 2. För att klara exploateringsförväntningarna på södra Hyllie, som ett stationsnära område, så behöver vi bygga högre hus än i förslaget om bostadsgårdarna ska göras märkbart större. Ljussituationen blir sannolikt bättre med större gårdar, även om husen blir högre, men det minskar gemenskapen när trappuppgångar och kvarter blir större enheter och när byggnadshöjderna går över den traditionella stadsbebyggelsens 3-6 våningar ändrar också stadsmiljön karaktär och upplevs storskalig. Så det bedöms ogynnsamt ur stadslivs- och stadsbilds hänseende att omfördela exploateringen så att gårdarna blir större och husen högre. Dessutom blir vinden ett större problem.

122 3. Dagvattenlösningen bygger på ett halvöppet system. Dagvattnet hanteras i ledningar under gator och gränder för att bygga smalare gator och öka exploateringen på trafikytornas bekostnad. Däremot är det ett öppet system i park och naturytor. 4. Natur- och kulturaxeln är tillräckligt tydliga och viktiga inom planområdet för att vara motiverade. Dessutom befinner de sig i ett sammanhang där det som är utanför planområdet stärker dem. Naturaxeln är en del av ett överordnat grönt stråk i Malmö, som även om det på flera ställen är genomkorsat av vägar, kommer att bli starkare genom nya målpunkter som den botaniska trädgården i Lindängen. Kulturaxeln kopplas samman med andra sidan av Yttre ringvägen genom Tygelsjöstigen, Sveriges längsta pilallé. Den leds under Yttre ringvägen i en ekodukt och utgör ett unikt cykelstråk med starka rekreativa värden som kopplar samman Hyllie med byar på slätten. Fortsättningen är ingen kraftig axel, som i södra Hyllie, men ett fint sammanhang som stärker kulturaxeln. Yttre ringvägen upplevs inte som en oöverstiglig barriär när man cyklar på grusvägen under den, till skillnad från när man tittar på kartor. 5. Med största sannolikhet kommer gatorna i Hyllie att ges en begränsning av hastigheten till 40 km/h. Gång-och cykeltrafiken ska ges prioritet genom upphöjda cykelöverfarter och väjningsplikt för biltrafiken. Kollektivtrafiken kan ges prioritet genom att tilldelas eget busskörfält eller genom införandet av spårvägstrafik. 6. Närmast stationen, inom planområdet, är det inte lämpligt att bygga med Bo01 som förebild eftersom blandningen mellan verksamheter och boende ser helt annorlunda ut och därför kommer det att ställas andra krav på framkomlighet. Dessutom förväntas exploateringen bli högre än i Bo01i de delarna. Däremot finns det i förslaget en genomgående tanke om en tydlig hierarki i gatusystemet, vilket gör att den övervägande delen av gator kommer att utgöras av gränder. Dessa miljöer kommer att få likheter med Bo01s karaktär genom att vara smala och krokiga för att bryta vinden. Dock är det inte de gatorna som besökare eller de som arbetar i området i första hand kommer att uppleva. 7. Tillfälliga åtgärder är och har varit viktiga för Hyllie och Malmö stad avser att fortsätta med det. Det första som kommer att hända inom planområdet blir att Gatukontoret till våren 2015 kommer att iordningsställa ett område för tillfällig odling. 8. Stadsbyggnadskontoret håller med om att små kvarter och stor variation i bebyggelsen är viktiga för områdets attraktivitet och det är mål för den byggda miljön. En av de överordnade strategierna (mindre bostadsgårdar) syftar till att få ner skalan på kvarteren och ökad exploatering. Men samtidigt måste man vara medveten om att det är fler frågor som måste vägas in när det gäller kvarterens storlek, till exempel: a. Kvarterens storlek hänger samman med ljusförhållande och vilken höjd bebyggelsen ska ha. b. Det är svårt att blanda funktioner i små kvarter. c. Kvarterens storlek kan behöva relateras till parkeringslösningar (ska alla bilar få plats i ett plan under gården?). d. Det måste tas hänsyn till genomförandefrågor som hur små enheter som är möjliga ur förvaltningssynpunkt (hyreslägenheter). e. I små kvarter utgör hörnlösningar en större andel av den totala byggnaden och det är svårt att bygga hörn i kvarter och klara en tyst sida. 9. Texten har förtydligats så att det framgår att det är miljökvalitetsmålet som riskerar överskridas, de beräknade värden ligger väl under miljökvalitetsnormerna på alla gator.

123 ÄRENDE Servicenämnden har tagit del av samrådsförslaget, Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie, för kännedom och synpunkter. Servicenämnden ställer sig bakom planförslagets målsättning när det gäller att skapa ett grönt och kontrastrikt möte mellan olika former av stadens bebyggelse och kulturlandskapet. Servicenämnden ställer sig bakom planförslagets målsättning att det är viktigt att behovet av offentlig service tidigt beaktas i planprocessen. Servicenämnden är genom stadsfastigheter aktör i byggnader med kommunalt ägande och i det sammanhanget handlar det om förvaltning av förskolor, skolor och LSS-boende ur ett Malmö perspektiv. YTTRANDE Servicenämnden har följande synpunkter: Trafik: Ur biltrafiksynpunkt är Hyllie ett av de mest tillgängliga områdena i Malmö. Samtidigt skall planområdet ha en effektiv kollektiv, gång- och cykeltrafik. Fem förskolor och tre skolor antas bidra till områdets attraktionskraft, l sammanhanget används metaforen "- Skolan mitt i byn". Servicenämnden ser denna typ av kommunal service som positiva delar i hela planområdets utveckling. Samtidigt handlar det om en typ av verksamheter som periodvis genererar mycket intensiv biltrafik i samband med vårdnadshavarnas lämnande och hämtande. Förskolor och skolor kräver trafiklösningar som främjar en effektiv kollektiv-, gång- och cykeltrafik till dessa verksamheter. En viktig aspekt i sammanhanget är den sedan 1997 av riksdagen beslutade nollvisionen. När det gäller LSS-boenden bör dessa finnas i närhet av bra kollektivtrafik eftersom de boende normalt inte har tillgång till egen bil. Fastighetsbildning: Servicenämnden ser inte 3D fastighetsbildning som en fastighetsjuridisk lösning i byggnader som skall förvaltas av Stadsfastigheter. (1) Servicenämnden utgår från att tomter som tillhandahålls för uppförande av en förskola, skola eller ett LSS-boende är sk byggklara tomter samt att detta begrepp även omfattar nödvändiga markprover innebärande att en marksanering i samband med byggandet inte skall vara nödvändig. Förskolor och skolor Servicenämnden ser fördelar i att Malmö Stad skapar och bygger flexibla byggnader för förskolor och skolor, l byggnader som medger flexibla lösningar är det enkelt över tiden att göra anpassningar av lokalerna till ett alternativt användande, exempelvis mellan förskole- och skolverksamhet. Det behöver inte nödvändigtvis byggas speciella s.k. flexiskolor utan det är viktigare att det kan skapas jämna paralleller mellan förskole- och skolverksamheten i själva byggnaden. Det ger bra förutsättningar för olika former av anpassningar och omställningar under byggnadens totala nyttjandetid. En friliggande förskola med 6-10 avdelningar kan över tiden följaktligen omvandlas till en skola eller ett LSS-boende. (2) Servicenämnden delar inte uppfattningen som nämns i remissen, att det finns en uppenbar risk för att stora friliggande förskolor leder till otrygga miljöer på kvällar och helger. (3) Avfall

124 Med avseende på avfall förordar Servicenämnden en sophantering via en sopsugsanläggning. En samlande avfallsstation minskar både på antalet tyngre fordon och andelen onödiga transporter inom planområdet. Dessutom bör planområdet berikas med yttre papperskorgar med sorteringsfunktioner. (4) Ekonomi Servicenämnden har initialt ingen synpunkt på den redovisade tabellen över kommunalt investeringsbehov i offentlig service med avseende på objekten förskolor, skolor och LSS. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 3d-fastighetsbildning är ett sätt att dela en fastighet i mindre delar, vilket gör att den lättare kan användas av olika funktioner. Till exempel kan en förskola i bottenvåningen vara en fastighet medan bostäder på våningarna ovanför är en annan fastighet eller så kan en kiosk i bottenvåningen på en skolbyggnad vara en egen fastighet. Städer har under lång tid byggts funktionsdelade och de verktyg och processer som används i planering och stadsbyggande är huvudsakligen anpassade till det. Det behöver förändras om Malmö ska nå de högt uppsatta miljömålen och ambitionen att bli en tät, blandad och grön stad. Servicenämndens inställning till 3d-fastighetsbildning kan göra den utvecklingen svårare. Det är inte aktuellt med friliggande förskolor nära en regional station som 3,7 miljoner människor kan nå inom 45 minuter. Hyllie ska bli en tät och blandad stad, Malmös andra stadskärna, och då måste även skolor och förskolor stärka det målet. Det som skapar trygghet i staden är mänsklig närvaro och därför är risken uppenbar att stora friliggande förskolor leder till en otrygg stadsmiljö kvällstid. Det finns också många exempel på att så är fallet. En samlad avfallslösning för stora delar av området hade resulterat i de vinster som Servicenämnden pekar på. Malmö stad har dock fattat beslutet att ingen avfallslösning kan förordas eftersom staden måste agera konkurrensneutralt. Således avgör varje byggherre vilken avfallslösning som det enskilda projektet ska ha. Sammanfattning Översiktsplanen anger en visionär bild av hur södra Hyllie kan komma att se ut i framtiden. Planen innehåller flera kreativa förslag på bostadsbyggande och skapande av en attraktiv stadsmiljö för människor som bor, arbetar och besöker området. Sociala resursnämnden efterlyser att de sociala frågorna lyfts och utvecklas mer i planen. (1) Malmö är en stad med varierande befolkning med olika förutsättningar och det är viktigt att staden är tillgänglig för alla kvinnor och män, flickor och pojkar i Malmö. Yttrande Översiktsplanen presenterar på ett övergripande plan hur södra Hyllie ska se ut i framtiden. Planområdet består i nuläget främst av odlingsmark samt kulturhistoriskt intressanta miljöer. I översiktsplanen planeras bland annat för bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Visionen är att Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende och företag, både nationellt och internationellt. Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för södra Hyllie grundar sig i att

125 Hyllie är ett stort utbyggnadsområde och att det därmed finns behov av att precisera den kommuntäckande översiktsplanen. Översiktsplanen utgår från fyra inriktningsmål: kommunikationsnoden, den goda jorden, integration samt klimatsmart. Till översiktsplanen finns även en miljökonsekvensbeskrivning där konsekvenserna av planens genomförande lyfts. Översiktsplanen är specificerad till att gälla södra Hyllie men visionen och strategierna i planen omfattar ofta hela Hyllie som geografiskt område. Samtidigt som helhetsperspektivet kan vara positivt kan det också medföra förvirring då strategierna omfattar ett område större än översiktsplanen. Exempelvis när det gäller utbyggnad av lägenheter så beskrivs i inriktningsmål 3: integration att det i stora utbyggnadsområden är svårt att bygga för alla eftersom nybyggnation är dyrt och endast ett fåtal har råd att bosätta sig där. I Hyllie ska det byggas för alla genom att skapa Malmös andra stadskärna som kopplar samman tre stora stadsområden: Holma, Kroksbäck och Lindeborg. En av strategierna kopplade till detta inriktningsmål är I Hyllie ska bostadsbeståndet vara blandat vad gäller typer, storlekar och upplåtelseformer. I och med att strategin omfattar hela Hyllie som geografiskt område leder detta till otydlighet i målsättningen för hur bostadsbeståndet i södra Hyllie är planerat att se ut. (2) Tät och blandad stad Översiktsplan för södra Hyllie utgår från en bebyggelse som är tät och blandad. Planen omfattar förslag som ligger i framkant inom miljömässigt hållbar utveckling och genom goda kollektivtrafikförbindelser har området möjlighet att ytterligare höja den gröna profilen. Boenden planeras i varierande karaktärer och bebyggelsestrukturer för att skapa en attraktiv och blandad stad. För att främja rörelse i området föreslås tät bebyggelse där arbetsplatser och verksamheter ofta lokaliseras i bostadshusens bottenplan. Översiktsplanen karakteriseras också av en strävan att skapa sociala strukturer bland annat genom kulturaxel, flertal mötesplatser i olika storlekar och former, anläggandet av en stadsdelspark samt genom att bygga bostäder i format som stimulerar sociala möten. Sociala resursnämnden anser att det är positivt att sträva efter att öka de sociala mötesplatserna för människor i staden och att även skapa platser som är attraktiva för boende i andra delar av Malmö att besöka. I planen framhålls att befintliga barriärer mellan områden såsom större gator ska byggas bort och att södra Hyllie ska byggas samman med närliggande bostadsområden för att öka integrationen och den sociala hållbarheten. Sociala resursnämnden vill understryka vikten av att minska bostadssegregationen för att öka den sociala hållbarheten i staden. Tillgången till bostäder är central för social balans och social hållbarhet. En utmaning vid nybyggnation är att bygga bostäder billigt, nämnden vill betona att denna utmaning är av vikt att bemöta för att skapa en bostadsmarknad som är tillgänglig för alla. Sociala resursnämnden anser att det i översiktsplanen även bör läggas större fokus vid bostadslöshets- och hemlöshetsfrågan och nämnden förespråkar att en konstruktiv diskussion förs i planen om hur en bostadsmarknad skapas som är tillgänglig och fungerande för alla. Barnfamiljer och unga är grupper som ofta drabbas av en otillgänglig bostadsmarknad. Utan en fungerande bostadsmarknad är risken stor för utanförskap och segregerade bostadsområden. En öppen bostadsmarknad med varierade upplåtelseformer och storlekar kan medföra en ökad integration inte bara mellan södra Hyllie och övriga närliggande områden utan även inom områdena. (3) Kommunal service och tillgänglighet

