Halvåret i korthet. Definitioner återfinns på s 16.

Transkript

1 H A L V Å R S R A P P O R T J A N U A R I 3 0 J U N I

2 Halvåret i korthet Stigande börskurser, fallande räntor och ett positivt bidrag från den aktiva kapitalförvaltning har genererat ett starkt resultat på 13,1 miljarder kronor under det första halvåret Det motsvarar en totalavkastning på 8,4 procent före kostnader. För fondens noterade tillgångar uppgick avkastningen till 7,9 procent vilket innebär att fonden överträffade sitt referensindex med 0,4 procentenheter. Den aktiva avkastningen motsvarar cirka 700 miljoner kronor att ställas mot fondens totala kostnader på 136 miljoner kronor. Störst bidrag till fondens aktiva avkastning kommer från fondens interna valutaförvaltning samt från den interna och externa aktieförvaltningen. Även fondens taktiska allokering överträffade sitt referensindex. Fondkapitalet uppgick till 171,6 (156,8) miljarder kronor per den 30 juni Exponeringen mot räntemarknaden var lägre än referensportföljens medan exponeringen mot aktiemarknaden och valutaexponeringen var något högre. Sedan andra kvartalet är fondens interna aktieförvaltning koncentrerad till aktiv förvaltning av svenska och europeiska aktier. Fondens amerikanska aktier förvaltas därmed i sin helhet externt. Definitioner återfinns på s 16. 2

3 Vd har ordet Fallande räntor, en positiv utveckling på världens börser och ett positivt bidrag från den aktiva kapitalförvaltningen har gynnat fonden som redovisar ett bra resultat på drygt 13 miljarder. Sammantaget uppgår överavkastningen till 0,4 procent motsvarande cirka 700 miljoner kronor. Den positiva resultatutvecklingen från 2003 och 2004 fortsatte även under första halvåret i år. Resultatet för fonden uppgick till 13,1 miljarder och gynnades av en mycket god avkastning på aktiemarknaden men även räntemarknaden gav en positiv avkastning. Fonden har haft en fortsatt hög exponering mot aktier, vilket bidragit till det starka resultatet. Fondkapitalet har under första halvåret ökat från 156,8 miljarder till 171,6 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder mer än det kapital fonden har erhållit sedan starten 2001 och motsvarar en avkastning på knappt 4 procent per år. När Försäkringskassan presenterade pensionssystemets årsredovisning för 2004 framkom att överskottet hade krympt från 58 till 9 miljarder trots att buffertfondernas värde ökat med 69 miljarder. Försämringen berodde på att skulderna hade stigit till följd av bland annat ändrade antaganden för sysselsättningsgraden. Därmed har sannolikheten för balansering ökat kraftigt från och med I det perspektivet blir naturligtvis fondernas resultat i år och kommande år mycket viktiga och kan vid positiva utfall minska risken för balansering. Avkastning Fondens totala avkastning styrs främst av valet av referensportfölj och de förändringar som ibland görs av denna. Den totala avkastningen på fondens kapital uppgick till 8,4 procent. Aktieportföljen redovisade en avkastning på 7,4 procent, fondens räntetillgångar avkastade 4,3 procent och fondens alternativa investeringar 33,8 procent. Vår valda förvaltningsmodell innebär också att vi ska generera en överavkastning genom att i placeringsverksamheten fatta beslut om att avvika från referensportföljen. Vårt mål är att överträffa referensportföljens avkastning med 0,5 procentenheter på årsbasis. Därför är det mycket glädjande att vi under första halvåret överträffat referensindex med 0,4 procentenhe- WILLIAM AF SANDEBERG 3

