Social hållbarhet i Trollhättan VÄLFÄRDSREDOVISNING 2014 FOLKHÄLSORÅDET

Transkript

1 Social hållbarhet i Trollhättan VÄLFÄRDSREDOVISNING 2014 FOLKHÄLSORÅDET

2 Välfärdsredovisningen har tagits fram i samarbete med representanter från Trollhättans Stads förvaltningar i Folkhälsogruppen och sammanställts av Julia Fryklund. Fotografier: Trollhättans Stads bildbank, Joachim Nywall, och Kulturoch fritidsförvaltningen.

3 TROLLHÄTTAN EN PLATS FÖR FRAMTIDEN! Du läser just nu den 4:e upplagan av välfärdsredovisningen Social hållbarhet i Trollhättan. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av livsvillkoren och levnadsvarorna för Trollhättans befolkning med särskilt fokus på skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det är ingen hemlighet att Trollhättan, liksom de flesta andra städer, har utmaningar med stora och ökande klyftor i befolkningen. För att bryta denna negativa trend krävs åtgärder på många olika plan. Det kräver framför allt att vi är uthålliga i allt fantastiskt arbete som pågår ute i våra verksamheter här och nu men det är viktigt att tänka på att detta arbete inte kan göras på egen hand. Många aktörer i samhället har viktiga erfarenheter och kunskaper som är betydelsefulla för stadens utveckling. Därför är det viktigt att mötas och skapa breda kunskapsallianser som kan samla en bred kompetens i vårt fortsatta arbete. För att stärka social hållbarhet och minska skillnader i hälsa måste vi våga gå över gränser. En jämlik stad gynnar oss alla! Monica Hanson ordförande i Folkhälsorådet Trollhättans Stad 3

4 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING

5 FÖRORD...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4 VÄLFÄRDSREDOVISNING...6 BAKGRUND Trollhättans befolkning Socioekonomiska skillnader Minoriteter Finskt förvaltningsområde Bostäder Medellivslängd Näringsgrenar BARN OCH UNGA I TROLLHÄTTAN JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Jämställdhet Valdeltagande Tillgänglighet Våld i nära relationer Trygghet TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Barnfattigdom Personaltäthet i förskola Barngrupper i förskolan Behörighet till gymnasiet Meritvärde Betyg i idrott och hälsa Simkunnighet Fritidsgårdsverksamhet Föreningsstöd Fritidsanläggningar LIVSLÅNGT LÄRANDE Utbildningsnivå Högskolan Väst Biblioteksverksamhet ÖKAT ARBETSDELTAGANDE OCH EGEN FÖRSÖRJNING Sysselsättning Arbetslöshet Ekonomiskt bistånd Ohälsotalet Arbetsskador Skador och förgiftningar ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET Åldersprognos Träffpunkter Läkemedelsanvändning Fallskador GODA LEVNADSVANOR Övervikt och fetma Intag av frukt och grönt Fysisk aktivitet Hjärtinfarkt Tandhälsa Aborter Klamydia Amning Barnvaccination Tobak Alkohol Narkotika Läkemedelsmissbruk Psykisk ohälsa Suicid

6 VÄLFÄRDSREDOVISNING VARFÖR VÄLFÄRDSREDOVISNING? Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommuninvånarnas levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Följa upp och utvärdera Välfärdsredovisning Mål och prioriteringar Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Åtgärder och metoder Beslut FOLKHÄLSORÅDETS PRIORITERINGAR Liksom tidigare år ligger fokus för 2014 års välfärdsredovisning på barnperspektivet, där barn och ungdomars levnadsvillkor synliggörs. Syftet är att ge en beskrivning av barns levnadsförhållanden som är representativt för många barn och som kan vara vägledande vid ställningstaganden om utvecklingsinsatser. Folkhälsorådet identifierar behov och gör prioriteringar för fördelning av utvecklingsmedel. Utifrån gemensamma diskussioner beslutade Folkhälsorådet att prioriteringarna för 2016 ska utgå ifrån folkhälsopolicyns målområde två; Trygga och goda uppväxtvillkor. VÄLFÄRDSOMRÅDEN Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I Trollhättan bygger folkhälsoarbetet på proportionell universalism, det vill säga att insatserna fokuseras efter skillnaderna, men de görs generellt. Detta för att undvika ett utpekande av någon särskild grupp, men att stöd och insatser når ut till de som behöver det mest. I välfärdsredovisningen är ambitionen att, i den mån det går, redovisa en bild av dessa skillnader. Det handlar om skillnaderna mellan könen, men också geografiskt i staden. För att bättre kunna redovisa geografiska skillnader inom kommunen har vi till årets välfärdsredovisning tagit fram nio stycken välfärdsområden för Trollhättans tätort, samt ett välfärdsområde som omfattar landsbygdsområdena. Bakgrunden till sammansättningen av välfärdsområdena har varit att försöka skapa så små områden som möjligt, som 6

7 liknar varandra på flest sätt, där statistisk sekretess tillåter redovisning av siffror för området. Välfärdsområdena är följande: Välfärdsområde 1 Centrum södra och centrum norra. Antal invånare: 5391 Välfärdsområde 2 Hjortmossen och Tingvalla Antal invånare: 4706 Välfärdsområde 3 Hojum och Kronogården Antal invånare: 5298 Välfärdsområde 4 Sylte och Lextorp Antal invånare: 7371 Välfärdsområde 5 Karlstorp, Nohab-Innovatum, Skoftebyn och Västergärdet Antal invånare: 5793 Välfärdsområde 6 Hjulkvarn, Dannebacken och Stavre Antal invånare: 5648 Välfärdsområde 7 Sandhem östra och västra, Halvorstorp samt industriområden Antal invånare:4989 Välfärdsområde 8 Strömslund, Torsred och Källstorp Antal invånare: 4197 Välfärdsområde 9 Edsvid, Björndalen, Skogshöjden och Överby Antal invånare: 4339 Välfärdsområde 10 Norra Björke landsbygd, Åsaka landsbygd, Gärdhem, Upphärad landsbygd, Rommele, Fors, Lagmansered, Norra Björke tätort, Åsaka tätort, Velanda, Upphärads tätort och Sjuntorp. Antal invånare:

8 JÄMLIK HÄLSA FÖR EN SOCIAL HÅLLBARHET Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre hälsa under de senaste decennierna. Trots detta finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa skillnader har i vissa avseenden också ökat. Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Social hållbarhet knyter an till det mer övergripande begreppet hållbar utveckling, som består av tre delar: den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Dessa delar är ömsesidigt beroende av varandra och för att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. En definition av social hållbarhet är att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Dessa mänskliga behov är nära förknippade med människors livsvillkor och hälsa. Arbetet för att minska skillnader i hälsa är nära kopplat till arbetet för social hållbarhet. Dels har hälsofrämjande och förebyggande insatser positiv påverkan på samhällsekonomin, miljön och klimatet, tryggheten och den sociala sammanhållningen, dels har insatser inom ovanstående områden en positiv påverkan på hälsan. INVESTERA FÖR BÄTTRE FOLKHÄLSA Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning. Inom Trollhättans Stad beslutades 2012 att införa en social investeringsfond med syfte att genom förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. På sikt är förhoppningen att detta ska minska risken för långvarig arbetslöshet, vilket i sin tur skall leda till att kommunens kostnader långsiktigt skall minska samtidigt som mänskliga vinster görs. 8

9 FOLKHÄLSOARBETET ÄR ALLAS ANSVAR Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor måste kunna känna makt över sin hälsa, att kunna påverka sin livssituation. Då måste det även finnas förutsättningar för individen att kunna påverka sin situation. Synen på folkhälsoarbete som ett socialt förändringsarbete innebär också att det blir en angelägenhet inte bara för professionella folkhälsoarbetare utan för hela samhället. HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Källa: SKL Gör jämlikt gör skillnad 9

10 FOLKHÄLSA NATIONELLT OCH REGIONALT FOLKHÄLSA NATIONELLT Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Folkhälsan påverkas av allt från individens egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av många samhällsområden. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel FOLKHÄLSA REGIONALT Västra Götalandsregionen har tagit fram en folkhälsopolitisk policy som en vägledning för det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Policyn har sin grund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i det övergripande nationella folkhälsomålet som nämns ovan. I policyn identifieras sex utmaningar som grundar sig på regionala och lokala förhållanden som påverkar människors livsvillkor: 1 Jämlika och jämställda livsvillkor 2 Trygga och goda uppväxtvillkor 3 Livslångt lärande 4 Ökat arbetsdeltagande 5 Åldrande med livskvalitet 6 Goda levnadsvanor De sex utmaningarna i policyn är avgörande i arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i Västra Götaland. De är beroende av och förstärker varandra. Policyn med sina utmaningar kan även vara vägledande i det lokala folkhälsoarbetet. Välfärdsredovisningens huvuddel är indelad i sex kapitel efter just dessa utmaningar. 10

11 FOLKHÄLSOARBETE I TROLLHÄTTAN POLICY FÖR FOLKHÄLSA OCH TRYGGHET För att förverkliga det övergripande nationella folkhälsomålet har Kommunfullmäktige i Trollhättan fastslagit en policy för folkhälsa och trygghet i Stadens Mål- och Resursplan : Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utvecklingen av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. I Mål- och Resursplanen återfinns även ett övergripande uppdrag som är knutet till samtliga nämnder: Kommunal verksamhet i Trollhättan ska främja goda och jämlika förutsättningar för kommuninvånarna att påverka sina livsvillkor och sin hälsa. Att anta ett nämndsgemensamt uppdrag kring folkhälsa är en början på arbetet att utveckla metoder för att i högre grad inkludera folkhälsoperspektivet i samtliga förvaltningar och nämnders utvecklingsarbete FOLKHÄLSOSTRATEGI FÖR TROLLHÄTTAN Trollhättans Stad har tagit fram en Folkhälsostrategi som gäller för samtliga verksamheter inom staden. Målsättningen för strategin är att ge struktur i Trollhättans Stads folkhälsoarbete samt att hitta angreppssätt för att följa den övergripande policyn för folkhälsa och trygghet. Syftet med Folkhälsostrategin är att stödja detta arbete genom att: Öka medvetenhet om att faktorer som skapar förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling finns inom alla kommunala verksamheters ansvarsområden Öka kunskapen inom kommunala verksamheter om vardagsarbetets betydelse för och påverkan på folkhälsan. Förankra folkhälsoperspektivet i all kommunal verksamhet. Skapa ett hälsofrämjande gemensamt förhållningssätt och samsyn inom kommunala verksamheter. Visa på möjligt samarbete internt inom kommunen men också med externa aktörer för att därigenom skapa helhetssyn. Läs hela Folkhälsostrategin på 11

12 TROLLHÄTTANS FOLKHÄLSORÅD TROLLHÄTTANS FOLKHÄLSORÅD I Trollhättan finns sedan 1996 ett folkhälsoråd knutet till Kommunstyrelsen. I rådet sitter både politiker och tjänstemän och det är ett tvärsektoriellt forum med representanter från Trollhättans Stad, Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad, Primärvården, Tandvården, Polismyndigheten och Norra Älvsborgs Räddningstjänst. Folkhälsorådet ska genom tvärsektoriell samverkan samordna utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Ett avtal kring gemensam finansiering av folkhälsoarbetet finns upprättat mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad och Trollhättans Stad. Folkhälsorådets utvecklingsmedel är en resurs för insatser knutna till de sex strategiska folkhälsoområdena. HEALTHY CITIES Trollhättans Stad ingår i det nationella nätverket Healthy Cities där kommuner och regioner tillsammans arbetar strategiskt för en jämlik folkhälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling. I nätverket arbetar politiker och tjänstemän tillsammans. STRATEGI FÖR ÖKAD SAMHÄLLSGEMENSKAP Under 2012 antog Kommunstyrelsen en Strategi- och handlingsplan för ökad samhällsgemenskap. Strategin bygger på att all verksamhet jobbar med utvecklingsarbete med inkludering som grund. Inkludering handlar om social gemenskap och om att se olikhet som en tillgång helheten formas utifrån delarna. Ett antal aktiviteter har tagits fram ur handlingsplanen för arbetet de närmaste åren. Att på olika sätt arbeta för en minskad ungdomsarbetslöshet, blev ett prioriterat område. Genom samverkan med Högskolan Väst har Trollhättans stad avtalat om en forskningstjänst under fyra år för att studera process och resultat i strategin. Strategins och handlingsplanens huvudområden är: Meningsfull sysselsättning Skapa en Trollhättemodell där Arbetsförmedling, de kommunala bolagen, företag och organisationer samt Trollhättans Stad genom fördjupad samverkan gemensamt bidrar till fler ungdomar i arbete. Utveckla samverkan mellan aktörer som arbetar med entreprenörskap och integration för att gemensamt bli bättre på att ta till vara invandrade personers drivkrafter, entreprenörskap 12

13 och möjligheter att utveckla nya och befintliga företag. Nämndsvisa och nämndsgemensamma prioriterade utvecklingsområden 1. Stöd till föräldrar och barn genom förebyggande och tidiga insatser. 2. Utökat individuellt stöd till ungdomar med psykosociala problem. 3. Stöd och insatser hos unga personer i gränslandet mellan omsorgs- och sociala behov. Urbana utvecklingsarbetet Det urbana utvecklingsarbetet bygger på avtal med staten kring utsatta bostadsområden och är inrikat på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning. I vissa grundskolor bedrivs det genom avtalet metodhandledning för personalen. Dialog med civila samhället För att bidra till inkludering och ökad samhällsgemenskap är det angeläget att dialogen med aktörer inom det civila samhället i Trollhättan stärks. Social investeringsfond Arbeta fram syfte och hantering av social investeringsfond i Trollhättan. Ur huvudområdena ovan utformas ett antal aktiviteter för att uppnå måluppfyllelse. LÄSANVISNINGAR I välfärdsredovisningen presenteras statistik och material för Trollhättans kommun och jämförs ofta med riket och mellan könen. Genomgående i dokumentet är att för Trollhättans kommun presenteras en heldragen linje och vid jämförelser med riket presenteras dessa som prickade linjer. Färgsättning som gäller för könen är grön för kvinnor och flickor och blå för män och pojkar. I vissa sidmarginaler finns frågeställningar kring tankar som avsnittet kan väcka. Dessa har alltid en orange färg. Kvinnor Trollhättan Kvinnor Riket Män Trollhättan Män Riket 13

14 BAKGRUNDSINDIKATORER

15 En djupdykning i kommunens befolkningsstruktur förklarar bättre Trollhättan och den statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Med bakgrundsfakta om demografiska skillnader mellan grupper i befolkningen kan ojämlikheter tydligare urskiljas. denna positiva inflyttningsstatistik är att inflyttningsöverskottet kommer av personer som flyttat hit från utlandet, medan flyttnettot var negativt mot flyttningarna till andra delar av landet. Befolkningen i Trollhättan är relativt ung och medelåldern är något lägre jämfört med riket. Kvinnorna och männen är ungefär lika många och andelen invånare är störst i åldrarna år. BEFOLKNING Trollhättan fortsätter att växa stadigt och ökade sin befolkning under 2014 för elfte året i rad. Antalet trollhättebor ökade med 356 personer och vid årsskiftet hade Trollhättan invånare. Det är framför allt genom människor som flyttar hit som kommunen växer, inflyttningsöverskottet år 2014 var 617 personer. Det var också fler som föddes än som dog. Värt att nämna i Trollhättans befolkning är en mångkulturell blandning med bakgrunder i världens alla hörn. Av trollhätteborna har 25,9 procent utländsk bakgrund vilket är något högre andel än för rikets snitt. Med utländsk bakgrund menas utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Flest kommer från vårt grannland Finland, men de två största utomnordiska grupperna i Trollhättan kommer från Befolkningsförändringar Trollhättan Födelsenetto Flyttnetto Totalt förändring Källa: SCB/Trollhättans Stad 15

16 Minoriteternas ursprungsländer i Trollhättan Land Andel % Antal Finland 3, Jugoslavien 2, Irak 2, Somalia 2, Syrien 1, Libanon 1,5 862 Bosnien och Hercegovina 1,5 839 Norge 0,8 481 Danmark 0,6 328 Polen 0,6 327 Tyskland 0,5 308 Turkiet 0,5 302 Thailand 0,4 210 Iran 0,4 202 Chile 0,3 191 Jugoslavien (forna Jugoslavien, idag bland annat Montenegro och Serbien) och, efter de senaste årens stora inflyttning, också Somalia. Stora delar av befolkningen kommer också från Irak, Syrien och Libanon. Vad som inte syns på listan är de relativt många representanterna från Indien (150 är födda där), Afghanistan (149 födda) och Palestina (123 födda). GEOGRAFISKA MÖNSTER I Trollhättan kan man se tydliga skillnader i befolkningens socioekonomiska struktur geografiskt över staden. I de sydöstra delarna bor framför allt personer med kort utbildning, lägre medelinkomst och många personer som har aktivitetsstöd. I de områdena är även arbetslösheten högre jämfört med områdena väster om älven, där fler har hög eftergymnasial utbildning, högre medelinkomst och där få personer har 16

