Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet

Transkript

1 Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet

2 Publikationen finns att läsa på landstingets intranät: (För medarbetare, Samverkansgrupp): Fler exemplar av broschyren kan beställas via e-postadress: Landstingsstyrelsens förvaltning 2005 Reviderad mars 2009 Grafisk form: Soya Kommunikation, Tryck: Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholm

3 Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkans arbetet inom Stockholms läns landsting Parter Stockholms läns landsting och Kommunal Stockholms län (Kommunal) Fackförbundet SKTF, Vårdförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF), Stockholms Läkarförening (LF), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Jusek, SACO:s Allmänna Tjänstemannaförbund (SRAT), Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund (SP), Civilingenjörsförbundet (CF), Civilekonomerna (CR), Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet (SN), Sveriges Farmacevtförbund (SFF), Sveriges Tandläkarförbund (STF), Sveriges Veterinärförbund (VET), Sveriges Arkitekter (AF), DIK-förbundet, Agrifack, Lärarnas Riksförbund (LR) och Sveriges Skolledareförbund. 1 Parterna träffar överenskommelse om bilagda Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet inom Stockholms läns landsting. 2 Avtalet grundar sig på landstingets ramavtal Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Stockholms läns landsting. 3 Avtalet gäller fr. o m t o m Avtalet kan skriftligen sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid av tre (3) månader. Har avtalet inte sagts upp inom tre (3) månader innan avtalstidens utgång förlängs det ett år (1) i sänder med samma uppsägningstid. 4 Mot bakgrund av att avtalet har karaktär av utvecklingsavtal är det parternas avsikt att brott mot avtalet avseende avsnitt Avtal om samverkan på landstingscentral nivå, Grundförutsättningar för samverkan, Mål och syfte, Former för samverkan och Områden för samverkan inte kan läggas till grund för rättslig prövning (Inledning samt avsnitt 1 4). 3

4 Avtal om samverkan på landstingscentral nivå Utvecklingsavtalet reglerar samverkan på landstingscentral nivå och grundar sig på landstingets ramavtal Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Stockholms läns landsting. Med samverkan avses i detta avtal det samråd som sker mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna i landstingets centrala samverkansgrupp CSG. CSG behandlar frågor av övergripande, principiell och strategisk natur inom koncernledningens verksamhetsområde. Intern samverkan inom landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) som berör en eller flera avdelningar omfattas ej av detta avtal. 4

5 1. Grundförutsättningar för samverkan Landstingets ramavtal och övriga styrdokument, med visioner och mål, anger inriktningen för samverkansarbetet på koncernnivå. Koncernledningen har uttryckt att det är viktigt att det etableras och vidmakthålls goda och förtroendefulla relationer med arbetstagarorganisationerna. Samverkan på landstingscentral nivå ställer särskilda krav på båda parter. De frågor som behandlas är ofta är av strategisk karaktär med långsiktiga effekter avseende en eller flera av landstingets verksamheter. Utgångspunkten för samverkansarbetet är att det ankommer på landstingets beslutande politiska organ att bland annat avgöra vilken typ av verksamhet som ska bedrivas och att fastställa målen för verksamheten, liksom de resursramar som ska finnas. Om det landstingscentrala samverkansarbetet ska leva upp till intentionerna i landstingets ramavtal måste de arbetstagarorganisationernas verksamhets- och yrkeskunskap tas tillvara. En annan viktig förutsättning är att det partsgemensamma arbetet är processinriktat med fokus på förväntat resultat och kontinuerlig uppföljning av de politiska besluten. Tydliga berednings- och beslutsprocesser är en grund för att utveckla samverkans formerna på landstingscentral nivå. Inriktningen är att informationsutbyte och dialog i CSG ska omfatta de frågeområden som bereds i den politiska organisationen. 5

6 2. Mål och syfte Det är ett gemensamt intresse att länets befolkning får en effektiv landstingsservice av högsta möjliga kvalitet. Utvecklingsavtalet ska vara ett ledningsinstrument som används för att utveckla landstingets verksamhet och främja hållbarhet i arbetslivet. Den bärande grunden är ett partsgemensamt synsätt när det gäller förhållnings sätt och attityder till samverkan. Ett väl fungerande samverkansarbete handlar om att skapa förtroende genom en öppen kommunikation och information, ömsesidig respekt och förståelse för varandras åsikter och ställningstaganden i en ständigt pågående dialog. Samverkansgruppen på landstingscentral nivå utgör den partssammansatta gruppen för samverkan avseende frågor av övergripande, principiell och strategisk natur inom koncernledningens verksamhetsområde. Gruppen ska aktivt följa, stödja och bevaka tillämpningen av avtalet och stimulera och medverka till en fortsatt utveckling av samverkan. Arbetsformerna ska ge delaktighet i processerna genom välutvecklade mötesformer och kommunikation parterna emellan. Efter ett år görs en samlad utvärdering av hela årets samverkansarbete. Utgångs punkt för utvärderingen är de ledord som parterna enats om ska känneteckna samverkansarbetet på landstingscentral nivå: Samverkan i rätt ÄRENDE Samverkan i rätt TID Samverkan i rätt FORUM Samverkan i ordets rätta BEMÄRKELSE Utvecklingsavtalet bör ses som ett uttryck för en gemensam strävan hos parterna att skapa förutsättningar för en vidareutveckling och anpassning av formerna för inflytandet på landstingscentral nivå. 6

7 3. Former för samverkan Utvecklingsavtalet utgår från förutsättningen att arbetstagarorganisationernas synpunkter ska tas in och beaktas i ett tidigt skede av beslutsprocessen och att tidsutrymme ges för dialog och partssamverkan. Landstingscentral samverkansgrupp Landstingets centrala samverkansgrupp - CSG - utgör den partssammansatta gruppen för samverkan kring frågor av övergripande, principiell och strategisk natur som behandlas i Landstingsstyrelsen (LS), dess utskott samt Landstingsfullmäktige (LF). Samverkan Intieras Utredning Tjänstemannaförslag Politiskt beslut 7

8 Struktur för samverkan Utöver samråd i CSG kan samverkan på landstingscentral nivå även ske på andra sätt, t ex genom informationsmöten/seminarier, genom deltagande i stadigvarande/tillfälliga referens-/arbetsgrupper eller facklig samverkan avseende speciella frågeområden* (se nedan, not.). I samband med bildandet av respektive grupp klargörs syfte, mandat och uppgift. Strukturen för samverkan på landstingscentral nivå kan illustreras av följande bild. Referens/arbetsgrupper Samverkan avseende speciella frågeområden Landstingsstyrelsens förvaltning CSG Klassificering av ärenden/frågor samt årsplanering och IT-stöd Upphandlingsavdelningen samverkan kring upphandlingar inom personalområdet Hälso- och sjukvårdsnämndensförvaltning SLL:s beställarfunktion Samverkansgrupp för beredning och behandling av frågor som gäller beställaruppdraget Not.: HSN-förvaltningen har inrättat en partsammansatt grupp för beredning och behandling av frågor som gäller Stockholms läns landstings beställaruppdrag (t ex externa vårdupphandlingar). Motsvarande ordning gäller för Upphandlingsavdelningen, LSF avseende facklig samverkan kring samordnade tjänsteupphandlingar inom personalområdet. 8

9 4. Områden för samverkan Samverkan på landstingscentral nivå ska omfatta områden av övergripande, principiell och strategisk karaktär. Exempel på ärenden/frågor som ska behandlas i CSG är ekonomi/budget, prognoser och planer som t ex landstingets trafikplan, FoUU-frågor, riktlinjer för personalpolitiken, inriktning för omstruktureringsarbetet mm. Ett sätt att exemplifiera samverkansarbetet i CSG är att beskriva landstingets budgetarbete, en process som i princip pågår året runt. En stor del av de ärenden som behandlas i CSG har anknytning till landstingets budget, antingen som uppdrag i budget eller i form av andra politiska beslut vilka har sin utgångspunkt i den inriktning som lagts fast i Landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Budgetdirektiv Budgetunderlag förvaltningar/ bolag Budget SLL Slutlig budget Mars juni Juni September Oktober November Januari Mars Beslut i Landsstyrelsen i maj. Budgetdirektiven anmäls i Landstingsfullmäktige i juni Förvaltningar och bolag tar fram budgetunderlag och planer som överlämnas till LSF i september Landstingsdirektörens PM Underlag för budget överlämnas till politiken i oktober. Beslut i Lands tings fullmäktige i november. Förvaltningar och bolag överlämnar slutlig budget till LSF i januari. Landstingsstyrelsen anmäler slutlig budget till Landstingsfullmäktige i mars. Uppföljning ingår som en viktig del i den beredning som sker i CSG, t ex i sam band med års- respektive delårsbokslut och genom landstingets hälso bokslut. Vidare har CSG som landstingscentral samverkansgrupp ett särskilt ansvar för att fortlöpande följa det lokala samverkansarbetet samt tillämpningen av landstingets övergripande policydokument/vägledningar/riktlinjer. 9

10 5. Bestämmelser kring samverkan CSG är i första hand ett forum för information och dialog, med beredning samt i förekommande fall slutbehandling av ärenden. 5.1 Sammansättning CSG består av högst 16 representanter för arbetstagarorganisationerna, d v s åtta (8) ordinarie ledamöter samt 8 ersättare*. Vid mandatfördelningen gäller att Kommunal har högst fyra (2+2) mandat, TCO-förbunden gemensamt samt SACO-förbunden gemensamt äger rätt till högst sex (3+3) mandat vardera. Det förutsätts att parterna till ledamöter/ersättare i CSG utser personer som har tydliga mandat och befogenheter att ta ställning i de frågor som gruppen har att behandla. Not. *Ersättare inträder vid ordinarie ledamots frånvaro. Ordförande i CSG utses av arbetsgivaren. Anm. Arbetstagarorganisationerna i CSG har möjlighet att vid behandling av särskild fråga som behandlas vid sammanträde i CSG låta sig biträdas av person med speciell sakkunskap som företrädare för förbund**. Not. ** Exempelvis har förbund/organisation som kollektivavtalspart rätt att delta vid beredning av fråga/ärende som är av särskilt intresse för deras medlemmar. 5.2 Allmänna bestämmelser Genom behandling av fråga/ärende i CSG fullgör arbetsgivaren den primära informations- och förhandlingsskyldigheten enligt MBL. Detta gäller även om enighet inte uppnås mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna om ett beslutsförslag i ett ärende. Huvudprincipen är att informations- respektive förhandlingsskyldigheten ska vara fullgjord innan beslut i Landstingsstyrelsen (behandling i utskott kan ske innan slutbehandling ägt rum). En Årsplan tas fram för det partsgemensamma arbete som ska bedrivas i CSG under respektive år. Vidare avslutas varje CSG-möte med en genomgång/ klassificering av övriga frågor/ärenden som av parterna bedöms bli aktuella för samråd i CSG. Ansvarig avdelningschef (motsv.) för den enhet där ärendet tagits fram deltar vid slutbehandling i CSG. 10

11 Kallelse Kallelse med dagordning, och i förekommande fall handlingar, skickas med e-post. Vidare ska dagordningen läggas ut på landstingets intranät (För medarbetare, Samverkansgrupp). Av dagordningen ska framgå om det är fråga om information eller om ett ärende ska slutbehandlas i CSG. Mötesfrekvens Enligt gällande tidplan, med förbehåll för att extra möten kan sättas ut i de fall part så begär. Minnesanteckningar Arbetsgivaren för minnesanteckningar. Av minnesanteckningarna från CSG:s möten ska det framgå om det rör sig om information alternativt slutbehandling. Eventuella tillägg/ändringar/kompletteringar ska lämnas snarast, dock senast tre arbetsdagar (3) efter utsändning med e-post till CSG:s ledamöter/ersättare. Om någon invändning enligt ovan ej inkommer anses minnesanteckningarna som godkända/justerade. Minnesanteckningar läggs ut på webbsidan när de är godkända/justerade. I det fall arbetstagarorganisation så begär ska minnesanteckningar avseende slutbehandling i CSG, inklusive i förekommande fall skrivelser/uttalanden från arbetstagarorganisationerna, bifogas ärendet inför beslut i Landstingsstyrelsen/ Landstingsfullmäktige. Anm. Oavsett vad ovan sägs kan förhandling enligt 12 MBL påkallas i det fall arbetstagarorganisation särskilt begär det i samband med den genomgång/ klassificering av aktuella frågor/ärenden som sker i CSG. I sådant fall ska skriftlig förhandlingsframställan inlämnas så snart som möjligt. Ansvarig avdelningschef (motsv.) för den enhet där ärendet tagits fram deltar vid förhandlingen. När förhandling ägt rum har arbetsgivaren fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Kallelse till MBL-förhandling skickas ut med e-post till påkallande arbetstagarorganisation(er). Vid MBL-förhandling förs protokoll. Protokollet läggs ut på webbsidan när det är justerat. I det fall arbetstagarorganisation så begär ska justerat MBL-protokoll följa med ärendet inför beslut i Landstingsstyrelsen/ Landstingsfullmäktige. 11

12 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Postadress: Box 22550, Stockholm Tfn växel: , E-post: