Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad"

Transkript

1 Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan inom Borås Stad

2 2 Lokalt samverkansavtal Förnyelse arbetsmiljö samverkan för Borås Stad 1 Inledning Parterna konstaterar att vi har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Parternas uppfattning redovisas i "FAS 05 - Överenskommelse om förnyelse - arbetsmiljö samverkan inom Borås Stads. FAS 05 är en överenskommelse om utveckling av de tidigare avtalen "Utveckling Överenskommelse om samverkan m.m. i kommuner och landsting" respektive "Kompetens Överenskommelse om kompetens inom arbetsmiljö och rehabiliteringsområdet" och ersätter dessa tidigare överenskommelser. Den första delen Förnyelse arbetsmiljö samverkan, som framförallt ersätter Utveckling-92, redovisas i Bilaga 1 och den andra delen Kompetens för hälsa och arbetsmiljö, som ersätter Kompetens-93, redovisas i Bilaga 2. Med samverkan i detta avtal avses det samråd som sker mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. De arbetsrättsliga utgångspunkterna för samverkan anges i huvudsak i Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Med samverkan i detta avtal avses också de direkta relationerna på arbetsplatserna; samverkan mellan chefer och medarbetare, samspelet mellan och inom arbetsenheter, gruppers och enskilda anställdas möjligheter att påverka arbetsresultat och sin egen arbetssituation. Parterna är överens om att det är angeläget att lyfta fram arbetsplatssamverkan. Den skall prägla dagligt arbete och ägnas fortlöpande utveckling. 2 Utgångspunkter Parterna är överens om att gemensamt sträva efter att: bevara och utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar främja den kommunala verksamhetens effektivitet, förnyelse och serviceförmåga skapa ett gynnsamt arbetsklimat och god arbetsmotivation öka kompetensen för hälsa och arbetsmiljö genom informations- och utbildningsinsatser arbeta för en utveckling av samverkan. Syftet är att kommunens förvaltningar skall ta initiativ till att tillsammans med de fackliga företrädarna utveckla ett samverkanssystem i den egna förvaltningen som utgår ifrån de tankar och idéer som redovisas i Bilaga 1 och med de förutsättningar som anges i övrigt i detta avtal. I det lokala utvecklingsarbetet skall också ingå att planera och genomföra den utbildning och information som kan behövas. 3 Arbetsplatsträff Individens inflytande är basen för samverkanssystemet. Arbetsplatsträffen blir därmed av avgörande betydelse för utveckling av samverkan. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivaren och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. I arbetsplatsträffen sker samverkan direkt mellan anställda och arbetsledning på arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarna skall hållas regelbundet (normalt minst 1 ggr/månad) och utgöra en naturlig del av verksamheten. Arbetsmiljöfrågorna skall behandlas i arbetsplatsträff som en integrerad del av verksamheten. Vad som behandlas i arbetsplatsträff skall på lämpligt sätt dokumenteras i minnesanteckningar (se dokumenthanteringsplan ) för återkoppling till de personer, som inte haft möjlighet att delta och för uppföljning av viktiga frågor som behandlats.

3 3 Exempel på frågor som kan behandlas på arbetsplatsträffar framgår av Bilaga 6. Anmärkning 1: Målet är att man skall kunna delta i arbetsplatsträff på ordinarie arbetstid. Arbetsplatsträffarna skall därför planeras så att det passar så många som möjligt. Deltagande i arbetsplatsträff jämställs med arbete. Deltagande i arbetsplatsträffar på icke arbetstid skall kompenseras med tid mot tid. Anmärkning 2: Lokal samverkansgrupp (LSG) äger besluta, att viss eller vissa frågor, som det annars skulle ankomma på gruppen att behandla, i stället får behandlas fullt ut på en arbetsplatsträff. Beslut härom i lokal samverkansgrupp skall vara enigt och kan avse en eller flera arbetsplatser vid förvaltningen. Samverkan i förhållande till arbetsgivaren fullgörs därefter på arbetsplatsträffen i de angivna frågorna. En sådan utveckling står i överensstämmelse med avtalets intentioner och skall understödjas. 4 De olika samverkansgrupperna Samverkan på kommuncentral nivå med de fackliga organisationerna skall äga rum i Central samverkansgrupp (CSG). CSG behandlas närmare i Bilaga 3. Samverkan på förvaltningsnivå med de fackliga organisationerna skall äga rum i förvaltningens samverkansgrupp (FSG). FSG behandlas i Bilaga 4. Härutöver bör, utifrån respektive förvaltnings förutsättningar och behov, lokala samverkansgrupper (LSG) inrättas genom överenskommelse mellan de förvaltningslokala parterna. LSG skall finnas på beslutsnivåer i anslutning till arbetsgivarens organisation. Elevskyddsombuden (from åk 7) kallas till arbetsmiljöfrågorna som behandlar elevernas arbetsmiljö. LSG behandlas närmare i Bilaga 5. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Om part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkansgrupp eller om oenighet uppstår, gäller MBL i sin helhet i den frågan. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt Arbetsmiljölagen (AML). Endera part i samverkansgrupp kan vid behov besluta att kalla person utanför samverkansgruppen för att belysa visst ärende. 5 Organisation m.m. Central samverkansgrupp (CSG) skall bestå av högst 4 arbetsgivarrepresentanter och högst 7 representanter för arbetstagarorganisationerna. Vid mandatfördelningen gäller att Kommunal äger rätt till 2 mandat, Lärarförbundet, SKTF, Vårdförbundet, SACO-rådet och LR vardera 1 mandat. Arbetet i CSG bör i huvudsak handla om frågor som berör förhållandet arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetsmetod kan man jobba med undergrupper som ansvarar för olika ärendeområden som t.ex. - Hälsa/ arbetsmiljö Jämställdhet / mångfald arbetsorganisation / schema. När det gäller renodlade verksamhetsfrågor så adjungeras berörda handläggare in vid behov. Överenskommelse träffas på förvaltningsnivå om organisation, sammansättning och arbetsformer för förvaltningens samverkansgrupp (FSG) och vid behov för lokala samverkansgrupper (LSG). Eftersom förvaltningarna ser mycket olika ut så gäller stor flexibilitet när man bygger samverkansorganisationen inom förvaltningen. Det viktiga är att bästa möjliga förutsättningar för samverkan uppnås. FSG skall sättas samman så att ärende- /frågesammansättningen ser ut på samma sätt som i CSG. Bilaga 7 visar samverkanssystemets beslutsprocess. Arbetstagarorganisationernas representation i FSG och LSG skall utgå ifrån förbund. Arbetsgivarens representanter utses av förvaltningen. Ordförande, vice ordförande och sekreterare utses bland arbetsgivarens företrädare.

4 4 Protokoll skall föras över sammanträde i samverkansgrupp. Av detta skall framgå vilka frågor som avhandlats (ej enskilda personärenden), vilka yrkanden som framförts och om enighet uppnåtts eller inte. Protokollet justeras av ordföranden och deltagande arbetstagarorganisationer. Utvärdering av samverkansavtalet Förnyelse arbetsmiljö samverkan inom Borås Stad bör ske kontinuerligt ( vartannat år) i samband med den personalekonomiska redovisningen. 6 Chefers/ledares ansvar för hälsa och arbetsmiljö samt skyddsombudens roll och ställning Hälso-, arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete är en naturligt del av linjeorganisationens uppgift. Planering, styrning, kontroll och uppföljning, d.v.s. internkontroll av arbetsmiljön utgör en integrerad del av verksamheten. Den närmaste arbetsledningen skall bevaka hälso- och arbetsmiljöfrågorna och svara för rehabiliteringsarbetet. Arbetsledningen ansvarar för att arbetsmiljöfrågorna kontinuerligt tas upp i samverkan med de anställda och deras skyddsombud. Skyddsombud är de anställdas företrädare och skall bevaka deras intressen. Skyddsombuden övervakar att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt Arbetsmiljölagen samt utgör en samverkanspartner till arbetsgivaren i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet bidrar genom sin roll och kompetens till att arbetsmiljöaspekterna beaktas i frågor som rör arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att se till att skyddsombudet får praktiska möjligheter att fungera i sitt uppdrag vilket innebär erforderlig tid för uppdraget och utbildning för att kunna utföra det.

5 5 Bilaga 1 Förnyelse arbetsmiljö samverkan inom Borås Stad Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. De centrala parterna har gemensamt arbetat fram ett synsätt på hur samverkan kan fungera och hur en väl fungerande verksamhet kan förenas med ett långsiktigt hållbart arbetsliv i kommunerna. De lokala parterna har möjlighet att utveckla samverkansformer och ett långsiktigt hållbart arbetsliv utifrån egna mål, förutsättningar och behov. Utgångspunkter Den erfarenhet som finns av arbetet med samverkanssystemet visar att det för utveckling krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och medarbetare på arbetsplatsen. Medarbetare skall medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Det är väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Parterna har ett gemensamt ansvar för att se till att alla blir delaktiga i samverkansarbetet. Samverkan skall vara en naturlig del i den löpande verksamheten. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML), utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Mål Samverkanssystemet skall ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet, ansvarstagande och personlig utveckling är rättigheter för alla medarbetare. Syfte Systemet skall underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Samverkanssystemet skall också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Systemet syftar även till att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande, jämställdhet, mångfald och verksamhetsfrågor. Samverkanssystemet måste ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en organisation med tydlig delegering av uppgifter, ansvar och befogenheter ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, arbetsmiljö, organisation och resurser en vilja att fatta beslut i samverkan samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer

6 6 Samverkanssystemet Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffar blir därmed ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer sker samverkan mellan arbetsgivare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper. Det är önskvärt att de fackliga representanterna skall arbeta inom den verksamhet de företräder. Genom denna samverkansorganisation kommer vi att få en samverkan som präglas av aktivt deltagande och ansvarstagande från både arbetsgivare och medarbetare i dialog. Bilaga 7. Det finns ett beroendeförhållande mellan medarbetaren, arbetsplatsen och organisationen i sin helhet. Information och ommunikation mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Individen i samverkan Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituationen. Kompetensutveckling för medarbetare och grupper har avgörande betydelse för verksamheten. Medarbetare ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. På varje arbetsplats är det betydelsefullt att dialogen mellan medarbetare och chef sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet dels genom regelbundet organiserade utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef. Arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffarna är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna skall integreras i verksamheten. Träffarna skall också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Arbetsplatsträffarna skall hållas regelbundet (normalt minst 1 ggr/månad) och utgöra en naturlig del av verksamheten. Alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen skall deltaga. Träffarna skall ha fastställd dagordning där en punkt vid behov kan vara facklig information. Träffarna skall dokumenteras på lämpligt sätt så att medarbetare som inte deltagit i träffen har möjlighet att ta del av vad som avhandlats. Det är varje medarbetares skyldighet att själv ta till sig innehållet i dessa dokumentationer. Samverkansgrupp Samverkansgrupp skall knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare, där parterna har ett gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Syftet är också att göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas. Frågor som kräver särskilda insatser kan efter samråd i samverkansgruppen behandlas i projektform. Efter samråd kan även arbetstagarkonsult eller sakkunnig tillkallas. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. Den skall vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Vidare ska samverkansgruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och

7 7 arbetsmiljöförhållanden; - det systematiska arbetsmiljöarbetet företagshälsovårdsverksamhet samt arbetsanpassning- och rehabiliteringsverksamheten. Samverkansgruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter skall integreras med övriga verksamhetsfrågor. Beslut i samverkan Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Arbetssättet skall präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Anmärkning: Avvikelse från MBL:s regler om informations och förhandlingsskyldighet kräver kollektivavtal. Om lokal part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet, gäller MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. Samråd i samverkansgrupp utgör tillika behandling i skyddskommitté enligt AML 6 kap 9. Utveckling Alla medarbetare ska ha möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompetens tas tillvara i beslutsprocessen. För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. Medarbetarna måste också ha möjlighet att föra information om arbetsplatsanknutna frågor vidare i organisationen. De förändringar som sker i den kommunala verksamheten ställer krav på effektivt resursutnyttjande och ett gott ledarskap. Dessa förändringar måste följas av förändringar i medarbetarens kompetens. För att få ett lärande i arbetet måste hänsyn tas till såväl medarbetarens behov av utveckling som till verksamhetens krav. Individuella utvecklingsplaner kan här vara ett hjälpmedel. Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Som en del av utvecklingsarbetet ingår därför att stödja jämställdhets- och mångfaldsarbete samt att motverka alla former av diskriminering. Det skapar möjligheter att bättre tillvarata organisationens samlade kompetens.

8 8 Bilaga 2 Kompetens för hälsa och arbetsmiljö Mål Hälso- och arbetsmiljöarbetet är en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Målet är att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdom av arbete förhindras. Syfte Syftet med denna överenskommelse är att stödja en utveckling av kommunens kompetens för arbetet med hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering. Det är betydelsefullt och nödvändigt med en bred och fördjupad kompetens inom dessa områden. Utgångspunkter Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i gällande lagstiftning, föreskrifter och avtal. Hälso- och arbetsmiljöarbetet i sin helhet måste bedrivas såväl kort- som långsiktigt. Oavsett organisations- och driftsformer ska resurser avsättas så att god hälsa och arbetsmiljö samt arbetslivsinriktad rehabilitering tillgodoses. En ständigt pågående utveckling förutsätter att arbetsgivaren i samverkan och utifrån ett verksamhetsperspektiv bedriver en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning av hälsa och arbetsmiljö - systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta innefattar hela processen; att främja en sund livsstil och hälsosamma arbetsförhållanden, att identifiera, förebygga och åtgärda risker - konsekvensbeskrivning - samt att tillhandahålla lämpligt organiserad anpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet. Det gäller både löpande och tidsbegränsade insatser. Hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens. Med detta menas teoretiska och praktiska kunskaper inom hälsa, arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering som kan omsättas i verksamheten. Såväl chefer, skyddsombud som medarbetare måste ha kompetens inom området. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktionen i arbetet. Utbildning kan ske i olika former och omfattning. Utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs i samverkan mellan lokala parter. För att svara upp mot sitt ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning är det viktigt att arbetsgivaren har kunskap och rutiner för detta arbete, att det finns en fastlagd process med tydlig struktur, som samtliga berörda aktörer (ansvarig chef, personalfunktion, medarbetare, skyddsombud, företagshälsovård och Försäkringskassan) är väl förtrogna med. Individ - medarbetare Verksamhetens utveckling och arbetsmiljöarbete går hand i hand och är beroende av medarbetarens medvetenhet, engagemang och kompetens. Arbetsgivaren har ansvar för att medarbetaren får den information, utbildning m.m. som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Medarbetaren har ett ansvar att vara delaktig i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Arbetsorganisation, arbetsförhållanden och arbetstid ska så långt som möjligt anpassas till medarbetarens förutsättningar och bidra till bästa möjliga hälsa och välbefinnande. Vid behov ska arbetsgivaren i samråd med medarbetaren, och i förekommande fall med skyddsombudet, utforma de åtgärder som behövs för tidig och effektiv arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete. Alla medarbetare har tillgång till individuellt stöd dit hon/han kan vända sig med förtroende. Detta stöd kan tillgodoses genom företagshälsovård.

9 9 Grupp - arbetsplats Verksamhetens utveckling ställer hela tiden nya krav på medarbetare, arbetsgrupper och chefer som förutsätter god kunskap i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Arbetsorganisation och arbetssätt måste ständigt omprövas och förnyas. Det är därmed av vikt att hälso- och arbetsmiljöarbetet i huvudsak bedrivs på arbetsplatsnivå där skyddsombudens särskilda kompetens är värdefull och kan användas. Arbetsplatsträffen är lämpligt forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra en dialog om utvecklingsbehov. Kompetens i hälso- och arbetsmiljöfrågor byggs upp och utvecklas på arbetsplatsnivå och kan vid behov kompletteras med expertkompetens. Organisation - ledning - samverkan Utformning av arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser fattas av arbetsgivaren. Detta sker med iakttagande av samverkanssystemets intentioner, gällande lagstiftning och avtal. Arbetsorganisation, arbetsinnehåll och arbetstid ska utformas så att medarbetaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Att säkerställa en god hälsa och arbetsmiljö ställer krav på en kontinuerlig kompetensutveckling för såväl chefer, medarbetare som /skyddsombud. Förtroendevalda har i sin egenskap av arbetsgivare ansvar för att nödvändig kompetens och erforderliga resurser finns i organisationen inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Expertkompetens Företagshälsovård är ett stöd för och komplement till den sakkunskap på hälso- och arbetsmiljöområdet som måste finnas i organisationen. Företagshälsovård är en potential i arbetet för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Företagshälsovårdens kvalitet, dimensionering och inriktning är därför viktiga frågor i den lokala partsdialogen. Företagshälsovård ska vara en multidisciplinär och professionellt oberoende expertverksamhet inom områdena förebyggande hälso- och arbetsmiljöarbete samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Den ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhetens resultat och hälsa. Företagshälsovården ska främst arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder både för hela verksamheter och på individnivå. Inom företagshälsovården behövs sakkunskap inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi. Företagshälsovården kan nyttjas av både arbetsgivare och medarbetare. För att säkerställa kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsförhållandena är det lämpligt att företagshälsovård anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart för enstaka tjänster. Det är väsentligt att frågor som berör företagshälsovården behandlas i samverkanssystemet.

10 10 Bilaga 3 Central samverkansgrupp (CSG) CSG utgör kommuncentralt organ för medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor av övergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom kommunledningens totala ansvarsområde och sammanträder 1 gång/ mån. I CSG representeras medarbetarna av de fackliga huvudorganisationerna. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter: Organisation och personalförändringar Exempel: Kommunens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Övergripande frågor om företagshälsovård - Hälso- och friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - Arbetsmiljöpolitik, riktlinjer och rekommendationer för kommunens arbetsmiljöarbete - Utbildning i arbetsmiljöfrågor Ekonomi Exempel: Kommunens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Avtalstillämpning och gemensamma inriktnings- och metodfrågor i anslutning till samverkan Borås - Kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Förhandlings- och kollektivavtalsfrågor På CSG skall/ kan även följande frågor behandlas: Verksamhetsärenden. IT-utveckling Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Personalpolitiska program och riktlinjer samt personalekonomisk redovisning Bemanningsfrågor inklusive omplaceringsverksamhet Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar

11 11 Bilaga 4 Förvaltningens samverkansgrupp (FSG) FSG utgör förvaltningens organ för medbestämmande och arbetsmiljöfrågor av övergripande och principiell natur. Gruppen är verksam inom förvaltningens totala ansvarsområde. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter Organisation och personalförändringar Exempel: Förvaltningens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Planering och beställning av företagshälsovård - Hälsooch friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - Förvaltningens övergripande arbetsmiljöarbete som t ex planer för arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Utbildning i arbetsmiljöfrågor - Omplacerings-, anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Fastställande av skyddsområden Ekonomi Exempel: Förvaltningens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Avtalstillämpning och gemensamma inriktnings- och metodfrågor i anslutning till samverkan Borås - Förvaltningstillämpning och kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Protokoll från CSG och LSG På FSG skall/ kan även följande frågor behandlas IT-utveckling Förvaltningsspecifika personalpolitiska program och riktlinjer Jämställdhets- och mångfaldsplan Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar

12 12 Bilaga 5 Lokal samverkansgrupp (LSG) LSG skall behandla alla frågor inom medbestämmande- och arbetsmiljöområdet som faller inom verksamhetsområdet för samverkansgruppen. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Samverkansgrupp skall vara skyddskommitté enligt AML s regler. Elevskyddsombuden (from åk 7) kallas till arbetsmiljöfrågorna som behandlar elevernas arbetsmiljö. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter Organisation och personalförändringar Exempel: Verksamhetens övergripande lednings- och effektivitetsfrågor, verksamhets- och organisationsutveckling, personalutveckling samt rationalisering - Organisationsstruktur - Schema och arbetstidsfrågor Hälsa och friskvård : Exempel: Främjande och förebyggande hälsoarbete - Planering och beställning av företagshälsovård - Hälsooch friskvårdssatsningar Arbetsmiljö Exempel: Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering - verksamhetens övergripande arbetsmiljöarbete som åtgärder med anledning av miljöronder, underlag för handlingsplaner samt uppföljning av sjukfrånvaro och arbetsskador - Utbildning i arbetsmiljöfrågor - Omplacerings-, anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet - Planering av lokaler, utrustning, arbetsmetoder m m - Hantering av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall Ekonomi Exempel: verksamhetens planeringsförutsättningar, budget, verksamhetsplaner samt bokslut, uppföljning samt personalekonomiska redovisning. Samverkansfrågor Exempel: Samverkansutveckling - Förvaltningstillämpning och kontinuerlig utvärdering av samverkansavtalet Protokoll från FSG och CSG På LSG skall/ kan även följande frågor behandlas Utbildningsfrågor Introduktionsfrågor Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Andra frågor som arbetsgivaren eller de fackliga företrädarna aktualiserar.

13 13 Bilaga 6 Arbetsplatsträffar Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna skall integreras i verksamheten. Alla på arbetsplatsen skall deltaga. Träffarna skall också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Närmaste chef ansvarar för att kallelse går ut och att träffarna dokumenteras. Antal arbetsplatsträffar: minst 1 gång/mån. På dagordningen skall finnas följande fasta punkter: Verksamhetsärenden. Exempel: Mål för gruppens/enhetens verksamhet - Effektivisering och förnyelse av verksamheten - Uppföljning utvärdering av resultat. Personalförändringar Exempel: Arbetsorganisation inom gruppen/enheten - Arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, jour, beredskap, vikariat etc. - Introduktion av nyanställda och av anställda som återkommer i arbete efter en längre tids frånvaro. Hälsa och friskvård : Främjande och förebyggande hälsoarbete. Arbetsmiljö Fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt rehabilitering. Ekonomi Exempel: Gruppens/enhetens ekonomiska förutsättningar; budgetuppföljning, bokslut Information från LSG/FSG/CSG På arbetsplatsträffar skall/ kan även följande frågor behandlas: Planering av utvecklings-/utbildningsinsatser för gruppens medarbetare. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor Förslags- och förbättringsfrågor. Tillämpningen av Borås Stads personalpolitiska riktlinjer. Inköpsfrågor. Övergripande information från kommunledning/förvaltningsledning/avdelningsledning etc. Andra frågor som arbetsledningen eller medarbetarna aktualiserar. I anslutning till arbetsplatsträffen kan utrymme ges för facklig information.

14 Bilaga 7 14 CSG Beslutsprocessen för Fråga väcks Samverkas i CSG Kommunche fen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i CSG protokoll bereds i undergrupp till CSG Frågan lyfts till CSG FSG Fråga väcks Ja Berörs fler förvaltningar än den egna? Nej Samverkas på FSG Ja Berörs fler förvaltningar än den egna? Nej Förvaltning schefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i FSG protokoll bereds av en eller flera Frågan lyfts till FSG LSG Fråga väcks Ja Berörs fler verksamheter än den egna? Nej Samverkas på LSG J Berörs fler verksamheter än den egna? Nej Verksamhet schefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i LSG protokoll bereds av en eller flera Frågan lyfts till LSG APT Fråga väcks Ja Berörs fler arbetsplatser än den egna? Nej Samverkas på APT Ja Berörs fler arbetsplatser än den egna? Nej Enhetschefen fattar beslut efter samverkan Dokumenteras i APT minnesanteckningar bereds av en eller flera Borås Stad/FAS-05 gruppen

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Samverkan i Orust kommun

Samverkan i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.11) Samverkan i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Beslutad av Kristian Larsson genom delegation 2012-05-24

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning

Läs mer

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Växjö kommun INNEHÅLL 04 06 10 12 20 24 28 Inledning Förutsättningar för samverkan Medarbetarsamtalet individen i samverkan Arbetsplatsträffen grunden för samverkan Samverkansgruppen

Läs mer

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN [ 9413-6K6'flUUNDEf Avd: VÄSTERBOTTEN illv 2014-02- 0 6 i 2014-01-21 BILAGA AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan,

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...

Läs mer

Samverkan i Norrköpings kommun

Samverkan i Norrköpings kommun Samverkan i Norrköpings kommun AVTAL 2010 Innehåll Samverkansavtal i Norrköpings kommun 3 Medarbetarsamtal 3 Arbetsplatsträff 3 Samverkansråd 4 Förhandling enligt Medbestämmandelagen 4 Dokumentation 5

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 12/2009 Ärende: Samverkansavtal Landstinget Halland Tid: 2009-04-07 Parter: Närvarande: Landstinget Halland och samtliga kollektivavtalsslutande personalorganisationer inom landstinget

Läs mer

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter 1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna

Läs mer

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i. KonCernlkontord Koncernstab rrir 2 0 - Lv 3 Gösta Rehnstam 044-309 33 64 gostarehnstamskane.se PROTOKOLL Datum 2014-07-23 Dnr 1 (2) LoksAt!kollHekevavM om samvorkan Panler: för Region Skåne Gösta Rehnstam

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal. Kalmar kommun Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen Parterna träffar nedanstående överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen. för Utbildningsförvaltningen för Lärarnas Riksförbund

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Läs mer

Riktlinjer. Samverkan

Riktlinjer. Samverkan Riktlinjer Samverkan 1 Innehåll Samverkansriktlinjer 1 Ordlista 2 Inledning 2 Syfte med ernas arbete 2 Luleå Kommuns samverkansorganisation 3 Samverkangruppens uppdrag enligt MBL 3 När och vad ska man

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Samverkan Göteborg LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR GÖTEBORGS STAD 2010-01-01

Samverkan Göteborg LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR GÖTEBORGS STAD 2010-01-01 Samverkan Göteborg LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR GÖTEBORGS STAD 2010-01-01 Innehåll Vad är samverkan? 1 Samverkan i Göteborgs Stad 2 Rättsliga grunder för samverkan MBL, AML och FML Hur sker samverkan? 3

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist

För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist PROTOKOLL 2014-05-08 Plats Förhandlingsparter Örebro För Örebro läns landsting: Maria Åkesson och Monika Lindkvist För XXX: Ärende Lokalt samverkansavtal 1 Parterna träffar överenskommelse i kollektivavtal

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6

LEDARSKAP 2 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING 4 UPPVAKTNINGAR MM 6 PERSONALPOLITISKT PROGRAM 1/6 SAMVERKAN 2 ARBETSPLATSTRÄFFAR 2 LEDARSKAP 2 2 PERSONALUTVECKLING 2 INTRODUKTION 3 PERSONALUTBILDNING 3 PERSONALRÖRLIGHET 4 PERSONALFÖRSÖRJNING 4 OMPLACERING / PERSONALAVVECKLING

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

INLEDNING SAMVERKAN MALMÖ STAD. Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande

INLEDNING SAMVERKAN MALMÖ STAD. Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande SAMVERKAN INLEDNING Samverkansavtal Malmö stad är ett kollektivavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna. Avtalet är ämnat att skapa förutsättningar för ett positivt

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Projekt privata 2012-06-15

Projekt privata 2012-06-15 VÅRDFÖRBUNDET Samverkansavtal Ett stöd vid framtagande Projekt privata 2012-06-15 Medbestämmande för de anställda i företagen är en självklarhet i dagens samhälle. De anställda ska har rätt och möjlighet

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten ÅM-A 2010/0191 Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten Riktlinjer inkl handlingsplan för 2010 RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖARBETET UNDER 2010 Arbetsgivarens ansvar Riksåklagaren har det övergripande ansvaret

Läs mer

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30 1 Uppdraget som arbetsgivarföreträdare Politikerutbildning 2015-03-30 2 Kommunallagen Fullmäktige ansvarar för att nämnderna får resurser och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheterna enligt

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Fastigo PTK Samverkansavtal. för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Fastigo PTK Samverkansavtal. för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Fastigo PTK Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling 2011 01 01 Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling

Läs mer

Avtal om samverkan och utveckling

Avtal om samverkan och utveckling Avtal om samverkan och utveckling (Avtalsområde IT) Avtalet gäller för företag anslutna till ALMEGA IT-företagens Arbetsgivarorganisation, avtalsområde IT. Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer och Jusek

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

AVTAL OM SAMVERKAN OCH UTVECKLING IT-företag

AVTAL OM SAMVERKAN OCH UTVECKLING IT-företag AVTAL OM SAMVERKAN OCH UTVECKLING IT-företag Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling... - 3-1 Allmänt... - 3-2 Medbestämmande och samverkan... - 4-3 Koncerner och företag med flera driftsenheter...

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Vilhelmina kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-14 49 PERSONALPOLITISKT PROGRAM Det personalpolitiska programmet syftar till att ge riktlinjer och en gemensam ram för vad

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan

Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan 17.12.2007 Kommentarer till paragrafer i Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan Samverkan 2 De arbetsmiljökonsekvensbeskrivningar som ska göras när ändringar i verksamheten planeras

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Samverkansavtal Kunskapsklan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Giltighet frm 2010-08-01 tills vidare med 3 månaders uppsägningstid. Kunskapssklan i Sverige AB 1 (9) Innehåll SAMVERKANSAVTAL

Läs mer

Samverkansavtal för Arbetsgivaralliansens område samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för Arbetsgivaralliansens område samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för Arbetsgivaralliansens område samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Förändring av Samverkansavtalet 1999-11-29-30 med ikraftträdande fr o m den 1 januari

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Samverkans avtal 2000-04-01. Avtal mellan Arbetsgivaralliansen LO PTK

Samverkans avtal 2000-04-01. Avtal mellan Arbetsgivaralliansen LO PTK Samverkans avtal 2000-04-01 Avtal mellan Arbetsgivaralliansen LO PTK Upplaga: 17.000 ex Artikelnr (PTK): 1.000.084 Arbetsgivaralliansen, LO, PTK Illustration: Marianne Adolfsson Form: Layoutstudion Tryck:

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer