Balansräkningsenheter - rekommendationer vid införande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Balansräkningsenheter - rekommendationer vid införande"

Transkript

1 RAPPORT NR 109 Balansräkningsenheter - rekommendationer vid införande Lund, Våren 2001 Mikael Nilsson Hellström Torbjörn Tagesson Ett samarbetsprojekt mellan MOVIUM RENHÅLLNINGSVERKSFÖRENINGEN SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET VA-FORSK OCH INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND KOMMUNAL REDOVISNING EN REFERENSRAM KONKRETA ÅTGÄRDER OCH ÖVERVÄGANDEN...6 ANSKAFFNINGSVÄRDE...6 AVSKRIVNINGAR...6 ANSLUTNINGS- OCH ANLÄGGNINGSAVGIFTER...7 STATSBIDRAG...11 REDOVISNING AV INTERNRÄNTA (KALKYLMÄSSIG RÄNTA)...11 GRÄNSDRAGNING MELLAN INVESTERING OCH UNDERHÅLL...12 ÖVRIGA GRÄNSDRAGNINGSPROBLEM...12 BOKFÖRINGSMÄSSIGT OCH KALKYLMÄSSIGT RESULTAT PRISSÄTTNING...15 PRISSÄTTNING I TEORIN OCH IMPLIKATIONER FÖR TAXEKONSTRUKTION...15 REGLERING AV PRISSÄTTNING...16 Eldistribution...16 Avfallshantering...17 Vatten- och avloppsverksamhet FÖRDELNING AV INDIREKTA KOSTNADER...19 INDIREKTA KOSTNADER...19 Intern administration...19 Reception...20 Nämndssekreterare...20 Personalavdelning...20 Central ekonomiavdelning...20 Kundtjänst...21 Vaktmästeri...21 Kommunledning - kommunstyrelse REGELVERK...22 ANSVAR GER HANDLINGSREGLER...22 OLIKA UPPFATTNINGAR OM BEHOV...22 REGELVERKET SYFTAR TILL ATT MINSKA RISKERNA FÖR AVGRÄNSNINGAR...23 EN FRÅGA OM BALANSERING AV OLIKA RISKER...23 OMRÅDE ATT REGLERA...23 ANSVAR FÖR INVESTERINGAR...24 REFERENSER:

3 1. Bakgrund Införandet av balansräkningsenheter är ett sätt att öka enheters ansträngningar att hushålla med kapital. Detta torde vara särskilt viktigt i verksamheter med hög andel kapitaltjänstkostnader (jfr Hansson och Skärvad, 1989). Detta är framförallt viktigt när syftet är att öka kostnads- och intäktsmedvetandet. Ett annat syfte kan vara att man från kommunledningen vill möjliggöra, genom att samtliga kostnader fördelas på respektive verksamheter, jämförelser med privata eller andra kommuners verksamheter. Om det är möjligheterna att göra jämförelser som är syftet, bör man dock vara försiktig med vilka kostnader som fördelas ut då vissa kostnader inte föreligger för ett privat alternativ. Detta gäller t ex för den politiska delen av verksamheten. Införandet av balansräkningsenheter ökar också tydligheten vad gäller såväl löpande betalningsflöden som kapitalanvändning i stort (Sjöholm, 1994). Denna ökade tydlighet är viktig, inte minst för att klargöra skillnaderna mellan avgiftsoch skattefinansierad verksamhet. En investering i en avgiftsfinansierad verksamhet skall t ex inte behöva ställas mot en investering i en skattefinansierad verksamhet, då kostnaderna skall täckas med finansiering från två från varandra skilda finansieringskällor. Ökad tydlighet och jämförbarhet inom den kommunaltekniska verksamheten förefaller viktig, i en tid då olika konsumentgrupper/medborgare i allt större utsträckning börjar ställa krav och utkräva ansvar av politiker och tjänstemän. I en obligatorisk association som en kommun (Cassel, 2000) vilken bedriver en verksamhet som har karaktären av naturligt monopol (Tagesson, 1999), borde kraven på jämförbarhet ställas särskilt högt. Jämförbarheten inom kommunal verksamhet i allmänhet, och kommunalteknisk i synnerhet, kan i dagsläget inte anses vara tillfredställande. Redovisningen uppfyller i många fall inte de krav som ställs på god redovisningssed (Tagesson, 1999, Mellström, 2000, Cassel, 2000) och kan därför inte ligga till grund för relevanta jämförelser. Orsakerna till detta borde naturligt nog utredas och diskuteras. I detta dokument kommer vi emellertid att avgränsa oss till att diskutera åtgärder för att redovisningen inom Trelleborgs kommunaltekniska verksamhet skall svara upp mot kraven på god redovisningssed samt de interna krav som kan finnas för att redovisningen skall fungera som ett relevant underlag för beslutsfattande och intern styrning. 3

4 2. Kommunal redovisning en referensram Även om förutsättningarna för och syfte med privat och offentlig verksamhet i mångt och mycket skiljer sig åt, är likheterna också många. Särskilt stora är likheterna mellan privat verksamhet och avgiftsfinansierad kommunal verksamhet. Gemensamt för sfärerna borde dock vara att kravet på redovisning bör vara tillräckligt allsidigt för att ge goda (besluts) underlag såväl för ansvarsutkrävande som för framtidsinriktade beslut (Cassel, 2000). Den kommunala redovisningslagen beslutades 1997 av riksdagen och började gälla fr.o.m. den första januari I utformningen av den kommunala redovisningslagen har man tittat mycket på och influerats av bokföringslagen och årsredovisningslagen som reglerar redovisning och bokföring inom den privata sektorn. Redan i 3 klargör man att bokföring och redovisning skall fullgöras i enlighet med god redovisningssed: 3 Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som överrensstämmer med god redovisningssed. Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (Ur kommunal redovisningslag 1997:614) Begreppet god redovisningssed definieras i förarbetena till 1976 års bokföringslag som faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt 1 representativ krets bokföringsskyldiga (Prop. 1975:104, s 148). Särskild betydelse skall tillmätas råd och rekommendationer av auktoritativa organ (Cassel, 2000). Rådet för kommunal redovisning bildades i samband med att den kommunala redovisningslagen trädde i kraft. Rådet ersätter kommunförbundens gemensamma Referensgrupp i redovisningsfrågor som auktoritativt organ, men refererar till Referensgruppens rekommendationer, vilka även fortsättningsvis får anses vara relevanta (jfr Brorström, Eriksson och Haglund, 1997). Rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning samt Referensgruppen i redovisningsfrågor är emellertid långt ifrån heltäckande. Därför bör enligt Brorström et al (ibid) uttalanden från annan expertis på redovisningsområdet tillmätas stor betydelse. Vidare menar Brorström et al (ibid), att i avsaknad av rekommendationer från normgivare, är det naturligt att utgå från grundläggande redovisningsprinciper. I lagmotiven framhålls principerna om fortlevnad, konsekvens, kontinuitet, försiktighet, periodisering samt öppenhet. Andra viktiga kvalitativa karakteristika på redovisning som bl a 1 Det är värt att notera att det inte bara är representativitet som krävs utan även kvalitet, ej att förväxla med kvantitet. 4