17 Arbetslösa (öppet arbetslösa och i aktivitet) 2013 Eftergymnasial utbildning 2013 Medelinkomst 2013 Utländsk bakgrund 2013 OBS! Områdena på kartorna anger välfärdsområde, inte stadsdelar. 17

18 aktivitetsstöd. Dessa socioekonomiska geografiska skillnader korrelerar också med nationell bakgrund. De 25 % utlandsfödda trollhätteborna är bosatta främst i de sydöstra delarna av Trollhättan. NATIONELLA MINORITETER De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är: judar romer samer (som även är ett urfolk) sverigefinnar tornedalingar De historiska minoritetsspråken är jiddisch romani chib samiska finska meänkieli De tre sistnämnda har fått förstärkt skydd på grund av historisk-geografisk anknytning till Sverige. Regeringens strategi för de nationella minoriteterna, Från erkännande till egenmakt, trädde i kraft 1 januari 2010 Huvudansvaret för minoritetspolitiken ligger hos Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, men svenska kommuner runtom i landet, bland annat Trollhättans Stad, tar ansvar för att minoriteternas rättigheter säkerställs. Lagen säger att de nationella minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som tillhör en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk, utveckla och använda det. Myndigheterna måste lyssna på de nationella minoriteterna och ta hänsyn till deras språkliga behov. Tanken med att införa en rätt att använda minoritetsspråket i kontakt med en myndighet är att höja språkets ställning och statusen i samhället. När språket blir synligt gynnar det språkbevarandet och kan leda till att minoritetsspråken börjar användas inom fler områden. FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE Trollhättans Stad är en av 59 kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet. Med finskt förvaltningsområde avses de kommuner i Sverige där de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna)har vissa lagstadgade språkliga rättigheter. Det betyder bland annat att Trollhättans Stad ska försöka att se till att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i enskildas kontakter med kommunen. Den som begär det ska kunna erbjudas förskoleverksamhet samt äldreomsorg 18

19 helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen som då är skyldig att ge ett muntligt svar på finska. Vad gäller myndighetsbeslut har den enskilde rätten att begära en skriftlig översättning. småhus uppgår till cirka 40 procent. Bostadsstrukturen skiljer sig åt mellan de olika stadsdelarna i Trollhättan. Skoftebyn består till största delen av småhus, medan det i Centrala staden, Kronogården och Sylte är lägenheter som är den dominerande bostadsformen. Centrala staden och Kronogården är områden där flest invånare bor, följt av Lextorp, Sylte och Hjortmossen. BOSTÄDER En stadsdels bostadsstruktur kan hjälpa till att visa på olika välfärdsfaktorer såsom trångboddhet och otrygghet. En blandad bostadsstruktur ger ökade förutsättningar för en blandad befolkning i området och kan i ett längre perspektiv motverka segregation. I Trollhättan utgör flerbostadshus den största andelen bostäder, medan andelen 3000 Bostadsbestånd i Trollhättan Flerbostadshus Småhus

20 MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva folkhälsa. Den kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Man beräknar medellivslängd utifrån den återstående livslängden vid födseln. Under en lång tid har utvecklingen varit att vi lever allt längre. Det beror främst på grund av att vi lyckats eliminera, eller i alla fall minska, olika dödsorsaker. Under senare decennier är det minskad dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke, som har bidragit mest till ökad medellivslängd. Medellivslängden fortsätter att öka i riket, men skillnader mellan olika grupper går fortfarande tydligt att se. Personer med kort utbildning har sämre hälsa och dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Kvinnor lever längre än män, som generellt sett har högre dödlighet än kvinnor. I åldern år är dock utbildning snarare än kön avgörande för livslängden: män med lång utbildning har betydligt lägre dödlighet än kvinnor med kort utbildning var medellivslängden i Trollhättan 82,7 år för kvinnor och 79,4 år för män. Gapet mellan män och kvinnors medellivslängd i Trollhättan har minskat något eftersom männen ökat sin medellivslängd mer än kvinnorna. Samtidigt har också kvinnornas medellivslängd under Medellivslängd män och kvinnor i Trollhättan Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: FHI 20

21 Medellivslängd vid födseln per välfärdsområde, kvinnor 87,00 86,00 85,00 84,00 83,00 82,00 81,00 80,00 79, , Källa: SCB/Trollhättans Stad Medellivslängd vid födseln per välfärdsområde, män 84,00 83,00 82,00 81,00 80,00 79,00 78,00 77,00 76,00 75, ,00 73, Källa: SCB/Trollhättans Stad Obs! I dessa tabeller har område 10 delats upp i två, dels landsbygd (10) och dels småtätorter (11). Område 11 innefattar då Norra Björke tätort, Åsaka tätort, Velanda, Upphärads tätort och Sjuntorp. 21

22 en period sjunkit. Från till minskade medellivslängden för kvinnor i Trollhättan med nästan ett helt år. (0,9 år). På välfärdsområdesnivå var det bland kvinnorna i område 2 (Hjortmossen och Tingvalla) och i område 9 (Edsvid, Björndalen, Skogshöjden och Överby) som den förväntade medellivslängden minskade mest. Efter en djupare analys, gjord av Västra Götalandsregionen, är slutsatsen att denna minskning högst troligen beror på slumpmässiga dödsfall i tidiga år och alltså inte bör ses som en verklig trend. De senaste siffrorna visar på en positiv trend igen i samtliga välfärdsområden, förutom område 1, och marginellt negativt i område 8. Störst ökning har skett i område 4, men där man fortfarande lever kortast. Skillnaderna mellan välfärdsområdena är stora. I välfärdsområde 4 (Sylte och Lextorp) lever kvinnorna kortast, vilket är ca fem år kortare än kvinnorna i område 5 (Skoftebyn, Västergärdet, Innovatum och Karlstorp) och 7 (Sandhem och Halvorstorp), där de lever längst. Bland männen finns också stora skillnader i den förväntade medellivslängden. De män som förväntas leva kortast bor i välfärdsområde 2 (Hjortmossen och Tingvalla) 3 (Kronogården, Håjum) och 4 (Sylte och Lextorp) och de som lever längst bor i välfärdsområde 7 (Sandhem och Halvorstorp). Den största skillnaden mellan dessa områden är 6,64 år. 22

23 NÄRINGSGRENAR Arbetsmarknaden i Trollhättan domineras av Trollhättans Stad följt av Västra Götalandsregionen och GKN. GKN, tidigare Volvo Flygmotor och Volvo Aero, är bland de största arbetsgivarna inom tillverkningsindustrin, men 2013 var vård och omsorg den största näringsgrenen. Utbildning och forskning har sedan 1990 ökat mest och Högskolan Väst sysselsätter nu ca 575 personer och har över helårsstudenter. Även finans- och företagstjänster har ökat sin andel, liksom även handel och kommunikation på senare år. Övriga sektorer har inte förändrats nämnvärt. Näringsgrenar i Trollhättan ,00% 40,00% 35,00% Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning och utvinning Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% Byggnadsverksamhet Handel och kommunikation Personliga och kulturella tjänster Finans, fastighetsförvaltn, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning och forskning Vård och omsorg 5,00% Näringsgren okänd 0,00% Källa: SCB 23

24 BARN OCH UNGA I TROLLHÄTTAN

25 Barn och deras behov och rättigheter ska respekteras och värderas precis som vuxnas. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar så att barn och unga kan ges en bra start i livet. I detta avsnitt ges en bild över verksamheterna i Trollhättans Stads arbete utifrån ett barnperspektiv. UTBILDNINGSNÄMNDEN Inom Utbildningsnämndens verksamheter finns barnperspektivet med naturligt då nämndens ansvarsområde är att svara för att elevens individuella behov, lärande och utveckling ska stå i centrum inom samtliga verksamheter. De verksamhetsuppdrag som är genomgående är att: Varje elevs kunskapsutveckling ska stärkas I Trollhättans skall alla barn ha en bra lärandemiljö I Trollhättans skall barn och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och delaktighet Läroplanen med fokus på att stimulera barns utveckling och lärande är central för förskolans och grundskolans verksamhet. Det finns en strävan till en större mångfald, variation och struktur i det pedagogiska arbetet. Antalet nyanlända som kommer till Trollhättan ser ut att bli fortsatt stort. Barn som har erfarenheter från krig har ofta farit illa. Därför krävs kraftfulla insatser utöver de som redan sätts in. Integrationen behöver öka i skolan för att inte segregationen, som finns inom boendet, gör att även utbildningsmiljön blir segregerad. Även i förskolan är det viktigt att skapa en god mottagande miljö för barn och vårdnadshavare från andra länder med riktlinjer för mottagande och information. Inför läsårsstarten 2014/2015 omorganiserades Välkomsten, mottagningsenheten för nyanlända, för att bättre möta behovet och kommande lagstiftning. På Välkomsten är en nyanländ elev placerad i upp till sex månader, då elevens kunskaper, styrkor och förmågor kartäggs, parallellt med att de undervisas i näst intill samtliga ämnen. Kartläggningen sker på elevernas starkaste språk och ligger till grund för rektorns beslut om klassplacering, placering i särskild undervisningsgrupp och fortsatt skolgång. 25

26 År 2014 erbjöds sommarskola till elever i åk 8 och 9 som inte uppnått kunskapskraven för godkända betyg i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska. 83 elever gick i sommarskolan; 42 elever från åk 9 och 41 elever från åk 8. I både åk 8 och åk 9 var matematik årets största ämne. Totalt nådde 28 av 42 elever (67 %) betyget E i sina respektive ämnen. Under hösten 2013 rekryterades de första förstelärarna inom Utbildningsförvaltningen. Av dessa har åtta stycken ett särskilt uppdrag inom förvaltningen med titeln förstelärare/ utvecklingslärare. Under 2014 har Utbildningsförvaltningen erhållit fortsatt stadsbidrag för förstelärare och ytterliga ca 41 förstelärare har rekryterats. Utifrån statlig styrning har utanförskapsområden inom Trollhättan prioriterats. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsverksamheten skall medverka till att alla människor ges möjlighet till ett rikare och friskare liv. Arbetet med barn och ungdomar skall prioriteras i alla verksamheter. Fritidsgårdsverksamhet finns i åtta av våra stadsdelar. Verksamheten har ungdomar mellan år som sin målgrupp. I SCB:s rapport 116 Barns fritid, konstaterar man att fritidsgårdsverksamheten har störst betydelse för ungdomar med utländsk bakgrund och för de ungdomar som lever i hushåll med begränsade resurser. Detta är ett av skälen till att de fritidsgårdar som finns i kommunens södra stadsdelar har störst resurser. Fritidsgårdsverksamheten har en mycket betydelsefull roll i integrationsarbetet genom att erbjuda aktiviteter som vänder sig till alla ungdomar från alla stadsdelar. Exempel på detta är sommarverksamheten i Öresjö, ungdomsdanser på Folkets Hus/ Kulturhuset Club Turbin och olika lovaktiviteter under året som möjliggör möten mellan ungdomar från olika stadsdelar. Club Turbin är ett ungdomsarrangemang som innebär att representanter från stadens fritidsgårdar tillsammans anordnar drogfria discon för ungdomar i åk 7 upp till 17 år. På N3 Mötesplats för ung kultur, erbjuds coachning för den som vill göra arrangemang, spela in film, sätta upp teaterföreställningar etc. N3 Kulturbyrå har i uppdrag att nå alla barn och ungdomar upp till 16 år via den obligatoriska verksamheten 26

27 skolan. Verksamheten erbjuder alla barn och ungdomar möjligheter till såväl eget skapande som upplevelser inom kulturområdet. Inga extra avgifter tas ut från deltagare eller skola. N3 Kulturskolas verksamhet är däremot avgiftsbelagd, även om den också vänder sig till alla barn, vilket innebär att endast de barn med ekonomiska möjligheter kan delta i verksamheten. Enligt SCB:s rapport 116- Barns fritid är biblioteksverksamhet särskilt betydelsefull för flickor i utsatta områden. Trollhättan har bibliotek lokaliserade i centrala staden och på Sylte och Kronogården. Dessutom finns det en bokbuss som åker till ytterområden och förskolor i Trollhättan. På Kronogården är biblioteket inrymt i Kronan som en del av verksamheten. Föreningslivet har en mycket viktig roll i samhällsutvecklingen, och är av särskild betydelse för barn och ungdom. Ung fritid på Lextorp och Kronogården var ett projekt riktat mot barn och ungdomar i utsatta områden med syftet att ge dem med begränsade möjligheter chans att pröva på olika verksamheter, främst inom idrottsområdet, men även inom kulturområdet. Då resultatet varit mycket gott har projektet permanentats från och med Kronans verksamhet finns på Kronogården och omfattar bibliotek, fritidsgård, kulturverksamhet, men också F-9 skola och medborgarservice. Här erbjuds en omfattande programverksamhet där variationen är stor. Författarbesök, teaterföreställningar och utställningar för såväl stora som små ingår i utbudet där besöken är gratis. Under 2013 har caféverksamheten fått generösare öppettider för att ge ökade möjligheter för boende i området att använda Kronan som mötesplats. Detta har varit en mycket lyckad satsning som kommer att utvecklas. ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN Vid hot om vräkning/el avstängning ges barnperspektivet särskild hänsyn, då konsekvenserna beaktas för barnets/ barnens situation. När barn bor stadigvarande hos en av sina föräldrar ska förvaltningen medverka till att barnet ges möjligheter att ha umgänge med sin andra förälder. I den sociala barnavården används ett system för utredning, planering och uppföljning enligt BBiC (Barns Behov i Centrum), där det enskilda barnet står i centrum för utredningsarbetet. Speciella barnsekreterare är knutna 27

28 till familjehemsenheten. Detta innebär att alla barn och ungdomar som är omhändertagna och bor i familjehem en längre tid har en egen socialsekreterare. Familjehemmet har även det en egen utsedd socialsekreterare. Inom familjerättens område finns möjlighet till umgängesstöd för att underlätta för barnet att ha kontakt med båda sina föräldrar. Inom integrationsenheten finns en speciellt utsedd barn- och ungdomshandläggare vars uppdrag är att se och uppmärksamma varje barns situation i de nyanlända familjerna och verka för en anpassad bostad (efter antal familjemedlemmar och behov), samt att bidra till en trygg ingång i förskola/ skola. Barnsamtal ingår som en del för att inkludera barnperspektivet. För barn- och ungdomar i åldern 0 18 år som varit utsatta för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterad brottslighet eller trafficking finns Barnahuset som en resurs. Barnahuset ingår tillsammans med polis, primärvård och åklagare in en myndighetsgemensam samverkan. Under året har Arbetsmarknads- och socialförvaltningen arbetat tillsammans med utbildningsförvaltningen med att ta fram en rutin angående möjligheten till skolgång för de barn som bor i skyddat boende. De har också arbetat med att öka barnperspektivet i boendet och har haft en timanställd personal på plats för att öka barnperspektivet. Under 2014 startade Projekt Risam (Rätt Insats i SAMverkan) tillsammans med Resursforum. Genom medel från Socialstyrelsen har en projektledare anställts på halvtid. Syftet med projektet är att säkerställa att barn som behöver stöd utifrån efter att varit våldsutsatta får rätt insats, samt att förbättra hur barnen tas omhand i olika skeden. Barnahuset anordnar årligen en barnkonferens med medel från folkhälsoråden var temat Unga pojkars sexuella utsatthet. Konferensen hade ca 400 deltagare där många myndigheter och organisationer som arbetar med barn var representerade. Resursforum Barn och unga bedriver sommarverksamhet för utvalda barnfamiljer och ungdomar både i förebyggande och behandlande syfte. Ca 80 ungdomar erbjöds sommarpraktik 28

29 under 3 veckor. Project Support, som syftar till att stötta våldsutsatta barn och föräldrar har ytterligare implementerats under 2014 och är inte längre ett projekt, utan en permanent del av verksamheten. BYGGNADS- OCH TRAFIKNÄMNDEN Barn och unga är en stor målgrupp för stadsbyggnadskontoret och försöker därför i så stor utsträckning som möjligt involvera barn i projekten. Under förra året deltog flera klasser, från låg-, mellan- och högstadiet i ett Minecraftprojekt på Kronan, där barnen fick bygga och utveckla Nya Älvstaden, en ny stadsdel som planeras. Tanken har varit att involvera resultatet av projektet i kommande detaljplanering. Även på Paradisskolan deltar barn i ett Minecraftprojekt där de bygger upp hela staden, Blockhättan, i datorspelet. boende i området för att användas vid planeringen av en ny aktivitetsyta. Målet är unga i stadsdelen ska känna sig tryggare och få en bättre plats i det offentliga rummet. I den nya Trafikstrategin, som antas under 2015, kommer barnperspektivet att lyftas in för att säkerställa att barnperspektivet tas hänsyn till vid planering och förändringar. En checklista att använda vid varje nytt projekt kommer att tas fram för att underlätta att barnperspektivet lyfts fram i arbetet. Att alltid skapa trygga trafik- och stadsmiljöer som barn använder står högt på Byggnads- och trafiknämndens agenda. I samarbete med Innovatum Science Center pågår en metodutveckling av hur man bör föra en medborgardialog med barn och unga. Efter genomförda workshops kommer ett resultat att presenteras som sedan kan användas i framtiden. Efter att det i januari 2015 blev klart att Trollhättans Stad får projektpengar från Boverket för att utveckla stadsdelen Kronogården. Kunde Tryggt och jämställt Kronogården dra igång. I projektet kommer tre unga tjejer från stadsdelen att anställas för att föra dialoger med de 29

30 OMSORGSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN Omsorgsförvaltningens insatser sker med följande utgångspunkter: Miljöförvaltningen arbetar med olika insatser i miljöer där barn vistas. Barn och ungdomars situation beaktas vid både biståndsbeslut och verkställighet. Barn och ungdomar ska få en relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Deras bästa ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn och ungdomar får egen kontaktpersonal om de har egen insats. Inom omsorgsförvaltningen finns särskilda barnombud som har en spetskompetens gällande barn och ungdomar som anhöriga till främst personer med psykiska funktionsnedsättningar. Information om anmälningsplikten när ett barn eller en ungdom far illa hålls ständigt aktuellt. Ett nära samarbete bedrivs med andra aktörer och myndigheter kring barn och ungdomar. Samverkan sker såväl på individnivå som på strukturell nivå. Dels sker tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen så att barnen får äta säker mat som de inte blir sjuka av eller inte tål. Och dels sker hälsoskyddstillsyn som kontrollerar städning, hygien (för att minska smittspridning) tobaksrökning, ventilation, buller med mera i skolor och förskolor. Till de skolor som vill erbjuds också information om livsmedelshygien och om miljönämndens tillsynsarbete. Annan hälsoskyddstillsyn som nämnden bedriver tittar bland annat tittar på städning, hygien (för att minska smittspridning), tobaksrökning, ventilation, buller m.m. i skolor och förskolor. Tidigare har Miljöförvaltningen fokuserat mycket på luftkvalitet och ventilation i skolmiljöerna, men under de senaste åren har fokus riktats på städning. Under 2016 kommer Miljöförvaltningen att speciellt inrikta sig på buller i skolor och förskolor. 30

31 Miljönämnden arbetar också mycket med radonfrågor för att barn (och vuxna) i Trollhättan ska bo i bostäder där radonhalten inte överstiger 200 Bq. I nuläget pågår ett projekt som riktar sig till fastighetsägare med flerbostadshus. KOMMUNSTYRELSEN Ofta har de ärenden som kommer till kommunstyrelsen som gäller barn och unga beretts ute i nämnderna och barnperspektivet har beaktats vid beredningen där. Enligt Rutinberedning av ärenden till kommunstyrelsen i Trollhättans Stad, som bereds i en nämnd, är barnkonventionen en av de sju aspekterna som skall beaktas vid ärendets beredning. barn som en grupp i befolkningen med specifika behov som behöver tas extra hänsyn till vid den fysiska planeringen av våra samhällen. Barn har svårare att röra sig fritt och självständigt om miljöer inte är anpassade efter deras behov. I många fall handlar det om att tillgodose behoven av tillgänga miljöer, trygga trafikmiljöer och upplevd trygghet i och utanför bostaden, då barn kan ha svårt att orientera sig och uppfatta trafikfaror. Kontoret Tillväxt och utveckling omfattar olika strategiska områden såsom folkhälsosamordning, översiktlig planering, Agenda 21-samordning, Agenda 22-samordning, energifrågor och exploatering. Barnperspektivet blir en naturlig del i kontorets verksamheter då kontoret jobbar med strategiska frågor där alla åldersgruppers behov ska beaktas. I Trollhättans översiktsplan, som antogs av Kommunfullmäktige år 2014, omnämns 31

32 1 JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR

33 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för jämlika och jämställda livsvillkor. Detta gör vi genom att: Motverka socioekonomiska skillnader och hälsoklyftor bland befolkningen Verka för ökad integration och inkludering Verka för ökad delaktighet och inflytande Verka för ökad trygghet och minskad brottslighet Motverka våld i nära relationer JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Där är vi inte idag, därför är det viktigt att Trollhättans Stads arbete främjar en utveckling mot ett jämställt Trollhättan. Det är i vardagen som jämställdhet skapas - eller ojämställdhet vidmakthålls. Det är svårt att mäta jämställdhet i siffror, men de faktorer vi tittar på här i välfärdsredovisningen kan ge oss en fingervisning om var Trollhättans jämställdhet befinner sig. INKOMSTSKILLNADER Männen och kvinnorna i Trollhättan har inkomster strax under genomsnittet för resten av landet. Sedan år 2000 har skillnaden mellan könens inkomster i Trollhättan minskat, men männen tjänar fortfarande ca 66 Tkr mer än kvinnorna varje år (år 2000 var denna skillnad 72 Tkr). På riksnivå har skillnaderna mellan könen sedan 2000 istället ökat, även om det skedde en liten minskning från 2012 till På riksnivå är skillnaderna nu 74 Tkr per år (år 2000 var den 66,5 Tkr, alltså Trollhättans nuvarande nivå). Att löneskillnaderna mellan könen minskar i Trollhättan är positivt, men det är inte bara inkomsterna som skiljer män och kvinnor åt. På ett generellt plan finns det en stark könssegregering med en kraftig överrepresentation av kvinnor i behovsoch vikariatsanställningar, med andra ord en svag position på arbetsmarknaden. Män dominerar i de gynnsammaste anställningarna; projekt- och objektsanställning, och dessa anställningar fungerar också som språngbrädor mot en fastare arbetsmarknadsförankring för män i 33

34 Medelinkomst män och kvinnor i Trollhättan, Tkr Män Trollhättan Kvinnor Trollhättan Män Riket Kvinnor Riket Källa: SCB betydligt större utsträckning än för kvinnor. I Trollhättan finns också stora skillnader i medelinkomst geografiskt, på välfärdsområdesnivå års medelinkomst redovisas per familj (20 år och över) och välfärdsrområde. Med familj menas gifta/sambo (ogifta par med gemensamt barn), ensamstående kvinnor och ensamstående män. Som ensamstående räknas även ogifta par utan gemensamt barn. Antalet familjer blir då, i förhållande till statistik per hushåll, något fler. Lägst medelinkomst har familjerna i område 3 (Kronogården och Håjum), där medelinkomsten för en familj år 2013 var SEK, medan den i område 9 var mer än dubbelt så hög; SEK. Medelinkomsten i Trollhättan för kvinnor var alltså 2013 i nivå med en familj i område 3. KÖNSFÖRDELNING I ARBETSLIVET Winnet Västra Götaland har gjort en kartläggning över jämställdheten i Trollhättans kommun, både för den offentliga och privata sektorn. Där uppmärksammas stora skillnader mellan 34 6

35 Medelinkomst per välfärdsområde och familj i Trollhättan, Tkr 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0, Källa: SCB/Trollhättans Stad män och kvinnor. Inom den privata sektorn är 84 % av företagens styrelser män och 85 % av företagens VD:ar är män. Detta menar de riskerar att skapa en arbetsmarknad i Trollhättan som inte inkluderar kvinnors möjligheter till karriärutveckling eller tillvaratar kvinnors kunnande och kompetens. Inom den kommunala sektorn ser det annorlunda ut. Den offentliga sektorn är ofta starkt kvinnodominerad men en tydlig generell tendens är att antalet kvinnor minskar ju högre upp man kommer i hierarkin. Bland de anställda av Trollhättans Stad är kvinnorna är flest, 84 %. Bland övriga chefer i förvaltningen blir kvinnorna något färre men kvinnorna är fortfarande i kraftig majoritet. Bland förvaltningscheferna är det jämställt. FÖRÄLDRAPENNING Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen fortsätter att minska, men den är ändå fortfarande stor. De traditionella könsrollerna, där kvinnan tar 35 7

36 Fördelning av uttagna nettodagar för föräldrapenning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Trollhättan Kvinnor Riket Män Trollhättan Män Riket Källa: Databasen STORE/Försäkringskassans statistikenhet ansvaret för hemmet och barnuppfostran befästs inom denna samhällsstruktur. På välfärdsområdesnivå är andelen familjer med föräldrapenning störst i välfärdsområde 9 (Edsvid, Björndalen, Skogshöjden och Överby), där nästan 25 % har föräldrapenning. Lägst andel har familjerna i område 1. Det går dock inte att dra några slutsatser om föräldrarnas benägenhet att ta ut föräldrapenning utifrån detta - Andel familjer 20 år och över med föräldrapenning per välfärdsområde, Trollhättan, Tkr 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad

37 andelen med föräldrapenning är ur välfärdsrområdet som helhet, inte per förälder. Könsfördelning i kommunfullmäktige KÖNSFÖRDELNING I BESLUTANDE ORGAN Ett av målen i den svenska jämställdhetspolitiken är att fördelningen av makt och inflytande i samhället ska vara jämn mellan kvinnor och män. Båda könen ska vara representerade inom samtliga samhällsområden och på alla beslutsnivåer. En jämn könsbalans inom de politiska beslutsorganen är en viktig demokratisk princip. I Trollhättans beslutande organ är könsfördelningen inom vad man kan kalla för jämställda ramar (40/60 procent av Källa: Trollhättans Stad Kvinnor Män vardera kön). I Kommunfullmäktige är 27 av politikerna kvinnor och 34 stycken är män, alltså 44 procent kvinnor och 56 procent män. I Kommunstyrelsen är könsfördelningen 40 procent kvinnor och 60 procent män. Förhållandena var likadana under den förra mandatperioden mellan åren VALDELTAGANDE Valdeltagandet är centalt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Låg delaktighet i allmänna val kopplas samman med sämre självskattad hälsa och är därför en viktig indikator för folkhälsoarbetet. Vad som inte framgår av den här statistiken är andra typer av politiskt deltagande, som demonstrationer och protester med mera. Det är också en form av aktivt demokratiskt deltagande, men som inte mäts statistiskt. Valdeltagandet i Trollhättan var vid det senaste riksdagsvalet (2014) högre än vid föregående val (2010) och uppgick till 85,1 procent. Till kommunfullmäktige var dock deltagandet något lägre, där röstade 83 % och till landstinget röstade 82,6 %. Högst var valdeltagandet i stadsdelen Halvorstorp, med 90,6 %, av invånarna som röstade och lägst i den mest folkrika stadsdelen, Kronogården. I den norra och södra valkretsen av Kronogården röstade Vad kan Trollhättans Stad göra för att få fler män att välja att vara hemma med sina barn? 37

38 Valdeltagande vid val till Riksdagen 2014 Valdistrikt Andel Antal Halvorstorp 90,90% 1468 Skoftebyn V 90,47% 1491 Björndalen 90,31% 1035 Vilka konsekvenser får det för demokratin att så få på Kronogården röstar? Vad kan Trollhättans Stad göra för att locka fler till valurnan vid nästa val? Stavre Ö 89,85% 1221 Sandhem 89,63% 1383 Hjulkvarn 88,85% 1068 Sjuntorp S 88,72% 889 Åsaka 88,37% 1056 Sjuntorp N 87,54% 1152 Centrum N 87,30% 1189 Skogshöjden 87,19% 1389 Torsred 86,48% 1599 Upphärad 86,24% 771 Velanda 85,80% 900 Norra Björke 85,79% 344 Centrum V 84,28% 1126 Tingvalla 84,24% 1465 Strömslund 84,21% 1504 Stavre V 83,94% 1129 Centrum S 83,45% 1457 Skoftebyn N 83,31% 1188 Dannebacken 80,43% 1163 Sylte S 80,42% 1142 Karlstorp 80,42% 1446 Hjortmossen 78,53% 768 Lextorp S 77,28% 1211 Centrum Ö 76,87% Kronogården S 67,37% 952 Lextorp N 65,98% 801 Sylte N 65,21% 703 Kronogården N 65,07% 1019 Källa: Valmyndigheten 38

39 endast % procent. I ett försök att höja valdeltagandet och den politiska medvetenheten i området arrangerades Val på Kronan vid tre tillfällen på våren 2014 och vid två tillfällen på hösten. Dessutom hölls valvaka på valdagen i september. Samtliga riksdagspartier bjöds in och uppslutningen hos partierna var god vid samtliga tillfällen. Tanken var att besökarna i sitt närområde skulle kunna träffa politiker i en avslappnad och trevlig miljö och samtidigt kunna få en överblick över de olika politiska alternativen. Det var en hög politikernärvaro och ett totalt besöksantal på närmare 700 personer. TILLGÄNGLIGHET Det är en demokratisk rättighet att kunna röra sig fritt och verka i samhället, även om man har en funktionsnedsättning. Man ska också kunna ta del av information, vilket kan bli ett problem om man till exempel har nedsatt hörsel eller syn. Trollhättans Stad arbetar aktivt för att alla invånare ska kunna leva sina liv självständigt i kommunen. med funktionsnedsättning och FN:s 22 standardregler, Agenda 22, som handlar om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. På Trollhättans Stad arbetare en Agenda 22-samordnare särskilt med dessa frågor. Planen har reviderats och antogs på nytt år Byggnads- och trafiknämnden startade år 2013 att arbeta med tillsyn av tillgängligheten i privata offentliga lokaler. Tillsynsarbetet innebar en kartläggning av tillgänglighet och behov av aktiv tillsyn, samt även framtagande av en tillsynsplan för att strukturera det kommande arbetet. Nämnden beslutade i juni 2014 att ge Stadsbyggnadsförvaltningen medel till 1,8 heltidstjänster för att tillsynsplanen ska kunna följas. Det finns en Handikappolitisk plan som sätter upp mål och riktlinjer samt beskriver hur Staden ska arbeta med att tillgängliggöra stadens verksamheter och lokaler. Planen baseras på FN:s Konvention om rättigheter för personer Trollhättans Stads handikapplan, antagen Handikapplanen finns att läsa i sin helhet på Trollhättans Stads hemsida, 39

40 Assistansorganisationen Humana granskar i Tillgänglighetsbarometern varje år Sveriges kommuners arbete med tillgänglighet och användbarhet. Kommunerna besvarar frågor om hur de arbetar med tillgänglighet i sina verksamheter. Trollhättan har klättrat stadigt på Humanas rankning under de tre senaste åren. Från plats 71 år 2012 till plats 22 år Det är en glädjande utveckling som bekräftar att det vi arbetar med gör skillnad. Folkhälsorådet stöttar under 2015 ett utvecklingsarbete för att bredda och anpassa Kulturskolans verksamhet att inkludera fler barn och unga med någon form av funktionsnedsättning. Det är ett samarbete som sker mellan olika förvaltningar och föreningslivet. VÅLD I NÄRA RELATIONER Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Våld i nära relationer uppmärksammas allt mer som en folkhälsofråga och inte bara som en socialtjänstfråga. Brott i nära relation är ett samlingsbegrepp för flera brott där offer och förövare har eller har haft en nära relation. Med nära relation menas att man är eller har varit gift, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Även barn, föräldrar och syskon räknas som närstående. Brotten handlar ofta om olaga hot, misshandel eller sexuellt våld. I Trollhättan var antalet anmälda brott under 2014 under rubriceringen brott i nära relation 197 stycken. Det var en ökning sedan 2013 med 17 anmälningar. Att år 2012 sticker ut jämfört med kringliggande år, med ett betydligt högre antal anmälningar beror troligtvis på ett särskilt fall där samma gärningsman utsatt en kvinna för brott vid flertalet tillfällen. Bland de anmälda brotten är den vanligaste formen misshandel, vilken 2014 utgjorde ca en tredjedel av anmälningarna. Det finns en ökad möjlighet att fler kvinnor söker hjälp och stöd för våld i nära relation i takt med att lagstiftningen stärks och att det tas fram rutiner och metoder för att upptäcka våldsutsatta kvinnor och deras barn. I Trollhättan finns Enheten mot våld i nära relation, som arbetar med att hjälpa män och kvinnor att hitta vägen ut ur våldet. 40

41 Antal anmälda brott i Trollhättan enligt brottskoden Brott i nära relation Källa: RAR-statistik från Polisen TIll enheten kommer många kvinnor vars situation inte syns i polisens brottsregister. Det kan vara en kvinna som i sin relation far illa utan att ett brott har begåtts, eller att hon inte vågar eller vill polisanmäla. Antalet utsatta kvinnor är alltså större än polisens statistik visar. På Enheten mot våld i nära relation upplever man, enligt samma utveckling som polisanmälningarna, att antalet kvinnor som söker sig dit ökar. Anledningarna till detta är flera. Bättre information och stöd till utsatta kan vara en av orsakerna, men samtidigt har det faktiska våldet i nära relationer ökat i samhället. Antal kvinnor och barn i skyddat boende dygn 2803 dygn Kvinnor Barn Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad 41

42 I Trollhättan finns det sedan 1983 ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. I juni 2010 flyttade det skyddande boendet till större lokaler för att kunna ta emot fler kvinnor och deras barn, eftersom allt fler söker skyddat boende bodde 43 kvinnor och 44 barn i det skyddade boendet, sammanlagt 2803 dygn. Det är färre kvinnor, men under fler antal dygn än år Minskningen beror på att boendet var fullbelagt från juni till december under 2014, eftersom det inte fanns lediga bostäder i det vanliga bostadsbeståndet. Kvinnorna i det skyddade boendet blev därför kvar längre tid trots att de inte behövde platsen i det skyddade boendet. Konsekvensen av detta blev att 55 kvinnor nekades plats på grund av fullbeläggning. På enheten noteras att behovet att utöka antalet platser för våldsutsatta kvinnor har blivit större då efterfrågan är stor i Trollhättans kommun. Under 2014 öppnades ett nytt skyddat boende. Socialtjänsten anställde under 2014 en projektsamordnare med ansvar att bygga upp en ökad och långsiktig samordning internt och extern med tydlig struktur och helhetsgrepp i ärenden. Samtalsmottagningen för våldsutsatta har under 2014 haft 18 kvinnor i besök i snitt per månad, vilket innebar totalt 296 besök under året. Under 2014 arbetade samtalsmottagningen i samverkan med polisen och fick då 60 underrättelser från polisen, vilket innebär att polisen inhämtar samtycke till att samtalsmottagningen för våldsutsatta kontaktar den aktuella kvinnan. Hon erbjuds 5 samtal för att förbereda henne på kommande poliskontakter samt tingsrättsförhandling, med syfte att fler polisanmälningar skall leda till åtal. Enheten mot våld i nära relation fick i januari 2015 utökad ram för att anställa en kurator i samtalsmottagningen för våldsutövare. Denna kurator arbetar med våldsutövare genom en samtalsmetod som kallas Slussmodellen för att de ska upphöra med sitt utövande av våld. Samtalsmottagningen 2014 Besök per månad 18 Totalt antal besök

43 UTSATTA BARN Till utsatta barn räknas de barn som utsätts för våld och sexuella övergrepp samt barn som bevittnar våld i hemmet. Rädda Barnen uppskattar att så mycket som vart tionde barn någon gång har upplevt våld i sitt eget hem. Trollhättans Stad driver Barnahuset som är en verksamhet där åklagare, polis, socialtjänst och hälso- och sjukvården samverkar kring barn som blivit utsatta för brott. Målgruppen för Barnahuset är barn och ungdomar i åldern 0-18 år som man misstänker varit utsatta för våld eller blivit utsatta för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, hedersrelaterad brottslighet och trafficking. Antalet nyanmälda barn i Barnahuset ökar och har fördubblats på fem år. Detta beror troligtvis på att anmälningsbenägenheten ökar för barnmisshandel, både bland befolkningen i stort och bland de som arbetar med barn. Detta kan i sin tur bero på att det nu finns allt större kunskap kring problematiken, att personalen vet vart de ska anmäla samt att de kan få stöd i anmälningsförfarandet av Barnahuset. Informationen om anmälningsplikten är generellt sett bättre än tidigare. En skärpt lagstiftning, som innebär att varje misstänkt fall av barnmisshandel måste utredas, har också gjort att fler anmälningar registreras och redovisas som ett fall i Barnahuset. Anmälningsbenägenheten har ökat i förskolan och skolan, där det har blivit större fokus på hur barnen har det. Man pratar redan i förskolan om barnkonventionen och barnen har även blivit bättre på att berätta. Det bedrivs också ett omfattande förebyggande arbete tillsammans med olika berörda förvaltningar. Antal nyanmälda barn i Barnahuset Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad 43

44 Våld mot barn har också ökat på ett samhälleligt plan och detta kan bero på många olika faktorer; det är svårt att hitta enskilda förklaringar till den kraftiga ökningen av anmälningar. Det finns ett hårdare psykosocialt klimat i Sverige i dag jämfört med tidigare samtidigt som skärpta myndighetskrav, ökad medvetenhet för dem med anmälningsplikt och medial uppmärksamhet kring fall där det gått fel gör att fler anmäler. Detta är ett tecken på att fler missförhållanden upptäcks. Vad är det som attityden mot barnaga att förändras? Vad kan vi göra för att bryta trenden? ENSAMKOMMANDE BARN Under 2014 blev Trollhättan anvisade 52 ensamkommande barn. Det är mer än dubbelt så mycket som under 2013, då siffan var 24. I hela landet ökade de asylsökande ensamkommande barnen från 2013 till 2014 med ca 83 %. Den 1 januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. I Trollhättan har 28 av de 52 ensamkommande barnen kunnat bo hos personer de är släkt med, eller känner. Övriga 24 barn fick plats i boenden i andra kommuner, där Trollhättans Stad köpt in sig, i väntan på att platser i Trollhättans kommun öppnats. Det första boendet för ensamkommande flyktingbarn i Trollhättan, Solrosen, öppnade den 1 juni Solrosen har nio platser, som fylldes direkt när boendet År Antal anvisade barn var färdigställt. Barnen som flyttade in fick under sommaren gå i sommarskola i Solrosens egna regi, och går idag i vanlig skola. I december fick de första av ungdomarna permanent uppehållstillstånd. Totalt har 12 barn bott på Solrosen under året. Ett andra boende öppnar i april 2015, där det kommer att finnas plats för 11 barn. Totalt har Trollhättan då 20 asylplatser för ensamkommande barn inom den egna kommunen. Sannolikt räcker inte detta nya boende till för att ta emot de ensamkommande barn som väntas till kommunen under 2016, och därför har planering och projektering för ett tredje boende med fokus på utslussningsverksamhet inletts. 44

45 TRYGGHET Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Därför är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet viktigt. De flesta brott som drabbar människor begås i deras närmiljö. Det är också där som de omständigheter som orsakar brottsligheten återfinns. Därför måste också åtgärder mot denna typ av brottslighet utgå från den lokala nivån. Den avgörande förutsättningen för ett effektivt brottsförebyggande arbete är att det finns ett lokalt engagemang och en lokal vilja att agera. Det brottsförebyggande arbetet är förvaltningsöverskridande och berör samtliga områden. För det kommunövergripande strategiska arbetet ansvarar folkhälsostrategen, som i detta samarbetar nära polis, frivilligorganisationer och andra förvaltningar. Samarbetet med frivilliga är avgörande. Det finns cirka 80 stycken trygghetsvandrare etablerade i de olika stadsdelarna och dessutom finns det i Trollhättan 146 stycken grannsamverkansområden. Det arbetas aktivt med att rekrytera nya områden samt stötta de befintliga. Varje år sker också kartläggning och åtgärdande av otrygga platser genom så kallade trygghetsronder. Syftet är att uppmärksamma vad som upplevs som tryggt respektive mindre tryggt och vad som bör åtgärdas och av vem. Det genomförs ca en trygghetsrond per år med uppföljning efter ca 6 månader genomfördes två stycken, men under 2015 kommer trygghetsperspektivet integreras i Trollhättans Stads parkprogram. När det gäller brottsstatistik är det svårt att säga hur stora mörkertalen är och hur många brottsoffer och förövare det finns. Bland anmälningarna döljer sig också ofta samma brottsoffer som utsätts för upprepade brott av samma förövare. Män och kvinnor utsätts för brott mot enskild person i ungefär lika stor utsträckning, men de utsätts för olika typer av brott. Det är oftast män som uppger att de utsatts för misshandel och personrån, medan det oftast är kvinnor som rapporterar att de utsatts för hot, sexualbrott och trakasserier. Vi tittar på siffrorna för skadegörelse eftersom polisen menar att det kan ses som en temperaturmätare på hur samhället mår. Skadegörelse är ett första varningstecken att ha koll på för att tidigt förhindra tyngre kriminalitet. Antalet anmälda skadegörelsebrott i 45

46 Trollhättan totalt ökade under 2014 med ca 100 anmälningar jämfört med Den sorts skadegörelse som ökade mest under 2014 var skadegörelse mot stat, kommun och landsting. Där kan det till exempel handla om skadegörelse på skolor eller busskurer. Klotter är en sorts skadegörelse, men i Trollhättan upplevs ingen utbredd problematik kring det, även om det också ökat något. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Trollhättan minskade kraftigt från 2013 till De flesta våldsbrotten i offentlig miljö är kopplade till alkohol- och/eller narkotikapåverkan och kan tidsmässigt lokaliseras till kvällar och nätter på helger. I Trollhättans kommun var andelen män som drabbats av denna typ av brott 74 % (93 st) år Polisen arbetar förebyggande med ökad polisnärvaro i krogmiljö vid frekventa tider och samverkar i det förebyggande trygghetsarbetet med bland annat krogar, ordningsvakter, Trollhättans Stad, natt- och trygghetsvandrare. Den polisiära närvaron under sommarens Fallens Dagar ledde till positiva resultat var ett år med ett av de lägsta antalet våldsbrottsfall i Fallens Dagars historia. 46

47 Antal anmälda skadegörelsebrott i Trollhättan På motorfordon Genom brand (även på motorfordon) Annan skadegörelse Mot stat, kommun och landsting Klotter Källa: Polisens RAR-register Antal anmälda fall av våld i offentlig miljö i Trollhättan Källa: Polisens RAR-register 47

48 Antal försök och fullbordade inbrott per invånare prel. prel. Villa/radhus Lägenhet Trollhättan Riket Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå FÖRSÖK OCH FULLBORDADE INBROTT Mellan åren skedde i Trollhättan nästan en fördubbling av antalet anmälda försök och fullbordat inbrott i villa. Under hösten 2013 tog polisen fast en liga och därefter har antalet inbrott avtagit. Under 2014 minskade inbrotten i både villa/ radhus och lägenhet. Polisen i Fyrbodal har under de senaste åren genomfört Operation Kofot, en särskild riktad insats mot bostadsinbrott, som varit mycket lyckosam för att minska inbrotten i villor. var och hur de skett. Ett tydligt mönster är att det sällan inträffar inbrott i grannsamverkansområden. När det ändå händer är det oftast ett grannsamverkansområde som inte är så aktivt, att grannarna är inte så uppmärksamma på vilka som kommer och går i området. Att bara sätta upp grannsamverkansskyltarna är inte tillräckligt, det är också viktigt att de som bor i grannsamverkansområdena är aktiva och engagerar sig i områdets trygghet och säkerhet. Trollhättans Stad går tillsammans med polisen igenom samtliga villainbrott i Trollhättans kommun och analyserar 48

49 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Inom Trollhättans Stads organisation finns en jämställdhetsplan som ur ett könsperspektiv belyser frågor gällande arbetsförhållanden, föräldraskap och arbete, trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier, könsfördelning på arbetsplats, utvecklingsmöjligheter, rekryteringsprocess- och beslut samt löner. Samlevnadsgruppen har tillsammans med Sjuntorpsskolan genomfört ett projekt med fokus på ungdomars sexualitet och relationsskapande kopplat till nätet. 8 ungdomar fick ökad kunskap genom bland annat tematräffar och studiebesök. De har i sin tur blivit ambassadörer och spridit kunskapen vidare till andra elever genom workshops. Under 2015 kommer en jämställdhetstrateg rekryteras till kommunstyrelsens förvaltning, som ska arbeta strategiskt med jämställdheten i kommunen. 49

50 2TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR

51 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Detta gör vi genom att: Utgå från att föräldrar är barnets främsta resurs och stötta dem i den uppgiften Öka barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande Bidra till flickors och pojkars lika livsvillkor Alla elever lämnar grundskolan med godkända betyg Främja en positiv livsstil och god hälsa bland barn och unga BARNFATTIGDOM Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I Sverige innebär, som tur är, barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar snarare om att inte ha samma möjligheter som majoriteten av barnen i Sverige har. Det är problematiskt nog. Barn som växer upp under svåra ekonomiska förhållanden riskerar att drabbas av ohälsa, socialt utanförskap, samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Trygghet och god uppväxt baseras såklart inte enbart på familjens ekonomiska tillstånd, men är en indikation på vilka möjligheter barnet och föräldrarna har i samhället. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard är en indikator som visar på absolut ekonomisk utsatthet. Måttet visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. Familjer som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Medianinkomsten för samtliga i Trollhättan (män och kvinnor hopslagna) var Tkr. I Trollhättans kommun är andelen barn i familjer med låg inkomststandard fler än i resten av Sverige. Men stora skillnader finns mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Bland svenska barn i Trollhättan var siffran år % medan den för barn med utländsk bakgrund var 38 %. Skillnaderna kan relateras till föräldrarnas 51

52 Andelen barn i familjer med låg inkomststandard 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Trollhättan totalt Riket totalt Svensk bakgrund (Trollhättan) Svensk bakgrund (Riket) Utländsk bakgrund (Trollhättan) Utländsk bakgrund (Riket) Källa: Max18, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), SCB svaga positioner på den svenska arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. Personaltätheten på Trollhättans förskolor blir högre. Hösten 2013 gick det i genomsnitt 5,1 barn per personal i Trollhättans förskolor, att jämföra med 2003, då antalet var 5, 8 barn per årsarbetande. PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLA Förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan har även en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att personal finns som både har kompetensen och möjligheten att följa barnen individuellt på förskolan. BARNGRUPPER I FÖRSKOLAN I Skollagen är det formulerat att barngrupperna på förskolan ska ha en lämplig sammansättning och storlek samt att barnen ska ha en god miljö i förskolan. I Trollhättan är barngrupperna med storleken barn störst, men minskar. Andelen barngrupper med upp till 15 barn ökar och är näst största andelen. Barngrupperna med barn minskar, 52

53 Storlek på barngrupper Avdelningar, andel (%) med upp till 15 barn Avdelningar, andel (%) med barn Avdelningar, andel (%) med barn Avdelningar, andel (%) med barn Avdelningar, andel (%) med 26 barn eller fler Källa: Skolverket Inskrivna barn per årsarbetande 6 5,8 5,6 5,4 5,2 Trollhättan Riket totalt 5 4,8 4, Källa: Skolverket 53

54 men istället ökar de med 26 barn eller fler. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. Betyg är det vanligaste sättet att mäta kunskap, även om all kunskap som barn och unga i våra skolor har inte går att mäta och redovisa som resultat. Från och med 2011 ställs krav på godkänt i fler ämnen än tidigare för att bli behörig till gymnasietskolan. Godkända betyg krävs i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk. Därutöver behöver man godkända betyg i ytterligare fem ämnen för att bli behörig till ett yrkesförberedande program. För att bli behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare fyra ämnen, totalt nio ämnen utöver basämnena. Tyvärr har Trollhättans ungdomar en negativ trend. Jämfört med tidigare år har andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan minskat inom samtliga nationella program. 19,4 % var vid terminens slut i juni inte behöriga att läsa vidare på gymnasiet, vare sig yrkesprogram eller högskoleförberedande. Det är en minskning med 4,6 procentenheter sedan Framför allt är det bland flickorna som andelen behöriga har minskat de senaste åren, från minskade den med 7 procentenheter. Bland pojkar var den senaste trenden istället svagt positiv. Bakom dessa siffror finns skillnader mellan Trollhättans skolor. På Kronan var det bland niondeklassarna 54,5 % som inte fick gymnasiekompetens På Sylteskolan var andelen obehöriga elever 40,4 % och på Hjortmosseskolan var det 29,3 %. En av orsakerna till skolornas varierande resultat kan rimligtvis misstänkas vara att de skolor med många icke behöriga elever under de senaste åren tagit emot många nyanlända elever. Det tar tid att anpassa sig till det svenska skolsystemet och läroplanen som betygen baseras på. På Kronan utgjorde 35 % av niondeklassarna sk nyinvandrade barn, dvs barn som kommit till Sverige under de senaste fyra åren och som inte har bott i Sverige eller gått i skola här tidigare. Om man exkluderar denna grupp från årskurs 9 på Kronan läsåret 2013/2014 var andelen behöriga elever till ett yrkesprogram 65 %.

55 Behörighet till gymnasiet flickor åk 9 100% 95% 90% Flickor Riket 85% 80% Flickor Västra Götalands län Flickor Trollhättan 75% 70% Källa: Skolverket Behörighet till gymnasiet pojkar åk 9 100% 95% 90% Pojkar Riket 85% 80% Pojkar Västra Götalands län Pojkar Trollhättan 75% 70% Källa: Skolverket Behörighet till gymnasiet per välfärdsområde Hur tar vi till vara på kunskap som inte går att mäta i betyg? 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad 55

56 På Sylteskolan var siffran, nyinvandrade elever exkluderade, 68 %. Hjortmosseskolan, där andelen nyanlända bland niondeklassarna, visar på oförändrade siffror. Det skiljer sig dock kraftigt mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Flickor med svensk bakgrund har högst meritvärde, och flickor med utländsk bakgrund har lägst. MERITVÄRDE Meritvärdet är ett annat sätt att mäta betygsnivån på, och utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. Det genomsnittliga meritvärdet för Trollhättan ökade fram till 2012, men minskade till 2013 och hamnade på samma nivå Flickor med utländsk bakgrund har ett meritvärde på strax över 170, medan flickor med svensk bakgrund i Trollhättan ligger strax under 230. För pojkar är skillnaden mellan svensk och utländsk bakgrund inte lika stor. Pojkarna med svensk bakgrund har ett genomsnittligt meritvärde på 210 medan pojkar med utländsk bakgrund har ungefär 185. Det är framför allt sedan förra året som pojkar med utländsk bakgrund i Trollhättan visat på en starkt positiv trend, då man fram till år 2013 hade haft Genomsnittligt meritvärde åk Flickor Trollhättan Flickor Riket Pojkar Trollhättan Pojkar Riket Källa: Skolverket 56

57 en negativ trend och halkat ner till ett meritvärde på strax över 160. När vi jämför med riket som helhet ligger pojkar med utländsk bakgrund nu på samma nivå som övriga riket, medan flickor ligger långt efter, där genomsnittsnivån för flickor med utländsk bakgrund är 205. En jämförelse över tiden nedbruten på skolnivå går inte att göra på alla skolor, eftersom många av skolorna inte har, eller har haft tillräckligt många elever med både svensk och utländsk bakgrund bland niondeklassarna för att statistik ska kunna redovisas. BETYG I IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa ska bidra till ökad förståelse för betydelsen av rörelseaktiviteter och sambandet med välbefinnande och hälsa. Färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa är grundläggande för att människor ska kunna ta ansvar för sin hälsa. Dessvärre har eleverna i Trollhättan haft en negativ trend när det kommer till skolans idrott. Andelen pojkar och flickor med godkänt i idrott och hälsa har under lång tid minskat, främst när det gäller flickor. I juli 2011 kom en ny läroplan med högre krav i ämnet idrott och hälsa som kan vara en av förklaringarna till den sjunkande andelen Andelen elever med godkänt i Idrott och hälsa åk Källa: Skolverket Flickor Pojkar Hur påverkas våra ungdomar av de stora skillnaderna mellan skolorna? 57

58 med godkända betyg. SIMKUNNIGHET Simkunnighet ger en livslång kunskap för en ökad livskvalité, glädje och trygghet i och vid vatten. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 6 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid, men även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Simkunnigheten bland barn i Trollhättan har försämrats de senaste åren. Bland idrottslärarna i kommunen har simkunnigheten länge diskuterats och de upplever det svårare att få fler elever att uppfylla kraven som ställs. En större andel elever nu än tidigare saknar vattenvana och en större andel av eleverna har famijer som inte har möjlighet att åka på badutflykter eller -semestrar. För många elever är simträningen i skolan den enda kontakten med vatten de har, vilket av lärarna upplevs som för lite för att skapa en verklig trygghet i vattnet och varaktig simkunnighet. Simkunnigheten är en färskvara som behöver upprätthållas för att inte gå förlorad. Tidigare har simningen introducerats för barnen i åk 1 och 2, därefter stämts av i åk 5 och 6. Många elever som inte har möjlighet att upprätthålla simkunnigheten mellan dessa år, eller som introduceras i skolan efter åk 1 eller 2, saknar då den simkunnighet de förväntas ha i åk 5 och 6 och hinner inte skaffa sig den då. Andelen simkunniga elever i åk 6 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kronan Lextorpskolan Lyrfågelskolan Paradisskolan Sjuntorpskolan Skoftebyskolan Skogshöjdens skola Stavreskolan Strömslundsskolan Sylteskolan Velanda skola Andelen godkända flickor i simkunnighet Andelen godkända pojkar i simkunnighet Källa: Utbildningsförvaltningen/Trollhättans Stad

59 I Trollhättans kommun har därför ett projekt kring simkunnighet startats. En idrottslärare, tillika projektledare, tillsammans med simlärare på badhusen har arbetat fram en simmetodik utifrån ett helhetsperspektiv, där simundervisningen följer med hela vägen från årskurs 1 till och med årskurs 9. Detta för att långsiktigt upprätthålla såväl vattenvanan som simkunnigheten bland eleverna. En målgrupp som man hoppas kunna nå bättre i denna metod är de flickor som av religiösa skäl inte deltar i den vanliga simundervisningen. Bland skolorna i Trollhättan är förutsättningarna för eleverna på olika skolor stora. Några skolor har större utmaningar än andra och kan därför också antas behöva mer vattentid för eleverna. Ett antal skolor kommer att delta i simprojektets pilotdel som väntas starta under läsåret Simkunnighet ingår i betyget för idrott och hälsa och de båda negativa trenderna har sannolikt ett samband. FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET En positiv fritid med goda möjligheter till hälsa, social träning och kreativitet är betydelsefullt. Det kan vara särskilt viktigt för barn och ungdomar med begränsade möjligheter. Fritiden är också arena för lärande i olika former och ett komplement till övrig utbildning. Fritidsgårdsverksamhet finns i åtta av Trollhättans stadsdelar och har ungdomar mellan år som sin målgrupp. Fritidsgårdarna har störst betydelse för ungdomar med utländsk bakgrund och för de ungdomar som lever i hushåll med begränsade resurser. Detta är ett av skälen till att de fritidsgårdar som finns i kommunens södra stadsdelar har störst resurser. Antalet besökare som besöker fritidsgårdarna i Trollhättan uppgick till 1235 ungdomar under Det är en ökning sedan 2013, när antalet hade minskat. Den största ökningen av besökare kan 59

60 noteras på Sylte fritidsgård som ökat från 138 (2013) till 227 (2014) och på Lexington (Lextorp) som ökat från 140 (2013) till 196 (2014). Flest antal ungdomar finns på Kronans fritidsgård där besöksantalet 2014 uppgick till 300, en marginell ökning från Denna utveckling stämmer väl överens med det som slås fast i SCB:s rapport, att verksamheten har störst betydelse för ungdomar i dessa typer av områden. Det är fler pojkar än flickor som besöker fritidsgårdarna. Särskilt stor är skillnaderna på Kronogårdens, Lexingtons och Syltes fritidsgårdar, där inte ens hälften så många flickor som pojkar besöker fritidsgårdarna regelbundet. Bara på Storegården var flickorna fler än pojkarna, då endast marginellt, och efter att Storegården tappat pojkar som besökare kraftigt sedan På Kronan fritidsgård har man satsat på särskilda tjejkvällar. På dessa kvällar brukar det vara i snitt 30 tjejer, vilket har resulterat i att allt fler flickor besöker fritidsgården även under andra kvällar. Under 2014 har personalen på fritidsgårdarna genomgått en jämställdhetsutbildning för att få kunskap och drivkraft inför 2015 då fokus kommer att ligga på dessa frågor. Antal besökare på fritidsgårdar Kronogården Lexington Sylte Storegården Strömslund Skogshöjden Sjuntorp Hjortmossen Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen/trollhättans Stad 60

61 FÖRENINGSSTÖD Föreningsstöd har som uppdrag att stödja och utveckla ett brett föreningsliv, i första hand för barn och ungdomar i åldrarna 7-20 år. I Trollhättan fanns det föreningar registrerade. Det totala antalet föreningar har sedan 2005 ökat med tio föreningar. Den kategori som ökat mest är invandrarföreningar, som nästan fördubblats till antalet sedan Enheten Föreningsstöd märker att i takt med en ökad invandring bildas allt fler föreningar med syfte att samla olika invandrargrupper. Allt fler grupper önskar också egna lokaler för sin verksamhet och Kultur- och fritidsförvaltningen försöker hitta lösningar för att skapa möjligheter till möten grupper mellan istället för isolering. Här är Kronan en stor tillgång, där lokaler har öppnats upp för olika föreningsverksamheter. Flest föreningar i Trollhättan är, trots ett minskande antal, idrottsföreningar där fotboll och gymnastik har flest medlemmar. Som trea kommer simning och strax efter kommer kampsporter. Antalet deltagare i åldrarna 7-20 år är i fotbollsföreningarna strax över 2000 stycken, i gymnastik ca 1100 och i simning ca 440. Sedan 2005 har dock antalet deltagare i föreningar i åldrarna 7-20 år minskat. I de två största typerna av idrottsföreningar; fotboll och gymnastik har deltagandet minskat med över 800 respektive 500 barn och ungdomar. Fördelning antal föreningar i Trollhättan 2014 Idrottsföreningar Kulturföreningar Studieförbund Invandrar föreningar Pensionärsföreningar Handikappföreningar Politiska föreningar Religiösa föreningar Nykterhetsföreningar Försvarsorganisationer Vilken roll spelar det att flickor är underrepresenterade i föreningslivet? 61

62 Vem använder sig av våra idrottsanläggningar och spontanidrottsplatser mest? Andelen flickor som är medlemmar i någon förening är knappt 42 procent var siffran 47 %. Idrottsföreningarnas aktiviteter har under en tioårsperiod minskat i hela riket, så även i Trollhättan. För att möta det minskande föreningsdeltagandet har Riksidrottsförbundet höjt åldergränsen för aktivitetsstöd till 25 år, något som även Trollhättan beslutade göra under Avsikten är att stimulera föreningarna att arbeta mer för att behålla fler ungdomar i verksamheten längre upp i åren i syfte att bl.a. förbättra folkhälsan. Det finns idag en rad alternativ till idrottsrörelsen i form av friskvårdsanläggningar där många ungdomar återfinns. Konkurrensen med digital media är också stor och stillasittandet tenderar att öka, med försämrad hälsa som följd. En annan förklaring kan vara ett ökat antal nya trollhättebor från andra delar av världen där det fortfarande finns svårigheter att förstå föreningslivet som företeelse. Detta är ofta grupper med begränsade möjligheter att delta i den ordinarie föreningsidrotten och där oftast flickorna har svårare än pojkarna att delta. Man kan därutöver konstatera att barn och ungdomar generellt i socialt utsatta områden är mindre föreningsaktiva än andra. Här spelar avgifter och kostnader för utrustning en stor roll. Flera aktiviteter har gjorts för att stötta ungdomar i dessa områden att få tillgång till idrott- och kulturlivet. Bland annat var en basketgrupp för somaliska flickor verksam under förra våren. Under Fallens Dagar arrangerades fotbollsturneringen Street soccer for tolerance, som anses varit mycket lyckad. Dock deltog endast fyra flickor av 100 deltagare. Det arragerades också, liksom 2013, en sommarfotbollsskola, där många ensamkommande pojkar deltog. Av 78 deltagare deltog inga flickor. På Granngården på Lextorp anordnar IFK Trollhättan med medel ur Allmänna Arvsfonden Sporty Friday. Varannan fredag erbjuds ungdomar att gratis prova på olika idrotter. Trots att satsningen är populär, med ca 200 ungdomar som deltar varje gång, går det inte att se någon ökning i antalet medlemmar i målgruppen 7-20 år och till och med en minskning bland aktiva flickor i IFK Trollhättan. Föreningsstöd ska tillsammans med Kronan och IFK Trollhättan titta ännu närmare på vad det är som gör att så få flickor har deltagit i aktiviteterna under perioden. Under 2014 påbörjade Trollhättans Stad och IFK Trollhättan ett samarbete under rubriken Hållbar samhällsutveckling på 62

63 Kronogården., där det finns mer resurser att stötta flickornas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. IFK Trollhättan vill ta ett betydligt större socialt ansvar i stadsdelen än tidigare och Trollhättans Stad beviljade medel ur potten för Urban 15, i första hand till rekrytering av ett antal nyckelpersoner med huvuduppgift att sprida information om IFK för att på sikt införliva fler barn och vuxna inom området i föreningsgemenskapen. Detta arbete startade under andra delen av Föreningen har leasat två minibussar för att överbrygga det faktum att oproportionerligt många föräldrar till IFK:s ungdomar saknar körkort och/ eller bil. Projektet har bidragit till en rad positiva resultat. Det mest glädjande konkreta exemplet är att föreningen under hösten fått en tillströmning av dam- och flickspelare till de tre olika träningsgrupperna, vilket förhoppningsvis kan resultera i lag som kan deltaga i tävlingsmatcher under FRITIDSANLÄGGNINGAR I Trollhättan finns det fem kommunala anläggningar för idrott samt idrottshallar i anslutning till skolorna. Därutöver finns 35 föreningsdrivna anläggningar ute i våra stadsdelar med varierande verksamhet. Anläggningarna är en viktig social träffpunkt ute i våra bostadsområden och betyder mycket för framför allt våra barn och ungdomar i kommunen. Utöver verksamhet i dessa anläggningar genomförs ett mycket stort antal barnoch ungdomsaktiviteter i skolornas gymnastiksalar under eftermiddagar och kvällar i föreningsregi. För ungdomarna i Trollhättan finns även en nyetablerad skateboardpark i kvarteret Gåsen, på Källstorpsområdet. Under 2014 har två nya konstgräsplaner anlagts. En på grusplanen vid Torsbohallen och en på grusplanen vid Lyrfågelskolan. Dessa tillskott av planer betyder att fler kan nyttja planerna under längre säsong och att föreningarnas egna gräsplaner frigörs för fler lag. Detta gäller inte minst för barn- och ungdomsverksamheten. I mån av ledig tid på konstgräsplanerna kan dessa användas av alla för spontanidrott. Ytterligare ett tillskott är fritidsanläggningen i Skogshöjden som inrymmer såväl föreningslokaler som fritidsgård. En ny och fräsch anläggning som betyder mycket för områdets barn och unga. Här finns också en konstgräsplan som kan nyttjas för såväl föreningsliv som andra i området. Med denna utbyggnad finns nu sex konstgräsplaner i Trollhättan. Under 2015 kommer en av industrilokalerna på Innovatumområdet att byggas om för att tillgodose behovet av en fleridrottshall. Här kommer badmintonsporten vara de som först flyttar in.

64 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Idrottsskola på Kronogården för barn i åk 1-3 samt åk 4-6 en em/vecka. Kostnadsfri pröva på verksamhet i olika idrotter. IFK:s projekt Ung fritid på Lextorp och Kronogården som syftar till att med riktade insatser ge barn och ungdomar med begränsade möjligheter chans att pröva på olika verksamheter, främst inom idrottsområdet men även inom kulturområdet. Föreningsstöd lämnar riktade bidrag till TIF:s hjältar som är en fotbollsverksamhet för funktionsnedsatta barn och ungdomar. Även NÄRK (Norra Älvsborgs Ridklubb) och TFRK (Trollhättans Fältrittklubb) har fått riktade bidrag för ridning för funktionsnedsatta barn och ungdomar. Club Turbin- drogfria ungdomsarrangemang på N3 och sommarlovsverksamhet i Öresjö är aktiviteter där ungdomar från hela kommunen träffas över stadsdelsgränserna. Klubb Kul jobbar för att ge socioekonomiskt utsatta barn sociala, kulturella och språkstärkande aktiviteter. Klubben startades i maj 2014 efter man sett ett behov av verksamhet för nyanlända barn och eller för de barn som inte har barnomsorg och är i åldrarna 6-12 år. Verksamheten har sett värdet i att erbjuda verksamhet till båda dessa grupper för att medverka till att skapa integration. Under januari 2015 kommer Klubb Kuls verksamhet att utökas och finnas på Syltebiblioteket två dagar per vecka. Klubb Kul Sylte är ett första led i att utveckla verksamheten utanför Kronan i de stadsdelar som idag har behov av verksamheten. 64

65 Nod-verksamhet på N3 och Kronan Projektet vänder sig till barn och ungdomar på Kronogården och Lextorp. Tanken är att hitta en lokal metodform anpassad utifrån de behov som finns i området, samt en kostnadsfri verksamhet med utökade möjligheter till lärande och stärkande av ungdomars självkänsla och framtidstro. Projektet kommer att pågå även hela Sedan 2011 anordnas Demokratidagar för att lyfta ungdomars möjligheter till påverkan. Varje demokratidag har en egen inriktning, där olika former av demokratisk aktivitet, till exempel insändarskrivande, låttexter eller annan form av uttryckande lyfts fram Kronan medverkar i Skolverkets satsning Handledning för lärande. Ett projekt som löper från Målet med satsningen är att höja elevernas kunskapsresultat. Tyngdpunkten skall vara handledning i undervisningssituationer till lärarna. Det handlar både om grupphandledning och individuell handledning. Projekt Växtkraft skall stärka föräldrar och barns egna resurser genom att fokusera på positiva och utvecklingsfrämjande faktorer. Inom kort skall samtliga förskolor i Trollhättan kunna erbjuda alla 5-åringar Växtkraft i förskoleverksamheten. Under 2015 startar projektet Tryggt och jämställt Kronogården, där tre unga tjejer ska genomföra medborgardialog med unga boende i området. Resultatet ska användas i kommande planering av en aktivitetsyta i området, som syftar till att öka jämställdheten i det offentliga rummet. 65

66 3 LIVSLÅNGT LÄRANDE

67 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för livslångt lärande. Detta gör vi genom att: Verka för utbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar och behov Uppmuntra till att använda mötesplatser och nya arenor för lärande Skapa förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna Främja ett lustfyllt lärande möjligheter. Ohälsa är betydligt vanligare bland personer med kortare utbildning än bland personer med längre utbildning. Statistik visar att personer med kortare utbildning betydligt oftare lider av exempelvis värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Även föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsbakgrund påverkar möjligheterna att välja yrke och där arbetet inte präglas av risker för ohälsa eller skador. När samhället fäster allt större vikt vid arbetet du har, har också utbildningen blivit än mer viktig och avgörande för dina Under flera år har det skett en stadig ökning av utbildningsnivån för både kvinnor och män i Trollhättan, precis som i resten av landet var det 35,8 % av invånarna som hade eftergymnasial utbildning. Generellt sett är det fler kvinnor som har eftergymnasial utbildning än antalet män. Det finns dock stora Andel med eftergymnasial utbildning Trollhättan (20-64 år) Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: SCB 67

68 Andel (%) med eftergymnasial utbildning per välfärdsområde (20-64 år) 31 december ,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad skillnader i utbildningsnivå mellan boende i olika stadsdelar i kommunen. På välfärdsområdesnivå är det område åtta och nio som har högst andel med eftergymnasial utbildning. Klart lägst är det i område tre och fyra, där andelen är omkring %. HÖGSKOLAN VÄST Högskolan Väst etablerades 1990 under namnet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Högskolan antog med regeringens tillstånd namnet Högskolan Väst den 1 januari 2006 i samband med att byggnationen för ett samlat campus i Trollhättan startade. Högskolan Väst har idag cirka studenter och drygt 600 anställda. Trollhättan blev år 2014 utsett till Årets studentstad av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Verksamheten vid högskolan är organiserad i fyra institutioner. Läsåret 2014/2015 erbjuder högskolan ett högskoleförberedande program, ett 30-tal program på grundnivå, ett 10-tal program på avancerad nivå och cirka 150 fristående kurser inom olika intresseområden. Dessutom ges forskarutbildning i produktionsteknik, informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande och pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Forskning bedrivs inom områdena 68 6 JÄMLIK HÄLSA FÖR EN SOCIAL HÅLLBARHET VÄLFÄRDSREDOVISNING

69 teknik, samhällsvetenskap, vård- och hälsovetenskap och humaniora. BIBLIOTEKSVERKSAMHET Biblioteken i Trollhättan är mycket välbesökta med både fysiska besök, men även digitala besök på hemsidan. Det har länge varit en trend för biblioteksverksamheten i landet att antalet besök och utlån minskat, detta ser nu ut att stagnera. På samtliga tre bibliotek i kommunen ökar antalet fysiska besök, samtidigt som utlånen minskar. Antalet e-boksutlån har däremot ökat mycket de senaste åren, där den största ökningen skedde mellan 2012 och 2013, då de ökade med 54 %. Till 2014 var ökningen inte lika dramatisk, utan landade på nästan utlån via nätet. På de fysiska biblioteken har utvecklingen varit särskilt stor på Kronan, där antalet besök på biblioteket nästintill fördubblats sedan 2009, då skolan och alla dess verksamheter på Kronan öppnades. På Kronan samlades då bibliotek, skola, medborgarservice, fritidsgård och kulturverksamhet under ett och samma tak. De har satsat särskilt på utbud och arrangemang på arabiska och somaliska, då efterfrågan på detta har ökat. På Kronan är utlånen av somaliska medier större än på andra språk. Biblioteket har också köpt in nya möbler och organiserat om barnavdelningen för att synliggöra medier på utländska språk mer och lyfta fram dem som en viktig del av utbudet. Förutom detta har man under hösten samarbetat med Studieförbundet Ibn Rushd och erbjudit välbesökta sagostunder på arabiska och somaliska, under åtta veckor. Antal besök och utlån på Trollhättans bibliotek Huvudbiblioteket Huvudbiblioteket utlån Kronan bibliotek Kronan bibliotek utlån Syltebiblioteket Syltebiblioteket utlån Utlån e-böcker samtliga bibliotek Digitala besök Källa: Trollhättans Stad JÄMLIK HÄLSA FÖR EN SOCIAL HÅLLBARHET VÄLFÄRDSREDOVISNING

70 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Arbetet med digital delaktighet och kompetensutveckling fortsätter och verksamheten är efterfrågad. Under 2014 deltog 150 personer i utbildning kring IT som verktyg där man kan lära sig allt från att söka på nätet till att göra bankärenden, använda e-post etc. Under 2015 kommer information och marknadsföring av servicen avseende utbildningsinsatser i IT att intensifieras. Efter Plugget är ett samarbete mellan Syltebiblioteket och Rädda Barnen. Verksamheten har bedrivits under tisdagseftermiddagar och bestått av relationsskapande och språkstärkande aktiviteter. Läsfrämjande insatser En av bibliotekets viktigaste uppgifter är att arbeta med läsfrämjande insatser för barn och unga. Under 2014 har antalet insatser uppgått till Bland dessa är sagostunder, barnprogram, möten med pedagoger och författare, studiebesök, boklådor, bokprat mm. Insatser har också gjorts med inriktning mot särskilda grupper, som t.ex. sagopåsar till förskolor. Vidare har huvudbiblioteket deponerat pocketböcker på N3 och Kronan bibliotek har haft sagostunder på utländska språk. 70

71 71

72 4 ÖKAT ARBETSDELTAGANDE OCH EGEN FÖRSÖRJNING

73 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och egen försörjning. Detta gör vi genom att: Stimulera till ökat antal arbetstillfällen Främja hälsoperspektivet inom arbetslivet Verka för utvecklade former av vägledning för att möta arbetsmarknadens behov Verka för meningsfull sysselsättning SYSSELSÄTTNING Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation och ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att förvärvsarbetare har bättre psykisk hälsa än arbetslösa. Förvärvsfrekvens är ett tal som anger den andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Förvärvsfrekvensen i Trollhättan är betydligt lägre än rikets genomsnitt. Eftersom Trollhättan har haft ett näringsliv som betonats främst av tillverkningsindustrin, har konjunkturen påverkat förvärvsfrekvensen mycket, med resultatet hög arbetslöshet under lågkonjunktur, och förstås av den tidigare stora arbetsgivaren Saabs konkurs. Andel förvärvsarbetande i åldrarna år Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: SCB 73

74 Förvärvsfrekvens 2013 per välfärdsområde i Trollhättan 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad På välfärdsområdesnivå är det område tre och fyra som har lägst andel förvärvsarbetande och område sju och åtta med högst. ARBETSLÖSHET Att ha ett arbete har blivit allt viktigare för att ingå i det innanförskap som samhället bygger på. Arbete ger ekonomiska medel för att klara de allra nödvändigaste utgifterna, men också för att kunna leva det liv man önskar och för att kunna delta i samhället. Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande och sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är väl belagt. Arbetslöshet har också visat sig öka risken för depression, främst bland unga. Personer med kort utbildning är i större utsträckning arbetslösa jämfört med de som har någon form av utbildning efter gymnasiet. Generellt sett i riket är kvinnor något mindre sysselsatta än män, liksom personer med funktionsnedsättning är mindre sysselsatta än personer utan funktionsnedsättning. Men i Trollhättan är andelen män utanför den ordinarie arbetsmarknaden högre än andelen kvinnor. Andelen öppet arbetslösa män har dock sjunkit kraftigt sedan 2012, medan andelen som är i någon form av arbetslöshetsaktivitet är fortsatt hög. I Trollhättan ökade arbetslösheten kraftigt i början av 2012 efter att biltillverkaren Saab gick i konkurs. Många underleverantörer påverkades också av detta, vilket bidrog till den höga arbetslösheten vi har idag. 74 6

75 Andel arbetslösa efter kön, år Kvinnor Trollhättan Öppet arbetslösa Kvinnor Riket Öppet arbetslösa Män Trollhättan Öppet arbetslösa Män Riket öppet arbetslösa Kvinnor Trollhättan i aktivitet Kvinnor Riket i aktivitet Män Trollhättan i aktivitet Män Riket i aktivitet Källa: SCB Andel arbetslösa per välfärdsområde, år, ,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Öppet arbetslösa I aktivitet 4,0% 2,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad 11 7

76 Det är ett stort fokus på att hantera arbetslösheten i Trollhättan och många satsningar görs inom kommunen. antalet arbetslösa ungdomar på ca 400 personer. I mars 2014 hade antalet mer än fördubblats och var istället ca 960 stycken. UNGDOMSARBETSLÖSHET Särskilt utsatta på den tuffa arbetsmarknaden är Sveriges ungdomar. Precis som arbetslösheten i stort har ungdomsarbetslösheten i Trollhättan under flera år legat högt i förhållande till resten av landet. Som mest har arbetslösheten varit uppe i cirka 35 procent, alltså mer än var tredje ungdom har gått arbetslös. Dessa tal är inte bara högst i länet utan har även varit bland de absolut högsta i landet. I samband med Saabs kris började ungdomsarbetena försvinna redan i slutet av Därefter har antalet ungdomar utan arbete varit högt. Fram till 2008 låg Trollhättans Stad har sedan 2012 aktivt samarbetat med Arbetsförmedlingen och näringslivet i Trollhättan för att på olika sätt råda bot på situationen. Stort fokus har legat på att bidra till att fler ungdomar kan erbjudas praktik som leder till arbete. Detta har inneburit flera ungdomsmässor där företagen har presenterat sig och bjudit in till samtal om praktik och jobb. De kommunala bolagen har dessutom åtagit sig att ta emot ett antal ungdomar i praktik. Genom att många företag och organisationer i Trollhättan erbjuds ungdomar praktikplatser och får arbetslivserfarenheter som ökar möjligheten till ett arbete. Dryga 70-talet Andel arbetslösa i åldrarna år Kvinnor Trollhättan Öppet arbetslösa Kvinnor Riket Öppet arbetslösa Män Trollhättan Öppet arbetslösa Män Riket Öppet arbetslösa Kvinnor Trollhättan i aktivitet Kvinnor Riket i aktivitet 5 Män Trollhättan i aktivitet Män Riket i aktivitet Källa: SCB 76

77 Arbetslöshet i åldrarna per välfärdsområde ,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Källa: SCB/Trollhättans Stad Öppet arbetslösa I aktivitet företag och organisationer medverkar till att försöka minska ungdomsarbetslösheten i Trollhättan. EKONOMISKT BISTÅND Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för personer som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Bidragets storlek varierar med behov och vad kommunen anser vara skäliga kostnader. Även äldreförsörjningsstöd ingår. I Trollhättan har det totala antalet hushåll med ekonomiskt bistånd sedan 2007 mer än fördubblats. Den största gruppen består av ensamstående män och kvinnor. Den stora ökningen av utbetalt försörjningsstöd beror bland annat på den höga arbetslösheten. På välfärdsområdesnivå återfinns den största andelen biståndsmottagande familjer i område 3 där 25 % av familjerna får ekonomiskt bistånd, att jämföra med 1 % i område 7. Diagrammet visar andelen familjer med ekonomiskt bistånd, där familj betyder gifta/sambo (där sambo betyder ej gifta med gemensamma barn), ensamstående kvinnor och ensamstående män. Som ensamstående räknas även Vad får det för konsekvenser att ett stort antal ungdomar som går länge utan arbete? 77

78 Antal familjer med ekonomiskt bistånd efter hushåll, Ensamstående man utan barn 800 Ensamstående man med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn Källa: SCB/Socialstyrelsen ogifta par utan gemensamma barn. På enheten för Försörjningsstöd på Trollhättans Stad ser man dock en positiv trend. Under 2014 minskade antalet sökande jämfört med 2013 med 4 %. Det var, i genomsnitt, 1192 sökande per månad under Under 2013 var motsvarande siffra 1244, d.v.s. en minskning med 52 sökande per månad. När det gäller utbetalt försörjningsstöd noteras motsvarande minskning utbetalades totalt 96,4 mkr. Under 2013 var motsvarande siffra 100 mkr, vilket innebär en minskning med 3,6 %. Andel familjer med ekonomiskt bistånd per välfärdsområde ,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Källa:SCB/Trollhättans Stad

79 De som får ekonomiskt bistånd under längre tid i Trollhättan minskar också. De som bara beviljats ekonomiskt bistånd i upp till tre månader har ökat från 26 % under 2013 till 37 % under Det är en positiv utveckling. På motsvarande sätt noteras en minskning med 4 %,från 28 % till 24 %, gällande de som haft ekonomiskt bistånd under 4-12 månader om man jämför med Hushåll med försörjningsstöd 1-3 år har minskat från 29 % (2013) till 23 % och de som haft försörjningsstöd mer än 4 år har minskat från 17 % till 16 % under Bidragstiden har också minskat från, i genomsnitt, 6,3 månader 2013 till 5 månader under FÖRETAGANDE Kvinnors företagande är fortfarande lågt i jämförelse med männens och störst skillnad finns inom företagsformen Eget AB. I Trollhättan äger kvinnorna 20 % av företagen i Eget AB. Om man tittar på de större företagen (med mer än 10 anställda) är kvinnors företagande 16 %. OHÄLSOTALET Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Ohälsotalet kan tolkas som antalet ohälsodagar per Ohälsotalet år Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Kan kommunen skapa bättre möjligheter för kvinnors företagande? Källa:SCB/Trollhättans Stad 79

80 person och år. Ohälsotalet i Trollhättan sjunker bland både kvinnor och män, men det ligger fortfarande något högre än i riket. En del av minskningen kan sannolikt förklaras av systemförändringar i vad som räknas som ohälsodagar och inte, och står därför inte enbart för att befolkningen har blivit friskare och kunnat återgå till arbetet. Antalet ohälsodagar är flest i område 3 och 4. Minst är i område 5, 7 och 8. Antalet sjukpenningdagar är dock flest i område 10 och därefter kommer område 6. ARBETSSKADOR Risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har med åren minskat gradvis. Däremot har inte risken att drabbas av ett olycksfall som orsakar medicinsk invaliditet minskat. Risken är särskilt hög i tillverknings-, byggnads- och gruvindustrin. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. För männen har antalet arbetsskador tidigare varit högre i Trollhättan än i riket, men efter de senaste årens minskning ligger siffrorna för Trollhättan numera strax under rikssnittet. Minskningen kan antas vara en effekt av strukturförändringar på arbetsmarknaden färre arbetar inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Även benägenheten att anmäla arbetsskador har sannolikt förändrats på grund av ändringar i socialförsäkringssystemet. Kvinnors arbetsskador har sedan år 2008 ökat något. Ohälsotalet år 2014 per välfärdsområde 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Källa:SCB/Trollhättans Stad Ohälsodagar/person Sjukpenningdagar/person

81 SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd talet har män i Trollhättan haft högre dödlighet i skador och förgiftningar än män i riket. Efter minskningen ligger Trollhättan numera lägre än rikets siffror. Fler män än kvinnor avlider till följd av skador och förgiftningar. Dessa siffror har dock de senaste åren minskat för män men ökat för kvinnor. Sedan mitten av Antal anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande, år Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Dödlighet på grund av skador och förgiftningar, medelvärde per invånare Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 81

82 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Projektet Göra skillnad pågick till maj Projektet riktades mot unga vuxna med syfte att stödja dem på vägen mot arbete och studier. 61 ungdomar deltog. Projektet Vägen till arbete riktar sig till före detta flyktingar och erbjuder stöd till arbete eller studier fortsätter under 2015, dock i något förminskad skala. Just du är ett projekt för att få fler ungdomar i arbete. Projektet innebar en kombination av studier på Lärcentrum, för att komplettera gymnasiebetygen, med praktik på en arbetsplats. 82

83 83

84 5ÅLDRANDE MED LIVSKVALITET

85 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för åldrande med livskvalitet. Detta gör vi genom att: Öka äldres möjligheter till delaktighet och inflytande Främja äldres möjligheter att påverka sin vardag och leva självständigt Bidra till kvinnors och mäns lika villkor Verka för ökad känsla av trygghet Stimulera till ett aktivt liv även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa områden är hörnpelarna för ett gott åldrande och är det som Trollhättans omsorgsarbete för äldre bygger på. De är: Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor. Levnadsvanor som man har genom livet påverkar åldrandet mer än i andra åldergrupper. Hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, social gemenskap delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor Befolkningsprognos Trollhättans kommun med åldersgrupper 65 och över visade i femårsklasser w Källa: SCB 11 85

86 Det är särskilt betydelsefullt med social gemenskap och aktiviteter för en god hälsa eftersom det sociala nätverket av naturliga skäl kan minska med stigande ålder. Det finns starka indikationer på samband mellan människors sociala kapital och deras välbefinnande. Sambandet mellan socialt nätverk och välbefinnande är starkare för äldre än för yngre människor. Många äldre upplever att det finns socialt stöd i deras närhet, men forskning visar att det finns skillnader utifrån nationalitet, socioekonomi och boendesituation. Några utmaningar är att nå dem som känner sig ensamma och som är inaktiva. Verksamheter som främjar social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor är bra för hälsan men det är också viktigt att utbudet av aktiviteter är brett och att besöken på mötesplatserna sker regelbundet. TRÄFFPUNKTER I Trollhättan finns nio träffpunkter, varav en riktar sig enbart till anhöriga. Träffpunkterna är en öppet hus-verksamhet och själva besöken på träffpunkten kostar ingenting. Däremot betalar man för eventuell förtäring och för vissa aktiviteter som utflykter, fester och liknande. Antalet besök till träffpunkterna har under 2014 ökat och slagit rekord sedan starten Totalt besök under 2014, i genomsnitt 1717 besök per månad, trots att verksamheten minskar under sommarperioden på grund av semesterledighet. Omsorgsförvaltningen har prövat nya mötesplatser och nya aktiviteter, samt nått nya målgrupper trots oförändrade resurser både vad gäller personal och ekonomi. Detta har blivit lyckat på grund av god samverkan med föreningar, studieförbund, Antal besökare på träffpunkterna per år Källa: Trollhättans Stads träffpunktsverksamhet 86 6

87 enskilda volontärer samt andra verksamheter där medarbetarna fungerar som spindlar i nätet. Allra mest populärt är de rent sociala träffarna, och därefter kommer träffpunktsverksamhet med fokus på underhållning och kultur. Där finns sedan 2008 en särskild satsning under namnet Seniorkulturen, som är ett samarbete mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och omsorgsförvaltningen i syfte att arrangera kultur- och fritidsaktiviteter för seniorer. Arrangemangen är mycket uppskattade och besöksantalet under 2014 uppgick till 2946 stycken, mer än dubbelt så många än under Träffpunkternas anordnande av fysisk aktivitet lockar inte i närheten så många, men kan under vissa månader locka ungefär mellan deltagare. Idag erbjuds sittgympa och stavgång/promenad på regelbunden basis. Sittgympan är välbesökt medan stavgången har en mer blygsam uppslutning. Det finns en ambition att öka andelen fysisk aktivitet genom att bredda utbudet. Omsorgsförvaltningen har under året haft två mätveckor där de mätte antalet besökare ur ett genusperspektiv. Mätveckorna inträffade veckorna 12 och 46, vilka enligt deras bedömning var representativa veckor. Under vecka 12 fördelade sig besökarna på 77 män och 259 kvinnor (77 % kvinnor), under vecka 46 var fördelningen 72 män och 297 kvinnor (80 % kvinnor). Eftersom träffpunkterna är en helt öppen verksamhet finns ingen dokumentation runt besökarna. Det brukar dock vara personer i ålderspannet år som besöker träffpunkterna. Det har visat sig vara svårare att locka män till träffpunkterna. Aktiviteter som pubkvällar, filmvisning, föredrag och musik brukar dock få flera manliga besökare än renodlad social samvaro

88 Medlemmar i pensionärsorganisationer, antal och andel av samtliga över 65 i Trollhättan % ,1 % ,2 % 49,4 % Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen, Trollhättans Stad PENSIONÄRSFÖRENINGAR Antalet medlemmar i pensionärsorganisationerna i Trollhättan har under de senaste fyra åren varit stabilt, men minskat något. Föreningarna upptar ungefär hälften av alla över 65 år. I antal är de något över 5000 personer, men en ökning kommer förmodligen att ske i takt med att äldre blir allt fler. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelshantering. I Sverige får personer över åttio år mellan fem och sex läkemedel per dygn. Det är inte ovanligt att patienter i denna åldersgrupp ordineras tio eller fler läkemedel. En blandning av olika läkemedelskombinationer kan ge svåra biverkningar. Äldre människor är mer känsliga för effekter och biverkningar på grund av att kroppens förmåga att omsätta läkemedel försämras samtidigt som organens känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder. Till olämpliga läkemedel för personer 75 år eller äldre räknas Tramadol, Propiomazin, Hydroxicin, Amitryptilin, Diazepam, Tolterodin, Solifenacin, Flunitrazepam och Nitrazepam. De läkemedel som oftast orsakar biverkningar som leder till inläggningar av äldre på sjukhus är hjärt-kärlläkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande medel), läkemedel som påverkar centrala nervsystemet (psykofarmaka, 88

89 Läkemedelsanvändning i Trollhättan, andel i åldrarna år Allergimedicin Antidepressiv medicin Blodfettssänkande medicin Blodtryckssänkande medicin Diabetesmedicin Lugnande medicin Källa: Folkhälsomyndigheten Andel personer med olämpliga läkemedel 75 år och över Källa: Kvalitetsportalen 89

90 morfinbesläktade smärtstillande medel, antiepileptika), antibiotika, cytostatika, antiinflammatoriska medel (NSAID) och diabetesmedel. Dessa läkemedel kan orsaka lågt blodtryck, fall, blödningar, hjärtrytmrubbningar, salt- och vätskebalansrubbningar, medvetandepåverkan eller konfusion (förvirring), hjärtsvikt samt hypoglykemi (lågt blodsocker). Glädjande är att se att andelen personer som är 75 år och över i Trollhättan, som har olämpliga läkemedel minskar. Socialstyrelsen har lyft frågan och synliggjort äldres läkemedelsanvändning. De har arbetat fram instrument som kan användas som stöd för att upptäcka och identifiera läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Dessutom har pensionärsföreningarna arbetat med detta och bland annat tagit fram olämpliga listan som sprids bland de äldre. FALLSKADOR Fallskador är ett betydande samhällsproblem och en källa till omfattande lidande för de som drabbas. Många människor har genom ålder eller sjukdomstillstånd en ökad risk för fallskada. Varje år avlider minst personer i Sverige efter fallolyckor och fler än personer behöver sjukhusvård för skador som de har fått vid ett fall. I Sverige inträffar höftfrakturer varje år, varav de allra flesta orsakas av fall. Förutom det lidande som en höftfraktur innebär för den som drabbas så är det också en merkostnad för landsting och kommuner på kronor det första året efter olyckan. I Trollhättan minskar fallskadorna bland våra äldre. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män fortfarande av fallskador, men det har också minskat kraftigt. Fallskador 65 år och äldre per invånare Kvinnor Trollhättan Män Trollhättan Källa: Socialstyrelsen 90

91 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Aktiviteter och information för äldres säkerhet anordnas årligen på den internationella äldredagen. Trollhättan deltar i innovationsprojektet EI WISH (Elderly Immigrants Well Being In a Second Home Land). Deltar gör olika förvaltningar i Staden, men också invandrarföreningar som kan lyfta frågan om att bli äldre I sina föreningar. Syftet med EI WISH är att öka välbefinnande och integration för äldre invandrare och deras anhöriga så att de kan få sina rättigheter tillgodosedda och åldras med värdighet i sitt nya hemland. Bland annat hålls rättighetsworkshops där alla som deltar har möjlighet att fördjupa sig i olika ämnesområden kring åldrande i Sverige. 91

92 6GODA LEVNADSVANOR 6

93 FOLKHÄLSOSTRATEGI I Trollhättan skapar vi förutsättningar för goda levnadsvanor. Detta gör vi genom att: Stimulera utveckling av hälsofrämjande mötesplatser och sociala och fysiska miljöer Möjliggöra för individen att göra hälsosamma val Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och dopningspreparat Främja allas lika möjligheter till deltagande i kultur- och fritidslivet ÖVERVIKT OCH FETMA Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 till 14 procent. Trollhättan har en högre andel invånare med övervikt än riket i genomsnitt. Nästan hälften av alla män och en tredjedel av alla kvinnor i Trollhättan är överviktiga. Ökningen av fetma kan delvis bero på ärftliga faktorer eller sjukdom, men den främsta orsaken är en förändrad livsstil, som innefattar ökat stillasittande och ohälsosamma matvanor. Andelen överviktiga kvinnor i Trollhättan har under flera år ökat något, om än i långsam takt. Andelen överviktiga män ökade under intervallet sedan med 9 procentenheter. Mellan minskade detta något. Skillnaden i övervikt och fetma är inte bara påtaglig mellan kön, utan också mellan olika yrkesgrupper. Egna företagare, jordbrukare och personer med arbetaryrken har en tendens att bli mer Andel överviktiga, BMI 25-29, Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten 93

94 Andel med fetma, BMI 30 och högre Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten överviktiga och har i högre utsträckning problem med fetma än tjänstemän. Social position spelar även stor roll, eftersom övervikt och fetma är vanligare bland personer med kort utbildning och låg inkomst. INTAG AV FRUKT OCH GRÖNT Livsmedelsverket rekommenderar att man äter minst ett halvt kilo frukt och grönsaker per dag. Ett lågt intag av frukt och grönsaker är den sjunde största orsaken till för tidig död hos befolkningen i höginkomstländer. Totalt sett är kvinnor lite bättre än män på att äta frukt och grönsaker, men det är ändå bara 11 procent av kvinnorna i Trollhättan och 12 procent i riket som får i sig rekommenderad mängd. Bland männen är det endast 4 procent i Trollhättan och 6 procent i riket. Minst frukt och grönsaker äter personer i socialt och ekonomiskt utsatta grupper, samt personer med någon form av funktionsnedsättning. Många av dem som äter för lite frukt och grönsaker vill äta mer, men behöver stöd för att göra det. FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar, och ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Dagens människa spenderar en stor del av sin vakna tid 94

95 Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten stillasittande och utövar fysisk aktivitet mindre än en timme per dag. När det gäller andelen fysiskt aktiva finns det skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen är 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn. Att vara fysisk aktiv i 30 minuter per dag är vanligare bland män än bland kvinnor i Trollhättan. Under perioden har andelen fysiskt aktiva män i Trollhättan ökat och är 68 %, vilket är högre än snittet för riket. Kvinnor är generellt mindre aktiva än män både i Trollhättan och i riket, men Trollhättans kvinnor har tappat ännu mer under perioden och ligger nu på 60 %. Fysisk inaktivitet beror inte bara på personliga val, utan även på de möjligheter som finns i den byggda miljön. Kommunerna har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och ett aktivt liv för sina invånare. God tillgänglighet till friluftsområden och tätortsnära natur samt att erbjuda fritids- och idrottsanläggningar med god tillgänglighet och god kvalitet är därför ett prioriterat område.

96 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är en ordination som skrivs ut av en läkare eller annan legitimerad personal som komplement till, eller som ersättning för läkemedel och annan behandling vid olika diagnoser och sjukdomstillstånd. Den primära målgruppen för ordinationen fysisk aktivitet är patienter inom hälsooch sjukvården med sjukdomar där fysisk aktivitet har en påvisad terapeutisk effekt. Från 2008 har antal utskrivna recept ökat markant. Från totalt 23 stycken förskrivna recept 2008 till 1586 stycken under Ökningen beror till stor del på olika satsningar i syfte att utveckla samverkan kring FaR samt att stärka kontakten mellan sjukvården och friskvården. HJÄRTINFARKT Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. År 2005 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 procent av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, främst genom ändrad livsstil. Även i Trollhättan minskar dödligheten i hjärtinfarkt, både bland män och kvinnor. TANDHÄLSA Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med kostvanorna, dels genom att kosten påverkar tandhälsan och dels genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget. Antal personer som fått FaR Källa: VEGA vårddatabas 96

97 Dödlighet i hjärtinfarkt per invånare Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan 0 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Trollhättebornas tänder blir allt bättre. I Trollhättan ligger andelen av befolkningen med dålig tandhälsa på 10 % bland kvinnorna och 11 % män. Kvinnornas tandhälsa är oförändrad, medan männen pendlat upp och ner. Både männen och kvinnorna i Trollhättan har sämre tandhälsa än i resten av landets genomsnitt. Från första året i förskolan till det sista på högstadiet erbjuds man flourlackning en gång per termin. På alla skolor ger man också tandhälsolektioner i åk 5 och 8. Vissa skolor i Trollhättan har betydligt sämre tandhälsa än andra och där flourlackas barnen fyra gånger per termin istället för en. Tandhälsan hos barn och ungdomar kan användas som ett mått för att undersöka resultatet av hälsofrämjande och förebyggande insatser som gjorts under uppväxtåren. Försämrad tandhälsa är ofta en indikator på en generell negativ hälsoutveckling hos barn och ungdomar. På Folktandvården arbetar man aktivt för att förbättra barn och ungdomars tandhälsa med start redan på BVC och upp i tonåren. Fetma bland barn och ungdomar ökar risken att drabbas av för tidig tandlossning. Studier visar att påfallande många ungdomar med fetma har djupa tandfickor. Dessa är inte orsakade av dålig tandhygien utan av att fetman i sig ökar inflammationer i kroppsvävnader som till exempel munnen. Barn med diagnosen fetma behöver därför mer förebyggande tandvård. Andelen kariesfria 6-åringar i Trollhättan 97

98 Andel med dålig tandhälsa Kvinnor Trollhättan Kvinnor Riket Män Trollhättan Män Riket Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten Andel kariesfria 6-åringar % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 98

99 ligger på 73,3 %, vilket är en liten försämring sedan förra tvåårsintervallet, men en förbättring sett över längre tid. ABORTER I Sverige har vi sedan år 1975 fri abort. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Aborterna i Sverige ökade mellan , men minskade under I Trollhättan ökade antalet aborter i åldersgruppen år och även något i åldersgruppen år. Forskning visar att det finns ett samband mellan upprepade aborter och socioekonomisk utsatta grupper. Det behövs mer förebyggande arbete när det gäller bland annat upprepade aborter, eftersom varje abort sökande kvinna löper högre risk att bli oönskat gravid återigen. Antal aborter i olika åldersklasser och år Trollhättan år Trollhättan år Trollhättan år Riket år Riket år Riket år Källa: Socialstyrelsen 99

100 Klamydia, antalet prov, patienter och andel positiva provresultat ,4 % positva 13,4 % positiva 18,5 % positiva Antal prov Antal patienter Källa: Ungdomsmottagningen Trollhättan/Västra Götalandsregionen KLAMYDIA Klamydia är den vanligaste könssjukdomen som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Sjukdomen ger inte alltid symptom och kan därför vara svår att upptäcka. Om den inte upptäcks och behandlas kan den ge upphov till bestående skador som kan leda till sterilitet. Kondomanvändning är ett bra skydd mot överföring av smitta. Sedan 1997 har antalet klamydiafall ökat i Sverige. En orsak till detta kan vara bristfällig kunskap och den egna attityden till att använda kondom. Fler kvinnor än män smittas, 2014 smittades kvinnor och män utförde Ungdomsmottagningen i Trollhättan 916 tester och 1095 analyser, varav 202 var positiva. Jämfört med året innan har andelen positiva tester ökat, såväl antalet tester som personer som testar sig ökar. Sedan 2013 har andelen positiva svar ökat med ca 5 procentenheter. Samtidigt har andelen positiva test hos undersökta patienter ökat med ca 1 %, vilket innebär att fler patienter har klamydia fler gånger. AMNING Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. I Sverige rekommenderas det att alla barn ska få enbart bröstmjölk fram till sex månaders ålder och därefter rekommenderas att barnen får bröstmjölk som en del av kosten åtminstone upp till ett års ålder. 100

101 Andel barn 4 månader som ammar helt eller delvis Riket Trollhättan Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret och Barnhälsovårdsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö Trots rekommendationerna är amningstrenden i Sverige nedåtgående. Stödet till ammande kvinnor är mycket viktigt: var fjärde kvinna uppskattas ha problem med amningen och behöver tillräckligt med stöd för att orka kämpa själv. Det finns många andra anledningar till varför mammor inte vill eller kan amma. Bröstoperationer, medicin, sexuella övergrepp eller svårigheter hos barnet är några exempel. I Trollhättan har andelen barn som ammats ökat till skillnad från trenden i riket. Det är dock från en lägre nivå än genomsnittet och Trollhättan är nu i nivå med riket. På MVC och BVC jobbar man förebyggande med föräldragrupper och föräldraträffar där man diskuterar amning. De som behöver extra stöd kan kontakta Amningsmottagningen på NÄL där det finns ytterligare hjälp att få. Ur ett jämställdhetsperspektiv ser man idag en skillnad jämfört med för tio år sedan då papporna också ska kunna mata barnet. BARNVACCINATION Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men nästintill samtliga barn vaccineras enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. MPR-vaccinet är ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. I Trollhättan ligger vaccinationsnivån på över 98 procent och siffrorna har sedan 101

102 Andel barn som vaccinerats för MPR (mässling, röda hund, påssjuka) den 1 januari tre år efter födelseåret Riket Trollhättan Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret och Barnhälsovårdsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö flera år stigit. Siffrorna för Trollhättan är även högre än rikets som sedan förra året visar på en ökande trend. I Trollhättan har Barnavårdscentalen (BVC) kontakt med 98,8 % av alla nyblivna föräldrar. På så sätt kan BVC föra diskussioner, svara på frågor och informera kring vaccinationer. I stort sett alla barn är vaccinerade innan de börjar skolan. Barn som kommer till Sverige senare i livet erbjuds att vaccinera sig. 102

103 TOBAK Sedan 1980-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6600 människors för tidiga död. Det finns påtagliga skillnader i tobaksvanor mellan personer i olika socioekonomiska grupper. Rökning är betydligt vanligare bland låginkomsttagare och personer med kort utbildning än bland höginkomsttagare och personer med lång utbildning. Andel dagligrökande har minskat både i Trollhättan och i riket gällande både män och kvinnor. Den nedåtgående trenden har dock planat ut och för kvinnor har inget hänt sedan Andel som röker dagligen Kvinnor Trollhättan 10 Kvinnor Riket 8 Män Trollhättan 6 Män Riket Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten Andel rökande ungdomar Åk 9 flickor Åk 9 pojkar År 2 flickor År 2 pojkar Källa: Drogvaneundersökning

104 En högre andel kvinnor än män röker och en större andel kvinnor och män i Trollhättan röker än i riket i genomsnitt. Trollhättans Stad har under flera år genomfört drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 9 samt på gymnasiets år 2. Drogvaneundersökningar är ett verktyg för att beskriva hur drogsituationen ser ut i kommunen. Det är också ett sätt att följa utvecklingen på sikt för att mäta om man är på rätt väg i det förebyggande arbetet. Samtidigt kan även resultaten utgöra underlag för olika prioriteringar. ungdomarna ha svarat att de rökt under de senaste 12 månaderna och även svarat ja på följdfrågan om de fortfarande röker. I Trollhättan är det bland niondeklassare lika stor andel flickor och pojkar som uppger att de röker. För gymnasieeleverna i år 2 är det fler flickor än pojkar som uppger att de röker. När det gäller jämförelse med riket och Västra Götaland har Trollhättan lägre andel ungdomar som röker, med undantag för pojkarna i gymnasiet som ligger på samma nivå som Västra Götaland och 3 % högre än riket. En av delarna i drogvaneundersökningen undersöker ungdomarnas tobaksvanor. Generellt sett ökar konsumtionen av tobak i takt med stigande ålder och det är vanligast att prova på rökning för första gången vid års ålder. Förutsättningarna för 2013 års drogvaneundersökning ändrades så pass mycket att det inte är möjligt att jämföra med tidigare års resultat. Därför redovisas enbart siffrorna för En ny drogvaneundersökning skall genomföras under För att definieras som rökare ska Arbetet med rökfria skolgårdar pågår ständigt och på de flesta grundskolor fungerar och efterlevs detta utan bekymmer. På gymnasieskolorna är det ett större bekymmer då det dels är fler ungdomar som röker samt att det inte alltid finns en tydlig markering på var skolgård börjar och slutar. Man har på olika sätt försökt arbeta fram ett tydligare förhållningssätt och bemötande i detta arbete vilket resulterat i färre rökare då skolan markerat vad som är tobaksfritt område och det inte finns någon angiven plats att röka på. 104

105 ALKOHOL Sveriges alkoholpolitik ska främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. En hög konsumtion kan också ha en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet samt bidrar till övervikt och fetma. Alkohol ligger också bakom en stor andel av olyckor, skador och våld. Några av Trollhättans kommuns viktigaste övergripande mål vad gäller folkhälsa är att ungdomar under 18 år skall vara drogfria och att alkoholkonsumtionen bland vuxna ska minska. En viktig faktor för att nå upp till dessa mål är att alkoholserveringen på kommunens restauranger sker på ett ansvarsfullt sätt som tar hänsyn till människors hälsa och trygghet. Tillståndsenheten bedriver, i samarbete med Lilla Edets- och Vänersborgs kommun, en utbildning i ansvarsfull alkoholservering som riktar sig till samtlig personal på krogen. Trollhättan har i nuläget 53 stadigvarande serveringstillstånd, målsättningen är att samtliga restauranger med serveringstillstånd ska besökas minst en gång per år. Under år 2014 genomfördes totalt 70 tillsynsbesök på restauranger som serverar alkohol, merparten av dessa tillsynsbesök ägde rum på kvälls- och nattetid under fredagar och lördagar beslutade nämnden att i ett ärende meddela tillståndshavare administrativa ingripanden i form av en erinran. Riskkonsumtion av alkohol Det finns idag ingen nationellt eller internationellt vedertagen definition på Andel med riskabla alkoholvanor Kvinnor Trollhättan Kvinnor Riket Män Trollhättan Män Riket Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten

106 riskbruk av alkohol. Folkhälsomyndigheten beskriver riskbruk av alkohol som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. För att definiera ett alkoholberoende har Världshälsoorganisationen (WHO) formulerat sju kriterier där tre uppfyllda kriterier samtidigt inom ett år innebär ett beroende. Sammanfattningsvis innebär dessa kriterier att den som är beroende av alkohol använder det regelbundet och behöver allt större mängd för att uppnå berusning. Man lägger också mycket tid på att få tag på alkohol, samtidigt som man ofta har en önskan om att dra ner på konsumtionen. Även abstinensbesvär är vanliga. I Trollhättan ökar riskkonsumtionen av alkohol bland kvinnor, även om andelen män fortfarande är fler, trots att den andelen minskat. Alkoholvanorna är fortfarande under rikets genomsnitt. Forskning visar att vi i framtiden kan förvänta oss ett ökat missbruk av alkohol hos vår äldre befolkning. Detta är en grupp som är svår att nå då de står utanför arbetslivet, och missbruket är en stor källa till skam och skuld. Den höga andelen riskkonsumtion samt den höga andelen män med alkoholberoende i Trollhättan ställer höga krav på Hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Att arbeta med tidig upptäckt är av stor vikt utifrån ett folkhälsoperspektiv. Tillsammans med Hälso-och sjukvården behöver det utvecklas metoder att tidigt nå och hjälpa äldre och deras anhöriga. Den vanligaste åldern för ungdomar i Trollhättan att göra sin alkoholdebut är vid 14 års ålder. Detta gäller både för flickor och pojkar. För att bli klassificerad som alkoholkonsument ska man ha angett att man druckit alkohol under de senaste tolv månaderna på frågan Har du någon gång druckit alkohol?. Trollhättan har färre alkoholkonsumenter bland ungdomarna än riket och Västra Götaland, förutom då det gäller flickor i år nio där det är 4% fler som är alkoholkonsumenter i Trollhättan än i riket. Som riskkonsument klassificeras de som i genomsnitt druckit minst nio (gäller flickor) respektive 14 (gäller pojkar) standardglas i veckan eller intensivkonsumerat minst en gång per månad. Ett standardglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol och finns i ett glas bordsvin (12-15 cl), en flaska starköl (33 cl, 5%), ett litet glas dessertvin (8cl) eller en drink på knappt 4 cl sprit. För Västra Götaland var motsvarande siffror för niondeklassare 12% och för 106

107 Andel ungdomar som är alkoholkonsumenter Åk 9 flickor Åk 9 pojkar År 2 flickor År 2 pojkar Källa: Drogvaneundersökningen 2013 gymnasieeleverna år 2: flickor 29 % och för pojkar 36 %. Trollhättan har under flera år arbetat med EFFEKT som en drogförebyggande åtgärd med syfte att föräldrar inte ska bjuda sina barn på alkohol. Den drogvaneundersökning som sammanställs vart tredje år visar på en tydlig minskning av föräldrar som bjuder ungdomarna på alkohol sedan den insatsen startade. NARKOTIKA Gällande missbruk har Trollhättan problem av storstadskaraktär. Psykiatrin ser ett mönster av avancerat missbruk, kriminalitet och multipla psykiatriska diagnoser. Den stora utmaningen är att tillsammans kunna hjälpa människor med denna komplexa problematik. Alkohol är liksom tidigare den drog som dominerar. Missbruk av cannabis och bensodiazepiner är också mycket vanligt. På Beroendestöd man man också uppmärksammat att spice har börjat att förekomma allt oftare, hos framförallt yngre personer. Andra droger som är förekommande är amfetamin, metaamfetamin, heroin, ecstasy, värktabletter, subutex m fl. BEROENDESTÖD Inflödet av ärenden till Beroendestöd har 2014 varit på en högre nivå än 2013, vilket är en trend som varit ökande de senaste åren. Under 2014 har 383 ärenden (år 2013 var de 345 stycken) varit aktuella på myndighetsutövningen. Antalet ansökningar om vård på behandlingshem för personer med dålig 107

108 Antal och ålderfördelning bland ärenden hos Beroendestöd somatisk hälsa har ökat under personer (2013 var de 191 stycken) har erhållit vård på hemmaplan med olika insatser, och totalt 53 (jämflrt med 57 år 2013) personer har erhållit vård på behandlingshem. Beroendestöd arbetar ständigt för en bra lösning vad gäller boendesituationen för missbrukare. Under året har 48 personer bott med andrahandskontrakt i träningslägenheter. Av dessa har 14 fått egna förstahandskontrakt. Träningslägenheter är ett framgångskoncept inom missbruksvården på hemmaplan. Totalt har 233 personer erhållit hemmaplansinsatser genom BST under 24. Nästan 40 % av de personer som varit aktuella är under 30 år. Vid en jämförelse med 2013 är det en viss ökning. Den stora ökningen av unga vuxna missbrukare är alarmerande. Sedan några år tillbaka har gruppen 20 till 25 åringar ökat för varje år, och i denna grupp finns en hög andel kvinnor. Under 2014 har 89 kvinnor handlagts, vilket är 23 % av samtliga. Gruppen unga vuxna behöver uppmärksammas på flera olika sätt. Det utanförskap som flera av våra brukare levt i under många år, trots sin unga ålder, behöver adresseras av fler än den kommunala missbruksvården. 108

109 DET DOLDA MISSBRUKET AV LÄKEMEDEL Läkemedelsmissbruk är till stor del ett dolt missbruk eftersom samhällets egna lagar och regler bidrar till att narkotikaklassade läkemedel som förskrivs av läkare accepteras på ett annat sätt än de illegala drogerna som köps på till exempel internet. Forskningen visar att användning av narkotikaklassade läkemedel förekommer mer bland kvinnor än män, speciellt bland personer som saknar tillräckligt socialt stöd. I Trestad är förskrivningen av bensodiazepiner hög, högre än rikets genomsnitt. Bensodiazepiner är ett lugnande läkemedel som är beroendeframkallande. Bensodiazepiner ingår oftast i ett blandmissbruk men de kan även missbrukas som ensam drog eller för att lindra abstinens av alkohol. Sedan några år har även missbruket av smärtstillande läkemedel som till exempel OxyContin, Fentanyl med flera, ökat påtagligt, vilket varje år orsakar flera dödsfall genom överdoser. Det noteras också ett ökande missbruk av subutex, som är ett läkemedel som används när man ska hjälpa personer att sluta använda heroin. Bland de preparat som polisen tog i beslag i olika sammanhang ligger cannabis på första plats och narkotikaklassade läkemedel på en andraplats i riksstatistiken. Många, särskilt ungdomar, upplever att narkotikapreparat som tillverkas som medicin av läkemedelsindustrin och säljs på apotek är mindre farliga än illegala droger. På internet är det idag enkelt att beställa olika preparat och i synnerhet ungdomar/ unga vuxna synes okritiskt beställa preparat med osäkert innehåll. Internetdroger i form av tex smärtstillande eller bensodiazepiner är enkla och billiga på Internet. Den vanligaste narkotiska preparatet även bland ungdomar är hasch/marijuana och det är framför allt vid 15 års ålder man testar narkotika. I Drogvaneundersökningen (2010) uppgav 7 procent av tjejerna och 6 procent av killarna i åk 9 att de någon gång använt narkotika. I åk 2 på gymnasiet är det 11 procent av tjejerna och 18 procent av killarna som svarat likadant. Detta innebär en ökning vad gäller tjejer i åk 9, men minskning för tjejerna i åk 2. Killarna har ökat något, framför allt i åk 2. Att fånga in och motivera unga vuxna till att förändra sitt förhållande till alkohol och droger är en utmaning för Trollhättans Stads alla olika verksamheter. 109

110 PSYKISK OHÄLSA Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ett lidande, inte bara för den enskilda individen, utan också för familjen och närstående. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället då alltfler människor upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Psykisk ohälsa omfattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som stör det psykiska välbefinnandet i olika grad. När det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande finns det tydliga könsskillnader till kvinnornas nackdel, både när det gäller riket och Trollhättan. I Trollhättan har andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande också ökat kraftigt de senaste åren. För männen gäller inte nämnvärd förändring. Andel med psykiskt nedsatt välbefinnande Kvinnor Riket Kvinnor Trollhättan Män Riket Män Trollhättan Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten 110 6

111 SUICID Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem. Personer med olika typer av psykiska sjukdomar, som t.ex. depressioner, psykoser och ångest, samt personer med missbrukarproblematik är överrepresenterade bland de som begår självmord. Att lida av en psykisk sjukdom innebär inte automatiskt att man hamnar i riskzonen för att begå självmord. En ogynnsam psykosocial miljö kan förstärka sårbarheten hos känsliga individer. Suicidförsök är ofta relaterad till en personlig kris, som till exempel arbetslöshet, ekonomiska problem, skilsmässa, isolering, känslan av bristande mening med livet, hjälplöshet och besvikelse. Människor som lever under ogynnsamma sociala förhållanden har en ökad självmordsrisk jämfört med befolkningen som helhet. Självmordsförsök och självskador är vanligare bland yngre kvinnor, medan fullbordade självmord är vanligare bland äldre män. I Trollhättan har självmorden minskat för män i åldersgrupperna år, men ökat i åldersgruppen 65 år och äldre, som nu ligger långt över rikets nivå. Vad gäller kvinnor har självmord fortsatt att minska i åldersgrupperna år samt år men istället ökat i åldersgruppen år. Självmord bland kvinnor i åldrarna år är dock fortfarande fler än rikets genomsnitt. Bland kvinnor över 65 minskar självmord, tvärtemot männens utveckling. I förvärvsarbetande åldrar är självmord vanligast i gruppen med kort utbildning. Skillnaden mellan utbildningsgrupperna är större bland män, och i riket begår män med som inte har eftergymnasial utbildning självmord mer än dubbelt så ofta som de med eftergymnasial utbildning

112 Suicid män per invånare 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Män Trollhättan år Män Trollhättan år Män Trollhättan år Män Trollhättan 65- år Män Riket år Män Riket år Män Riket år Män Riket 65- år 0, Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Suicid kvinnor per invånare 2,5 2 1,5 1 0,5 Kvinnor Trollhättan år Kvinnor Trollhättan år Kvinnor Trollhättan år Kvinnor Trollhättan 65- år Kvinnor Riket år Kvinnor Riket år Kvinnor Riket år Kvinnor Riket 65- år Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 112

113 Exempel på utvecklingsarbete i Trollhättan: Tandvården har i många år arbetat med förebyggande tandvård för god hälsa och välfärd. För närvarande pågår en extra satsning i de mest socioekonomiskt utsatta områdena vilket innebär fyra gånger så många fluorlackningar i skolorna jämfört med övriga Trollhättan. Hälsans stig i centrala staden och Hälsoslingan ute på Kronogården är två promenadslingor för alla som vill röra på sig. Även utegym har etablerats i olika delar av staden för att uppmuntra till fysisk aktivitet. Ungdomsmottagningen jobbar aktivt med prevention och informationsinsatser. I Trollhättan erbjuds alla klasser i årskurs nio ett besök på ungdomsmottagningen. Personalen på ungdomsmottagningen åker ibland ut och besöker skolor. Genom Trollhättan Stads föreningsbidrag riktad mot olika nykterhetsorganisationer sker ett samarbete med frivilligsektorn. Arbetet med att förskjuta debutåldern för tobak och alkohol fortsätter i Trollhättan enligt regeringens ANDT strategi. Utifrån ett drogförebyggande perspektiv är arbetet med att hålla tobaksfråga aktuell väldigt viktig. En cannabiskoordinator har påbörjat ett arbete med att inventera komptensbehov om droger bland personal på skolor och fritidsgårdar. Ett utbildningsprogram är framtaget och utbildningssatsningen påbörjad. 113

114

115

116 VILL DU VETA MER? Mer information om Trollhättans folkhälsoarbete finner du på vår hemsida Folkhälsorådet Trollhättans Stad Trollhättan Telefon Välfärdsredovisningen finns även på