från resurser till resultat

Transkript

1 från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken Inspel från Svenskt Näringsliv till den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen november 2011

2 innehållsförteckning sammanfattning vår omvärldsanalys En tradition av samverkan Framtida utmaningar Behov av en tyngdpunktsförskjutning förslag Integrering av utbildning, forskning och innovation Förstärkning av innovationssystemet Nya incitament för samverkan Skatteincitament för ökad konkurrenskraft från resurser till resultat förklarande illustration

3 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 1 sammanfattning Svenskt Näringsliv har inför arbetet med detta inspel till kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition satt samman en FoU-referensgrupp med representation från flertalet av de medlemsorganisationer som har intresse av forskning, utveckling och innovation, och denna grupp har aktivt deltagit i framställandet av detta inspel. De nedan presenterade förslagen är därmed väl förankrade inom en stor del av den svenska privata FoU-sektorn års proposition innehöll historiska ökningar av resurserna till forskning, något som mot bakgrund av att Sverige strävar efter att vara en kunskapsnation som erbjuder intressanta, utvecklande och välbetalda arbeten i ett globalt konkurrenskraftigt näringsliv, var nödvändigt. Kommande proposition behöver emellertid fokusera på att dessa satsningar också leder till tydligare resultat. I linje med vad den tidigare Forskningsberedningen har uttryckt anser Svenskt Näringsliv att universitet och högskolor, för att bidra till att samhällets mål med satsningarna nås, i väsentligt högre utsträckning måste ta hänsyn till de kort- och långsiktiga behov som finns i näringsliv och samhälle. 1 I detta inspel redogör vi för vår omvärldsanalys och lämnar några konkreta förslag till hur ett skifte i fokus från resurser till resultat skulle kunna ske. Svenskt Näringsliv lämnar i det nedanstående följande förslag: Universitet, högskolor och de statliga forskningsfinansiärerna ska tillämpa kunskapstriangeln Inrätta strategiska forsknings- och innovationsprogram Ändra balansen i forskningsfinansieringen Öka forskningsfinansieringen som länkar samman universitet och högskolor med näringslivet Öka stödet till instituten Inför en innovationspremie inom ramen för ökad konkurrensutsättning av de fasta forskningsanslagen Sänk skatter för att stimulera utbildning, forskning och innovation. Avskaffa värnskatten, inför skatterabatt för företagens investeringar i forskning och utveckling, justera kapitalskatterna och inför förmånligare villkor för donationer till forskning. 1 Forskning formar framtiden, Utbildningsdepartementet, U10.018

4 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 2 1. vår omvärldsanalys 1.1 en tradition av samverkan Sverige är en stark forskningsnation. Det är välkänt att en stor del av senare decenniers industriella framgångar har varit nära kopplade till forskning och utveckling och att Sveriges tillväxt i hög grad bygger på en varu- och tjänsteproduktion med högt kunskapsinnehåll. I Sverige har det funnits en tradition av samspel och ett ömsesidigt utbyte mellan den akademiska forskningen och den forskning och utveckling som skett inom företagen. 2 Svenskt Näringsliv, som representerar de forskande företagen och de forskningsberoende branscherna, är övertygat om att detta kommer fortsätta vara grunden för svensk tillväxt och därmed Sveriges välfärd även i framtiden. Det innebär att kopplingen mellan forskning, utvecklingsarbete och produktion i företagen är av allra största vikt. En forsknings- och innovationspolitisk proposition inriktar sig naturligen mot länken mellan forskning och innovation, och tenderar att utelämna utbildningen. De förslag till åtgärder som vi snart ska komma till rör också huvudsakligen forskning-innovation, men vi har ett uttalat helhetsperspektiv på den roll som forskningsfinansierande myndigheter, universitet, högskolor, institut och företag har och den roll som kunskap spelar för tillväxt och samhällsutveckling i Sverige. För flera av de branscher och också enskilda företag som Svenskt Näringsliv representerar är frågan om utbildning viktigare än frågan om forskning; företagen är ytterligt beroende av utbildningens inriktning och kvalitet. För små företag kan detta vara extra kritiskt; för dem vore det på grund av mindre resurser än svårare att finna högt kvalificerad personal bortanför den egna regionen. Inom somliga kunskapsintensiva branscher eller större företag menar man att det är fullt möjligt att köpa den forskning man behöver från utlandet om det inte finns tillräckligt relevant forskning i Sverige, men det är betydligt svårare att köpa kvalificerad arbetskraft från utlandet. Den behöver man kunna finna i Sverige. Omvänt behöver svenska ungdomar utbildningar som gör dem redo för de kunskapsintensiva arbetsuppgifter som finns i Sverige. Att redan under utbildningen få kontakt med näringslivets problemställningar är av central betydelse. I vår analys hänger utbildningen, forskningen och innovationsförmågan samman. 1.2 framtida utmaningar Svenskt Näringsliv instämmer i det som många röster gör gällande: vi står inför stora samhällsutmaningar i den nära framtiden, i Sverige, i Europa och globalt. De specifika lösningarna på dessa samhällsutmaningar är avhängiga att de vetenskapliga resultat som forskningen vid universitet, högskolor och institut leder till kommer till användning i näringslivet och i det omgivande samhället. För att forskningen på detta sätt ska kunna vara användbar måste den vara relevant för näringslivet och samhället. Forskningen har naturligtvis ett värde i sig, men i en kunskapsnation, som vi vill att Sverige ska vara, är forskningen även av yttersta vikt för att skapa nya kunskaper och innovationer som sedan kommersialiseras och därmed bidrar till sysselsättning och tillväxt inom områden med högt kunskapsinnehåll. För detta krävs mer än enbart ökade resurser. Sverige är i dag trots relativt stora satsningar på forskning ganska svagt på att få fram nya forskningsidéer till marknaden. 3 Vi ser därför stora möjligheter för Sverige att förbättra länken från forsknings resultat till färdiga varor och tjänster på marknaden. 4 2 Statens utgifter för forskning och utveckling (FoU) beräknas uppgå till 29 miljarder kronor under Statistik för näringslivets beräknade investeringar i FoU finns inte tillgänglig för Under 2009 uppgick de till 78 miljarder kronor (Prop 2011/12:1). 3 Sveriges företagande och konkurrenskraft Internationell benchmarking, Ds 2011:17 4 Braunerhjelm P, von Greiff C, Svaleryd H (2009): Utvecklingskraft och omställningsförmåga. En globaliserad svensk ekonomi, Globaliseringsrådets slutrapport, sid 126, Globaliseringsrådet

5 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 3 Som Globaliseringsrådet och flera andra visat har det skett en tyngdpunktsförskjutning i den globala ekonomin. Västvärldens relativa andel har minskat samtidigt som vissa av Asiens och Sydamerikas ekonomier har vuxit kraftigt. Fokus i världen har förskjutits och fortsätter att förskjutas, vilket innebär att värdekedjor och distributionsnät förändras. Världsbanken fokuserar i sin rapport Global Development Horizons 2011 Multipolarity: The New Global Economy på tre övergripande internationella trender: 1) den förändrade balansen i ekonomisk tillväxt från etablerade i-länder till utvecklingsländer; 2) uppkomsten av företag från utvecklingsländer på tillväxtmarknaderna; 3) utvecklingen av det internationella monetära systemet i riktning mot en ordning med flera tunga valutor. I takt med att lönenivåer och levnadsomkostnader ökar också i utvecklingsekonomierna ligger nyckeln till fortsatt framgång för dem i stärkt innovationsförmåga, liksom varit fallet i Europa. Och det saknas inte insikt och vilja: Innovation and innovative capacity are already rising in emerging economies. Since 2000, China and India have invested heavily in R&D; expenditures on R&D accounted for 1.4 percent of gross domestic product (GDP) in China and 0.8 percent in India, about an order of magnitude greater than that shown by peer economies in their respective income groups. The siting of major research facilities in China by Microsoft, the invention of the Nano microcar by Indian firm Tata, and the continued string of aeronautical breakthroughs in Russia suggest the emerging-economy giants strong potential for fostering growth through technological advancement. 5 Ett ökat fokus på nyttiggörande av kunskap och innovationskapacitet är lika nödvändigt för Sveriges del som för ovan nämnda emerging-economy giants, om inte ännu viktigare. Det är genom ett ökat kunskapsinnehåll i vår produktion som välfärden kan byggas vidare. Industrin står för två tredjedelar av Sveriges export, vilket till största delen består av varor. Industrin står också för en tredjedel av tjänsteexporten. Tjänsternas andel av vår export växer, exempelvis datatjänster. För att möta detta krävs nya vetenskapligt baserade insikter om marknadsföring och affärsmodeller. För basindu strin kommer råvaru- och energiförsörjningen samt transportmöjligheter att spela stor roll för den framtida konkurrenskraften. Även här krävs att relevanta forskningsresultat skapas och omsätts FORSKNING & UTBILDNING Skapar kunskap av resurser RESURSER Kunskap Samverkan Samhälle Sveriges välstånd Marknad Näringslivet skapar nytta och värde av kunskap Resultat Konsekvens av dagens forsknings- och innovationspolitik Svensk forskning leder i alltför hög grad till kunskap utan mottagare. för att vi ska hitta framkomliga och hållbara lösningar. Det är avgörande att inriktningen på den forskning som vi här talar om formuleras i dialog med näringslivet. Inom EU har ett antal av vår tids stora utmaningar identifierats (Grand Chal lenges) och ett sätt att söka möta dessa är genom den strategi som formuleras i Europe och genom det initiativ som kallas Innovation Union. 7 Själva tillgodogörandet av den kunskap som finns och tas fram uppfattar vi som nyckeln i denna övergripande process. För Sveriges del finns såväl styrkor som utmaningar i relation till detta. 5 The World Bank: Global Development Horizons 2011: Multipolarity: The New Global Economy, page 3 6 Europe A strategy for smart, sustainable and inclusive growth, Brussels, COM(2010) 2020 final 7 Europe 2020 Flagship Initiative, Innovation Union, SEC(2010) 1161, Brussels, COM(2010) 546 final

6 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken Behov av en tyngdpunktsförskjutning En grundläggande utgångspunkt är att all forskning ska komma till användning och nytta, även om det i somliga fall är på förhållandevis lång sikt. Med detta synsätt är grundforskning lika viktig, och nyttig, som tillämpad forskning, om än på längre sikt. Svenskt Näringsliv anser att balansen idag är skev mellan den forskning som bedrivs utifrån mer kortsiktiga behov och den som bedrivs utifrån långsiktiga behov. En tyngdpunktsförskjutning i finansieringen är nödvändig för att komma tillrätta med detta. Vi vill att närings livet blir betydligt mer delaktigt i att definiera de frågeställningar som ska beforskas vid universitet och högskolor. Detta kan ske på många olika sätt men det handlar om ett samarbete. Det är då viktigt att företrädare för universitet och högskolor förmår gå i dialog med näringslivet om dess behov och också ta till sig FoU-relaterade resultat från näringslivet. Det måste finnas drivkrafter för att få detta samspel att fungera bättre. Sådana samarbeten får inte bara understödjas mellan utbildning och forskning eller mellan akademisk forskning och näringslivet, utan mellan utbildning, forskning och hela det omgivande samhället, inklusive näringslivet, samtidigt. Det är själva dynamiken inom hela det kunskapsproducerande systemet som behöver understödjas. Detta kan etiketteras med begreppet kunskapstriangeln. I Sverige har kunskapstriangelbegreppet varit levande åtminstone sedan tiden för planeringen av det svenska ordförandeskapet i EU 2009, och idén bakom begreppet har fortsatt att vägleda olika strategier och reformer. Ett antal svenska lärosäten har omorganiserat sig med direkt referens till kunskapstriangeln. Överhuvudtaget sker inte minst på europeisk nivå ett reformarbete som syftar till ökad samverkan mellan utbildning, forskning och innovation, bland annat genom konkreta partnerskap. Både i Sverige och i andra närliggande länder finns en tendens till att entreprenörskap blir den fråga som man hänger upp samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet på eller blir dess konkreta operationalisering. I Danmark har Undervisningsministeriet, Vetenskapsministeriet, Kulturministeriet och Ekonomi- och näringslivsministeriet tillsammans tagit fram en strategi för entreprenörskap som genomsyrar hela det danska utbildningssystemet, från grundskola till högre utbildning och forskning. Strategin presenterades Det sätt på vilket entreprenörskap sätts FORSKNING & UTBILDNING Skapar kunskap av resurser RESURSER Kunskap Samverkan Samhälle Sveriges välstånd Marknad Näringslivet skapar nytta och värde av kunskap Resultat i fokus genom hela utbildningssystemet anser vi vara framsynt och lovvärt. I Norge har Kunskapsdepartementet, Kommunal- och regionaldepartementet samt Närings- och handelsdepartementet tagit fram en handlingsplan för entreprenörskap i utbildningen. Även om betoningen förefaller ligga på den högre utbildningen har arbetet med entreprenörskap förankrats i läroplanen för hela grundskolan. Liknande insatser av mindre eller större omfattning sker även på andra håll; övriga nor diska länder skulle också kunna nämnas. Med nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken Genom samverkan och en tydligare koppling mot samhällets behov skapar svensk forskning tillväxt och ökat välstånd i Sverige. Hur pass entreprenöriellt ett land är hänger samman med det allmänna företagsklimatet. Svenskt Näringsliv uppskattar de åtgärder som regeringen har vidtagit för att förbättra villkoren för företag. Då innova-

7 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 5 tionsförmågan i ett land är nära avhängig det allmänna företagsklimatet är det viktigt att fortsätta arbeta med generella åtgärder för att förbättra företagens situation. Om företagsklimatet främjas förbättras också förutsättningarna för entreprenörskap och innovationer. Innovationspriser kan vara ett sätt att stimulera entre prenörskap och sätta fokus på vikten av att uppnå faktiska resultat, inte minst som ett komplement till satsningar på generell kunskapsutveckling. Ett innovationspris kan syfta till att finna en konkret lösning på ett visst behov, eller belöna framsteg i en mera allmän mening. Vi talar här om prissummor som ska locka till avancerad produkt-, metod- eller processutveckling. Exempel, trender och vidare definitioner ges i en rapport från McKinsey. 8 Det är viktigt att satsa på de mest lovande förmågorna. Stora resurser har på senare tid riktats mot väletablerade och internationellt ledande seniora forskare. Detta anser vi vara utmärkt. Återväxten har däremot givits mindre uppmärksamhet. Forskningsberedningen har föreslagit att ett nationellt elitprogram för yngre forskare inrättas där dessa under ett antal år får finansiering och frihet att utveckla sin forskning. Programmet skulle byggas upp successivt genom att ett visst antal forskare antas varje eller vartannat år. Svenskt Näringsliv stödjer detta förslag. Överhuvudtaget ser vi satsningar på unga forskare som viktiga för att fortsatt säkra Sveriges ställning som en kunskapsnation i den absoluta framkanten av utvecklingen. Frågan om ökad forskarrörlighet hänger också samman med villkoren för unga forskare; de måste tidigt ges möjlighet att skaffa sig erfarenheter av andra vetenskapliga miljöer än den som de initialt utbildats vid. Sverige har under många år varit ett av de länder i världen som satsat störst andel av sin BNP på FoU. De stora satsningarna har dock ännu inte burit den frukt som vi förväntar oss genom att utfallet och effekterna inte är i nivå med insatsen. 9 Svenskt Näringsliv anser att en viktig orsak till detta är att alltför mycket av forskningen bedrivs utan tanke på vilka kort- och långsiktiga behov som finns. Svenskt Näringsliv anser att lösningen på detta problem dels består i en tyngdpunktsförskjutning i finansieringen mot mer av så kallad behovsmotiverad forskning, dels mot ett bättre nyttiggörande av den forskning som överhuvudtaget bredrivs. 2. förslag Inför sammanställningen av detta inspel som svar på inbjudan från Utbildningsdepartementet respektive Näringsdepartementet har Svenskt Näringsliv gjort ett noggrant förankringsarbete bland sina medlemsorganisationer och vissa större företag med verksamheter som är kopplade till forskning och innovation. Ett tjugotal intervjuer har genomförts med medlemsorganisationer och enskilda större företag. En FoU-referensgrupp har satts samman med representation från flertalet av de medlemsorganisationer som ser sig som forskningsnära, och denna grupp har aktivt deltagit i framställandet av detta inspel. De prioriterade åtgärder som förs fram i det nedanstående är väl genomgångna och brett förankrade i vår organisation. Det är på sin plats att understryka att vi talar om stora och genomgripande åtgärder. Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor måste i högre utsträckning möta dagens och framtidens behov som finns inom näringsliv och samhälle. Sveriges företag måste också bli bättre på att använda och kommersiellt tillgodogöra sig den typ av relevant kunskap som skapats genom alla olika forskningssatsningar, samtidigt som man inom universitet och högskolor behöver bli bättre på att ta till sig kunskap som utvecklats inom företagen. Vi har sorterat våra förslag till åtgärder inom fyra spår. Inom respektive spår finns ett eller flera förslag till konkreta åtgärder. 8 And the winner is Capturing the promise of philanthropic prizes. McKinsey & Company, Sveriges företagande och konkurrenskraft Internationell benchmarking. Ds 2011:17

8 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken Integrering av utbildning, forskning och innovation Universitet, högskolor och de statliga forskningsfinansiärerna ska tillämpa kunskapstriangeln Tanken bakom begreppet kunskapstriangeln handlar om samverkan mellan kunskapssystemets alla delar. Genom kunskapstriangeln har man övergivit tanken om en linjär modell där utbildning leder till forskning som leder till innovation. I kunskapstriangeln samverkar alla de ingående delarna, och återkoppling och korsbefruktning sker. Det är därmed inte alltid möjligt och meningsfullt att göra åtskillnad mellan de olika delarna, eller dra skarpa gränser mellan dem. Ett visst forskningsresultat, exempelvis, har kanske sitt ursprung i ett tidigare samarbete med näringslivet och utvecklas av forskare med bidrag från studenter eller forskarstuderande, och väl resultatet föreligger, får det effekter på utbildningen. Det får också effekter i form av vidareförädling i näringslivet. Vad som från början ledde till vad är svårt att härleda förutom att utan samverkan hade varken forskningsresultatet eller innovationen kommit till stånd. De statliga forskningsfinansiärerna har inte alltid denna breda syn på sin verksamhet. Deras uppgift är inte sällan att se till en del i kunskapstriangeln, och lämna de övriga därhän. Detta innebär hinder mot att forskningsresultat omsätts i innovationer, och om vi tror på kunskapstriangeln innebär det också hinder mot högsta kvalitet i utbildningen och den akademiska forskningen, genom att exempelvis sådana partnerskap som eftersträvas inte fullt ut kan förverkligas. Som meritvärderingen ser ut inom den svenska högskolan idag lönar det sig ofta dåligt att vara en extern gränsgångare, dvs. en individ som i sin verksamhet rör sig mellan högskola och näringsliv. Näringslivserfarenhet värderas lågt eller inte alls när nya tjänster ska tillsättas inom högskolan. Högskolan förlorar i kunskap om näringslivets behov och frågeställningar, men även företagen förlorar på det bristande utbytet: hade fler forskare rört sig till och från näringslivet, så hade företagen haft bättre insikt i vad forskarutbildade medarbetare kan tillföra. Rörlighet mellan universitet och högskolor premieras inte heller, till skillnad från exempelvis USA där man normalt inte får fortsätta forska inom den institution där man har disputerat. Följden är ett begränsat inflöde av nya idéer till svenska universitets och högskolors institutioner. Inom lärosätena finns ofta tydliga organisatoriska gränser mellan utbildningen och forskningen. Nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat sker många gånger åtskilt från de akademiska verksamheterna, exempelvis inom forskningsparker, holdingbolag eller innovationskontor. Glädjande nog har likafullt flera svenska lärosäten nyligen omorganiserat sig med direkt hänvisning till kunskapstriangeln och syftandes till bättre integration mellan dess delar. Samtliga statliga forskningsfinansiärer bör ges i uppdrag att tillämpa ett brett perspektiv i all sin forskningsfinansierande verksamhet, där hela kunskapstriangeln ingår. Detta innebär att den vetenskapliga kvaliteten stärks genom att formaliserad samverkan understöds och premieras, och genom att hinder mot korsbefruktning genom samverkan undanröjs. Naturligtvis ska synen på nytta vara långsiktig och vid. Samtliga statliga universitet och högskolor bör i samma anda ges i uppdrag att formulera strategier för hur kunskapstriangeln kan implementeras i den egna verksamheten.

9 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken Förstärkning av innovationssystemet Näringslivet vill bli mer delaktigt i att definiera de frågeställningar som ska beforskas vid universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv menar att de strukturer som redan idag finns för att brygga samman den akademiska forskningen och näringslivets utveckling av varor, tjänster och processer måste stärkas. Viktigt sammanlänkande och kunskapsöverförande arbete sker inom dessa strukturer redan idag, enligt beprövade och upparbetade former, och vi anser att det vore gynnsamt om själva omfattningen av detta arbete kunde öka. Genom partnerskap mellan företag och universitet och högskolor blir företagens forsknings resurser till del tillgängliga för universiteten och högskolorna, vilket bidrar positivt till den akademiska forskningen. Det måste noteras att flera av de verkliga paradgrenarna i Sverige för dagen, IT, nanomaterial och bioteknik, har utvecklats genom insatser från samverkansmyndigheter (STU/Nutek m. fl.). Inrätta strategiska forsknings- och innovationsprogram De statliga satsningarna på forskning, utbildning och innovation måste i högre utsträckning syfta till att skapa förutsättningar för näringslivets framtida konkurrenskraft i Sverige och understödja samarbete mellan universitet och högskolor och näringslivet. Det handlar om att säkra och utveckla tillgången till kompetens och kunskap inom näringslivsrelevanta områden av hög internationell kvalitet. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionenen, Ett lyft för forskning och innovation, infördes ett nytt forskningspolitiskt instrument, där universitet och högskolor tilldelas medel för projekt inom strategiska forskningsområden. I syfte att främja nyttiggörandet av dessa och andra investeringar i forskningen vill Svenskt Näringsliv se motsvarande satsningar på strategiska innovationsprogram. Inom de strategiska innovationsprogrammen ska statligt finansierad forskning samordnas med satsningar på implementering och införande av ny teknik och nya tjänster, inrättandet av demonstrationsprogram och stöd till innovationsupphandling. Ett demonstrationsprogram kan vara en enskild teknisk lösning eller ett komplett produktionssystem som kan tjäna som en förebild eller flaggskepp och skapa starka kompetenskluster. Den stora satsningen på European Spallation Source i Lund är ett exempel i den allra största skalan. Demonstrationsprogram möjliggör möten och samarbete mellan forskare och näringsliv samt mellan teknik och användare, vilket leder till att nya metoder, arbetssätt och tekniker kan testas. Det är väsentligt att den kunskap som kommer fram i demonstrationsprojekt implementeras på ett systematiskt sätt och sprids vidare. Här har industriforskningsinstituten en viktig roll att fylla. Innovationsupphandling bidrar till förnyelse, ökad kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet. Innovationsupphandling bidrar också till att nya produkter och tjänster tas fram som svarar mot framtidens behov. De strategiska innovationsprogrammen måste utgå från bransch- och kompetensmässigt gränsöverskridande behov som identifierats av näringsliv och andra samhällsaktörer. Vi talar inte om en ny form av så kallade branschprogram utan de strategiska innovations programmen ska ytterst syfta till att möta de stora samhällsutmaningar som präglar vårt samhälle, genom att bidra till att finna lösningar. De strategiska innovationsprogrammen får därmed inte begränsas till vissa branscher utan ska tvärtom överbrygga och integrera olika områden. De måste också inkludera utbildningen, i första hand vid universitet och högkolor. Utbildningen, och inte bara forskningen, spelar en viktig roll för möjligheterna att lyckas med statens satsningar på innovation.

10 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 8 Ytterligare en idé som bör prövas är strategiska partnerskap mellan stat och näringsliv, där kostnaderna delas och där samverkan sker rörande utbildning, forskning och innovation inom områden som bedöms vara särskilt viktiga för vårt samhälle och där det finns gemensamma intressen. Ändra balansen i forskningsfinansieringen De statliga forskningsråden (Vetenskapsrådet, FAS och Formas) har en stor betydelse för finansieringen av svensk forskning. Råden har sinsemellan olika uppgifter och roller från att finansiera traditionell grundforskning till mer av behovsmotiverad forskning. Forskningsråden bör med hänsyn taget till rådens skiftande karaktär tydligare ta hänsyn till den samhälleliga relevansen, däribland näringslivets kort- och långsiktiga behov, vid fördelningen av forskningsanslag. Öka forskningsfinansieringen som länkar samman universitet och högskolor med näringslivet Genom en rad olika program och stödformer söker olika forskningsfinansierande myndigheter brygga samman akademisk forskning och näringslivet. Idag har Vinnova en nyckel roll i detta avseende, men också Energimyndigheten, och i viss grad även övriga statliga forskningsfinansiärer. Studier visar att sådana satsningar i allt väsentligt har haft positiva effekter på näringslivets utveckling, och också på den vetenskapliga kvaliteten inom universitet och högskolor. 10 I princip bör alla forskningsfinansierande myndigheter ges i uppdrag att utveckla samverkansprogram inom ramen för sin verksamhet; även om flera redan har sådana program har de inte alltid prioritet inom organisationen eller tillräcklig ekonomisk volym. Vetenskaplig samverkan mellan högskola och näringsliv måste på ett annat sätt än hittills vara ett naturligt inslag hos snart sagt alla statliga forskningsfinansiärer. Svenskt Näringsliv föreslår att regeringen vidtar åtgärder i form av ökat ekonomiskt stöd till sådana samverkansprogram. Vid alla universitet och högskolor måste samverkan med näringslivet vara ett naturligt inslag. Inrättandet av två nya holdingbolag är ett steg i rätt riktning som underlättar näringslivssamverkan vid de berörda universiteten. 11 Det finns skäl att noga följa och utvärdera hur de åtta innovationskontoren bedriver sin verksamhet och vilka resultat som åstadkommits. Det är dock inte tillräckligt att samverkan sker genom holdingbolagen eller inom ramen för innovationskontoren och det stöd som de kan ge; den vetenskapliga verksamheten vid universitet och högskolor måste genomsyras av samverkan med näringsliv och omgivande samhälle. En formalisering och konkretisering av samverkan kan uppnås genom strategiska innovationsprogram och strategiska partnerskap mellan universitet och högskolor och näringslivet. Detta är nära kopplat till frågan om kunskapstriangeln, som vi nämnt ovan. Universitet och högskolor bör ges i uppgift att formulera strategier för sitt arbete med samverkan inom kunskapstriangeln. Öka stödet till instituten Den svenska institutssektorn är i internationell jämförelse liten. Den är dock välfungerande; flera av instituten har nyligen omorganiserats inom Research Institutes of Sweden (RISE) och de fungerar väl som länkar mellan företag och forskare vid universitet och högskolor. Företagen har förtroende för instituten och dess forskare och menar genomgående att det är lätt att vända sig till instituten och få stöd i sitt utvecklingsarbete. Instituten har också lyckats väl med att möta näringslivets behov och samtidigt tillgodose kraven på vetenskaplig höjd. Instituten utgör därmed uppskattade och framgångsrika bryggor eller noder mellan näringslivet och universitet och högskolor. Deras verksamhet i detta gränsland är endast möjlig med en betydande andel basfinansiering. Vi tror att det finns mycket att vinna på att ytterligare stärka och utveckla denna del av det svenska FoI-systemet. 10 Karlsson S, Wadskog D (2007): Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor, Vetenskapsrådet 11 I Budgetpropositionen för 2012 (Prop. 2011/12:1) fick Mittuniversitetet och Örebro universitet rätt att bilda var sitt holdingbolag. Därmed har alla universitet holdingbolag.

11 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 9 Inom exempelvis området tjänsteinnovation kan nämnas att ett av skälen till att resultat från tjänsteforskning inte i önskad utsträckning når företagen är avsaknaden av en nationell struktur för bedrivandet av tjänsteforskning och för kunskapsöverföringen av denna. Vi ser behov av att formera en nationell struktur med kunskapscentrum och institutsfunktion för att lyckas med att öka kunskapsöverföringen av den tjänsterelevanta forskningen och därmed stödja företagen i den pågående strukturomvandlingen där tjänste innehållets betydelse ökar. 2.3 Nya incitament för samverkan Som ett tredje spår anser Svenskt Näringsliv att det måste tillskapas konkreta incitament inom universitet och högskolor för samverkan med näringslivet och med det omgivande samhället. Idag finns inte tillräckliga incitament inom universitet och högskolor för sådan samverkan, utan när detta förekommer så beror det till stor del på enskilda individers egen vilja och egna drivkrafter. Emellanåt har sådana initiativ kunnat förankras uppåt i organisationen så pass väl att samverkan blivit också organisationens mål flera lärosäten, inte minst bland högskolorna, ägnar sig mycket aktivt åt detta och kan i bästa fall sägas ha upprättat partnerskap med näringslivet. Men hur premieras de lärosäten och de individer på lärosätena som faktiskt utvecklar samarbeten med näringslivet? Här finns en brist i den rådande strukturen. Inför en innovationspremie för ökad konkurrensutsättning av de fasta forskningsanslagen Svenskt Näringsliv föreslår att regeringen bidrar till att skapa incitament för ökad samverkan på lärosätesnivå. Mer än 90 procent av de fasta statliga forskningsmedlen tilldelas lärosätena utan att hänsyn tas till några kvalitets- eller prestationskriterier. En mycket liten andel av de fasta statliga forskningsmedlen fördelas däremot efter två sådana kriterier: (1) två bibliometriska indikatorer, samt (2) mängden erhållna externa forskningsanslag. För det första bör en väsentligt större andel av de statliga resurserna fördelas utefter kvalitets- och prestationskriterier, inte av hävd. För det andra saknar vi som komplement till de två befintliga kriterierna ett fördelningskriterium som tar framgång beträffande uppgiften att nyttiggöra forskningsresultaten i beaktande. De lärosäten som arbetar med att nyttiggöra forskningsresultaten måste belönas för detta. Det måste finnas en innovationspremie i systemet vid sidan av premien för vetenskaplig excellens. Svenskt Näringsliv föreslår att en innovationspremie tillskapas inom ramen för ett system med ökad konkurrensutsättning av de fasta statliga forskningsmedlen. Ett sätt att göra detta vore att finna en indikator som premierar samverkan med näringsliv och också samverkan med omgivande samhälle i bredare mening. Ett annat sätt vore att låta externa forskningsmedel från näringslivet väga tyngre än andra externa medel inom ramen för dagens befintliga system. Inom Regeringskansliet bedrivs ett arbete med att utveckla kriterierna för fördelning av de samlade fasta statliga forskningsmedlen. Vi anser att det är viktigt med en ökad transparens vid beräkningen av hur dessa medel fördelas. Vid fördelning av de fasta statliga forskningsmedlen måste samverkan med näringslivet och själva nyttiggörandet av forskningsresultaten premieras.

12 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken Skatteincitament för ökad konkurrenskraft Också skattesystemet bör användas för att skapa drivkrafter för att öka förutsättningarna för samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor. Vi vill särskilt peka på fyra åtgärder som är viktiga i det korta såväl som det långa perspektivet för att öka samverkan och stärka innovationskraften i svensk forskning. Det är då självklart för vår del att dessa åtgärder inte får belasta den statliga FoU-budgeten utan tvärtom ses som innovationsstärkande insatser. Avskaffa värnskatten Det är betydelsefullt att den så kallade expertskatten reformeras. Inför reformeringen gjorde regeringen vissa jämförelser med Danmark men på ett par viktiga punkter återstår åtgärder för att stärka det svenska systemets konkurrenskraft. För det första innebär Sveriges arbetsgivaravgift på 31,42% att lönegränsen vid kr/månad är för hög eftersom avgiften belastar den svenska arbetskraftskostnaden på ett negativt sätt som saknar motsvarighet i Danmark (som inte har någon arbetsgivaravgift alls). För det andra är de svenska bedömningskriterierna för forskare strängare än vad som gäller i Danmark. Där tillämpas kriterier som bl.a. tar utgångspunkt i OECD:s riktlinjer, vilket givit Danmark närmare 10 gånger fler personer som uppfyller kriterierna. Sverige borde kunna dra lärdom av detta. Svenskt Näringsliv ser fram emot att regeringen skyndsamt fortsätter att förenkla regelverket avseende dessa kvarstående brister i expertskattesystemet. Men även om det är positivt att förutsättningarna förbättras för att locka utländska experter till Sverige, är det också angeläget att behålla de talangfulla individer som redan finns här. Värnskatten är en bakomliggande orsak till de brister expertskattesystemet är tänkt att kompensera och utgör härutöver ett allvarligt problem för arbetsutbud, kompetensförsörj ning och innovationskraft även i vidare mening. Värnskatten fungerar i mångt och mycket som en inverterad utbildningspremie med negativ inverkan på talangfulla och innovativa individers vilja att stanna och verka i Sverige. Att avskaffa värnskatten är därmed en inno vationsbefrämjande åtgärd. Inför skatterabatt för företagens investeringar i forskning och utveckling Många andra länder såsom Kanada, Storbritannien och Frankrike har särskilda drivkrafter i skattesystemet för att uppmuntra till investeringar i forskning och utveckling, inte minst i små och medelstora företag. Också Sverige bör införa någon form av skatterabatt/fou-avdrag. Det skulle dessutom kunna bidra till att göra Sverige attraktivare för lokalisering av forskningsintensiva företag. En kraftfull åtgärd vore att sänka arbetsgivaravgiften med minst 50% för FoU-personal, vilket Svenskt Näringsliv hemställt om bl.a. i skrivelse av den 4 december En sådan åtgärd är förenlig med EU-rätten och liknande system tillämpas redan i flera konkurrentländer. Kapitalbeskattning behöver justeras Sveriges kapitalinkomstskattesats på 30 procent tas ut från första kronan och på alla typer av kapitalinkomster. Det är väsentligt högre än omvärlden. En omfattande kartläggning av kapitalbeskattningen i omvärlden visar att genomsnittet ligger vid 17 procent. Generellt sänkt kapitalskattesats är därför angeläget för att stimulera sparande, att öka tillgången på riskkapital samt att stärka incitamenten till företagande och på så vis öka den svenska konkurrenskraften genom ökade investeringar i Sverige och därmed fler arbetsplatser. 12 Hemställan om åtgärder på skatteområdet för ökad FoU-verksamhet i Sverige. Skrivelse till Finansdepartementet, 4 december 2007.

13 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 11 Inför förmånligare villkor för donationer till forskning Svenskt Näringsliv har noterat den skattereduktion för privatpersoners penninggåvor till ideell verksamhet i form av bl.a. främjande av vetenskaplig forskning, som aviserades i budgetpropositionen för Dock åtföljdes förslaget av det anmärkningsvärda uttalandet att gåvor eller så kallad sponsring inte berättigar till avdrag enligt denna bestämmelse. Det är mot den bakgrunden angeläget att framhålla att sponsring inte är någon gåva utan en rörelseutgift som sker bl.a. i syfte att öka företagets goodwill och förbättra dess image. På grund av samhällsutvecklingen har sådana åtgärder från företagen på senare tid fått ökad betydelse. Det är alltså fråga om affärsmässiga marknadsföringsutgifter för att öka företagets omsättning och vinst. Sådana utgifter bör självklart vara avdragsgilla för ett företag. I många andra länder är det vanligt med privata donationer till forskning. Det bör stimuleras också i Sverige. Rimligare villkor för donationer till forskning skulle öka kontaktytorna mellan näringsliv och akademi.

14 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken från resurser till resultat Vi har upprepat huvudbudskapet några gånger: de stora satsningarna på forskning vid universitet och högskolor och överhuvudtaget kunskapsproduktion i Sverige har varit och forsätter vara helt nödvändiga, men för att dessa satsningar ska kunna leda till ekonomisk tillväxt och vidare samhällsutveckling, och för att lösa vår samtids stora utmaningar, måste forskningen bli mer relevant. Fokus måste skiftas från resurser till resultat. Detta åstadkoms framför allt genom att det skapas drivkrafter för att i större utsträckning skapa nytta. De ovanstående förslagen handlar alla om att på ett eller annat sätt bidra till en sådan förändring. Vi som tycker detta representerar en stor del av den samlade svenska forskningsvolymen, och tillika den del av det svenska samhället som förväntas svara för att välfärden ges resurser nog att fortsätta utvecklas, dvs. genom tillväxt. De som vi representerar vill vara delaktiga när forskningsbehoven formuleras och de är intresserade av att än mer än hittills förädla, nyttigöra och kommersialisera resultaten. Svenskt Näringsliv önskar att kommande forsknings- och innovationsproposition fokuserar på hela innovationsprocessen och innehåller flera konkreta förslag som förbättrar möjligheterna till att nyttiggöra vetenskapliga resultat. På Svenskt Näringsliv har arbetet med föreliggande inspel letts av Tobias Krantz, Christer Bengtsson och Emil Görnerup. I FoU-referensgruppen har följande personer ingått: Ruben Aronsson, Svenska byggbranschens utvecklingsfond Anders Blanck, Läkemedelsindustrierna Greta Fossum,Skogsindustrierna Lena Heldén, Teknikföretagen Peter Johansson, Teknikföretagen Teresa Jonek, Almega Jan Lagerström,Skogsindustrierna Gert Nilsson, Jernkontoret Michael Reineskog, Plast- & Kemiföretagen Elisabet Rytter, Livsmedelsföretagen Björn Strokirk, Sveriges Bergmaterialindustri Fredrik Voltaire, Svensk Handel Härmed ber vi att få överlämna Svenskt Näringslivs inspel inför den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Tobias Krantz Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

15 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 13 Konsekvens av Dagens forsknings- och innovationspolitik Svensk forskning leder i alltför hög grad till kunskap utan mottagare. Kunskap FORSKNING & UTBILDNING Skapar kunskap av resurser Samverkan Marknad Näringslivet skapar nytta och värde av kunskap RESURSER Resultat Samhälle Sveriges välstånd

16 svenskt näringsliv från resurser till resultat förslag till nytt fokus i forskningspolitiken 14 Med nytt fokus för forsknings- och innovationspolitiken Genom samverkan och en tydligare koppling mot samhällets behov skapar svensk forskning tillväxt och ökat välstånd i Sverige. Kunskap FORSKNING & UTBILDNING Skapar kunskap av resurser Samverkan Marknad Näringslivet skapar nytta och värde av kunskap RESURSER Resultat Samhälle Sveriges välstånd