4 ter, vilket motsvarar cirka 570 mkr efter kostnader. Detta har skett till ett jämfört med föregående år något högre risktagande. Både den interna och den externa förvaltningen har bidragit till det positiva resultatet. Av de interna enheterna har valutaenheten uppnått ett mycket bra resultat men även aktieförvaltningen och taktisk allokering har en avkastning som väl överträffat respektive referensindex. Verksamheten Under perioden har vi effektiviserat aktieförvaltningen genom att flytta över de delar som tidigare har förvaltats passivt internt till en extern förvaltare som förvaltar detta kapital semiaktivt, det vill säga indexnära men med en viss risk. Den interna aktieförvaltningen koncentreras därmed till Sverige och Europa medan övriga tillgångar i aktier förvaltas externt. Andelen extern förvaltning uppgår i och med detta till 38 procent och andelen aktivt förvaltat kapital ökar, vilket förbättrar möjligheterna att uppnå en högre aktiv avkastning. Fler externa förvaltningsuppdrag innebär naturligtvis att de externa förvaltningskostnaderna ökar, vilket syns under provisionskostnader i resultaträkningen. Fondens externa förvaltare med aktiva förvaltningsuppdrag har sammantaget sedan de startade sin förvaltning åt fonden genererat överavkastning, som efter avräkning av samtliga kostnader, uppgår till knappt 400 mkr, varav drygt hälften under första halvåret i år. Vi har också genomfört en upphandling av tolv aktieförvaltare i tillväxtmarknaderna för att helt eller delvis ersätta den passiva förvaltning vi har på detta område. Beslut om hur kapitalet ska fördelas mellan förvaltarna kommer att tas senare i höst. Även detta kommer att öka våra möjligheter att förbättra den aktiva avkastningen. Förra året fattade vi beslut om strategi för private equity och därefter påbörjades en offentlig upphandling av tre private equity-mandat. Denna har tagit längre tid än förväntat och kommer inte att bli klar förrän i slutet av detta år. Regeringens utvärdering Vi har i regeringens utvärdering i år fått viss kritik för att vi tidigare inte har levererat någon överavkastning i förhållande till referensportföljen samtidigt som de totala kostnaderna har ökat. Ett skäl till att vi inte har uppnått en överavkastning är att fondens förvaltning har befunnit sig i ett uppbyggnadsskede de senaste åren men denna process är nu avslutad. Därför är det väldigt glädjande att fonden hittills i år har lyckats uppnå en överavkastning som motsvarar cirka 700 mkr att ställas mot våra totala kostnader på 136 mkr. Fonden har deltagit i en internationell oberoende jämförelsestudie där våra förvaltningskostnader jämförts med andra kapitalförvaltares. Studien visar att, mot bakgrund av den förvaltningsmodell vi valt med målet att skapa överavkastning, är våra kostnader inte höga utan under genomsnittet för vår jämförelsegrupp. Fonden strävar hela tiden efter att förbättra kostnadseffektiviteten, det vill säga att uppnå vårt avkastningsmål med så låga kostnader som möjligt. Stockholm i augusti 2005 William af Sandeberg 4

5 Blandade signaler Flera ekonomiska rapporter visade under det första halvåret på en försvagning av den globala ekonomiska aktiviteten. Ledande indikatorer för den amerikanska ekonomin pekade nedåt och i Europa sänktes gradvis tillväxtprognoserna. Även för den japanska ekonomin visade statistiken på en dämpad utveckling. Samtidigt medförde de låga realräntorna att bostadsmarknaden fortsatte att förstärkas på många håll, inte minst i USA. Detta bidrog till att hushållen kunde känna tillförsikt inför framtiden och upprätthålla sin höga ökningstakt i konsumtionen. Läget på den amerikanska arbetsmarknaden förbättrades successivt, om än i långsammare tempo än vad som är normalt för denna fas i konjunkturen. I Europa låg arbetslösheten kvar på en mycket hög nivå. Expansionen i Kina, liksom i ett antal andra länder i Asien, bidrog till att den internationella konjunkturen ändå hölls uppe på en ganska god nivå. Inflationen har på de flesta håll varit låg, trots de höga oljepriserna. Fortfarande verkar det finnas en betydande ledig kapacitet i många länder. Den viktigaste förklaringen torde dock vara att den snabba globaliseringen, med omflyttning av produktion och nya inköpsmönster, leder till en kraftig prispress på många varor och i ökad omfattning också tjänster. Låg inflation i konsumentledet kombineras med hög inflation på tillgångsmarknaderna vilket har skapat problem för centralbankerna. Å ena sidan ska de föra en lätt penningpolitik när inflationen är låg men å andra sidan motverka att överhettning eller till och med att bubblor uppstår på vissa marknader. Den amerikanska centralbanken höjde sina styrräntor enligt en förutbestämd plan, medan ECB legat stilla, trots den dämpade inhemska konjunkturen. I motsats till de utbredda förväntningarna om uppgångar låg obligationsräntorna kvar på historiskt sett låga nivåer i de tongivande länderna. Den fortsatt höga lönsamheten och de låga räntorna hade en gynnsam inverkan på aktiemarknaderna. Uppgången var dock mycket måttlig eftersom de blandade konjunktursignalerna något dämpat framtidstron. Framför allt den amerikanska börsen har stått och stampat. Där är också värderingen relativt sett mindre fördelaktig än på många andra håll. Utmärkande på valutamarknaden var den kraftiga dollarförstärkningen mot i princip samtliga valutor. En förklaring till detta är dels den vidgade räntedifferensen mellan USA och Europa, dels problem för EU/EMU-området som blev akuta under andra kvartalet efter folkomröstningarna i Holland och Frankrike. Trögt även i Sverige För svensk del kan noteras att ekonomin saktade in betydligt. Exporten fick det kärvare, samtidigt som sysselsättningen fortsatte att falla. Diskussionen om penningpolitiken intensifierades under våren, inte minst mot bakgrund av den mycket låga inflationstakten och den bestående höga arbetslösheten. Samtidigt var aktiviteten på bostadsmarknaden intensiv och varningarna har blivit flera om att utvecklingen inte är långsiktigt hållbar. Bostadspriserna har även drivits på av att obliga- % 5

6 tionsräntorna fallit kraftigt. I slutet av juni sänkte Riksbanken styrräntan med 0,5 procent, främst beroende på att man tvingats revidera ned sina prognoser över ekonomins tillväxt. De nedåtriktande ränteförväntningarna bidrog till att kronan kraftigt försvagades under första halvåret. Börsen utvecklades gynnsamt, mätt i svenska kronor. Hög direktavkastning och återköp av aktier bidrog till att driva upp kurserna. Förbättringar på väg Den statistik som redovisats sedan halvårsskiftet tyder på att den globala ekonomiska aktiviteten håller på att förstärkas igen. Detta gäller särskilt i USA, men också i Europa och Japan ser det något bättre ut. Även i Sverige verkar konjunkturen återigen ta fart, inte minst mot bakgrund av den expansiva penningpolitiken. Inflationen är dock fortsatt låg i de flesta länder. 6

7 Placeringsverksamheten första halvåret 2005 F okus i fondens verksamhet har under 2005 legat på att höja fondens aktiva avkastning. En ny modell för riskstyrning har implementerats och gjort det möjligt att på ett mer strukturerat sätt följa risktagandet och möjligheterna att uppnå en förväntad aktiv avkastning. Fondens risktagande har också ökat jämfört med tidigare. I februari 2005 tillträdde fondens nye chef för räntebärande placeringar, Arnold Fahlén. En större omstrukturering av fondens förvaltningsmandat gjordes under årets första kvartal, innebärande att alla europeiska aktier numera förvaltas aktivt internt medan de nordamerikanska aktierna lades ut i sin helhet på extern förvaltning. Fonden genomförde under våren 2005 en upphandling av aktieförvaltare i tillväxtmarknaderna för att, helt eller delvis, ersätta fondens nuvarande passiva innehav i området. Tolv förvaltare, varav tio bedriver en aktiv förvaltning, har godkänts. Beslut om hur kapitalet ska fördelas mellan dessa kommer tas senare i år. Den i slutet av 2004 påbörjade upphandlingen av tre private equity-mandat pågår fortfarande. Våren har ägnats åt en omfattande granskning av möjliga kandidater. Fonden har under sommaren deltagit i en internationell jämförelsestudie för förvaltningskostnader genomförd av det kanadensiska bolaget Cost Effectiveness Measurement Inc. (CEM) som sedan 1990 genomför denna typ av studier. Fondens kostnader har jämförts med internationella kapitalförvaltares som bedriver en förvaltning liknande fondens, bland annat med avseende på storlek, aktieandel och graden av aktiv förvaltning. Resultatet av studien visar att fondens kostnader inte är höga utan ligger under genomsnittet för jämförbara organisationer. Fonden har under 2005 deltagit vid så gott som samtliga bolagsstämmor i svenska bolag fonden äger aktier i. Det innebär att fonden hittills i år deltagit vid 41 ordinarie bolagsstämmor och en extra bolagsstämma. Inför bolagsstämmorna förde fonden aktiva diskussioner med de flesta valberedningar och styrelseordföranden i knappt hälften av bolagen. I många av dessa diskussioner berördes företagens incitamentsprogram. Fonden har bland annat pekat på vikten av att programmen utvärderas med ett aktieägarperspektiv och, i samarbete med andra ägare, påverkat utformningen av programmen. Fonden har också träffat en handfull svenska bolag för att speciellt diskutera frågor rörande bolagens sociala ansvar och utövat sin rösträtt på några amerikanska bolagsstämmor i frågor kopplade till bolagens sociala ansvar. Fondkapitalets utveckling Fondens resultat uppgick under perioden till mkr (7 685 mkr). Rörelsens 7

8 intäkter består av direktavkastning i form av räntenetto och utdelningar om mkr (2 898 mkr) samt av realiserade och orealiserade värdeändringar om totalt mkr (4 902 mkr). Rörelsens intäkter belastas dessutom med provisionskostnader avseende externa förvaltningsarvoden samt depåbankskostnader. Dessa kostnader uppgick per halvårsskiftet till -65 mkr (-52 mkr). Rörelsens kostnader uppgick till 71 mkr (63 mkr). Kostnadsökningen förklaras främst av ökade personalkostnader till följd av nyrekryteringar. Antalet anställda var vid halvårsskiftet 67 (64). Mätt i förhållande till placeringarnas genomsnittliga värde motsvarar detta en kostnadsnivå omräknat till årstakt på 0,09 (0,09) procent. Kostnaderna inklusive provisionskostnader (framförallt externa förvaltningsarvoden) uppgick till 136 mkr (115 mkr). Mätt i förhållande till placeringarnas genomsnittliga värde motsvarar detta en kostnadsnivå omräknat till årstakt på 0,17 (0,16) procent. Ökningen av provisionskostnader beror på att fonden, jämfört med samma period i fjol, ökat volymen aktiva externa förvaltningsmandat. Sammantaget har de externa förvaltningsmandaten, efter kostnader, bidragit med cirka 230 miljoner kronor. Vid halvårsskiftet 2005 uppgick fondkapitalet till mkr ( mkr), en ökning med mkr sedan årsskiftet. Förändringen förklaras av fondens resultat mkr, kapitalflöden inom pensionssystemet mkr samt överföringar av kapital från Första AP-fondens Avvecklingsfond och Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning om 215 mkr. PORTFÖLJSAMMANSÄTTNING Tillgångsslag Portföljvärde 1) Andel Exponering 2) Portföljvärde 1) Andel Exponering 2) Referens Mkr, % % Mkr, % % % Aktier 3) Svenska ,3 12, ,0 12,4 12,0 Utländska 4) ,3 41, ,5 41,2 40,0 Tillväxtmarknader ,4 5, ,3 5,3 5,0 Aktier totalt ,0 59, ,8 58,9 57,0 Räntebärande 3) Svenska ,7 4, ,0 9,9 10,0 Realräntor ,2 8, ,9 7,9 8,0 Utländska 4) ,0 22, ,9 20,2 22,0 Räntebärande totalt ,3 35, ,8 38,0 40,0 Kassa/valuta 3) ,1-1, ,3 0,1 0,0 Totalt noterade placeringar ,8 93, ,9 97,0 97,0 Alternativa investeringar ,2 2, ,1 2,1 3,0 Övrigt Totalt ,0 95, ,0 99,1 100,0 Valutaexponering ,0 21, ,9 20, 0 1 Marknadsvärde för avista- och derivatpositioner samt likvida medel. 2 Inkluderar även derivatpositioner som har marknadsvärde noll med kontraktens nom. belopp 3 Inkl. taktisk och strategisk allokering 4 Inkl. 100% valutasäkring 8

9 Portföljsammansättning Vid halvårsskiftet 2005 utgjorde 59 (59) procent av fondens totala placeringar (inkl. exponering via derivatinstrument) av aktieplaceringar, 36 (38) procent av räntebärande placeringar och 2 (2) procent av alternativa investeringar. Fondens exponering mot räntemarknader var således lägre än referensportföljens och en något högre exponering mot aktiemarknader än referensportföljen. Fondens valutaexponering uppgick till 21 (21) procent. Under första halvåret 2005 har fonden nettoplacerat 1,7 mdkr, vilket motsvarar kapitaltillskotten från pensionssystemet och avvecklingsfonderna under året. Placeringar har gjorts på aktie- och räntemarknaderna i samma proportioner som andelarna i referensportföljen. Fonden genomförde under det första AVKASTNING Jan juni 2005 Portföljavkastning 1), % Referensavkastning, % Aktiv avkastning 2), %-enh Aktier Sverige 15,4 15,1 0,4 Utländska 3,1 2,7 0,4 Tillväxtmarknader 24,7 24,6 0,1 Totalt aktier 7,4 7,1 0,3 Räntebärande Sverige 4,3 5,8-1,5 Realräntor 7,1 6,8 0,3 Utländska 3,1 3,3-0,2 Totalt räntebärande 4,3 4,6-0,4 Övriga noterade placeringar Kassa och valuta 0,2 Allokering 0,1 Totalt noterade placeringar 7,9 7,5 0,4 Alternativa investeringar 33,8 Totalt resultat 8,4 1) Avkastningen redosvisas före rörelsens kostnader och provisionskostnader. 2) Aktiv avkastning (portföljavkastning minus referensavkastning) per tillgångsslag. Beräknas utifrån exakta avkastningssiffror. Avvikelse mellan de uppgifter som beräkas utifrån tabelldata och de som redovisas i denna kolumn beror på avrundningsdifferenser. Bidraget från respektive tillgångsslag till fondens totala aktiva avkastning (där hänsyn tas till tillgångsslagets vikt i portföljen) redovisas separat i tabellen nedan. AKTIV AVKASTNING, NOTERADE TILLGÅNGAR RISKJUSTERAD AVKASTNING NOTERADE TILLGÅNGAR Portfölj, avkastning % 7,9 Index, avkastning % 7,5 Aktiv avkastning, %-enh. 0,4 Risk, % Portfölj 4,8 Index 4,5 Aktiv risk 0,4 Informationskvot 2,4 Sharpekvot 2,9 Varav bidrag till fondens totala aktiva avkastning (%-enheter) Allokering 0,1 Aktieförvaltning 0,2 Ränteförvaltning -0,1 Valutaförvaltning 0,2 Provisions- och rörelsekostnader -0,1 Aktiv avkastning efter kostnader 0,3 9

10 kvartalet en större omstrukturering av förvaltningsmandaten och har koncentrerat den interna aktieförvaltningen till placeringar i Sverige och Europa, medan placeringar utanför Europa i sin helhet förvaltas externt. Detta har dels inneburit att andelen aktivt eller semiaktivt förvaltat kapital ökat till 94 (77) procent, dels att andelen externt förvaltade medel ökat till 38 (24) procent av fondkapitalet. Av de totalt 14 externa förvaltningsmandaten avser 13 aktieplaceringar. Ett större aktieuppdrag avseende Nordamerika med ett begränsat riskmandat (semiaktivt) svarar, efter omstrukturering av aktieförvaltningen i Europa och Nordamerika, för cirka 60 procent av den externa förvaltningen. Fondens aktiva risktagande var under första halvåret 2005 något högre än tidigare. Det ökade risktagandet härrör från den interna förvaltningen. Portföljavkastning Avkastningen på fondkapitalet uppgick under första halvåret 2005 till 8,4 procent och förklaras främst av en god avkastning på aktier. Fondens noterade placeringar avkastade under samma period 7,9 procent före provisions- och rörelsekostnader vilket innebär att fonden överträffade sitt referensindex med 0,4 procentenheter. Det motsvarar cirka 700 miljoner kronor att ställas mot fondens totala kostnader om 136 miljoner kronor. Efter kostnader uppgick avkastningen på fondens noterade tillgångar till 7,8 procent. Avkastningen för samtliga tillgångsslag var positiv. Högst avkastning noteras för aktieplaceringar i Sverige och på tillväxtmarknaderna samt för alternativa investeringar. Det är framför allt fondens aktiva valutaförvaltning som bidragit positivt till den aktiva avkastningen. Även den interna och externa aktieförvaltningen liksom fondens taktiska allokering har överträffat sina respektive referensindex. Bidraget från den strategiska allokeringen har varit neutral och räntebärande placeringar har bidragit negativt. Av fondens totalt fjorton externa för- STÖRSTA AKTIEINNEHAVEN , STOCKHOLMSBÖRSEN Bolag Marknadsvärde, mkr Andel av fondkapitalet i % Ericsson A+B ,8 Nordea A ,2 Volvo AB A+B ,9 Hennes & Mauritz B ,8 Atlas Copco A ,7 STÖRSTA AKTIEINNEHAVEN , UTLÄNDSKA BÖRSER Bolag Marknadsvärde, mkr Andel av fondkapitalet i % Exxon Mobil Corp ,7 General Electric Co ,7 Microsoft Corp 816 0,5 Citigroup 805 0,5 BP 741 0,4 En fullständig aktieförteckning finns att ladda ner på fondens hemsida 10

11 valtningsmandat överträffade tio sina respektive referensindex. Aktieplaceringar Börserna har stigit under det första halvåret De nordiska länderna tillhör de marknader som haft högst avkastning under perioden, medan däremot USA och Japan haft en svagare utveckling. Aktieplaceringar i tillväxtmarknaderna har givit högst avkastning (mätt i lokal valuta). Marknadsvärdet för fondens aktieportföljer uppgick vid halvårsskiftet till mkr ( mkr), av vilka 41 procent förvaltades internt. Fondens aktieplaceringar avkastade 7,4 procent under det första halvåret, 0,3 procentenheter mer än motsvarande referensindex. Även taktiska allokeringspositioner i aktier har bidragit positivt till fondens aktiva avkastning. Fondens internt förvaltade aktieportföljer överträffade sina referensindex med sammantaget cirka 0,4 procentenheter, vilket bidrar till fondens aktiva avkastning med 0,1 procentenheter. Såväl den utländska portföljen med fokus främst på aktiv förvaltning i Europa som den svenska portföljen redovisade en bättre avkastning än respektive referensindex. I den utländska aktieportföljen har de internt förvaltade sektorerna lämnat positiva resultatbidrag. I den svenska aktieportföljen härrör de positiva resultatbidragen främst FÖRVALTNINGSSTRUKTUR PER Internt Externt Portföljvärde, mdr Aktivt Passivt Aktivt Semiaktivt Passivt Allokering *) 0,3 Aktier Sverige 21,1 Aktier Nordamerika 0,4 2,8 39,3 Aktier Europa 20,5 Aktier Japan och Stillahavsregionen 9,3 Aktier tillväxtmarknaderna 9,2 Räntebärande nom. Sverige 16,7 Räntebärande utland 32,7 5,1 Realräntor 14,0 Kassa och valuta *) -3,7 Alternativa investeringar 3,5 0,3 Totalt 105,3 0,4 12,4 44,4 9,2 *) Placeringar görs företrädesvis i derivatinstrument EXTERNA FÖRVALTNINGSUPPDRAG, Noterade tillgångar Tillgångsslag Marknad Typ Volym, Mkr Antal mandat Aktier Nordamerika Semiaktiv Nordamerika, småbolag Aktivt Stillahavsregionen Aktivt Japan Aktivt 6 705a 3 Tillväxtmarknaderna Passiv Räntebärande Företagsobligationer i USA Semiaktiv För mer information om mandaten se fondens hemsida, 11

12 från en övervikt i Volvo, Getinge och Capio samt undervikt i teleoperatörer och skogsbolag. Av fondens totalt tretton externa förvaltningsmandat för aktieplaceringar överträffade nio stycken referensindex. De aktiva externa förvaltningsuppdragen avkastade totalt 0,7 procentenheter mer än referensindex vilket bidrog till fondens aktiva avkastning med 0,2 procentenheter. Räntebärande placeringar Svagare konjunktursignaler än väntat samt ökad fokusering på globaliseringens eventuella negativa effekter på arbetsmarknaden i Europa och USA ledde till att inflationsförväntningarna skruvades ner under första halvåret. De dystrare arbetsmarknadsutsikterna innebar samtidigt ökande förväntningar på en mer expansiv penningpolitik såväl inom euroområdet som i Sverige. Båda dessa effekter ledde till fallande räntor under första halvåret. Under året steg samtidigt förväntningar om att nya tillsynsregler för livförsäkringsbolag i många länder skulle leda till ökad efterfrågan på långa obligationer som bättre matchar deras långsiktiga åtagande. Det bidrog till att pressa ner räntan ytterligare för obligationer med långa löptider. Trots en relativ god fart i den amerikanska ekonomin och en centralbank som under första halvåret höjde styrräntan från 2,25 till 3,25 procent pressades den långa räntan ned även i USA och i juni låg den fortfarande under den nivå som gällde innan Fed började dra upp styrräntan i juni Osäkerhet om styrkan i den amerikanska konjunkturen bidrog till detta. Vid halvårsskiftet uppgick marknadsvärdet på fondens räntebärande placeringar till mkr ( mkr) varav 93 procent förvaltades internt. Fondens ränteplaceringar avkastade 4,3 procent under det första halvåret vilket var 0,4 procentenheter lägre än för fondens referensindex. Den negativa aktiva avkastningen förklaras av en positionering för stigande räntor något som inte infriades under perioden. Fondens långsiktigt strategiska räntepositioner har dock bidragit positivt till fondens aktiva avkastning. Fondens externa förvaltare av amerikanska företagsobligationer överträffade sitt referensindex. Valuta Valutamarknaden inledde året med en oro för hur USA skulle klara av att attrahera kapital för att finansiera sitt bytesbalansunderskott. Tillväxten i den amerikanska ekonomin visade sig emellertid vara relativt robust och centralbanken fortsatte att leverera räntehöjningar enligt plan. De högre korta räntorna gjorde ränteplace- VALUTAEXPONERING, MKR USD 1) GBP EUR JPY Övriga Totalt ) Inklusive fondens aktieexponering i tillväxtmarknaderna om mkr (genom en sk Perle som är denominerad i USD, men med en underliggande valutaexponering mot en korg av valutor i tillväxtländerna). 12

13 ringar i USA mer attraktiva gentemot omvärlden och var en bidragande faktor till att dollarn förstärktes betydligt under den senare delen av våren. Inom euroområdet orsakade svag tillväxt och låg inflation förändrade förväntningar om styrräntenivåer. Istället för att prognostisera framtida höjningar i Europa övergick marknaden till att snarare prissätta räntesänkningar. De politiska påfrestningarna, en svag europeisk tillväxt liksom Frankrikes och Hollands massiva nej vid folkomröstningarna om den europeiska konstitutionen, bidrog till att förtroendet för euron minskade till förmån för bland annat dollarn. Gentemot euron stärktes dollarn med cirka 11 procent. Överskottet i den svenska bytesbalansen visade sig inte leda till tillräckligt mycket investeringar i Sverige för att kompensera de lägre svenska räntenivåerna. Den svenska kronan var en av de valutor som försvagades allra mest gentemot dollarn under perioden. Kronans försvagning gentemot dollarn uppgick till cirka 15 procent och gentemot euron till cirka 4 procent. Fondens valutaenhet har genom aktiv valutaförvaltning genererat ett positivt bidrag till fondens totala portfölj på 0,2 procentenheter, bland annat genom att ha varit positionerad för en starkare dollar och för en svagare krona. Den strategiska enhetens valutapositioner har givit ett negativt bidrag till fondens aktiva avkastning. Alternativa investeringar Tillgångsslaget Alternativa Investeringar omfattar för närvarande placeringar i onoterade fastighetsaktier och Private Equity (PE). Vid halvårsskiftet utgjordes placeringarna av fondens 25 procentiga andel i AP Fastigheter och två investeringar i PE-fonder. Det totala marknadsvärdet vid halvårsskiftet utgjorde mkr med en avkastning om 33,8 procent under perioden. Avkastningen förklaras till stor del av fondens investering i AP Fastigheter som avkastade 34,0 procent. Värderingsmetoden för AP Fastigheter ändrades under perioden som en anpassning till nya internationella redovisningsrekommendationer. Därutöver har, som en marknadsanpassning, även den så kallade substansrabatten avskaffats. Det redovisade värdet på investeringen i AP Fastigheter har därigenom ökat med 464 mkr. Utan ändring av värderingsmetod hade avkastningen på investeringen i AP-fastigheter uppgått till drygt 10 procent. I slutet av 2004 påbörjades en större upphandling avseende onoterade placeringar inom Private Equity-området. Fonden avser att utse externa förvaltare till tre separata mandat i Europa, USA respektive globalt. Ett omfattande utvärderingsarbete har pågått under våren och upphandlingen kommer avslutas under hösten. FLERÅRSÖVERSIKT Juni 2005 Fondkapital utgående, mdkr 130,8 117,1 139,3 156,8 171,6 Nettoflöden, mdkr 4,5 5,0 2,6 1,6 1,7 Resultat, mdkr -7,7-18,7 19,6 15,9 13,1 Totalavkastning före kostnader, % -5,6-13,8 16,5 11,4 8,4 Aktiv avkastning före kostnader, %-enh 1) - -0,4-0,2 0,0 0,4 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,14 0,13 0,15 0,16 0, exkl provisionskostnader, % 0,11 0,10 0,10 0,09 0,09 Aktiv risk, ex post, % 0,7 0,9 0,3 0,3 0,4 Valutaexponering, % 9,5 15,0 14,8 20,9 21,0 Andel aktiv förvaltning, % 2) 54,2 61,7 76,8 77,4 94,4 Andel extern förvaltning, % 38,0 31,0 22,0 24,0 38,4 Definitioner återfinns på s 16 1) Den aktiva avkastningen avser den marknadsnoterade delen av portföljen. 2) Inkl. semiaktiva mandat. 13

14 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Mkr jan-juni 2005 jan-juni 2004 jan-dec 2004 Rörelsens intäkter Erhållna utdelningar Räntenetto Nettoresultat, noterade aktier och andelar Nettoresultat, onoterade aktier och andelar Nettoresultat räntebärande tillgångar Nettoresultat, derivatinstrument Nettoresultat, valutakursförändringar Provisionskostnader Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga förvaltningskostnader Summa rörelsens kostnader Periodens resultat Balansräkning Mkr Tillgångar Aktier och andelar, Noterade Aktier och andelar, Onoterade Obligationer och andra räntebärande tillgångar Derivat Kassa och bankmedel Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa fordringar och andra tillgångar Skulder Derivat Övriga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa skulder Fondkapital Ingående fondkapital Nettobetalningar mot pensionssystemet Överfört från avvecklingsfonden/ särskild förvaltning Årets resultat Summa fondkapital Summa fondkapital och skulder Första-Fjärde AP-fonderna har från och med 2005 anpassat uppställningen av resultaträkningen till vad som gäller för jämförbara organisationer i Sverige och internationellt. Jämförelsesiffrorna har justerats i enlighet med anpassningen. I övrigt har samma redovisnings- och värderingsprinciper använts som i den senaste årsredovisningen. Förändringen av uppställning för resultaträkningen innebär bland annat att externa förvaltningskostnader och depåbankskostnader redovisas som provisionskostnader och som en avgående post mot rörelsens intäkter. Som förvaltningskostnader/rörelsens kostnader redovisas personal- och övriga förvaltningskostnader. Nyckeltal som anger kostnaderna i relation till genomsnittligt fondkapital redovisas både inkl och exkl provisionskostnader. 14

15 Granskningsrapport Vi har översiktligt granskat denna halvårsrapport enligt den rekommendation som FAR utfärdat. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad jämfört med en revision. Det har inte framkommit något som tyder på att halvårsrapporten inte följer Lagen om allmänna pensionsfonder. Stockholm 24 augusti 2005 Anders Bäckström auktoriserad revisor Anna Hesselman auktoriserad revisor 15

16 Definitioner AKTIV AVKASTNING Skillnad i avkastning mellan en portfölj och dess jämförelseindex. Fonden kallar sitt jämförelseindex för referensindex. AKTIV FÖRVALTNING Förvaltning av en portfölj där idén är att avvika från jämförelseindex för att på så sätt öka avkastningen (motsats passiv förvaltning). AKTIV RISK Risk som uppkommer pga aktiv förvaltning. Mäts ofta som standardavvikelsen i den aktiva risken, vilket också kallas Tracking Error. ALM- STUDIE Asset Liability Modelling. Studie som syftar till att finna den långsiktiga allokering av fondens kapital som är bäst anpassad till fondens åtaganden. Studien tar sin utgångspunkt i fondens åtagandesida samt förväntad avkastning, risk och korrelationer för olika tillgångsslag. INFORMATIONSKVOT Mått på riskjusterad avkastning. Mäts som den aktiva avkastningen delat med portföljens aktiva risk. PASSIV FÖRVALTNING Se aktiv förvaltning. PRIVATE EQUITY Indirekta investeringar i onoterade aktier. REFERENSINDEX Index som används som mått på referensportföljens avkastning. Referensindex används för att utvärderafondens förvaltningsresultat. REFERENSPORTFÖLJ Den tillgångsallokering som långsiktigt bedömts bäst motsvara fondens övergripande mål. Referensportföljen slås fast av fondens styrelse efter genomförd ALM-analyser. Referensportföljen blir därmed fondens jämförelseindex som fondens risk och avkastning ska jämföras med. (För mer information se fondens hemsida SHARPEKVOT Mått som kan ses som en indikation på förtjänsten av riskutnyttjandet. Kvoten relaterar fondens avkastning gentemot den riskfria räntan till standardavvikelsen för fondens avkastning. Den riskfria räntan antas vara lika med statskuldväxelräntan. Understiger totalavkastningen den riskfria räntan är kvoten negativ och kan inte användas för att bedöma riskutnyttjandet. Art direction och illustrationer: Nerell Grafisk produktion: Gylling Produktion Innehåll och textproduktion: Första AP-fonden i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. 16

17 Box (Skeppsbron 2), Stockholm Tel , Fax ,