Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Transkript

1 Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad

2 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Parternas uppfattning redovisas i "FAS 05 - Överenskommelse om förnyelse - arbetsmiljö samverkan inom Borås Stads. FAS 05 är en överenskommelse om utveckling av de tidigare avtalen "Utveckling Överenskommelse om samverkan m.m. i kommuner och landsting" respektive "Kompetens Överenskommelse om kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringsområdet" och ersätter dessa tidigare överenskommelser. Den första delen Förnyelse arbetsmiljö samverkan, som framförallt ersätter Utveckling-92, redovisas i Bilaga 1 och den andra delen Kompetens för hälsa och arbetsmiljö, som ersätter Kompetens-93, redovisas i Bilaga 2. Med samverkan i detta avtal avses det samråd som sker mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. De arbetsrättsliga utgångspunkterna för samverkan anges i huvudsak i Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Med samverkan i detta avtal avses också de direkta relationerna på arbetsplatserna; samverkan mellan chefer och medarbetare, samspelet mellan och inom arbetsenheter, gruppers och enskilda anställdas möjligheter att påverka arbetsresultat och sin egen arbetssituation. Parterna är överens om att det är angeläget att lyfta fram arbetsplatssamverkan. Den skall prägla dagligt arbete och ägnas fortlöpande utveckling. 2 Utgångspunkter Parterna är överens om att gemensamt sträva efter att: bevara och utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar främja den kommunala verksamhetens effektivitet, förnyelse och serviceförmåga skapa ett gynnsamt arbetsklimat och god arbetsmotivation öka kompetensen för hälsa och arbetsmiljö genom informations- och utbildningsinsatser arbeta för en utveckling av samverkan. Syftet är att kommunens förvaltningar skall ta initiativ till att tillsammans med de fackliga företrädarna utveckla ett samverkanssystem i den egna förvaltningen som utgår ifrån de tankar och idéer som redovisas i Bilaga 1 och med de förutsättningar som anges i övrigt i detta avtal. I det lokala utvecklingsarbetet skall också ingå att planera och genomföra den utbildning och information som kan behövas. 3 Arbetsplatsträff Individens inflytande är basen för samverkanssystemet. Arbetsplatsträffen blir därmed av avgörande betydelse för utveckling av samverkan. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivaren och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. I arbetsplatsträffen sker samverkan direkt mellan anställda och arbetsledning på arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarna skall hållas regelbundet (normalt minst 1 ggr/månad) och utgöra en naturlig del av verksamheten. Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas i arbetsplatsträff som en integrerad del av verksamheten. Vad som behandlas i arbetsplatsträff skall på lämpligt sätt dokumenteras i minnesanteckningar (se dokumenthanteringsplan ) för återkoppling till de personer, som inte haft möjlighet att delta och för uppföljning av viktiga frågor som behandlats.

3 3 Exempel på frågor som kan behandlas på arbetsplatsträffar framgår av Bilaga 6. Anmärkning 1: Målet är att man skall kunna delta i arbetsplatsträff på ordinarie arbetstid. Arbetsplatsträffarna skall därför planeras så att det passar så många som möjligt. Deltagande i arbetsplatsträff jämställs med arbete. Deltagande i arbetsplatsträffar på icke arbetstid skall kompenseras med tid mot tid. Anmärkning 2: Lokal samverkansgrupp (LSG) äger besluta, att viss eller vissa frågor, som det annars skulle ankomma på gruppen att behandla, i stället får behandlas fullt ut på en arbetsplatsträff. Beslut härom i lokal samverkansgrupp skall vara enigt och kan avse en eller flera arbetsplatser vid förvaltningen. Samverkan i förhållande till arbetsgivaren fullgörs därefter på arbetsplatsträffen i de angivna frågorna. En sådan utveckling står i överensstämmelse med avtalets intentioner och skall understödjas. 4 De olika samverkansgrupperna Samverkan på kommuncentral nivå med de fackliga organisationerna skall äga rum i Central samverkansgrupp (CSG). CSG behandlas närmare i Bilaga 3. Samverkan på förvaltningsnivå med de fackliga organisationerna skall äga rum i förvaltningens samverkansgrupp (FSG). FSG behandlas i Bilaga 4. Härutöver bör, utifrån respektive förvaltnings förutsättningar och behov, lokala samverkansgrupper (LSG) inrättas genom överenskommelse mellan de förvaltningslokala parterna. LSG skall finnas på beslutsnivåer i anslutning till arbetsgivarens organisation. Elevskyddsombuden (from åk 7) kallas till arbetsmiljöfrågorna som behandlar elevernas arbetsmiljö. LSG behandlas närmare i Bilaga 5. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Om part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkansgrupp eller om oenighet uppstår, gäller MBL i sin helhet i den frågan. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen (AML). Endera part i samverkansgrupp kan vid behov besluta att kalla person utanför samverkansgruppen för att belysa visst ärende. 5 Organisation m.m. Central samverkansgrupp (CSG) skall bestå av högst 4 arbetsgivarrepresentanter och högst 7 representanter för arbetstagarorganisationerna. Vid mandatfördelningen gäller att Kommunal äger rätt till 2 mandat, Lärarförbundet, SKTF, Vårdförbundet, SACO-rådet och LR vardera 1 mandat. Arbetet i CSG bör i huvudsak handla om frågor som berör förhållandet arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetsmetod kan man jobba med undergrupper som ansvarar för olika ärendeområden som t.ex. - Hälsa/ arbetsmiljö Jämställdhet / mångfald arbetsorganisation / schema. När det gäller renodlade verksamhetsfrågor så adjungeras berörda handläggare in vid behov. Överenskommelse träffas på förvaltningsnivå om organisation, sammansättning och arbetsformer för förvaltningens samverkansgrupp (FSG) och vid behov för lokala samverkansgrupper (LSG). Eftersom förvaltningarna ser mycket olika ut så gäller stor flexibilitet när man bygger samverkansorganisationen inom förvaltningen. Det viktiga är att bästa möjliga förutsättningar för samverkan uppnås. FSG skall sättas samman så att ärende- /frågesammansättningen ser ut på samma sätt som i CSG. Bilaga 7 visar samverkanssystemets beslutsprocess. Arbetstagarorganisationernas representation i FSG och LSG skall utgå ifrån förbund. Arbetsgivarens representanter utses av förvaltningen. Ordförande, vice ordförande och sekreterare utses bland arbetsgivarens företrädare.

4 4 Protokoll skall föras över sammanträde i samverkansgrupp. Av detta skall framgå vilka frågor som avhandlats (ej enskilda personärenden), vilka yrkanden som framförts och om enighet uppnåtts eller inte. Protokollet justeras av ordföranden och deltagande arbetstagarorganisationer. Utvärdering av samverkansavtalet Förnyelse arbetsmiljö samverkan inom Borås Stad bör ske kontinuerligt ( vartannat år) i samband med den personalekonomiska redovisningen. 6 Chefers/ledares ansvar för hälsa och arbetsmiljö samt skyddsombudens roll och ställning Hälso-, arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete är en naturligt del av linjeorganisationens uppgift. Planering, styrning, kontroll och uppföljning, d.v.s. internkontroll av arbetsmiljön utgör en integrerad del av verksamheten. Den närmaste arbetsledningen skall bevaka hälso- och arbetsmiljöfrågorna och svara för rehabiliteringsarbetet. Arbetsledningen ansvarar för att arbetsmiljöfrågorna kontinuerligt tas upp i samverkan med de anställda och deras skyddsombud. Skyddsombud är de anställdas företrädare och skall bevaka deras intressen. Skyddsombuden övervakar att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt Arbetsmiljölagen samt utgör en samverkanspartner till arbetsgivaren i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet bidrar genom sin roll och kompetens till att arbetsmiljöaspekterna beaktas i frågor som rör arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att skyddsombudet får praktiska möjligheter att fungera i sitt uppdrag vilket innebär erforderlig tid för uppdraget och utbildning för att kunna utföra det.

5 5 Bilaga 1 Förnyelse arbetsmiljö samverkan inom Borås Stad Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett synsätt på hur samverkan kan fungera och hur en väl fungerande verksamhet kan förenas med ett långsiktigt hållbart arbetsliv i kommunerna. De lokala parterna har möjlighet att utveckla samverkansformer och ett långsiktigt hållbart arbetsliv utifrån egna mål, förutsättningar och behov. Utgångspunkter Den erfarenhet som finns av arbetet med samverkanssystemet visar att det för utveckling krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och medarbetare på arbetsplatsen. Medarbetare skall medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Det är väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Parterna har ett gemensamt ansvar för att se till att alla blir delaktiga i samverkansarbetet. Samverkan skall vara en naturlig del i den löpande verksamheten. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML), utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Mål Samverkanssystemet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet, ansvarstagande och personlig utveckling är rättigheter för alla medarbetare. Syfte Systemet skall underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet skall också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Systemet syftar även till att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande, jämställdhet, mångfald och verksamhetsfrågor. Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en organisation med tydlig delegering av uppgifter, ansvar och befogenheter ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, arbetsmiljö, organisation och resurser en vilja att fatta beslut i samverkan samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer

6 6 Samverkanssystemet Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffar blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer sker samverkan mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. Det är önskvärt att de fackliga representanterna skall arbeta inom den verksamhet de företräder. Genom denna samverkansorganisation kommer vi att få en samverkan som präglas av aktivt deltagande och ansvarstagande från både arbetsgivare och medarbetare i dialog. Bilaga 7. Det finns ett beroendeförhållande mellan medarbetaren, arbetsplatsen och organisationen i sin helhet. Information och ommunikation mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Individen i samverkan Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituationen. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan medarbetare och chef sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genom regelbundet organiserade utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef. Arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffarna är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna skall integreras i verksamheten. Träffarna skall också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Arbetsplatsträffarna skall hållas regelbundet (normalt minst 1 ggr/månad) och utgöra en naturlig del av verksamheten. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen skall deltaga. Träffarna skall ha fastställd dagordning där en punkt vid behov kan vara facklig information. Träffarna skall dokumenteras på lämpligt sätt så att medarbetare som inte deltagit i träffen har möjlighet att ta del av vad som avhandlats. Det är varje medarbetares skyldighet att själv ta till sig innehållet i dessa dokumentationer. Samverkansgrupp Samverkansgrupp skall knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare, där parterna har ett gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Syftet är också att göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Frågor som kräver särskilda insatser kan efter samråd i samverkansgruppen behandlas i projektform. Efter samråd kan även arbetstagarkonsult eller sakkunnig tillkallas. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. Den skall vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Vidare ska samverkansgruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och

7 7 arbetsmiljöförhållanden; - det systematiska arbetsmiljöarbetet företagshälsovårdsverksamhet samt arbetsanpassning- och rehabiliteringsverksamheten. Samverkansgruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter skall integreras med övriga verksamhetsfrågor. Beslut i samverkan Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet skall präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Anmärkning: Avvikelse från MBL:s regler om informations och förhandlingsskyldighet kräver kollektivavtal. Om lokal part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet, gäller MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. Samråd i samverkansgrupp utgör tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9. Utveckling Alla medarbetare ska ha möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompetens tas tillvara i beslutsprocessen. För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. Medarbetarna måste också ha möjlighet att föra information om arbetsplatsanknutna frågor vidare i organisationen. De förändringar som sker i den kommunala verksamheten ställer krav på effektivt resursutnyttjande och ett gott ledarskap. Dessa förändringar måste följas av förändringar i medarbetarens kompetens. För att få ett lärande i arbetet måste hänsyn tas till såväl medarbetarens behov av utveckling som till verksamhetens krav. Individuella utvecklingsplaner kan här vara ett hjälpmedel. Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Som en del av utvecklingsarbetet ingår därför att stödja jämställdhets- och mångfaldsarbete samt att motverka alla former av diskriminering. Det skapar möjligheter att bättre tillvarata organisationens samlade kompetens.

8 8 Bilaga 2 Kompetens för hälsa och arbetsmiljö Mål Hälso- och arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Målet är att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom av arbete förhindras. Syfte Syftet med denna överenskommelse är att stödja en utveckling av kommunens kompetens för arbetet med hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering. Det är betydelsefullt och nödvändigt med en bred och fördjupad kompetens inom dessa områden. Utgångspunkter Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i gällande lagstiftning, föreskrifter och avtal. Hälso- och arbetsmiljöarbetet i sin helhet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Oavsett organisations- och driftsformer ska resurser avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodoses. En ständigt pågående utveckling förutsätter att arbetsgivaren i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriver en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö - systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta innefattar hela processen; att främja en sund livsstil och hälsosamma arbetsförhållanden, att identifiera, förebygga och åtgärda risker - konsekvensbeskrivning - samt att tillhandahålla lämpligt organiserad anpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet. Det gäller både löpande och tidsbegränsade insatser. Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens. Med detta menas teoretiska och praktiska kunskaper inom hälsa, arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering som kan omsättas i verksamheten. Såväl chefer, skyddsombud som medarbetare måste ha kompetens inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktionen i arbetet. Utbildning kan ske i olika former och omfattning. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs i samverkan mellan lokala parter. För att svara upp mot sitt ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning är det viktigt att arbetsgivaren har kunskap och rutiner för detta arbete, att det finns en fastlagd process med tydlig struktur, som samtliga berörda aktörer (ansvarig chef, personalfunktion, medarbetare, skyddsombud, företagshälsovård och Försäkringskassan) är väl förtrogna med. Individ - medarbetare Verksamhetens utveckling och arbetsmiljöarbete går hand i hand och är beroende av medarbetarens medvetenhet, engagemang och kompetens. Arbetsgivaren har ansvar för att medarbetaren får den information, utbildning m.m. som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Medarbetaren har ett ansvar att vara delaktig i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Vid behov ska arbetsgivaren i samråd med medarbetaren, och i förekommande fall med skyddsombudet, utforma de åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete. Alla medarbetare har tillgång till individuellt stöd dit hon/han kan vända sig med förtroende. Detta stöd kan tillgodoses genom företagshälsovård.

9 9 Grupp - arbetsplats Verksamhetens utveckling ställer hela tiden nya krav på medarbetare, arbetsgrupper och chefer som förutsätter god kunskap i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Arbetsorganisation och arbetssätt måste ständigt omprövas och förnyas. Det är därmed av vikt att hälso- och arbetsmiljöarbetet i huvudsak bedrivs på arbetsplatsnivå där skyddsombudens särskilda kompetens är värdefull och kan användas. Arbetsplatsträffen är lämpligt forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra en dialog om utvecklingsbehov. Kompetens i hälso- och arbetsmiljöfrågor byggs upp och utvecklas på arbetsplatsnivå och kan vid behov kompletteras med expertkompetens. Organisation - ledning - samverkan Utformning av arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser fattas av arbetsgivaren. Detta sker med iakttagande av samverkanssystemets intentioner, gällande lagstiftning och avtal. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Att säkerställa en god hälsa och arbetsmiljö ställer krav på en kontinuerlig kompetensutveckling för såväl chefer, medarbetare som /skyddsombud. Förtroendevalda har i sin egenskap av arbetsgivare ansvar för att nödvändig kompetens och erforderliga resurser finns i organisationen inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Expertkompetens Företagshälsovård är ett stöd för och komplement till den sakkunskap på hälso- och arbetsmiljöområdet som måste finnas i organisationen. Företagshälsovård är en potential i arbetet för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Företagshälsovårdens kvalitet, dimensionering och inriktning är därför viktiga frågor i den lokala partsdialogen. Företagshälsovård ska vara en multidisciplinär och professionellt oberoende expertverksamhet inom områdena förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbete samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Den ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhetens resultat och hälsa. Företagshälsovården ska främst arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder både för hela verksamheter och på individnivå. Inom företagshälsovården behövs sakkunskap inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi. Företagshälsovården kan nyttjas av både arbetsgivare och medarbetare. För att säkerställa kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsförhållandena är det lämpligt att företagshälsovård anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart för enstaka tjänster. Det är väsentligt att frågor som berör företagshälsovården behandlas i samverkanssystemet.

10 10 Bilaga 3 Central samverkansgrupp (CSG) CSG utgör kommuncentralt organ för medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor av övergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom kommunledningens totala ansvarsområde och sammanträder 1 gång/ mån. I CSG representeras medarbetarna av de fackliga huvudorganisationerna. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter: Organisation och personalförändringar Exempel: Kommunens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Övergripande frågor om företagshälsovård - Hälso- och friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - Arbetsmiljöpolitik, riktlinjer och rekommendationer för kommunens arbetsmiljöarbete - Utbildning i arbetsmiljöfrågor Ekonomi Exempel: Kommunens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Avtalstillämpning och gemensamma inriktnings- och metodfrågor i anslutning till samverkan Borås - Kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Förhandlings- och kollektivavtalsfrågor På CSG skall/ kan även följande frågor behandlas: Verksamhetsärenden. IT-utveckling Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Personalpolitiska program och riktlinjer samt personalekonomisk redovisning Bemanningsfrågor inklusive omplaceringsverksamhet Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar

11 11 Bilaga 4 Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) FSG utgör förvaltningens organ för medbestämmande och arbetsmiljöfrågor av övergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom förvaltningens totala ansvarsområde. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter Organisation och personalförändringar Exempel: Förvaltningens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Planering och beställning av företagshälsovård - Hälsooch friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - Förvaltningens övergripande arbetsmiljöarbete som t ex planer för arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Utbildning i arbetsmiljöfrågor - Omplacerings-, anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Fastställande av skyddsområden Ekonomi Exempel: Förvaltningens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Avtalstillämpning och gemensamma inriktnings- och metodfrågor i anslutning till samverkan Borås - Förvaltningstillämpning och kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Protokoll från CSG och LSG På FSG skall/ kan även följande frågor behandlas IT-utveckling Förvaltningsspecifika personalpolitiska program och riktlinjer Jämställdhets- och mångfaldsplan Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar

12 12 Bilaga 5 Lokal samverkansgrupp (LSG) LSG skall behandla alla frågor inom medbestämmande- och arbetsmiljöområdet som faller inom verksamhetsområdet för samverkansgruppen. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. Elevskyddsombuden (from åk 7) kallas till arbetsmiljöfrågorna som behandlar elevernas arbetsmiljö. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter Organisation och personalförändringar Exempel: Verksamhetens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur - Schema och arbetstidsfrågor Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Planering och beställning av företagshälsovård - Hälsooch friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - verksamhetens övergripande arbetsmiljöarbete som åtgärder med anledning av miljöronder, underlag för handlingsplaner samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Utbildning i arbetsmiljöfrågor - Omplacerings-, anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Planering av lokaler, utrustning, arbetsmetoder m m - Hantering av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall Ekonomi Exempel: verksamhetens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Förvaltningstillämpning och kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Protokoll från FSG och CSG På LSG skall/ kan även följande frågor behandlas Utbildningsfrågor Introduktionsfrågor Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar.

13 13 Bilaga 6 Arbetsplatsträffar Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna skall integreras i verksamheten. Alla på arbetsplatsen skall deltaga. Träffarna skall också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Närmaste chef ansvarar för att kallelse går ut och att träffarna dokumenteras. Antal arbetsplatsträffar: minst 1 gång/mån. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter: Verksamhetsärenden. Exempel: Mål för gruppens/enhetens verksamhet - Effektivisering och förnyelse av verksamheten - Uppföljning utvärdering av resultat. Personalförändringar Exempel: Arbetsorganisation inom gruppen/enheten - Arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, jour, beredskap, vikariat etc. - Introduktion av nyanställda och av anställda som återkommer i arbete efter en längre tids frånvaro. Hälsa och friskvård : Främjande och förebyggande hälsoarbete. Arbetsmiljö Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering. Ekonomi Exempel: Gruppens/enhetens ekonomiska förutsättningar; budgetuppföljning, bokslut Information från LSG/FSG/CSG På arbetsplatsträffar skall/ kan även följande frågor behandlas: Planering av utvecklings-/utbildningsinsatser för gruppens medarbetare. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Förslags- och förbättringsfrågor. Tillämpningen av Borås Stads personalpolitiska riktlinjer. Inköpsfrågor. Övergripande information från kommunledning/förvaltningsledning/avdelningsledning etc. Andra frågor som arbetsledningen eller medarbetarna aktualiserar. I anslutning till arbetsplatsträffen kan utrymme ges för facklig information.

14 Bilaga 7 14 CSG Beslutsprocessen för Fråga väcks Samverkas i CSG Kommunche fen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i CSG protokoll bereds i undergrupp till CSG Frågan lyfts till CSG FSG Fråga väcks Ja Berörs fler förvaltningar än den egna? Nej Samverkas på FSG Ja Berörs fler förvaltningar än den egna? Nej Förvaltning schefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i FSG protokoll bereds av en eller flera Frågan lyfts till FSG LSG Fråga väcks Ja Berörs fler verksamheter än den egna? Nej Samverkas på LSG J Berörs fler verksamheter än den egna? Nej Verksamhet schefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i LSG protokoll bereds av en eller flera Frågan lyfts till LSG APT Fråga väcks Ja Berörs fler arbetsplatser än den egna? Nej Samverkas på APT Ja Berörs fler arbetsplatser än den egna? Nej Enhetschefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i APT minnesanteckningar bereds av en eller flera Borås Stad/FAS-05 gruppen