5 lyfts fram i IASC:s 2 referensram är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. 2 IASC (International Accounting Standards Commitee) bildades 1983 och har idag ca 120 professionella redovisningsorganisationer. Målsättningen med verksamheten är att publicera och förankra internationella redovisningsnormer och verka för förbättring och harmonisering av redovisningsnormer i allmänhet. 5

6 3. Konkreta åtgärder och överväganden För kommunalteknisk verksamhet, och då särskilt VA och El, utgör kapitalkostnaderna, d v s kostnader för avskrivning och ränta, en väsentlig del av de totala kostnaderna. Att retroaktivt förändra gjorda värderingar och avskrivningar torde av praktiska skäl inte vara möjligt. Vid införandet av en balansräkningsenhet, bör man noga fastställa hur investeringsutgifter och anskaffningsvärde framgent skall hanteras. Denna hantering bör naturligt nog ske i enlighet med god redovisningssed. Om tidigare praxis väsentligt avvikit från nuvarande hantering bör detta redovisas öppet och tydligt. Detta för att skapa bättre förståelse samt för att öka möjligheten att använda data från redovisningen som underlag för beslut och relevanta jämförelser. Vidare bör man öppet särredovisa kostnader för olika aktiviteter samt de fördelningstekniska överväganden som gjorts, även detta för att skapa bättre förståelse och möjliggöra relevanta jämförelser med organisationer som t ex valt att organisera den kommunaltekniska verksamhetens aktiviteter på annorlunda vis. Till dessa frågor skall vi återkomma lite senare. Anskaffningsvärde Vad gäller frågan om vilket värde som bör ligga till grund värdering av anläggningstillgångar är de olika normbildande organen väldigt samstämmiga. Det är otvetydigt så att anskaffningsvärdet anses vara det värde som vid förvärvstillfället skall tas upp i balansräkningen. I anskaffningsvärdet skall samtliga utgifter för förvärvet/tillverkningen av tillgången tas med. Förutom direkta utgifter såsom köpeskilling och frakt skall även indirekta kostnader såsom administration och projektledning aktiveras och tas med. Det är viktigt att påpeka att ovanstående värdering förutsätter bruttoredovisning. Inkomster från t ex anläggningsavgifter får följaktligen inte räknas av anskaffningsvärdet. Har så tidigare skett bör, för tydlighetens skull, tillgångarnas anskaffningsvärde i balansräkningen räknas upp med ett värde som motsvarar den reducering som tidigare skett på grund av nettoredovisning. Motsvarande belopp bör sedan adderas de ackumulerade avskrivningarna. Ett förtydligande av hur stor del av ackumulerade avskrivningar som är hänförbara till korrigering av tidigare nettoredovisning måste naturligt nog förtydligas i en notanteckning. Avskrivningar Även när det gäller avskrivningar är rekommendationerna klara. Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde p.g.a. ålder, nyttjande el 6

7 dyl. skall årligen belastas med en värdeminskning. Värdeminskning innebär förbrukning av resurs och belastar således resultaträkningen som en kostnad. Samtliga tillgångar skall skrivas av över sina respektive ekonomiska livslängder. Med ekonomisk livslängd avses den tid det anses ekonomiskt försvarbart att nyttja tillgången Den tekniska livslängden kan följaktligen vara betydligt längre men är irrelevant i detta sammanhang. Att exakt fastställa ekonomisk livslängd är naturligt nog omöjligt, utan det får vid varje anskaffningstillfälle bli frågan om en kvalificerad approximation. För anläggningstillgångar i kommunal vaverksamhet finns av kommunförbundet utgivna rekommendationer om ekonomisk livslängd för olika kategorier av tillgångar, dessa rekommendationer har tenderat att bli norm för avskrivningstider inom denna sektor. Därför bör eventuella avvikelser från dessa rekommendationer kommenteras och anges i not. Viktigt att notera är också att vid fastställande av avskrivningars storlek skall principen om post för postredovisning tillämpas. Detta innebär i praktiken att kollektiv värdering ej är tillåten utan att en uppdelning av anläggningstillgångarna per objekt måste göras. Ett anläggningsregister med ordentlig uppdelning av anläggningstillgångarna i objekt är följaktligen nödvändig. I detta anläggningsregister bör förutom investeringsutgift även framgå investeringsår, avskrivningsplan samt kategori av tillgång 3. Val av avskrivningsmetod och därmed avskrivningsmönster beror på en rad olika antaganden om vad som orsakar värdeminskningen på anläggningstillgången. Mycket har skrivits om detta, och för den intresserade läsaren rekommenderas Yard, (1997) samt Tagesson, (1999 kapitel 4 och 5). Den klart dominerande metoden är idag nominell linjär avskrivningsmetod (NL-metoden). Denna metod ger i reala termer något högre avskrivningar i början av en tillgångs ekonomiska livslängd och följaktligen något lägre i slutet av den ekonomiska livslängden. Detta avskrivningsmönster borde kunna accepteras och motiveras då det är rimligt att antaga att underhållskostnaderna ökar successivt över tillgångens ekonomiska livslängd. Anslutnings- och anläggningsavgifter Bokföring av anslutnings- och anläggningsavgifter (fortsättningsvis benämnt endast som anslutningsavgifter) är ett område som tål att diskuteras. Frågan är svår att hantera då praxis, rekommendationer från normbildande organ samt grundläggande redovisningsprinciper pekar i olika riktningar. 3 Kommunförbundet delar in anläggningstillgångar i olika kategorier beroende på rekommenderad avskrivningstid och användningsområde. 7