126 Under kommunal service nämns att det kommer att finnas ett behov av markyta för LSSboende. Sociala resursnämnden anser att diskussionen kring detta bör utvecklas i översiktsplanen. Nämnden vill särskilt framhålla betydelsen av att förena LSS-boenden med flerfamiljshus och att det är av vikt att inte särskilja boende i särskilda boenden från boende inom den övriga bostadsmarknaden. (4) Sociala resursnämnden vill också framhålla tillgänglighetsaspekten för personer med funktionsnedsättning. Det är angeläget att vid planering av stadens framtid ständigt beakta hur staden kan vara tillgänglig för alla. Översiktsplanen bör därför i ett större avseende beskriva hur området kan utvecklas så att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att röra sig på egen hand och med kollektiva färdmedel samt hur den offentliga servicen ska anpassas så att den blir tillgänglig för alla som är i behov av den. Trygghet- och jämställdhetsperspektiv vid stadsplanering Översiktsplanen presenterar ett flertal förslag på hur södra Hyllie ska byggas för att främja en attraktiv stadsmiljö med trygga gator, gröna inslag och platser och torg i olika storlekar som bjuder in till möten. Planen omfattar också kreativa lösningar på hur ytor kan samnyttjas och användas till olika ändamål vilket är positivt i en stad som är tätt byggd. Sociala resursnämnden anser att det är positivt att planen framhåller hur staden kan byggas för att öka känslan av trygghet men anser också att översiktsplanen tydligare bör omfatta ett jämställdhetsperspektiv. Ett helhetsgrepp för att skapa jämställdhet i staden är nödvändigt för att möjliggöra en trygg och tillgänglig stad för alla kvinnor och män, flickor och pojkar. Trygghet och jämställdhet skapas främst genom sociala insatser men även åtgärder i stadsmiljön. I samband med omvandling av staden bör jämställdhetsanalyser göras. Jämställdhetsanalyser bör göras ur ett funktionellt perspektiv exempelvis vid planeringen av nya kollektivtrafikstråk men också gällande hur resurser fördelas vid investeringar i exempelvis mötesplatser och kultur- och fritidsinrättningar utifrån om de främst används av kvinnor eller män. (5) Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Det har under samrådstiden gjorts en workshop med ett verktyg, som håller på att tas fram på Stadsbyggnadskontoret, för att analysera sociala konsekvenser. Resultatet av den analysen har lagts in i kapitlet om konsekvenser i utställningsförslaget. Vilket bostadsbestånd som det ska bli i södra Hyllie är mycket svårt att påverka med en översiktsplan och därför har de frågorna utelämnats. Frågor om bostadsmarknaden är centrala för södra Hyllies utveckling, men de frågorna behöver hanteras i ett större sammanhang. Texten om LSS kommer att kompletteras med Sociala resursnämndens påpekande om att det är viktigt att inte särskilja LSS-boende från annat boende. Det har inte funnits förutsättningar att göra de jämställdhetsanalyser som efterlyses. Stadsbyggnadskontoret har till stadskontoret för synpunkter överlämnat samrådsförslaget Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Stadskontoret ser positivt på samrådsförslaget Fördjupad översiktsplan försödra Hyllie men vill betona vikten av att den fördjupade översiktsplanen tar hänsyn till den aktuella processen för den övergripande översiktsplanen för Malmö. I förordet till den fördjupade översiktsplanen ställs frågan Varför behöver Malmö en fördjupad översiktsplan för södra Hyllie när staden har en helt ny kommunövergripande översiktsplan?. Det är väsentligt att inte föregå

127 processen med den övergripande översiktsplanen, och i det material som kommuniceras med externa parter vara tydlig med var i processen planerna befinner sig. Stadskontoret utgår ifrån att den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie justeras vid behov, enligt beslut i kommunstyrelsen ( ), när den nya översiktsplanen för Malmö är antagen av kommunfullmäktige. Det är positivt att Hyllie i den fördjupad översiktsplanen definieras utifrån ett regionalt perspektiv. Vad gäller det lokala saknar stadskontoret en djupare analys av hur Hyllie ska fungera som Malmös andra stadskärna i harmoni med dagens stadskärna. Ett resonemang kring hur planeringen kan verka för att förhindra att de två kärnorna konkurrerar med varandra, och istället fungerar som komplement, vore önskvärt. (1) Avslutningsvis vill stadskontoret särskilt betona vikten av ekonomisk medvetenhet i planeringen. Vad gäller planering för den kommunala servicen är det exempelvis positivt att flexibla lösningar förespråkas för att kunna följa förändringar i befolkningsstrukturen i området, och på så sätt verka för långsiktig hållbarhet. Här är det väsentligt att planeringen samordnas med den nämnd som ansvarar för aktuell service. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget beskrivs översiktligt i genomförandekapitlet. Detta avsnitt kan med fördel utvecklas och förtydligas ytterligare. (2) Stadsbyggnadskontorets kommentarer: En studie av hur Hyllie ska fungera som Malmös andra stadskärna i samklang med dagens har inte bedömts lämplig att göra inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för södra Hyllie. Frågeställningen handlar om hela Hyllie och har framför allt bäring på lokaliseringar i de mest centrala delarna av Hyllie. Sammanfattning Stadsområdesnämnd Väster ser positivt på att en fördjupad översiktsplan för södra Hyllie har upprättats. Planen belyser viktiga aspekter som skapar en förtätad, natur-, kulturberikad, tillgänglig och integrerad, andra stadskärna. Nämnden ställer sig positiv till förslaget med tillägg av vissa synpunkter. Yttrande Stadsområdesnämnd Väster anser att förslaget arbetar utifrån strukturer som på ett tillfredsställande sätt belyser viktiga aspekter ur ett kommunikations,- kultur-, naturbevarande-, integrations- och klimatperspektiv. Aspekter som leder till ett attraktivt och hållbart Malmö. ' Nämnden ställer sig positiv till förslaget med tillägg av vissa synpunker. Nämnden ser positivt på planförslagets beskrivning gällande naturaxeln med ledord som ekologisk mångfald, bevarande av befintliga slätter i största möjligaste mån samt upprättandet av stadsdelsparken. Dock bör säkerheten i området säkras i form av tillfredsställande belysning och god planering av stråk, stigar etcetera. Vid planeringen av stadsdelsparken är det viktigt att planen tar hänsyn till barn- och jämställdhetsperspektivet och att den bjuder in till aktivitet hos medborgarna. Parken bör anläggas med stora möjligheter till såväl spontana som planerade tillställningar. (1) I kopplingen med närliggande områden (Holma, Kroksbäck och Lindeborg) bör stor fokus ligga på säkerheten och kopplingen ska ske naturligt. Idag finns stora barriärer mellan områdena i form av större vägar och att bryta dessa är en utmaning. (2) När det gäller kulturaxeln och byggandet av kulturhuset samt andra, kulturberikande byggnader/verksamheter ställer sig nämnden positivt till det och förvaltningen kommer även att ingå i

128 olika arbetsgrupper vid framtagandet av planerna. Vidare ser nämnden ser positivt på att ett bibliotek ska finnas i området. Nämnden ser också positivt på att bostadsbyggandet byggs med olika upplåtelseformer för att på så sätt locka en bredare målgrupp. När det gäller trafiken och parkeringsplatser bör även dessa anpassas till en så bred målgrupp som möjligt. Vissa målgrupper är i större behov av exempelvis bil varför det bör byggas flexibelt. Det är positivt att kollektiv- cykel- och gångtrafiken prioriteras men kopplingen till biltrafiken måste också fungera smidigt för de boende som behöver det. Vid planeringen av förskolor och skolor förutsätter nämnden att det görs i nära samarbete med förskole- och grundskoleförvaltningen. Nämnden anser slutligen att även behovet av LSS-boenden bör beaktas i den slutgiltiga planen. Den utmaning som Stadsbyggnadskontoret pekar ut i underlaget om en bevarad flexibilitet för eventuella framtida spårvagnsdragningar kan bli svår att uppfylla. I planområdets närhet finns det järnväg och trafikleder där det passerar många fordon och dessa måste spårvagnstrafiken passera. Om det ska bli någon framtida trafik med spårvagn så måste mark reserveras för att den möjligheten ska vara kvar. Detta ger en osäkerhet om vilka förutsättningar det finns för hur planområdet kan användas. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: Stadsdelsparken kommer att bli en viktig samlande punkt för framtida Hyllie och där kommer möjligheter finnas för arrangemang och olika former av aktiviteter. Malmö stad har som målsättning att anlägga minst två temalekplatser per stadsdel enligt Lekplatsprogram för Malmö. Stadsdelsparken är en naturlig placering av en sådan lekplats som kan bli ett utflyktsmål för barn och familjer i hela området. Pildammsvägen håller på att byggas om från en infartsled till en trädkantad stadsgata med bebyggelse, trottoarer, cykelleder och parkeringar direkt norr om planområdet. Den kommer på sikt även att byggas om inom planområdet och få stadsbebyggelse på ömse sidor. Hyllie och Lindeborg är två populära områden som kommer att förenas av en stadsgata. Detta ligger utanför planområdet, men: stora ansträngningar görs för att integrera Hyllie med Holma och Kroksbäck. Ett av de viktigaste besluten var att ändra lokaliseringen av badhuset till Kroksbäck, istället för i centrala Hyllie som tanken ursprungligen var, och att utöka projektet med en aktivitetspark vid badhuset. De lokaliseringarna gav nödvändiga förutsättningar för att ta nästa steg och förlänga Hyllie boulevard till badhuset. Holma och Kroksbäck kommer därmed sannolikt att bli de första miljonprogramsområden i Sverige som man kommer att kunna gå längs en boulevard till. Vidare har det precis iordningsställt ett odlingsområde som början till en grön koppling mellan Kroksbäcksparken och Vattenparken. På så sätt kommer Holma-Kroksbäck att kopplas samman med Hyllie genom en trygg stadskoppling och en säker parkkoppling. Utöver dessa pågående åtgärder kommer det på sikt att byggas mellan områdena, på ömse sidor om Annetorpsvägen.

129 Hyllie kommer att bli en kärna i en sammanhängande stadsväv som inkluderar de angränsande områden som nämns ovan. Sammanfattning Tekniska nämnden finner dokumentet Översiktsplan för Södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö väldigt väl genomarbetad. Med denna fördjupning skapas förutsättningar och möjligheter för att utveckla området och för att skapa bostäder och sysselsättning som stärker Malmö, samtidigt som det ges en tydlig karaktär i mötet mellan staden och Söderslätt. Den fördjupade översiktsplanen visar generellt på bra och tydliga visioner och tankar om den framtida planeringen och utvecklingen av Södra Hyllie. Vissa delar av arbetet är dock så detaljerade att de inte hör hemma i en översiktsplan, t.ex. resonemang om ett fjärde stadsrum eller gatusektioner med färdiga mått. I ett tidigt skede bör inte sådana detaljer fastställas. Tekniska nämnden anser att dokumentet skulle bli tydligare av att kortas ner. (1) Fokus ska ligga på att lösa viktiga knäckfrågor som har betydelse för kommande detaljplaner och genomförandet i stort, t.ex. övergripande trafiklösningar, placering av parker och natur samt principer för öppen dagvattenhantering. Infrastruktur med huvudgator samt den stora centrala parken skapar förutsättningar för den övriga utvecklingen av området, och skapar stabilitet för tidiga investeringar. Den kommunala servicen har fått en tydlighet och måste säkerställas i området. Att området har en bärighet på en kultur- och naturaxel ger ett stort värde för hela södra Hyllie. Det är positivt att flexibiliteten är stor kring bebyggelsekaraktärer och funktioner, vilket framtida utveckling får klargöra. I kapitlet om bärande strukturer nämns kollektivstråk (tillsammans med naturaxeln och kulturaxeln), men stråken finns inte med på illustrationen med de andra axlarna. Det saknas en illustration där stråk, platser och målpunkter visas tillsammans. Det hade också varit positivt om alternativa lösningar presenterades på ett tydligare sätt i samrådsskedet, t.ex. gatusträckningen söder om korsningspunkten Sivåkersvägen/Almviksvägen. Yttrande Trafikfrågor Mål- och visionsdelen genomsyras av prioritering av gång- och cykeltrafik, vilket är positivt. Däremot är det biltrafiken som är mest präglande av trafikslagen i resten av dokumentet. Värt att betänka är att gatorna är till för alla (inte endast för biltrafik) och bara genom att strukturera om i texten så kan bilden ändras. (2) Gatustruktur På s. 19 står det att Gatornas bredd ska hållas nere för att gynna stadsbild och stadsliv och för att markutnyttjandet ska bli så effektivt som möjlig. Det bör i det sammanhanget beaktas att breda gator också kan vara attraktiva för stadslivet, beroende på hur de utformas och gestaltas. Man måste också ha vetskap om att det finns en infrastruktur under marken, vilket ibland kan begränsa vad som går att göra ovan mark, framförallt om gatorna är smala. (3) Det står också på s. 19 att det bara ska finnas stadsgator och gränder, men det framgår inte vad en stadsgata är (gränder beskrivs på s. 41). I den fortsatta texten pratas det om huvudgator, uppsamlingsgator och lokalgator förutom gränder. Som en av anledningarna att bygga tätt i Hyllie nämns vinden, men den gatustruktur som redovisas har långa och raka gator, vilket inte är idealt i ett vindutsatt område. (4) Kollektivtrafik Kollektivtrafiken bör följa de utpekade kollektivtrafikstråken i ÖP2012. Det är viktigt för helheten att det systemtänkt och utbyggnadsmöjligheter som anges i ÖP:n uppfylls. Gena körvägar, utan en massa svängar, är viktigt.

