Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

Transkript

1 Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

2 Inledning I Hultsfreds kommun ska samverkan vara grunden för allt arbete. Syftet med samverkansavtalet är att öka delaktigheten och inflytandet för alla anställda. Det är viktigt för alla anställda att det finns möjlighet att påverka på rätt nivå i organisationen. Det första samverkansavtalet träffades redan 1996 och har nu uppdaterats och förnyats i dess utformning. Avtalet beskriver de olika samverkansnivåerna och vilka frågor som ska hanteras där. Det finns också tips på vad som bör tas upp på de olika nivåerna. Nu fortsätter det viktiga arbetet med att göra samverkansavtalet till ett levande dokument! 2 (12)

3 Hur fungerar samverkan för mig som anställd? Som vi kan se på organisationsschemat nedan så är resultat- och utvecklingssamtalet grunden för en bra samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare. Där diskuteras samverkansfrågor på ett individuellt plan direkt mellan den enskilda medarbetaren och dess chef. Varje arbetsplats har sedan arbetsplatsträffar med sin chef. Det som kommer fram på dessa kan tas upp i den lokala samverkansgruppen som finns på varje förvaltning. Dessa grupper ska sedan rapportera till den centrala samverkanskommittén som tar upp frågor som är av gemensamt intresse för kommunen. Det är också viktigt att informationen kan gå från den centrala samverkanskommittén vidare ner till samverkansgruppen på förvaltningsnivå och vidare ner till varje arbetsplatsträff. Det kan till exempel vara i frågor som jämställdhet och arbetsmiljö. Om den centrala samverkanskommittén vill besluta om något bör det gå på remiss genom förvaltningssamverkan ner till arbetsplatsträffarna. Detta innebär alltså att alla medarbetare har möjlighet att påverka det som diskuteras i den centrala samverkanskommittén. Central samverkanskommitté (CSK) Kommunövergripande nivå Lokal samverkansgrupp Förvaltningsnivå Lokal samverkansgrupp Förvaltningsnivå Lokal samverkansgrupp Förvaltningsnivå Arbetsplatsträff Arbetsplatsträff Arbetsplatsträff Arbetsplatsträff Resultat- och utvecklingssamtal 3 (12)

4 Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffen utgör grunden för samverkanssystemet. Så många frågor som möjligt ska behandlas på arbetsplatsträffar, dvs av dem som direkt berörs i sitt arbete. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma den psykosociala arbetsmiljön. Den anställde har rättighet att påverka den egna arbetssituationen och att medverka i förändringsarbete samt skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att alla har möjlighet att framföra sina åsikter. Det ska ske dels i det dagliga arbetet och dels genom regelbundet organiserade resultat- och utvecklingssamtal mellan den anställde och arbetsledaren. Varje arbetsplats ska ha regelbundna arbetsplatsträffar minst en gång per månad. På arbetsplatsträffen deltar de som arbetar på arbetsplatsstället. Om ärende behandlas där annan arbetsledare är berörd, ska denne även delta. Arbetsplatsträffen ska ske på ordinarie arbetstid, endast i undantagsfall ska tid utanför ordinarie arbetstid tas i anspråk. Om annan tid tas i anspråk utgår ersättning enligt avtal. Vissa frågor hanteras ej på arbetsplatsträff. Exempel på sådana frågor är: entreprenadärenden, kollektivavtalsändringar, avstängning, disciplinpåföljd, förflyttning och omplacering i samband med anpassningsärenden, lönefrågor och LAS-ärenden. För tips på innehåll i arbetsplatsträffen, se bilaga 2. 4 (12)

5 Förvaltningsövergripande samverkansgrupp Samverkansgrupp ska finnas på samtliga förvaltningar och vara skyddskommitté enligt arbetsmiljölagens och arbetsmiljöförordningens regler. Den ska också vara policyskapande för förvaltningens övergripande jämställdhet, arbetsmiljöfrågor, planera, kontrollera och följa upp arbetsmiljöoch rehabiliteringsarbete. Samverkansgrupperna ska dessutom engageras i förslagsverksamheten. För tips till dagordning se bilaga 1. Samverkansgrupperna ska ha regelbundna träffar minst 4 ggr/år och protokollföras. Förvaltningarna kan, om de kommer överens med de fackliga organisationerna, själva bestämma regelbundenheten och antal nivåer för sina samverkansgrupper. Minimum är dock 4 ggr/år och en samverkansgrupp per förvaltning. Antalet ledamöter och ersättare i samverkansgrupp bestäms av respektive förvaltning och lokala arbetstagarorganisationer på förvaltningarna. Dock bör eftersträvas att varje arbetstagarorganisation ej representeras av mer än två företrädare. Arbetsgivarens ledamöter och ersättare i samverkansgruppen utses utifrån deras funktion i organisationen. En av arbetsgivarens ledamöter är alltid förvaltningschefen. Arbetstagarnas fackliga företrädare ska företrädesvis utses bland de anställda inom respektive verksamhet. Ordförande utses av arbetsgivaren. Samverkansgrupp utser sekreterare inom eller utom gruppen. 5 (12)

6 Förvaltningsövergripande samverkansgruppens uppgifter och skyldigheter är att inom dess verksamhetsområde: bidra till skapandet av en god arbetsmiljö och verka för att arbetsgivare och arbetstagare intresserar sig för och aktivt deltar i strävanden att skapa en god arbetsmiljö medverka till att lokala skyddsanvisningar utarbetas och att skyddsutrustning håller betryggande standard behandla frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetsmetoder liksom användning av ämnen som kan orsaka ohälsa eller olycksfall ur arbetsmiljösynpunkt uppmärksamma arbetstidsfrågor med hänsyn till vad som anges i lag och föreskrifter ur arbetsmiljösynpunkt uppmärksamma frågor rörande ensamarbete vaka över att anvisningar och föreskrifter i skyddsfrågor finns i tillräcklig utsträckning samt att dessa efterlevs genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete där checklistor ska användas enligt tidplan från CSK. medverka med underlag för budgetarbetet inom samverkansgruppens kompetensområde 6 (12)

7 Central Samverkanskommitté (CSK) Samverkansgrupp på kommunledningsnivå, tillika central arbetsmiljökommitté, utgör ett övergripande forum kring företagshälsovårdsfrågor, personal- och lönefrågor, partsgemensam arbetsmiljöutbildning och samordning av arbetsmiljöfrågor för hela kommunen. Samverkansgruppen ska ha regelbundna träffar, minst 4 ggr/år och protokollföras. Samverkansgruppen ska bestå av elva ledamöter och ersättare för dessa. Arbetstagarna ska ha fler ledamöter än arbetsgivaren. Arbetstagarnas mandat fördelas i förhållande till det antal medlemmar respektive huvudorganisation har. Vid tillämpning av mandatfördelning ska representationen samordnas mellan TCO- OF och SACO anslutna fackliga organisationer. För ledamot ska ersättare utses. Ordförande och vice ordförande utses inom gruppen. Sekreterare utses inom eller utom gruppen. Om parterna inte är ense om valet av ordförande eller sekreterare utses dessa av arbetsgivaren. De fackliga ledamöterna ska utses bland de fackliga ordförandena och huvudskyddsombuden. Samverkansgruppen lämnar förslag till beslutande instans. Beslutanderätten ligger på arbetsgivaren. För att kontaktytor mellan personalorganisationerna och det politiska arbetet i kommunen ska finnas genomförs informella överläggningar med de ledande politikerna 1-2 gånger per år där arbetstagarrepresentanterna får möjlighet att ventilera viktiga och aktuella frågor. 7 (12)

8 Centrala samverkanskommittén ska verka för: att resurstilldelningen till företagshälsovården svarar mot uppställda mål att ändamålsenlig information och utbildning rörande skydds- och andra arbetsmiljöfrågor kommer till stånd att samverkansgrupperna är aktiva i miljöförbättrande syfte att föreslå prioriteringar av insatser av företagshälsovården Följande ämnesområden ska lyftas fram: organisationsfrågor/information/framtids- och utvecklingsfrågor personal- och lönepolitik arbetsmiljö och rehabilitering ekonomi och verksamhetsplanering 8 (12)

9 Organisatoriska frågor Arbetsgivaren ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Om det anses behövas kan en fråga skickas till central samverkanskommitté med begäran om yttrande. Samverkansgruppens beslut eller yttrande ska delges arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna. Om samverkansgruppen tillsätter en arbetsgrupp för beredning avseende byggnads-, inrednings- eller utrustningsfrågor liksom ändrade arbetsmetoder ska skyddsombud ingå i gruppen. Vid enighet på samverkansgrupper har arbetsgivaren fullgjort informations- och förhandlingsskyldighet enligt MBL 11 och 19. Samråd i samverkansgrupp ersätter alltså information och förhandling enligt MBL 11 och 19. Om enighet ej nås vid förhandling enligt 11 eller 12 MBL, har den fackliga organisationen rätt att påkalla förhandling enligt 14 MBL, vilken alltid förs av personalkontoret tillsammans med berörd förvaltning. Förhandling i intresse- och rättstvister, MBL 10, förs alltid av personalkontoret tillsammans med eventuellt berörd förvaltning. Vid förhandling enligt MBL ska protokoll alltid föras och undertecknas av parterna. Handlingar som ska behandlas i samverkan ska vara deltagarna tillhanda senast en vecka innan samverkan. Tystnadsplikt Gällande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser ska följas, se bl.a. 7 kap 13 AML. Ur 7 kap 13 AML: Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. 9 (12)

10 Tips för förvaltningsövergripande samverkansgrupp Bilaga 1 Stående punkter vid förvaltningsövergripande samverkansgrupp - Fastställande av dagordning - Val av protokolljusterare - Genomgång och uppföljning av samverkansgruppens föregående protokoll - Redogörelse för vidtagna arbetsmiljöförbättringar samt förestående förändringar, som kan påverka arbetsmiljön - Inkomna och utgående handlingar - Genomgång av inträffade arbetsskador - Övriga frågor Punkter som tas upp minst en gång per år: - Fastställande av arbetsplan för samverkansgrupp t ex sammanträdesdagar, tider för skyddsronder etc. Punkter som tas upp vid behov: - Anmälan/genomgång av nya föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen, som är aktuella för arbetsstället. Förslag till åtgärder med anledning av nya föreskrifter - Ny-, om- och tillbyggnadsförslag i planeringsstadiet - Rapporter om arbetet inom olika projektgrupper - Utbildningsfrågor, innan utbildningsplan fastlägges - Information - Forskningsrapporter, artiklar etc. av intresse ur arbetsmiljösynpunkt för det egna arbetsstället - Anmälan av genomförda skyddsronder/handlingsplaner - Organisationsförändringar innan beslut tas i nämnd/styrelse - Handlingsplaner/internkontroll - Plan för jämställdhet - Förslag till utbildning inom arbetsmiljöområdet - Arbetsskadestatistik och övrig personalstatistik för kommunen genom personalekonomisk redovisning - Arbetstidsfrågor/övertid och arbetsförläggning 10 (12)

11 Tips på dagordning till arbetsplatsträff Bilaga 2 1. Dagordningens godkännande 2. Val av justeringsmän 3. Föregående protokoll 4. Arbetsskador och tillbud 5. Statistik (lämpligen 2ggr/år) 6. Handlingsplaner 7. Arbetsmiljöutbildning/information 8. Företagshälsovårdsfrågor 9. Friskvård (ta hjälp av friskvårdsombudet) 10. Policyfrågor, till exempel jämställdhetsplanen 11. Förändringar på gång 12. Övriga frågor 11 (12)

12 Detta samverkansavtal är tecknat mellan arbetsgivaren Hultsfreds kommun och nedan angivna fackliga organisationer: Kommunal SKTF Vårdförbundet DIK Akademikerförbundet SSR Skolledarförbundet Naturvetareförbundet Arkitektförbundet Ingenjörsförbundet Lärarnas riksförbund Lärarförbundet Ledarna FSA Civilekonomerna LSR JUSEK Psykologförbundet 12 (12)