8 Referensgruppen i redovisning menade i sina anvisningar att inkomster från anslutningsavgifter skulle bokföras som en intäkt på resultaträkningen. Motivet var följande: När motsvarande verksamhet bedrivs i bolagsform bokförs denna typ av avgifter som en intäkt på resultaträkningen. För att uppnå enhetlighet i redovisningen oberoende av associationsform bör även kommunerna redovisa denna typ av avgifter bland verksamhetens intäkter i resultaträkningen (Referensgruppen i redovisning anvisning ) Rekommendationen kan diskuteras utifrån flera olika aspekter. För det första kan man fråga sig om de bolag som refereras till kan anses vara en kvalitativ representativ krets bokföringsskyldiga. För det andra bryter rekommendationen mot principen om periodisering 4 och därmed försvåras jämförelser mellan såväl olika redovisningsperioder som mellan olika redovisningsskyldiga. Den rekommendation som gavs av Referensgruppen i redovisning bryter således mot vad man kallar för redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Dessutom ställde rekommendationen till med en del administrativt merarbete. I rekommendationen påpekade man att: Det bör dock observeras att dessa principer inte skall påverka taxesättningen som regleras i t ex VA-lagen eller på annat sätt där självkostnadsprincipen ska tillämpas. Kalkyler för sådan pris- och taxesättning ska göras sidoordnat till externredovisningen (Referensgruppen i redovisning anvisning ) I praktiken har många kommuner, åtminstone tidigare, använt sig av nettoredovisning av investeringsutgifter och anslutningsavgifter (jfr avsnittet om anskaffningsvärde). Denna praxis måste emellertid, utifrån god redovisningssed, anses vara än mer förkastlig än om referensgruppens rekommendation tillämpas, då tillgångarnas värde på balansräkningen blir direkt missvisande. Skulle redovisning av anslutningsavgifter ske i enlighet med principen om periodisering torde dessa, i den mån de är att betrakta som väsentliga 5, hanteras som förutbetalda intäkter och följaktligen aktiveras på balansräkningens kreditsida, för att sedan successivt intäktsredovisas. Resonemanget ligger då i 4 Periodiseringsprincipen avser periodisering av såväl inkomster som utgifter (jfr Nilsson, 1999, s 29 ff) 5 Är inkomsten ej att betrakta som väsentlig med hänsyn till beloppets storlek, kan direkt intäktsredovisning ske med hänvisning till väsentlighetsprincipen. 8

9 linje med det sätt som man bör hantera utgifter för investering i anläggningstillgångar. Bokföringsmässigt gör man på samma sätt fast spegelvänt. Den information som Rådet för kommunal redovisning gav ut i mars 2000, stödjer detta resonemang. I likhet med referensgruppens rekommendation och i enlighet med kongruensprincipen 6 förutsätter man att redovisningen av inkomster och utgifter sker över resultaträkningen. Vad som skiljer Rådets information från referensgruppens, är att rådet menar att av anslutningsavgiften kan periodiseras i de fall det rör sig om väsentliga belopp. Man hänvisar till Bokföringsnämndens uttalande BFN U 93:2, som riktar sig till energibolag, men som enligt Rådets uppfattning kan överföras och tillämpas även i de kommunala verksamheter där anslutningsavgifter tas ut. Beträffande tidpunkt för intäktsföring gäller som allmän princip att fakturerade belopp intäktsförs omedelbart. Endast om det uppenbart är frågan om fakturering för prestationer som inte fullgjorts i sin helhet finns anledning att skjuta på tidpunkten för intäktsföringen eller intäktsföra successivt under en viss period. Oväsentliga belopp behöver normalt inte periodiseras. En avgörande faktor vid bedömningen av när en anslutningsavgift skall intäktsföras är mot denna bakgrund om avgiften inte enbart utgör ersättning för själva anslutningen utan också kan ses som ersättning för elkraft och andra tjänster som bolaget i framtiden kommer att tillhandahålla abonnenten. Den del av fakturerad anslutningsavgift som kan anses hänförlig till annat än själva anslutningen skall i princip redovisas som en förutbetald intäkt. Vid fastställandet av det belopp som skall intäktsföras omedelbart kan hänsyn tas till storleken av de direkta kostnader som belöper på anslutningen. Det överskjutande beloppet periodiseras efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt. Är den del av anslutningsavgiften som är att betrakta som ersättning för framtida tjänster oväsentligt i förhållande till energibolagets totala intäkter för elkraft bör dock någon periodisering inte komma till stånd. (BFN U 93:2) Ovan nämnda uttalande leder till att ett par frågor måste besvaras. För det första, är anslutningsavgiften så stor att beloppet är att betrakta som väsentligt? Ser man på summan av anslutningsavgifterna och sätter det i relation till omsättningen måste svaret bli ja, beloppet måste betraktas som väsentligt. För det andra, vad är det abonnenterna betalar för via anslutningsavgiften? Förutom direkt arbete för anslutningen (vilket torde vara att betrakta som en ringa del av anläggningsavgiftens storlek) förutsätts anslutningsavgiften användas för att 6 Kongruensprincipen bygger på att samtliga förändringar i tillgångarnas och skuldernas värde redovisas öppet över resultaträkningen. Kongruensprincipen är en förutsättning för att jämförbarhet över tiden skall vara möjlig vid tolkning av resultaträkningen. (Brorström, B., Falkman, P., Haglund, A. och Lagebro, A., 2000) 9