130 Texten i grönt om hållplatsavstånd på s. 30 bör tas bort eller utvecklas. Det som står är för enkelt generaliserat. De föreslagna hållplatserna för kollektivtrafik är svåra att bedöma, eftersom den nya bebyggelsen inte redovisas på samma karta. Alternativ A för den regionala trafiken på s.33 bedöms ge sämst tidsvinst, men alternativ C har skarpare kurvor som spårvagnarna har större problem att svänga i. Det bör förtydligas att alternativ B är ett komplement och inget eget alternativ. I alternativ D redovisas förlängning av Hyllie boulevard söder om planområdet, men det nämns inte hur möjligheterna för kollektivtrafiken påverkas. I den gröna texten med idéer om att stärka cykeltrafiken på s. 34 bör punkten om att göra det möjligt att medföra cyklar på stadsbuss tas bort. Det kommer inte att fungera och skulle ta alltför lång tid. Cykeltrafik En hänvisning och koppling till cykelprogrammet hade varit bra. Kartorna på s ger ingen helhetsbild av cykelnätet. Tre kartor med olika nät för cykling redovisas, som inte verkar stämma överens. En samlad karta hade varit bra, som också redovisar den planerade bebyggelsen samt målpunkter i området. Det är positivt med en uppdelning av cykelvägnätet i rekreativa och pendlings- (ej snabb-) stråk, men det bör också beaktas att det lokala nätet som kopplar till dessa båda stråk har stor betydelse. Hyllie allé och Pildammsvägen nämns som pendlingsstråk i texten, men de redovisas inte på kartan. (5) Hyllie Station är självklart väldigt viktig för pendlare, och det är därför viktigt att beakta trafiksäkerhet, framkomlighet, genhet och logiska sträckningar från alla närliggande områden och cykelstråk. Dessa ska då i första hand koppla till Bike&Ride-anläggningen längs Arenagatan eller dess östra sida. Det beskrivs till viss del i texten, men det går att förtydliga. Cykelfartsgata som beskrivs i texten är ingen regleringsform ännu, utan det som än så länge kan användas är cykelanpassad gata. I den gröna texten med idéer om att stärka cykeltrafiken på s. 34 bör lånecykelsystem ändras till hyrcykelsystem. Andra idéer för att stärka cyekltrafiken kan vara möjlighet till vindskydd på vissa utsatta partier och attraktiva cykelparkeringar nära och i anslutning till målpunkter. När det gäller gestaltning av cykelstråk bör hela cykelrummet diskuteras på samma sätt som man diskuterar hela gaturummet, framförallt för de rekreativa stråken. Upplevelser bör skapas med jämna mellanrum för att öka attraktiviteten. Gångtrafik En hänvisning och koppling till fotgängarprogrammet hade varit bra och en illustration över de viktigaste gångstråken borde finnas med. Gångfartsgator omnämns en hel del i texten, vilket är förvirrande likt regleringstermen gångfartsområde. Eftersom det kan vara problematiskt att i tidiga skeden diskutera regleringsform hade det kanske varit bättre att använda ett annat begrepp, t.ex. fotgängaranpassade gator. Bilrafik Mycket av texten under avsnittet Biltrafik skulle kunna ligga direkt under rubriken Gatustruktur. Tekniska nämnden ifrågasätter varför körbanebredd anges i texten, när varken gång- eller cykelbanebredd är angivet. Det kan också ifrågasättas varför måttet minst 7,0 m anges. Detta mått ger dålig hastighetsefterlevnad och är varken förenligt med 40 km/h eller stadsmässighet. Enkelriktade cykelbanor som nämns förekommer inte. Det ska vara dubbelriktade på båda sidor. Den sektion av huvudgata som redovisas på s. 36 har inte samma bredd som övriga huvudgator i centrumområdet Hyllie. Då man ofta vill ha lokaler utmed huvudgator bör utrymme för uteserveringar beaktas när gatornas sektioner planeras, eftersom det ofta står i konflikt med framkomlighet/tillgänglighet (gångbanan till vänster i sektionen är till största delen upptagen av uteservering). Sektionen bör också redovisas med framtida spårväg.

131 I beskrivningen av Pildammsvägens framtida utformning på s. 39 ska ljusreglerade ändras till signalreglerade. Parkering En viktig del i det framtida Hyllie är möjlighet att cykla istället för att välja bilen. Eftersom cykelparkering ska planeras på kvartersmark är det viktigt att det ges utrymme för detta på förgårdsmark i anslutning till entréer. Besöksparkering för cykel missas/placeras fel i många planer, vilket leder till att de måste anläggas på allmän platsmark på gatukontorets bekostnad. Cykelparkering ska alltid vara närmare än bilparkering, varför generellt kan strykas i texten när avstånd diskuteras. Grönstrukturfrågor Natur- och kulturaxeln Naturaxeln och kulturaxeln lyfts fram som två bärande strukturer, ändå saknas det en tydlig förbindelse mellan stadsdelspark och naturstråk i planförslaget. (6) Möjligheten att kunna röra sig i en sammanhängande grön miljö genom naturaxeln och kulturaxeln ökar det rekreativa värdet. Det gröna nätverket kan även fungera som spridningskorridor för växter och djur. Om kulturaxeln från Hyllie centrum till Vintrie gamla by hänger samman, både visuellt och fysiskt, blir intentionen med den nord-sydliga axeln tydlig och orienterbar. Naturaxelns bredd, placering och utformning tar inte hänsyn till landskapets befintliga naturvärden och topografi. Den högre vegetationen i området är koncentrerad till gamla bymiljöer och äldre bebyggelse, t.ex. Sivåker gård och Vintrie gård. Höga träd, lähäckar och bryn skapar vindskyddade och artrika miljöer med höga upplevelsevärden. Trädlinjer skapar rumslighet, riktningar och ger landskapet i Hyllie/Bunkeflo/Vintrie en stark identitet. Att skapa nya artrika naturmiljöer på åkermark är en lång och kostsam process. Att lägga en tät bebyggelse, infrastruktur samt placera dagvattenanläggningar där befintliga naturvärden finns kan inte vara en varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbar lösning för södra Hyllie. Naturaxelns placering, omfattning och läge måste anpassas bättre till gällande planer för området (ÖP2012, Grönplan, Dp 5212) samt på ett bättre sätt tillvarata landskapets befintliga naturvärden och topografi. (7) Befintliga naturmiljöer med hög komplexitet och djup, långt från huvudgator och störande verksamheter, bör utnytjas för att skapa stora kontemplativa naturrum. Ett exempel är området där Tygelsjöstigen möter de gamla gårdarna i Bunkeflo (Sivåker, Gerstbogård), med mycket vegetation och långt avstånd till trafikerade huvudgator. (8) Förlängningen av Boulevarden planeras diagonalt genom naturaxeln och eventuellt också spårtrafik, vilket kommer att innebära en barriär avseende upplevelse, tillgänglighet och buller som skapar störningar i stora delar av området. Alternativa lösningar måste studeras. (9) Planerad bebyggelse väster om cirkulationen Pildammsvägen-Hövdingevägen bör utgå, eftersom den är placerad i lågpunkt. Naturaxeln bör istället sammanfogas med nyanlagda skogsmiljöer i Vintrie park söder om området. (10) Tygelsjöstigen Tygelsjöstigen är idag ett befintligt stråk, där banvallen kantas av en av de längsta pilealléerna i Sverige. Detta stråk och landskapselement riskerar att förstöras om det inte planeras för en skyddszon i form av park/natur runt om. I Grönplanen står det att Tygelsjöstigen föreslås få större dignitet som grönt stråk och med mer vegetation kring cykelvägen. Detta är inte minst viktigt där cykelvägen passerar genom bebyggelse i staden. Tygelsjöstigen kommer att påverkas av utbyggnaden av Hyllievång. I samband med att Hyllievång planeras och bebyggs finns det möjligheter att skapa nya gröna området i anslutning till stråket. (11) Naturområden Flera värdefulla naturområden som ingår i Naturvårdsplanen (Sivåkers gård, Vintriegården och Erlandsros gård) ligger inom planområdet. Dessa områden har ett rikt växt- och djurliv som ska skyddas. Arealen mark med höga naturvärden ska öka och om existerande mark tas i anspråk ska de

132 kompenseras, så att naturvärden i staden som helhet inte minskar. Trots detta planeras området vid Sivåkers gård att exploateras som väg och kvartersmark. (12) Dagvattenhantering Generellt står det väldigt mycket om samutnyttjande och dagvattenhantering, men väldigt lite om kvalitet och biologisk mångfald. Att kombinera öppen dagvattenhantering med rekreationsstråk är inte helt självklart. Öppna dagvattenstråk med slänter 1:5, 1:10 tar stora ytor i anspråk. Markytor för öppen dagvattenhantering måste ommodelleras och förlorar sin nuvarande form, vegetation och struktur. Precis som dokumentet säger behöver beräkningar för fördröjningsvolymer av dagvattnet göras i det fortsatta arbetet. Dessa måste göras i ett tidigt skede, eftersom resultatet kan påverka storleken på park- och naturytor. Vid beräkning av ytor är det viktigt att inte hela området hamnar under vatten vid regn, eftersom det blir svårt att plantera träd under sådana förutsättningar. Det bör i sammanhanget också beaktas att de smala gator som förespråkas gör att det blir svårt att skapa öppen avledning förutom i parkrum. En dagvattenplan/höjdsättningsplan måste tas fram för hela planområdet. (13) Tanken är att dagvattnet ska tas omhand i stadsdelsparken, ledas ner genom bostadsområdet i söder och vidare ut i naturparken. Detta kräver ett bredare och grönare dagvattenstråket genom bostadsområdet än det som är illustrerat. Vintriegårdens gamla ängs- och åkermark (Toften) inklusive trädridå är en värdefull grön miljö. Den vindskyddade och långsmala ängsmarken hyser höga naturvärden (s.72) och är särskilt värdefull som landskaps- och kulturhistoriskt objekt (s ). Platsen och miljön bör bevaras så intakt som möjligt. Enligt illustrationsplanen ska det anläggas ett dagvattenmagasin och öppna dagvattenstråk mitt i trädraden, vilket skulle medföra att hela platsens form och karaktär omintetgörs. Dagvattenledningar ligger väldigt djupt i området, så för att skapa tillgängliga, öppna vattenmiljöer måste stora markområden ommodelleras och den värdefulla markfloran måste skrapas bort. Trädraden kan inte finnas kvar om dagvattenstråket anläggs i eller direkt norr om trädraden. Trädtrad med stora träd och brynvegetation är ett komplext system som tar lång tid att utveckla. Dagvattenmagasin/stråk bör istället anläggas i lågpunkt, utanför områden med höga naturvärden. Större vattenyta föreslås placeras söder om sockengränsen mellan Bunkeflo och Vintrie, i anslutning till Tygelsjöstråket och befintligt dike. Dagvattenstråket bör läggas minst 20 meter norr om trädrad vid Vintrie gård. (14) Topografi och landskapsbild På s. 71 presenteras en landskapsanalys framtagen i samband med planprogram för Vintrie park. Analysen pekar bl.a. på viktiga utblickar. I det slutliga förslaget för området skulle det vara bra om viktiga utblickar också redovisas, t.ex. utblickar över kyrkor, trädalléer, möllor och andra element i det befintliga landskapet. Framtida utblickar är viktiga att skydda redan tidigt i planeringsprocessen. (15) Kommunal service Om Hyllie ska bli den hållbara, gröna stadsdel som önskas måste det återspegla sig på skolgårdar och förskolornas utemiljö. En förutsättning är att ytorna blir tillräckligt stora. Planen säger att det ska finnas många olika typer av bollplaner spridda i området för att stimulera motion. Det är viktigt att tillräckliga ytor avsätts i ett tidigt skede även för dessa ändamål. I planen hänvisas till att förskolor ska integreras i bostadskvarter. Det är viktigt att dessa får tillgång till adekvata grönytor i sin närmiljö. Det bör uppmärksammas att det finns risk för att blivande förskolor måste placeras i parkmark/naturmark om det inte går att styra att tillräckligt många förskolor byggs i bostadshusen. Övrigt Kartorna redovisar ofta ett större område än planområdet. Det hade därför varit bra om planområdet var markerat i alla kartor.

133 Den ovanliggande förslagskartan med byggnader och gator på s. 6 stämmer inte överens med ortofotot. Förslagskartan behöver justeras något i sidled. Dessutom behöver ortofotot uppdateras. Dokumentet tar upp klimatkontraktet, men visar inte hur Hyllie ska bli bättre än andra utbyggnadsområden. I texten om klimatkontraktet beskrivs inte att även transporter ingår. (15) Förslaget till remissyttrande anser vi bör arbetas om när det gäller trafikfrågorna. För att skapa ett attraktivt Södra Hyllie måste det skapas förutsättningar för en blandad trafik, med god framkomlighet för både bussar, bilar, cyklar och gående. Planförslaget noterar t ex enkelriktade cykelbanor på varje sida, vilket både ur framkomlighetssynpunkt och trafiksäkerhetssynpunkt är att föredra. Vi vet att olyckor och tillbud mellan motorfordon och cyklister blir fler i korsningar med dubbelriktade cykelbanor, oftast beroende på att motorfordonsförare inte har uppsikt åt båda hållen. Av delvis samma skäl ökar antalet olyckor mellan gående och cyklister i båda riktningarna bredvid gångbanan. Vi kan därför inte ställa oss bakom förvaltningens text om att det ska vara dubbelriktade cykelbanor, på båda sidor av gatan. Vi menar också att frågan om dagvattenhanteringen och möjligheten till öppen dagvattenhantering borde fått en bättre belysning i nämndens remissvar. Med tanke på den långa tidsram som planen ska omfatta menar vi att man kanske skulle avvakta med vissa ställningstaganden för att se till att planen anpassas till den nya ÖP som är på väg fram till Kommunfullmäktige och där vi förutsätter att de återremissgrunder som KF beslöt om för att försöka skapa en bred samsyn också infrias innan den slutligen fastställs. I väntan på detta yrkar vi avslag på remissyttrandet som det ser ut i dag. Då vi ej får gehör för vårt avslagsyrkande, anför vi härmed reservation. "Tekniska nämnden ifrågasätter varför körbanebredd anges i texten, när varken gång- eller cykelbanebredd är angivet. Det kan också ifrågasättas varför måttet minst 7,0 m anges. Detta mått ger dålig hastighetsefterlevnad och är varken förenligt med 40 km/h eller stadsmässighet. Enkelriktade cykelbanor som nämns förekommer inte. Det ska vara dubbelriktade på båda sidor." Sverigedemokraterna tycker inte, att Malmö stad behöver ett nytt cykelmotorvägsnät med dubbelriktade cykelbanor på båda sidor. Istället för att hålla på med detta fantasifulla vansinne borde Miljöpartiet prioritera Malmö stads finansiella medel efter verklighetens behov och möjligheter. Vi märker tydligt att som en ledande röd tråd löper beslut som är genomsyrade av Miljöpartiet, då många av tekniska nämndens beslut tas i riktning med den enda målsättningen för ögonen att me överförmyndarmanér ändra malmöbornas vardag. Beslut tas som i sin förlängning omöjliggör bilägandet och inskränker för den vanliga malmöbons vardagliga fria individuella rörlighet. "Sektionen bör också redovisas med framtida spårväg." Den rödgröna majoriteten framhåller fortsatt etablering av spårvagnstrafik som om den redan var beslutad. Det finns idag inget beslut om att spårvagnstrafik ska genomföras. Det finns mycket bättre alternativ som till exempel moderna varianter av el-buss, tunnelbana och tåg. Idag finns det toppmoderna system med induktionsström som kraftkälla både för buss, tåg och bil. Malmö är en modern stad som skall satsa på framtidens teknologier och därför kommer Sverigedemokraterna inte att stödja en form av kollektivtrafik som tillhör 1800-talet.

134 "Med tanke på förskolebristen är det även ett märkligt ställningstagande att inte planera för tillräckligt med förskoletomter, utan istället hänvisa till integrering i bostadskvarter." Sent ska syndaren vakna? Det er den rödgröna majoriteten som genom felplanering och felprioritering har skapat denna fruktansvara situation för Malmös barnfamiljer. Nu låter det nästan så som att ni försöker att skuldbelägga tjänstemännen för detta! Ni kommer inte att kunna löpa bort från ert ansvar och kvittot kommer på valdagen i september. Vi yrkade på avslag till förslaget. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. De frågor som Tekniska nämnden pekar på som för detaljerade för en översiktsplan är alla sådana som är viktiga för stadslivet. Förenklat kan man säga att det inte spelar någon roll hur frågorna hanteras i varje enskilt projekt men att det är avgörande hur de hanteras i området som helhet. Därför bör de hanteras i en översiktsplan, däremot har de tonats ner för att göra dokumentet mer lättillgängligt. a. När det gäller gatubredder så är det en viktig förutsättning för att skapa attraktiva gaturum eftersom den största attraktionen är människor, stadsliv. På vilket avstånd ser du om en människa är glad eller ledsen, på vilket hälsar du, på vilket avstånd kan du höra röster i samtalston, på vilket avstånd känner du parfymdoft, på vilket avstånd är trycket på en t-shirt läsbart, hur nära ett skyltfönster måste du komma för att se vad som säljs, på vilket avstånd behöver du vara för att se vilken typ av kamera som turisten lyfter upp? Alla frågorna kan besvaras med ett mått och ju längre vi kommer från varandra desto mindre blir den mänskliga interaktionen. Stadsliv handlar inte om hur många människor som finns inom ett område utan om det finns interaktion mellan dem och det späds ut, bland annat, med bredden på gator. Stadsliv kan minskas drastiskt med ökad gatubredd, även om det är samma mängd människor som rör sig längs gatan. Gator blir breda eftersom alla funktioner ska ha sina bestämda mått, utifrån ett antal fastlagda program och riktlinjer, och slutresultatet kan bli stadsgator där mycket av stadslivet har förlorats. Det är en dålig förutsättning för en attraktiv stad. Därför har vi valt att vända på frågan och börja med: med vilka gatusektioner bygger vi en attraktiv stad i Hyllie. 2. Gatorna är till för alla och brukas av alla trafikantgrupper. Avsikten är inte att lyfta fram biltrafiken. Gatan är ett viktigt strukturerande element i planeringen och måste därför ges en väsentlig plats och beskrivning i dokumentet. 3. Breda gator blir ofta barriärer med en minskad möjlighet till rumslig gestaltning och upplevelse, se 1 ovan. Ledningar och annan nödvändig infrastruktur får plats under smalare gator än vad som planeras för i Hyllie på många andra platser. I detaljplaneringen måste det lyftas upp vad som menas med tillräckliga ytor för ledningar. Hyllie allé lär vara proppfull med ledningar trots att gatan har en sektion som är 35 meter bred. Det har tidigare hävdats att det är svårt att ställa krav på spontning för någon som senare ska gräva upp en ledning vilket bidrar till ett stort behov av mark för ledningar. Om det fortfarande är så måste kostnader för framtida spontning relateras till anläggningskostnader och förluster i form av utebliven exploatering. 4. Huvudgatorna är raka, men inte speciellt långa. Om man planerar gator som är upp till ungefär 300 meter långa så har man goda förutsättningar för att skapa en stadsbild som upplevs varierad av gående, vilket bland annat studier gjorda av Stadsbyggnadskontoret visar. Huvudgatornas raksträckor är upp till ungefär 300 meter långa. Lokalgatorna har betydligt fler knäckar och kortare raksträckor. Om man mäter raksträckorna i planen och jämför dem

135 med Västra hamnens gator så framstår en markant skillnad: de är betydligt kortare i södra Hyllie. 5. Cykelkartorna omarbetas så att de överensstämmer med varandra och beskrivningen. 6. Kopplingen mellan stadsdelsparken och naturaxeln har förtydligats i illustrationen genom att parken förlängs ner i naturaxeln på parkens kvällsolssida. 7. Naturaxeln är placerad där den är mest lämpad. Områdets naturvärden är kopplade till kulturhistoriska miljöer, inte naturområden, och ska bevaras i sitt rätta sammanhang. Följande punkter har varit avgörande för placering av naturaxel och kulturaxel: a. Området för naturaxeln är markerat som ett viktigt grönt stråk i såväl översiktsplanen som stadens grönplan. b. Stora delar av området där naturaxeln är placerat består av värdefull natur som föreslås sparas och de ytor som behövs för att hantera vatten kan anläggas på övriga ytor inom naturaxeln. De delar av området som är omnämnt i naturvårdsplanen som ruderatmark med värdeklass 2 och uppväxta trädrader i området som utgör skydd för vind och är viktiga för den biologiska mångfalden kommer att bevaras. Det har gjorts en utredning av öppen dagvattenhantering i området som visar att inga av de naturytorna behöver tas i anspråk och illustrationerna i översiktsplanen är ändrade så att det tydligt framgår. c. De naturvärden som finns på platsen för Vintrie medeltida bytomt har en direkt relation till kulturlandskapet och med den utveckling som föreslås för kulturaxeln kan de kulturhistoriska miljöerna fortsatt rymma naturvärden. Omvandlingen från storskalig odling till småskalig ger bättre förutsättningar för naturvärden i området än idag. d. Naturaxeln är placerad direkt norr om den medeltida bystrukturen. Naturaxeln är ett kraftigt stadsbyggnadselement och om det hade lagts i den medeltida bystrukturen hade de kulturhistoriskt intressanta strukturerna förvanskats. e. Naturaxeln är placerad i områdets lägsta stråk för att kunna samla vatten f. Naturaxeln kan inte placeras längre norrut på grund av att staden har starka intressen av en stor exploatering i området närmast den regionala stationen. g. Naturaxelns utbredning är planerad utifrån vilka mått som har fungerat i andra sammanhang för att skapa sammanhängande naturstråk. Von Bahrska häcken i Uppsala (anlagd natur) och Rinnebäcksravinen i Lund (naturlig ravin) har varit referenser när det gäller mått. Naturaxeln har generösare breddmått än båda exemplen. 8. De nämnda miljöerna ligger inom 1 km från Hyllie station och i planförslaget har det gjorts en bedömning om att det är ett starkare intresse att utnyttja närheten till stationen än att bevara naturvärdena på platsen. Det är inte möjligt att planera så att de ligger långt från huvudgator i framtiden. 9. Det är inte bestämt vad området mellan kulturaxeln och Vintrie ska ha för funktion i framtiden. Om man på den ytan ska bygga en tät bebyggelse så kommer det att krävas en gen koppling till Hyllie centrum och därför måste det finnas ett vägreservat som säkrar den kopplingen. Dragningen av vägreservatet genom naturaxeln är ändrad så att den går rakt över naturaxeln, vilket minskar påverkan. 10. I arbetet med att ta fram planförslaget har VA-syd deltagit och området har inte bedömts svårt att avvattna. Förutsättningar för att skapa rekreativa kvaliteter vid cirkulationsplatsen utanför

136 IKEA bedöms däremot som små. Marken är mer lämpad för bebyggelse, med en tyst sida åt väster (kvällssol) och med minuters promenad till en regional station, än för skogsplantering. 11. Tygelsjöstigen är central i hela förslaget och går som en grön linje genom stadslandskapet. Ibland går den genom en tät kvartersstruktur, ibland över ett torg och ibland öppnar det gröna stråket upp sig till mindre gröna platser. Det är en grundläggande idé att Tygelsjöstigen ska föra in kulturlandskapet i staden och att det ska finnas ett pärlband av gröna platser längs stråket. Detta innebär inte att stråket behöver vara brett hela vägen. Genom variationerna blir stråket mer intressant. Ett jämnbrett grönt stråk diagonalt genom stadsväven skulle inverka direkt negativt på stadsbilden. 12. De värdefulla naturområdena runt Vintriegården och Erlandsros gård ska bevaras inom ramarna för kulturaxeln. Området kring Sivåkers gård ska, som nämnts ovan, exploateras på grund av det stationsnära läget. 13. Öppen avvattning i gatorna är inte planerat. Vattnet ska tas omhand i park- och naturområden. En kompletterande dagvattenutredning har utförts för att få en överskådlig bild av ytbehov för dagvattnet. Tanken är att naturaxeln ska utvecklas och berikas på såväl biologiska som upplevelsemässiga värden. Denna utveckling ska inte ske på bekostnad av de kulturhistoriska och biologiska värden som redan finns i naturstråket idag. Det framgår av det uppdaterade kartmaterialet. 14. Mot väster finns goda möjligheter att skapa vackra utblickar mot Bunkeflo kyrka och Öresundsbron. Förslaget har kompletterats med en princip om hur gränder kan rama in utblickar och leda fram till små målpunkter på gränsen mellan stad och land. 15. Alla kartor är uppdaterade. Det har lagts till förtydliganden kring Klimatkontraktet. Malmö stads råd för funktionshinderfrågor har tagit del av samrådsförslaget kring Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Rådet anser att det är ett väl genomtänkt material och har inget ytterligare att tillägga. Rådet vill bara understryka att artikel 9 om tillgänglighet i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva oberoende och delta fullt ut i alla livets områden. Region Skåne har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar Region Skåne fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. Genom Strukturbild för Skåne arbetar Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Region Skåne yttrar sig utifrån ovanstående ansvar. Region Skånes synpunkter

137 Malmö stad planerar för en ny stadsdel i södra Hyllie med bostäder, arbetsplatser samt tre skolor och fem förskolor. Region Skåne ser positivt på att Malmö stad planerar för en ny stadsdel med blandade funktioner. Samrådsförslaget ligger i linje med flera av strategierna för Det flerkärniga Skåne. Klimat Malmö stad har tagit fram ett klimatkontrakt som syftar till att Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. I detta sammanhang vill Region Skåne passa på att tipsa om TemaPM Planera klimatsmart!, som tagits fram inom Strukturbild för Skåne. I rapporten presenteras planeringens stora potential samt vilka aspekter som går att arbeta med i planeringen för att minska påverkan på vårt klimat. Exploatering på jordbruksmark Marken som tas i anspråk för den nya bebyggelsen består i nuläget av högvärdig jordbruksmark. Området utpekas i Malmös översiktsplan som lämplig för ny bebyggelse. Region Skåne tycker det är positivt att tätheten är hög i norr men hade gärna sett att hela planområdet hade ett högt exploateringstal, både för att utnyttja marken på bästa sätt men också för att ge kollektivtrafiken ett så starkt underlag som möjligt. (1) Kollektivtrafik Region Skåne ser lovvärt på ambitionen om att kollektivtrafik, gång och cykel ska vara prioriterade trafikslag. Hyllie station får med det nya utbyggnadsområdet en ökad regional betydelse som målpunkt och bytespunkt för kollektivtrafiken, såväl för den lokala som regionala. Planområdet har med Hyllie station en generellt sett god kollektivtrafikförsörjning, där all planerad bebyggelse ligger inom gångavstånd om l,5 km söder om tågstationen. Region Skåne ser dock att det är av stor vikt att säkerställa Hyllie station som bytespunkt och tillgängligheten till den regionala kollektivtrafiken genom att ge busstrafiken till grannkommunerna mer utrymme i planen. (2) En av strategierna för Det flerkärniga Skåne handlar om att kollektivtrafiken ska vara strukturbildande för att den ska kunna bli så attraktiv som möjligt. I detta sammanhang där en helt ny stadsdel byggs är det önskvärt att låta kollektivtrafiken vara strukturbildande och att ge den så goda förutsättningar som möjligt, med attraktiva och gena linjedragningar. I översiktsplanen redogörs för fyra alternativa sträckningar för den regionala kollektivtrafiken (A-D). Region Skåne har tidigare fört diskussioner med Malmö stad om ett alternativ E för relationen söderut, där stråket leds diagonalt från Hyllie station ned till hållplats IKEA. Region Skåne vidhåller detta alternativ för att stråket söderut ska bli tillräckligt attraktivt. Detta förslag skulle gynna såväl IKEA som Vellinge kommun och Tygelsjö. (3) Om en framtida regional trafik i form av duospårväg längs med Hyllie Allé och Pildammsvägen blir till verklighet så ser Region Skåne flera nackdelar med alternativ C. Bland annat kommer två 90-graderskurvor i en tät stadsmiljö göra det svårt att komma upp i tillräckligt hög hastighet. (4) Busstrafiken mellan Hyllie och Bunkeflostrand kör enligt planförslaget en omväg ner genom områdets södra del. Den sträckan skulle gynnas av en mer diagonal och gen

138 sträckning i sydvästlig riktning mot Bunkeflo kyrka (gäller dagens linje 6). Den länk som föreslås ner till Naffentorpsvägen, ger en gen och attraktiv sträckning för en framtida linje mellan Hyllie och Klagshamn. Region Skåne hade gärna sett att denna relation utvecklades i planen. (5) Sammanfattningsvis ser Region Skåne att ur kollektivtrafiksynpunkt tar översiktsplanen inte höjd för att skapa en attraktiv regional busstrafik söderut från Hyllie. Region Skåne önskar fortsatt dialog kring utformandet av kollektivtrafiken. Cykelplanering Region Skåne ser positivt på att det planeras ett snabbcykelstråk i området. Det är angeläget att även detta får en så gen sträckning som möjligt och att det blir strukturbildande för stadsdelen. Region Skåne föreslår att ett snabbcykelstråk samordnas med ett alternativ E för den regionala kollektivtrafiken mellan Hyllie station och hållplats IKEA. I planen konstateras att "olika skäl till cykling i området medför att det behövs olika kvaliteter i cykelnätet", men det framgår inte vad som menas med detta eller vilka konsekvenser det får. Region Skåne ser gärna att denna del utvecklas vidare. Cykelfartsgator föreslås i området, där gående, cyklister och bilar samsas på cyklisternas villkor. Sådana lösningar finns bland annat i Linköping och i Tyskland. Region Skåne ser positivt på att nya lösningar prövas, som del i att prioritera gång- och cykeltrafikanterna i området. Folkhälsa Region Skåne ser positivt på den tydliga planeringen för grönstruktur i området, där parker föreslås utgöra kärnan i att ta till vara grönstrukturens alla hälsofrämjande möjligheter. Ur ett folkhälso- och socialt hållbarhetsperspektiv är det integrationsfrågan som står i fokus. Upplägget av planen gör det svårt att utläsa andra underliggande perspektiv och i vilken mån de kommer att tas i beaktande. Barnperspektiv, genusfrågor, jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är frågor som saknas i underlaget. (6) Medborgardialog är viktigt för att stärka delaktigheten. Delaktighet är ett viktigt målområde för folkhälsa och har ett starkt samband med upplevd hälsa. Region Skåne ser därför att planen skulle vinna på att presentera vilka former av medborgardialog som ligger bakom förslaget, eller som kommer att ske framöver. Olika förslag av åtgärder, som t ex fyra alternativa kollektivtrafiklösningar, kan av medborgarna uppfattas som otydligt då det inte preciseras hur eller när val av alternativ kommer att ske. Frågan om samutnyttjande av parker mellan skolelever och allmänhet kan vara ett intressant sätt att skapa en attraktiv och levande stadsdel. Samtidigt kan det också uppstå konflikter mellan barnens behov av trygghet och skolans möjlighet att kontrollera elevernas miljöer. Region Skåne ser därför det som viktigt att dessa frågor samverkas med ansvariga för skolverksamheten. Kultur

139 Region Skåne ser positivt på att det i planen finns en insikt om mervärdet av kultur, och dess betydelse för en levande och attraktiv boendemiljö. Resonemangen med kulturaxeln/naturaxeln och icke-kommersiella mötesplatser noterar Region Skåne med tillfredsställelse, medan kulturfunktionerna knutna till axeln skulle kunna åskådliggöras tydligare. Översiktsplanen förhåller sig även till social hållbarhet, bland annat genom kollektiva odlingsytor m.m. Detta fokus främjar även kulturupplevelserna. Vidare har planen fokus på internationalisering och utnyttjande av sitt stationsnära läge, vilket skulle kunna ge kommunikationsfördelar även när det gäller att locka en dansk publik till evenemang etc. Stadsdelen kommer sannolikt också att kunna utgöra en innovativ miljö för kulturella och kreativa näringar, företagande och kultur. Hyllie har alla möjligheter att tillhandahålla en attraktiv miljö för verksamheter knutna till kultur både ur ett regionalt och kommunalt perspektiv. Näringsliv Region Skåne ser att det finns en stor potential för ett flertal företag att etablera sig i området och det hade varit förtjänstfullt om översiktsplanen tydligare redovisade områdets unika läge samt ambitionerna när det gäller näringslivet. Beroende på vilka typer av etableringar Malmö stad ser framför sig kan översiktsplanen med fördel utvecklas med hur attraktiviteten förstärks generellt eller för branschen specifikt, för att locka etableringar till Hyllie. Planen skulle även gynnas av att beskriva hur Hyllie påverkas av och påverkar det regionala näringslivsutvecklingsperspektivet. I handläggningen av ärendet har enheten för strategisk fysisk planering, Skånetrafiken, Regionservice, Näringsliv Skåne, Kultur Skåne, Kollektivtrafikmyndigheten, enheten för folkhälsa och social hållbarhet och enheten för miljöstrategier deltagit. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tätheten är hög i de delar som exploateras, vilket ger ett bra underlag för kollektivtrafiken. I övriga delar tillåts bara en försiktig komplettering, vilket innebär att den goda jorden bevaras även om det storskaliga jordbruket försvinner. Marken är sannolikt Sveriges bördigaste och utgör en viktig naturresurs som i planförslaget bevaras och används för småskalig odling, bland annat. Det finns inget i planen som hindrar en utveckling av kollektivtrafiken till grannkommunerna. En diagonal dragning tvärs genom området skär av viktiga samband och omöjliggör en sammanhängande central park. Separata kollektivtrafikstråk motverkar också en tydlig stadsrumshierarki och därför vill Malmö stad att kollektivtrafiken ska dras längs huvudgator. Utan en tydlig stadsrumshierarki är det inte möjligt att bygga en attraktiv stadskärna. Slutligen är det svårt att bygga hörn i kvarter, på grund av krav på tyst sida, vilket gör det direkt olämpligt att skapa en struktur som ger ett antal spetsiga hörn. Därför kan en diagonal mellan Hyllie station och cirkulationsplatsen utanför IKEA inte bli aktuell. Alternativ C tas inte med i det fortsatta arbetet.

140 Det skapas förutsättningar för länken ner mot Naffentorpsvägen i planförslaget. Dock ligger större delen av sträckan utanför planområdet. Det är inte aktuellt att lägga en bussgata inom området för Vintrie bytomt. Barnperspektiv, genusfrågor och jämställdhetsfrågor har inte lyfts fram under egna rubriker. De har dock hanterats genom centrala placeringar av skolor, förskolor integrerade i den täta staden, bra lösningar för gång- och cykeltrafik, fokus på kollektivtrafik, sen stor central park, föreslagna kultursatsningar, stadsodlingar mm. Bakgrund Statens geotekniska institut, SGI, har erhållit rubricerat ärende med önskemål om yttrande. Vårt yttrande begränsar sig till geotekniska säkerhetsfrågor som rör ras, skred, erosion och geotekniska fråge-ställningar kopplade till översvämning. SGI granskar inte frågeställningar rörande grundläggning och markmiljö inkl. markradon. Underlag Översiktsplan för södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsunderlag, februari Miljökonsekvensbeskrivning till Fördjupad Översiktsplan for södra Hyllie, Samrådshandling, februari SGIs synpunkter SGI lämnade ett yttrande med dnr över "Hela Hyllie Hållbart", samråds-underlag/planstrategi daterat maj 2011 där vi ansåg att "... geotekniska förhållanden och eventuella riskfaktorer som ras, skred, erosion och översvämningar bör klargöras och redovisas som underlag för lämplig markanvändning." De synpunkter vi hade då kvarstår, se vårt tidigare yttrande. Vi rekommenderar alltså fortsatt att eventuella geotekniska riskfaktorer (ras, skred, erosion) redovisas eftersom de utgör viktiga utgångspunkter vid strategiskt val av markanvändning. Översiktlig värdering kan göras utifrån bl.a. topografiska och geologiska kartor. Markförhållandena är dock sådana att vi ser att förhållandena kan vara gynnsamma med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor. Anledning till vår ståndpunkt är att geotekniska riskfaktorer kan vara styrande av val av lämplig markanvändning varför det är väsentligt att tidigt i planprocessen ha översiktlig kunskap om dessa. Malmö kommun har en strategi (s 55) att utföra geotekniska utredningar av kvartersmarken i detaljplaneskedet för att studera detaljplaneområdets geotekniska förutsättningar. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft görs en detaljprojektering som underlag för terrassering av marken. Vidare kommer man, enligt MKB:n (s21), att nyttja "naturaxeln" vid översvämningar för att lösa eventuella problem vid en förväntad klimatförändring. SGI instämmer i att en geoteknisk utredning är nödvändig i det fortsatta planarbetet. Vid upprättande av planer ska prövning av markens lämplighet med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor utföras för avsett planändamål, livslängd hos bebyggelse och anläggningar och med hänsyn tagen till förväntade klimatförändringar och omgivningspåverkan. Krävs restriktioner eller åtgärder ska dessa säkerställas i detaljplanen på ett plantekniskt lämpligt sätt.

141 Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Sysav tackar för möjligheten att lämna synpunkter på FÖP södra Hyllie. Sysav har inget att erinra mot förslaget, och vill lyfta fram det positiva i att man har planerat för att avsätta ytor för avfallsinsamling inom området. Samtidigt vill Sysav poängtera betydelsen av att även planera för avfallstransporterna inom och ut från området, i synnerhet då detta annars kan föranleda problem när man bygger tätt. Trafikverket har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende. Förslaget till fördjupad översiktsplan visar en utbyggnad av blandad stadsbebyggelse med inslag av park och natur samt bevarande av odlingslandskap. Planområdet ska rymma bostäder, lika många arbetsplatser, 3 skolor och en stadsdelspark. Kommunens vision är att Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område. Planförslaget genomsyras av hållbarhetsfokus där stråk för gång och cykling samt kollektivtrafik tydligt prioriteras. Visionen ställer höga krav på planering av transporter och personförflyttningar. En utgångspunkt i planen är att utgå från kollektivtrafiken och att bygga nära Hyllie Station. Kollektivtrafiken förläggs till de huvudstråk där flest kommer att röra sig och alla invånare i området ska nå kollektivtrafiken inom rimliga avstånd, något Trafikverket ser som en förutsättning om området ska vara klimatsmartast i regionen. För att främja ett ökat gående bör den bebyggda miljön planeras så att dagliga målpunkter kan nås till fots. Låga hastigheter i områden där många oskyddade trafikanter vistas stimulerar ett ökat gående. Duovagnar föreslås som alternativ i området vilket innebär att spårvagnar kan köra både på järnvägens och stadspårvägens räls. Trafikverket vill främja en effektiv optimering av kollektivtrafiken men vi vill påpeka att duovagnar som körs i järnvägsnätet konkurrerar med nationell och regional trafik i ett järnvägsnät där kapaciteten redan nu är begränsad. Införande av duovagnar måste föregås av erforderliga studier. En framtida satsning på duovagnar ska samordnas med Trafikverket, Svedab och Skånetrafiken. Trafikverket delar kommunens uppfattning att det vägnät som omger Hyllie ger hög tillgänglighet för biltrafik med hänsyn till stora trafik- och genomfartsleder. I närområdet finns dessutom större externa handelsetableringar som Svågertorp. Vi ser därför positivt på kommunens ambition att skapa ett område med begränsad genomfartstrafik där långa och raka gator undviks. Innovativa lösningar i detaljplaneringen krävs om visionen för Hyllie ska uppnås. Att minimera skillnaden i tid mellan resor med kollektivtrafik och med bil (restidskvoten) är av central betydelse. Vi förutsätter att trafiknät och kvartersstruktur

142 i ett detaljskede får en utformning som svarar mot kommunens intentioner. Exploatering av den omfattning som medges i planen föranleder ökad trafik. Det framgår av miljökonsekvensbeskrivningen att trafikalstring och färdmedelsfördelning har utretts i grova drag. Trafikverket önskar att trafikutvecklingen ges större utrymme i planen och att prognoser för resandet, både med kollektiva färdmedel och med bil, redovisas. (1) Exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheten till drift och underhåll eller utveckling enligt framtida behov. Vid nybyggnad nära statliga anläggningar ställer Trafikverket alltid krav på att riksdagens riktvärden för trafikbuller ska klaras. God ljudnivå bör i första hand uppnås genom rätt samhällsplanering och inte genom skyddsåtgärder. Det är exploatören som ska bära kostnaderna för eventuella bullerskydd. Åtgärder som krävs för genomförandet av planen ska i sin helhet belasta exploatören. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns prognoser för området men det har gjorts bedömning att inte använda dem i materialet eftersom de är mycket osäkra, beroende på den långa tidshorisonten. VA SYD avger följande yttrande: Under Naturmiljö står att det är ruderatmark på stor del av den mark där naturaxeln ska skapas. Naturaxeln är planerad att utformas bland annat för att ta hand om stor mängd dagvatten och det är viktigt att det inte finns några hinder för att detta ska kunna genomföras. Det känns viktigt att utreda om ruderatmarken innebär begränsningar i vad man far göra. Under Kulturmiljö i avsnittet landskapsstrukturer och objekt med särskilt bevarandevärde ser man att naturaxeln ligger inom detta område. Precis som för ruderatmarken är det viktigt att kontrollera att detta inte begränsar utbyggnaden av naturaxeln och de dammar och översvämningsytor som planeras för att hantera dagvattnet frän Hyllie Södra. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planen kommer att kompletteras med beskrivning av vilka ytor som är mest lämpade för att ta hand om dagvatten. Det är viktigt att så långt möjligt bevara de kulturhistoriska och biologiska värdena i området. Grundidén är att den öppna hanteringen av dagvattnet ska berika och tillföra området såväl biologisk mångfald som rekreativa värden.

143 Burlöv ser positivt på att gång, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras högre än biltrafik för södra Hyllie. En sådan satsning kan underlätta även för Burlövs kommun eftersom en stor andel trafik passerar Burlöv på väg in till Malmö. Det finns redan idag goda kollektivtrafikförbindelser mellan Burlöv och Hyllie och dessa kommer att stärkas ytterligare. Burlövs station i Arlöv kommer vid utbyggnaden av Södra stambanan att bli en pendlarstation, Burlöv centralstation, med både Pågatåg och Öresundståg. Bebyggelseutvecklingen i Burlöv kommer att utgå från de stationsnära lägena, Burlöv C, Åkarps station och Arlövs framtida station på Lommabanan. Detta gör att Hyllie det finns goda möjligheter att till exempel bo i Burlöv och arbeta i Hyllie eller tvärtom. Närheten och kommunikationerna gör det enkelt att besöka platserna och att färdas med hållbart. Burlöv anser precis som Malmö att eftersom en stor andel av planområdet i södra Hyllie består av jordbruksmark är det viktigt att det byggs tätt och med utgångspunkt i det kollektivtrafiknära läget vid Hyllie station. Satsningen på naturaxeln och kulturaxeln är intressanta grepp i planen vilka kommer att bli en stor kvalitet i Hyllie om de genomförs. Den stora centrala parken lyfts fram som det viktigaste stadsrummet i planområdet och kommer att vara en betydelsefull utgångspunkt vid utbyggnaden, särskilt om den etableras i ett tidigt skede. Eftersom området till stor del består av odling idag och har sin historia i jordbrukslandskapet är det positivt att urban odling lyfts fram som en strategi för framtiden. Det kan också vara en möjlighet för tillfällig markanvändning under utbyggnaden av området vilket planen lyfter fram. Burlövs kommun ser vidare positivt på Malmös ambitioner om samutnyttjande när det gäller kommunal service, mark och byggnader. Att exempelvis skolbyggnader och skolgårdar kan ha flera funktioner och användas även kvällstid kommer att ge området mer liv och rörelse. Malmö stad har arbetat fram ett samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Den övergripande visionen för området är att det ska utvecklas till Malmös andra stadskärna. En önskan finns också att området ska även ha betydelse regionalt och vara attraktivt för företagsetableringar och privatpersoner som vill bosätta sig eller besöka Köpenhamn-Malmöområdet. Förutom detta vill Malmö stad även att Hyllie ska fungera som ett integrationsprojekt då det är tänkt att knyta samman stadsdelarna Holma, Kroksbäck och Lindeborg som idag är fysiskt skilda åt. Området som fördjupningen behandlar ligger i södra Hyllie och det ska rymma bostäder och lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Bebyggelsen föreslås bli tät och blandad stadsbebyggelse med effektiv kollektiv-, gång-, och cykeltrafik. Området föreslås även förberedas för spårvagn men med utmaningen att undvika de breda och dyra gator som detta kan leda till. Ärendet har behandlats av planledningsgruppen , 19. Beslutsunderlag - Skrivelse från planeringsavdelningen

144 - Skrivelse från Malmö stad Översiktsplan för södra Hyllie. Samrådsunderlag februari Protokoll från planledningsgruppen, 19/14. Kommunstyrelsen beslutar följande: - Lomma kommun lämnar yttrande: Fördjupningen av översiktsplanen för södra Hyllie omfattar till största delen mark som idag är jordbruksmark. När man nu väljer att exploatera den marken är det av största vikt att området tas mycket väl tillvara. Malmö stad har ambitionen att Hyllie ska växa med ett stort antal bostäder och arbetsplatser, styck av vardera. Med så många nya arbetsplatser är det viktigt med bra kopplingar för arbetspendlare, framförallt för de som anländer med tåget. För Lomma kommuns del hoppas vi att lommabor med framtida arbetsplats i Hyllie ska kunna ta persontåget på Lommabanan istället för att köra bil. För att man sedan på ett enkelt sätt kunna ta sig runt området är det viktigt att den lokala och regionala kollektivtrafiken fungerar sömlöst, framförallt anslutningarna till Hyllie station. Planen visar också på olika tänkbara dragningar av en framtida spårbunden kollektivtrafik med spårvagnar. Av de olika varianterna anser Lomma kommun att alternativ C är det mest tilltalande ur regional pendlingssynpunkt. Dels fungerar dragningen för både bussar och duovagnar och dels täcker det alternativet bäst in de områden där stora arbetsplatser är tänkta att lokaliseras. Sammanfattning Malmö stad har översänt rubr planförslag till Lunds kommun för yttrande. Stadsbyggandskontoret har yttrat sig i ärendet och kommunkontoret har sammanställt föreliggande förslag till yttrande för Lunds kommun. Kommunstyrelsen föreslås besluta att till Malmö stad överlämna redovisade synpunkter rörande fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse (denna skrivelse), Stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Barnkonsekvensanalys Barnens behov bedöms beaktat i planeringsprocessen. Ärendet Malmö stad har översänt rubr planförslag till Lunds kommun för yttrande. Hyllie ska utvecklas till Malmös andra stadskärna. I ett regionalt perspektiv ska det vara ett attraktivt alternativ för företagsetableringar och för privatpersoner som vill bosätta sig, arbeta eller bara besöka Köpenhamn-Malmöregionen. Ur ett lokalt perspektiv ska det framtida Hyllie och angränsande områden utgöra en sammanhängande stadsväv med lika många boende som Landskrona tätort har idag. Genom att lokalisera en centrumbebyggelse mellan tre fysiskt avskilda områden, Holma, Kroksbäck och Lindeborg, ska stora delar av södra Malmö stärkas. Utbyggnaden av Hyllie är ett stort integrationsprojekt och det som händer där är en angelägenhet för hela Malmö.

145 Planområdet ligger i södra Hyllie och ska rymma bostäder, lika många arbetsplatser, 3 skolor och en stadsdelspark. Platsen består idag av odlingsmark av hög kvalitet med inslag av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Planförslaget bygger på några platsspecifika bärande strukturer och en traditionell kvartersindelning, vilket ger en robust och flexibel grund för den fortsatta stadsutvecklingen. Den mest grundläggande frågeställningen for planeringen är vad planområdet behöver bidra med för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv och hållbar stadskärna. Följande delar föreslås i planförslaget: Planområdet ska bidra med en tät och blandad stadsbebyggelse för att stärka Hyllies stadsmässighet och erbjuda många lokaliseringar för bostäder och verksamheter. Planområdet är viktigt för Hyllies identitet och förankring på platsen och dess historia. I området regisseras Malmös möte med Söderslätt - den täta stadens möte med kulturlandskapet - vilket kommer att bidra till Hyllies profil och attraktivitet. Skolor och förskolor är en basal förutsättning för livet i staden och har blivit en allt viktigare faktor vid valet av bostadsort. I planförslaget finns lokaliseringar för tre skolor och fem förskolor. Var och hur vi rör oss genom staden är avgörande för stadslivet. Därför ska planområdet ha effektiv kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Kultur utgör en viktig del av städers attraktivitet och lyfts fram i planförslaget genom en kulturaxel. Stadskvaliteterna i södra Hyllie ska stärkas med en stor central park, vilket är det viktigaste stadsrummet i planområdet. Städer i jordbruksbygder är viktiga refuger för djur- och växtarter och genom anläggandet av en naturaxel och urban natur ska planområdet bli en förebild för hantering av ekologisk mångfald. Genomförandet av planförslaget ska baseras på fem strategier: utgå från kollektivtrafik, skapa attraktivitet tidigt, agera flexibelt, bygg färdigt och integrera med omgivningen. En av utmaningarna i den fördjupade översiktsplanen är att bevara flexibiliteten för eventuella framtida spårvagnsdragningar utan att riskera breda gator som motverkar en attraktiv stadsbild och dessutom är kostsamma. Lunds kommuns synpunkter Byggnadsnämnden har yttrat sig i ärendet och kommunkontoret har sammanställt föreliggande förslag till yttrande för Lunds kommun. Lunds kommun följer med intresse utvecklingen av Hyllie. Den framväxande stadsdelen har ett strategiskt läge i Öresundsregionen och MalmöLund-området. Utvecklingen av Hyllie har betydelse för utvecklingen i hela regionen.

146 Hyllieprojektet har många beröringspunkter med Brunnshögsprojektet i Lund. Malmö och Lund har också ett positivt utbyte när det gäller utvecklingen av de två områdena. Kommunerna delar förutsättningar och utmaningar med att på den bördiga jordbruksmarken bygga en stadsdel med höga hållbarhetsambitioner och med en internationell och regional attraktionskraft. Malmö och Lund har tillsammans arbetat fram en gemensam strukturbild, Strukturbild MalmöLund. I arbetet pekas både Hyllie och Brunnshög ut som viktiga utvecklingsnoder längs med en ryggrad genom MalmöLund-området. Utvecklingen i dessa strategiska lägen är av stor betydelse for regionens internationella attraktionskraft och kan bidra till att MalmöLund stärks som tillväxtmotor. I det påbörjade strukturplanearbetet i MalmöLundregionen finns ytterligare möjligheter att belysa dessa noders betydelse för regionens utveckling. Hyllies strategiska läge i regionen kan lyftas och illustreras tydligare i planen. Den stadsrumshierarki som presenteras i planen kan med fördel även innehålla en regional nivå då mycket av Hyllies funktioner inte bara lockar människor från övriga Malmö utan från hela regionen och även internationellt. (1) Kulturhuset är en intressant idé som även kan attrahera besökare regionalt till Södra Hyllie. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att till Malmö stad överlämna ovanstående synpunkter rörande fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsrumshierarkins nivåer har setts över enligt Lunds kommuns synpunkt. Arbetsutskottet beslutar att inte framföra någon erinran mot Malmö stads förslag till Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Ärendebeskrivning Malmö stad har översänt samrådsförslaget "Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie" för kännedom och synpunkter. Översiktsplanen inkluderar en mi1jökonsekvensbeskrivning. Den fördjupade översiktsplanen förväntas vinna laga kraft hösten Översiktsplanen för södra Hyllie är ett mycket välgjort dokument. Det innehåller väl avvägda ställningstaganden och beskriver på ett utmärkt sätt visionen och ambitionen med området. Planen kommer då den genomförts att ge möjlighet för många människor att både bo och arbeta i ett attraktivt område. Planen beskriver hur området ska harmoniera och integrera med omgivande bostadsområden såväl som med slättlandet och ger goda förutsättningar både för offentlig service och kollektivtrafik. Som underlag för en stadsutveckling kan bara återigen framhållas planens höga kvalitet. Staffanstorps kommun har inga synpunkter på dess sakliga innehåll. Yrkanden

147 Ordföranden Christian Sonessen (M) yrkar att arbetsutskottet ska besluta att inte framföra någon erinran mot Malmö stads förslag till Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det endast föreligger ett förslag till beslut och finner att arbetsutskottet har beslutat i enlighet med detta. Redogörelse av ärendet Södra Hyllie ska rymma bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Platsen består idag av odlingsmark av hög kvalitet med inslag av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Planförslaget ska innehålla följande delar: En tät och blandad stadsbebyggelse för att stärka Hyllies stadsmässighet och erbjuda många lokaliseringar för bostäder och verksamheter Den täta stadens möte med kulturlandskapet. Lokalisering för tre skolor och fem förskolor. En effektiv kollektiv- gång- och cykeltrafik. En kulturaxel. En stor central park, vilket är det viktigaste stadsrummet i planområdet. En naturaxel och urban natur som ska ge planområdet en förebild för hantering av ekologisk mångfald. Planförslaget baseras på fem strategier: utgå från kollektivtrafik, skapa attraktivitet tidigt, agerar flexibelt, bygg färdigt och integrera med omgivingen. Ställningstagande Planavdelningen på bygg och miljö tycker det är positivt att planförslaget föreslår tät blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer med regional och lokal kollektivtrafik samt god infrastruktur får gång- och cykel, l planförslaget ingår även verksamheter, kontor och kommunal service med skolor, sportanläggningar, vård och omsorg. Svedala kommun framför att större handelsetablering kan påverka Svedala kommuns handel negativt. För övrigt ingen erinran. Sammanfattning

148 Förvaltningen anser att en nyckelfråga i förslaget för Vellinge kommuns medborgare är att utbyggnaden är förenlig med en tidssnål, hållbar och kapacitetsstark regional kollektivtrafik. Förvaltningen anser att av de alternativ som redovisas för regional kollektivtrafik så är alternativ A, C och D utvecklingsbara och förespråkar inte ensidigt någondera. Förvaltningen bifogar tidigare utredningsarbete "Framtidens kollektivtrafik Malmö- Vellinge" som ett underlag till fortsatt dialog mellan kommunerna om den regionala kollektivtrafiken. Förvaltningen har i övrigt inget att erinra. Förslag till beslut Beredningen för fysisk planering föreslår Kommunstyrelsen att överlämna tjänsteskrivelsen som sitt remissvar till Malmö kommun. I. Sammanfattning: E.ON Sverige AB (härefter E.ON ) ser positivt på att planförslaget knyter an till den övergripande ambitionen i Malmö stad om att främja en ökad satsning på förnybar energiproduktion såsom exempelvis vindkraft. Samtidigt vill E.ON betona att en omställning till en hållbar energiförsörjning måste bygga på en bred bas av energilösningar där användare av klimatsmarta energisystem inom fjärrvärme och fjärrkyla utgör själva grunden. Med sin kunskap om energifrågor och sitt engagemang i att skapa ett hållbart samhälle med inriktning på hållbara energilösningar. För planområdets vidkommande har detta resulterat i att klimatkontraktet har tecknats med Malmö stad och VA-syd med syfte att göra Hyllie till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. 2. Bolagsspecifika synpunkter På uppdrag av E.ON Värme Sverige AB (fortsättningsvis E.ON Värme) vill jag framföra följande synpunkter på planförslaget. E.ON Värme ställer sig positiva till den fördjupade översiktsplanen och är positiva till att försörja ny bebyggelse med klimatsmarta energisystem som tex fjärrvärme och fjärrkyla. E.ON Värme anser att det redan i sammanfattningen på sid 5 bör framgå att Malmö stad ämnar att fortsätta med klimatkontraktet för den södra delen av Hyllie och att fortsätta arbeta med hållbarhet för att Hyllie ska bli Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel. (1) E.ON Värme vill poängtera att på sid 9 under rubriken Inriktningsmål 4: Klimatsmart ska meningen angående hur vi ska nå uppställda mål i klimatkontraktet ändras till; Målet är nåbart genom en stor satsning på smarta energisystem, istället för elsystem. E.ON Värme vill även att det på sidan 58 tas med en skrivelse om att den delen brännbart avfall som produceras i Hyllie även tillförs området i form av fjärrvärme. (2)

149 För att uppnå uppställda mål i klimatkontraktet och kunna erbjuda en hållbar fjärrkylaprodukt arbetar E.ON Värme tillsammans med Malmö stad med detaljplan dp 5358 för etablering av en produktionsanläggning för fjärrkyla till området och vill säkerställa att denna detaljplan ryms inom den fördjupade översiktsplanen. På uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB (fortsättningsvis E.ON Elnät) vill jag framföra följande synpunkter på planförslaget. Elnät på övergripande nivå: Befintlig bebyggelse i södra Hyllie försörjs med el från en befintlig fördelningsstation vid Bellevuestadion. Tanken är att planerad bebyggelse i södra Hyllie också ska försörjas från denna fördelningsstation. Om elförbrukningen i bostäder och kontor inte minskar betydligt jämfört med nu aktuell förbrukning är det dock inte möjligt att försörja all planerad bebyggelse inom södra Hyllie från den befintliga fördelningsstationen vid Bellevuestadion. I så fall behövs på sikt en ny fördelningsstation, detta har vi meddelat kommunen i ett yttrande från Yttrandet bifogas. (3) Elnät på lokal nivå: För att kunna försörja de kommande planområdena med el behövs nya nätstationer. För att möjliggöra byggandet av nya nätstationer föreslår vi att byggrätter för nätstation redovisas på detaljplanernas plankarta och i planbestämmelser. Placering av dessa byggrätter och det exakta antalet byggrätter får enligt vår mening bestämmas vid detaljplaneläggning av området. Magnetiska fält: Kring en elanläggning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Spänningen ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen alstrar det magnetiska fältet. Styrkan beror bl a på avståndet till anläggningen, spänningen och belastningsströmmen. För närvarande finns inga av myndigheterna fastslagna gränsvärden för lokalisering eller användande av bebyggelse invid elektriska eller magnetiska fält i anslutning till elanläggningar. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut rekommenderade gemensamt 1996 den s k Myndigheternas försiktighetsprincip anförs. De forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för och kan inte heller sägas motivera några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält samt vidare Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och nya byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Med hänvisning till ovan nämnda anser vi att nya nätstationer bör placeras under beaktande av försiktighetsprincipen. Nätstationer bör exempelvis enligt vår mening inte placeras i byggnader som är avsedda för bostäder eller arbetsplatser utan bör istället placeras friliggande med avstånd till annan byggnad som överstiger 5 meter. (4) Befintliga elanläggningar: E.ON Elnät har befintliga elanläggningar inom det aktuella området. Om någon av dessa elanläggningar måste flyttas eller ändras till följd av planläggningen eller plangenomförandet skall detta, enligt vår mening, betalas av den part som förorsakar flyttningen eller ändringen.

150 Utbyggnadsordning: Beträffande utbyggnadsordning i södra Hyllie är det för E.ON Elnäts del bra om nästa område som planläggs får en direkt koppling till redan planlagt område. Det blir då möjligt att dra nya ledningar mellan befintligt elnät och det nya området inom mark där markanvändningen är fastlagd. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det har lagts in en tydligare presentation av Klimatkontraktet. Ändringsförslagen, på sidan 9 och 58, är införda. Frågan om en eventuellt ny fördelningsstation har inte hanterats inom planområdet. Det är en fråga som behöver studeras inom ett större geografiskt område. Frågor som handlar om nätstationer hanteras i detaljplanearbetet. Cykelfrämjandet välkomnar en tätare stadsbyggnad som förbättrar förutsättningarna för ökade hållbara transporter som cykling i Malmö. Av gatornas utformning finns däremot mycket att önska såsom huvudgator fria från parkeringar och cykelfartshastighet på lokalgatunätet. Problematisk placering Södra Hyllie är beläget i Malmös utkant och exploatering i städers ytterområden är problematiska gällande hållbara transporter. Norr om planområdet finns stora döda ytor mellan breda motorleder som inte välkomnar cykeltrafik till och från området. Malmö borde likt målen för Översiktsplanen växa inåt istället för utåt som exploateringen av södra Hyllie innebär. (1) Bra strategier Att gemensamma parkeringar planeras för att ligga på längre avstånd än hållplatser och cykelparkeringar är en bra ambition. Huvudgator bör frigöras från parkerade bilar Parkerade bilar vid en intilliggande cykelbana innebär uppenbara säkerhetsrisker för cyklister. En plötsligt öppnad bildörr ut i cykelbanan kan leda till allvarliga olyckor för en snabbt körande cyklist. Likt de flesta huvudgatorna i Köpenhamn bör parkering och angöring vara placerad vid huvudgatans korsande sidogator. (2) Lokalgatornas hastigheter borde vara cykelfart Lokalgatunätet som planeras för blandad användning är hastigheten satt till km/h. En förare som kör snabbare än cykelfart, 20 km/h, har svårt att uppfatta en komplex gatumiljö och kan omöjligen avvärja oförutsedda händelser, som till exempel att ett barn springer ut mellan parkerade bilar. Det bör därför vara en självklarhet att sätta maxhastigheten till 20 km/h på lokalgatunätet som det är tänkt att utformas i södra Hyllie. (3)

151 Stadsbyggnadskontorets kommentar: Hyllies utbyggnad ska i kommande etapper ske norrut. Det är inte Malmö stads avsikt att de södra delarna ska exploateras innan staden har vuxit samman norrut, bortsett från skoletableringar och eventuellt parkmark. Möjlighet till parkering och angöring ska finnas som ett stöd för etablering av handel och mindre verksamheter längs huvudgatorna, så att vi kan få en levande stad. Skyddsremsa mot cykeltrafiken ska ingå. Idén om att samla parkeringsbehovet till huvudgatans korsande sidogator kan bli aktuell att prova i genomförandeskedet. Utformning av lokalgatorna ska vara sådan att den ger signaler till bilförare som motsvarar en låg hastighet i nivå med 20 km/h. Sammanfattning Planen innehåller höga ambitioner när det kommer till cykling. Tyvärr brukar dessa ambitioner ha en tendens att få stryka på foten när planerna ska förverkligas. Ett stort misstag har redan begåtts i området när Hyllie trafikplats byggdes. Genom att inte möjliggöra cykling genom trafikplatsen har en brist uppstått som allvarligt påverkar cyklingens utveckling i området. Ett annat misstag håller på att begås när det gäller Tygelsjöstråket som inte knyts ihop med det befintliga cykelvägsnätet på ett effektivt sätt. Överlag känns det som att cykeln återigen bara betraktas som ett transportmedel för korta resor. Barriärer Precis som många andra områden i Malmö omgärdas Hyllie av barriärer i form av stora trafikleder. Hyllie kommer därför inte att integreras med stadsdelarna Kroksbäck, Holma och Lindeborg på naturlig väg. (1) Även inom Hyllie går en barriär i form av järnvägen. Hade citytunneln bara förlängts en kilometer hade området fått en helt annan karaktär. För att ändå knyta ihop de olika delarna är det viktigt att cykelvägnätet kopplas samman med det befintliga på ett långsiktigt sätt. Det räcker inte att två cykelvägar möts på måfå. Det måste finnas ett långsiktigt tänkande där målpunkter på olika sidor av Malmö används som utgångspunkt. Pildammsvägen Ett cykelstråk söderifrån går längs med Pildammsvägen. Det har potential att gå från Vellinge (och Höllviken!) hela vägen till Malmö Högskola. När Hyllie trafikplats byggdes ansågs det inte viktigt att kunna cykla närmaste vägen över Annetorpsleden. Istället hänvisas cyklister till onödiga omvägar. En cykelväg längs med Pildammsvägen från Hyllie trafikplats till Pildammsrondellen hade gett ett utmärkt pendlingsstråk. Tyvärr går det nu inte att genomföra. (2) Tygelsjöstråket Cykelstråket anlades 1985 på den gamla järnvägsbanvallen. Den skulle kunna bli ett gent pendlingstråk till centrala och östra delarna av Malmö om inte kopplingen till det befintliga cykelvägsnätet blir för dålig. Hade det funnits en förbindelse via Hyllie trafikplats hade en koppling från Tygelsjöstråket lett hela vägen till högskolan. Om

152 stråket hade fått fortsätta i sin raka förlängning hade det kommit rätt på den nya cykeltunneln under Pildamsvägen. Nu verkar det istället som att Tygelsjöspåret slutar i den nya vattenparken. Cykelstråk är aldrig bara för rekreation ELLER pendling. De fyller båda funktionerna om de utformas rätt. Säkerhet För att öka säkerheten för cyklister bör alla korsningar mellan cykelväg och bilväg inom Hyllie vara upphöjda. Indragning av cykelbanan vid dessa överfarter får inte vara för stor så att det blir tvära svängar för cyklister. Bashastigheten bör också vara 30 km/h för att minimera skador vid en eventuell kollision. (3) Stadsbyggnadskontorets kommentar: För integrationen med omgivande stadsdelar se svar till Stadsområde Väster. De första planerna för trafiksystemet i Hyllie gjordes i början på 2000-talet. Synsättet då var i hög grad kapacitetsorienterat och gavs prioritet framför ett begynnande mer återhållsamt synsätt på biltrafiken. Förhållningssättet gynnade inte cykeltrafiken vilket vi med dagens hållbarhetstänkande enbart kan beklaga. Detaljerade utformningssynpunkter ska inte tas upp i en översiktsplan. Utformningen av cykelnätet förutses ske med fokus på trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Sammanfattning Trots många goda intentioner att bygga en ny hållbar stadsdel innehåller planen flera brister, enligt FOT. Exploateringsområdet runt stationen borde snarare vända sig in mot staden istället för ifrån. Integreringen med omkringliggande stadsdelar saknas och risken för segregering är stor. Stadsdelens gatunät måste utformas för lägre hastigheter så att oskyddade trafikanter inte utsätts för oacceptabla olycksrisker. Planområdet Området består idag av ett böljande odlingslandskap med spridda gårdar i ett av Sveriges bördigaste jordbruksområden. Den planerade stadsdelen sträcker sig söderut från dagens planerade bebyggelse vid Hyllie station. Området har hög tillgänglighet till hela Öresundsregionen genom sina goda tåg- och vägförbindelser. Goda intentioner Intentionerna för stadsdelen är ambitiösa och strategierna välformulerade. Området planeras till stor del bestå av blandad kvartersstad, tänkt att leda till ökad integration och minska risken för utanförskap. Hållbara transporter som cykel, gång och kollektivtrafik ska prioriteras, bland annat genom att gemensamma parkeringar anläggs på längre avstånd än hållplatser och cykelparkeringar. Så långt är planen bra. Planområdet perifert

153 Problemet med planområdets geografiska placering är att det ligger i ytterkanten av Malmö. Området riskerar att bidra till en glesare stadsstruktur där stadens perifera områden exploateras. Regionala miljömål uttrycker att exploatering av åkermark bör begränsas. Det är också miljökonsekvensbeskrivningens tydligaste kritik, att god åkermark tas i anspråk. FOT delar Gehl Architects analys från 2004 Hyllievång Det sunde byliv att stadsdelen måste bindas ihop med den befintliga staden och att barriärer i form av breda motorleder borde omvandlas till stadsgator. (1) Integration med staden saknas Hyllie gränsar till områdena Holma, Kroksbäck och Lindeborg som är planerade utifrån 60-talets SCAFT-principer där mycket mark togs i anspråk för att separera trafikslagen från varandra. FOT belyser vikten av att uppgradera dessa områden för att stimulera bättre markanvändning, skapa större stadskvalitéer och främja resurseffektiva transporter. Byggs södra Hyllie innan de intilliggande områdena har byggts ut och rustats upp riskerar uppdelningen mellan slitna förorter och nybyggda stadsdelar att leda till ökad segregering. FOT anser att ett sammanhängande gångvänligt stadsrum från centrala Malmö till Hyllie är en förutsättning för en god fotgängarstad. (2) Huvudgatorna måste utformas säkrare En tät stad med smala gator leder till lägre hastigheter för fordonstrafiken. Gatubredden för huvudgator och lokalgator bör ur ett säkerhetsperspektiv därför utformas så effektivt som möjligt. Enligt planen ska parkeringsplatser finnas längs huvudgatorna. FOT förordar att angöring förläggs till sidogatorna, på så sätt kan ytan för fordonstrafiken minskas med 5-7 m. Hastigheten för fordonstrafiken längs huvudgatorna är satt till 40 km/h. Vid en kollision mellan ett fordon, en gående eller en cyklist är fordonets hastighet avgörande för dödsrisken för den oskyddade trafikanten. Begränsas fordonens faktiska hastighet till max 30 km/h så minimeras risken att dö väsentligt. FOT anser därför att tätortsgator högst bör tillåta hastigheter i 30 km/h och att fordonsförare hindras fysiskt från fortkörning, t.ex. genom gupp. (3) Kollektivtrafikstråk genom området, där hastigheter högre än 30 km/h kan komma att vara aktuella, bör utformas avgränsat från oskyddade trafikanter. Till exempel skulle korridoren för de planerade spårvagnarna med fördel kunna anläggas som inhägnade grässpår, vilket också skulle leda till utökade grönytor och fungera som biologiska spridningsvägar. Lokalgator och gränder bör prioritera samspel De gemensamma gaturummen längs lokalgatorna planeras för fordonshastigheter i km/h. Forskning vid så kallade Shared space-områden, där alla trafikslag rör sig på lika villkor, visar att hastigheter vid 20 km/h krävs för att samspel ska kunna ske. FOT anser därför att 20 km/h bör vara maxhastighet på lokalgator med blandade funktioner. För gränder och gaturum där gående helt står i centrum, och där barn kan tänkas leka, bör utformas som gångfartsgator, där gångfart 7 km/h gäller för såväl fordonstrafik som cykeltrafik. (4) Stadsbyggnadskontorets kommentar: För integrationen med omgivande stadsdelar se svar till Stadsområde Väster.

154 För integrationen med omgivande stadsdelar se svar till Stadsområde Väster. Hastighetsbegränsningen 30 km/h förbehålls skolor och liknande platser. Ett alltför generöst användande av begränsad hastigheten till 30 km/h skulle leda till minskad respekt för hastighetsbegränsningar och dålig efterlevnad. En reglering av lokalgatorna kan göras med hjälp av bestämmelsen gångfartsområde vilket innebär att gatan måste vara utformad så att den ger ett intryck av att fotgängarna har prioritet. Vi d en sådan utformning och reglering gäller hastighetsbegränsningen 10 km/h. Frågor av det här slaget ska inte fastställas i en översiktsplan utan avgöras i detaljplaneskedet. I egenskap av lagfaren ägare till fastigheten Bunkeflo 7:58, Almviksvägen 21, får vi härmed lämna följande synpunkter på förslaget till översiktsplan. Bland våra fastigheter finns också sådana där vi uppför nya byggnader, exempelvis har vi sökt bygglov för ett LSS- och serviceboende på Riseberga där det pågår diskussioner om den närmare utformningen med grannar och andra berörda och ett hyresavtal med Malmö kommuns serviceförvaltning. Bunkeflo 7:58 förvärvade vi för att bebygga fastigheten med bostäder och eventuellt ett serviceboende i någon form. Av förslaget framgår att en huvudgata föreslås dras diagonalt över vår fastighet i Hyllie. Tomten skulle i princip delas i flera delar. Vi förstår att det finns ett behov av att åstadkomma en effektiv trafiklösning. Men den föreslagna dragningen av vägen skulle medföra att det blir mycket svårt att exploatera fastigheten på ett ändamålsenligt sätt och värdet på fastigheten skulle sjunka dramatiskt. Därför motsätter vi oss den föreslagna dragningen av huvudgatan och ber kommunen undersöka möjligheterna av en alternativ dragning av vägen som inte medför så stor skada för privata fastighetsägare. Vi är ett litet bolag jämfört med många av de stora bygg- och fastighetsbolag som exploaterar andra delar av Hyllie. För vår del är det viktigast att få vara med i översiktsplanerrna som tidigare tydligt medgav exploatering med byggrätter av bl a bostäder & serviceboende. För vår del är det viktigaste att få tillfälle att långsiktigt delta i att bygga upp och förvalta en del av det nya området i Hyllie, inte att begära ersättning i pengar för att vår fastighet förlorar sitt värde. Vi hoppas att kommunen också kan se ett värde av att det finns en blandning av olika sorters fastighetsägare och andra intressenter i Hyllie när den nya stadsdelen växer fram. (2) Stadsbyggnadskontorets kommentar: Dragningen av huvudgatan har ändrats, bland annat efter en dialog med Josefssons Fastigheter. Den nya vägdragningen, i den befintliga Almviksvägens läge, visar större respekt mot

155 fastigheterna i området och den överensstämmer bättre med de övergripande målen för översiktsplanen. Den tidigare dragningen var ett effektivt sätt att ordna en öst-västlig koppling genom området, vilket skulle gynna biltrafiken men försvåra för kollektivtrafiken. Det var en genomfartsgata i utkanten av bebyggelsen istället för en centralt placerad stadsgata, vilket en huvudgata i en stadskärna ska vara. För att utvecklingen av Hyllie ska bli god behövs många aktörer. Det är den bästa garanten för en mångfald i stadsbilden och ett rikt stadsliv. Malmö centrala pensionärsråd har tagit del av remissen Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag). Malmö centrala pensionärsråd, det vill säga representanter för pensionärsorganisationerna, väljer att avstå från att lämna gemensamma synpunkter på samrådsförslaget. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) lämnar ett eget yttrande (bifogas). Rådets politiker framför sina åsikter genom andra remissinstanser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått Malmö stadsbyggnadskontors samrådsförslag om södra Hyllie på remiss. MSB avstår från att yttra sig i ärendet. Yttrande till Översiktsplan för Södra Hyllie och Miljöbeskrivning Efter att ha tagit del av: - Översiktsplan för södra Hyllie Fördjupning av Översiktsplan för Malmö, Samrådsunderlag - Miljökonsekvensbeskrivning Till Fördjupad Översiktsplan för södra Hyllie, Samrådsunderlag Ansluter vi oss till de visioner som beskrivs. Planeringen med bl.a. byggnation, natur, miljö, miljökonsekvenser, kollektiv trafik samt integrering med befintlig jordbruksodling är positiv för både barn, ungdom och äldre. I dokumentet beskrivs att i planeringen ingår såväl förskolor och skolor. För detaljplaneringen vill vi framhålla behovet av kommunal service såsom vårdcentral, barnavårdscentral, LSS-boende, och boende i olika former för äldre och handikappade tillika med handikapp- och äldreanpassade entréer och hissar.

156 I dokumentet beskrivs att t.ex. skollokaler ska kunna användas som mötesplatser till olika aktiviteter för de boende under icke-skoltid. Vår erfarenhet i Malmö är att lokalerna inte blir lediga förrän efter vid tiden. Med aktiviteter som varar 4-5 timmar blir det så sent att pensionärerna inte kommer till aktiviteterna. Vanligen har pensionärsorganisationerna aktiviteter mellan kl måndag till fredag. Södra Hyllie bör därför förses med samlings- och möteslokaler där aktiviteter kan utföras som håller boende i alla åldrar friska och ger möjlighet till social gemenskap. (1) Stadsbyggnadskontorets kommentar: Möteslokaler för privatpersoner på dagtid kan finnas i ett eventuellt kulturhus. Undertecknad åberopar en tydlig intressekonflikt avseende fastighet 7:80 och planförslaget om att åstadkomma en effektiv trafiklösning över nämnd tomt och protesterar härmed över detta planförslag. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den åberopade intressekonflikten bedömer Stadsbyggnadskontoret är löst genom att dragningen har ändrats, se kommentar 1 till Josefssons Fastigheter AB. Denna fördjupade översiktsplan som av Malmö stads representanter på senaste info mötet gissade på en genomförande tid på år. Under denna tid kommer många att avlida, flytta och ändra mening både bland boende, inflyttande, tjänstemän och politiker. Denna översiktsplan kommer nog att ändras många gånger, den är ej bindande. Trots detta är förslaget positivt med tanken på att skapa ett stadsbryn, vi önskar oss också ett skogsbryn lämpligen på bullervallen mot motorväg och järnväg till bron, liknande Lorensborgsgatan mot Mossängens sommarstad, med en bit av Söderslätt i mellan. Detta kan kanske reducera buller nivån ytterligare, samt bullerplank förbi Tygelsjöstigens korsning med motorväg och järnväg till bron. Byggnadshöjden bör succesivt anpassas i sydvästra hörnet till enplans bebyggelse. (1) Röster har hörts om att denna täta bebyggelse kommer att skapa problem, folk är oroliga för att inte kunna skapa en liten privat hörna. Det kommer nog att klarna med tiden hur folk vill bo. Kommunikationer till Vintrie tror vi sker bäst med el buss tyst och flexibel men skall trafiken fortsätta söderut kan andra alternativ bli bättre. Almviksvägen som skulle svälja en stor del av dom 4700 bilarna till och från IKEAS och PEABS kontor per dygn är nu tänkt att brytas av en ny park med cykelbana och

157 gångbana istället för biltrafik. (2) Redan 2030 räknar man med att trafiken ökat 4 falt i Svågertorpområdet Vi hoppas att man har bättre framförhållning med vägbyggandet. Glädjande nog har man noterat att Vintrievägen börjar nå sin kapacitetsgränsen och behöver avlastas. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I förslaget är det en varierad höjd i den södra kanten. Det kommer inte att bli aktuellt att gå ner till enplansbyggnader i det sydvästra hörnet. Anledningen till det är att det är ett någorlunda stationsnära läge och att all service kommer att finnas runt hörnet så det finns starka argument för en högre exploatering. Dessutom är det kanske Sveriges bästa odlingsjord och det är mycket tveksamt ur hållbarhetsperspektiv att bebygga den med enplansbebyggelse. Med den nya motorvägsavfarten vid IKEA fungerar både Yttre- och Inre ringvägen som mycket effektiva lösningar för öst-västlig kommunikation förbi Hyllie. En dragning längs stadsgator genom området blir långsammare. Det finns därför ingen anledning att leda in genomfartstrafik genom området. Detta gäller den fördjupade översiktsplan, som Malmö stads representanter, på senaste informationsmötet, gissar kommer att ha en genomförandetid av år. Under denna tid kommer många att hinna avlida, flytta och ändra mening bland boende, inflyttade, tjänstemän och politiker. Denna översiktsplan kommer säkerligen att ändras många gånger, då den inte är bindande. Trots detta, är förslaget positivt, så tillvida att man vill skapa ett stadsbryn. Vi önskar även ett skogsbryn, lämpligen på bullervallen mot motorvägen och järnvägen till bron, liknande Lorensborgsgatan mot Mossängens sommarstad med en bit Söderslätt emellan. Detta kan kanske reducera bullernivån ytterligare, samt även ett bullerplank förbi Tygelsjöstigens korsning med motorvägen och järnvägen till bron. Byggnadshöjden bör lämpligen anpassas, i sydvästra hörnet, till enplansbebyggelse. Röster har hörts om, att denna täta bebyggelse kommer att skapa problem. Man är orolig för att inte kunna skapa en privat liten hörna. Det kommer förhoppningsvis att klarna med tiden, hur man vill bo. Kommunikationer till Vintrie, tror vi bäst sker med el-buss, tyst och flexibel, men ska trafiken fortsätta söderut, kan även andra alternativ komma ifråga. Almviksvägen, som skulle svälja en stor del av de 4700 fordon till och ifrån IKEA:s och PEAB:s kontor per dygn, är nu tänkt att brytas av en ny park, med cykelbana och gångbana, istället för fordonstrafik. Redan 2030 räknar man med att trafiken ökat fyrfalt i Svågertorpsområdet. Förhoppningsvis har man en bättre framförhållning gällande vägbyggandet.

158 Glädjande nog har man noterat att Vintrievägen börjar nå sin kapacitetsgräns och är i stort behov av avlastning. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Se svar till Maria Svensson och Christer Gustafsson ovan. Hej, jag tror att det kommer bli jättebra när ni kommer bygga mera lägenheter, och framför allt ha INTE så höga hyror, för det är inte lätt här i livet och jag tycker att alla borde få en chans till eget boende, annars blir de bara ett område med massa rika människor som anses vara bättre än andra delar av Malmö och sånt är fel! Ja tycker det är bra att ni gör detta och att de händer nått för Hyllie är fint och Malmö känns större å bättre när ni utbygger områden som verkligen behövs. Men våga satsa på färger, belysning, statyer, konst, precis som Emporia har, färg på Hyllie bussarna, sätt färg/snygg graffiti från Malmö på någon vägg, gör olika sorters hus/lägenheter/kontor i olika färger och former. Det kommer bli jätte bra tror jag. Ja tycker ni ska tänka på å hjälpa människor i detta läge! Och blanda människor, blanda från alla olika länder och inte bara från ett land och välj inte bara en massa lägenheter med dyr hyra!! och inga köpelägenheter, ta hyreslägenheter, till viss del också köpelägenheter, men tänk efter! Sätt också dit massa blommor i olika färger! Jätte stora statyer som i paris på gaterna, Ta in lite till Malmö som är utifrån andra länder. Eller en annan smart ide! ni kan ha en staty för några länder! Det blir trevligt och alla människor kommer känna sig välkomna och en del av Malmö. För om ni bygger och sen att de blir dyra lägenheter då kommer de bara bli rika människor som bor där och resten av folket då. det är ju inte lätt här i livet och det vet jag själv och jag är en medmänniska som tycker att alla har lika mycket värde plus att om man blandar folk så kommer de kanske också lösa vissa problem plus "normen " av hur en "bra" människa egentligen ska bo o så vidare. Hoppas ni förstår hur jag menar! (1) Stadsbyggnadskontorets kommentar: Du beskriver hur staden kan formas så att den får en mångfald av uttryck för att en mångfald av människor ska känna sig välkomna och trivas. Du beskriver en stad där alla har samma värde och där det uttrycks i den fysiska miljön. Det är en mycket bra vision. Stadsplanering organiserar människors liv och det är viktigt att planeringen baseras på tankar om hur vi kan leva ett bra liv i staden. I översiktsplanen för södra Hyllie menar vi att de som kommer att bo i planområdet kommer att få både ett mycket stadsmässigt liv, med många affärer, attraktioner och människor, men att de samtidigt kommer att ha lantliga kvaliteter alldeles i närheten i form av egna odlingar, natur och bymiljöer. Det menar vi kommer att göra södra Hyllie speciellt och bidra till att många kan trivas där.

159 Synd att området blir så distanserat och skiljt från norra Hyllie och Lindeborg i öster. Dess kopplingar borde inte lämnas till sist och olyckligt hur infrastrukturen har tillåtits bilda barriärer. Stadsbyggnadskontorets kommentar: För integrationen med omgivande stadsdelar se svar till Stadsområde Väster.

160

161

162

163

164

165