vi mänskor milkymee FolkbibliotekET kulturpolitikens bortglömda ryggrad Maria Friberg tar plats på gör konst av männen fotoreportaget:

Transkript

1 vi mänskor pris 40 kr sedan 1947 nummer 3/2007 FolkbibliotekET kulturpolitikens bortglömda ryggrad VEM tar plats på SCEN? Maria Friberg gör konst av männen fotoreportaget: LESBISK Helg tills det inte längre behövs paris/tokyo/göteborg milkymee

2 Hej! Ett nytt purfärskt nummer av Vi Mänskor. Den här gången fullt av folk som tänker till, påverkar, minns, värnar och skapar. Fem par ben under ett bord, är det kultur? Vad betyder biblioteket för en a-lagare? Och vad händer när musiken flyttar till Japan? Dessutom har fotograferna Sofia Andersson och Evelina Maria Sehlin fångat festivalstämning och Aase Bang presenterar en kämpande kvinna från förr. Välkommen! vi mänskor nummer /REDAKTIONEN Om kultur För att kulturen ska överleva måste den ha en trogen publik. Förvisso finns de publika dagsländorna (kulturens egen svans) och överklassens behov av att manifestera sin ställning som samhällets elit. Överklassens kulturkonsumtion är endast en klassmarkör och den är förstås ingen kulturbärare i någon djupare mening det enda den bär på är sina tjocka plånböcker. Nej, kulturens verkliga försvarare är kulturtanten. I ur och skur ställer hon upp för Kulturen med stort K, för det är hennes livsprojekt. Vem är då kulturtanten? Kulturtanten är för det mesta en vit medelålders medelklasskvinna. Hon klär sig oftast i Gudrun Sjödéns linne- och bomullskläder: svart och grått när hon vill vara diskret, rött eller randigt när hon vill lysa upp. Håret klipps i page, men i övre medelåldern kan det vara längre och uppsatt med hjälp av några pinnar. På bröstet en träbrosch eller ett hängsmycke, dock lär vi inte få höra rasslet av juveler från kulturtantens nacke. Hon kan jobba på Kungliga biblioteket eller liknade ställen, men städerskeyrket är nog i stort sett uteslutet. Kulturtanten har många högtidsstunder under året: en sådan är när Kungliga Dramaten och Kungliga Operan släpper sina höst- och vårprogram. Såväl konserterna i Berwaldhallen som Liljewalchs vårutställning pockar på intresset. I sina Birkenstock besöker hon spännade kulturmiljöer; i Florens gläds hon över arkitekturen, festpelen i Bayreuth är en absolut höjdpunkt, likaså Met i New York. Att hon inte finns i arbetarklassen är inget konstigt. Det handlar ju om pengar och uppfostran som syftat till omfattande kulturella intressen. Kulturtanten är således inget utslag av genetiken, utan en produkt av de omständigheter hon växt upp under. Kulturtanten har uppfostrats till en passiv kulturkonsument, ett tillstånd som hon verkar trivas med - hon ägnar sig åt själens förfining eller vad det kan vara. Hon bevistar vernissager i förvissningen om att hon utför en kulturell gärning av klass. Lite gränsöverskridande roas hon av Gardells grimaser eller Wolffs Breltolkningar. Hon lär ha varit synlig på senaste Stockholm Pride - nej, jag tänker inte på Maud Olofsson. Naturligtvis kommer kulturtanten att läsa Maja Lundgrens senaste bok och skaka på huvudet, men att göra uppror mot strukturerna ingår inte i hennes föreställningsvärld. Hennes roll är att vara passiv kulturkonsument och därmed speciellt finkulturens stöttepelare i vått och torrt. Mycket kan sägas om kulturtanten, men vad vore kulturlivet utan henne? Inget. BRITT-MARIE OLANDER ansvarig utgivare Evy Hagman redaktörer Elsa Leth Tinda Lund-Tengby illustratör Sara Elgeholm lay-out Elsa Leth Tinda Lund-Tengby omslagsfoto Elsa Leth adress Vi Mänskor Linnégatan 21 B Göteborg tel e-post vimanskor@gmail.com nästa nummer 20e december 2007 tryckeri PR-Offset, Mölndal Tidningen ges ut av Svenska Kvinnors Vänsterförbund medverkande i detta nummer: Sofia Andersson, Ingrid Atlestam, Aase Bang, Sara Elgeholm, Elly Engstedt, Erni Friholt, Elsa Leth, Tinda Lund-Tengby, Anna Mattisson, Britt-Marie Olander, Evelina Maria Sehlin, Hanna Weber Vernét.

3 innehåll 4. krönika Vårdnadsbidraget, en gåva till småbarnsföräldrar eller hemmafruns återkomst? Av Britt-Marie Olander 4. kalendarium Blockad i Faslane, Mormödrarnas fredsbrigad och exilfilm. Och en massa annat. 6. notiser Palestinsk by fick rätt och miljöindianer slåss mot bilar. Bland annat. 8. debatt Folkbiblioteket kulturpolitikens bortglömda ryggrad. Text Ingrid Atlestam Illustration Sara Elgeholm 11. serie Jag vill också ta mig på alltför stort allvar. Av Sara Elgeholm 12. kulturdepartementet Kultur till alla och kvinnor på scen. Text Elsa Leth 13. siv holma och kulturen. Text Elsa Leth 14. maria friberg Gör konst av männen. Text Elly Engstedt Foto Maria Friberg 18. milkymee Magisk musik på japanexport. Text & foto Elsa Leth 20. fotoreportage Lesbisk festival. Av Sofia Andersson & Evelina Maria Sehlin 24. emma hamberg Om modet att gå sin egen väg. Text Anna Mattisson 26. louise waldén Grupp 8, tidningen och feminismen. Text & foto Hanna Weber Vernét 29. ellen eriksson ( ) Text Aase Bang 30. kåseri En torparehustrus vardagsbestyr. Text Ellen Eriksson Illustration Sara Elgeholm 32. recensioner Av Aase Bang & Erni Friholt 35. insändare 36. skv-sidor prenumerera på vi mänskor. skicka ett mail med namn och adress till prenumerera.vimanskor@gmail.com

4 vi mänskor vård av frisk man Vårdnadsbidraget som ska införas nästa sommar har gett upphov till både positiva och negativa reaktioner. Det har kallats allt från en gåva till småbarnsföräldrar, hemmafruns återkomst och ett bakslag för jämställdheten. Naturligtvis är kristdemokraterna mest positiva till vårdnadsbidraget. Den gamle kd-hövdingen Alf Svensson utbrister: Äntligen! Trägen vinner. Fattas bara annat än att en borgerlig regering skulle stå upp för valfrihet och låta småbarnsföräldrar själva bestämma. Allt annat vore att sitta fast i ett föråldrat socialistiskt förmynderi. Svenssons partikollega, kommunalrådet Carina Liljesand i Göteborg, anser att stödet för ökad valfrihet inom barnomsorgen är kompakt. Mer än två tredjedelar av svenska mammor och pappor uppger att de själva skulle vara hemma mer med sina barn, om de bara hade ekonomisk möjlighet, hävdar hon och menar att det är en gåva till småbarnsföräldrarna. Självklart ställer övriga allianspartier upp på vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen. Dock är den borgerliga enigheten inte total. Moderata ungdomsförbundet (MUF) verkar närmast förgrymmat: Sverige behöver inte fler hemmafruar utan färre, vårdnadsbidraget är en obehaglig hemmafru-check. Regeringen gick till val på arbetslinjen, var finns den här, undrar Niklas Wykman, ordförande i Moderata Ungdomsförbundet. Den nya familjepolitiken är enligt MUF ett steg tillbaka för jämlikheten, då fler kvinnor kommer att stanna hemma. kalendarium 19 september Feministiskt café Värmlands museum kl 19 Författaren Eva Thorstensson Landin medverkar. Karlstad september No border camp Mot Förvar av asylsökande Noborders.org.uk Gatwick Airport London 26 sept-8 okt Kärnvapenblockad Ofog bjuder in till Skottlandsresa och kärnvapenblockad med kampanjen Faslane365. Man reser tillsammans med finska värnpliktsvägrarförbundet och är med på avslutningsblockaden för kampanjen den 1 oktober. Grupper från bland annat Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige, Finland, Japan och USA har sedan 1 oktober 2006 bytt av varandra för att störa det dagliga arbetet på kärnvapenbasen och manifestera för fred och nedrustning. Resa, mat och boende kostar 1600 kr september Författarsamtal Arrangerat av Normal Förlag i samband med bokmässan. Tiina Rosenberg och Inger Jalakas samtalar om sorg, förlust och skuld utifrån Inger Jalakas böcker om den lesbiska kriminalkommissarien Margareta Nordin. Efter det samtalar vännerna Tasso Stafilidis och Caroline Giertz om mellanöstern i går och i dag. Med Tasso Stafilidis bok Mitt brinnande hjärta, om en heteronormativ lagstiftning och fördomar, som utgångspunkt. Kl Göteborg

5 vi mänskor Även riksdagsoppositionen ser vårdnadsbidraget som en återgång till forna tiders familjepolitik. Det är en gammalmodig reform som syftar till att återinföra hemmafruarna i Sverige, säger Peter Eriksson, miljöpartiets språkrör. Riksdagskollegan Tomas Eneroth (s), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, tycker att det är patetiskt att regeringen som säger sig stå för arbetslinjen vill införa ett hemmafru-bidrag. Eneroth pekar också på de norska erfarenheterna av vårdnadsbidrag: sämre möjligheter för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden, mindre resurser till förskolan och barn med utländsk bakgrund stängs ute från den förskola de så väl behöver för sin språkutveckling. Det norska vårdnadsbidraget ska avvecklas. Ett halvt steg framåt och två rejäla kliv bakåt, säger Josefin Brink, riksdagsledamot (v) om vårdnadsbidraget. Jämställdhetsbonusen ska uppmuntra föräldrar att dela på föräldraledigheten, men all erfarenhet visar att vårdnadsbidrag leder till att kvinnor stannar hemma längre med barnen. Hon anser att satsningar på utbyggnad och kvalitetsförbättringar inom förskolan riskeras av vårdnadsbidraget och ur jämställdhetssynpunkt är problemen än mer uppenbara. Överallt där liknande system införts har i stort sett enbart kvinnor utnyttjat bidraget. De blir ekonomiskt beroende av en man för sin försörjning, eftersom bidraget inte går att leva på, säger Brink. Förvisso är vårdnadsbidraget ett bakslag för jämställdheten och ett stöd till kärnfamiljen, eller som det kallades förr vård av frisk man. BRITT-MARIE OLANDER 5 oktober Kulturnatta Allt från lationfest till dockteater och massor av öppna ateljéer. Årets tema är hår och invigs vid Götaplatsen kl med Saxparty 2007 Göteborg oktober Exilfilmfestival The world is my home. Hagabion Göteborg oktober LO:s och Attacs höstläger: Globalisering underifrån. LO- och Attacmedlemmar utan kostnad. Övriga 1500 kr Brunnsvik folkhögskola Dalarna oktober Skåne Social Forum Samlingspunkt för människor som drömmer om ett mer demokratiskt, solidariskt och miljömässigt hållbart samhälle. Hur kan globaliseringen demokratiseras? Lund 11 november Mormödrarnas Fredsbrigad Vi vägrar att tiga! Internationell aktionsdag för nedläggning av Guantanamobasen och alla andra nordamerikanska baser på främmande mark. Dagen är vald till minne av slutet på Första världskriget, kriget som skulle göra slut på alla krig. Initiativet till aktionen har tagits av The Granny Peace Brigade i New York. Fritt fram! 17 november Alla kvinnors hus kl 15 Katarina Wennstam berättar om Smuts Hennes uppmärksammade bok handlar om människohandel för sexuella ändamål. Stockholm tips till kalendariet sänds till vimanskor@gmail.com eller linnégatan 21B, göteborg

6 vi mänskor 6 Karlstad söker 100 miljöbusar Genom projektet MiljöVarDag fick tio Karlstadsfamiljer hjälp att ändra sitt beteende. De blev mer miljövänliga och sparade samtidigt pengar. Nu fortsätter invånare i bland annat Venedig, Berlin och London att tillsammans med Karlstadsborna lära sig leva miljöekonomiskt. Familjerna delades in i tre grupper. Tre familjer skulle så långt som möjligt äta ekologiska, närproducerade och rättvisemärkta varor. Det var inte helt lätt att hitta i affärerna. Speciellt var det svårt med närproducerad mat. Den finns på torget i Karlstad några dagar i veckan, men den ska naturligtvis vara tillgänglig i närmaste Konsum. KRAV-produkter och rättvisemärkta varor var lite dyrare, men eftersom familjerna fick lära sig att ändra sin mathållning, gick matkostnaderna jämt ut. Två familjer skulle lära sig att köra bil på ett mjukt och miljövänligt sätt, samt använda miljömärkta bilvårdsprodukter. Det visade sig att bensinförbrukningen sjönk med tjugo procent. Det betydde kr mer i plånboken för den ena familjen, medan den andra sparade kr per år. Samtidigt sjönk koldioxidförbrukningen med kilo per år. Familjerna upptäckte också att miljövänliga bilvårdsprodukten är lika effektiva som konventionella. En person fick i uppdrag att cykla till jobbet cirka 3 gånger i veckan, notera reslängden samt genomföra konditionstest. När han inte cyklade, skulle han åka kollektivt. Även han sparade en hel del koldioxid och hans kondition blev avsevärt bättre. Två familjer skulle minska energiförbrukningen i bostaden, byta till lågenergilampor, installera sladdosor och så vidare. Även de tjänade bra på omställningen. De minskade elförbrukningen med över 20 procent. Två familjer skulle sortera sina sopor. Målet var att minska mängden osorterat avfall, öka mängden sorterat avfall samt minska inköp av varor med onödiga förpackningar. Före projektet producerade de cirka 60 kilo avfall per månad. Efter att de dessutom hade börjat kompostera lyckades de minska avfallet med 24 procent. Och sopbilen behövde inte komma så ofta. MiljöVarDag var en bra kick att komma igång praktiskt samt för att tänka mer miljövänligt, tycker en av familjerna. Nu fortsätter projektet. Kommunen söker ett hundratal familjer som vill ändra sin livsstil. Under tolv månader ska projektet pågå, och med MiljöVarDag deltar Karlstad i EU:s Echo Action. Det är nio städer i sju länder som planerar att engagera familjer att leva mer miljövänligt. Förutom Karlstad deltar Venedig, Bologna och Capannori i Italien, Berlin i Tyskland, Bourgas i Bulgarien, Kaunas i Litauen, Sintra i Polen samt London i Storbritannien. Karlstad har länge haft miljövänliga ambitioner. Tidigt arbetade man med att minska biltrafiken och avgaserna i centrum. Nu jobbar man för att bli en Rättvisemärkt stad AASE BANG En liten gnutta rättvisa Den palestinska byn Bilin har fått rätt i israelisk domstol. Det gäller den gigantiska betongmuren, 40 mil lång, som Israel har byggt de senaste åren. Nu har domstolen bestämt att en liten, liten del av muren ska flyttas några hundra meter så att palestinierna kan nå sina odlingar. Det skriver tidningen Arbetaren. Infriade vallöften?! Avgiften till a-kassan har höjts. Ersättningen vid arbetslöshet har sänkts. A-kassan har förlorat medlemmar. Men hamburgerjätten McDonalds tjänar minst 50 miljoner per år på den nya skattesubventioneringen för arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 19 och 24 år. AUSTEN FÅR IG David Lassman skickade, under kvinnlig pseudonym, några kapitel ur Jane Austens berömda romaner till arton olika förlag. Sjutton returnerades vänligt men bestämt. Bara én förlagsredaktör kände igen öppningsraderna till Stolthet och fördom. Babyboom i spåren av VM Nio månader efter fotbolls-vm har Tyskland upplevt en makalös babyboom. Tidningen Die Zeit berättar att födelsetalen i mars var nästan trettio procent högre än samma månad året innan. SHOP TILL YOU DROP Ikea i Norge gör det möjligt för kunderna att övernatta i varuhusen i Oslo, i en sorts alternativa vandrarhem, Där ska finnas sovsalar, men även en bröllopssuite och ett lyxrum med frukost på sängen. Innan sänggåendet kan man äta sig mätt på köttbullar i IKEA:s restaurang. De som vill, kan få med sig sängkläderna hem som souvenir. De får också morgonrockar och tofflor med IKEA:s varumärke.

7 vi mänskor Indianer släpper luft för miljön Det nybildade nätverket Asfaltsdjungelns Indianer ägnar sig åt att tömma stadsjeepars däck på luft. Bilägare i bland annat Stockholm, Sundsvall, Karlstad och Växjö har fått platta däck. Och härom veckan luftades drygt hundra stadsjeepar i Göteborg. Din stadsjeep dödar Vi har släppt ut luften ur ett eller flera däck på din stadsjeep. Ta det inte personligt. Det är din stadsjeep vi inte gillar. Du är säkert själv medveten om hur mycket bensin den drar så det behöver vi inte berätta för dig. Men det du antingen inte vet, eller struntar i, är att all den bensin som du förbränner för att köra runt din stadsjeep på stans gator får förödande konsekvenser för andra. Forskarna är fullständigt klara på att vi är mycket nära att driva klimatförändringarna in i en skenande och ohejdbar fas. När glaciärerna smälter försvinner folks tillgång till vatten. När öknarna breder ut sig rycks möjligheten att odla mat bort. Och när havet stiger hamnar människors hus under vatten. Resultat: Miljarder människor kommer att tvingas flytta, många kommer att dö. Redan i dag beräknas människor dö varje år på grund av klimatförändringarna, enligt FN-organet WHO. Som välbärgad svensk kommer du att klara dig längre än de flesta, de som drabbas hårdast och först är människor i fattiga länder, men i slutändan kommer ett klimatkaos att drabba alla - fattig som rik. Detta behöver inte hända om vi kraftigt skär ner våra koldioxidutsläpp. Nu. Inte i morgon. Därför har vi oskadliggjort din stadsjeep genom att tömma däcken på luft. Eftersom du bor i en stad med väl utbyggd kollektivtrafik kommer du inte att ha några problem att ta dig dit du ska utan din stadsjeep. / Asfaltsdjungelns indianer Foto Lisa Berg-Svedin 67

8 debatt Folkbibliotek kulturpolitike text INGRID ATLESTAM illustration SARA ELGEHOLM Folkbibliotek är kultur med litet k och diskuteras bara när de är hotade av avgifter eller nedläggningar, eller när författarna och kultureliten tycker att fel böcker köps in. Ingrid Atlestam, författare och chef på biblioteket i Kortedala, Göteborg, skriver om vikten av böcker för alla. Folkbibliotek är en av våra mest geniala sociala innovationer, det fyller samtidigt en stor mängd vitt skilda behov för såväl samhället som individen. Är det just denna komplexitet som gör att det oftast blir bortglömt i kultur-debatten, trots att en majoritet av medborgarna är biblioteks-användare? Eller beror det på den petrifiera placeringen, nära brukarna, men i de flesta fall långt borta från kulturetablissemangets storstadscentrum? Kultur till vardags. Varje morgon när förortsbiblioteket öppnar väntar en kö av stammisar och mer sällsynta besökare, ett tåg av rullatorer, barnvagnar, inlines, skateboards och shoppingvagnar rullar in. Datorer, toaletter, telefonautomat och kopieringsapparat blir snabbt upptagna. Tidningsrummet fylls av tysta äldre män från alla världens hörn. I läsesalen är snart de unga ambitiösa djupt försjunkna, åter andra botaniserar bland hyllorna på spaning efter nytta och nöje. Vid informationsdisken blir det snabbt kö. På stapplande svenska ställer de mörka och beslöjade de frågor lärarna på VUX skickat med. Bibliotekarien försöker tolka vad läraren kan ha menat och suckar uppgivet över dem som tycks tro att alla frågor har ett lagom svar på lätt svenska på högst två A4 som varje elev har en medfödd förmåga att på nolltid hitta på internet. Ge mig den lättaste och tunnaste romanen, usch så tjock, jag ska redovisa den i morgon! Jag ska skriva något om gudsbilden i islam, kristendomen och hinduismen, vilken bok står det i? Jag hittar inget bra om etik på nätet! Något om panikångest? Lekar för tolvåringar? Noter till den här sången? Svensk grammatik på persiska! Namnbok på kurdiska? Fler finska krigsromaner, tack! Ge mig en bra bok! Varför har ni inte Läkartidningen? Varför har ni inte Hallandposten, men tidningar på arabiska? Varför funkar inte min hotmail? Hur bokar jag dator? Var ligger Ungdomshälsan? Adressen till portugisiska tandläkarföreningen? Var hittar jag kontrakt för andrahandsuthyrning? Slut på lugnet för alla djupt försjunkna tidningsläsare, schackspelare, surfare, studerande och sovande, in stormar de nya gatubarnen, de som ingen orkar med. Böcker, kläder, svordomar och könsord flyger i luften. Nyligen publicerade undersökningar visar att Sverige är det enda EU-land där läsförmågan minskar. Dagens barn har sämre språkförståelse än vad deras föräldrar hade i motsvarande ålder. Bra skolbibliotek är en sällsynthet och mer än 500 folkbibliotek har lagts ner under senare år. När orden inte räcker till får det bli andra uttrycksmedel. Roger har somnat i sin favoritvrå bland ölburkar och pizzabitar, hoppas det 8

9 debatt ns bortglömda ryggrad inte skett någon olycka i fåtöljen denna gång. Yrvaken vacklar han ut vid stängningsdags och sitter sedan i snödrivan utanför. Det är långt mellan A-laget och web 2.0 och allt ska rymmas i minsta lilla folkbibliotek, eller? Människor är analoga och kommer att så förbli och det måste finnas plats för såväl de ständigt uppkopplade som de som inte kopplar alls. Alla ska med, gick inte hem i valrörelsen, men det borde vara folkbibliotekens motto! På 70-talet diskuterade vi om vi skulle byta blöjor på de nerkissade barn som föräldrarna placerat i biblioteket i brist på dagisplats och hur mycket fritidsledare vi skulle vara för alla dem som verkligen gjort biblioteket till sitt vardagsrum. Men då räckte vi till, vi var många, biblioteken hade resurser, det byggdes och planerades broar över alla samhällsklyftor, ökad jämlikhet och fem till sex brödskivor om dagen och krossa USAimperialismen! Allt var på god väg att ordna sig. Men så vände vinden och blev en snålblåst från höger, ty den som är rik kan köpa förlig vind. Nu gäller frågan, sedan psykvården slängde ut de sina och folkhemmet stängt alltfler dörrar, hur galen får man vara i biblioteket, hur illa får man lukta, hur full får man vara, hur många gamla kassar och knäppa kompisar får man komma släpandes på? Hur ha tid och ork att ägna sig åt informationsklyftorna när alla dessa andra avgrunder öppnar sig? Men är inte biblioteket en av de barrikader från vilken vi ska försvara oss mot välfärdssamhällets talibaner? Alla vet nu att man inte kan bli USA:s president med två tomma händer, men man k a n väl ändå få vara naiv nog att tro att kunskap och empati är demokratins och solidaritetens förutsättning. Mitt i allt detta dagliga virrvarr blir det ibland en lugn stund, speciellt fram på kvällen, och man kan hämta andan och njuta av den fantastiska förtätade tysthet som är så unik för bibliotek, fullt på alla sittplatser var och en i sin värld sökande efter kunskap, verklighetsflykt, självinsikt eller lyckan, lågmälda samtal, en och annan suck från en matt schackspelare eller trött tonåring. Ett fungerande bibliotek är just den neutrala, kravlösa, öppna, ickekommersiella mötesplats, det offentliga vardagsrum, som behövs där man på allvar tänker försöka göra något åt den tilltagande segregationen. Bibliotekets funktion i detta avseende är omvittnad och uppskattad alltsedan det moderna folkbiblioteksväsendets start för drygt hundra år sedan. Den bärande tanken var redan från början att ge alla, oberoende av ekonomisk och kulturell bakgrund, samma möjlighet till kunskap, kultur och personlig utveckling. Eller som en gammal A-lagare uttryckte det, i biblioteket får jag vara människa. 89

10 debatt Kultur med stort K. Vad är meningen med kulturen? Nytta eller nöje? Klirr i kassan eller ilningar i själen? En ny kulturpolitik för vem? Antalet svar är oändligt och förmodligen är de alla lika diffusa och svårtolkade som frågorna. Men det kulturella uttrycksmedel som diskussion förs i är självklart språket. Vi lever i en läs- och skrivkultur, för att vara delaktig i den, måste man behärska verktyget, språket. Även om bild och ljud dominerar i den så kallade upplevelseindustrin och i mycket av den kultur som skattefinansieras, så är det med språket vi förmedlar våra upplevelser, samtalar, fattar beslut och stiftar lagar. Läsning ger kunskap, stimulerar inlevelseförmågan, fantasin och skaparkraften. Läsupplevelser förändrar världen och människan, liksom porrsajter och våldsfilmer gör. Här kommer kulturpolitiken in. Samhället har valt att stödja visst kulturutbud och då bland annat hålla med offentliga gratis tillgängliga bibliotek. Ett mindre demokratiskt samhälle skulle inte ha folkbibliotek av vår sort och inte heller behöva det. De kunde rent av vara ett hot mot den bestående ordningen. Ett öppet samhälle förutsätter öppna bibliotek och tvärtom! Med gemensamma medel bekostar vi ett biblioteksväsende som mer än sextio procent av landets invånare använder sig av. För fyrtio år sedan var det bara ca trettio procent. Men det är alltså en bit kvar och under senare år har det blivit uppförsbacke, ett berg av nedskärningar. Bibliotek idag är något helt annat, men ändå i grunden med samma uppdrag, som för fyrtio år sedan; att ge alla chansen att bli kunniga, välinformerade och få goda förutsättningar för livslångt lärande och aktivt medborgarskap, samt en meningsfull fritid med berikande upplevelser. Folkbiblioteken är den offentligfinansierade kulturens ryggrad och nervsystem, de finns i alla kommuner och i de flesta stadsdelar, men är mystiskt frånvarande då kulturpolitik diskuteras. Under 2006 lånades 71 miljoner böcker och andra media från landets 1500 folkbibliotek. Antalet biblioteksbesök kan uppskattas till uppemot 100 miljoner. Bibliotek är den kulturinstitution, som finns närmast medborgarna och har de lägsta trösklarna, därför fungerar biblioteken även som en arena och mötesplats för musik, teater och konst i lagom format. I de centrala kulturpalatsen har man alltsedan 70-talet diskuterat hur man ska nå fler och nya grupper. Det är hög tid att återuppväcka den gamla idén, att om inte publiken vill komma till de fina husen så får man flytta delar av verksamheten dit där publiken finns, i stadsdelarnas och småkommunernas bibliotek och kulturhus. Vi lever numera i ett mångspråkigt samhälle, ett faktum som inte präglar de stora centrala kulturinstitutionerna, men som länge varit uppenbart i biblioteken. Detta gäller såväl utbudet av böcker, tidningar och IT, som kulturprogram. Med en mer medveten satsning på bibliotekens kulturutbud skulle mycket mer gå att åstadkomma för att lyfta fram och vidareutveckla mångspråkigheten, såväl hos individen som i samhället, som den tillgång och möjlighet det är. Varje kommun ska enligt bibliotekslagen ha en biblioteksplan I den bör man klargöra bibliotekens unika och genialt rationella uppdrag, att samtidigt förvalta och vidareförmedla skriftkulturen och vara en arena för ett brett utbud av andra kulturyttringar, samt fungera som studiemiljö, medborgarkontor och mötesplats, helt enkelt ett brett public service uppdrag. Bibliotek är inte i första hand en del av upplevelseindustrin utan av demokratin. En ny kulturpolitik måste leda till fler, öppnare och rikare bibliotek med bibliotekarier som inte bara är informationssökningsexperter utan också besjälade litteraturförmedlare och folkbildare. Annars är risken stor att folkbibliotekens mångfaldiga, geniala, komplicerade men otydliga uppdrag utarmas och splittras för att passa tidens krav på enkla budskap, individualisering och marknadsanpassning.. 10

11 vi mänskor 10 11

12 vi mänskor KULTUR till alla och KVINNOR på scen om Alliansens kulturpolitik. text ELSA LETH -Vi behöver mer än mat för dagen, varma kläder och tak över huvudet för att överleva. För att leva ett meningsfullt och människovärdigt liv behöver vi kulturen. Det säger vänsterpartisten Siv Holma. Hon är inne på sitt elfte år som riksdagsledamot och som ordförande i kulturutskottet jobbar hon bland annat för att kulturarbetare ska få bättre villkor. Kulturpolitiken handlar om att investera i kulturens infrastruktur som ska ge utrymme för en mångfald av konstnärligt skapande. Konkret betyder det att fokusera på att konstarterna och kulturarbetarna ska få anständiga ekonomiska resurser för att kunna skapa kulturen. Siv Holma är inte nöjd med de förändringar som den nya regeringen hittills har genomfört. Hon anser att de har inneburit starkt försämrade villkor för dem som arbetar med kultur. Kulturarbetarnas arbetsmarknad kännetecknas av ett stort antal tillfälliga anställningsformer. Antalet anställningar kan uppgå till ett hundratal under ett år. Förändringarna har urholkat kulturarbetarnas a-kassa både med lägre ersättningsnivåerna och hårdare kvalifikationskrav. Den nya regeringen har fortsatt den tidigare regeringens satsningar på den tredje anställningsformen, det vill säga teater-, dans-, och aviserat musikerallians. Det är positivt, men deras satsningar kompenserar inte försämringarna i a-kassan. De marginella satsningar som gjorts är koncentrerade till Stockholm. De regionala satsningarna lyser med sin frånvaro, när det gäller barn- och ungdomskultur har det varit mycket ord och lite verkstad och ännu har regeringen inte gjort något för att öka jämställdheten inom kulturens område. Hon tycker inte att jämställdhetsfrågor någonsin har varit kulturpolitiskt prioriterade och med Vänsterpartiet i ryggen arbetar hon för en feministisk handlingsplan inom hela kulturområdet. I kulturen finns I kulturen finns samma patriarkala maktmönster som i övriga delar av samhället. samma patriarkala maktmönster som i övriga delar av samhället. Det är kvinnorna som är i majoritet bakom scenen och bland publiken, men det patriarkala maktsystemet i kulturvärlden präglar vem som bestämmer över de ekonomiska resurserna och innehållet i kulturen. Eftersom scenkonsten har legat speciellt långt efter på det området verkade kulturutskottet under förra året för att påskynda utredningen Plats på scen som presenterades våren 2006 av Kommittén för jämställdhet inom scenområdet. Utredningen lämnade förslag till hur ett genusoch jämställdhetsperspektiv kan bli en realitet inom scenkonstområdet. Jag vet att kulturministern har läst utredningen och att den har diskuterats, säger Siv Holma. Något annat i den borgerliga politiken som oroar henne är den nya kulturpolitiska utredningen som handlar om att regeringen vill att näringslivet ska ta ett större ekonomiskt finansieringsansvar för kulturen. Siv Holma befarar att detta kan innebära ytterligare begränsningar för att nå målet om allas rätt till kultur. De har redan, genom att ta bort delar av den fria entréreformen, minskat tillgängligheten till statliga museer. Samma konsekvenser gäller när de hotar med att lägga ned En bok för alla. Om kulturen kräver företagssponsring finns det stor risk att projekt omedvetet tillrättaläggs eller anpassas efter sponsorerna. Vilka kulturverksamheter kommer få resurserna? Vill man ha yttrandefrihet är det viktigt att man investerar i alla kulturens verksamheter. Kultur handlar om kommunikation mellan människor. Den ger förutsättningar för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.. 12

13 vi mänskor Siv Holma & kulturen text ELSA LETH Siv Holmas passion för kultur sträcker sig långt tillbaka i tiden. Efter en ekonomipolitisk karriär tycker hon nu om att jobba med något som hon har en stark personlig relation till. De kulturpolitiska målen Grunden för dagens kulturpolitik utgörs av de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om 1974 och modifierade Ambitionen är att de ska vara vägledande för all kulturverksamhet oberoende av samhällssektor. Yttrandefrihet Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Jämlikhet Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Mångfald Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar. Självständighet Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Kulturarv Bevara och bruka kulturarvet. Bildning Främja bildningssträvanden. Internationalisering Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Källa: Statens Kulturråd När Siv Holma under 80-talet bodde i Haparanda spelade hon i en amatörteatergrupp som i samarbete med Norrbottenteatern satte upp flera stora pjäser som illustrerade arbetarrörelsens historia. Inspirationen kom från tältprojektet och tidens gräv där du står -mentalitet. Min erfarenhet är att de största sponsorerna inom kulturen är de som själva är verksamma. Är det något man ska göra, så är det att underlätta för dem. Inom teatergruppen startade Siv Holma upp en kvinnohistoriegrupp som forskade kring pjäsernas kvinnliga roller och gjorde dem mer betydelsefulla. I Nöd bryter lag, en dramatisering av hungerkravallerna på Seskarö 1917, resulterade det i en helt ny scen om preventivmedel. Det finns en replik därifrån som jag aldrig glömmer: Ett barn är kärlek, men har man elva, som jag, då är det politik. Genom att söka Min erfarenhet är att de största sponsorerna inom kulturen är de som själva är verksamma. sin rollhistoria lär man sig mycket om kvinnors villkor, säger hon. Den kvinnliga historiegruppen fortsatte i Kvinnor för fred som var med och startade upp kvinnojouren i Haparanda. Siv Holma satt i kommunfullmäktige och drev kvinnokulturfrågor. Bland annat lyfte hon upp barnomsorgsfrågan på den politiska dagordningen i Haparanda. Jag har ju inga barn, men det finns nog ingen annan som pratat så mycket om barnomsorgsfrågor som jag. Siv Holma är den första vänsterpartist som blivit ordförande i kulturutskottet, vilket på sätt och vis inte är konstigt eftersom hennes titel alltid uppburits av någon ur oppositionen. Hennes ambition är att använda ordförandeposten som plattform för att driva de frågor hon själv tror på. Under sin politiska karriär har hon insett den stora betydelsen av att driva debatt. När det gäller vissa frågor finns det en samstämmighet, men i andra tycker vi ganska olika. På frågor jag får i egenskap av ordförande svarar jag utifrån mig själv. När hon flyttade till Kiruna 1991 blev hon ordförande för Vänsterpartiets Norrbottendistrikt. Sedan dess har regional- och rikspolitiken tagit upp stor del av hennes tid och skådespeleriet ligger på hyllan. Efter att, med kommunalekonomi i botten, i flera år suttit i finansutskottet är hon glad att hon landat i kulturutskottet.. Det känns som att jag har kommit hem. Jag känner också att jag har en himla nytta av att jag hållit på med ekonomi

14 vi mänskor maria gör kon text ELLY ENGSTEDT foto MARIA FRIBERG Det är män i kostym, män som leker på stranden och män som snusar på dunkuddar. Män och makt är en outtömlig mystisk källa som jag vill utforska. Maria Friberg är 41 år och internationellt känd konstnär. Hon är representerad på prestigefyllda institutioner både i Sverige och utomlands. När Maria gick på Konsthögskolan och jag själv behövde husrum några nätter i Stockholm fick jag låna hennes ateljé, som på den tiden fungerade som hennes bostad. Det fanns ett skynke i rummet och en madrass på golvet. Påvert, tyckte jag. Men när jag i dag för det på tal med Maria, svarar hon att det tänkte hon inte på. Tvärtom. Hon tyckte att hon var privilegierad som fick hålla på med det hon tyckte om: att måla. Oljefärger är dyra och pengarna räckte helt enkelt inte till för en bostad. Nu arbetar Maria sedan några år mest med video och foto. Hur föddes tanken på att bli konstnär? Det bodde en konstnär, Hugo, hos oss när jag var liten. Jag var väldigt mycket med honom. Han var en trygghet för mig och vi ritade ihop. Jag tyckte att han hade ett skönt liv, så det påverkade mig nog. Min mamma är keramiker och min morfar, som var kopparslagare, målade också. Maria föddes 1966 i Malmö och växte upp i Skåne och Östergötland med sin mamma och hon stod också nära sin 14

15 vi mänskor Somewhere else, foto Maria Friberg. st av männen morfar och mormor. Mamman var med i musikrörelsen på 70-talet, som bland annat Peps Persson var en del av. Jag har fått en fri uppfostran och var vild hemma men ordentlig i skolan. Efter gymnasiet reste jag runt lite och sen började jag läsa konsthistoria på universitetet i Göteborg. Det var intressant, men så småningom förstod jag att det skulle vara mer intressant att arbeta med konst själv. Jag började på en bildlinje på Lunnevads folkhögskola. Där blev jag fokuserad på konst och bestämde mig för att satsa fullt ut. Så småningom började jag på Konsthögskolan. Hur reagerade omgivningen på ditt beslut att bli konstnär? Min närmsta omgivning, mamma, mormor och morfar, blev glada och min pappa, som själv är lärare, ville att jag skulle bli bildlärare. Här hemma är du okänd utanför konstetablissemanget. Om du istället för konstnär var författare, skulle du vara mer känd i Sverige. Varför är det så? I Sverige är man kanske inte så stolt över sina samtida konstnärer som man är över författarna. Samtidskonsten är smalare; mer för en liten utvald, eller självutvald, grupp. Men svenska konstnärer har bra rykte utomlands och man möts med stor respekt i till exempel New York

16 vi mänskor De tyngsta galleristerna i New York, det vill säga de med mest makt, är kvinnor i års åldern. Ofta med unga älskare. I våras deltog Maria Friberg i en stor feministisk utställning på Brooklyn Museum i New York. Utställningen hette Global feminisms och 67 kvinnliga konstnärer från olika delar av världen ställde ut. Tre av dem var från Sverige. 16

17 vi mänskor När började du kunna leva på ditt yrke? Efter att jag gick ut Konsthögskolan 1995 har jag inte jobbat med något annat än min konst. Jag fick tidigt stipendier och levde periodvis på a-kassa. Det var på en konstmässa i Berlin 1998 som jag förstod att folk ville köpa mina verk. Det var en härlig bekräftelse. Jag började tjäna mer och mer pengar på min konst. Det är givetvis stora mellanrum mellan betalningarna och det är frustrerande ibland, men just nu har jag det ekonomiskt bra. När tänker du att det här vill jag inte hålla på med mer? Man känner baksuget när man är för länge på en konstmässa där de ekonomiska krafterna och kontaktnätet spelar så stor roll för att göra karriär. Då känns det ruttet och långt ifrån konsten. Det är också svårt att vara konstnär när man inte får någon respons och när ekonomin svänger. När är det lätt att vara konstnär? Det känns för det mesta lätt. Jag är både social och lite ensamvarg så det fungerar bra för mig. Och det är skönt att få planera sina dagar själv. Hur ser hierarkin ut i konstvärlden? Min idé är att 300 bollar ska rulla, eller mer korrekt, hasa sig ned för Nationalmuseets trappa. Konstvärlden är väldigt konservativ. Det är mest män på toppositioner, museichefer och curators. Det är dock många kvinnor som är gallerister. De tyngsta galleristerna i New York, det vill säga de med mest makt, är kvinnor i års åldern. Ofta med unga älskare. Det är mest män som köper konst och de tycker att det är roligt att köpa av trevliga gallerister. De vill gärna träffa konstnärerna också och det kan ibland kännas jobbigt, som att man är en pajas som ska visas upp. Då får foto: privat man använda sin gallerist som buffert. De får äta middag med dem i stället. Ibland kan det förstås vara kul om samlarna är väldigt intresserade och man själv är på ett socialt humör. De flesta samlare och gallerister tillhör överklassen och konstnärer kommer från alla typer av samhällsgrupper. Det finns ett starkt nätverk med gaykillar, både gallerister och konstnärer, och de hjälper varandra på ett smart sätt. Själv arbetar jag mest med kvinnliga gallerister och curators. Hur skiljer sig villkoren för män och kvinnor i konstvärlden idag? Att vara konstnär är ekonomiskt och karriärmässigt tufft för alla, oavsett kön. Men i konstvärlden går kvinnor bäst just nu. Männen stannar kvar i Sverige, men kvinnorna tar plats utomlands. En stark kvinna från Sverige är välkommen utomlands. Dina verk handlar mycket om män och makt. Varför? Det började med att jag träffade affärsmän via konsten, när jag började sälja mina foton omkring Det var då en helt ny grupp av människor som jag inte hade mött innan så jag blev nyfiken och började se dem och deras värld. Jag funderar inte så mycket på det längre, jag låter bara bilderna komma. Annars blir det för distanserat och teoretiskt och man fastnar lätt i olika låsta positioner. Berätta om bilden Somewhere else. Hur kom du på idén att fota kostymklädda ben under ett bord? Jag fick idén till fotot direkt i huvudet, själva utsnittet med benen. Senare, när jag tänkte vidare på bilden, kom bordskanten, själva beskärningen. De flesta bilderna kommer till mig när jag ska somna. Jag arbetar intuitivt och gör de bilder som känns viktiga för mig. Vad har du för projekt på gång? I oktober ska jag ställa ut i Düsseldorf på ett galleri som jag precis har börjat arbeta med. I december ska jag vara med på en grupputställning på Galeri Galica i Milano. Sen har jag ett projekt med bollar på gång. Min idé är att 300 bollar ska rulla, eller mer korrekt, hasa sig ned för Nationalmuseets trappa. Jag ska fota och filma det och sedan visa det i januari nästa år på Kulturhuset. i Stockholm. Samtidigt ställer jag ut på Galleri Charlotte Lund i Stockholm. Dessutom håller jag på med en ny bok

18 vi mänskor magisk 18

19 vi mänskor musik på text & bild ELSA LETH japanexport Milkymee, Émi Hanak, är från Paris och skriver låtar på engelska och svenska. På nätet finns massor av japanska tecken om hennes musik som hon inte förstår. Jag tror att det går jättebra i Japan, men egentligen har jag ingen koll på det, säger hon och skrattar. Hon bryr sig inte så mycket om det heller. Hennes första skiva, som släpptes i Frankrike för snart två år sedan, ser hon inte som en inkomstkälla, utan snarare som ett sätt att generera spelningar och andra projekt. I slutet av förra året släpptes den i Japan och i samband med det for hon till Tokyo och höll konsert på högsta våningen i en 500 meter hög skyskrapa. I somras blev demon till hennes andra skiva färdig och i september åker hon till Paris för att spela in den i studion. När folk frågar vad jag spelar brukar jag helt enkelt säga att jag spelar gitarr och sjunger på engelska. På min nya skiva har jag blandat olika stilar som country, jazz, folk och hiphop. Jag vill inte ha några gränser. Vi sitter i solen på Émis trapp och blickar ut över den lilla uteplatsen som inte riktigt är färdigfixad. Det som utmärker Émis musik är hennes sätt att sätta ihop sina låtar. Det finns alltid ett stort arbete med olika lager av röster i mina låtar. Jag jobbar på samma sätt med gitarren, men den är mer minimalistisk, säger hon och smakar försiktigt på sitt kaffe. Inte heller när det gäller språket vill Émi rama in sig själv. På den nya skivan kommer två av 15 låtar att vara på svenska. Hon har en dröm om att någon gång skriva låtar på franska. Jag tycker att mitt språk är det vackraste i hela världen och det vore fantastiskt om jag kunde sjunga på franska, men än så länge har jag inte lyckats. Det låter så dramatiskt. Det är inte så att jag har något emot dramatiska saker, jag älskar dem, men grejen är att jag känner mig väldigt naken när jag sjunger på franska. Det känns lättare med andra språk för att jag har mer distans till dem. På franska ambassaden i Stockholm, där Émi tidigare jobbade, finns en diplomat som har skrivit låtar till Émi på franska och vill att hon ska sjunga dem. De är väldigt väldigt fina, de där låtarna, så jag tänker kanske göra det en dag, men inte nu. Sedan ett par månader jobbar hon med musiken till en film av Patric Chiha som kommer att spelas in i februari nästa år. Det är helt annorlunda att skriva fritt än att skriva låtar för bilder som berättar en historia. Man kanske måste vara lite mer diskret, så att inte musiken tar över. Émis musik är fri från musikteori och kommer ofta till henne när hon sitter med gitarren och plockar toner. Ibland kommer texten först, ibland musiken. Jag har inget recept för det. Ofta skriver jag om vackra saker som jag ser, det behöver inte vara något stort. En fin person på en busshållplats som rör sig på ett speciellt sätt och lämnar en stark bild inuti kan få mig att skriva en låt. Émi hämtar gitarren och spelar en av låtarna från första skivan. No end in sight. Hon sjunger med en intensitet och ett starkt lugn som får luften omkring henne att stanna upp. Tonerna och orden känns fria men hon har total kontroll. När sista ackordet tonar ut tittar hon på mig igen. Det finns alltid ett nytt sätt att känna låten, säger hon och lägger ifrån sig gitarren. En låt som betydde något speciellt för två år sedan. kan betyda något helt annat nu. Det är det som är så starkt med musik, att man så lätt kan identifiera sig. Det är äkta magi. Milkymee Namn: Émi Hanak Ålder: 26 Bor: I Göteborg tillsammans med flickvän. Skiva: Songs for Herr Nicke På gång: Ny skiva och soundtrack till Patric Chiha-film. Lyssna på:

20 fotoreportage 20

21 fotoreportage LESBISK HELG av oss för oss ett fotoreportage av Sofia Andersson & Evelina Maria Sehlin Lesbisk Festival, eller Lesbisk helg som en del väljer att benämna den, är en festival belägen i Göteborg som går av stapeln första helgen i juni varje år. Festivalen välkomnar alla kvinnor och transpersoner till en helg fylld med föreläsningar, seminarium, workshops, lekar, dans, parad och fest! Global aktivism var årets tema som gick som en röd tråd genom alla arrangemang. Till exempel fanns det representanter från flera olika länder för att berätta om hur den lesbiska kampen förs just där. Bakom Lesbisk festival står den ideella föreningen Lesbisk Aktion, som är ett fritt nätverk med olika personer från år till år som vill engagera sig för den lesbiska kampen. Flator tenderar att hamna i skymundan, inte bara i samhället i stort, utan även inom hbt-rörelsen. En festival tillängnad enbart lesbiska är ett sätt att ta den plats man förtjänar och behöver. Idéen om festivalen kom för fem år sen då ett feministiskt nätverk i Göteborg bestämde sig för att skicka ner en banderoll till Mexiko, där en lesbisk marsch skulle äga rum med målet att sammanföra flatorna i landet och synligggöra lesbiska. Då föddes idéen om att ha en egen marsch här i sverige, som sedan utvecklades till en festival. I år fyllde Lesbisk helg 5 år, och är numera en stadgad festival dit människor kommer från hela Sverige varje år för att mötas och diskutera. För många är festivalen inte bara en plats där man kan träffa nya människor, utbyta idéer och skapa nya forum, utan även en frizon. där man själv sätter normen eftersom deltagarna är själva festivalen och som det ser ut i nuläget kommer Lesbisk Festival att finnas tills den inte längre behövs

22 fotoreportage 22

23 fotoreportage 22 23

24 Emma Hamberg om modet att gå sin egen väg FOTO LENA GRANFELT

25 vi mänskor Emma Hamberg har tecknat serien Singel i stan och kastat ut Fröken Sverige-tävlingen från Veckorevyn. I somras gav hon ut sin femte bok, Brunstkalendern. Den handlar om att våga leva som man vill. text ANNA MATTISSON När man läst mina böcker ska man känna att Fan, jag är fri! Jag kan göra vad jag vill! Jag vill att man ska känna en glädje och en nyfikenhet för vad som kan komma i livet, säger Emma Hamberg. I Brunstkalendern får vi möta systrarna Mari, Åsa och Lena. De lever helt olika liv, men känner alla att det är något som fattas. Mari, 41, är en blasé barchef, itmiljonären Åsa, 37, längtar efter barn och Lena, 34, försöker klara av fyra barn, massor av husdjur och en överarbetande man utan att gå under. Så dör deras pappa och alla tre tvingas motvilligt till den bondgård de växte upp på. Och där n å g o n s t a n s tillbaka kanske lösningen finns, säger författarinnan hemlighetsfullt. Jag är en gerillakrigare, jag smygkämpar. Men jag skulle aldrig vilja skriva folk på näsan vad de ska tycka. Bokens yttre tema förklarar hon med sin avundsjuka på folk som har syskon och sin fascination över bönders slitsamma liv. På ett annat plan handlar boken om modet att gå sin egen väg. Jag tror att alla mina böcker har samma underton. Man ska våga leva det liv man vill leva och inte snegla så mycket på hur andra gör. Det är inte alltid lätt, menar hon. Inte för henne själv heller. Det finns saker som jag skulle behöva ta tag i men inte riktigt vågar. Som att jag vill att allt ska gå så smidigt och att alla ska ha det så bra att jag står över vad jag själv vill ibland. Förutom att uppmuntra läsarna att följa sina egna stigar finns det också alltid en feministisk tanke inbakad i Emma Hambergs böcker. Jag är en gerillakrigare, jag smygkämpar. Men jag skulle aldrig vilja skriva folk på näsan vad de ska tycka, säger hon. I Brunstkalendern tar hon upp den feministiska tråden genom att berätta om sättet de tre systrarna lever på, hur de inte gör vad de vill. Särskilt menar hon att det gäller kvinnan som tar hand om allt hemma. Jag tror problemet är att vi som kvinnor ser oss som lägre stående. Att vi tror att vi måste ta hand om barnen och att vi inte är värda en högre lön. Trots att Brunstkalendern nyss har släppts har Emma Hamberg redan börjat på nästa projekt. Just nu skriver hon på manuset till en film baserad på hennes förra roman Mossvikenfruar. Dessutom har hon ett nytt bokprojekt på gång. Nästa vuxenroman.. Emma Hamberg Jag har romanen i bakhuvudet, nu ska jag bara finurla färdigt på den. När jag avslutat ett projekt har jag alltid något nytt på gång. Det är så himla roligt. Några planer på att skriva en ny ungdomsroman har hon inte för tillfället, även om hon säger att det mycket väl kan bli så i framtiden. Det är väldigt roligt att skriva vuxenböcker just nu. Jag har bearbetat det jag behöver från min tonårstid. När Emma Hamberg inte skriver åker hon runt och föreläser. För ungdomar pratar hon om sex och kärlek. För vuxna om hur man får sitt vardagsliv att fungera. Om hur det man väljer att göra eller inte göra får konsekvenser. Bland annat har hon skrivit en egen version av de tio budorden så de ska passa en modern barnfamilj. Du skall icke curla din man och Du skall hedra dina barnvakter finns med bland visdomsorden. Man får skratta under mina föreläsningar, men jag hoppas att när man går därifrån ska man tänka att nu jävlar, nu blir det åka av! Ålder: 36 Bor: Norrviken i Stockholm Familj: Maken Agi, döttrarna Ditte, Nåmi och Saga samt katten Bertil. Böcker: Brunstkalendern 2007, Linas kvällsbok , Mossvikenfruar 2005, Linas kvällsbok 2003, Kärlek & sex Filmer: Linas kvällsbok 2007, Mossvikenfruar på gång. Övrigt: Har tecknat serien Singel i stan, varit programledare för Ketchup i P3, arbetat som reporter för SVT:s Elbyl och suttit som chefredaktör för Veckorevyn där hon slängde ut Fröken Sverige-tävlingen. 25

26 grupp 8, tidningen När Grupp 8-medlemmen Louise Waldén tog över redaktörskapet för Vi mänskor i början på 70-talet, så ökade antalet prenumeranter för varje månad. Som mest låg tidningens upplaga på över exemplar. Detta var under en tid då engagemanget mot Vietnamkriget var stort och frågor kring kvinnors sexuella frigörelse var i ropet. Jag träffar Louise Waldén i hennes lummiga trädgård i Bergshamra, en norrförort till Stockholm. En vit stuga, som hon själv benämner det, med ljusblå fönsterkarmar utgör bostad, precis där Stocksundets vatten drar förbi. Iklädd himmelsblå klänning i lintyg bjuder hon på kaffe och kakor i den del av trädgården där solen skiner som starkast. Under året 2007 har vi publicerat bitar ur Vi Mänskors 60-åriga historia. I detta nummer handlar det om Louise Waldén som var tidningens readaktör mellan 1974 och Vi Mänskor 60 år I 30-årsåldern kom Louise, som då var medlem i Grupp 8, från ett redaktörskap för tidningen Svensk Bokhandel till Vi Mänskor, där hon formellt var redaktör mellan 1974 och Men i praktiken var jag med från 1970, säger Louise, som kom med i tidningens redaktionskommitté genom dåvarande ordförande i Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Eva Palmaer, som var hennes moster. Några dagar innan intervjun går jag igenom ett antal nummer av Vi Mänskor från tiden då Louise var redaktör. Det är imponerande, tjocka nummer fyllda med, för den tiden, radikalt material. Jag tycker också att det är bra när jag ser tillbaka. Många skrev så bra texter, säger Louise och talar om tidsandan. Jag var ju med i Grupp 8 innan vi gick ut offentligt, så där hade jag mina starkaste rötter då. Och i temanumret 1970 (nr 2, reds. anmärkning) så fanns den första rik-