10 finansiera investeringar i anläggningen. Underhållet och driften av dessa investeringar förväntas verksamheten sköta, investeringarna förväntas också ha en ekonomisk och teknisk livslängd som sträcker sig ett antal år framåt i tiden. Abonnenten kan följaktligen förvänta sig att anslutningsavgiften leder till att någon form av nytta erhålls under ett antal år framöver. I verksamhetens redovisning bör, om ovan nämnda resonemang accepteras, följaktligen anslutningsavgiften till övervägande del betraktas som en förutbetald intäkt vilken successivt skall intäktsföras. Bruttoredovisning av anläggningstillgångar och redovisning av anslutningsavgifter i enlighet med kongruensprincipen ställer emellertid nya krav på redovisningen för att undvika att abonnenterna tvingas betala delar av kapitalkostnaderna två gånger. Nettoredovisning, där anslutningsavgifterna räknades av kapitalbasen, var ett effektivt sätt att undvika dubbeltuttag från abonnenterna, men å andra sidan omöjliggjorde detta förfaringssätt också meningsfulla jämförelser, såväl över tiden i samma organisation som mellan olika organisationer. Vad måste då beaktas för att undvika dubbeluttag från abonnenterna? Ett vanligt argument för anslutningsavgifter och nettoredovisning av dessa är att avgifterna, och därmed kostnaderna, för abonnenterna annars ökar p.g.a. ökade räntekostnader. Vad man då emellertid har bortsett ifrån är att även abonnenterna har kostnader för sitt kapital. Dessa kostnader torde vara minst lika höga, om inte högre, än kommunens kostnader för motsvarande kapital. Den successiva intäktsföringen av anslutningsavgiften kan på ett naturligt sätt matchas mot avskrivningar på va-anläggningen och utgör således inget problem. Problemet är hur man hanterar den del av kapitaltjänstkostnaderna som utgörs av ränta. I och med att anslutningsavgifterna har bokförts som en förutbetald intäkt, har man i redovisningen markerat att det rör sig om en skuld till abonnenterna, en skuld som successivt minskar i takt med att abonnenterna erhåller nytta 7 av den investering vars utgifter finansierats med hjälp av anslutningsavgifterna. Eftersom det följaktligen rör sig om ett lån från abonnenterna och att abonnenterna liksom kommunen måste anses ha kostnader för kapital, är det naturligt att detta lån ersätts med en ränta som åtminstone motsvarar den räntenivå som kommunen använder för beräkning av kapitaltjänstkostnader. Genom att matcha räntan på lånet från abonnenterna mot kapitaltjänstkostnadernas räntedel, undviks dubbeluttag från abonnenterna och summan av kostnader och avgifter blir sett över tiden den samma som vid användande av nettoredovisningsprincipen samtidigt som tidsfördelningen av intäkter och kostnader blir sådana att jämförelser över tiden möjliggörs. 7 Värdet av nyttan motsvaras av avskrivningen som den förutbetalda intäkten matchas mot. 10

11 Statsbidrag Hanteringen av statsbidrag är ett annat område med liknande problem som redovisningen av anslutningsavgifter. Dessutom måste rekommendationer och anvisningar anses vara svårtolkade. Enligt Brorström, Eriksson och Haglund (2000) skall investeringsbidrag reducera anskaffningsvärdet och avskrivningarna beräknas på nettoanskaffningsvärdet. Detta strider emellertid mot kongruensprincipen. Följer man istället Rekommendation nr 6 från Rådet för kommunal redovisning Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar, så menar man att i enlighet med försiktighetsprincipen skall infrastrukturella bidrag kostnadsföras i resultaträkningen. Detta förutsätter naturligt nog att motsvarande belopp intäktsförs. Argumentet för detta förfarande är att det inte på objektiva grunder går att bestämma hur stora de eventuella fördelarna blir som resultat av bidraget. Vidare skriver man att Någon formell äganderätt föreligger inte heller och kommunen eller landstinget har inte någon möjlighet att kontrollera tillgången som bidraget ger upphov till. Dessa argument torde gälla vägar och liknande infrastrukturella satsningar, för investeringar i t ex va-verksamheten måste situationen anses vara annorlunda. Kommunen har kontroll över tillgången och fördelarna kan ganska enkelt evalueras till att motsvara kapitaltjänstkostnaderna för den tillgång som bidraget finansierar. Inte heller nettoredovisning är att förespråka, då det bryter mot såväl kongruensprincipen och principen om bruttoredovisning samt att detta förfaringssätt går stick i stäv med övriga uttalanden och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Ett alternativt synsätt är att se bidraget som ett bidrag till abonnentkollektivet, vilket administreras av kommunen. Ett sådant synsätt skulle möjliggöra att statsbidraget redovisningsmässigt kunde hanteras på samma sätt som anslutningsavgifterna, d v s hanteras som en förutbetald intäkt där ränta och amorteringar matchas mot de avskrivningar och räntor som investeringen föranleder. Redovisning av internränta (kalkylmässig ränta) Vid egenfinansiering via t ex anslutningsavgifter bör man, framför allt för beräkningsunderlaget vad gäller avgiftsuttagen men även för den interna kontrollen och styrningens skull, ta hänsyn till internränta. Det skall poängteras att redovisning av kapitalkostnader inte är externredovisning, utan används i kalkylsammanhang i internredovisningen (Petersson, 1995, s 52). Dessa uppgifter är också av stor betydelse då jämförelser skall göras mellan verksamheter med olika grad av egenfinansiering. Enklaste sättet att redovisningstekniskt hantera detta är att komplettera externredovisningen med en enklare form av internredovisning enligt upplysningsmetoden (jfr Prenkert, 1993). Genom att i kontoklass 9 (vilken är avsedd för bokföring av interna händelser och följaktligen inte påverkar den externa resultaträkningen) bokföra 11

12 beräknad internränta på kapital, som genererats via avgifter, har man möjlighet att beräkna totala kapitalkostnader för verksamheten oavsett finansieringsform. Gränsdragning mellan investering och underhåll Problematiken med gränsdragningen mellan investering och underhåll är väl känd och ivrigt debatterad. Utgår man från definitionen av kostnad, d v s förbrukning av resurs, samt de rekommendationer som finns på redovisningsområdet, borde detta emellertid inte vara någon svår fråga. Åtgärder som syftar till att vidmakthålla en anläggnings tekniska funktion och status under anläggningens ekonomiska livslängd är att betrakta som underhåll och skall således bokföras som kostnad. Ersättning av redan avskriven anläggning är otvivelaktigt att betrakta som investeringsutgift och skall följaktligen i bokföringen hanteras som en sådan. 8 Problem kan möjligtvis uppstå rörande förbättringar, vilka medför ökad standard och kapacitet på befintliga icke avskrivna anläggningar. Referensgruppen i redovisning menar att sådana åtgärder i princip ska bokföras som investeringsutgift. (För ytterligare läsning hänvisas till skriften Avskrivningar från Referensgruppen i redovisning, ISBN ) Vid införandet av balansräkningsenhet bör eventuellt tidigare felaktigt kostnadsförda investeringar återföras till balansräkningen genom samma förfaringssätt som rekommenderas i andra stycket under rubriken anskaffningsvärde, avseende nettoredovisning av investeringsutgifter och anslutningsavgifter. Övriga gränsdragningsproblem För att underlätta såväl inter- som mellanorganisatoriska jämförelser samt säkerställa att informationen för intern styrning och kontroll är tillfredställande, bör man komplettera externredovisningen med kodifiering. Bokförda intäkter och kostnader skall kompletteras med information så att det går att hänföra till olika typer av aktiviteter och delsystem 9. Inom va-verksamhet är det t ex vanligt att man delar in verksamheten i följande aktiviteter (jfr DRIVA): - Produktion vatten - Produktion avlopps (vatten) rening 8 Detta gäller även byte av redan avskriven VA-ledning. 9 Inom en kommunalteknisk verksamhet kan man ha flera olika delsystem, t ex kan aktiviteten vattenproduktion ske på skilda håll för olika geografiskt avgränsade områden. 12

13 - Distribution vatten - Distribution avlopp - Administration. För att underlätta gränsdragningen mellan t ex va och gata torde enligt min mening aktiviteten Distribution avlopp delas in i två undergrupper: - Distribution dagvatten - Distribution övrigt avlopp Inom elverksamheten är det viktigt att särskilja på elproduktion och eldistribution och till respektive aktivitet/verksamhet tillhörande administration, då den producerade elen säljs på en avreglerad marknad, medan distributionen av elen är en reglerad monopolverksamhet. På avfallshanteringssidan kan en grov uppdelning göras i aktiviteterna: - Administration - Insamling - Behandling Aktiviteten Behandling måste naturligt nog delas in i ytterligare underaktiviteter. Det faller sig naturligt att utgå från att det finns betydande skillnader i att hantera t ex brännbart material och deponi. På samma sätt borde aktiviteten Administration (gäller för samtliga verksamheter) delas in i: - Intern administration - Del av kommungemensam administration. De fördelningsnycklar som använts för att fördela t ex kommunalgemensam administration bör i årsredovisningen skriftligen redovisas. Bokföringsmässigt och kalkylmässigt resultat I kommunallagen har reglerna om förmögenhetsskydd ersatts av en bestämmelse om god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk hushållning innebär emellertid i grunden att det förmögenhetsbevarande synsättet ligger fast. Balanskravet på kommunerna kan endast ses som en miniminivå på kort sikt. Sett över en längre tidsperiod måste positiva resultat (i externredovisningen) redovisas om den finansiella kapaciteten och motståndskraften skall upprätthållas. (Brorström, B., Falkman, P., Haglund, A. och Lagebro, A., 2000) Förklaringen till detta är att den externa redovisningen bygger på monetärprincipen, vilken bl.a. förutsätter att penningvärdet är stabilt. Ett positivt 13

14 resultat, som kompenserar för inflation, måste följaktligen redovisas för att inte kommunens ekonomi skall gröpas ur. Underlag för avgiftsberäkningar etc. måste följaktligen beräknas på ett kalkylmässigt resultat där full hänsyn tagits till kostnader för kapitalet. Även utjämning av över- och underskott måste beräknas utifrån ett kalkylmässigt resultat där hänsyn tagits till samtliga kapitaltjänstkostnader. Grundprincipen vad gäller utjämning av resultat, är att en sådan bör ske inom tre år genom t ex taxejusteringar (Bouvin och Qviström, 1993). Med utgångspunkt i principen om öppen redovisning anser jag emellertid att årsredovisningen öppet bör redovisa och förklara skillnaderna mellan det kalkylmässiga och bokföringsmässiga resultatet. 14

15 4 Prissättning Prissättning i teorin och implikationer för taxekonstruktion Resonemangen kring prissättning av monopolverksamheters tjänster och produkter kan bli mycket komplicerade beroende på vilka antaganden man gör om produktionskapacitet, framtida efterfrågan och utbyggnad e t c. Vi skall i detta avsnitt emellertid hålla oss till att diskutera grundprinciperna. Den intresserade läsaren hänvisas istället till Turvey (1969,1971), Hanke och Wentworth (1981), Bohman, (1983), Stiglitz (1988). För att resursallokeringen skall bli effektiv ur samhällets synvinkel, bör priset för en monopolist sättas så att detta avspeglar den kortsiktiga marginalkostnaden 10. Denna prissättning leder emellertid till att verksamheten kommer att gå med ekonomiskt underskott. För att säkerställa att utnyttjandet av resurserna blir så samhällsekonomiskt fördelaktigt som möjligt samtidigt som verksamheten tillåts sätta pris så att full kostnadstäckning uppnås, brukar man använda sig av en flerdelad prissättning. En rörlig del som motsvarar den kortsiktiga marginalkostnaden och en fast del som tillgodoser full kostnadstäckning. För att inte ge felaktiga signaler till abonnenter som inte är anslutna till den kommunala va-anläggningen eller till elnätet, bör emellertid den fasta avgiften kunna differentieras så att avgiften speglar samtliga kostnader som är förenade med kommunal va- eller elanslutning. Förslag till taxekonstruktion för va och eldistribution blir följaktligen en hög fast avgift (helst differentierad) i kombination med en låg rörlig avgift. Detta förslag bygger emellertid på att man med taxesättningen eftersträvar en effektiv resursallokering. Taxekonstruktioner enligt andra principer leder till att resurser omfördelas mellan olika abonnentgrupper inom abonnentkollektivet (Tagesson, 1997, 1999, Söderström, 1997). Huruvida det är önskvärt att använda taxesättningen eller ej för att göra omfördelningar inom abonnentkollektivet måste betraktas som en politisk fråga och kommer inte närmare att behandlas här. Ett vanligt argument för höga rörliga avgifter är att man av miljöskäl vill sänka vattenförbrukningen. Även detta är kanske att betrakta som en politisk fråga, men några reflektioner kring logiken bakom argumentet och effekter av sådan taxesättning kan vi inte avhålla oss från att ge. Att en sänkt vattenproduktionen/förbrukningen skulle ha någon större miljömässig påverkan är mycket tveksamt. Minskad vattenproduktion leder troligtvis inte till att andelen miljöfarliga ämnen i 10 D v s den kostnad som produktionen av ytterliggare enhet innebär. 15

16 avloppsvattnet minskar. Effekten borde rimligen bli att koncentrationen av farliga ämnen i avloppsvattnet ökar. Möjligtvis kan man tänka sig att energiförbrukningen etc. minskar något om vattenproduktionen går ner, men denna effekt torde vara ytterst marginell. En negativ effekt som däremot kan uppstå är att genomströmningen av dricksvattnet i ledningarna minskar, vilket kan leda till sämre kvalitet på dricksvattnet. Det torde också vara viktigt att reflektera över vilka styrsignaler renhållningstaxan ger förorenaren (konsumenten). En hög rörlig avgift kan leda till att konsumenten inte lämnar in, eller i värsta fall till att dumpar, miljöfarligt avfall, då taxekonstruktionen ger felaktiga incitament för den enskilde konsumenten. Reglering av prissättning I nedanstående avsnitt skall kort redogöras för regleringen av prissättningen inom eldistributions-, va- och avfallshanteringssområdena. Eldistribution Prissättning av eldistributionstjänster regleras i ellagen (1997:857). I kap 4 1 framgår att nättariffen skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Vidare framgår att vid bedömning av skälighet skall hänsyn tas till såväl konsumentintresset som kravet på en rimlig avkastning i nätverksamheten. Mellan hänsynstagande till konsumentintresset och kravet på en rimlig avkastning finns i sig en inbyggd motsättning (SOU 200:90) Bestämmelserna är vidare både vaga och oprecisa (Edin och Svahn, 1998) och ger ingen närmare vägledning (SOU 2000:90). Begreppet skälig är allmänt hållet, lagstiftaren har överlämnat åt rättstillämpningen att tolka innebörden i detta begrepp (ibid.). Rättstillämpningen synes emellertid inte heller ge någon närmare vägledning: Trots att tolkningen av bestämmelserna i 4 kap 1 i stor utsträckning överlämnats åt rättstillämpningen har nätmyndigheten endast i ett mycket fåtal ärenden prövat skäligheten av hela nivån på ett företags tariffer. Det har i dessa fall varit frågan om ärenden som inte utmynnat i någon åtgärd från nätmyndighetens sida. Myndigheten har konstaterat att nättarifferna inte varit oskäliga och på denna grund skrivit av ärendena..några domstolsavgöranden i frågor som rör skäligheten av nivån på ett företags tariffer saknas därför. Nätmyndigheten har emellertid i ett antal ärenden, utan att direkt pröva tariffnivån som sådan men med åberopande av vissa specifika förhållanden, funnit nättariffer vara oskäliga och förelagt företagen att sänka dem. I stort sett samtliga förelägganden har överklagats till länsrätten och därefter vidare till 16

17 kammarrätten. Kammarrätten har ännu inte i sak prövat någon sådan fråga. Det kan därför kostateras att några förtydliganden av lagstiftningen ännu inte gjorts genom tillämpningen av densamma. (SOU 2000:90, s 48) För en eldistributionsverksamhet som bedrivs i kommunal regi borde prissättningsnivån dock vara ganska oproblematisk om konsumentintresset sätts i fokus och det inte finns några politiska ambitioner att överföra medel från elabonnentkollektivet till skattekollektivet. En eldistributionsverksamhet som bedrivs i enlighet med självkostnadsprincipen torde, så tillvida att effektiviteten är någorlunda acceptabelt, inte ha några problem med att motivera skäligheten i sitt avgiftsuttag. Avfallshantering Avfallshanteringen faller under kommunallagens (1991:900) regler om självkostnadsprincipen. Taxan skall följaktligen täcka samtliga kostnader kommunen har för att uppfylla kraven i 27 kap 4 6 miljöbalken. (Audelius och Klingberg, 2000) Audelius och Klingberg (ibid) pekar på att en taxekonstruktion med flera avgifter kan vara en viktig informationsgivare som tydliggör för konsumenten vad denne betalar för. Även ur rättvisehänsyn är det viktigt med en tydlig uppdelning. En uppdelning av kostnaderna gör det lättare att följa upp kostnaderna och därmed få en rättvis taxesättning. (ibid. s 16) Vatten- och avloppsverksamhet Nivån på avgiftsuttaget för va-verksamheter regleras i va-lagen (1970:244). I 24 slås fast att Avgifter som huvudman för allmän va-anläggning tager ut får ej överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för anläggningen. Va-lagens regler är följaktligen strängare än den självkostnadsprincip som fastställs i kommunallagen. De kostnader som ligger till grund för avgiftsuttagen får endast innefatta sådana kostnader som är motiverade utifrån de varor/tjänster som tillhandahålls abonnenterna. Avgift skall utgå enligt taxa. Avgift kan utgå som engångsavgift (anslutningsavgift) och som periodiska avgifter (brukningsavgifter). Det finns följaktligen, förutsatt att verksamheten är till 100 % avgiftsfinansierad, ett samband mellan nivån på anslutningsavgiften och nivån på brukningsavgiften, vilket lite 17

18 förenklat 11 kan uttryckas enligt följande ekvation för investering och drift av en anläggning över dess ekonomiska livslängd: Σnuv. anslutningsavgifter + Σnuv. brukningsavgifter = Σnuv. totala kostnader (inkl kapitalkostnader) eller annorlunda uttryckt: Σnuv. anslutningsavgifter + Σnuv. brukningsavgifter = Investeringsutgiften + Σnuv. kostnader för drift och underhåll Högre anslutningsavgift leder m a o till att brukningsavgifterna blir lägre och vice versa, ceteris paribus (allt annat lika). Anslutningsavgiften är ett alternativ till lånefinansiering av investeringar. Kostnaderna för de olika finansieringssätten är emellertid likvärdiga, då man förutsätter att abonnenterna har samma räntekostnad för kapital som huvudmannen. I praktiken är det emellertid rimligt att antaga att huvudmannen har möjlighet att låna pengar till lägre ränta än abonnenterna. Sett ur abonnenternas synvinkel torde det därför bli billigare om va-verksamheten lånefinansieras än då finansieringen sker genom anslutningsavgifter. Ett motiv till finansiering via anslutningsavgifter är att man får en omfördelning av risk mellan olika abonnenter. En hög anslutningsavgift gör att risken minskar för abonnenter som även framgent har tänkt ha ett abonnemang medan risken ökar för abonnenter som framgent kan tänkas säga upp sitt abonnemang (d. v. s. fastigheten kommer ej framgent att vara ansluten till det kommunala va-nätet). Huvudmannen torde inte bära någon större risk, då denne har en monopolställning och således i praktiken kan ta ut avgifter som täcker anläggningens självkostnader. Det finns naturligtvis en hypotetisk risk att självkostnaden inte skall anses vara nödvändig kostnad, då va-anläggningen är att betrakta som kraftigt överdimensionerad. Detta scenario förutsätter emellertid en betydande avfolkning och/eller radikalt minskad vattenförbrukning samtidigt som rättstillämpningen fundamentalt förändras. Huvudmannens risk är följaktligen så liten att den endast är att betrakta som hypotetisk. 11 Ekvationen är en förenkling av verkligheten, då den gäller en entillgångsverksamhet. I verkligheten är ju vaverksamhet en verksamhet med ett bestånd av tillgångar som förnyas successivt. Även om vi valt att komplicera ekvationen och ta hänsyn till att verksamheten har ett bestånd av tillgångar med olika ekonomiska livslängder, hade vi kommit till samma slutsats, nämligen det samband mellan anslutningsavgifter och brukningsavgifter som den förenklade ekvationen ovan visar. 18

19 5. Fördelning av indirekta kostnader Indirekta kostnader Inledningsvis diskuterades vilket syfte som kan finnas med införandet av balansräkningsenheter. Oavsett vilket syfte som finns bör samtliga kostnader förorsakade av en enhet också belasta densamma. Detta gäller både direkta och indirekta kostnader. Indirekta kostnader, eller overheadkostnader, är till skillnad från direkta kostnader inte möjliga att direkt påföra den förbrukande enheten. Istället fördelas de indirekta kostnaderna först på de avdelningar där de uppstår för att sedan fördelas vidare till kostnadsbärarna enligt någon fördelningsgrund. Denna fördelningsgrund kan vara olika beroende på vad det är som orsakar de kostnader som skall fördelas. Grundläggande för indirekta kostnader är att de aktiviteter som ligger bakom de indirekta kostnaderna delas mellan flera olika enheter. Detta gäller för t ex för administration. Enligt Ahmed och Scapens (1991) kan fördelningen av indirekta kostnader ske utifrån fem olika kriterier; neutralitet, möjlighet att bära, orsak-verkan samband, erhållen nytta samt skälighet och rättvisa. Dessa olika kriterier representerar olika logiska resonemang om hur kostnader skall fördelas (Svarvar, 1997). Proportionalitetsprincipen bör dock alltid eftersträvas. Det vill säga man bör alltid sträva mot en fördelningsgrund som är så långt möjligt proportionell mot resursförbrukningen. Detta samtidigt som det bör vara möjligt för enheterna att påverka kostnaderna. Nedan diskuteras tänkbara fördelningar av indirekta kostnader för ett antal olika funktioner. Avsikten är att dessa förslag på fördelningar kan utgöra underlag för en vidare diskussion om vilka fördelningsprinciper som skall gälla. Förmodligen kommer det också att krävas intervjuer med företrädare för de olika kostnadsställena om vilka möjligheter de har att uppskatta nedlagd tid. Intern administration Ekonomichef - Teknisk chef Kostnaderna för ekonomichef och teknisk chef kan fördelas antingen utifrån en schablon med fördelningsgrund omsättning alternativt antal anställda eller utifrån uppskattad nedlagd tid. Då några av de tekniska verksamheterna omsätter relativt mycket pengar (jmf VA och el) medan andra (jmf Park) är mer personalintensiva utan att för den skull ta i anspråk avsevärt mer resurser förefaller den bästa fördelningsgrunden vara nedlagd arbetstid. Den tid som 19

20 utifrån detta kriterium inte är möjlig att fördela ut kan fördelas via en sammanvägning av omsättning och antal anställda. Reception Receptionen är en verksamhet som kommer alla tekniska verksamheter till godo och kostnaderna för receptionen bör därför delas av alla de tekniska verksamheterna. Även för denna verksamhet torde det bästa vara om personalen där kunde uppskatta nedlagd arbetstid på respektive enhet. Om detta inte är möjligt kan kostnaderna fördelas utifrån det vägda indexet. Nämndssekreterare För nämndssekreteraren är det rimligt att fördelningen sker genom en uppskattning av hur många ärenden som tas upp från respektive verksamhetsområde. Om man väljer att också fördela kostnaderna för den politiska nämnden bör samma principer kunna gälla för denna.. Personalavdelning Kostnaderna från personalavdelningen härstammar framförallt från lönehantering och förhandlingar. Kostnaderna för att hantera de anställdas löner är lika stor per anställd och därför är det lämpligt att använda sig av antalet anställda som fördelningsgrund. Då det gäller den övriga verksamheten är denna svårprognosticerad och det torde därför vara enklast att även låta kostnaderna för denna verksamhet följa de anställda. Central ekonomiavdelning Kostnaderna för kommunens centrala ekonomifunktion härrör från budgetfunktion, redovisningsfunktion samt kassafunktion. Den tid som åtgår för att på kommunnivå hantera budgeten för de tekniska verksamheterna består dels av sammanställning av delbudgets, dels av att i dialog med företrädare för den tekniska verksamheten diskutera densamma. Denna tid torde inte på ett markant sätt skilja sig åt mellan de olika tekniska delverksamheterna varför kostnaderna för denna bör delas lika mellan verksamheterna. När det gäller redovisningen finns det två alternativa lösningar. Det första alternativet bygger på att redovisningsfunktionen organisatoriskt förs över till den tekniska verksamheten. Då det idag är två tjänster (inte två personer, vilket försvårar det hela) på redovisningsfunktionen som belastar de tekniska verksamheterna torde detta vara det enklaste. Detta val skulle underlätta 20

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Uttalande om anläggningsregister.

Uttalande om anläggningsregister. Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning

Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning Revisionsrapport Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning Region Gotland Mattias Haraldsson Region Gotland Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Bokföringsnämndens UTTALANDE

Bokföringsnämndens UTTALANDE Bokföringsnämndens UTTALANDE Redovisning av bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund från offentligrättsliga organ Uppdaterat 2010-11-18 2(8) Innehållsförteckning ALLMÄNNA

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Bokslut 2014. Ekonomisk redovisning för VA-verksamheten, Köpings kommun

Bokslut 2014. Ekonomisk redovisning för VA-verksamheten, Köpings kommun Ekonomisk redovisning för VA-verksamheten, Köpings kommun Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Berggren, 2015-05-04 Antagen av: Kommunfullmäktige 2015-06-15 83 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world

Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD. Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq. Building a better working world Rapport 2016 Genomförd på uppdrag av VA SYD september 2016 VA SYD Rapport kostnadsfördelning gemensam VA-anlägqninq Building a better working world EY tit-.iris i~ ~ h;~rr~ ~ ; C~ ~ k I'1 ~i., Innehåll

Läs mer

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:3) Tillämpningsområde,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

VA-verksamheten rutiner och uppföljning

VA-verksamheten rutiner och uppföljning Revisionsrapport* VA-verksamheten rutiner och uppföljning Motala kommun 2007-03-19 Gunnar Karlsson Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Komrev *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA

Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun. Brukningsavgifter och ekonomi i balans. Syfte. Bakgrund om finansiering av VA Uppdragsnr: 10146935 1 (6) PM Utredning av VA-taxan i Kristianstads kommun Brukningsavgifter och ekonomi i balans Syfte WSP har på uppdrag av Kristianstads kommun analyserat de ekonomiska konsekvenserna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2015 www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Malena Wiklund Auktoriserad revisor 19 april 2016 Granskning av årsredovisning Östra Smålands Kommunalteknikförbund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011 Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6)

VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) VA-ENHETEN, RIKTLINJER OCH STYRPRINCIPER 1(6) INLEDNING Götene kommun införde från och med den 1 januari 1995 en balansräkningsmodell för tekniska kontorets VA-enhet (balansräkningsenhet). Införandet av

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius Hållbara vattentjänster nster utbildning och dialog för f r politiker. Tällberg 19 april 2012 VA-taxa Magnus Montelius Management Svenskt Vatten Vem bestämmer taxan? Kommunen får meddela föreskrifter om

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av kassaflöden

Redovisning av kassaflöden R E K O M M E N D AT I O N 1 6. 2 Redovisning av kassaflöden September 2010 Innehåll Denna rekommendation anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Rekommendationens bindande verkan Text markerad

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGS- REDOVISNING ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-01-07, 25 ANSVAR UPPFÖLJNING: Ekonomichef GÄLLER TILL OCH MED:

Läs mer

Resultat 22 442 8 835

Resultat 22 442 8 835 Bilaga 4 Resultat och balansräkning va-verket år 2014 Resultaträkning (Redovisning i tkr) Verksamhetens intäkter 2014 2013 Brukningsavgifter 155 555 131 071 Anläggningsavgifter 30 200 69 906 Anläggningsavgifter

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX

Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX Sida 1(2) 2004-02-13 Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrätten mål nr XXXX-XXXX YTTRANDE För tiden innan BFNs rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för investeringar

Läs mer

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning Sida 1(6) 2007-11-16 xxxxxxxxxx tingsrätt xxx xxxx xxx xx xxxxxxxxx Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning YTTRANDE Med stöd av 13 kap. 13 första

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 Komponentavskrivningar och teknikprogrammet Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Vad är en investering? Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF PUKAN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF PUKAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF AKVAMARINEN PÅ LIMHAMN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Författningssamling 042.5

Författningssamling 042.5 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.5 INVESTERINGSPOLICY FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2001-11-12, 121 Gäller fr.o.m. 2002-01-01 1. Bakgrund Investeringsbehov uppkommer

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-15 135 Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434

ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ÅRSREDOVISNING 2014 Brf Carlsro i Lund Org nr 745000-3434 ATT LÄSA EN ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGEN Från och med år 2014 har årsredovisningarna fått ett delvis nytt utseende. Orsaken

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

SÄRREDOVISNING 2015 VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB AFFÄRSOMRÅDE AVFALL & ÅTERVINNING VERKSAMHETSGREN HUSHÅLLSAVFALL

SÄRREDOVISNING 2015 VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB AFFÄRSOMRÅDE AVFALL & ÅTERVINNING VERKSAMHETSGREN HUSHÅLLSAVFALL SÄRREDOVISNING 2015 VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB AFFÄRSOMRÅDE AVFALL & ÅTERVINNING VERKSAMHETSGREN HUSHÅLLSAVFALL 2 SÄRREDOVISNING FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB AFFÄRSOMRÅDE AVFALL & ÅTERVINNING VERKSAMHETSGREN

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 2009:892 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 2 juli 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 Nördseminarium på Exploatering Ekonomiska konsekvenser Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 1 Exploatering Exploatering innebär att mark används för

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010

Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010 GRANSKNINGSRAPPORT 2011-04-28 Kommunledningskontoret Revisorkollegiet fk Sid 1 (6) Dnr 11REK9 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Per Mårsell Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010 A. Har årsredovisningen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer